Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Allmänna samlingslokaler

1993-04-01 · 7 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1992/93:BoU15, Allmänna samlingslokaler

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Bostadsutskottets betänkande

1992/93:BOU15

Allmänna samlingslokaler

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1992/93

BoU15

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en ram för beslut

om bidrag till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1993/94

om 45 miljoner kronor. Även regeringens övriga förslag om

allmänna samlingslokaler och stöd till folkparksteatrar

tillstyrks av utskottet. Samtliga motioner avstyrks.

En reservation och ett särskilt yttrande (nyd) har avgivits.

TRETTONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 14

(Civildepartementet) föreslagit att riksdagen

1. godkänner de ändringar som i propositionen förordats i

fråga om maximibeloppet för handikappanpassning av

folkparksteatrar,

2. medger att beslut om bidrag till allmänna samlingslokaler

under budgetåret 1993/94 meddelas inom en ram om 45 000 000 kr,

3. medger att beslut om bidrag för handikappanpassning av

folkparksteatrar under budgetåret 1993/94 meddelas inom en ram

om 800000 kr,

4. till Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 85000000

kr.

Motionerna

I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1993

väckta motionerna

1992/93:Bo208 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ytterligare medel till nybyggnad

och upprustning av samlingslokaler.

1992/93:Bo228 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att ge bygdegårdar i Skåne möjlighet att få statligt

renoveringsbidrag även om kommunen inte ger bidrag.

1992/93:Bo234 av Göran Persson m.fl. (s, c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om det statliga stödet för byggande av allmänna

samlingslokaler.

1992/93:Bo238 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas

11. att riksdagen beslutar att ramen för proposition

1992/93:100, bilaga 14, anslag F 3 Bidrag till allmänna

samlingslokaler, ökas med 25000000 kr utöver regeringens

förslag, således 50 000 000 kr.

1992/93:Kr313 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen till Bidrag till allmänna samlingslokaler för

budgetåret 1993/94 anvisar 25 000 000 kr utöver regeringens

förslag.

1992/93:Kr335 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att bidragsramen inom anslaget

Bidrag till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1993/94 höjs

med 50 000 000 kr utöver regeringens förslag.

1992/93:Kr411 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

6. att riksdagen till Bidrag till allmänna samlingslokaler

m.m. (F 3) anvisar 75 000 000 kr.

Uppgifter om stödet till allmänna samlingslokaler m.m.

Bidrag till allmänna samlingslokaler kan lämnas till

aktiebolag, stiftelser eller föreningar som är fristående från

kommuner och kommunala företag. Bidrag lämnas för ny- och

ombyggnad av samlingslokaler samt för köp av sådana lokaler. Vid

nybyggnad lämnas bidrag med 50 procent av den godkända kostnaden

för ytor upp till 1 000 m2. För ytor därutöver upp till

2000 m2 lämnas bidrag med 30 procent. För bidrag krävs

att kommunen lämnar bidrag med minst 30 procent. För köp samt

för ombyggnad och andra upprustningsåtgärder lämnas bidrag efter

samma grunder och med samma bidragsandelar som för nybyggnad.

För handikappanpassning som utförs utan samband med andra

bidragsberättigade åtgärder lämnas bidrag med högst 165 000 kr.

Enligt förordningen om bidrag till handikappanpassning av

folkparksteatrar lämnas bidrag för teatrar som uppförts eller

byggts om med stöd av bygglov som beviljats före den 1 juli

1977. Bidrag lämnas till skäliga kostnader för åtgärderna,

normalt dock högst med 100 000 kr.

Stödet enligt de båda förordningarna handläggs inom Boverket

av dess Samlingslokaldelegation.

För varje budgetår fastställer riksdagen en ram för beslut om

bidrag för ny- och ombyggnad av allmänna samlingslokaler eller

för köp av sådan lokal samt en ram för beslut om bidrag för

handikappanpassning av folkparksteatrar. Ramen för beslut om

bidrag för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1992/93

uppgår till 46 miljoner kronor. Bidrag för handikappanpassning

av allmänna samlingslokaler får lämnas utan rambegränsning.

Ramen för beslut om bidrag för handikappanpassning av

folkparksteatrar under budgetåret 1992/93 uppgår till 1,5

miljoner kronor.

Riksdagen har av sysselsättningsskäl anvisat en

engångsanvisning för 1992/93 om 30 miljoner kronor för bidrag

för åtgärder som kan få stöd redan enligt dagens regler samt för

underhålls- och reparationsarbeten av annat slag på allmänna

samlingslokaler. Vidare har Arbetsmarknadsstyrelsen anvisat 50

miljoner kronor för budgetåret 1992/93.

Boverket föreslår att ramen för beslut om bidrag för ny- och

ombyggnad m.m. av samlingslokaler under budgetåret 1993/94

utökas till 52 miljoner kronor för att uppnå den tidigare

beslutsramens nivå. Verket anmäler att det finns beredskap i

ansökningskön för att av sysselsättningsskäl erbjuda

byggmarknaden ytterligare objekt, om medel ställs till

förfogande. Vidare föreslår verket att högsta bidragsbelopp för

handikappanpassning av folkparksteatrar höjs från 100 000 kr

till 165 000 kr per teater.

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Mot bakgrund av det statsfinansiella läget föreslås i

budgetpropositionen att ramen för budgetåret 1993/94 fastställs

till 45 miljoner kronor. Boverkets förslag att höja

maximibeloppet för handikappanpassning av folkparksteatrar till

165 000 kr per teater biträds i propositionen.

I budgetpropositionen (bil. 14 s. 112--113) anför

civilministern att hon ämnar föreslå regeringen att tillkalla en

utredare som skall få i uppdrag att se över stödet till allmänna

samlingslokaler, inbegripet stödet till handikappanpassning av

folkteatrar. Den begränsade tillgången på medel för stöd gör det

enligt propositionen angeläget att stödet går till sådana

projekt som är mest angelägna med hänsyn till syftet med stödet.

Det bör t.ex. undersökas om det kan vara lämpligt att införa en

viss prioritering mellan å ena sidan om- och tillbyggnad och å

andra sidan nybyggnad samt mellan stora och små lokaler. Vidare

kan det visa sig ändamålsenligt att det uppställs andra mera

preciserade förutsättningar för stöd. I dag har tidpunkten för

ansökan en alltför avgörande betydelse. Utredningsarbetet bör

bedrivas skyndsamt. Inriktningen skall vara att de nya reglerna

skall gälla fr.o.m. den 1 juli 1994.

Utskottet

Som framgått ovan föreslår regeringen att beslut om bidrag

till allmänna samlingslokaler under budgetåret 1993/94 anvisas

inom en ram om 45 miljoner kronor.

Frågan om omfattningen av bidragsgivningen har tagits upp i

fem motioner. I tre motioner -- motionerna Bo238 (s) yrkande 11,

Kr313 (v) yrkande 9 och Kr335 (s) yrkande 4 -- föreslås som

utskottet uppfattat förslagen en ramökning om 25 miljoner kr, 25

miljoner kronor resp. 50 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. I två motioner, motionerna Bo208 (s) och Bo234 (s),

förordas ett tillkännagivande till regeringen om att ytterligare

medel bör ställas till förfogande för bidragsgivningen.

Gemensamt för förslagen i motionerna är att i dem betonas den

betydelse som samlingslokalerna har för föreningslivet på den

ort och i den bygd där de är belägna. Det erinras i några av

motionerna om att ny- och ombyggnad av samlingslokaler är en

sysselsättningsintensiv verksamhet och att det också av detta

skäl är motiverat att öka beslutsramen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det, bl.a.

som ett led i att skapa ökad byggsysselsättning, finns skäl att

öka beslutsramen. Utskottet vill emellertid erinra om att

riksdagen nyligen på förslag av utskottet (bet. 1992/93:BoU10)

beslutat om ett ROT-program för bostäder (ROT = reparation, om-

och tillbyggnad). En viktig del i detta program är att ett

genomförande av det skapar ökad byggsysselsättning.

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

Även om motiv alltså finns för att öka insatserna avseende de

allmänna samlingslokalerna för nästa budgetår anser utskottet

att -- vid en prioritering av i och för sig angelägna

investeringar -- de av riksdagen beslutade åtgärderna inom

ROT-programmet för bostäder i första hand bör genomföras.

Utskottet förutsätter emellertid att regeringen noga överväger

behovet av ytterligare stöd till allmänna samlingslokaler och om

så anses lämpligt underställer riksdagen ett sådant förslag. Med

hänvisning till det nu anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag om beslutsram för bidrag till allmänna

samlingslokaler för budgetåret 1993/94 och avstyrker motionerna

Bo208 (s), Bo234 (s), Bo238 (s) yrkande 11, Kr313 (v) yrkande 9

och Kr335 (s) yrkande 4.

I motion Bo228 (kds) tas upp frågan om statligt stöd till

allmänna samlingslokaler skall kunna medges även om kommunen

inte ger bidrag. Motionären anser att statligt stöd skall kunna

beviljas om samlingslokalens ägare ansvarar också för den

"kommunala delen" av stödet. Som framgått av föregående avsnitt

är ett krav för statligt bidrag att kommunen lämnar bidrag med

minst 30 procent.

Att krav på kommunal ekonomisk insats ställs som förutsättning

för statliga åtaganden beror bl.a. på att kommunerna har ett

ansvar för försörjningen med allmänna samlingslokaler. Genom

denna insats ger kommunen uttryck för sin vilja att ta ansvar

för den efterfrågan på och det behov av samlingslokaler som kan

finnas. Det kommunala åtagandet går emellertid längre än ett

deltagande i själva investeringen. Under den period

samlingslokaler brukas har ju inte bara lokalägaren utan även

kommunen ett ansvar bl.a. för att de tillkommande samhälleliga

investeringar som kan behövas i sammanhanget kommer till stånd

och består. Med hänvisning till vad nu anförts anser utskottet

det mindre lämpligt att möjlighet ges att avstå från en kommunal

ekonomisk insats och detta även om samlingslokalägaren eller

annan är beredd att träda in i kommunens ställe. Med det anförda

avstyrker utskotten motion Bo228 (kds) om det kommunala

ansvaret i samlingslokalfrågan. Utskottet vill erinra om att

regeringen avser att tillkalla en utredning som skall få i

uppdrag att se över samlingslokalstödet. Syftet med utredningen

är bl.a. att inom ramen för en fortsatt stödverksamhet, enligt

propositionen, undersöka om det finns behov att införa en viss

prioritering med hänsyn till det enskilda projektet. Utskottet

förutsätter att, om så anses lämpligt, denna utredning överväger

också frågan om det kommunala ansvaret.

Med anledning av vad i propositionen redovisats om

utredningsuppdraget förutsätter också utskottet att utredningen

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

omfattar inte bara de handläggningsregler m.m. som rör

samlingslokalstödet. Enligt utskottets mening finns skäl

överväga om uppdraget inte bör utvidgas så att även motsvarande

frågor beträffande stödet till icke-statliga kulturlokaler

kommer att belysas av utredningen. Det finns skäl som talar för

en större enhetlighet mellan de båda stödformerna bl.a. vad

gäller ansökningsförfarandet. Utskottet kommer senare i vår i

betänkandet 1992/93:BoU20 att behandla frågan om handläggningen

av stödet till icke-statliga kulturlokaler skall föras över till

Kulturrådet.

Vad i propositionen förordats om beslutsram för

handikappanpassning av folkparksteatrar för budgetåret

1993/94 samt om maximibelopp för sådan anpassning tillstyrks av

utskottet.

Vad slutligen gäller frågan om anslag till allmänna

samlingslokaler för nästa budgetår behandlas denna fråga förutom

i propositionen också i motion Kr411 (nyd) yrkande 6.

Motionärerna föreslår att riksdagen till anslaget Bidrag till

allmänna samlingslokaler för budgetåret 1993/94 anvisar ett

belopp om 75 miljoner kronor, dvs. 10 miljoner kronor mindre än

förslaget i propositionen. I motionen, som i övrigt behandlas i

betänkandet 1992/93:KrU12, läggs fram förslag om minskat stöd

till Folkets Hus-rörelsen. Utskottet som förra året hade att

behandla en motion (nyd) om minskat anslag till Bidrag till

allmänna samlingslokaler anförde i betänkandet 1991/92:BoU12

följande.

Med anledning av förslaget i motionen vill utskottet erinra om

att bidragsgivningens omfattning är beroende av den ram som

riksdagen faställer för varje budgetår för beslut om bidrag för

ny- och ombyggnad av allmänna samlingslokaler samt för köp av

sådan lokal. Anslag påföljande budgetår är därför i praktiken

beroende av de beslut om bidragsramens storlek som fattas ett år

eller mera tillbaka i tiden. Detta innebär alltså att anslag

måste anvisas med hänsyn tagen till tidigare beslut om

bidragsramens omfattning. Därmed är det i sak inte relevant att

självständigt behandla anslagsfrågan. Ställningstaganden om

stödets omfattning bör alltså utgå från överväganden om

bidragsramens storlek. Med det anförda avstyrker utskottet

motion Bo206 (nyd) om anslag till bidrag till allmänna

samlingslokaler och tillstyrker regeringens förslag.

Det nu refererade förhållandet har inte förändrats. Motionen

Kr411 (nyd) yrkande 6 avstyrks. Regeringens förslag om

anslag på 85 miljoner kronor för nästa budgetår tillstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beslutsram

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga

14 och med avslag på motionerna 1992/93:Bo208, 1992/93:Bo234,

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

1992/93:Bo238 yrkande 11, 1992/93:Kr313 yrkande 9 samt

1992/93:Kr335 yrkande 4 medger att beslut om bidrag till

allmänna samlingslokaler under budgetåret 1993/94 får meddelas

inom en ram om 45 000 000 kr,

res. (nyd)

2. beträffande det kommunala ansvaret

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo228,

3. beträffande handikappanpassning av folkparksteatrar

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga

14

a) godkänner de ändringar som i propositionen förordats i

fråga om maximibeloppet för handikappanpassning av

folkparksteatrar,

b) medger att beslut om bidrag för handikappanpassning av

folkparksteatrar under budgetåret 1993/94 meddelas inom en ram

om 800 000 kr,

4. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga

14 och med avslag på motion 1992/93:Kr411 yrkande 6

till Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 85000000

kr.

Stockholm den 1 april 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit:

Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Bertil Danielsson (m),

Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s),

Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf

Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c),

Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m) och Max Montalvo

(nyd).

Reservation

Beslutsramen (mom. 1)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 4" bort ha

följande lydelse:

I motion Kr411 (nyd) som i huvudsak behandlas i

kulturutskottets betänkande 1992/93:KrU12 tas frågan upp om

stödet till Folkets hus-rörelsen. I en reservation (nyd) till

betänkandet föreslås en granskning av denna rörelses verksamhet.

Beslut bör emellertid redan nu fattas om att bidrag inom ramen

för stödet till allmänna samlingslokaler inte längre skall utgå

till Folkets hus-rörelsen. Mot bakgrund av den tidigare

bidragsgivningen har beräknats att ramen för beslut om bidrag

för nästa budgetår kan minskas med 20 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag. Beslutsramen bör alltså

bestämmas till 25 miljoner kronor.

Regeringens förslag samt de motioner från (s) och (v) i vilka

föreslås att beslutsramen vidgas avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:1. beträffande beslutsramen

att riksdagen med avslag på proposition 1992/93:100 bilaga 14

och motionerna 1992/93:Bo208, 1992/93:Bo234, 1992/93:Bo238

yrkande 11, 1992/93:Kr313 yrkande 9 samt 1991/92:Kr335 yrkande 4

medger att beslut om bidrag till allmänna samlingslokaler under

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

budgetåret 1993/94 får meddelas inom en ram om 25000000 kr,

Särskilt yttrande

Max Montalvo (nyd) anför:

I motion Kr411 (nyd) tas bl.a. frågan om stödet till Folkets

hus-rörelsen upp. De fem första yrkandena i motionen har

behandlats av kulturutskottet i betänkandet 1992/93:KrU12. Det

sjätte yrkandet behandlas i nu föreliggande betänkande.

Motionärerna föreslår en minskning av anslaget till Bidrag till

allmänna samlingslokaler med 10 miljoner kronor i förhållande

till regeringens förslag.

Som framgår av betänkandet måste en minskning av anslaget till

bidrag till allmänna samlingslokaler ske genom en minskning av

ramen för beslut om bidrag ett eller flera år före det år för

vilket anslag anvisas. Utskottet har ovan i detta betänkande

föreslagit en minskning av beslutsramen avseende allmänna

samlingslokaler. Detta beslut påverkar alltså inte alls eller

högst marginellt anslaget för nästa budgetår. Av detta skäl har

jag avstått från att yrka bifall till motion Kr411 (nyd) till

den del den behandlas i detta betänkande.