Bet. 1992/93:BoU20

Bostadsutskottets betänkande

1992/93:BOU20

Boverket, den regionala bostadspolitiska administrationen samt

reglering av vissa bostadslån

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

BoU20

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt regeringens förslag om

den övergripande målsättningen för den kommande treårsperioden

av den verksamhet som Boverket ansvarar för. Med anledning av

tre motioner avstyrker utskottet regeringens förslag om att

flytta handläggningen av stöd till icke-statliga kulturlokaler

från Boverket till Statens kulturråd. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om att länsbostadsnämnderna skall läggas ned

vid utgången av år 1993 och att länsstyrelserna därefter svarar

för den regionala administrationen av statens stöd för

bostadsfinansieringen. Slutligen tillstyrker utskottet ett

regeringsförslag som gör det möjligt för regeringen att flytta

förvaltningsansvaret av vissa statliga bostadslån till Statens

Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.

Två reservationer har fogats till betänkandet.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 8

(Finansdepartementet) föreslagit att riksdagen

1. i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Boverket:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 beräknar ett

ramanslag på 144787000 kr,

2. i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Boverket:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 beräknar ett

obetecknat anslag på 1000 kr,

3. i avvaktan på särskild proposition i ämnet till

Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1993/94 beräknar ett

ramanslag på 126 066 000 kr,

4. till Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 16 000 000 kr,

till Statens Bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Regeringen har därefter i proposition 1992/93:172 föreslagit

dels att riksdagen godkänner

1. att den övergripande målsättningen för verksamheterna inom

Boverkets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad i

propositionen förordats (avsnitt 2),

2. vad i propositionen förordats i fråga om godkännande- och

certifieringsverksamheten inom byggområdet (avsnitt 2),

3. att ansvaret för handläggningen av stödet till

icke-statliga kulturlokaler flyttas i enlighet med vad i

propositionen förordats (avsnitt 2),

4. vad i propositionen förordats i fråga om avgift för

nettoavisering av räntebidrag enligt äldre regler (avsnitt 2),

7. vad i propositionen förordats i fråga om ändrad

länsmyndighet för den regionala bidragsadministrationen m.m.

(avsnitt 3),

dels att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar

5. till Boverket: Förvaltningskostnader ett ramanlag på

144000000 kr,

6. till Boverket: Uppdragsverksamhet ett anslag på 1000 kr,

8. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag på

83000000 kr.

Regeringen har i proposition 1992/93:167 föreslagit att

riksdagen antar de i propositionen intagna förslagen till

1. lag om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,

SBAB att besluta i frågor om förvaltningen av statligt reglerade

lån för bostadsändamål m.m.

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Motionerna

I betänkandet behandlas

dels de med anledning av proposition 1992/93:172 väckta

motionerna

1992/93:Bo39 av Lars Svensk och Åke Carnerö (kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om handläggning av statens stöd till

icke-statliga kulturlokaler.

1992/93:Bo40 av Rune Thorén och Stina Eliasson (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om handläggningen av statens stöd till

icke-statliga kulturlokaler.

1992/93:Bo41 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheter till ytterligare besparingar i

Boverkets anslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om reglerade rådgivande organ till Boverket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om målformuleringen för Boverkets verksamhet.

1992/93:Bo42 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om frågor som berör Socialdepartementets

ansvarsområde i Boverket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om mål och inriktning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Swedeplan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Typgodkännandeverksamheten,

5. att riksdagen avslår propositionens förslag om överföring

av handläggningen av icke-statliga kulturlokaler till

Kulturrådet.

dels den under allmänna motionstiden 1993 väckta motionen

1992/93:Bo211 av Nils T Svensson (s) vari yrkas (delvis) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om -- -- -- Kreditgarantinämnden [yrkandet i

övrigt har behandlats i betänkandet 1992/93:BoU11].

Utskottet

Inledning

I proposition 1992/93:172 behandlas frågan om mål och

inriktning för den kommande treårsperioden av den verksamhet som

Boverket ansvarar för. Som grund för regeringens förslag ligger

dels en av statskontoret utförd kartläggning av Boverkets

kontaktytor mot andra myndigheter, dels en utredning som i

betänkandet Boverket -- uppgifter och verksamhet (SOU 1992:127)

redovisat sitt uppdrag. Betänkandet har remissbehandlats.

Utredningen identifierar i princip fyra verksamhetsområden för

verket. Det är Byggd miljö och hushållning med naturresurser,

Fysisk planering, Byggande samt Boende. Utredningen har vidare

identifierat följande typer av verksamheter, nämligen

myndighetsutövning enligt förvaltningslagen, tillsyn och

uppsikt, styrinformation--basinformation och allmänna råd,

rådgivning och kunskapsförmedling. Allmänna råd är enligt

utredningen en myndighetsspecifik form av information som kan

ges av vem som helst med undantag för sådana allmänna råd som

anger hur myndigheten avser att tillämpa en rättsregel. Som

utredningen också anfört anger allmänna råd hur en myndighet

avser att tillämpa en rättsregel utan att regeln därför anses

hindrande. Denna omständighet kan, enligt utskottets

uppfattning, också uttryckas så att allmänna råd ger information

om hur någon kan handla.

I propositionen föreslås vidare att länsbostadsnämnderna läggs

ned och att uppgiften att sköta den regionala administrationen

av statens stöd för bostadsfinansieringen i stället läggs på

länsstyrelserna.

Verksamhetens mål och inriktning

Den övergripande målsättningen för den verksamhet som Boverket

ansvarar för under den kommande treårsperioden formuleras i

propositionen sammanfattningsvis på följande sätt.

Boverket skall verka för enhetlighet och effektivitet i

tillämpningen av regler och stödsystem inom verksamhetsområdena

Byggd miljö och hushållning med naturresurser, Fysisk planering

Byggande samt Boende.

Boverket skall också arbeta för

att den fysiska planeringen främjar en god hushållning med

naturresurser och en god bebyggelsemiljö och

ett effektivt, säkert och hälsosamt byggande.

Boverkets verksamhet skall inriktas på myndighetsutövning,

inkl. sådan tillsyn och uppsikt som direkt följer av lag eller

förordning. I denna myndighetsutövning ingår också att analysera

olika ekonomiska och andra konsekvenser av befintliga samt

föreslagna nationella och internationella regler och stödsystem.

Den huvudsakliga grunden för verksamheten anges i

propositionen utgöras av dels PBL/NRL, dels administrationen av

statens stöd till bostäder. När EES-avtalet trätt i kraft kommer

även byggproduktlagen att vara en viktig grund för verksamheten.

Utredningens förslag vinner i allt väsentligt gehör i

propositionen såvitt gäller mål och uppgifter för verksamheten

samt att den bör omfatta de i föregående avsnitt nämnda

verksamhetsområdena. Samtidigt är det emellertid, enligt

propositionen, med hänsyn till den statsfinansiella situationen

och kravet på en stram finanspolitik helt nödvändigt att nu

koncentrera verksamheten till i första hand myndighetsutövning.

Det innebär allmänt att verksamheten bör inriktas på dels

myndighetsutövning enligt förvaltningslagen, dvs.

verkställighetsföreskrifter, förvaltningsbeslut och

överklagningsärenden, dels sådan tillsyn och uppsikt med

tillhörande utvecklings- och informationsarbete som följer av

lag eller förordning. Styr- och basinformation bör utarbetas i

den utsträckning som behövs som underlag för myndighetsutövning

och för att följa upp statsfinansiella konsekvenser av olika

åtgärder. Övrig information bör i ökad utsträckning

intäktsfinansieras.

Riksdagen föreslås godkänna att den övergripande målsättningen

för verksamheterna inom Boverkets ansvarsområde skall vara i

enlighet med vad i propositionen förordats.

I två motioner tas upp den övergripande målsättningen.

I motion Bo42 (s) anförs beträffande målformuleringen om

bostadspolitikens inriktning att vissa väsentliga inslag saknas.

Sammanfattningsvis och med hänvisning till den vikt motionärerna

fäster vid den sociala bostadspolitiken anser de att ett tillägg

till den övergripande målformuleringen bör göras av innebörden

att alla skall ha rätt till en god bostad till rimlig kostnad.

Vidare anförs i motionen att förslaget i propositionen om att

verksamheten bör inriktas på myndighetsuppgifter samt på viss

tillsyn och uppsikt innebär en kraftig begränsning i förhållande

till vad nu gäller. Boverkets utredningar är allmänt uppskattade

och bör få bedrivas som tidigare. Ett tillkännagivande av vad nu

redovisats föreslås i yrkande 2 i motionen.

I motionen anförs vidare att det är anmärkningsvärt att de

frågor som sorterar under Socialdepartementet helt förbigås med

tystnad. Det gäller bostadsbidrag, bostadsanpassning och

äldreboende. Antingen bedömer regeringen dessa som oviktiga

eller också är det ett rent förbiseende. Frågorna har en central

bostadspolitisk roll. Det är därför viktigt att Boverket även

fortsättningsvis behåller ansvaret för regelsystem och

tillämpningsföreskrifter. Riksdagen bör uttala att dessa frågor

liksom tidigare skall ligga under Boverket. Vad nu redovisats om

frågor som berör Socialdepartementets verksamhetsområde

motsvarar motionens yrkande 1 i vilket förordas ett

tillkännagivande i frågan.

Målformuleringen behandlas också i motion Bo41 (fp) yrkande 3.

Motionären anser det olämpligt att det i de övergripande målen

för Boverket ingår att som myndighetsuppgift analysera olika

ekonomiska och andra konsekvenser av befintliga samt föreslagna

nationella och internationella regler och stödsystem. Motionären

anser att frågorna är mycket politiska och att det därför inte

är möjligt för ett verk att frigöra sig från en

departementslednings uppfattning så mycket att sådana analyser

blir meningsfulla.

Utskottet behandlar inledningsvis förslagen i propositionen

och i motion Bo42 (s) yrkande 2. Motionärernas uppfattning om

att målformuleringen skall omfatta också "att alla skall ha rätt

till en god bostad till rimlig kostnad" ger utskottet anledning

erinra om att vad motionärerna ger uttryck för närmast är att

anse som en ambitionsnivå avseende bostadspolitikens allmänna

utformning och inriktning. Inriktningen av denna politik

behandlar utskottet och riksdagen årligen och senast den 15

april 1993 (bet. 1992/93:BoU11).

Utan att här återge vad i betänkandet anförts konstaterar

utskottet att stor enighet råder om det grundläggande politiska

målet för bostadspolitiken. Utskottet finner det däremot

främmande att den bostadspolitiska ambitionen uttryckt enligt

vad i motionen förordats skulle tas in i Boverkets instruktion.

Det kan erinras om att det inte heller för närvarande i verkets

instruktion finns en målformulering av den lydelse motionärerna

önskar. Utskottet vill därutöver erinra om vad i propositionen

anförts om att i målformuleringen för Boverkets

myndighetsutövning bör ingå att analysera olika ekonomiska

konsekvenser av befintliga samt föreslagna nationella och

internationella regler och stödsystem.

Med anledning av vad i motionen anförts om att

målformuleringen kan medföra en inskränkning genom att

verksamheten inriktas på tillsyn och uppsikt vill utskottet

hävda att regeringens förslag får anses innebära att sådan

utredningsverksamhet som motionärerna efterfrågar kan tas fram

även om vissa andra för en myndighet mera naturliga

verksamhetsområden i en valsituation bör prioriteras. Med det

anförda avstyrker utskottet motion Bo42 (s) yrkande 2 om den

övergripande målformuleringen och tillstyrker propositionen i

motsvarande del.

De farhågor som kommer till uttryck i motion Bo41 (fp)

yrkande 3 om att viss analysverksamhet skulle begränsa

verkets självständighet kan utskottet inte dela. Utskottet ser

tvärtom positivt på möjligheten för verket att genom analyser

öka kunskapen om nationella och internationella stödsystem m.m.

Propositionen tillstyrks i motsvarande del. Motionen avstyrks.

Förslaget i motion Bo42 (s) yrkande 1 om att Boverket även

fortsättningsvis skall behålla ansvaret för frågor avseende

Socialdepartementets verksamhetsområde, dvs. enligt motionärerna

frågor om bostadsbidrag, bostadsanpassning och äldreboende, ger

utskottet anledning erinra om att riksdagen senare under våren

kommer att behandla frågan om ansvaret på central nivå

beträffande bostadsbidragen. Det kan för övrigt upplysas om att

i den proposition i vilken denna fråga behandlas (prop.

1992/93:174) föreslås att Riksförsäkringsverket bör samråda och

samverka med Boverket i frågor där Boverket har särskild

kompetens. Vad rör övriga ärendegrupper avseende

Socialdepartementets beredningsområde inom på central

myndighetsnivå handläggs av Boverket finns, såvitt utskottet har

sig bekant, inga förslag om ändrat ansvar. Ett tillkännagivande

enligt förslaget i motion Bo42 (s) yrkande 1 kan därför inte

anses erforderligt.

Vad i propositionen förordats om den övergripande

målsättningen för verksamheterna inom Boverkets ansvarsområde i

övrigt har inte givit utskottet anledning till erinran eller

särskilt uttalande. Propositionen tillstyrks i motsvarande del.

Byggd miljö, hushållning med naturresurser och fysisk

riksplanering

Inom de i rubriken angivna verksamhetsområdena skall verket

enligt propositionen följa tillämpningen av lagstiftningen inom

PBL/NRL-området och ta de initiativ som behövs för att

lagstiftningens syften skall uppnås. I uppgiften ingår också

att förmedla kunskaper och erfarenheter och att utveckla

metoder inom området samt att verka för samordning av de

statliga myndigheternas arbete. Verkets arbete bör framför allt

inriktas på metoder för uppföljning och utvärdering samt på

utveckling av effektiva och ändamålsenliga besluts- och

planeringsprocesser.

Till de nu redovisade verksamhetsområdena hör också

Stadsmiljörådets verksamhet och Swedeplans

tjänsteexportverksamhet.

Beträffande Stadsmiljörådet har den inledningsvis nämnda

utredningen föreslagit att det avskiljs från Boverket.

Ytterligare överväganden behövs dock enligt propositionen. I

avvaktan härpå föreslås inga ändringar i rådets uppgifter och

verksamhet.

I motion Bo41 (fp) yrkande 2 tas upp de till verket knutna

rådgivande organen t.ex. bostadsmarknadsrådet, byggrådet och

konstruktionsrådet. Motionären anser att råden bör upphöra och

ersättas av referens- eller arbetsgrupper vars arbetsområden får

definieras utifrån de projekt som bör bedrivas.

Utskottet delar inte motionärens uppfattning om att råden bör

upphöra. Detta hindrar naturligtvis inte att arbetet inom verket

kan organiseras på projektbasis. En ordning med ett antal råd

står enligt utskottets mening således inte i motsättning till

den av motionären önskade arbetsmetodiken. Den kunskap och

erfarenhet som tillförs Boverket genom de personer som är

medlemmar i råden bör tas till vara och tjäna som grund för

utvecklingen av verksamheten inom resp. område. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Bo41 (fp) yrkande 2 om avskaffande

av de rådgivande organen.

Beträffande Swedeplan har utredningen föreslagit att

tjänsteexportverksamheten stegvis skall ges ekonomisk

självständighet och bolagiseras. I propositionen anförs att

frågan om Boverkets tjänsteexport bör prövas i ett vidare

sammanhang.

Frågan om bolagiseringen av Swedeplan tas upp i motion Bo42

(s) yrkande 3. Motionärerna riktar inga invändningar mot att en

bolagisering genomförs men vill betona det nödvändiga i

Swedeplans koppling till Boverket. Ett tillkännagivande till

regeringen föreslås.

Det får anses naturligt att Swedeplan även vid en bolagisering

behåller en koppling till Boverket. Vid en sådan uppfattning är

det inte erforderligt med ett tillkännagivande om bolagisering

av Swedeplan. Motion Bo42 (s) yrkande 3 avstyrks.

Byggande

Verksamheten inom området Byggande kommer enligt propositionen

under de närmaste åren att domineras av effekterna av

EES-avtalet och förberedelserna inför ett svenskt medlemskap i

de Europeiska gemenskaperna (EG). I centrum står framför allt

ett genomförande av EG:s byggproduktdirektiv. Boverkets insatser

inom området skall också inriktas på att medverka till en

europeisk harmonisering av byggregler.

Till verksamhetsområdet hör också de uppgifter inom

godkännande- och certifieringsområdet som i dag utförs av

verkets typgodkännandeenhet. Utredningen, som föreslår att dessa

uppgifter avskiljs från Boverket och förs till ett självständigt

godkännandeorgan, har motiverat sitt förslag bl.a. med att det

måste anses olämpligt att en föreskrivande myndighet verkar inom

det konkurrensutsatta system för godkännande av byggprodukter

som kommer att gälla inom EES-området.

I propositionen föreslås att uppgifter inom godkännande- och

certifieringsområdena avskiljs från Boverket. Riksdagen föreslås

godkänna vad i propositionen förordats om verksamheten avseende

godkännande och certifiering. I propositionen anförs vidare att

regeringen i annat sammanhang under våren 1993 ämnar återkomma i

frågan om hur verksamheten inom godkännande- och

certifieringsområdet bör organiseras och bedrivas. Regeringen

har sedermera i proposition 1992/93:239 aktualiserat denna

fråga. I propositionen föreslås bl.a. att Boverkets

Typgodkännandekontor förs över till det nya aktiebolag som blir

följden av att Statens provningsanstalt ombildas till

aktiebolag.

Såvitt frågan behandlas i detta betänkande -- proposition

1992/93:172 -- föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad i

propositionen förordats i fråga om godkännande- och

certifieringsverksamheten inom byggområdet.

Frågan tas upp också i motion Bo42 (s) yrkande 4. Motionärerna

accepterar att typgodkännandeverksamheten avskiljs från Boverket

men förutsätter att verksamheten kommer att vara lokaliserad

till Karlskrona. Ett tillkännagivande till regeringen förordas.

Enligt vad utskottet erfarit finns inga planer på att

omlokalisera verksamheten. Motion Bo42 (s) yrkande 4 om

lokaliseringen av typgodkännandeverksamheten avstyrks.

Boende

Beträffande verksamhetsområdet Boende föreslås i propositionen

att verkets sektors- och uppföljningsansvar inriktas på att

förenkla och effektivisera den regionala administrationen av

statens stöd för bostäder och att tillhandahålla material för

information om stödsystemen. Prognos- och statistikarbetet inom

verksamhetsområdet begränsas till sådan information som behövs

för att kunna bedöma och beräkna statens utgifter på de

sakanslag som verket disponerar eller som regeringen i särskild

ordning begär. Därutöver förväntas verket bara upprätthålla en

beredskap kompetensmässigt för att kunna biträda regeringen med

att via konsulter eller forskningsorgan ta fram underlag för

bedömning av utvecklingstendenser m.m. inom boendeområdet.

Utskottet har ovan i avsnittet Verksamhetens mål och

inriktning behandlat frågan om den övergripande inriktningen av

Boverkets verksamhet. Utskottet, som hänvisar till vad där

anförts, finner det angeläget att i nu förevarande sammanhang

erinra om den avstämning som skall göras efter år 1995

beträffande utfallet av det nya bostadsfinansieringssystemet.

Det är angeläget att den förutsatta avstämningen baseras på ett

vederhäftigt grundmaterial, allt i avsikt att göra det möjligt

för statsmakterna att bedöma effekterna av det nya

bostadsfinansieringssystemet och utvecklingen av det. Utan att

binda formerna för denna avstämning får det, enligt utskottets

mening, anses naturligt att Boverkets erfarenheter avseende

finansieringssystemet kommer att vara av värde.

Med anledning av riksdagens tillkännagivande 1992 om

ytterligare överväganden om nettoaviseringssystemet föreslås i

propositionen att nettoaviseringen av räntebidrag enligt äldre

regler behålls men avgiftsbeläggs. Riksdagen föreslås godkänna

att så sker. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

propositionen i denna del.

Handläggningen av statens stöd till icke-statliga

kulturlokaler

Sedan budgetåret 1990/91 kan bidrag utgå för ny- och ombyggnad

av icke-statliga kulturlokaler. Frågor om bidrag prövas av

Boverkets samlingslokaldelegation efter hörande av Statens

kulturråd. I sin anslagsframställning för budgetåret 1993/94

föreslår Kulturrådet att handläggningen av stödet övertas av

rådet.

I propositionen föreslås att Kulturrådet tar över

handläggningen den 1 juli 1993. Enligt kulturministern har rådet

en bred erfarenhet och kunskap om kulturlivet och därför goda

möjligheter att göra de bedömningar och prioriteringar som är

nödvändiga i samband med detta stöd. Överföringen ger också

möjligheter att kombinera stödet till icke-statliga

kulturlokaler med andra bidrag som fördelas av rådet. Riksdagen

föreslås godkänna en överflyttning av ansvaret för

handläggningen till Kulturrådet.

Frågan om handläggningen av stödet tas upp i motionerna Bo39

(kds), Bo40 (c) och Bo42 (s) yrkande 5. I samtliga motioner

föreslås att den nuvarande ordningen behålls och att Boverkets

samlingslokaldelegation även efter den 30 juni 1993 skall pröva

frågor om bidrag till icke-statliga kulturlokaler.

Motionärerna anser att det är en stor fördel att stödet till

allmänna samlingslokaler och till icke-statliga kulturlokaler

handläggs av samma myndighet eftersom man då får en total

överblick av utbudet av lokaler för kulturverksamheten på en

ort. Vidare anförs att olika kompetenser krävs för hanteringen

av stödet. Vid sidan av de kulturpolitiska bedömningarna behövs

god kunskap när det gäller de byggnadstekniska frågorna liksom

finansieringsfrågorna för att bedöma olika projekts

genomförbarhet. Samlingslokaldelegationen har enligt

motionärerna denna kompetens.

I en av motionerna erinras också om vad i budgetpropositionen

(bil. 12 s. 39) anförts om att Kulturrådets framtida roll och

arbete kommer att analyseras inom ramen för den parlamentariska

översynen av kulturpolitiken. Vidare erinras om vad

civilministern anfört i budgetpropositionen (bil. 14 s.

112--113). Där anförs att en utredning bör tillsättas för att se

över stödet till allmänna samlingslokaler. Utskottet vill i

detta sammanhang erinra om sitt nyligen avgivna betänkande om

anslag m.m. till allmänna samlingslokaler (bet. 1992/93:BoU15 s.

5). Där anförs att det finns skäl överväga om i den av

civilministern aviserade utredningen om de allmänna

samlingslokalerna inte också borde ingå vissa frågor som rör

stödet till de icke-statliga kulturlokalerna.

Förslaget i propositionen och i motionerna om en överflyttning

av ansvaret för handläggning av stödet till icke-statliga

kulturlokaler ger utskottet också anledning anföra följande.

Utskottet, som i och för sig har förståelse för uppfattningen

i propositionen om att en överflyttning kan ge ökade möjligheter

att kombinera det nu diskuterade bidraget med andra bidrag som

fördelas av Kulturrådet, vill emellertid liksom motionärerna

hävda att även andra faktorer måste tillmätas stor vikt när det

gäller att bedöma handläggningen av stödet. Det måste sålunda

anses viktigt att bedöma inte bara det samlade behovet och

tillgången på "kulturlokaler". En bedömning bör också göras av

det totala behovet av samlingslokaler m.m., dvs. av de

lokalformer som handläggs av Boverkets samlingslokaldelegation.

Dessutom fäster utskottet stor vikt vid vad i motionerna anförts

om att inom Boverkets samlingslokaldelegation finns god

kompetens både vad gäller de byggtekniska frågorna och

finansieringsfrågorna. Genom att Samlingslokaldelegationen --

innan frågan om bidrag prövas -- skall inhämta yttrande från

Kulturrådet blir det möjligt att bedöma dessa frågor i

kombination med de kulturpolitiska frågorna. Slutligen finner

utskottet det viktigt att avvakta resultatet av de båda

ovannämnda utredningarna och den kommande beredningen av dem.

Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen med anledning

av motionerna Bo39 (kds), Bo40 (c) och Bo42 (s) yrkande 5 som

sin mening bör ge regeringen till känna att handläggningen av

statens stöd till icke-statliga kulturlokaler inte bör flyttas

över till Statens kulturråd. Denna uppfattning låter sig inte

förenas med vad i propositionen förordats.

Ändrad länsmyndighet för den regionala bidragsadministrationen

av statens stöd för bostadsfinansiering m.m.

Förslaget i propositionen avseende ändrad länsmyndighet

innebär sammanfattningsvis följande.

Länsbostadsnämnderna läggs ner vid utgången av år 1993.

Fr.o.m. den 1 januari 1994 svarar länsstyrelserna för den

regionala administrationen av statens stöd för

bostadsfinansiering. Uppgiften innefattar att bevilja statliga

räntesubventioner för ny- och ombyggnad av bostäder enligt

särskilda föreskrifter, att besluta om utbetalning av sådana

bidrag samt att administrera bidragsgivningen under

bidragstiden.

Från samma tidpunkt tillförs länsstyrelserna resurser

motsvarande 210 årsarbetskrafter. Vidare tillförs

länsstyrelserna en funktion som länsexpert för

bostadsfinansieringsfrågor.

Prövningen av frågor om ränte- och amorteringsfria tilläggslån

för ombyggnad och förbättringslån överförs till Boverket den 1

januari 1994.

De förändringar av statens stöd för bostadsfinansieringen som

beslutats innebär vidare att nämndernas befattning med lån och

låneförvaltning i princip upphörde i och med utgången av år

1991. Låneförvaltningen tas nu successivt över av Statens

Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Denna fråga behandlar

utskottet nedan.

Vad i propositionen i denna del anförts har inte föranlett

invändningar i motioner. Utskottet vill emellertid för sin del

betona vikten av att de i sammanhanget aktuella personalfrågorna

inom ramen för den personalpolitiska lagstiftningen kan lösas

smidigt och rationellt. Utskottet har noterat att civilministern

avser att återkomma till regeringen med förslag till närmare

riktlinjer för hur verksamheten vid länsbostadsnämnderna skall

inordnas i länsstyrelserna. Utskottet vill också fästa

uppmärksamheten på vad i propositionen anförts om att det är

viktigt att den kunskap och erfarenhet som finns hos nämndernas

personal tas till vara vid en överflyttning till länsstyrelserna

av frågor om den statliga bidragsgivningen till bostäder.

Utöver vad nu anförts har utskottet inte funnit anledning till

särskilt uttalande beträffande frågan om ändrad länsmyndighet

för den regionala bidragsadministrationen. Utskottet föreslår

att riksdagen godkänner vad i propositionen i denna del

förordats.

I detta sammanhang vill utskottet även erinra om att frågan om

behovet av personal vid länsbostadsnämnderna/länsstyrelserna

vidare kan komma att behöva övervägas med anledning av

riksdagens beslut nyligen om ett ROT-program (ROT = reparation,

om- och tillbyggnad) bl.a. för bostäder (bet. 1992/93:BoU10).

Frågan har motivledes tagits upp i motion Bo42 (s). Programmet

var inte beslutat när den nu behandlade propositionen

överlämnades till riksdagen. Därför har i propositionen hänsyn

inte tagits till de förstärkningar som på den regionala nivån

kan behövas för att genomföra programmet. Enligt vad utskottet

erfarit övervägs för närvarande i regeringens kansli och i

Boverket frågan om de personalresurser vid

nämnderna/länsstyrelserna som kan bli aktuella med anledning av

det ovan nämnda riksdagsbeslutet.

Beslut i frågor om statligt reglerade lån för bostadsändamål,

m.m.

Den rubricerade frågan behandlas i proposition 1992/93:167.

Som framgått av föregående avsnitt innebär riksdagens beslut

hösten 1991 om förändringarna av statens stöd för

bostadsfinansiering bl.a. att låneförvaltningen skall flyttas

över till SBAB. I propositionen läggs fram förslag med detta

syfte.

Förslaget i propositionen innebär att regeringen bemyndigas

att till SBAB överlämna att fatta beslut som innebär

myndighetsutövning i frågor om förvaltningen av statligt

reglerade räntebärande lån som beviljats under medverkan av

Bostadsstyrelsen eller en länsbostadsnämnd samt i frågor om lån

enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för

bostadsändamål.

Enligt 11 kap. 6 § regeringsformen kan förvaltningsuppgift

överlämnas till bolag, förening, samfällighet, stiftelse eller

enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning skall

dock enligt samma lagrum överlämnandet ske med stöd av lag.

Med hänvisning bl.a. till denna omständighet föreslås i

propositionen att riksdagen antar en lag om rätt för regeringen

att till SBAB överlämna att fatta beslut i frågor som innebär

myndighetsutövning om förvaltning av sådana lån som angivits

ovan. I avsikt att bevara principen om handlingsoffentlighet

även vid en överflyttning av låneförvaltningen till SBAB

föreslås riksdagen även anta ett förslag till lag om ändring i

sekretesslagen.

Utskottet föreslår att riksdagen antar de lagförslag som

intagits i propositionen. Förslagen har som bilaga fogats till

detta betänkande.

Anslagsfrågor m.m.

Boverket

I propositionen föreslås att verksamheten inom Boverket

bedrivs inom en årlig resursram om 136 miljoner kronor för den

kommande treårsperioden. Anslaget för det kommande budgetåret

har emellertid beräknats till 144 miljoner kronor dels för att

täcka kostnaderna för Stadsmiljörådets verksamhet ytterligare

ett år, dels för att ge verket möjligheter att genomföra de

personella och andra förändringar som behöver göras för att

anpassa verksamheten till en lägre resursram.

I motion Bo41 (fp) yrkande 1 föreslås att verket i

besparingssyfte skall genomföra en avveckling av vissa

arbetsgrupper.

Utskottet finner inte anledning föreslå riksdagen att göra ett

tillkännagivande enligt motionärens förslag. Det finns inte skäl

anta annat än att verket mer eller mindre kontinuerligt prövar

sina verksamhetsformer i avsikt att med en så rationell

organisation som möjligt uppnå målet för verksamheten.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till

Boverket för budgetåret 1993/94 i enlighet med vad i

propositionen föreslagits.

Länsbostadsnämnderna

Förslaget i propositionen innebär, som framgått ovan, att

länsbostadsnämnderna även under första hälften av nästa budgetår

skall svara för den regionala bidragsadministrationen som avser

bostadsbyggandet. Kostnaderna härför liksom för vissa

avvecklingskostnader under tiden januari--juni 1994 beräknas

till 83 miljoner kronor sammanlagt.

I propositionen anförs att chefen för Civildepartementet i

samband med 1993 års kompletteringsproposition återkommer till

regeringen beträffande anslaget B 1. Länsstyrelserna m.m. för

budgetåret 1993/94. Det totala medelsbehovet för den verksamhet

som länsstyrelserna tar över beräknas till 86 miljoner kronor på

årsbasis. Detta innebär en anslagsökning för länsstyrelserna på

43 miljoner kronor för budgetåret 1993/94.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om anslag

till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1993/94.

Statens bostadskreditnämnd

Det övergripande målet för Statens bostadskreditnämnd (BKN) är

att arbeta för en effektiv och fungerande garantigivning för

finansiering av bostadsbyggande. BKN har till uppgift att bevaka

att kreditförsörjningen vid ny- och ombyggnad av bostäder sker i

erforderlig omfattning. Nämnden skall ta de initiativ som krävs

i detta syfte och lämna kreditgarantier till kreditinstituten.

BKN skall även förvalta och redovisa lämnade garantier.

I motion Bo211 (s) i motsvarande del föreslås ett riksdagens

tillkännagivande av innebörd att BKN bör inordnas i Boverket.

Utskottet kan inte dela motionärens uppfattning att BKN som

inrättades år 1990 bör inordnas i Boverket. Mot bakgrund av den

verksamhet nämnden har ett ansvar för får det anses vara av

värde att den har en självständig ställning. Att nu överväga

frågan om dess ställning är enligt utskottets mening varken

erforderligt eller lämpligt. Enligt utskottets mening bör

bostadskreditfrågorna även i fortsättningen handläggas av

Bostadskreditnämnden. Utskottet avstyrker med det anförda

motion Bo211 (s) i motsvarande del om att BKN skall inordnas i

Boverket.

Vad i budgetpropositionen (bil. 8 s. 117--121) föreslagits om

anslag till Bostadskreditnämnden tillstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den övergripande målformuleringen

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:172 yrkande

1 i motsvarande del och med avslag på motion 1992/93:Bo42

yrkande 2 godkänner vad i propositionen förordats,

res. 1 (s)

2. beträffande viss analysverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:172 yrkande

1 i motsvarande del och med avslag på motion 1992/93:Bo41

yrkande 3 godkänner vad i propositionen förordats,

3. beträffande ärendegrupper avseende Socialdepartementets

verksamhetsområde

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo42 yrkande 1

res. 2 (s)

4. beträffande den övergripande målsättningen för

verksamheterna inom Boverkets ansvarsområde i övrigt

att riksdagen bifaller proposition 1992/93:172 yrkande 1 i de

delar yrkandet inte behandlats under 1 och 2 ovan,

5. beträffande avskaffande av de rådgivande organen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo41 yrkande 2,

6.beträffande bolagiseringen av Swedeplan

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo42 yrkande 3,

7.beträffande godkännande- och certifieringsverksamheten

inom byggområdet

att riksdagen bifaller proposition 1992/93:172 yrkande2,

8.beträffande lokaliseringen av

typgodkännandeverksamheten

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo42 yrkande 4,

9.beträffande nettoaviseringen av räntebidrag enligt äldre

regler

att riksdagen bifaller proposition 1992/93:172 yrkande4,

10.beträffande handläggningen av statens stöd till

icke-statliga kulturlokaler

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo39,

1992/93:Bo40 och 1992/93:Bo42 yrkande 5 och med avslag på

proposition 1992/93:172 yrkande 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

11.beträffande ändrad länsmyndighet för den regionala

bidragsadministrationen

att riksdagen bifaller proposition 1992/93:172 yrkande7,

12.beträffande lagförslag om förvaltningen av vissa

bostadslån m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:167 antar

regeringens förslag till lag om rätt för Statens

Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om

förvaltningen av statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m.

och förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med

den lydelse som framgår av bilaga 1,

13.beträffande avveckling av vissa arbetsgrupper

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo41 yrkande 1,

14.beträffande anslag till Boverket

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:172

yrkandena 5 och 6 för budgetåret 1993/94 anvisar till

a) Boverket: Förvaltningskostnader ett ramanslag på

144000000 kr,

b) Boverket: Uppdragsverksamhet ett anslag på 1000 kr,

15.beträffande anslag till Länsbostadsnämnderna

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:172 yrkande

8 till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1993/94 anvisar

ett förslagsanslag på 83000000 kr,

16. beträffande Bostadskreditnämnden

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo211 i motsvarande del,

17. beträffande anslag till Bostadskreditnämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 8

för budgetåret 1993/94 anvisar till

a) Statens Bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader ett

ramanslag på 16000000 kr,

b) Statens Bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet ett

förslagsanslag på 1000 kr.

Stockholm den 15 april 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist

(s), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Lennart Nilsson

(s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s),

Ulf Björklund (kds), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta

Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga

Berggren (m) och Siw Persson (fp).

Reservationer

1. Den övergripande målformuleringen (mom. 1)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet behandlar" och slutar med "motsvarande del" bort

ha följande lydelse:

Som anförs i motion Bo42 (s) yrkande 2 har den sociala

bostadspolitiken inneburit att vi i Sverige har kommit längre än

de flesta andra länder på vägen mot ett rättvist och jämlikt

boende. Det måste anses både välbetänkt och framåtsyftande att

låta denna politik vara en av grundstenarna när det gäller att

formulera Boverkets verksamhet för de kommande tre åren.

Inte minst med hänvisning till den nuvarande regeringens

bostadspolitik med tydliga marknadsinriktade inslag är det av

stor vikt att ett bostadsocialt synsätt även i fortsättningen

får prägla bostadspolitiken.

Riksdagen bör med anledning av motionen och propositionen som

sin mening ge regeringen till känna att också den sociala

bostadspolitiken skall ligga till grund för Boverkets arbete

inom verksamhetsområdet "Boende".

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:1. beträffande den övergripande målformuleringen

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:172 yrkande

1 i motsvarande del och motion 1992/93:Bo42 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Ärendegrupper avseende Socialdepartementets

verksamhetsområde (mom. 3)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Förslaget i" och slutar med "anses erforderligt" bort ha

följande lydelse:

I motion Bo42 (s) tas upp frågan om Boverkets verksamhet i vad

avser de frågor som i regeringens kansli handläggs i

Socialdepartementet. Som motionärerna påpekar förbigås dessa

frågor med tystnad. Det gäller frågan om bostadsbidrag,

bostadsanpassningsbidrag och äldreboende. I bästa fall rör det

sig i propositionen om ett förbiseende.

Genom ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med

yrkande 1 i motionen bör riksdagen ge uttryck för sin

uppfattning att dessa frågor är av central bostadspolitisk

betydelse och att de på central myndighetsnivå därför bör

administreras av Boverket.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:3. beträffande ärendegrupper avseende

Socialdepartementets verksamhetsområde

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo42 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

I proposition 1992/93:167 intagna och av utskottet

tillstyrkta lagförslag

Bilaga