Bet. 1992/93:BoU18

Bostadsutskottets betänkande

1992/93:BOU18

Plan- och bygglagen m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

BoU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner med förslag till vissa

ändringar i plan- och bygglagen. Dessutom behandlas förslag till

förändringar m.m. av de byggregler som utfärdats med stöd av

bygglagstiftningen. Samtliga motionsyrkanden avstyrks av

utskottet.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer (s) och en

meningsyttring av suppleant (v).

Motionerna

I betänkandet behandlas

dels den med anledning av proposition 1991/92:150

(kompletteringspropositionen) väckta motionen

1991/92:Bo17 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av att tillgänglighetskraven vid ny-

och ombyggnad av lokaler och bostäder inte minskar.

dels den under allmänna motionstiden 1992 väckta motionen

1991/92:Bo511 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om att Naturvårdsverket

och Riksantikvarieämbetet skall ges rätt att föra till prövning

i länsstyrelse och regeringen ärenden om detaljplaners

fastställelse och bygglovgivning inom områden som definierats

som riksintressen i enlighet med vad som anges i motionen.

dels de under allmänna motionstiden 1993 väckta motionerna

1992/93:Bo213 av Eva Zetterberg och Jan Jennehag (v) vari

yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring i plan- och bygglagen att det ekologiska och det

bärkraftiga samhället framhävs.

1992/93:Bo224 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kvalitetskrav och försäkringar för boende.

1992/93:Bo231 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om nödvändigheten av en effektivare användning

av energi.

1992/93:Bo238 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avreglering av byggnadsnormer med

bibehållna funktionskrav.

1992/93:Bo239 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ändrade byggregler inte får medföra

att kvaliteten på bostäder försämras.

1992/93:Bo419 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen genom en proposition bereder

riksdagen tillfälle att lämna synpunkter på utformningen av de

nya byggreglerna.

1992/93:Bo422 av Ingvar Björk och Bo Nilsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om byggnaders tillgänglighet och användbarhet

för funktionshindrade.

1992/93:Bo501 av Anita Johansson och Håkan Strömberg (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett tillägg i svensk byggnorm

om installation av brandvarnare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om information till hushållen om brandvarnare

i våra bostäder.

1992/93:Bo503 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ändring i PBL.

1992/93:Bo505 av Berit Oscarsson och Anita Jönsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljökontroll m.m. av byggnader inför

rivning.

1992/93:Bo506 av Jan Erik Ågren och Rose-Marie Frebran (kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om konsumentanpassad funktions- och

materialdeklaration på byggnader och lägenheter vid all

nyproduktion och ombyggnation.

1992/93:Bo509 av Odd Engström och Pär Granstedt (s, c) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas mot s.k.

förhandlingsplanering,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Riksantikvarieämbetets och

Naturvårdsverkets befogenheter bör stärkas när det gäller

detaljplaner och områdesbestämmelser,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen noga bör följa rättspraxis

vid tillämpningen av PBL.

1992/93:Bo510 av Sverre Palm och Lisbet Calner (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av brandvarnare i lägenheter.

1992/93:Bo511 av Harald Bergström m.fl. (kds) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i

plan- och bygglagen att tält tillfälligt rest för mötes- eller

cirkusverksamhet undantas från bygglovsplikt.

1992/93:Bo512 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om klara regler för att möjliggöra satsning

på vindkraft,

2. att riksdagen hos regeringen begär att sakägarbegreppet i

samband med PBL-översynen ges en klart avgränsad definition.

1992/93:Bo514 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

klimat och luftkvalitet.

1992/93:Bo518 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen snarast kommer med förslag om

lösningar som möjliggör byggnation inom de i motionen angivna

områdena.

1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående den kommunala planeringen.

1992/93:Jo676 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari såvitt nu är

i fråga yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om planering för källsortering av avfall vid

ny- och ombyggnad av bostäder -- -- -- (yrkandet i vad avser en

marknad för källsorterat avfall kommer att behandlas i yttrandet

1992/93:BoU7y).

1992/93:N432 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om energiminimering vid byggande och boende,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det i kommunerna skall finnas kommunal

energirådgivning.

1992/93:N440 av Margareta Winberg (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att förbättra livsmiljön för

el-överkänsliga personer.

Utskottet

Inledning

Plan- och bygglagen (1987:10), PBL, naturresurslagen

(1987:12), NRL och lagen (1987:11) om exploateringssamverkan

trädde i kraft den 1 juli 1987. Lagstiftningen innebar en samlad

och genomgripande förändring inom plan- och byggområdet och i

fråga om hushållning med naturresurser. Uppföljning och

utvärdering av lagreformen inleddes kort efter ikraftträdandet.

Vissa lagjusteringar har genomförts bl.a. i syfte att förenkla

plan- och byggprocessen.

Genom regeringsbeslut den 26 november 1992 tillkallades en

särskild utredare med uppdrag att se över plan- och bygglagen

m.m. Vägledande i översynsarbetet bör enligt direktiven (dir.

1992:104) vara att lagstiftningen bör skapa förutsättningar för

teknisk utveckling, ökad miljöhänsyn och en effektiv konkurrens.

De förslag som kommer att lämnas skall tillgodose kraven på

större miljöhänsyn, stärkt medborgarinflytande, avreglering och

förenklad lagstiftning.

Utredningen avses redovisas i etapper och vara avslutad senast

den 31 mars 1994.

Planformer m.m.

Genom PBL har slagits fast att kommunen har ansvaret för

planläggningen av användningen av mark och vatten. Statens

ansvar för den fysiska planeringen begränsas huvudsakligen till

bevakning av riksintressen, mellankommunala intressen samt

frågor om hälsa och säkerhet. Andra väsentliga nyheter i PBL var

att samhällsplaneringen avsågs att föras närmare medborgarna och

att deras inflytande över planeringsprocessen skulle förbättras.

Enligt motion Bo509 (s, c) har PBL inte motsvarat

förväntningarna när det gäller bl.a. medborgarinflytandet.

Makten övergick inte enligt motionen till folket i den

utsträckning som avsetts utan till byggkonsortier. Genom

förhandlingar och avtal binder kommunen upp sig redan innan den

demokratiska planprocessen börjar. Kommunen får ett med

exploatören gemensamt intresse av att planer och bygglov kan

expedieras, anför motionärerna. Särskilt allvarliga anses dessa

intressekopplingar bli när det gäller kommunens ansvar att vaka

över natur- och kulturvård inom områden av riksintresse.

Motionärerna anser därför att åtgärder bör vidtas mot s.k.

förhandlingsplanering (yrkande 1). De anser också att

Riksantikvarieämbetets och Naturvårdsverkets befogenheter bör

stärkas när det gäller detaljplaner och områdesbestämmelser

(yrkande 2). Det bör enligt motionärerna ske genom att dessa två

verk ges rätt att föra angivna planer och bestämmelser till

regeringen för fastställelse och lovgivning. Därigenom skulle

garanteras att känsliga konfliktärenden får en allsidig

prövning. Efter den föreslagna lagändringen anser motionärerna

att regeringen med uppmärksamhet bör följa utvecklingen och

tillämpningen av PBL såvitt avser medborgarinflytandet i

planeringsprocessen (yrkande 3). Motsvarande åsikter förs fram i

motion 1991/92:Bo511 (s).

Även regeringen har fäst uppmärksamhet på frågan om

medborgarnas insyn i och inflytande på den fysiska planeringen.

I direktiven till översynen av PBL finns ett särskilt avsnitt om

medborgarinflytandet. Där anförs att reglerna bör ses över och

att möjligheterna att stärka medborgarinflytandet bör övervägas

liksom även hur insynen i planeringen kan förbättras utan att

processen byråkratiseras. Även effekterna av

förhandlingsuppgörelser bör utvärderas. I direktiven anges

vidare att formerna för regeringens prövning och möjligheterna

att ingripa när det gäller riksintressen bör ses över. Sådana

alternativ bör därvid övervägas som innebär att frågor om

riksintressen eller andra väsentliga allmänna intressen enklare

och tidigare än i dag kan aktualiseras och vid behov bli föremål

för överväganden hos regeringen.

De brister som motionärerna anser finns i planlagstiftningen

kommer som framgått att övervägas av utredningen. Resultatet av

utredningen bör avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1991/92:Bo511 (s) och Bo509 (s, c) yrkandena 5--7 om

s.k. förhandlingsplanering m.m.

I socialdemokratiska partimotionen Jo630 yrkande 14 föreslås

ett riksdagens tillkännagivande om vad som anförs i motionen om

den kommunala planeringen. Motionärerna föreslår bl.a. att

miljökraven i PBL och NRL skärps och att kommunernas

översiktsplaner ses över för att i framtiden bättre tillgodose

naturvårds- och miljömål. Motionärerna anser det angeläget att

även godstransporter tas med i planeringen och att det finns en

effektiv olycksberedskap för att minska de mycket allvarliga och

svåröverskådliga miljö- och hälsorisker som en olycka vid

transport av farligt gods kan medföra. De finner det särskilt

angeläget att större trafikleder inkl. fartygsleder prövas

enligt naturresurslagen.

En central fråga i direktiven till PBL-utredningen är behovet

av en ökad miljöhänsyn. Utvecklingen av och omsorgen om vår

gemensamma miljö anses behöva uppmärksammas mera än hittills,

och kraven på miljöhänsyn -- i vid mening -- i den fysiska

planeringen måste göras tydligare. Översiktsplanerna

uppmärksammas också. PBL:s krav i fråga om former, innehåll och

redovisning bör enligt direktiven övervägas liksom att det bör

belysas hur översiktsplanen kan användas för att på ett bättre

sätt än i dag skapa förutsättningar för en positiv utveckling av

landsbygden och kulturlandskapet i vid mening.

Miljöfrågorna i PBL m.m. kommer således att övervägas av

utredningen. Ett tillkännagivande kan inte anses tjäna något

reellt syfte. Utskottet avstyrker därför partimotion Jo630 (s)

yrkande 14.

Lovfrågor m.m.

I 8 kap. PBL finns regler om bygglov. Enligt 1 § krävs bygglov

bl.a. för att uppföra en byggnad. Byggnader som får uppföras

utan bygglov är ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller

därmed jämförlig näring inom område som inte omfattas av

detaljplan. Vissa särskilda bestämmelser finns för en- eller

tvåbostadshus och för vissa byggnader avsedda för

totalförsvaret. Kommunen kan vidare i detaljplan eller

områdesbestämmelser besluta om undantag från kravet på bygglov.

Den pågående översynen av PBL syftar bl.a. till att pröva

olika möjligheter att minska detaljstyrning och förenkla för den

enskilde. Möjligheten att begränsa bygglovsprövningen, främst

för byggföretag utanför samlad bebyggelse, bör enligt direktiven

belysas, samtidigt som behovet av en striktare bygglovsprövning

i vissa områden bör uppmärksammas. Även frågan om

bygglovsprövning alltjämt bör ske inom detaljplaneområden där

bebyggelsen redan prövats med beaktande av olika berörda

intressen bör övervägas.

I motion Bo511 (kds) föreslås att tält för tillfällig mötes-

eller cirkusverksamhet inte skall omfattas av bygglovsplikt.

Motionärerna finner det stötande att kommunala myndigheter kan

kräva bygglov för ett för sådant ändamål tillfälligt rest tält.

De anser det tillräckligt med markägarens tillåtelse och, för

områdesplanlagd mark, polisens tillstånd.

Utskottet avstyrkte år 1992 en motion med motsvarande innehåll

(1991/92:BoU19 s. 6 f.). Riksdagen följde utskottets förslag. I

den pågående översynen av PBL kommer såsom framgått ovan

bygglovsreglerna att övervägas. Den fråga som tas upp i motionen

om bygglovsbefrielse såvitt avser tält för mötes- och

cirkusverksamhet kan förutsättas komma att ingå i denna prövning

utan ett riksdagens tillkännagivande. Utredningens överväganden

om bygglovspliktens omfattning bör avvaktas. Motion Bo511

(kds) avstyrks.

I motion Bo503 (fp) föreslås att PBL ändras så att det framgår

att skyddsrumsbesked skall finnas för att bygglov skall få

beviljas inom en skyddsrumsorts riskområde. Enligt motionären

råder en bristande överensstämmelse mellan civilförsvarslagen

(1960:74) och PBL. Enligt 33 § civilförsvarslagen får bygglov

inte beviljas om skyddsrumsbesked saknas medan PBL saknar en

motsvarande bestämmelse.

Såsom motionären påpekat innehåller PBL inte någon bestämmelse

om att en ansökan om bygglov, som avser viss byggnation inom ett

område som har utpekats som skyddsområde (skyddsrumsort), inte

får beviljas om skyddsrumsbesked saknas. Det innebär dock

inte att byggnadsnämnden, eller den nämnd som prövar ärenden om

bygglov, kan underlåta att beakta civilförsvarslagens regler om

bygglovsprövning i vissa fall. En motsvarande bestämmelse i PBL

skulle möjligen innebära att frågan uppmärksammas särskilt vid

bygglovsprövningen. Det kan dock förutsättas att kommunerna,

som meddelar skyddsrumsbesked och som vid sin planering har att

utforma bebyggelsemiljön inom område med sammanhållen bebyggelse

med hänsyn till behovet av bl.a. skyddsåtgärder för

civilförsvaret (2 kap. 4 § PBL), normalt är väl medvetna om när

och om skyddsrumsbesked skall föreligga. Utskottet utgår ifrån

att PBL-utredningen i sina överväganden av om

bygglovsbestämmelserna är ändamålsenliga också kan pröva om en

bestämmelse med det innehåll som motionären efterlyser bör

införas i PBL i avsikt att klargöra det samband som finns mellan

PBL och civilförsvarslagen. Med det anförda avstyrker utskottet

motion Bo503 (fp).

I motion Bo505 (s) tas upp miljöaspekter vid rivning av

byggnader. Enligt motionen förekommer i alla byggnader

miljöstörande eller miljöfarliga byggvaror och ämnen. Såsom

exempel nämns bl.a. plaster, PVC, asbest, mätinstrument och

kylskåp. Dessa kan enligt motionärerna spridas till omgivningen

vid felaktig hantering vid rivning och ombyggnad och ge upphov

till allvarliga skadeverkningar. De anser därför att regeringen

bör pröva frågan om att ge kommunerna möjlighet att exempelvis

som ett led i prövningen av ett rivningslov få föreskriva att

viss miljökontroll av den aktuella byggnaden skall genomföras

och att kräva in uppgifter om hur miljöstörande material avses

att bli omhändertaget m.m. Detta bör enligt motionärerna ges

regeringen till känna.

Förekomsten av miljöstörande material i rivningsavfall har

påvisats nyligen i ett forskningsprojekt utfört av Stiftelsen

REFORSK. I rapporten redovisas resultatet av en utförd

inventering av tolv ombyggnads- och rivningsobjekt i Skåne under

år 1992. Ett av flera förslag till åtgärder i rapporten är att

lagstiftningen bör ändras så att miljöbesiktning av byggnader

kan krävas inför en ombyggnad eller rivning.

I motionen tas upp en angelägen fråga. Miljöfarligt avfall

måste hanteras på ett sådant sätt att det inte sprids till

omgivningen. Bl.a. därför är det viktigt att, såsom också

föreslås i rapporten, byggentreprenörer, förvaltare och

privatpersoner får information om miljöstörande byggmaterial och

miljöfarligt avfall samt om hur omhändertagandet skall ske.

Enligt vad utskottet erfarit pågår inom Naturvårdsverket en

intern utredning om rivningsavfall. Utredningen syftar till att

klarlägga avfallsfrågan och i mån av resurser att utarbeta

allmänna föreskrifter. Enligt direktiven till PBL-utredningen

bör uppmärksammas den miljöpåverkan som kommer från byggnader

och byggmaterial i syfte att påverka utvecklingen mot

byggprodukter som kan ingå i ett kretslopp. Bygglovsbestämmelser

kommer också att ses över. I arbetet med att regeringen tar

ställning till PBL-utredningen kommer den också att överväga

frågan om rivningslov m.m. enligt PBL. Ett riksdagens

tillkännagivande i frågan kan inte anses erforderligt. Med det

anförda avstyrker utskottet motion Bo505 (s) om miljöaspekter

vid rivning av byggnader.

Plan- och byggfrågor i övrigt

I motion Bo512 (c) yrkande 1 föreslås att riksdagen gör ett

tillkännagivande med innebörd att reglerna för byggande av

vindkraftverk klargörs så att riksdagens och regeringens

intentioner om satsning på alternativ energi kan genomföras utan

onödig tidsutdräkt. Enligt motionären har överklagningar

förhalat och t.o.m. omöjliggjort satsningar på vindkraften.

Mark- och vattenområden som är särskilt lämpade för

anläggningar som t.ex. vindkraftverk skall enligt 2 kap. 8 § NRL

så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra

tillkomsten eller utnyttjande av sådana anläggningar. Områden

som är av riksintresse för sådana anläggningar skall skyddas mot

sådana åtgärder som nyss nämndes. Inom vissa kustområden gäller

särskilda bestämmelser i NRL för lokalisering av vindkraftverk

(3 kap. 3 §). I första hand är det en kommunal uppgift att

bedöma om ett markområde är av allmänt intresse för vindkraft

och att i varje enskilt ärende göra nödvändiga

intresseavvägningar. Som grund för kommunens ställningstagande

ligger de bedömningar som gjorts i översiktsplan och i

länsstyrelsens granskningsyttrande. Länsstyrelsen har att bevaka

vad i lagstiftningen stadgas om riksintressena.

Boverket har i samarbete med Naturvårdsverket och NUTEK

utarbetat ett förslag till "Allmänna råd för etablering av

vindkraft på land". Förslaget skickades i december 1992 ut på

remiss. De allmänna råden innehåller bl.a. en modell för

ärendehantering och hur samordning kan ske mellan bygglovs-,

miljöskyddsprövning och i större projekt regeringens

tillåtlighetsprövning. Frågor om störningar såsom buller,

skuggor och skyddsbehov belyses också.

Enligt vad utskottet erfarit pågår också ett aktivt arbete med

planering kring vindkraft inom flera länsstyrelser och i

samarbete med kommunerna. Detta arbete får självfallet

förutsättas komma att underlätta en vindkraftsetablering.

Utskottet noterar att motionärens önskan om klarare regler vid

etablering av vindkraftverk är i allt väsentligt

tillgodosedd. Motion Bo512 (c) yrkande 1 avstyrks därför.

I motionens yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att

sakägarebegreppet i samband med PBL-översynen ges en klart

avgränsad definition i PBL.

Rätten att överklaga beslut om planer m.m. är mycket riktigt

en fråga som enligt direktiven till PBL-utredningen skall

övervägas i syfte att effektivisera och tydliggöra

överklagandeinstitutets funktion. Bl.a. anges att utredaren bör

överväga i vad mån rätten att klaga kan avgränsas och göras

tydligare. Vad motionären föreslår kommer således att behandlas

och övervägas. Något särskilt tillkännagivande synes inte

erforderligt. Motion Bo512 (c) yrkande 2 avstyrks.

I motion Bo514 (fp) tas upp klimatets och luftkvalitetens

betydelse i planeringssammanhang. Enligt motionen måste

samhällsplanerare på ett helt annat sätt än tidigare ta hänsyn

till det lokala klimatet och markens naturliga förutsättningar

vid all planering för bebyggelse. Därför bör i de lagar som

berör mark- och bostadsplanering särskilt påpekas vikten av

ekologiskt tänkande med träd- och buskplanteringar i olika

former. Vad sålunda anförts föreslås ges regeringen till känna.

I Boverkets rapport "Storstadsuppdraget" och projektet

"Stadens grönområde" belyses den s.k. grönstrukturens betydelse

i bl.a. storstadsplaneringen. I rapporten föreslås att frågan

uppmärksammas vid en översyn av PBL. I direktiven till

PBL-utredningen pekas på att det bör övervägas hur kraven på

miljöhänsyn i den fysiska planeringen kan göras tydligare.

Utskottet, som delar motionärens uppfattning om vikten av

klimatets och luftkvalitetens betydelse i planeringen,

anser att resultatet av de pågående övervägandena bör avvaktas.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion Bo514

(fp).

I motion Bo518 (c) förs fram synpunkter på byggnation i

anslutning till flygfält och hemställs att riksdagen begär att

regeringen snarast kommer med förslag om lösningar som möjliggör

byggnation inom angivna områden. Motionären anser det viktigt

att förutsättningar skapas för nybyggande, inte minst i

anslutning till redan befintlig byggnation. Ett sätt att öppna

möjligheten att ge bygglov utan att krav på inlösen skall kunna

ställas i ett senare skede kan enligt motionären vara att ett

servitut bildas av innebörd att möjligheten till inlösen på

grund av eventuella bullerstörningar inte skall kunna utnyttjas.

Såsom anförs i motionen medför introduktionen av JAS/Gripen

att en omfattande miljöprövning kommer att äga rum avseende

flera av landets flygflottiljer. I avvaktan på att ställning tas

till hur den framtida flygverksamheten skall se ut har enligt

vad utskottet erfarit från regeringskansliet regeringen gett

berörda länsstyrelser i uppdrag att samordna de insatser som

behövs för att förebygga miljöstörningar vid bl.a. en

JAS-introduktion. Länsstyrelserna skall senast den 1 mars 1995

lämna en samlad redovisning av planeringsläget i resp. län. Även

andra utredningar pågår i frågan. En handlingsplan mot buller

kommer att redovisas senast den 1 juli 1993. I utredningen om

översyn av PBL kommer att belysas hur ökad miljöhänsyn kan

åstadkommas i planeringen.

Det pågår således flera olika utredningar som på olika sätt

kommer att ge underlag för förslag till åtgärder för att minska

bullerproblem eller underlätta planeringen av

bebyggelseutvecklingen i områden som kan komma att beröras av

buller. I avvaktan på att förslag om åtgärder mot buller m.m.

underställs riksdagen bör tidigare ställningstagande (TU

1981/82:28) ligga fast, nämligen att ny bostadsbebyggelse inte

bör lokaliseras till områden där flygbullernivåerna överstiger

55 dB (A). Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo518 (c)

om byggnation i anslutning till flygfält.

Egenskapskrav på byggnader m.m.

Normsystemets utformning m.m.

De grundläggande kraven på byggnader kommer till uttryck i 3

kap. PBL. Med stöd av PBL (16 kap. 1 §) har regeringen utfärdat

plan- och byggförordningen (1987:343) -- PBF -- enligt vilken

Boverket bemyndigas att meddela föreskrifter till PBL avseende

nybyggnad och ombyggnad samt förbättring. De av Boverket med

stöd härav utfärdade nybyggnadsreglerna trädde i kraft den 1

januari 1989 och har gällt fullt ut fr.o.m. den 1 januari 1991.

Dessförinnan har äldre bestämmelser övergångsvis kunnat

tillämpas. Nybyggnadsreglerna gäller uppförande av nya byggnader

som kräver bygglov. I fråga om byggnader som får uppföras utan

bygglov skall reglerna tillämpas i skälig utsträckning. Hittills

har två mindre kompletteringar till nybyggnadsreglerna givits

ut. Den senaste av dessa trädde i kraft den 1 juli 1992.

En mer omfattande revidering av nybyggnadsreglerna har

genomförts av Boverket. För revideringen har gällt följande

utgångspunkter:

EG-harmonisering,

allmän förenkling och funktionsnormering samt

sakliga ändringar av vissa avsnitt.

Som ett resultat av översynsarbetet har Boverket i januari

1993 sänt ut ett förslag till nya byggregler på remiss.

Förslaget innefattar förutom EG-harmonisering och ytterligare

förenkling av reglerna sakliga ändringar bl.a. i fråga om kraven

på värmeåtervinning i byggnader, effektiv elanvändning och

energihushållning i fjärrvärmeområden. Avsikten är att de nya

byggreglerna skall träda i kraft så snart remissbehandlingen

avslutats och de prövats av regeringen enligt

begränsningsförordningen (1987:1347).

Det måste enligt motion Bo238 (s) finnas en öppenhet när det

gäller att genomföra förenklingar i bl.a. byggbestämmelserna.

Norm- och regelfloran för bostadsbyggandet kan enligt

motionärernas mening i sämsta fall bidra till försämrad

kompetens och ett minskat ansvarstagande. För planerare och

arkitekter kan det vara enklare att luta sig mot normer än att

utveckla fantasi och kreativitet. Det finns enligt motionärernas

mening därför anledning att genomföra förenklingar av bl.a.

byggreglerna. Dessa förenklingar bör göras med utgångspunkt i

att det är funktionerna i de olika kraven som är det viktiga och

inte hur dessa funktioner genomförs. I motionens yrkande 18

begärs ett riksdagens tillkännagivande om att avregleringen av

byggnormerna skall ske med bibehållna funktionskrav.

Den pågående avregleringen av olika byggregler inom

bostadssektorn kan enligt motion Bo239 (v) vara bra. Enligt

motionärernas mening kan det dock förmodligen vara så att

avregleringen mera skapar problem. Med hänvisning härtill

föreslås i motionens yrkande 5 att riksdagen skall uttala att

ändringar i byggreglerna inte får resultera i sämre kvalitet i

bostäderna.

Som framgår ovan kommer de grundläggande kraven på byggnader

till uttryck i PBL. Det betyder att de tillämpningsföreskrifter

i form av byggregler som Boverket utfärdar med stöd av

byggnadslagstiftningen inte får gå utöver de krav som följer av

denna lag. Byggreglerna är sålunda endast avsedda att

konkretisera de mera övergripande egenskapskrav som återfinns i

PBL. Härav följer att de inte får ges en utformning som innebär

att de tillför lagstiftningen något materiellt nytt. Med denna

begränsning är det däremot möjligt att ge reglerna den form som

bedöms som mest lämplig. Oavsett om reglerna uttrycks som

funktionskrav eller som mera omfattande detaljföreskrifter skall

de sålunda återge samma materiella innehåll i fråga om vilka

funktioner och egenskaper m.m. som en byggnad skall svara mot.

Utskottet delar inte den i de nu aktuella motionerna uttryckta

uppfattningen att den pågående förenklingen av byggreglerna

skulle innebära att några väsentliga krav på byggandet skulle

eftersättas. Oavsett byggreglernas form och omfattning gäller --

som framgått ovan -- att de skall ges ett materiellt innehåll

som svarar mot de krav som ställs genom PBL. Utskottet avstyrker

med hänvisning härtill motionerna Bo238 (s) yrkande 18 samt

Bo239 (v) yrkande5.

Det är enligt Ny demokratis partimotion Bo419 bra att Boverket

har utarbetat förslag till förenklade byggregler där man i ökad

utsträckning har gått över till funktionskrav. Enligt

motionärerna är det dock önskvärt att riksdagen, när

remissbehandlingen av förslaget avslutats, får ta del av

resultatet. Med hänvisning härtill hemställs att riksdagen skall

beredas tillfälle att lämna synpunkter på utformningen av de nya

byggreglerna.

Till grund för det förslag till nya byggregler som Boverket

har lagt fram ligger, som redovisats ovan, bl.a. en strävan att

åstadkomma en allmän förenkling och en ytterligare

funktionsnormering i jämförelse med de regler som nu gäller.

Utskottet delar denna strävan. Det ligger enligt utskottets

mening ett stort värde i att byggreglerna ges en så enkel och

ändamålsenlig form som möjligt. Härigenom skapas utrymme för den

kreativitet som är en absolut förutsättning för att nya

okonventionella lösningar i byggandet och boendet skall kunna

tas fram. Enligt bostadsutskottets mening bör mot bakgrund härav

det av Boverket framlagda förslaget till byggregler -- som

innebär att ytterligare ett viktigt steg i förenklingsarbetet

tas -- träda i kraft så snart som möjligt. Enligt vad utskottet

erfarit är också avsikten att den del av förslaget som avser

utformningen av bostäder m.m. (2 kap.) skall kunna träda i kraft

redan under första halvåret 1993. För övriga delar är avsikten

att dessa skall kunna träda i kraft så snart efter det kommande

halvårsskiftet som möjligt. I förhållande till de ursprungliga

planer som gällt för ikraftträdandet innebär detta en avsevärd

tidigareläggning. För att inte försena ett ikraftträdande av

de reviderade byggreglerna är det enligt utskottets mening

inte lämpligt att de, som föreslås i Ny demokratis partimotion

Bo419, underställs riksdagen. Motionen avstyrks sålunda.

Om vi menar allvar med att samhället skall bli ekologiskt

uthålligt måste alla sektorer enligt motion Bo213 (v) medverka

till att nå detta mål. När det gäller boende och byggande anges

detta innebära att ekologiska principer skall tillämpas vid

såväl nyproduktion som ombyggnad och bostadsförbättring och

detta oavsett hustyp och upplåtelseform. Även om

resurshushållning betonas både i PBL och NRL så återfinns

ekologikravet endast i NRL. Detta är enligt motionärernas mening

inte tillräckligt. Som en markering av behovet av en ändring av

praxis föreslås därför i motionens yrkande 3 att kravet på

kretsloppstänkande och målet -- det uthålliga samhället -- skall

tillföras PBL:s grundläggande utformningsparagraf.

Genom bestämmelserna i 1 kap. 1 § NRL klargörs att marken,

vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall användas så att en

från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt

långsiktigt god hushållning främjas. Däremot saknas det en

övergripande bestämmelse i PBL som uttrycker att förändringar i

markens och vattnets användning skall främja utvecklingen av en

god livsmiljö. Regeringen har mot bakgrund härav i den s.k.

kretsloppspropositionen (prop. 1992/93:180) förelagt riksdagen

ett förslag till ändring i 1 kap. 1 § PBL som syftar till att

främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Vad i motion

Bo213 (v) yrkande 3 förordats om hänsynstagande till

ekologiska principer i byggandet m.m. kommer sålunda att

tillgodoses om regeringens förslag godkänns av riksdagen. En

tillstyrkan till motionen kan därmed inte anses fylla något

reellt syfte. Motionen avstyrks.

Byggnaders tillgänglighet m.m.

Den svenska politiken är enligt motion Bo422 (s) särskilt

inriktad på att få bort detaljregleringar i lagstiftningen. Ett

område där detta får olyckliga konsekvenser är den fysiska

miljön -- en miljö som ofta uppvisar brister med avseende på

tillgängligheten m.m. för vissa grupper. Enligt motionärerna

garanterar inte PBL i sig en god tillgänglighet. Utan de

kunskaper som bl.a. finns inom handikapprörelsen är det stor

risk att de grundläggande tillgänglighetskraven inte tillgodoses

lagstiftningen till trots. I motionen anförs att regeringen har

ansvar för att det skapas byggregler som ger en god

tillgänglighet och användbarhet -- något som föreslås ske genom

att tydliga anvisningar med detta innehåll ges till Boverket.

Även i den med anledning av proposition 1991/92:150 avgivna

motionen 1991/92:Bo17 (s) tas frågan om tillgängligheten i den

fysiska miljön upp. Enligt motionärerna har Sverige i jämförelse

med andra länder en mycket god tillgänglighet i lokaler och

bostäder. Detta anges i stor utsträckning bero på de regler som

gäller vid ny- och ombyggnad. Med hänvisning härtill föreslås

ett riksdagens tillkännagivande om vikten av att

tillgänglighetskraven vid ny- och ombyggnad inte minskar.

Det är naturligtvis av stor vikt att bostäder och övrig

bebyggelse görs tillgänglig för personer med olika former av

funktionshinder och handikapp. Utskottet delar sålunda

motionärernas uppfattning om värdet av att den byggda miljön ges

en utformning som medger att den kan användas också av människor

med olika funktionshinder. Målet måste vara att uppnå en så god

tillgänglighet att alla människor på lika villkor skall kunna

delta i samhällslivet. Krav på att bostäder och boendemiljöer

skall vara tillgängliga ställs också i PBL. Dessa övergripande

krav på tillgänglighet konkretiseras bl.a. i

nybyggnadsreglerna. Som utskottet tidigare framhållit (se t.ex.

bet. 1991/92:BoU20 s. 5) är det dock ofrånkomligt att målet om

en total tillgänglighet för alla måste avvägas mot vad som är

praktiskt och ekonomiskt möjligt att genomföra. De nu gällande

reglerna i PBL, som beslutats av en bred riksdagsmajoritet, är

resultatet av en sådan avvägning. De regler som gäller i dag

svarar enligt utskottets uppfattning i huvudsak mot kravet på en

acceptabel avvägning mellan de olika intressen som här gör sig

gällande. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill förslagen i

motionerna Bo422 (s) och 1991/92:Bo17 (s).

Allt fler människor blir enligt motion N440 (s) känsliga för

elektriska fält. Människor som på detta sätt drabbas av

elöverkänslighet blir i högsta grad handikappade i det moderna

samhället. Det är enligt motionen därför nödvändigt att ta

hänsyn till denna handikappgrupp på ett bättre sätt genom att

bl.a. bygga bostäder utan onödiga elfältsrisker liksom

elsanerade arbetsrum på större arbetsplatser.

Frågor som är relaterade till det som i dag allmänt kallas

elöverkänslighet uppmärksammades först i anslutning till

bildskärmsarbete. Sedan början av 1980-talet har också olika

undersökningar genomförts för att utreda sambandet mellan arbete

vid bildskärm och förekomsten av hudbesvär och hudsjukdomar.

Under de senaste åren har uppmärksamhet även riktats mot en

mindre grupp bildskärmsanvändare med mer uttalade hudproblem som

dessutom oftast är kombinerade med andra symptom. Dessa besvär

har inte enbart varit bildskärmsrelaterade utan närheten till

utom- och inomhus förekommande elledningar, elektriska maskiner

och lysrör m.m. har angetts vara utlösande faktorer. Många

personer i denna grupp är så allvarligt påverkade att de har

problem att vistas i vissa miljöer m.m. Hur stort antal personer

som detta gäller är inte känt. En förening som organiserar de

drabbade omfattar dock mer än 1500 personer.

De orsakssamband som leder till elöverkänslighet anses ännu

inte kartlagda. Det anges sålunda inte finnas något i

vetenskapliga studier säkerställt samband mellan lågfrekventa

elektriska och magnetiska fält och de problem som kan

observeras. Mycket anses därför tala för att orsakerna till

uppkomsten av elöverkänslighet är multifaktorell, dvs. den kan

också relateras till faktorer som stress, monotoni och andra

liknande omständigheter.

Det faktum att oklarhet råder kring de orsakssamband som

orsakar elöverkänslighet talar enligt utskottets mening för att

fortsatta forsknings- och utredningsinsatser erfordras.

Forskning pågår också på bl.a. universitet och högskolor för att

söka finna de mekanismer som orsakar elöverkänslighet. Dessutom

har Boverket och Arbetarskyddsstyrelsen påtagit sig

huvudmannaskapet för ett projekt om hälsoeffekter i samband med

elektriska och magnetiska fält. Enligt den projektplan som

upprättats skall arbetet syfta till

att skapa kunskap om bakomliggande mekanismer till alla

effekter av elektriska och magnetiska fält,

att beskriva kostnadseffektiva åtgärder för att avhjälpa

problem för redan elöverkänsliga personer och förebygga ohälsa,

att belysa problemområdet så att berörda myndigheter och andra

samhällsinstanser skall få ett bättre underlag för

ställningstaganden inom resp. ansvarsområde.

I ett samhälle där vi i snart sagt alla sammanhang är omgivna

av apparater och annan teknisk utrustning som drivs med el kan

det vara svårt för dem som drabbas av elöverkänslighet att leva

och verka i den vanliga miljön. Det gäller inte bara i våra

byggnader utan också utomhus där t.ex. kraftledningar är vanligt

förekommande. Även om de bakomliggande orsakssambanden inte är

kartlagda finns det enligt utskottets mening anledning att på

olika sätt uppmärksamma de förhållanden som kan antas bidra till

problemen och i möjligaste mån åtgärda dessa. Strävan bör enligt

utskottets mening givetvis vara att vår miljö ges en sådan

utformning att den kan användas av alla. Många av de åtgärder

som kan vidtas är också relativt enkla och därmed inte heller

kostsamma. Exempel på sådana åtgärder är att man avlägsnar

eldrivna apparater m.m. som inte oundgängligen behövs och att

man vid nyanskaffning väljer t.ex. lågstrålande bildskärmar. Det

kan också vara fråga om att redan vid planeringen av bostads-

och arbetsområden ta hänsyn till förekomsten av kraftledningar

och deras magnetiska fält m.m. Utskottet vill erinra om att

näringsutskottet har att behandla motionsyrkanden om

utformningen av regler i avsikt att undvika att bostads- eller

arbetsområden placeras alltför nära högspänningsledningar.

Som framgår av framställningen ovan pågår det redan ett

omfattande arbete med inriktning på problemen kring

elöverkänslighet. Den ökade kunskap som detta arbete kan

förväntas leda till kommer att ge underlag för ytterligare

åtgärder. Det får enligt utskottets mening förutsättas att denna

ökade kunskap också kommer till praktisk användning i takt med

att orsakssambanden klarläggs. Vad i motion N440 (s) yrkande 5

förordas torde sålunda komma att bli tillgodosett utan någon

riksdagens ytterligare åtgärd.

Energiplanering m.m.

Byggnaderna svarar enligt motion Bo231 (kds) för en mycket

stor del av den totala värmeförbrukningen i Sverige. Enligt

motionen finns det inom byggnadssektorn fortfarande en potential

för fortsatt minskning av elanvändningen. För att utnyttja dessa

möjligheter krävs direkta riktade åtgärder. Enligt motionen bör

därför bl.a. alla ekonomiskt rimliga och för inneklimatet

acceptabla byggnadstekniska möjligheter att minska

värmeförlusterna tas till vara. Dessutom föreslås att det i

byggnormen skall införas regler som reglerar den totala

energikonsumtionen.

Vad som saknas i de nu gällande byggnormerna är enligt motion

N432 (v) en helhetssyn och ett ekologiskt tänkande som minimerar

energiåtgången i alla led från byggmaterialtillverkning och

byggande till användning och drift. Åtgärder bör därför vidtas

för att bl.a. åstadkomma ett systemtänkande där man t.ex.

nyttiggör och återanvänder solvärme. Det bör enligt motionens

yrkande 4 ankomma på regeringen att ta fram förslag till sådan

energiminimering m.m. I anslutning härtill framförs i motionen

dessutom krav på en obligatorisk, kommunal energirådgivning som

stöds av både stat och kommun -- yrkande 6. Av effektivitetsskäl

bör rådgivningsverksamheten enligt förslaget vara fristående i

förhållande till energiproducenter och säljare.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det bör vara en

strävan att åstadkomma en förbättrad energihushållning.

Det finns sålunda även enligt bostadsutskottets mening skäl att

både effektivisera och minska energiförbrukningen. Betydande

insatser har också gjorts från samhällets sida för att

åstadkomma en sådan utveckling.

En fråga som är av stor betydelse för energiförbrukningen och

energieffektiviteten i bebyggelsen är naturligtvis utformningen

av byggregler m.m. Gällande nybyggnadsregler innebär i

förhållande till tidigare gällande byggnorm skärpta krav på

energihushållning i alla bostadshus. Viss kritik har dock

riktats mot reglerna bl.a. därför att tillräcklig hänsyn inte

tas till elanvändningen. I det förslag till reviderade

byggregler som Boverket lagt fram tidigare i år, och som i

korthet beskrivits i det föregående, ingår också vissa

förändringar när det gäller olika energikrav m.m. Förslaget i

denna del innebär, som redovisats ovan, att kraven på

värmeåtervinning i byggnader liksom kraven på effektiv

elanvändning samt energihushållning i fjärrvärmeområden har

givits en ny utformning.

Det föreligger alltså ett förslag till reviderade byggregler

som bl.a. syftar till att minska energiförbrukningen och

förbättra energieffektiviteten i våra byggnader. Förslaget

innefattar i inte ringa utsträckning regeländringar m.m. i

enlighet med vad som förordas i de nu behandlade motionerna. Vad

i motionerna Bo231 (kds) samt N432 (v) yrkande 4 förordats torde

därmed komma att bli tillgodosett utan någon riksdagens

ytterligare åtgärd. Motionerna avstyrks.

Frågan om energirådgivning som en obligatorisk uppgift för

byggnadsnämnderna har tidigare behandlats av utskottet vid flera

tillfällen (senast i bet. 1991/92:BoU20 s. 6). Utskottet har

härvid anfört att ett obligatorium inte är den lämpligaste

lösningen. Det bör ankomma på varje kommun att med utgångspunkt

bl.a. i de lokala behoven och förutsättningarna avgöra hur och i

vilken utsträckning energirådgivning skall tillhandahållas.

Utskottets ställningstagande i denna del står fast. Motion N432

(v) yrkande 6 avstyrks.

Krav på byggnader i övrigt

Behovet av brandvarnare i lägenhetsbeståndet är enligt motion

Bo501 (s) stort. Detta beror enligt motionärerna bl.a. på att

byggmaterialet i dagens bostäder är mycket brandfarligt. Med

hänvisning härtill föreslås dels att krav på brandvarnare skall

ställas vid såväl ny- som ombyggnad -- yrkande 1, dels att en

informationskampanj om värdet av brandvarnare i våra bostäder

skall genomföras -- yrkande 2.

Ett väl fungerande brandlarm är enligt motion Bo510 (s) det

säkraste sättet att upptäcka en brand. Ett larm ger också

förutsättningar för snabba insatser och effektiv släckning. I

motionen föreslås därför att det i byggreglerna skall ställas

krav på installation av brandvarnare vid nyproduktion samt vid

renovering och tillbyggnad av äldre bostäder.

Det ligger också enligt utskottets mening ett stort värde i

att brandvarnare installeras i våra bostäder och att dessa

brandvarnare sedan underhålls. Väl fungerande brandvarnare kan

medverka både till att spara liv och till att begränsa

materiella skador. Frågan om installation av brandvarnare har

också utretts av Boverket, som våren 1992 lämnat ett förslag

till regeringen i frågan. Förslaget bereds för närvarande i

regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör resultatet av

denna beredning avvaktas. Motionerna Bo501 (s) och Bo510 (s)

avstyrks sålunda.

Med utgångspunkt i strävandena att förbättra miljön i

Stockholms län föreslås i motion Jo676 (fp) yrkande 15 såvitt nu

är i fråga att källsortering av sopor bör underlättas genom att

bostäder vid ny- och ombyggnad förses med utrymmen för förvaring

av utsorterat avfall.

På förslag av bostadsutskottet uttalade riksdagen hösten 1988

(1988/89:BoU1 s. 10) att det fanns goda skäl att vidta åtgärder

för att i samband med ny- och ombyggnad underlätta

källsortering av sopor. Med anledning härav har Boverket

på regeringens uppdrag i nybyggnadsreglerna inarbetat nya

bestämmelser som innebär att krav ställs på att utrymmen och

anordningar för avfall skall vara så utformade att olika typer

av avfall kan förvaras och hämtas var för sig. Bestämmelserna i

denna del trädde i kraft den 1 juli 1992. Utskottet -- som

senast under föregående riksmöte haft att behandla motsvarande

motionsyrkande -- avstyrker motion Jo676 (fp) yrkande 15 såvitt

nu är i fråga. Det är utskottets förhoppning att motionären

skall uppmärksamma att vad i motionen förordats redan är

tillgodosett.

Bostäder är långsiktiga investeringar som skall svara mot

såväl dagens som framtidens krav. Det är enligt motion Bo224 (s)

därför viktigt att ställa krav på bostäders kvalitet. Inte minst

är kvalitetskraven viktiga för att undvika kortsiktiga och

segregerade lösningar. Det innebär bl.a. att bostäderna skall

fungera väl för olika hushåll genom att de görs mångsidigt

användbara. För att ge de boende möjlighet att göra medvetna val

och för att garantera en viss kvalitet föreslås att en

VDN-märkning av bostäder införs. Dessutom förordas att garantier

och försäkringar som håller hyresgästerna skadeslösa vid

byggskador m.m. skall införas.

Den pågående avregleringen på byggområdet kommer enligt motion

Bo506 (kds) att öka intresset för nya och effektiva

planlösningar, olika kostnadsbesparande byggmetoder och nya

byggprodukter m.m. Denna utveckling anges försvåra för den

enskilde konsumenten att ta ställning vid valet av bostad.

Enligt motionärerna ökar därmed behovet av information om

bostädernas funktioner och kvaliteter. Med hänvisning härtill

föreslås att en konsumentanpassad funktions- och

materialdeklaration skall införas för byggnader och lägenheter

vid ny- och ombyggnad.

Även enligt utskottets mening kan varudeklaration av

bostäder vara en åtgärd som underlättar jämförelser mellan

olika bostäder och därigenom bidrar till att skapa bättre

bostäder och bostadsmiljöer. Samtidigt kan utskottet konstatera

att vissa av de egenskaper m.m. som bör ingå i en sådan

deklaration är svåra att mäta och objektivt beskriva. I den mån

sådana deklarationer efterfrågas får det dock förutsättas att

metoder m.m. utvecklas som gör att också våra bostäder kan

varudeklareras. Enligt utskottets mening bör det i första hand

ankomma på branschen att i samverkan med konsumenterna svara

härför. Utskottet är inte berett ställa sig bakom förslagen i

motionerna Bo224(s) samt Bo506 (kds) i denna del. När det

gäller den i den förstnämnda motionen aktualiserade frågan om

garantier och försäkringar i byggandet får förslaget i denna del

anses vara tillgodosett om det nyligen framlagda förslaget till

byggfelsförsäkring (prop. 1992/93:121) antas av riksdagen.

Motionerna avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande s.k. förhandlingsplanering m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo511 och

1992/93:Bo509 yrkandena 5--7,

2. beträffande miljöfrågorna i PBL m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo630 yrkande 14,

res. 1 (s)

3. beträffande bygglovspliktens omfattning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo511,

4. beträffande skyddsrumsbesked vid bygglovsprövningen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo503,

5. beträffande miljöaspekter vid rivning av byggnader

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo505,

6.beträffande etablering av vindkraftverk

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo512 yrkande 1,

7.beträffande sakägarebegreppet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo512 yrkande 2,

8.beträffande klimatets och luftkvalitetens betydelse i

planeringen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo514,

9.beträffande byggnation i anslutning till flygfält

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo518,

10.beträffande byggreglerna

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo238 yrkande 18 och

1992/93:Bo239 yrkande 5,

res. 2 (s)

11.beträffande de reviderade byggreglerna

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo419,

res. 3 (s)

12.beträffande ekologiska principer i byggandet m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo213 yrkande 3,

men. (v) - delvis

13.beträffande krav på tillgänglighet

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo17 och

1992/93:Bo422,

14.beträffande elöverkänslighet

att riksdagen avslår motion 1992/93:N440 yrkande 5,

15.beträffande en förbättrad energihushållning

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo231 och

1992/93:N432 yrkande 4,

men. (v) - delvis

16.beträffande energirådgivning

att riksdagen avslår motion 1992/93:N432 yrkande 6,

men. (v) - delvis

17.beträffande brandvarnare

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo501 och

1992/93:Bo510,

18.beträffande källsortering av sopor

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo676 yrkande 15 i

motsvarande del,

19.beträffande varudeklaration av bostäder

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo224 och

1992/93:Bo506.

res. 4 (s)

Stockholm den 1 april 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist

(s), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager

(fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg

(m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s),

Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m)

och Max Montalvo (nyd).

Max Montalvo (nyd) har inte deltagit i beslutet under moment

11.

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Miljöfrågorna i PBL m.m. (mom. 2)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "En central" och slutar med "yrkande 14" bort ha följande

lydelse:

Bostadsutskottet delar vad i den socialdemokratiska

partimotionen anförts om vikten av att beakta miljöfrågorna i

den kommunala planeringen. Det finns ett behov av att göra en

översyn av både PBL och NRL med syfte att skärpa miljökraven. I

detta arbete är det särskilt angeläget att NRL ges en utformning

så att större trafikleder och fartygsleder prövas enligt denna

lagstiftning.

Även kommunernas översiktsplaner bör ses över för att i

framtiden bättre tillgodose naturvårds- och miljömålen. En fråga

som bör ägnas ökad uppmärksammhet i detta sammanhang är

godstransporternas effekter på miljö och hälsa samt

olycksriskerna med olika typer av godstransporter.

Vad utskottet i denna fråga anfört bör riksdagen med anledning

av motion Jo630 (s) yrkande 14 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2.beträffande miljöfrågorna i PBL m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo630 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.Byggreglerna (mom. 10)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Som framgår" och på s. 11 slutar med "yrkande 5"

bort ha följande lydelse:

Som anförs i de aktuella motionerna bör möjligheterna till

förenklingar i bl.a. byggbestämmelserna tas till vara.

Bostadsutskottet anser emellertid att det arbete som nu pågår

med att utforma nya byggregler måste bedrivas med utgångspunkten

att kraven på de olika funktionerna i boendet bibehålls.

Grundläggande krav på bl.a. en bostads utformning, utrustning

och tillgänglighet måste hävdas även i det byggande som sker

under ekonomiskt kärva tider. Sett i ett längre perspektiv är

det alltid oekonomiskt att pruta på kvalitetskraven.

De nya byggreglerna får således inte leda till att kvaliteten

i nya bostäder blir sämre. Däremot bör reglerna ge utrymme för

planerare och arkitekter att utveckla fantasi, kreativitet och

skaparkraft i arbetet med framtidens bostäder.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motionerna Bo238

(s) yrkande 18 och Bo239 (v) yrkande 5 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10.beträffande byggreglerna

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo238

yrkande 18 och 1992/93:Bo239 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. De reviderade byggreglerna (mom. 11)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Till grund" och slutar med "avstyrks sålunda" bort

ha följande lydelse:

Även om de grundläggande kraven på byggnader kommer till

uttryck i PBL har de till denna utfärdade

tillämpningsföreskrifterna, dvs. byggreglerna, stor betydelse

för hur dessa krav förs ut i praktisk tillämpning. Det är enligt

utskottets mening därför viktigt att utformningen av

byggreglerna har en bred förankring såväl hos de i byggprocessen

verksamma som hos de boende. Som ett led i en process för att ge

de reviderade byggreglerna denna förankring bör riksdagen ges

tillfälle att ta del av desamma. Sedan remissbehandlingen

avslutats bör således regeringen tillsammans med sin syn på

frågan för riksdagen redovisa utformningen av de reviderade

byggreglerna. Vad utskottet med anledning av förslaget i Ny

demokratis partimotion Bo419 nu anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11.beträffande de reviderade byggreglerna

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo419 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4.Varudeklaration av bostäder (mom. 19)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Även enligt" och slutar med "nu anförda" bort ha

följande lydelse:

Bostadsutskottet delar vad i motion Bo224 (s) anförts om

behovet av varudeklaration av bostäder. Det är särskilt

angeläget att kvalitetskraven i boendet hävdas i tider då olika

former av besparingskrav gör sig gällande. Bostäder är

långsiktiga investeringar som skall svara mot framtidens behov.

Särskilt för resurssvaga hushåll har kvaliteten på bostaden

och bostadsområdet en avgörande betydelse. Dessa hushåll har

inte råd att bo med hög utrymmesstandard eller att komplettera

sin bostad med diverse utrustning. De är också oftare än andra

hänvisade till bostaden även på sin fritid.

Som anförs i motionen finns flera aspekter på kvaliteten i

boendet. Det kan gälla möjligheterna att anpassa bostaden efter

individuella önskemål eller andra egenskaper i den egna

bostaden. Det kan också gälla olika funktioner som kan ordnas

med gemensamma lösningar. Även den yttre utformningen av ett

bostadsområde hör givetvis till frågan om kvaliteten i boendet.

Enligt utskottets mening bör således metoder för redovisning

av kvaliteten i en bostad utvecklas för att ge de boende bättre

möjlighet att göra medvetna val. Riksdagen bör med anledning av

motion Bo224 (s) ge regeringen till känna vad utskottet ovan

anfört. Utskottets ställningstagande innebär att även vad som i

motion Bo506 (kds) yrkats i huvudsak kan anses vara

tillgodosett.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

19.beträffande varudeklaration av bostäder

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo224 och

1992/93:Bo506 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Eva Zetterberg (v) anför:

Jag ansluter mig till följande reservationer (s):

2. Byggreglerna (mom. 10)

3. De reviderade byggreglerna (mom. 11)

Jag vill dessutom anföra följande vad gäller:

Ekologiska principer i byggandet m.m. (mom. 12)

Det som kännetecknar ett ekologiskt uthålligt samhälle är att

det ger förutsättningar för långsiktig överlevnad i samklang med

naturen. För att detta mål skall kunna nås måste, som framhålls

i motion Bo213 (v), alla samhällssektorer medverka. Det gäller

naturligtvis också bostads- och byggsektorn. När det gäller

boende och byggande innebär detta att ekologiska principer skall

tillämpas vid såväl nyproduktion som ombyggnad och

bostadsförbättring och detta oavsett hustyp och upplåtelseform.

Även om behovet av resurshushållning betonas både i PBL och

NRL så är ekologikravet direkt utsagt endast i NRL. Detta är

enligt utskottets mening inte tillräckligt. Grundprinciperna för

ett ekologiskt byggande och boende måste komma till uttryck på

ett tydligt sätt också i PBL. Endast härigenom skapas enligt

utskottets mening förutsättningar för att ett ekologiskt synsätt

skall få genomslag i både byggande och boende. I enlighet med

förslaget i den nu aktuella motionen bör sålunda kravet på

kretsloppstänkande och målet -- det uthålliga samhället --

tillföras PBL:s grundläggande utformningsparagraf. De förslag

till ändring av PBL på denna punkt som läggs fram i den s.k.

kretsloppspropositionen (prop. 1992/93:180) kan således inte

anses svara fullt ut mot de krav på ett ekologiskt uthålligt

hänsynstagande i planering och byggande som enligt utskottets

mening måste tillföras bygglagstiftningen. Det bör ankomma på

regeringen att snarast återkomma till riksdagen med förslag med

denna inriktning.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo213 (v) yrkande 3

anfört om införande av krav på ekologiskt hänsynstagande i PBL

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

En förbättrad energihushållning (mom. 15)

Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av

en helhetssyn och ett ekologiskt tänkande i alla led från

byggmaterialtillverkning och byggande till användning och drift.

I och för sig lovvärda skärpningar av kraven på isolering m.m.

under senare år är inte tillräckliga. I dag finns en kunskap om

hur ett i alla led ekologiskt anpassat byggande och boende bör

vara utformat. Denna kunskap bör tas till vara och leda till ett

systemtänkande där man t.ex. återanvänder solvärme i många

former. Det bör ankomma på regeringen att ta fram förslag som

leder till en energiminimering i alla led. Förändringar krävs

såväl i utformningen av byggreglerna som i den styrning som kan

ske genom skattelagstiftning m.m.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motionerna N432 (v)

yrkande 4 och Bo231 (kds) bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Energirådgivning (mom. 16)

Genom det stöd som fram till år 1986 kunde utgå till kommunal

energirådgivning byggdes en verksamhet och kompetens upp i

kommunerna som har varit av stort värde bl.a. när det gäller att

få till stånd en förbättrad energihushållning. Verksamheten och

därmed också kompetensen har dock successivt trappats av. Detta

är en olycklig utveckling inte minst mot bakgrund av att

tidpunkten för kärnkraftsavvecklingen rycker allt närmare. Med

hänvisning härtill och till de goda erfarenheterna av den

hittillsvarande verksamheten med kommunala energirådgivare bör

åtgärder vidtas för att återinföra energirådgivarna i landets

samtliga kommuner. I enlighet med förslaget i den nu behandlade

motionen (v) bör det införas en obligatorisk, kommunal

energirådgivning som även erhåller stöd från staten. Formerna

för denna energirådgivning bör kunna anpassas efter behoven och

förutsättningarna i resp. kommun.

Det bör ankomma på regeringen att utarbeta förslag med den nu

förordade inriktningen. Vad utskottet ovan med anledning av

motion N432 (v) yrkande 6 anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 12, 15 och 16 borde ha hemställt:

12.beträffande ekologiska principer i byggandet m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo213 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande en förbättrad energihushållning

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo231 och

1992/93:N432 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

16. beträffande energirådgivning

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:N432 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,