Bet. 1992/93:BoU17

Bostadsutskottets betänkande

1992/93:BOU17

Länsstyrelserna m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga 1

1992/93

BoU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag i regeringens

budgetproposition om anslag till länsstyrelserna m.m. samt en

redovisning av inriktningen av länsstyrelsernas verksamhet.

Dessutom behandlas under allmänna motionstiden väckta motioner

om länsstyrelserna, den regionala indelningen m.m. Förslaget om

verksamhetsinriktningen vid länsstyrelserna godkänns.

Regeringens förslag till länsstyrelseanslag tillstyrks. Samtliga

i betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats en reservation (s) samt en

meningsyttring av suppleant (v).

TRETTONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 14

(Civildepartementet) föreslagit att riksdagen

1. godkänner den inriktning av länsstyrelsernas verksamhet som

förordats i propositionen under rubriken Slutsatser i respektive

avsnitt,

2. till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar

ett ramanslag på 1 693 900 000 kr.

Motionerna

I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1993

väckta motionerna

1992/93:Bo301 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om läns- och landstingsindelningen i Skåne.

1992/93:Bo302 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en successiv avveckling av länsstyrelserna.

1992/93:Bo303 av Owe Andréasson och Alf Eriksson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en regional myndighet med ansvar för

miljö- och näringsfrågor inom jord- och skogsbruket.

1992/93:Bo304 av Lennart Hedquist m.fl. (m, s, fp, c, kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fördelning av anslag till

statliga regionala myndigheter med automatiskt hänsynstagande

till förändringar av befolkningen i betjäningsområdet.

1992/93:Bo305 av Per Olof Håkansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om dimensioneringen och fördelningen av

resurserna m.m. hos länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus

län för att klara de planerings- och andra administrativa

uppgifter som förestår med hänsyn till förestående upprustning

av infrastrukturen i Skåne,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en strukturplan för Skåne,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i

regelsystemet för lekmannastyrelsen i länsstyrelsen så att

ledamöterna kan initiera ärenden i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1992/93:Bo306 av Ingrid Andersson och Birgitta Dahl (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bildandet av regionala resurscentra för

kvinnor.

1992/93:Bo307 av Stina Gustavsson och Marianne Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till

Regionberedningen angående socken- och landskapsindelning för

att möjliggöra framtida forskning.

1992/93:Bo308 av Stig Grauers m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en västsvensk region.

1992/93:Bo309 av Märtha Gårdestig (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bildande av ett regionalt kvinnligt

resurscentrum i Jönköping.

1992/93:A267 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

22. att riksdagen beslutar om inrättande av ett

kunskapscentrum för kvinnligt företagande vid varje länsstyrelse

enligt vad som anförts i motionen.

1992/93:A401 av Iréne Vestlund och Maud Björnemalm (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fördelning av medel inom länsstyrelsernas

regionalekonomiska ram för särskilda satsningar på kvinnors

utbildning och arbetsmarknad.

1992/93:A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regionala/länsvisa resurscentra.

1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om länsstyrelsernas handläggning av kvinnligt

företagande.

1992/93:Fi213 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen till Länsstyrelserna för budgetåret 1993/94

anslår 375 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit enligt

vad i motionen anförts om utvecklingen mot regionala parlament.

1992/93:K502 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den framtida regionala indelningen.

Yttranden

Bostadsutskottet har berett justitie-, lag-, försvars-,

social-, kultur-, utbildnings-, trafik-, jordbruks-, närings-

och arbetsmarknadsutskotten tillfälle att yttra sig över

förslagen i budgetpropositionen om länsstyrelserna jämte vissa

motioner. Yttranden har avgivits av försvars-, kultur-,

jordbruks- och arbetsmarknadsutskotten. Dessa yttranden har som

bilagor fogats till detta betänkande.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande förslag i

budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 14 s. 32--78) om

anslag till länsstyrelserna m.m. samt en redovisning av

inriktningen av länsstyrelsernas verksamhet. Dessutom behandlas

under allmänna motionstiden väckta motioner om länsstyrelserna

och den regionala indelningen m.m.

Riksdagen fattade hösten 1989 beslut om en ny statlig regional

förvaltning -- den s.k. samordnade länsförvaltningen (se

1989/90:BoU4, BoU9). Reformen genomfördes den 1 juli 1991 då

också en ny länsstyrelseinstruktion (1990:1510) trädde i kraft.

Omfattningen av länsstyrelsernas verksamhet är emellertid

föremål för en fortgående omprövning. Exempelvis fick

länsstyrelserna fr.o.m. den 1 juli 1992 nya uppgifter inom

konkurrensområdet. Länsstyrelserna svarar i dag bl.a. för frågor

om regionala utvecklingsinsatser, näringslivsutveckling,

främjande av konkurrensen, kommunikationer, utbildning,

lantbruk, rennäring, fiske, livsmedelskontroll och djurskydd,

hälsoskydd, miljö- och kulturmiljövård, planväsende och

hushållning med naturresurserna, naturvård, social omvårdnad,

civil beredskap och fredsräddningstjänst samt polisverksamhet.

Ytterligare förändringar avseende länsstyrelsernas

verksamhetsområde har nyligen aktualiserats. Inom riksdagen

bereds f.n. regeringens proposition 1992/93:172 med förslag om

bl.a. den regionala administrationen av statens stöd för

bostadsfinansiering. I propositionen föreslås bl.a. att

länsbostadsnämnderna läggs ned och att uppgifterna i stället

läggs över på länsstyrelserna. Även på andra områden kan enligt

budgetpropositionen en utvidgning av länsstyrelsernas

ansvarsområde komma att aktualiseras under detta år.

Länsförvaltningsreformen har således medfört omfattande

förändringar. Under de senaste åren har emellertid diskussioner

förts om behovet av ännu mer långtgående förändringar i den

offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad. Två utredningar

-- Regionutredningen och Västsverigeutredningen -- avgav under

förra året sina betänkanden i frågor om bl.a. länsindelning och

fördelning av arbetsuppgifter mellan central, regional och lokal

nivå. Regionutredningen presenterade i sitt betänkande (SOU

1992:63) en analys av tre alternativ för uppbyggnaden av den

offentliga verksamheten. I utredningen anförs att övervägande

skäl talar för att det nu är dags att se över länsindelningen.

Utredaren förordar ett fortsatt beredningsarbete som siktar in

sig på en indelning av landet i 8--12 regioner.

Samtidigt med Regionutredningen presenterades betänkandet

Västsverige -- region i utveckling (SOU 1992:66). I betänkandet

föreslås att kommunerna och landstingen i Västsverige bildar ett

regionförbund med ansvar för den övergripande planeringen

avseende näringslivsutveckling, kommunikationer, högre

utbildning och forskning, kultur, miljö, marknadsföring och

internationell samverkan.

På förslag av civilministern beslöt regeringen den 27 augusti

1992 att tillkalla en beredning -- Regionberedningen -- med

uppgift att utforma förslag om den offentliga verksamhetens

uppbyggnad och indelning på regional nivå på grundval av de

analyser som gjorts av Regionutredningen och övrigt aktuellt

utredningsmaterial. Beredningen har parlamentarisk

sammansättning.

I Regionberedningens uppdrag ingår att överväga en

framställning om försöksverksamhet med ändrad regional

uppgiftshantering i Skåne. Vidare har regeringen genom ett

beslut den 25 februari 1993 överlämnat Västsverigeutredningens

betänkande och remissyttranden över utredningen till

Regionberedningen för fortsatta överväganden. Enligt

regeringsbeslutet bör beredningen redovisa sina överväganden

avseende Västsverigefrågan och frågan om en försöksverksamhet i

Skåne senast den 1 oktober 1993. I övriga frågor bör beredningen

enligt sina direktiv redovisa resultatet av sitt arbete senast

den 1 mars 1994.

Inriktningen av länsstyrelsernas verksamhet

Länsstyrelserna har under hösten 1992 varit föremål för en

fördjupad verksamhetsprövning i enlighet med den nya

budgetprocessen. Verksamhetsprövningen avses ligga till grund

för den övergripande styrningen av länsstyrelsernas verksamhet

under planeringsperioden 1993/94--1994/95. Som grund för

prövningen har funnits en särskild rapport och en fördjupad

anslagsframställning från varje länsstyrelse. Slutsatserna av

regeringens prövning av länsstyrelsernas verksamhet redovisas i

budgetpropositionen (bil. 14 s. 37--78). Redovisningen avser

både verksamheten inom länsstyrelsens olika sakområden och mer

övergripande frågor. Regeringen hemställer att riksdagen skall

godkänna den inriktning av länsstyrelsernas verksamhet som

förordas under rubriken "Slutsatser" i respektive avsnitt.

Enligt redovisningen i budgetpropositionen bör de övergripande

målen för länsstyrelserna ligga fast. Länsstyrelsernas

huvuduppgifter är att fullfölja de nationella målen, att främja

länets utveckling och att bedriva en effektiv förvaltning. Under

den kommande tvåårsperioden föreslås länsstyrelserna koncentrera

sina övergripande utvecklingsinsatser till att:

inom sina verksamhetsområden utveckla formerna för uppföljning

och utvärdering av den nationella politikens genomslag,

ytterligare utveckla sitt tvärsektoriella arbetssätt,

ytterligare utveckla sitt arbete med förvaltningsärenden så

att det sker på ett rättssäkert, effektivt och serviceinriktat

sätt samt med en tydlig koppling till de nationella målen inom

olika samhällsektorer.

Efter redovisningen av regeringens syn på de övergripande

målen för länsstyrelsernas verksamhet följer i

budgetpropositionen en omfattande genomgång av i princip alla

sakområden som länstyrelserna har uppgifter inom, samt en

redovisning av vissa organisatoriska och administrativa frågor.

Denna genomgång skall här inte återges, utan utskottet

konstaterar endast att redovisningen i huvudsak kan ses som en

uppsummering av den verksamhetsinriktning som följer av beslut

fattade inom länsförvaltningsreformens ram. Bostadsutskottet tar

i sina överväganden om inriktningen av länsstyrelsernas

verksamhet främst upp frågor som diskuteras i yttranden som

med anledning av budgetpropositionen och motioner i den aktuella

frågan avgivits från andra utskott.

Bostadsutskottet vill inledningsvis uttrycka sin uppskattning

över den samlade redovisning av länsstyrelsernas verksamhet som

återfinns i budgetpropositionen. För länsstyrelsernas funktion

som självständig myndigheter är det givetvis av betydelse att

sambanden mellan verksamhetens olika delar understryks. Det är

också av värde att en verksamhet som genomgår så stora

förändringar som varit fallet inom länsstyrelserna under de

senaste åren, med jämna mellanrum blir föremål för en

uppsummerande genomgång och analys. Redovisningen i

budgetpropositionen torde därvidlag kunna fylla en funktion både

som ett underlag för länsstyrelsernas interna arbete och som en

redovisning för beslutsfattare på olika nivåer.

Redovisningen inom flertalet sakområden som tas upp i

budgetpropositionen har underställts de utskott som bereder

frågor inom resp. samhällsområde. Av de nio utskott som beretts

tillfälle att yttra sig har fyra avgivit yttrande till

bostadsutskottet. Vad gäller de inkomna yttrandena återger

utskottet nedan kortfattat synpunkterna från resp. utskott.

Jordbruksutskottet behandlar i sitt yttrande (1992/93:JoU3y)

dels redovisningen i budgetpropositionen avseende frågor som rör

areella näringar, veterinära frågor, djurskydd samt miljö- och

naturvård, dels förslag i motion Bo303 (s) om samlat ansvar på

regional nivå för de areella näringarna. Enligt vad som anförs i

denna motion bör till en regional statlig myndighet föras

arbetsuppgifter från skogsvårdsstyrelsen och länsstyrelsens

lantbruksfunktion. Ett alternativt sätt att åstadkomma en

samordning beträffande miljö- och näringsfrågor inom de areella

näringarna är enligt motionärerna att föra skogsvårdsstyrelsens

uppgifter till länsstyrelsen.

Jordbruksutskottet framhåller i sitt yttrande

länsstyrelseorganisationens ansvar för en ändamålsenlig

markanvändning i länet med beaktande av de mål som statsmakterna

ställt upp och anför vidare:

För att kunna uppfylla ansvaret krävs både helhetssyn och

kunnande. Behovet av samordnade och enhetliga lösningar är stort

när det gäller t.ex. frågor om lantbruk och

landsbygdsutveckling, omställning av jordbruksmark,

landskapsvård samt miljö- och regionalpolitiska insatser.

Utskottet vill därför peka på de förbättrade möjligheterna till

samordnade och effektiva insatser inom berörda

verksamhetsområden som följer av omorganisationen av den

statliga regionala förvaltningen. Som framhålls i propositionen

blir dessutom länsstyrelsernas uppgift alltmer att följa upp och

utvärdera politikens genomslag. Länsstyrelsernas verksamhet

förskjuts därmed från traditionell myndighetsutövning till mera

av en stödjande funktion baserad på kunskap. Med det anförda

föreslår jordbruksutskottet att propositionen lämnas utan

erinran i berörda delar.

Vad gäller förslaget i motion Bo303 (s) erinrar

jordbruksutskottet även om att förslag om den framtida

skogspolitiken behandlas av riksdagen under våren (prop.

1992/93:226) och att de organisatoriska frågorna omfattas av

Regionberedningens arbete. I avvaktan på resultatet av den

fortsatta beredningen i dessa frågor anser jordbruksutskottet

att motion Bo303 (s) bör lämnas utan någon riksdagens vidare

åtgärd.

Bostadsutskottet delar jordbruksutskottets uppfattning vad

gäller länsstyrelsernas uppgifter inom de areella näringarna

m.m. Propositionen bör således i berörda delar godkännas och

motion Bo303 (s) avstyrkas.

Arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig (1992/93:AU3y) över

avsnittet "Regional ekonomi och näringslivsutveckling" i

propositionen samt över vissa motioner om stöd till kvinnligt

företagande. Utskottet föreslår vad gäller det aktuella

avsnittet i propositionen att riksdagen bör godkänna den

föreslagna inriktningen av länsstyrelsernas arbete.

Bostadsutskottet har inte skäl att göra någon annan bedömning

än arbetsmarknadsutskottet i den aktuella frågan. Huvuddelen av

arbetsmarknadsutskottets yttrande ägnas motionsförslagen om stöd

till kvinnligt företagande. I denna fråga återkommer utskottet

nedan.

Kulturutskottes yttrande (1992/93:KrU7y) avser det avsnitt i

budgetpropositionen som rör länsstyrelsernas uppgifter på

kulturmiljövårdens område. I yttrandet konstaterar utskottet att

den verksamhetsinriktning som länsstyrelserna föreslås få står i

överensstämmelse med de övergripande uppgifterna för den

statliga kulturmiljövården och tillstyrker propositionen i

aktuell del. I övrigt erinrar kulturutskottet bl.a. om följden

av att vissa arbetsuppgifter föreslås delegeras från

Riksantikvarieämbetet till länsstyrelserna. Detta anses leda

till att länsstyrelserna kommer att få bättre möjligheter att ta

ett samlat ansvar för kulturmiljövården i länet. Enligt

kulturutskottets uppfattning är det angeläget att den planerade

delegeringen av ansvar och resurser till länsstyrelserna följs

upp av en årlig resultatredovisning och inrapportering till

Riksantikvarieämbetet.

Avslutningsvis i kulturutskottets yttrande framhålls vad som i

propositionen anförts om att länsstyrelserna bör beakta

möjligheterna att göra prioriteringar av arbetsinsatser till

kulturmiljövårdens fördel.

Bostadsutskottet instämmer med vad i propositionen och i det

aktuella yttrandet anförts om att det är angeläget att beakta

möjligheterna till insatser för bl.a. vård av byggnader och

fornlämningar. Vad gäller frågan om samspelet mellan

länsstyrelserna och den centrala myndigheten inom

kulturmiljövården som diskuteras i yttrandet, får det

förutsättas att erforderliga kontakter upprätthålls i syfte att

bibehålla ett fungerande samspel inom detta område.

I sitt yttrande (1992/93:FöU6y) över vad som i

budgetpropositionen anförts om länsstyrelsernas uppgifter

avseende civil beredskap och räddningstjänst framhåller

försvarsutskottet inledningsvis att länsstyrelserna har en

mycket viktig roll inom totalförsvaret. Försvarsutskottet anför:

Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning av

länsstyrelsernas verksamhet inom området civil beredskap och

räddningstjänst överensstämmer med 1992 års försvarsbeslut. Med

hänsyn till att dessa uppgifter bör fullgöras med rimlig grad av

säkerhet anser utskottet att vad som anförts om kompetensbrist

och bristande balans mellan uppgifter och resurser inom

länsstyrelserna är klart oroande.

Försvarsutskottet hänvisar till de problem som man anser har

uppstått till följd av minskade resurser inom länsstyrelserna

för arbetsuppgifter inom området civil beredskap och

räddnigstjänst och anför vidare:

Uppgifterna för länsstyrelserna enligt 1992 års försvarsbeslut

och de minskade resurserna för beredning av frågor rörande civil

beredskap och räddningstjänst på länsstyrelserna kräver enligt

utskottet att kraftfulla åtgärder vidtas för att motverka den

bristande balansen. Området civil beredskap och räddningstjänst

inom länsstyrelserna bör ges högre prioritet än hittills och en

häremot svarande resurstilldelning. Utskottet anser vidare att

åtgärder bör vidtas för att förbättra länsstyrelsernas kompetens

inom området i fråga.

Enligt bostadsutskottets uppfattning är det givetvis

allvarligt om viktiga uppgifter inom länsstyrelsernas

ansvarsområde inte kan lösas tillfredsställande på grund av

brister i kompetens eller resurser. Som framgått av bl.a.

kulturutskottets yttrande måste arbetsuppgifterna inom fler av

länsstyrelsernas ansvarsområden lösas med knappa resurser. Det

får emellertid förutsättas att de av försvarsutskottet påtalade

förhållandena är uppmärksammade på såväl central nivå som inom

resp. länsstyrelse. Möjligheter till prioriteringar och

effektiviseringar till förmån för ökade satsningar på eftersatta

områden bör givetvis tas till vara. Enligt redovisningen i

budgetpropositionen planeras f.n. på det aktuella området en

överföring av uppgifter och ansvar från länsstyrelserna till

kommunerna. Bostadsutskottet förutsätter att resursfrågor kommer

att aktualiseras även i detta sammanhang.

Som framgått av de ovan redovisade yttrandena finns inga

invändningar mot de i budgetpropositionen presenterade

slutsatserna om verksamhetsinriktningen vid länsstyrelserna på

de aktuella områdena. Dock framhålls en viss oro för bristande

resurser på vissa områden.

Bostadsutskottet har inte några erinringar mot de slutsatser

som civilministern redovisar som resultat av den fördjupade

verksamhetsprövningen. Slutsatserna avseende såväl de olika

sakområdena som mer övergripande frågor torde ligga väl i linje

med den verksamhetsinriktning som följer av besluten om

länsförvaltningsreformen och därefter fattade beslut inom olika

områden.

Med hänvisning till vad som ovan anförts anser

bostadsutskottet att riksdagen bör godkänna den i

budgetpropositionen förordade inriktningen av länsstyrelsernas

verksamhet för den närmaste tvåårsperioden. Utskottet

förutsätter dock att förslag om ändrad inriktning under denna

period underställs riksdagen på det sätt som hittills varit

brukligt. Motion Bo303 (s) med förslag om en ny regional

myndighet med ansvar för de areella näringarna avstyrks av

utskottet.

Stöd till kvinnligt företagande

Under årets allmänna motionstid har ett antal motioner väckts

med förslag om särskilda satsningar vid länsstyrelserna för att

stödja kvinnligt företagande. Arbetsmarknadsutskottet har yttrat

sig över dessa motioner.

I motionerna A267 (s) yrkande 22, A401 (s), A810 (s) yrkande

14, A811 (c) yrkande 18 och Bo306 (s) förespråkas särskilda

satsningar för att stödja kvinnligt företagande, varvid ett

särskilt resurscentrum eller liknande för kvinnor föreslås

inrättas vid varje länsstyrelse. I motion Bo309 (kds) föreslås

att ett sådant centrum inrättas vid Länsstyrelsen i Jönköpings

län.

I motion A267 (s) hänvisas till de olika förslag om åtgärder

till stöd för kvinnligt företagande som Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) har utarbetat och presenterat i

en rapport till regeringen. I avvaktan på ett samlat grepp om

dessa förslag anser motionärerna att ett kunskapscentrum bör

inrättas vid varje länsstyrelse.

Även motionärerna i motion A811 (c) pekar på de förslag till

åtgärder som presenterats av NUTEK och anser att de omedelbart

bör beredas och genomföras. Länsstyrelserna som administrerar

det regionalpolitiska stödet bör beakta behovet av särskilda

mottagningsenheter för kvinnor som vill bli egna företagare.

Enligt vad som föreslås i motion A810 (s) bör medel för

resurscentra för kvinnor öronmärkas i länsanslagen.

I motionerna Bo306 (s) och Bo309 (kds) hänvisas till olika

kvinnoprojekt som med framgång bedrivits med projektmedel i

Uppsala resp. Gävleborgs och Jämtlands län. Det finns enligt

dessa motionärer anledning att stimulera övergången till

permanenta resurscentra. För detta behövs särskilda, riktade

medel till länsstyrelserna. I motion Bo309 (s) framhålls att

finansieringen av en grundplåt till ett resurscentrum kan ske

inom ramen för anslaget till länsstyrelserna.

Även motion A401 (s) tar upp möjligheten att av

regionalekonomiska medel satsa särskilt på kvinnors utbildning

och arbetsmarknad. Motionärerna framhåller olika projekt som

bedrivits inom Bergslagsområdet. Det är enligt motionärerna

nödvändigt att länsstyrelserna avsätter särskilda medel för

fortsatta satsningar på kvinnor.

I sitt yttrande över de aktuella motionerna framhåller

arbetsmarknadsutskottet att man vid flera tillfällen under

senare år har behandlat frågor som rör kvinnors företagande.

Senast i höstas i betänkandet 1992/93:AU1 underströk utskottet

betydelsen av kvinnors företagande och beskrev flera åtgärder

som vidtagits för att öka kvinnornas möjligheter till

företagande. Bl.a. hänvisades till det uppdrag som regeringen

gett NUTEK att tillsammans med berörda myndigheter och organ

sammanställa ett informationsmaterial riktat till kvinnliga

företagare. Vad gäller detta uppdrag anför

arbetsmarknadsutskottet i sitt yttrande:

NUTEK:s uppdrag har i november 1992 resulterat i en rapport

till regeringen. I rapporten har NUTEK lagt fram ett förslag

till program för kvinnligt företagande. Förslagen berör

områdena rådgivning, ekonomiskt stöd, utbildning, nätverk och

forskning. I fråga om rådgivning konstaterar NUTEK att bara var

sjätte nyföretagare i dag är kvinna men utgår från att antalet

kvinnliga företagare kan öka väsentligt om den grundläggande

rådgivningen på området byggs ut. Bl.a. föreslås att viss del av

länsstyrelsernas projektmedel används till att anställa en

kvinnlig affärsrådgivare för kvinnliga företagare/nystartare i

varje kommun. En sådan rådgivare bör ta ansvar även för

exempelvis utbildningar. I varje län bör dessutom en mentorpool

inrättas för att ge de kvinnliga företagarna ett "bollplank" för

fortlöpande idé- och problemdiskussioner.

Regeringen har den 11 februari 1993 beslutat att ge NUTEK i

uppdrag att genomföra ett handlingsprogram som skall främja

kvinnligt företagande i det regionalpolitiska stödområdet.

Programmet har sin bakgrund i den analys av möjligheter och

hinder för kvinnors företagande som NUTEK redovisat i nyssnämnda

rapport. I uppdraget ingår att NUTEK skall verka för att

rådgivning lämnas av kommuner och regionala utvecklingsfonder

m.fl. till kvinnor som vill starta företag. Olika medel får

prövas för att underlätta och stimulera kvinnors företagande.

Den föreslagna verksamheten skall pågå i tre år. För

genomförandet av programmet har beslutats om en ökning av

NUTEK:s medelsram med 20 miljoner kronor.

Enligt vad arbetsmarknadsutskottet vidare anför är det

givetvis viktigt att på allt sätt stödja kvinnors företagande

genom rådgivning och utbildning m.m. Det finns enligt utskottet

goda skäl att anta att den aktuella frågan om kvinnligt

företagande av olika anledningar ännu inte har fått tillräcklig

uppmärksamhet inom ramen för länsstyrelsens ordinarie

verksamhet. Arbetsmarknadsutskottet anser dock att det i första

hand är varje länsstyrelses ensak att bedöma om ett särskilt

organ skall tillskapas för ändamålet eller om en verksamhet som

övergår till att bli permanent skall kunna integreras i den

ordinarie verksamheten.

Arbetsmarknadsutskottet anför avslutningsvis att man bör

avvakta resultatet av den programverksamhet som skall inledas av

NUTEK innan man tar ställning till formerna för rådgivning till

och utbildning av kvinnor som vill starta företag. Mot denna

bakgrund föreslås de aktuella motionerna avstyrkas.

Bostadsutskottet delar arbetsmarknadsutskottets uppfattning om

vikten av att på olika sätt ge stöd till kvinnligt

företagande. Insatser från länsstyrelsernas sida på detta

område torde också ligga väl i linje med den

verksamhetsinriktning som i propositionen anges för bl.a.

områdena regional ekonomi och näringslivsutveckling. Även

bostadsutskottet anser emellertid att det tills vidare i första

hand bör ankomma på de enskilda länsstyrelserna att finna

lämpliga former för hur det kvinnliga företagandet i länet bäst

kan stödjas. Underlag för vidare ställningstaganden i den

aktuella frågan torde kunna fås genom det programarbete som

NUTEK nyligen inlett på regeringens uppdrag.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker

bostadsutskottet motionerna A267 (s) yrkande 22, A401 (s), A810

(s) yrkande 14, A811 (c) yrkande 18, Bo306 (s) och Bo309 (kds).

Den regionala indelningen m.m.

Bostadsutskottet har i inledningen ovan kortfattat beskrivit

det arbete avseende frågor om den offentliga verksamhetens

uppbyggnad och indelning på regional nivå som genomförts under

de senaste åren och som f.n. pågår inom ramen för

Regionberedningen. I sex motioner från allmänna motionstiden som

behandlas i detta betänkande tas upp frågor om regional

indelning m.m. som har anknytning till Regionberedningens

arbete.

Två motioner behandlar frågor om verksamheten på regional nivå

i Skåne. Enligt motion Bo301 (m) bör sammanläggning av länen och

landstingen i Skåne genomföras. För att klara de

planeringsuppgifter m.m. som följer av förestående upprustning

av infrastrukturen i Skåne föreslås i motion Bo305 (s) yrkande 1

att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om

dimensioneringen och fördelningen av resurserna hos

länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län. I motionens

yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om behovet av en

strukturplan för Skåne. Yrkande 3 i samma motion innebär att

riksdagen skall begära förslag till ändringar av regelsystemet

för lekmannastyrelsen i länsstyrelsen så att ledamöterna ges

rätt att initiera ärenden för behandling i styrelsen.

I motion Bo308 (m) föreslås att en västsvensk region bildas.

Enligt motionärerna förmår den nuvarande administrativa

indelningen inte tillgodose moderna krav på effektivitet och

handlingskraft.

Två motioner behandlar frågan om den regionala indelningen ur

en mer principiell och övergripande synvinkel. I motion Bo302

(m) förordas en successiv avveckling av länsstyrelserna och

införandet av en ny statlig regionindelning som bättre kan svara

mot dagens krav på en rationell verksamhet. Även i motion Kr502

(fp) diskuteras behovet av större regioner. Motionärerna

förordar att större näringsgeografiskt sammanhållna regioner

bildas, bl.a. mot bakgrund av den betydelse som den regionala

nivån har inom EG-samarbetet. I motionens yrkande 1 föreslås

riksdagen göra ett tillkännagivande om den framtida regionala

indelningen.

Socken- och landskapsindelningens betydelse för bl.a. olika

former av forskningsverksamhet framhålls i motion Bo307 (c).

Motionärerna anser det vara förödande om denna indelning

påverkas varje gång en kommun eller ett län ombildas. Mot denna

bakgrund föreslås Regionberedningen få tilläggsdirektiv med

uppdrag att utreda möjligheten att bibehålla socken- och

landskapsindelningen för framtidens kulturhistoriska och

biologiska forskning.

Vad gäller de ovan återgivna motionsförslagen avseende den

regionala indelningen m.m. vill utskottet anföra följande.

Utskottet behandlade hösten 1992 (1992/93:BoU3) motioner från

den allmänna motionstiden 1992 om den regionala indelningen.

Flera motioner hade i huvudsak samma innehåll som de nu

aktuella. Motionsförslagen avstyrktes med hänvisning till att

resultatet av Regionberedningens arbete borde avvaktas.

Riksdagen följde utskottet.

Regionberedningen har att överväga stora och mycket viktiga

frågor om den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad och

geografiska indelning. De olika delfrågor som det kan bli

aktuellt för beredningen att ta ställning till torde i stor

utsträckning få anses vara inbördes beroende av varandra. Redan

av det skälet anser utskottet att Regionberedningens arbete inte

bör föregripas genom olika delbeslut som kan försvåra ett samlat

ställningstagande i de aktuella frågorna. I princip alla de i

motionerna aktualiserade frågorna ingår också mer eller mindre

uttalat i beredningens uppgifter att överväga och lämna förslag

i.

Frågan om länsindelningen i Skåne m.m. kommer således att

övervägas av Regionberedningen med anledning av en skrivelse om

förändrad regional uppgiftshantering i Skåne som inkom till

Civildepartementet i maj 1992. Genom ett regeringsbeslut den 25

februari 1993 fick Regionberedningen även i uppdrag att med

förtur behandla frågan om regional samverkan i en västsvensk

region. Resultaten av beredningens arbete i dessa frågor kommer

att redovisas senast den 1 oktober 1993.

De mer övergripande frågorna om den framtida regionala

indelningen m.m. som tas upp i två motioner ingår som en av

huvudfrågorna i beredningens direktiv. Även frågor om de

demokratiska styrformerna för den offentliga verksamheten på

regional nivå skall övervägas.

Vad gäller den fråga som aktualiseras i motion Bo307 (c)

instämmer utskottet i motionärernas uppfattning om vikten att

bibehålla socken- och landskapsindelningen av såväl

kulturhistoriska som andra skäl. Utskottet har bl.a. i samband

med fastighetsbeteckningsreformen vid flera tillfällen

uppmärksammat denna fråga. Det får förutsättas att frågan även

uppmärksammas i den aktuella beredningen av regionindelningen i

den mån möjligheterna att upprätthålla historiska register m.m.

påverkas. Enligt utskottets bedömning torde dock frågan om

ändrade former för registerhållning och andra praktiska problem

i samband med eventuella ändringar av regionindelningen i

huvudsak få övervägas i andra former än inom ramen för

Regionberedningens nuvarande uppdrag.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts anser bostadsutskottet

att resultatet av Regionberedningens arbete bör avvaktas.

Utskottet avstyrker således motionerna Bo301 (m), Bo302 (m),

Bo305 (s), Bo307 (c), Bo308 (m) och K502 (fp) yrkande 1.

Anslagsfrågor

Metoden för att fastställa de statliga anslagen till regionala

myndigheter diskuteras i motion Bo304 (m, s, fp, c, kds).

Motionärerna hävdar att inte tillräcklig hänsyn tas till den

ökade arbetsbelastning som följer av en befolkningsökning när

anslagen fördelas mellan olika län. Mot denna bakgrund föreslås

en automatik byggas in avseende fördelningen av anslag till

regionala myndigheter så att hänsyn tas till förändringar av

befolkningen i betjäningsområdet.

Bostadsutskottet behandlade våren 1991 (1990/91:BoU14 s. 14)

ett motionsförslag med ett liknande förslag om fördelningen av

anslag. I detta fall föreslog motionärerna att

anslagstilldelningen till länsstyrelsen i Uppsala län bättre

måste följa befolkningsutvecklingen. Utskottet anförde i denna

fråga:

Fördelningen av länsstyrelseanslaget mellan de olika

länsstyrelserna kan givetvis inte anses vara en gång för alla

bestämd. En löpande omprioritering utifrån förändrade

förhållanden måste kunna ske. Resurstillskott på olika områden

bör i första hand tillfalla de län där behoven är störst. - - -

I frågan om vilka omfördelningar som kan motiveras av

befolkningsförändringar, omstruktureringar m.m. inom resp. län

kan det vara svårare att utforma enkla fördelningsprinciper. En

ökad arbetsbelastning för länsstyrelsen kan, som i Uppsala län,

bli följden av en ökande befolkning och en omstrukturering inom

näringslivet. Även under motsatta förhållanden, dvs. i län med

en minskande befolkning, kan utökade insatser från

länsmyndigheternas sida vara mycket väl motiverade. Det får

förutsättas att regeringen löpande följer dessa frågor och tar

hänsyn till dem vid fördelningen av länsstyrelseanslaget.

Utskottet vidhåller sin uppfattning i den aktuella frågan.

Någon ordning med automatisk anslagshöjning till län med ökande

befolkning bör inte införas. Utskottet förutsätter emellertid

att regeringen kontinuerligt prövar den i motionen aktualiserade

frågan om fördelningen av anslag i varje enskilt fall. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Bo304 (m,

s, fp, c, kds).

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att

länsstyrelseanslaget för budgetåret 1993/94 fastställs till

1693900000kr. En redovisning lämnas i propositionen om

de överväganden som ligger till grund för det beräknade

anslagsbehovet. Samtidigt erinras om att regeringen senare får

anledning att återkomma till resursfrågorna i samband med

behandlingen av frågan om överföring av uppgifter på

bostadsfinansieringsområdet från länsbostadsnämnderna till

länsstyrelserna.

I Vänsterpartiets partimotion Fi213 yrkande 7 föreslås

anslaget till länsstyrelserna fastställas till ett belopp

375miljoner kronor lägre än i regeringsförslaget. Yrkandet

motiveras med att Vänsterpartiet så snart som möjligt vill lägga

ner länsstyrelserna och skapa regionala tillsynsmyndigheter.

Utskottet har ovan klargjort sin inställning att principiella

ställningstaganden till den framtida regionala verksamheten bör

anstå i avvaktan på resultaten från Regionberedningens arbete.

Redan av det skälet avstyrks den aktuella motionen Fi213 (v)

yrkande 7. Regeringens förslag om länsstyrelseanslaget

tillstyrks. Eventuella behov av ändrad anslagnivå får övervägas

när regeringen presenterar förslag i denna fråga.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.beträffande inriktningen av länsstyrelsernas

verksamhet

att riksdagen godkänner den i proposition 1992/93:100 bilaga

14 under rubriken Slutsatser i respektive avsnitt förordade

inriktningen av länsstyrelsernas verksamhet samt avslår motion

1992/93:Bo303,

2.beträffande stöd till kvinnligt företagande

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo306, 1992/93:Bo309,

1992/93:A267 yrkande 22, 1992/93:A401, 1992/93:A810 yrkande 14

och 1992/93:A811 yrkande 18,

res. (s)

3.beträffande den regionala indelningen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo301, 1992/93:Bo302,

1992/93:Bo305, 1992/93:Bo307, 1992/93:Bo308 och 1992/93:K502

yrkande 1,

4.beträffande fördelningen av anslag

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo304,

5.beträffande länsstyrelseanslaget

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i

proposition 1992/93:100 bilaga 14 och med avslag på motion

1992/93:Fi213 yrkande 7 till Länsstyrelserna m.m. för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på

1693900000kr.

men. (v)

Stockholm den 1 april 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit:

Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Bertil Danielsson (m),

Magnus Persson (s), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s),

Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds),

Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s),

Inga Berggren (m), Max Montalvo (nyd) och Olle Schmidt (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Stöd till kvinnligt företagande (mom. 2)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Bostadsutskottet delar" och slutar med "Bo309 (kds)"

bort ha följande lydelse:

I en avvikande mening till arbetsmarknadsutskottets yttrande

föreslås ett mer aktivt stöd för kvinnligt företagande än vad

utskottsmajoriteten förordat. De socialdemokratiska ledamöterna

i arbetsmarknadsutskottet anför:

Enligt utskottets mening bör fortsättningsvis särskilda

satsningar göras för att stödja kvinnligt företagande i hela

landet. De förslag till åtgärder som NUTEK lagt fram i sitt

handlingsprogram är därför intressanta och viktiga att

genomföra.

I motion A267 (s) framhålls att det -- i avvaktan på att

NUTEK:s program leder fram till ett samlat grepp -- vid varje

länsstyrelse bör inrättas ett kunskapscentrum för att stödja

olika former av sysselsättningsskapande aktiviteter bland

kvinnor. Kostnaderna härför bör tills vidare bestridas från

länsanslaget. Utskottet återkommer härtill vid behandlingen av

anslagsfrågorna i betänkandet 1992/93:AU13 om regionalpolitiken.

Vad utskottet med anledning av motionerna A267 (s), A401 (s),

A810 (s) och Bo306 (s), i förekommande fall i berörda delar,

anfört bör ges regeringen till känna. Motionerna A811 (c) och

Bo309 (kds) bör i den mån de inte får anses tillgodosedda med

vad ovan anförts inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Bostadsutskottet instämmer i det ovan återgivna

ställningstagandet. Riksdagen bör således med anledning av de

aktuella motionerna ge regeringen detta till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2.beträffande stöd till kvinnligt företagande

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo306,

1992/93:Bo309, 1992/93:A267 yrkande 22, 1992/93:A401,

1992/93:A810 yrkande 14 och 1992/93:A811 yrkande 18 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Eva Zetterberg (v) anför:

Jag ansluter mig till reservationen (s) om Stöd till kvinnligt

företagande (mom. 2)

Jag vill dessutom anföra följande vad gäller:

Länsstyrelseanslaget (mom. 5)

Bostadsutskottet instämmer i bedömningen i Vänsterpartiets

partimotion att en besparing på i genomsnitt 15 miljoner kronor

kan göras vid varje länsstyrelse. Denna besparing bör ses som

ett steg i förberedelsen av en övergång till länsdemokrati.

Länsstyrelserna bör så snart som möjligt läggas ned och ersättas

med regionala tillsynsmyndigheter.

Utskottet tillstyrker således förslaget i motion Fi213 (v)

yrkande 7 om ett i förhållande till regeringsförslaget 375

miljoner kronor lägre anslag.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

moment 5 borde ha hemställt:

5.beträffande länsstyrelseanslaget

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi213 yrkande 7

och med anledning av regeringens förslag i proposition

1992/93:100 bilaga 14 till Länsstyrelserna m.m. för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på

1318900000kr.

Försvarsutskottets yttrande

1992/93:FöU6y

Bilaga 1

Civil beredskap och räddningstjänst hos länsstyrelserna

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har den 9 februari 1993 berett

försvarsutskottet tillfälle att senast den 11 mars 1993 avge

yttrande över proposition 1992/93:100 bilaga 14, Länsstyrelserna

m.m. i berörd del.

Till försvarsutskottets beredningsområde hör det avsnitt i

propositionen som berör civil beredskap och räddningstjänst (s.

65--67).

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner

den inriktning av länsstyrelsernas verksamhet som förordas

avseende civil beredskap och räddningstjänst.

Den nationella inriktningen av området har behandlats i 1992

års försvarsbeslut (prop. 1991/92:102, FöU12, rskr. 337).

Riksdagens beslut om totalförsvarets utveckling fram till och

med budgetåret 1996/97 innebar bl.a. bifall till regeringens

inriktning vad avser den fortsatta utvecklingen av den kommunala

beredskapen, dvs. att ett antal uppgifter främst inom

befolkningsskydd och räddningstjänst skall föras över till

kommunerna. Detta kommer att påverka länsstyrelsens framtida

uppgifter och roll. På den regionala nivån blir uppgifterna i

större utsträckning tillsyn och uppföljning samt stöd till den

lokala nivån. Länsstyrelserna kommer också att svara för den

allmänna inriktningen och samordningen av

beredskapsförberedelserna.

Överföringen av uppgifter och ansvar till kommunerna kommer

att föregås av överläggningar med kommunerna om den statliga

ersättningen för kommunernas nya uppgifter och om tidpunkten för

överföringen. I avvaktan på att dessa överläggningar har

genomförts och förändringen har lagreglerats åvilar ansvaret för

den lokala civilförsvarsorganisationens rekrytering,

krigsplacering m.m. alltjämt länsstyrelserna.

Genom riksdagens beslut (prop.1991/92:41, FöU5, rskr.79)

om samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor har länsstyrelsens

roll inom räddningstjänsten förstärkts. Länsstyrelserna har

därutöver fr.o.m. den 1 juli 1992 även fått till uppgift att

svara för saneringen efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en

kärnteknisk anläggning.

Regeringen sammanfattar sina slutsatser om inriktningen för

länsstyrelserna enligt följande:

Länsstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet på lägre

regional nivå.

Följande uppgifter bör ges hög prioritet av länsstyrelserna

inrikta och samordna det civila försvaret i länet

främja arbetet med kommunala riskanalyser

verka för beredskapshänsyn i samhällsplaneringen

ge kommunerna och andra stöd och underlag för deras

beredskapsförberedelser

planläggning inom försörjningsområdet

utöva tillsyn över den kommunala räddningstjänsten

svara för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av

radioaktiva ämnen.

Av resultatbedömningen och den fördjupade prövningen framgår

att flertalet länsstyrelser konstaterar att det råder obalans

mellan uppgifter och tillgängliga resurser. Vidare framgår att

det finns kompetensbrister inom området.

Försvarsutskottet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att länsstyrelserna har

en mycket viktig roll inom totalförsvaret. Den alltmer betonade

betydelsen av att ta beredskapshänsyn i planering och

samhällsutveckling i syfte att uppnå ett mer robust samhälle

framhäver länsstyrelsernas roll. Den framtida ändrade

rollfördelningen mellan länsstyrelserna och kommunerna inom

beredskapsområdet ställer också annorlunda och mer kvalificerade

krav på länsstyrelserna.

Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning av

länsstyrelsernas verksamhet inom området civil beredskap och

räddningstjänst överensstämmer med 1992 års försvarsbeslut. Med

hänsyn till att dessa uppgifter bör fullgöras med rimlig grad av

säkerhet anser utskottet att vad som anförts om kompetensbrist

och bristande balans mellan uppgifter och resurser inom

länsstyrelserna är klart oroande.

Utskottet har inhämtat att resurserna vad avser antalet

personår för civil beredskap och räddningstjänst vid

länsstyrelserna har minskat med ca 35% från år 1978 varav med

10% från år 1989. Detta har bl.a. inneburit att övningar för

kommuner har fått ställas in och att försörjningsplaneringen

fått eftersättas. Förmågan att motstå ett s.k. strategiskt

överfall och förmågan till återtagning, vilka framhållits som

betydelsefulla i 1992 års försvarsbeslut, påverkas negativt.

Möjligheterna att uppnå ett mer robust samhälle påverkas också

negativt. Vid den samlade bedömningen av effekterna för

totalförsvaret måste emellertid också den uppbyggnad av

beredskapen som skett inom kommunerna beaktas.

Uppgifterna för länsstyrelserna enligt 1992 års försvarsbeslut

och de minskade resurserna för beredning av frågor rörande civil

beredskap och räddningstjänst på länsstyrelserna kräver enligt

utskottet att kraftfulla åtgärder vidtas för att motverka den

bristande balansen. Området civil beredskap och räddningstjänst

inom länsstyrelserna bör ges högre prioritet än hittills och en

häremot svarande resurstilldelning. Utskottet anser vidare att

åtgärder bör vidtas för att förbättra länsstyrelsernas kompetens

inom området i fråga.

Stockholm den 11 mars 1993

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson

(s), Wiggo Komstedt (m), Iréne Vestlund (s), Lars Sundin (fp),

Ingvar Björk (s), Christer Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds),

Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Stig Grauers (m), Henrik

Landerholm (m), Anita Persson (s) och Åke Carnerö (kds).

Kulturutskottets yttrande

1992/93:KrU7y

Bilaga 2

Länsstyrelsernas ansvar för kulturmiljövård

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har genom beslut den 9 februari 1993 berett

kulturutskottet tillfälle att -- såvitt rör kulturutskottets

beredningsområde -- yttra sig över proposition 1992/93:100

bilaga 14 (Civildepartementet) i vad avser anslaget B 1.

Länsstyrelserna m.m. yrkande 1 om godkännande av den inriktning

av länsstyrelsernas verksamhet som förordats i propositionen

under rubriken Slutsatser i respektive avsnitt.

Utskottet

I årets budgetproposition (bilaga 14) görs en fördjupad

prövning av länsstyrelsernas verksamhetsinriktning inför

budgetåren 1993/94--1994/95. Kulturutskottet yttrar sig över

det avsnitt som rör länsstyrelsernas uppgifter på

kulturmiljövårdens område (prop. s. 61--63).

I propositionen preciseras länsstyrelsernas uppgifter på

kulturmiljövårdens område (s. 61). Bl.a. skall länsstyrelserna

arbeta med landskapets långsiktiga förvaltningsfrågor och stöd

till de svenska jordbruksföretagens möjligheter att upprätthålla

landskapets traditionsinnehåll. Vidare skall länsstyrelserna

ansvara för frågor om enskilda kulturmiljöer och kulturminnen

samt ge kulturmiljöområdet en sådan tyngd i organisationen att

uppgifterna kan bedrivas i enlighet med det vidgade ansvar

länsstyrelserna ges på området.

I propositionen konstateras att uppgifterna på

kulturmiljövårdsområdet måste lösas med stöd av en

förhållandevis smal resursbas. Denna svårighet kan bara

bemästras genom en effektiv roll- och ansvarsfördelning mellan

kulturmiljövårdens olika parter. Riksantikvarieämbetet (RAÄ)

skall i fortsättningen utveckla de centrala

myndighetsfunktionerna och leda arbetet med att bygga upp

kulturmiljövårdens kunskapsunderlag. Ansvaret för att ta

ställning i frågor om enskilda kulturmiljöer och kulturminnen

skall koncentreras till länsstyrelserna. RAÄ ges därför

bemyndigande att till länsstyrelserna delegera sådana beslut om

bidrag till vård av byggnader, fornlämningar och landskap som

RAÄ hittills har fattat. Länsstyrelserna bör också vara den

myndighet som fattar beslut om det nya kulturstöd vid ombyggnad

som enligt förslag från kulturministern bör ersätta de nuvarande

tilläggslånen till kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

En utredning som skall se över statens insatser inom

museiväsendet kommer enligt propositionen att behandla

ansvarsfördelningen mellan länsmuseerna och länsstyrelserna när

det gäller kulturmiljövård. Utskottet anmärker att regeringen

den 25 februari utfärdat direktiv för utredningen (dir.

1993:26). Vidare har en särskild utredare nyligen presenterat

förslag om förändrade former för hur den som skall utföra en

arkeologisk undersökning skall utses (se SOU 1992:137).

Förslagen innebär att länsstyrelsernas ansvar i detta avseende

utvecklas.

Civilministern framhåller att stora förväntningar ställs på

länsstyrelserna att de skall arbeta framsynt och långsiktigt

inom kulturmiljövården. Länsstyrelserna är emellertid som regel

mycket stramt bemannade inom uppgiftsområdet. Det är därför

enligt civilministern angeläget att länsstyrelserna, när de nu

tillförs nya uppgifter, noga tar till vara de möjligheter som

finns för att göra prioriteringar av arbetsinsatser till

sakområdets fördel.

Kulturutskottet konstaterar att den verksamhetsinriktning som

länsstyrelserna föreslås få står i överensstämmelse med de

övergripande uppgifter som kulturministern anger i

budgetpropositionen för den statliga kulturmiljövårdens sätt att

arbeta under den kommande treårsperioden (bil. 12 s. 121--129).

Utskottet tillstyrker den verksamhetsinriktning som angetts i

propositionen.

En decentralisering av vissa av RAÄ:s uppgifter till andra

myndigheter innebär enligt utskottets uppfattning bl.a. att

länsstyrelserna kommer att få bättre möjligheter att ta ett

samlat ansvar för kulturmiljövården i länen. Vidare får

länsstyrelserna möjlighet att samordna kulturmiljövårdens

ekonomiska stödformer med andra stödformer på regional nivå,

t.ex. naturvård och turismfrämjande verksamhet. Enligt

utskottets uppfattning är det angeläget att den planerade

delegeringen av ansvar och resurser till länsstyrelserna följs

upp av en årlig resultatredovisning och inrapportering till RAÄ,

bl.a. i syfte att RAÄ i egenskap av central myndighet inom

området skall kunna tillgodogöra sig de erfarenheter som görs

regionalt. Utskottet anser att det är angeläget att understryka

att ett fungerande samspel mellan de olika aktörerna krävs för

att den statliga kulturmiljövården skall fungera på bästa sätt.

Länsstyrelserna har successivt tillförts ökade resurser för

kulturmiljövård. Detta har lett till att det på varje

länsstyrelse även finns en biträdande länsantikvarie. Likväl är

-- som civilministern framhåller -- bemanningen inom

kulturmiljövårdsområdet stram. Spridningen är emellertid stor

mellan länsstyrelserna vad gäller antalet anställda.

Arbetsuppgifter och behov av personal varierar mellan länen.

Utskottet vill understryka att det är angeläget att

länsstyrelserna beaktar vad civilministern anfört om

möjligheterna att göra prioriteringar av arbetsinsatser till

sakområdets fördel.

Stockholm den 9 mars 1993

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran

Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd

Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica

Widnemark (s) och Simon Liliedahl (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Jordbruksutskottets yttrande

1992/93:JoU3y

Bilaga 3

Länsstyrelserna m.m.

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har den 9 februari 1993 berett

jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition

1992/93:100 bilaga 14 Länsstyrelserna m.m. i berörd del avseende

moment 1 i hemställan om godkännande av inriktningen av

länsstyrelsernas verksamhet beträffande vad i propositionen

förordats under rubriken Slutsatser i respektive avsnitt jämte

motion 1992/93:Bo303 av Owe Andréasson och Alf Eriksson (s).

Jordbruksutskottet har i sitt yttrande begränsat sig till de

frågor som rör areella näringar, veterinära frågor, djurskydd

och miljö- och naturvård.

Propositionen

När det gäller de övergripande frågorna framhåller

departementschefen att länsstyrelsernas uppgift alltmer blir att

följa upp och utvärdera politikens genomslag. Länsstyrelsernas

verksamhet förskjuts därmed från traditionell myndighetsutövning

med detaljkontroll till mera av en stödjande funktion baserad på

kunskap. Denna utveckling är särskilt tydlig inom bl.a.

miljövården, djurskyddet och det allmänna veterinära området.

Det gäller således områden där länsstyrelsen utövar tillsyn

gentemot kommunerna. Denna verksamhet bör enligt

departementschefen alltmer inriktas på rådgivning och

utvecklingsinsatser kopplade till myndighetsutövningen och

fastställda nationella mål. Ytterligare utvecklingsinsatser bör

göras i arbetet med uppföljning och utvärdering och för

främjandet av ett tvärsektoriellt arbetssätt. Länsstyrelsens

myndighetsutövning i form av beslut i enskilda ärenden är ett

viktigt medel för att ge de nationella målen genomslag i länet

och för att främja länets utveckling. En systematisk genomgång

bör göras för att klart definiera på vilket sätt de olika

myndighetsuppgifterna utgör medel att uppnå nationella mål.

I propositionen framhålls vidare att vidmakthållande av en

fortsatt hög ambitionsnivå på det regionalpolitiska området är

ett centralt mål för förhandlingarna inför ett EG-medlemskap.

Sverige vill också behålla den höga ambitionsnivå som landet har

på bl.a. miljö- och djurskyddsområdena. Omställningen av svenskt

jordbruk, jordbrukets anpassning till EG-marknaden och

miljöfrågorna inom jordbruket kommer att dominera utvecklingen

inom de areella näringarna och på det veterinära området. När

det gäller den allmänna veterinära verksamheten konstateras i

propositionen att information och utbildning är viktiga delar

av länsstyrelsens verksamhet liksom tillsyn, rådgivning och

service. Veterinärutredningens förslag (SOU 1992:88) innehåller

förslag som för den regionala organisationen kan innebära

minskade arbetsuppgifter samtidigt som nya uppgifter tillkommer.

I arbetet för en hållbar samhällsutveckling fokuseras

intresset alltmer på framåtsyftande och långsiktiga åtgärder,

som förutsätter såväl ökad samverkan mellan aktörer på olika

nivåer som sektorsövergripande helhetslösningar. Viktiga inslag

i detta arbete är bl.a. att förebygga miljöproblem, utveckla

kretsloppsprincipen, förbättra miljön i tätorterna och bevara

den biologiska mångfalden. Enligt departementschefen behöver

arbetet med att införa resultatstyrning ges en tydligare

inriktning när det gäller länsstyrelsernas verksamhet på

miljöområdet. Ett utvecklingsarbete med det syftet bör därför

påbörjas. När det gäller miljöskydd framhålls att ytterligare

delegering av miljöskyddsförordningens tillsynsregler bör

övervägas. Samtidigt betonas länsstyrelsens uppgift att

sammanväga miljöproblem från olika samhällssektorer för att nå

kostnadseffektiva lösningar. Decentraliseringen inom naturvården

har påbörjats och bör drivas vidare. Länsstyrelsen bör även ges

ökat ansvar för planering och uppföljning av naturvårdsarbetet i

stort och mer aktivt delta i arbetet med att utforma ett

miljöanpassat skogs- och jordbruk samt fiske. Vidare fordras

ökade insatser för att bevara hotade arter och naturtyper.

Utskottet

Enligt motion Bo303 (s) bör inrättandet av en regional statlig

myndighet med ett samlat ansvar för de areella näringarna

övervägas i samband med att riksdagen tar ställning till den

framtida skogsvårdsorganisationen. Till denna myndighet bör

arbetsuppgifterna från Skogsvårdsstyrelsen och länsstyrelsens

lantbruksfunktion föras. Vidare bör den "gröna" naturvården inom

länsstyrelsen överlämnas till en sådan myndighet i enlighet med

principen om sektorsansvaret för miljöfrågorna. Ett alternativ

till den nu föreslagna areella myndigheten är att låta

länsstyrelsen överta Skogsvårdsstyrelsens uppgifter och på så

sätt åstadkomma en samordning.

Jordbruksutskottet vill för egen del anföra följande. I

samband med riksdagens beslut om en ny regional statlig

förvaltning (1989/90:BoU4, BoU9, rskr. 89) ställde sig

jordbruksutskottet bakom förslaget och de grundläggande

principerna för en sådan förvaltning. Utskottet instämde i allt

väsentligt i vad som anfördes i propositionen beträffande skälen

för en ändrad organisation. När det gäller de areella näringarna

framhölls bl.a. att lantbruket och landsbygdens utveckling är av

stor betydelse för länen och att inriktningen av verksamheten

vid lantbruksnämnderna fått allt större anknytning till

länsstyrelsernas verksamhet på bl.a. det regionalpolitiska

området (1989/90:JoU1y).

Grunden för de arella näringarna är tillgången på mark och

vatten. Den nya livsmedelspolitiken innebär i detta avseende

ingen förändring. En viktig uppgift för den nya

länsstyrelseorganisationen är således ansvaret för en

ändamålsenlig markanvändning i länet med beaktande av de mål som

statsmakterna ställt upp. För att kunna uppfylla ansvaret krävs

både helhetssyn och kunnande. Behovet av samordnade och

enhetliga lösningar är stort när det gäller t.ex. frågor om

lantbruk och landsbygdsutveckling, omställning av jordbruksmark,

landskapsvård samt miljö- och regionalpolitiska insatser.

Utskottet vill därför peka på de förbättrade möjligheterna till

samordnade och effektiva insatser inom berörda

verksamhetsområden som följer av omorganisationen av den

statliga regionala förvaltningen. Som framhålls i propositionen

blir dessutom länsstyrelsernas uppgift alltmer att följa upp och

utvärdera politikens genomslag. Länsstyrelsernas verksamhet

förskjuts därmed från traditionell myndighetsutövning till mera

av en stödjande funktion baserad på kunskap. Med det anförda

föreslår jordbruksutskottet att propositionen lämnas utan

erinran i berörda delar.

I anslutning till synpunkterna i motion Bo303 vill utskottet

erinra om att förslag om den framtida skogspolitiken kommer att

behandlas av riksdagen under våren och att de organisatoriska

frågorna även omfattas av Regionberedningens arbete

(dir.1992:86). Utskottet anser det lämpligt att avvakta

resultatet av den fortsatta beredningen i dessa frågor och

föreslår därför att motion Bo303 lämnas utan någon riksdagens

vidare åtgärd.

Propositionen och motionen föranleder i övrigt inget särskilt

uttalande av jordbruksutskottet.

Stockholm den 9 mars 1993

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar

Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke

Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona

Saint Cyr (m), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén

(nyd), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin

(s), Lena Klevenås (s) och Lennart Fremling (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

1992/93:AU3y

Bilaga 4

Länsstyrelserna m.m.

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle

att yttra sig över proposition 1992/93:100 bilaga 14

Länsstyrelserna m.m. (s. 32--78) i berörd del och därtill

hörande moment 1 i hemställan som avser godkännande av

inriktningen av länsstyrelsernas verksamhet jämte motionerna

1992/93:A267 yrkande 22, Bo306 och Bo309.

Under förutsättning av bostadsutskottets medgivande överlämnar

arbetsmarknadsutskottet tillsammans med föreliggande yttrande

jämväl motionerna 1992/93:A401, A810 yrkande 14 och A811 yrkande

18.

Utskottet yttrar sig i det följande över

dels propositionen i ovan nämnd del såvitt avser

underavsnittet 1. Regional ekonomi och näringslivsutveckling i

avsnittet Näringsliv och infrastruktur,

dels ovan antecknade motioner som väckts med anledning av

proposition 1992/93:100 av följande motionärer:

1992/93:A267 yrkande 22 av Ingvar Carlsson m.fl. (s),

1992/93:A401 av Iréne Vestlund och Maud Björnemalm (s),

1992/93:A810 yrkande 14 av Inger Hestvik m.fl. (s),

1992/93:A811 yrkande 18 av Karin Starrin m.fl. (c),

1992/93:Bo306 av Ingrid Andersson och Birgitta Dahl (s),

1992/93:Bo309 av Märtha Gårdestig (kds).

Propositionen

I propositionen framhålls att länsstyrelsernas arbete med

regional utveckling bör ha en klar strategisk inriktning,

baserad på ett väl förankrat programarbete. Strategin bör

utarbetas så att den får genomslag såväl på de områden som

länsstyrelsen själv svarar för som på andra aktörer i länet,

heter det i propositionen. Samarbete mellan olika sektorer är av

grundläggande betydelse liksom behovet av länsövergripande

samarbete, eftersom många strategiska frågor berör flera län.

Användningen av medlen för regionala utvecklingsinsatser, det

s.k. länsanslaget, bör så långt möjligt styras av initiativ och

vara förankrad i strategin. Behovet av uppföljning understryks.

Beträffande användningen av länsanslaget erinras om gällande

bestämmelser: Medlen får inte användas för

tillsvidareanställningar hos länsstyrelserna. Inte heller får

medlen användas för administration eller för att på annat sätt

finansiera verksamhet som bör belasta länsstyrelsens

förvaltningsanslag, påpekas det i propositionen. Om en

länsstyrelse finner att regionala insatser inte kan genomföras

på ett tillfredsställande sätt på grund av resursbrist på

förvaltningsanslaget får detta inte lösas genom tänjning av

sakanslaget.

Motionerna

I motionerna A267 av Ingvar Carlsson m.fl. (s), A810 av Inger

Hestvik m.fl. (s), A811 av Karin Starrin m.fl. (c) och Bo306 av

Ingrid Andersson och Birgitta Dahl (s) förespråkas särskilda

satsningar för att stödja kvinnligt företagande, varvid

inrättande av ett särskilt resurscentrum eller liknande för

kvinnor bör inrättas vid varje länsstyrelse. Märtha Gårdestig

(kds) är av samma uppfattning och föreslår i motion Bo309 att

ett sådant centrum inrättas vid Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Socialdemokraterna i motion A267 pekar på de olika förslag

till åtgärder som Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)

har utarbetat och presenterat i en rapport till regeringen. I

avvaktan på ett samlat grepp om dessa förslag anser motionärerna

att ett kunskapscentrum bör inrättas vid varje länsstyrelse.

Även motionärerna i motion A811 pekar på de förslag till

åtgärder som presenterats av NUTEK och anser att de omedelbart

bör beredas och genomföras. Länsstyrelserna som administrerar

det regionalpolitiska stödet bör beakta behovet av särskilda

mottagningsenheter för kvinnor som vill bli egna företagare.

Medel för de resurscentra för kvinnor som motionärerna i

motion A810 föreslår bör öronmärkas i länsanslagen.

I motionerna Bo306 och Bo309 hänvisas till olika kvinnoprojekt

som med framgång bedrivits med projektmedel i Uppsala resp.

Gävleborgs och Jämtlands län. Det finns enligt dessa motionärer

anledning att stimulera övergången till permanenta resurscentra.

För detta behövs särskilda, riktade medel till länsstyrelserna.

I motion Bo309 framhålls att finansieringen av en grundplåt till

ett resurscentrum kan ske inom ramen för anslaget till

länsstyrelserna.

Även motion A401 tar upp möjligheten att av regionalekonomiska

medel satsa särskilt på kvinnors utbildning och arbetsmarknad.

Motionärerna framhåller olika projekt som bedrivits inom

Bergslagsområdet, projekt som visar att det finns kompetens att

utveckla insatserna för kvinnorna. Det är därför nödvändigt att

länsstyrelserna avsätter särskilda medel för fortsatta

satsningar på kvinnor.

Utskottet

Arbetsmarknadsutskottet har vid flera tillfällen under senare

år behandlat frågor som rör kvinnors företagande. Senast i

höstas i det av riksdagen godkända betänkandet 1992/93:AU1

underströk utskottet betydelsen av kvinnors företagande för

Sveriges ekonomiska utveckling. I betänkandet beskrevs flera

åtgärder som vidtagits för att öka kvinnornas möjligheter till

företagande. Bl.a. hänvisades till det uppdrag som regeringen

gett NUTEK att tillsammans med berörda myndigheter och organ

sammanställa ett informationsmaterial riktat till kvinnliga

företagare. En annan del av uppdraget till NUTEK gällde att

analysera möjligheter och hinder som möter kvinnliga företagare

i det regionalpolitiska stödområdet.

NUTEK:s uppdrag har i november 1992 resulterat i en rapport

till regeringen. I rapporten har NUTEK lagt fram ett förslag

till program för kvinnligt företagande. Förslagen berör

områdena rådgivning, ekonomiskt stöd, utbildning, nätverk och

forskning. I fråga om rådgivning konstaterar NUTEK att bara var

sjätte nyföretagare i dag är kvinna men utgår från att antalet

kvinnliga företagare kan öka väsentligt om den grundläggande

rådgivningen på området byggs ut. Bl.a. föreslås att viss del av

länsstyrelsernas projektmedel används till att anställa en

kvinnlig affärsrådgivare för kvinnliga företagare/nystartare i

varje kommun. En sådan rådgivare bör ta ansvar även för

exempelvis utbildningar. I varje län bör dessutom en mentorpool

inrättas för att ge de kvinnliga företagarna ett "bollplank" för

fortlöpande idé- och problemdiskussioner.

Regeringen har den 11 februari 1993 beslutat att ge NUTEK i

uppdrag att genomföra ett handlingsprogram som skall främja

kvinnligt företagande i det regionalpolitiska stödområdet.

Programmet har sin bakgrund i den analys av möjligheter och

hinder för kvinnors företagande som NUTEK redovisat i nyssnämnda

rapport. I uppdraget ingår att NUTEK skall verka för att

rådgivning lämnas av kommuner och regionala utvecklingsfonder

m.fl. till kvinnor som vill starta företag. Olika medel får

prövas för att underlätta och stimulera kvinnors företagande.

Den föreslagna verksamheten skall pågå i tre år. För

genomförandet av programmet har beslutats om en ökning av

NUTEK:s medelsram med 20 miljoner kronor.

I ett särskilt uttalande med anledning av uppdraget till NUTEK

säger arbetsmarknadsministern: "Sverige behöver nya företagare

och entreprenörer och det råder ingen tvekan om att kvinnorna

här kan göra viktiga insatser -- inte minst för att skapa nya

arbetstillfällen."

Utskottet har -- som framgått av nyssnämnda redogörelse --

uppehållit sig ganska ingående vid det uppdrag som NUTEK har

fått och det handlingsprogram som skall genomföras av verket.

Inte minst frågan om rådgivning och den framtida organisatoriska

modell man kan komma fram till för denna rådgivning är i nu

förevarande sammanhang av intresse.

Som utskottet tidigare redogjort för får permanenta organ inte

inrättas med stöd av medel från länsanslaget. Så länge en

verksamhet bedrivs som projekt möter det givetvis inte något

hinder att använda sådana medel för administrationen av

projektet. Vad som förespråkas i flertalet av ovan nämnda

motioner innebär emellertid att särskilda organ inrättas vid

länsstyrelserna i syfte att främja kvinnligt företagande.

Enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning är det givetvis

viktigt att på allt sätt stödja kvinnors företagande genom

rådgivning och utbildning m.m. Som framgått av den föregående

framställningen har utskottet vid flera tillfällen uttalat sitt

stöd för att så sker. Det finns goda skäl att anta -- inte minst

framgår detta av NUTEK:s rapport -- att just den aktuella frågan

om kvinnligt företagande av olika anledningar ännu inte har fått

tillräcklig uppmärksamhet inom ramen för länsstyrelsens

ordinarie verksamhet. Såvitt utskottet kan finna får det dock

anses vara varje länsstyrelses ensak att bedöma om ett särskilt

organ skall tillskapas för ändamålet eller om en verksamhet som

övergår till att bli permanent skall kunna integreras i den

ordinarie verksamheten.

Arbetsmarknadsutskottet anser att man bör avvakta resultatet

av den programverksamhet som skall inledas av NUTEK innan man

tar ställning till formerna för rådgivning till och utbildning

av kvinnor som vill starta företag. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna A267 (s), A401 (s), A810 (s), A811 (c),

Bo306 (s) och Bo309 (kds), i förekommande fall i berörda delar,

och föreslår att riksdagen godkänner den inriktning av

länsstyrelsernas arbete med regional utveckling som förordas i

propositionen.

Stockholm den 9 mars 1993

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Sonja Rembo

(m), Anders G Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne

Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten

Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd),

Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s),

Berit Andnor (s) och Lennart Rohdin (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "som

utskottet" och slutar med "i propositionen" bort ha följande

lydelse:

NUTEK har drivit ett projekt för kvinnliga företagare i tre år

och bildat nätverk av olika slag, tagit fram

utbildningsmaterial, ordnat konferenser m.m. Länsstyrelserna

satsar projektmedel på kvinnliga företagare. Utvecklingsfonderna

har konsulter som särskilt arbetar med kvinnligt företagande.

Enligt utskottets mening bör fortsättningsvis särskilda

satsningar göras för att stödja kvinnligt företagande i hela

landet. De förslag till åtgärder som NUTEK lagt fram i sitt

handlingsprogram är därför intressanta och viktiga att

genomföra.

I motion A267 (s) framhålls att det -- i avvaktan på att

NUTEK:s program leder fram till ett samlat grepp -- vid varje

länsstyrelse bör inrättas ett kunskapscentrum för att stödja

olika former av sysselsättningsskapande aktiviteter bland

kvinnor. Kostnaderna härför bör tills vidare bestridas från

länsanslaget. Utskottet återkommer härtill vid behandlingen av

anslagsfrågorna i betänkandet 1992/93:AU13 om regionalpolitiken.

Vad utskottet med anledning av motionerna A267 (s), A401 (s),

A810 (s) och Bo306 (s), i förekommande fall i berörda delar,

anfört bör ges regeringen till känna. Motionerna A811 (c) och

Bo309 (kds) bör i den mån de inte får anses tillgodosedda med

vad ovan anförts inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utöver vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen godkänna den

inriktning av länsstyrelsernas arbete som förordas i

propositionen.