Bet. 1992/93:BoU21

Bostadsutskottets betänkande

1992/93:BOU21

Bostadsbidragens administration -- bostadsanpassningsbidrag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1992/93

BoU21

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt regeringens förslag

till bostadsbidragslag. Förslaget innebär bl.a. att

bidragsadministrationen förs över från kommunerna till de

allmänna försäkringskassorna den 1 januari 1994. Nya regler för

hur den bidragsgrundande inkomsten skall beräknas införs

samtidigt. Genom lagen övertar staten hela kostnadsansvaret för

bostadsbidragen.

Utskottet föreslår riksdagen att göra ett tillkännagivande om

att bostadsbidrag skall kunna utgå också till personer av samma

kön utan beaktande av samlevnadsform. Utskottet anför i

sammanhanget att därmed ställning inte tagits till frågan om

registrerat partnerskap.

Till betänkandet har fogats sju reservationer och två

särskilda yttranden (s).

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 6

(Socialdepartementet) föreslagit

att riksdagen till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för

budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 133 700 000 kr.

Regeringen har i proposition 1992/93:174 föreslagit

dels att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om bostadsbidrag,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

dels att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts

om

4. statens övertagande av hela kostnadsansvaret för

bostadsbidragen till barnfamiljer och till hushåll utan barn

(avsnitt 2.2.2),

5. överförande av administrationen av bostadsbidrag från

kommunerna till de allmänna försäkringskassorna (avsnitt 2.2.3),

dels att riksdagen

6. under andra huvudtitelns anslag Domstolarna m.m. för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag som är 2 600 000 kr

högre än vad som föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 3,

7. under femte huvudtitelns anslag Riksförsäkringsverket för

budgetåret 1993/94 anvisar 13 000 000 kr utöver vad som

föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 6,

8. under femte huvudtiteln till Bostadsbidrag för budgetåret

1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 8560000000 kr.

Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen

anförts om ADB-baserat bostadsbidragsregister (avsnitt 6).

Lagförslagen under 1 och 2 har som bilaga 1 fogats till detta

betänkande. Lagförslaget under 3 har av bostadsutskottet

överlämnats till skatteutskottet.

Motionerna

I betänkandet behandlas

dels de med anledning av proposition 1992/93:174 väckta

motionerna

1992/93:Bo43 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

angående administrationen av bostadsbidrag.

1992/93:Bo44 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ge Boverket en central roll när det

gäller uppföljning och sakgranskning,

2. att riksdagen beslutar att i 8 § förslaget till lag om

bostadsbidrag införa en bestämmelse som jämställer

heterosexuella och homosexuella par som sammanbor,

3. att riksdagen höjer nivåerna för bostadsbidragen med 500 kr

enligt vad i motionen anförts om de ökade hyreskostnaderna,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring i lag om bostadsbidrag att bostadsbidrag kan utgå till

båda föräldrarna efter en separation.

1992/93:Bo45 av Kent Carlsson m.fl. (s, nyd, v) vari yrkas att

riksdagen beslutar att 2 § punkt 6 om bostadsbidrag skall ha

följande lydelse: 6. sambor: två personer, av olika eller av

samma kön, som bor tillsammans under äktenskapsliknande

förhållanden.

1992/93:Bo46 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en komplettering av 8 § i förslaget till

lag om bostadsbidrag så att också homosexuella sambor får rätt

till bostadsbidrag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om komplettering av specialmotiveringen till

8 §,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändring av lagen (1987:813) om

homosexuella sambor.

1992/93:Bo47 av Marianne Carlström och Inga-Britt Johansson

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utbetalning av bostadsbidrag.

1992/93:Bo48 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att gränsen för bidrag till

boendekostnad med 75 % för ettbarnshushåll ökas till 3 150, för

tvåbarnshushåll till 3 350 och för hushåll med tre barn eller

fler till 3 750 kr,

2. att riksdagen beslutar att grundbeloppet även

fortsättningsvis benämns grundbelopp,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bostadsbidrag till hushåll som består av

personer av samma kön,

4. att riksdagen beslutar behålla nuvarande regler om

förmögenhet vid beräkning av bidragsgrundande inkomst för

bostadsbidrag,

5. att riksdagen beslutar att Boverket skall vara den

myndighet som ansvarar för tillämpningsföreskrifter, uppföljning

och utvärdering av bostadsbidragen.

dels de under allmänna motionstiden 1993 väckta motionerna

1992/93:Bo201 av Elver Jonsson och Sigge Godin (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om rätten till bostadsanpassningsbidrag för dem

som lider av elallergi.

1992/93:Bo207 av Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (s) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rätt till bostadsanpassningsbidrag för

elallergiker.

1992/93:Bo214 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de sjukas faktiska situation och

handikapp bör ligga till grund för bedömningen av möjligheten

till bostadsanpassning och att det bör uppdras åt

Socialstyrelsen och Boverket att utforma riktlinjer för detta.

1992/93:Bo238 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en analys av bostadsbidragens

måluppfyllelse och kostnadsutveckling,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bostadsbidragen som bostadspolitiskt

instrument,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Boverkets ansvarsområde vid en förändrad

administration av bostadsbidragen.

1992/93:Bo242 av Birgitta Hambraeus och Pär Granstedt (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag

om regler för bostadsbidrag som gynnar räntefria bostadslån.

1992/93:So235 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bostadsbidrag till homosexuella.

1992/93:So610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna

för bostadsbidrag enligt vad i motionen anförts om båda

föräldrarnas rätt till bostadsbidrag för två bostäder vid

skilsmässa.

dels den med anledning av proposition 1992/93:150 väckta

motionen

1992/93:Fi94 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att höja bostadsbidragen med 500 kr

för att stödja barnfamiljer med höga hyreskostnader.

Vid ärendets beredning i utskottet har företrädare för

Sveriges kommunaltjänstemannaförbund, SKTF, Föreningen för

kommunala förmedlingsorgan och Riksförbundet för sexuellt

likaberättigande (RFSL) muntligen lämnat synpunkter på frågan om

bostadsbidragen samt överlämnat skrivelser.

Utskottet

Målsättningen med bostadsbidragen

I propositionen erinras om att bostadsbidragen har sitt

ursprung i de stödformer som började utvecklas vid mitten av

1930-talet. Bidragen har haft som mål att höja

bostadsstandarden, minska trångboddheten, utjämna

kostnadsskillnader samt att stärka de ekonomiskt svaga

hushållens bärkraft.

De mål som nu vägleder verksamheten har beslutats av riksdagen

från mitten av 1980-talet och framåt.

Beträffande målsättningen avseende bostadsbidrag till

barnfamiljer innebär riksdagens beslut år 1987 (prop.

1986/87:48, BoU20) att bidragen på sikt skall byggas ut så att

alla de familjer som är beroende av sådana bidrag skall kunna

hålla sig med moderna bostäder med ett eget rum för varje barn,

dvs. 3 rum och kök för familjer med ett barn, 4 rum och kök för

familjer med två barn osv.

Bostadsbidragen till hushåll utan barn lämnas dels till

ungdomar under 29 år och studerande, dels till andra hushåll.

Stödet till de två grupperna har delvis skilda syften.

Bostadsbidragen till ungdomar och studerande är avsedda att ge

det ekonomiska stöd som är nödvändigt för att de som har låga

inkomster skall kunna efterfråga en god bostad medan

bostadsbidragen till andra hushåll utan barn riktas till sådana

hushåll som till följd av låga inkomster fått ett begränsat

utbyte av 1991--1992 års skattereform.

I propositionen förs inte fram några förslag om ändringar av

de nu sammanfattningsvis redovisade målen för bostadsbidragen.

I detta avsnitt behandlar utskottet motion Bo238 (s) yrkande 15.

Motionärerna anför att bostadsbidragens bostadspolitiska roll

sannolikt kommer att öka ytterligare i framtiden i och med den

utveckling från generellt till selektivt bostadsstöd som

inleddes med den ovannämnda skattereformen. Ett tillkännagivande

till regeringen om bostadsbidragen som bostadspolitiskt

instrument förordas i motionen.

Ett motsvarande motionsyrkande behandlade riksdagen och

utskottet hösten 1992 (bet. 1992/93:BoU5 s. 3). Utskottet

hänvisade då till två svar i riksdagen av socialministern den 10

december 1991 och den 11 maj 1992. Sammanfattningsvis redovisade

utskottet socialministerns uppfattning att minskade generella

subventioner innebär att man tvingas kompensera hushåll med låga

inkomster genom ökade bostadsbidrag.

Utskottet delar nu liksom tidigare socialministerns

uppfattning att de individuella bostadssubventionerna --

bostadsbidragen -- relativt sett kommer att få ökad betydelse

när de generella subventionerna -- räntebidragen -- minskar. Med

anslutning till vad ovan redovisats om målen med bostadsbidragen

är det enligt utskottets mening angeläget stryka under att

bostadsbidragen allmänt sett är en del och en mycket viktig

sådan av det bostadspolitiska stödsystemet. Eftersom en

betydande grad av samstämmighet får anses råda beträffande

bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument finner

utskottet det inte heller nu erforderligt med ett riksdagens

tillkännagivande i frågan. Motion Bo238 (s) yrkande 15 avstyrks

med hänvisning till vad nu anförts.

Kostnadsansvaret för och administrationen av bostadsbidragen

I propositionen föreslås att bostadsbidragen överförs till

statligt huvudmannaskap och att staten tar över kostnadsansvaret

för bostadsbidragen fr.o.m. den 1 januari 1994. Regeringen

föreslår att riksdagen godkänner vad i propositionen i denna del

(avsnitt 2.2.2) förordats.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i propositionen

anförts om statens övertagande av hela kostnadsansvaret för

bostadsbidragen till barnfamiljer och till hushåll utan barn.

Beträffande administrationen av bostadsbidragen prövar

kommunen i dag ärenden om bostadsbidrag och sköter utbetalningen

av dem. Kommunernas beslut enligt lagen (1988:786) om

bostadsbidrag får överklagas hos länsbostadsnämnden.

Länsbostadsnämndens beslut får överklagas hos Boverket.

Boverkets beslut får inte överklagas. Förutom ärenden om

överklaganden av bostadsbidrag svarar Boverket för föreskrifter,

rutiner och blanketter, information och utbildning avseende

bostadsbidragen. Verket samlar in och bearbetar statistik om

bostadsbidragen. Vidare görs uppföljningar, anslagsberäkningar

och anslagsframställningar inom bostadsbidragsområdet.

Ett förslag läggs fram i propositionen om en överföring av

administrationen av bostadsbidragen från kommunerna till

försäkringskassorna. Som motiv för förslaget anförs att

försäkringskassorna i dag administrerar flertalet bidrag till

barnfamiljer och andra liknande bidrag, inkl. kommunalt

bostadstillägg till pensionärer. Det är enligt propositionen

naturligt att kassorna då också får ansvaret för bostadsbidragen

till barnfamiljer och hushåll utan barn. Därmed anges kunna

åstadkommas en administrativ samordning och ett bättre

resursutnyttjande. Samtidigt förbättras även möjligheterna att

ta fram statistik för att avväga de olika bidragen mot varandra.

Detta bör i sin tur leda till att en bättre sammanlagd

fördelningspolitik uppnås.

En förändring av ansvaret anges i propositionen också vara en

naturlig konsekvens av att bostadsbidragen till barnfamiljer och

hushåll utan barn i fortsättningen kommer att helt finansieras

av staten.

Riksdagen föreslås godkänna vad i propositionen anförts om

överförande den 1 januari 1994 av administrationen av

bostadsbidrag från kommunerna till de allmänna

försäkringskassorna.

Utskottet vill erinra om att riksdagen 1992 (betänkande

1992/93:BoU5) godkänt ett regeringsförslag av samma innebörd som

det nu aktuella. Utskottet, som inte har funnit anledning

föreslå riksdagen att ändra uppfattning, anser att riksdagen bör

godkänna det nu behandlade regeringsförslaget.

I detta sammanhang vill utskottet något beröra frågan om de

kommunala handläggarna av frågor om bostadsbidrag skall kunna

beredas anställning vid försäkringskassorna. Denna fråga har

behandlats av Utredningen om bostadsbidragens administration.

Den har också tagits upp bl.a. av Svenska

kommunaltjänstemannaförbundet, SKTF, i en skrivelse till

utskottet och vid en uppvaktning. Enligt utskottets uppfattning

bör inte bara personalen vid försäkringskassorna utan också de

tjänstemän som i kommunerna arbetar med bostadsbidragen kunna

komma i fråga för anställning hos försäkringskassorna. I vilken

omfattning detta blir möjligt får bedömas bl.a. mot bakgrund av

de offentliga anställningsreglerna. Med hänvisning till dessa

regler och till vad utskottet ovan anfört om bostadsbidragens

betydelse finner utskottet det angeläget att rekryteringen till

de nu aktuella arbetsuppgifterna vid kassorna blir sådan att den

kompetens som finns både hos kommunerna och vid kassorna i

rimlig grad tas till vara.

Enligt propositionen bör Riksförsäkringsverket (RFV) som

central förvaltningsmyndighet tilldelas ansvaret för tillsyn,

uppföljning och utvärdering av bostadsbidragssystemet. Att

ansvaret flyttas från Boverket till RFV anses i propositionen

ofrånkomligt med tanke på att bostadsbidragen i stor

utsträckning kommer att administreras som en del av

försäkringskassornas bidragsadministration. Detta innebär enligt

propositionen att samma personer i stor utsträckning kommer att

arbeta såväl med barnbidrag, bidragsförskott etc. som med

bostadsbidrag. Grundläggande frågor om resursdimensionering,

arbetsrutiner och liknande för dessa olika bidrag behöver enligt

propositionen lösas i ett sammanhang. Propåer under beredningen

av propositionen om ett delat centralt myndighetsansvar mellan

RFV och Boverket bemöts i propositionen med att en uppdelning

ger sådana olägenheter att den inte bör genomföras, bl.a. ger en

uppdelning risk för kompetenstvister. Även om hela ansvaret

anses böra ligga på RFV är det enligt regeringsförslaget

naturligt att verket samråder med Boverket kring frågor om

bostadspolitik; framför allt bör detta gälla vid överväganden om

regelförändringar som har bostadspolitisk innebörd. Det anses

givet att Boverket måste få tillgång till RFV:s

statistikmaterial för sitt samlade utvärderingsarbete inom det

bostadspolitiska området.

Frågan om det centrala myndighetsansvaret har tagits upp i

motionerna Bo43 (c), Bo44 (v) yrkande 1, Bo48 (s) yrkande 5 och

Bo238 (s) yrkande 16. I c-motionen anförs att det är viktigt att

regelutveckling, uppföljning och utvärdering görs med inriktning

på bidragens bostadspolitiska syfte; detta inte minst mot

bakgrund av att bidragens bostadspolitiska betydelse kan

förväntas öka under 1990-talet. Enligt motionären förefaller det

troligt att en förändring av det centrala ansvaret innebär en

fördubbling av administrationskostnaderna för bidragshanteringen

på central nivå. Även i v-motionen anförs att det centrala

myndighetsansvaret bör anförtros Boverket som har den samlade

kompetensen på det bostadspolitiska området. Också i de två

s-motionerna betonas att bostadsbidragens bostadspolitiska roll

sannolikt kommer att öka i framtiden och att det är viktigt att

den kompetens och det kunnande som finns i Boverket tas till

vara. Att bygga upp en ny organisation inom RFV måste dessutom

enligt motionärerna ge ökade kostnader.

Utskottet har ovan i detta betänkande och i tidigare

betänkanden givit uttryck för samma uppfattning som nu förs fram

i motionerna om att den individuella bostadspolitiska stödformen

-- bostadsbidragen -- framöver relativt sett kommer att få ökad

betydelse om de bostadspolitiska målen skall uppnås och

vidmakthållas. Det får därför enligt utskottets uppfattning

anses både naturligt och välbetänkt att RFV när det gäller

frågor av bostadspolitisk innebörd samråder med Boverket. Det

får också anses naturligt att RFV, när administrationen av

bidragen flyttas över till försäkringskassorna, tilldelas det

centrala myndighetsansvaret. Utskottet delar således

uppfattningen i propositionen om att RFV i princip bör ha det

centrala ansvaret men att Boverket har kompetens och

erfarenheter som bör tas till vara. Denna kompetens kommer att

utgöra ett sådant stöd för bidragsgivningen som bidragstagarna

rimligen kan förvänta sig. Utskottet anser, med hänvisning till

vad nu anförts, att vad i motionerna förordats om ett

tillkännagivande om det centrala myndighetsansvaret inte kan

anses erforderligt. Vid ett genomförande av förslaget i

propositionen kommer, enligt utskottets mening, vad i motionerna

föreslagits att förverkligas i inte ringa grad. I den mån

motionerna Bo43 (c), Bo44 (v) yrkande 1, Bo48 (s) yrkande 5 och

Bo238 (s) yrkande 16 inte kan anses tillgodosedda med vad nu

anförts avstyrker utskottet bifall till dem. Vad i vissa av

motionerna angivits om kostnadsaspekterna vid en förändring av

det centrala myndighetsansvaret ger utskottet anledning uttrycka

den närmast självklara uppfattningen att RFV -- med

utgångspunkten att administrationen skall vara av den kvalitet

som rimligen kan påfordras -- vidtar sådana åtgärder att

kostnaderna för denna administration hålls så låga som möjligt.

Utskottet återkommer nedan till frågan om anslag till RFV bl.a.

för verkets löpande kostnader för bidragsadministrationen.

I propositionen anförs att ett särskilt bostadsbidragsregister

som förs med stöd av ADB bör inrättas för bostadsbidraget på så

sätt att datalagens krav på skydd för enskildas personliga

integritet kan tillgodoses. RFV och försäkringskassorna föreslås

ges ett gemensamt registeransvar. Uppgifter från det centrala

skatteregistret som behövs för jämförelse med uppgifter i

bostadsbidragsregistret föreslås kunna hämtas på ADB-medium.

Bostadsbidragsregistret bör lagregleras men kan övergångsvis

inrättas genom en förordning.

Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen

anförts om ett ADB-baserat bostadsbidragsregister. Vad i

propositionen anförts har inte givit utskottet anledning till

erinran eller särskilt uttalande. Utskottet föreslår att

riksdagen lägger propositionen i denna del till handlingarna.

I propositionen föreslås att överklagande av

försäkringskassans beslut om bostadsbidrag skall göras i

allmän förvaltningsdomstol enligt den ordning som gäller i

socialförsäkringsmål. Med nuvarande instansordning innebär detta

att länsrätt blir första instans, kammarrätt andra instans och

Försäkringsöverdomstolen högsta instans. I en lagrådsremiss

föreslås att Försäkringsöverdomstolen läggs ned och att

Regeringsrätten blir högsta instans i socialförsäkringsmål.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att samordningen

av bostadsbidragen med övrig administration inom

socialförsäkringsområdet talar för att försäkringskassans beslut

bör kunna överklagas i allmän förvaltningsdomstol.

Regeringsförslaget -- 29 § första stycket -- tillstyrks.

Avslutningsvis i detta avsnitt behandlar utskottet motion Bo47

(s). Motionärerna anför att, enligt 18 § i regeringens förslag

till lag om bostadsbidrag, beslut om bostadsbidrag skall fattas

av den allmänna försäkringskassa hos vilken bidragssökanden är

inskriven. Denna kassa får dock enligt lagförslaget uppdra åt

annan kassa att handlägga ärendet. Motionärerna anser att den

kassa inom vars område sökanden är folkbokförd och där bostaden

är belägen skall besluta om bostadsbidrag. I motionen förordas

ett tillkännagivande till regeringen av nu redovisad innebörd.

I specialmotiveringen till 18 § anförs att, i samband med

flyttningar och för att undvika problem, den kassa hos vilken

sökanden skall vara inskriven får uppdra åt annan kassa att

handlägga ärendet. Lämpligt anges då vara att kassan på den ort

där den bostad som berättigar till bidrag är belägen handlägger

ärendet.

Beträffande de förmåner som försäkringskassan för närvarande

handlägger gäller som huvudregel att den kassa där någon är

inskriven skall fatta beslut om viss förmån. En lösning i

enlighet med motionärernas förslag beträffande bostadsbidragen

innebär alltså att olika försäkringskassor kan komma att

handlägga skilda förmåner som kan utgå till en familj eller en

person. En sådan ordning kommer att leda till

samordningsproblem. Utskottet, som finner det viktigt att de

problem som kan finnas avseende olika försäkringskassors

behörighet analyseras, förutsätter att regeringen har sin

uppmärksamhet riktad på frågan. Om överväganden anses böra

företas finner utskottet det rimligt att dessa görs för alla de

bidragsformer m.m. som försäkringskassorna administrerar.

Utskottet finner, med hänvisning till vad nu anförts och i

propositionen förordats, inte tillräckliga skäl föreligga att nu

tillstyrka motion Bo47 (s) om utbetalning av bostadsbidrag.

Inkomstprövningen av bostadsbidrag

Efter att ha redovisat nuvarande regler avseende

inkomstprövningen av bostadsbidragen, olika utredningsförslag

m.m. föreslås i propositionen att denna prövning bör grundas på

bidragshushållets aktuella förvärvsinkomster. Dessa skall

beräknas efter samma grunder som enligt kommunalskattelagen. Med

förvärvsinkomst avses inkomst av tjänst och inkomst av

näringsverksamhet. Inkomstprövningen föreslås grundas på

hushållens beräknade förvärvsinkomster normalt för den kommande

tolvmånadersperioden. I inkomstslaget tjänst skall beaktas

kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till den

del dessa beräknas överstiga 5 000 kr. Övriga kostnader i

inkomstslaget tjänst får beaktas till den del kostnaderna

överstiger 2 000 kr. I inkomstslaget näringsverksamhet beaktas

inte underskott som uppkommit tidigare år. Till varje sökandes

förvärvsinkomst läggs inkomstränta, utdelning, ersättning vid

upplåtelse av privatbostad samt annan kapitalinkomst till den

del den överstiger 2 000 kr för var och en av de sökande. Också

kapitalinkomsterna skall beräknas framåt i tiden. Vinst vid icke

yrkesmässig avyttring av tillgångar skall inte räknas in i

kapitalinkomsterna och inte heller statligt räntebidrag. Avdrag

för kostnader i förvärvskällan får inte göras. Tillägg görs för

sjöinkomst, bidragsdelen i studiemedlen, vissa icke

skattepliktiga inkomster och icke skattepliktiga stipendier över

3 000 kr per månad.

Barns kapitalinkomster skall läggas till sökandens

förvärvsinkomster till den del inkomsterna överstiger 1 000 kr

för varje barn. Underhållsbidrag, bidragsförskott, barnpension

eller barns förvärvsinkomster beaktas inte. För en mera

omfattande redogörelse av inkomstprövningsreglerna hänvisas till

propositionen bl.a. s. 18--28 och 30--33.

Utskottet tillstyrker propositionen såvitt redovisats ovan om

inkomstprövningen av bostadsbidragen. Regeringsförslaget i denna

del motsvaras av 3--6 §§. Dock bör av skäl som utskottet

behandlar nedan paragraferna numreras 4--7 §§.

En fråga som rör inkomstprövningen har tagits upp i motion

Bo48 (s) yrkande 4. Det gäller frågan om förmögenhet av viss

omfattning liksom för närvarande skall påverka bostadsbidragen.

Motionärerna anser att nuvarande regler om förmögenhet vid

beräkning av bidragsgrundande inkomst skall behållas. Enligt dem

fick ca 5 500 hushåll år 1992 sina bostadsbidrag reducerade med

ca 105 miljoner kronor beroende på nedsättning på grund av

förmögenhet. I dag gäller att en femtedel av den del av

hushållens förmögenhet som överstiger, för ensamboende 180 000

kr och för makar/samboende 360 000 kr läggs till inkomsten.

Därvid skall även barns förmögenhet beaktas. Uppgift om

förmögenheten, dvs. sammanlagda tillgångar minskade med

sammanlagda skulder enligt självdeklarationen, lämnas av

sökanden vid ansökan om bostadsbidrag. För kontroll får kommunen

uppgift om skattepliktig förmögenhet. I propositionen anförs att

denna uppgift inte är helt tillförlitlig när förmögenheten

understiger 800 000 kr beroende på att det endast är

förmögenheter över denna nivå som resulterar i

förmögenhetsskatt. När förmögenheten är lägre kan uppgifterna

vara felaktiga, ofullständiga eller helt saknas. Riksdagen har

vidare beslutat att förmögenhetsskatten skall slopas i princip

fr.o.m. den 1 januari 1995.

Mot bakgrund av det nu anförda anses det i propositionen inte

meningsfullt att för bostadsbidragen regelmässigt ta in

uppgifter som svårligen går att kontrollera. Genom att inkomst

av kapital och då även barnens kommer att ingå i den

bidragsgrundande inkomsten kommer hushållens

förmögenhetsförhållanden ändå att påverka bostadsbidragets

storlek. Det finns vidare enligt 9 § i förslaget till

bostadsbidragslag möjligheter att -- om hushållet disponerar en

ansenlig förmögenhet -- bestämma bostadsbidraget till lägre

belopp än vad eljest skulle ha varit fallet. Den nu redovisade

paragrafen skall, enligt propositionen, ses tillsammans med

generalklausulen i 27 § lagförslaget enligt vilken ansökan om

bostadsbidrag får avslås, dras in eller sättas ned om det är

uppenbart att sökanden bl.a. på grund av hushållets inkomst-

eller förmögenhetsförhållanden inte behöver bostadsbidraget.

Utskottet har självfallet förståelse för uppfattningen att

reglerna för bostadsbidragen bör utformas så att bidragen utgår

till de hushåll som bäst behöver dem och att reglerna upplevs

som rättvisa. Dessutom bör bidragssystemet utformas så att det

blir enkelt och bygger på uppgifter som går att verifiera med

viss grad av tillförlitlighet. Vid en avvägning mellan dessa

inte alltid förenliga utgångspunkter gäller det alltså att,

såvitt nu är i fråga, utforma lagstiftningen så att hänsyn i

rimlig grad tas till hushållens förmögenhetsförhållanden inom

ramen för ett smidigt och rationellt regelsystem byggt på säkra

grunduppgifter.

Utskottet vill fästa uppmärksamhet på vad i propositionen

anförs om att hushållens förmögenhetsförhållanden kommer att

påverka den bidragsgrundande inkomsten genom att

kapitalinkomsterna ingår i denna inkomst samt att större

förmögenheter kommer att -- med åberopande av 9 § i den kommande

bostadsbidragslagen -- kunna innebära minskade bostadsbidrag.

Genom att förekomst av viss förmögenhet -- om än indirekt --

kommer att påverka bostadsbidragets storlek anser utskottet att

förslaget i motion Bo48 (s) yrkande 4 i viss grad är

tillgodosett utan något riksdagens beslut i sammanhanget. Ett

genomförande av motionärernas förslag om att nuvarande regler om

förmögenhetens inverkan på bostadsbidragen skall gälla även

när den nya bostadsbidragslagen träder i kraft kan därför inte

anses erforderligt.

I propositionen föreslås att ett rullande system för

handläggning av bostadsbidrag införs. Detta förslag innebär

sammanfattningsvis följande.

Efter en första ansökan beslutar försäkringskassan om bidrag,

normalt med giltighetstid tills vidare. Beslut om bidrag får

tidsbegränsas och förenas med villkor, om det finns särskilda

skäl. Bidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än en månad

före ansökningsmånaden. De bidragsgrundande förhållandena

uppdateras fortlöpande genom anmälningar från bidragstagaren och

genom efterkontroll från försäkringskassan. Anmälan skall göras

om den bidragsgrundande inkomsten kan beräknas öka eller har

ökat med mer än 6 000 kr under sex månader i förhållande till

motsvarande inkomster enligt bidragsbeslutet.

Kretsen av bidragsberättigade

För närvarande gäller enligt 2 § bostadsbidragslagen att med

makar jämställs, om bidragssökanden inte visar skäl för annat,

man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever

tillsammans och har eller har haft gemensamma barn eller är

folkbokförda på samma adress.

Regeringsförslaget innebär att termen sambor föreslås införas

i bostadsbidragslagen (2 § punkt 6 och 8 §). Något förslag läggs

inte fram i propositionen om en hänvisning till

bostadsbidragslagen i lagen (1987:813) om homosexuella sambor.

Detta innebär alltså att bostadsbidraget inte kommer att omfatta

sådana samboförhållanden.

I propositionen föreslås -- 2 § punkt 6 -- att med sambor

skall förstås en ogift man och en ogift kvinna som bor

tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. I förslagets

8 § anges att med makar skall jämställas sambor och att, om skäl

inte visas för annat, de skall anses vara sambor som antingen

har eller har haft gemensamt barn eller är folkbokförda på samma

adress.

Förslaget i propositionen har tagits upp i fem motioner,

nämligen i motionerna So235 (fp) yrkande 3, Bo44 (v) yrkande 2,

Bo45 (s, nyd v), Bo46 (fp) och Bo48 (s) yrkande 3. I de fyra

förstnämnda motionerna föreslås att bostadsbidragslagen utformas

så att bostadsbidrag kan utgå också till homosexuella sambor

medan i motion Bo48 (s) yrkande 3 ett riksdagens

tillkännagivande till regeringen föreslås av innebörd att

bostadsbidrag skall kunna utgå till hushåll som består av

personer av samma kön utan hänsyn till samlevnadsform.

Frågan om kretsen av bidragsberättigade har utskottet

behandlat tidigare 1991 (bet. 1990/91:BoU16 s. 9--10) och 1992

(bet. 1991/92:BoU25 och 1992/93:BoU5). I det förstnämnda

betänkandet anförde utskottet följande med anledning av motioner

om vidgning av kretsen av bidragsberättigade.

De regler som gäller i dag beträffande kretsen av

bidragsberättigade, och som alltså finns i 2 §

bostadsbidragslagen, var föremål för överväganden i proposition

1986/87:48 (s. 56--57). I förhållande till dagens regler gällde,

innan lagen trädde i kraft den 1 januari 1989, beträffande

hushåll utan barn att med makar jämställdes man och kvinna som

levde tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden och hade

gemensamt hushåll.

Mot bakgrund bl.a. av att det inte kunde anses vara en uppgift

för myndigheterna att pröva om någon levde under

äktenskapsliknande förhållanden och att sådana undersökningar i

vissa fall ansetts kränka den personliga integriteten infördes

den nuvarande bestämmelsen. I den ovan nämnda propositionen

anfördes att frågan om avgränsning av kretsen av

bidragsberättigade är en av de mest svårhanterliga för de

bidragsbeviljande mydigheterna, inte minst med hänsyn till att

stora ekonomiska intressen inte sällan ställs mot kravet på

integritet för de sökande. I avsikt att minska risken för

integritetskränkningar infördes nu gällande regel. Initiativet

att bevisa att de i lagens 2 § uppställda förutsättningarna för

bostadsbidrag föreligger flyttades över från bidragsmyndigheten

till den sökande, något som måste anses vara en stor fördel.

Med anledning av den genom motionerna Bo43 (fp), Bo45 (v)

yrkande 4 och Bo46 (s) aktualiserade frågan om kretsen av

bidragsberättigade vill utskottet anföra följande. En eventuell

ändring av 2 § bostadsbidragslagen bör ske med bibehållande av

den ordning som gäller för närvarande och som innebär ett

berättigat skydd för den personliga integriteten. Även vid en

eventuell förändring av 2 § bör det alltså ankomma på de sökande

att i förekommande fall visa vilka som ingår i

bostadsbidragshushållet.

En bedömning av frågan om också personer av samma kön skall

jämställas med makar när det gäller möjligheterna att erhålla

bostadsbidrag ger utskottet vidare anledning anföra följande.

Utskottet finner det rimligt att en eventuell vidgning av

kretsen av bidragsberättigade till att avse personer av samma

kön bör göras utan beaktande av samlevnadsform. Utskottet är

alltså inte berett att förorda att en vidgning av kretsen görs

så att endast homosexuella sambor kommer att omfattas av de

ändrade reglerna. En sådan ändring skulle annars kunna göras

genom att även bostadsbidragslagen togs in bland de lagar som

räknas upp i lagen (1987:813) om homosexuella sambor.

Beträffande denna lag kan erinras om att den är föremål för

utvärdering av en kommitté som också fått i uppdrag att överväga

en lagstiftning om s.k. registrerat partnerskap. Utredningen

skall bl.a. överväga vilket tillämpningsområde en sådan

lagstiftning bör ha och om en sådan lag bör omfatta enbart

homosexuella relationer eller om den i stället bör utgå från

någon form av hushållsgemenskap och i så fall vilken.

Utredningsarbetet skall vara slutfört före utgången av maj 1992.

Utskottet ansåg det naturligt att Partnerskapskommitténs

arbete borde avvaktas och gav regeringen till känna att den

borde följa frågan och lämna riksdagen sin syn på den i förening

med eventuella förslag. Kommitténs arbete har ännu inte

avslutats.

Utskottet vidhåller sin principiella uppfattning; en eventuell

vidgning av kretsen av bidragstagare bör ske så att den avser

personer av samma kön utan beaktande av samlevnadsform.

Utskottets förnyade överväganden har lett till slutsatsen att

det vid en sådan uppfattning inte finns anledning att avvakta

det utredningsarbete som pågår i Partnerskapskommittén. Enligt

utskottets uppfattning bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna att regeringen, så snart det erforderliga

förberedelsearbetet avslutats och utan anknytning till

Partnerskapskommitténs förslag, förelägger riksdagen ett förslag

om vidgning av bidragskretsen. I detta sammanhang bör också de

ekonomiska aspekterna på frågan övervägas. Utskottets

ställningstagande innebär i allt väsentligt en anslutning till

motion Bo48 (s) yrkande 3. I den mån motionerna So235 (fp)

yrkande 3, Bo44 (v) yrkande 2, Bo45 (s, nyd, v) och Bo46 (fp)

inte kan anses tillgodsedda med vad nu föreslagits bör de avslås

av riksdagen. Med det nu anförda har utskottet således inte

tagit ställning till frågan om s.k. registrerat partnerskap

skall införas. Denna fråga är av den karaktären att den

naturligen inte kan och bör bedömas utifrån utformningen av

bostadsbidragslagen.

I avvaktan på att lagstiftningen ges det innehåll utskottet nu

förordat bör den nya lagen beträffande kretsen av

bidragsberättigade i princip ha samma innehåll som för

närvarande. Detta syfte kan nås om 2 § punkt 6 och 8 § i

regeringens förslag till bostadsbidragslag inte antas av

riksdagen. I stället bör den nuvarande 2 § med viss redaktionell

ändring tas in som en ny 3 §. Lagförslagets 3--7 §§ omnumreras

till 4--8 §§. Hänvisningen i regeringsförslagets 6 § till 4 §

andra stycket bör som en följd av den föreslagna omnumreringen

göras till 5 § andra stycket. I bilaga 2 till detta betänkande

lägger utskottet fram förslag i enlighet med vad nu anförts.

Utskottet föreslår att riksdagen antar dessa förslag.

Ändrade regler för bostadsbidrag 1994 m.m.

Bostadsbidrag till barnfamiljer

Förslaget i propositionen innebär i denna del följande. Det

särskilda bidraget till ensamstående föräldrar som infördes år

1991 som en direkt ersättning för den särskilda

skattereduktionen på 1 800 kr per år som tidigare fanns i

skattesystemet föreslås avskaffas. De medel som därvid frigörs

anges komma att användas till förbättring av bostadsbidragen med

särskild inriktning på ensamstående med barn.

I avvaktan på ett regeringsförslag om hur en minskning av de

generella bostadssubventionerna fr.o.m. 1994 skall utformas

föreslås i propositionen att de övre bostadskostnadsgränserna

höjs med 400 kr per månad för familjer med ett och två barn och

med 300 kr för familjer med tre eller flera barn. Mellan den

nedre bostadskostnadsgränsen och de nu redovisade gränserna

utgår bostadsbidrag med 75 % av bostadskostnaden. I

propositionen anmäler föredragande statsråd sin avsikt att

återkomma med slutligt ställningstagande i denna del under

innevarade riksmöte. Enligt vad utskottet numera erfarit torde

ett regeringsförslag om de generella subventionerna inte komma

att föreläggas riksdagen våren 1993. I varje fall torde

riksdagens överväganden med anledning av ett sådant förslag inte

komma att göras våren 1993. Utskottet kommer därför att behandla

nu föreliggande regeringsförslag om bostadsbidrag men vill

anföra att det under hösten 1993 kan bli aktuellt att ompröva

frågan om bostadskostnadsgränserna och då mot bakgrund av

eventuellt tillkommande regeringsförslag om utformningen av de

generella subventionerna.

Även de bostadskostnadsgränser över vilka bidrag lämnas med 50

% av bostadskostnaden föreslås höjas. Dessa gränser föreslås

höjas med 600 kr för familjer med ett barn och med 400 kr för

familjer med två eller flera barn.

För att den förstärkning av stödet som nu redovisats skall

kunna genomföras föreslås att gränserna för den lägsta

bidragsgrundande bostadskostnaden per månad justeras samtidigt

som de bestäms till en för samtliga barnfamiljer enhetlig nivå.

Den nedre bostadskostnadsgränsen föreslås till 1800 kr per

månad för samtliga hushåll oavsett antalet barn i familjen. I

dag är denna gräns 2050 kr för familjer med ett barn, 1750

kr för familjer med två barn och 1450 kr för familjer med tre

eller flera barn.

För närvarande ingår i bostadsbidraget ett särskilt belopp om

1000 kr per månad. Detta lämnas oberoende av bostadskostnadens

storlek. Med hänvisning till regeringens förslag om en enhetlig

nedre bostadskostnadsgräns föreslås att detta belopp justeras

och per månad fastställs till 600 kr för familjer med ett barn,

till 900 kr för familjer med två barn och till 1200 kr för

familjer med tre eller flera barn. I propositionen föreslås att

beloppet benämns särskilt bidrag för hemmavarande barn.

Vad nu redovisats om bostadsbidragen till barnfamiljer kan

sammanfattas i följande tablå.

25>

Inkomstgränsen för oreducerat bidrag föreslås höjas med

19000 kr till 110000 kr per år. För inkomster över denna

nivå föreslås att bidraget liksom för närvarande reduceras till

20 % av den överskjutande inkomsten.

Vad i detta avsnitt redovisats har mött invändningar i tre

motioner. I motionerna Bo44 (v) yrkande 3, Bo48 (s) yrkande 1

och Fi94 (v) yrkande 3 tas upp frågan om

bostadskostnadsgränserna. Den senare motionen, som väckts med

anledning av kompletteringspropositionen, har av finansutskottet

överlämnats till bostadsutskottet. I v-motionerna yrkas att

bostadskostnadsgränserna höjs med 500 kr. Utskottet har

uppfattat förslagen så att motionärernas avsikt är att de övre

bostadskostnadsgränserna -- dvs. de gränser över vilka bidrag

lämnas med 50% -- skall höjas med 500 kr per månad. Ett

genomförande av detta förslag innebär alltså en ökning av ett

oreducerat bostadsbidrag om 250 kr per månad i jämförelse med

regeringens förslag under förutsättning av att bostadskostnaden

per månad överstiger de i propositionen föreslagna

50-procentsgränserna med minst 500 kr. Motivledes i motionen

anförs att den nedre bostadskostnadsgränsen bör behållas på

dagens nivå.

I s-motionen föreslås den övre gränsen för vilken

bostadsbidrag utgår med 75 % ökas med 150 kr per månad i

jämförelse med regeringsförslaget. Detta innebär att gränsen

sätts till 3150 kr för hushåll med ett barn, till 3350 kr

för hushåll med två barn och till 3750 kr för hushåll med tre

eller flera barn. Om motionärernas förslag genomförs kommer

bostadsbidraget att öka med knappt 40 kr i månaden för hushåll

med boendekostnader om minst 150 kr per månad över

75-procentsgränsen.

Den höjning av bostadskostnadsgränserna som föreslås i

propositionen innebär -- om riksdagen ansluter sig till

förslagen -- i många fall inte obetydliga ökningar av

bostadsbidragen fr.o.m. år 1994. Exempel på detta ges i

propositionen (s. 44). Där redovisas -- under vissa antaganden

om inkomst- och boendekostnadsutvecklingen mellan 1993 och 1994

-- att för t.ex. ensamboende med ett barn och med en årlig

förvärvsinkomst 1994 om 120000 kr och en bostadskostnad per

månad om 3500 kr bostadsbidraget mellan 1993 och 1994 ökar med

230 kr per månad. För makar/samboende med tre barn, med en årlig

förvärvsinkomst om 150000 kr och en månatlig bostadskostnad om

4000 kr, ökar bostadsbidraget med 90 kr per månad. Det kan

naturligtvis med visst fog hävdas att bostadsbidragen bör öka

ytterligare. Vid en bedömning av förslag med denna innebörd

måste emellertid även beaktas de ytterligare kostnader för

staten som skulle bli följden av en ökning av bostadsbidragen

utöver regeringsförslaget. Ett accepterande av förslaget i

s-motionen beräknas innebära ökade kostnader om ca 130 miljoner

kronor per helår. Ett genomförande av förslaget i v-motionerna

kan beräknas innebära ökade kostnader om ca 300 miljoner

kronor på årsbasis. Hur dessa kostnader skall finansieras

framgår inte av motionerna. Utskottet anser sig inte kunna

föreslå riksdagen utgiftsökningar av den omfattning som en

tillstyrkan av förslagen i motionerna Bo44 (v) yrkande 3, Fi94

(v) yrkande 3 och Bo48 (s) yrkande 1 skulle innebära. Med det

anförda föreslår utskottet att riksdagen antar förslaget till

bostadsbidragslag såvitt avser 14 § första stycket 2 och

avstyrker förslagen i motionerna om bostadskostnadsgränserna

avseende bostadsbidrag till barnfamiljer.

Som framgått ovan föreslås ett belopp utgå oberoende av

bostadskostnad. Beloppet som avses relateras till antalet barn

föreslås i propositionen benämnas särskilt bidrag för

hemmavarande barn.

I motion Bo48 (s) yrkande 2 föreslås det benämnas grundbelopp.

Utskottet, som inte anser att något väsentligt skulle stå att

vinna på att ändra benämningen av det särskilda bidraget för

hemmavarande barn, avstyrker motion Bo48 (s) yrkande 2.

Utskottet föreslår att riksdagen antar 14 § förslaget till

bostadsbidragslag i den del paragrafen inte behandlats ovan.

Ytterligare ett motionsförslag tar utskottet upp i detta

avsnitt. Det gäller motion Bo44 (v) yrkande 4 om att riksdagen

hos regeringen bör begära förslag om en ändring i

bostadsbidragslagen så att bostadsbidrag kan utgå till båda

föräldrarna efter en separation och i fall av delad vårdnad. Ett

liknande förslag förs fram i den under allmänna motionstiden

väckta motionen So610 (v) yrkande 8.

För närvarande gäller att om föräldrarna inte bor tillsammans

men har gemensam vårdnad om barnet den icke bostadsanknutna

delen av bostadsbidraget tillfaller den av föräldrarna hos

vilken barnet är folkbokfört. Denna ordning föreslås gälla även

enligt det nu behandlade lagförslaget. Det särskilda -- icke

bostadsanknutna -- bidraget föreslås nämligen endast utgå till

den förälder hos vilken barnet är folkbokfört.

Utskottet har tidigare (bet. 1989/90:BoU21 och 1991/92:BoU25)

behandlat motsvarande motionsyrkanden och därvid anfört att det

inte finns tillräckliga skäl att föreslå riksdagen en ändring av

reglerna för bostadsbidrag efter en separation. Även om

utskottet har förståelse för motionärernas förslag anser

utskottet inte heller nu att tillräckligt skäl finns att

tillstyrka motionerna. Motionerna Bo44 (v) yrkande 4 och So610

(v) yrkande 8 avstyrks således. Utskottet föreslår att riksdagen

antar 11 och 15 §§ i regeringens förslag till lag om

bostadsbidrag.

Bostadsbidrag till hushåll utan barn

Som framgått ovan lämnas bostadsbidrag till hushåll utan barn

dels till ungdomar under 29 år och studerande, dels till andra

hushåll utan barn. Som också framgått ovan har stödet till dessa

två grupper delvis olika syften.

Förslaget i propositionen beträffande gruppen ungdomar under

29 år och studerande innebär för ensamboende att inkomstgränsen

för oreducerat bidrag höjs med 5000 kr till 38000 kr. För

makar/samboende föreslås att gränsen höjs med 8000 kr till

55000 kr. För inkomster över dessa gränser föreslås att

bidraget liksom för närvarande reduceras med en tredjedel av den

överskjutande inkomsten. Den nedre bostadskostnadsgränsen

föreslås sättas till 1600 kr per månad. För bostadskostnader

under denna gräns utgår inte bidrag. För bostadskostnader mellan

denna gräns och upp till 2600 kr föreslås att bidrag utgår med

75 % av bostadskostnaden och i intervallet 2600--3400 kr med

50% av denna kostnad.

För gruppen andra hushåll utan barn föreslås att

inkomstgränsen för oreducerat bidrag höjs med 10000 kr till

80000 kr per år samt att bidraget liksom nu reduceras med 10 %

av den överskjutande gränsen. Liksom för gruppen hushåll utan

barn under 29 år m.fl. föreslås att den nedre

bostadskostnadsgränsen bestäms till 1600 kr per månad medan

den övre föreslås bli 3500 kr per månad. Inom detta intervall

föreslås att bostadsbidrag utgår med 30 %.

Vad nu redovisats motsvarar 16 och 17 §§ i regeringens förslag

till bostadsbidragslag.

Vad i propositionen föreslagits om inkomst- och

bostadskostnadsgränser avseende bostadsbidrag till hushåll

utan barn har inte mött invändningar i motioner. Utskottet

föreslår att riksdagen antar 16 § lagförslaget.

Beträffande 17 § föreslår utskottet att riksdagen antar

regeringens förslag med den ändringen att i sista stycket

hänvisningen bör ske till paragrafens andra och tredje stycken

och inte som enligt propositionen till första--tredje styckena.

Utskottet lägger i bilaga 2 till detta betänkande fram ett

förslag av denna innebörd beträffade bostadskostnadsgränserna

avseende hushåll utan barn.

Övergångsbestämmelser m.m.

I regeringsförslaget till övergångsbestämmelser anges i punkt

6 att bestämmelserna i den gamla lagen, dvs. lagen (1988:786) om

bostadsbidrag, i fråga om gottgörelse fortfarande skall gälla

för bostadsbidrag enligt äldre lagstiftning. I lagrummet anges

att länsbostadsnämnden prövar ärenden om statsbidrag till

kostnaden för bostadsbidrag samt att sådan ansökan skall lämnas

in till nämnden.

På förslag av utskottet (bet. 1992/93:BoU20) har riksdagen i

april 1993 godkänt ett regeringsförslag om att

länsbostadsnämnderna skall läggas ned vid utgången av år 1993

och att länsstyrelserna därefter svarar för den regionala

administrationen av frågor om statens stöd för

bostadsfinansieringen. Mot denna bakgrund anser utskottet det

lämpligt att de frågor som enligt 32 § den gamla lagen tillagts

länsbostadsnämnden efter utgången av år 1993 handläggs av

Boverket. Med hänvisning till det nu anförda föreslår utskottet

att punkt 6 övergångsbestämmelserna ges följande lydelse:

"Bestämmelserna i 32 § gamla lagen i fråga om gottgörelse av

Statsverket skall fortfarande gälla för bostadsbidrag enligt

äldre lagstiftning, dock med den ändringen att vad i paragrafen

anges om länsbostadsnämnden efter utgången av år 1993 skall

gälla Boverket."

I bilaga 2 till detta betänkande läggs fram ett förslag med

denna innebörd. Utskottet föreslår att riksdagen antar detta

förslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag avseende

ikraftträdande- och övergångsbestämmelser i övrigt. Som

föreslås i propositionen bör den nya lagen träda i kraft den 1

juni 1993 och tillämpas i fråga om bostadsbidrag fr.o.m. januari

månad 1994. För ytterligare information om ikraftträdande- och

övergångsreglernas utformning hänvisar utskottet till

propositionen (s. 8, 48--49 och 68--69).

Uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen m.m.

Beträffande uppföljning och utvärdering anförs i propositionen

följande.

Ett av skälen bakom förslaget om överflyttning av

bostadsbidragen till försäkringskassorna och RFV är att

möjliggöra ett bättre beslutsunderlag för en samlad bedömning av

stödet till barnfamiljerna. Det bör nu bli möjligt att se hur

olika grupper av barnfamiljer får nytta av de olika

stödsystemen, vilka som inte får ett tillräckligt stöd och vilka

som kanske överkompenseras. Eftersom barnbidragen ger en bild av

alla barnfamiljer blir det också möjligt att se hur stor andel

av andra grupper som får del av olika stöd. Dessa jämförelser

bör endast grundas på statistiskt material.

Den samlade hanteringen av de olika bidragen bör också

underlätta beräkningar av kostnads- och individeffekter i

samband med reformer.

Också hur bostadsbidragen fungerar som bostadspolitiskt

instrument bör följas noga. Det innebär bl.a. att det är viktigt

att relatera bidragshushållens sammansättning till stödnivåer

och upplåtelseformer. Minskningen av de generella stödformerna

får betydande konsekvenser på bostadskostnader och därmed på

bostadsbidragen.

Det nya inkomstprövningssystemet innebär att bidraget skall

beräknas mot en framtida beräknad inkomst med efterkontroll.

Inkomsten skall omprövas i ett rullande system, oftare för dem

med en osäker inkomstsituation, mer sällan för dem med stabila

inkomster, dock så att alla skall omprövas inom en

femtonmånadersperiod. Tanken bakom förslaget om prövning mot en

aktuell inkomst i stället för mot en två år gammal inkomst är

att den fördelningspolitiska träffsäkerheten skall bli avsevärt

bättre.

Det är givet att det nya systemet ställer stora krav på

belysning av inkomstförhållandena hos olika grupper

bidragsmottagare. För att kassorna skall kunna rikta

kontrollinsatserna mot de fall där kontrollen är särskilt

motiverad måste det finnas en grundläggande beskrivning av

inkomstförhållanden och inkomstförändringar i samhället.

Slutligen vill jag peka på behovet av uppföljning av

regelsystemet för bostadsbidragen. Det innehåller förhållandevis

många komplicerade regler. Det är därför viktigt med en analys

av hur de olika reglerna fungerar för att ändringar skall kunna

vidtas när det behövs. Detta gäller inte minst de nya reglerna

för inkomstprövning.

RFV bör få i uppdrag att senast den 1 oktober 1995 lämna en

rapport om hur det nya bostadsbidragssystemet fungerar. Vid

behov bör RFV samråda med Boverket.

Frågan om analys av bostadsbidragens måluppfyllelse och

kostnadsutveckling har också tagits upp i den under allmänna

motionstiden 1993 väckta motionen Bo238 (s) yrkande 14.

Motionärerna finner det nödvändigt att en bedömning görs bl.a.

av hur boendekostnaderna framöver ökar i olika årgångar av

bostäder och i olika upplåtelseformer. Den begärda analysen bör

också ge svar på vilka hushåll som behöver kompensation för

ökade boendekostnader och vilka som verkligen får det. Ett

tillkännagivande till regeringen om behovet av en analys av

bostadsbidragens måluppfyllelse förordas.

Vad i motionen föreslagits kommer -- som framgår av

propositionen -- att i allt väsentligt tillgodoses utan ett

riksdagens tillkännagivande. I den mån förslaget i motion Bo238

(s) yrkande 14 om en analys av bostadsbidragens måluppfyllelse

m.m. inte kan anses tillgodosett genom vad i propositionen

anförts avstyrker utskottet bifall till motionen.

Ytterligare en motion återstår att behandla i detta avsnitt.

Det gäller motion Bo242 (c). Motionärerna föreslår att riksdagen

hos regeringen skall begära en utredning om regler för

bostadsbidrag som gynnar räntefria bostadslån. I motionen

erinras om den möjlighet som finns för hushållen att via ett i

princip räntefritt sparande som efter någon tid innebär

möjlighet till räntefria lån i sparkassan JAK -- Jord Arbete

Kapital -- finansiera boendet.

För närvarande gäller att bostadskostnad för hyresbostad eller

bostadsrätt normalt är hyran resp. årsavgiften med vissa tillägg

för uppvärmningskostnader. Beträffande bostadsrätter får räntan

för lån också räknas med om bostadsrätten satts i pant för

lånet. För äganderättssmåhus får medräknas bl.a. räntekostnader

för upplånat och i fastigheten nedlagt kapital.

Som i motionen anförs innebär reglerna för beräknande av

bostadskostnader när bostadsbidragen bestäms att en räntefri

långivning missgynnas.

Utskottet förutsätter att regeringen bl.a. inom ramen för den

i det föregående beskrivna uppföljningen och utvärderingen av

bostadsbidragen också överväger den i motion Bo242 (c)

aktualiserade frågan om beräkningen av bostadsbidragen i

samband med räntefria bostadslån. Ett tillkännagivande

till regeringen kan inte nu anses erforderligt.

Lagförslagen i övrigt

Förslaget till bostadsbidragslag såvitt det inte behandlats

ovan ger utskottet anledning anföra följande.

I 17 § sista stycket sägs att högre bostadskostnad än som

anges i första--tredje styckena får beaktas om sökanden eller

maken är funktionshindrad. I specialmotiveringen till paragrafen

anförs att yttrande från socialnämnden vid behov bör inhämtas

innan beslut fattas om att lämna högre bidrag på grund av

handikapp.

I avsikt att erhålla en smidig ordning bör inte ovillkorligen

gälla att yttrande från nämnden skall inhämtas. Syftet med

lagstiftningen bör kunna uppnås också om försäkringskassan

kommunicerar med nämnden i form av samråd utan att yttrande

formellt inhämtas. Utskottet förutsätter att så också kommer att

ske i lämpliga fall.

Enligt huvudregeln i 21 § gäller att bidrag lämnas fr.o.m. den

månad efter den då rätten till bidrag uppkommit samt t.o.m. den

månad då rätten till bidrag har ändrats eller upphört. I

paragrafen anges också att om rätten till bidrag uppkommit den

första dagen i månaden skall bidrag lämnas fr.o.m. den månaden.

Utskottet förutsätter att den utformning som lagen föreslås få

på denna punkt inte innebär att bidragstagare kan erhålla

"dubbla" bostadsbidrag i samband med byte av bostad.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag

till bostadsbidragslag såvitt utskottet ovan inte förordat

annat.

Utskottet föreslår också att riksdagen antar propositionens

förslag till lag om ändring i sekretesslagen.

De båda lagförslagen har som bilaga 1 fogats till detta

betänkande.

Det genom propositionen framlagda förslaget till lag om

ändring i kommunalskattelagen har utskottet med tillstyrkan

överlämnat till skatteutskottet för ytterligare beredning i

avsikt att uppnå en sammanhållen behandling av förslag till

ändringar i denna lag. Skatteutskottet avser att hösten 1993

förelägga riksdagen ett förslag i frågan.

Anslag till bostadsbidrag m.m.

Riksdagen föreslås att till täckande av kostnaderna för

Bostadsbidrag för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag

på 8560 miljoner kronor. Detta belopp innehåller förutom

statens kostnader för bostadsbidragen under nästa budgetår också

till viss del reglering mellan staten och kommunerna som måste

göras i och med att staten övertar hela kostnadsansvaret för

bostadsbidragen fr.o.m. den 1 januari 1994. Beloppet innehåller

också en delpost avseende en permanent reglering av kostnader

för administrationen till följd av att staten övertar denna.

I beräkning av anslaget har hänsyn inte tagits till de

eventuella merkostnader för bostadsbidragen som kan bli aktuella

vid ett riksdagens beslut om minskade bostadssubventioner

fr.o.m. år 1994. Föredraganden anmäler att han avser återkomma

till frågan när regeringen fattat sitt beslut i ärendet.

Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen anförts om

anslag till bostadsbidrag men vill för sin del och med

hänvisning till vad ovan anförts anmäla att det kan bli

anledning att ompröva också anslagsfrågan.

Anslagsberäkningen i övrigt har inte givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande. Regeringens förslag

tillstyrks av utskottet.

Riksdagen föreslås för nästa budgetår anvisa ytterligare 13

miljoner kronor till RFV utöver vad som föreslagits i

budgetpropositionen (prop. 1992/93:100, bil. 6). Förslaget i

budgetpropositionen har behandlats i

socialförsäkringsutskottets betänkande 1992/93:SfU14. Vidare har

socialutskottet i betänkandet 1992/93:SoU19 behandlat ett

regeringsförslag om ytterligare medel till RFV.

Det nu aktuella förslaget om 13 miljoner kronor för nästa

budgetår består av två delposter, dels 10 miljoner kronor för

RFV:s fortsatta utvecklingsarbete avseende bostadsbidragen, dels

3 miljoner kronor för verkets löpande administrationskostnader

av bidragshanteringen.

Utskottet tillstyrker anslagsökningen och föreslår att till

RFV -- utöver vad riksdagen med anledning av de båda betänkadena

från socialförsäkrings- och socialutskotten beslutat -- anvisas

ett ramanslag till RFV om ytterligare 13 miljoner kronor.

De båda anslagen bör på statsbudgeten anvisas under femte

huvudtiteln.

Ett anslag återstår att behandla i detta avsnitt nämligen ett

förslag om 2,6 miljoner kronor avseende domstolarnas arbete

första halvåret 1994 med anledning av den nya -- och ovan av

utskottet tillstyrkta -- ordningen för överklaganden av ärenden

om bostadsbidrag.

Utskottet tillstyrker även detta förslag. Riksdagen bör under

andra huvudtitelns anslag Domstolarna m.m. för budgetåret

1993/94 -- utöver vad riksdagen med anledning av

justitieutskottets betänkande 1992/93:JuU24 beslutat -- anvisa

ett ramanslag om ytterligare 2,6 miljoner kronor.

Bostadsanpassningsbidrag

Efter en försöksverksamhet blev det fr.o.m. halvårsskiftet

1973 möjligt att erhålla stöd för bostadsanpassning. Fr.o.m. den

1 januari 1993 beviljas sådana bidrag enligt lagen (1992:1574)

om bostadsanpassningsbidrag. Bidrag kan utgå till anpassning av

bostäder för att ge personer med funktionshinder möjlighet till

ett självständigt liv i eget boende. Kommunerna svarar för att

bidrag lämnas enligt lagen. Före årsskiftet utgick ett

statskommunalt bostadsanpassningsbidrag där staten stod för 40 %

av kommunernas kostnader för bidragsgivningen. Statsbidraget

lämnas i efterskott ett kalenderår i sänder, dvs. bidrag som

beviljats men inte utbetalats av kommunerna före den 1 januari

1993 kommer att belasta statsbudgeten under budgetåret 1993/94.

I budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 6 s. 110) beräknas

anslagsbehovet för det kommande budgetåret till 133,7 miljoner

kronor.

Bostadsutskottet tillstyrker regeringens föreslag till

anslag till bostadsanpassningsbidrag.

Frågor om bostadsanpassningsbidrag tas upp i tre motioner från

årets allmänna motionstid. I alla dessa motioner diskuteras

förutsättningarna att få bostadsanpassningsbidrag för dem som

lider av elöverkänslighet.

I motion Bo201 (fp) hävdas att de som är drabbade av

"elallergi" ofta möts av oförståelse av läkare och olika

instanser. Vidare framhåller motionärerna att de drabbade måste

göra stora ombyggnader i sina bostäder för att kunna vistas där.

Oftast får de ingen ersättning för dessa utgifter. Motionärerna

föreslår mot denna bakgrund att riksdagen i ett tillkännagivande

till regeringen understryker att reglerna för

bostadsanpassningsbidrag bör utformas så att de som drabbats av

"elallergi" ges rätt till sådant bidrag. Även i motion Bo207 (s)

yrkande 2 föreslås att kommunerna bör bevilja

bostadsanpassningsbidrag till elöverkänsliga. I motion Bo214

(m) yrkande 2 anförs att även om orsakerna till de

elöverkänsligas besvär ännu inte är helt klarlagda bör

samhällets olika instanser bedömas mot bakgrund av deras

faktiska situation. Motionärerna anser att möjligheterna till

bostadsanpassningsbidrag för elsanering bör utredas och att det

bör uppdras åt Socialstyrelsen och Boverket att utforma

riktlinjer för detta.

Bostadsutskottet har tidigare i vår i betänkandet

1992/93:BoU18 (s.13) tagit upp frågan om elöverkänslighet.

Frågan gällde då närmast hur olika byggregler kan utformas i

syfte att undvika att elrelaterade problem uppkommer. Utskottet

underströk vid detta tillfälle vikten av att kunskapsunderlaget

på området förbättras och att den successivt ökande kunskapen

snarast kommer till praktisk användning. Vidare konstaterades

att det redan pågår ett omfattande arbete med inriktning på

problem kring elöverkänslighet, bl.a. ett samarbetsprojekt

mellan Boverket och Arbetarskyddsstyrelsen.

Frågan som nu är aktuell, dvs. förutsättningarna för

bostadsanpassningsbidrag vid elöverkänslighet eller s.k.

elallergi, är givetvis också den beroende av att kunskap finns

om orsakssammanhang och effektiva åtgärder för att avhjälpa

uppkomna problem. Utskottet vill i detta sammanhang understryka

det ansvar som berörda myndigheter har för att problem med

elöverkänslighet kan hanteras på ett godtagbart sätt även i den

rådande situationen med brister i kunskapsunderlaget. Förutom de

insatser som görs av de ovan nämnda myndigheterna har framför

allt Socialstyrelsen ett ansvar för att information kan ges till

dem som upplever problem med elöverkänslighet samt till bl.a.

läkare och myndigheter som kommer i kontakt med dessa personer.

Det får givetvis inte vara så som hävdas i de aktuella

motionerna att de problem som de elöverkänsliga upplever inte

tas på allvar av samhällets instanser. Att delade meningar

fortfarande tycks råda om de faktiska orsakssammanhangen får

inte hindra att man i varje enskilt fall försöker lösa problemen

utifrån de besvär som de drabbade upplever.

Vad gäller frågan om bostadsanpassningsbidrag skall utgå för

elsanering av de drabbades bostäder bör först framhållas att

kommunerna inte är förhindrade att utge bidrag för elsanering

när behov av sådan anses föreligga. Däremot har ett antal fall

där kommunerna avslagit bidragsansökan för sådana ändamål blivit

föremål för överklaganden och prövats i länsbostadsnämnd,

Boverket och regeringen. Regeringen har i dessa fall som sista

instans avslagit överklagandena. Denna prövning har skett enligt

de regler som gällde före den 1 januari 1993. Ärenden som gäller

beslut om bostadsanpassningsbidrag som fattas av kommun efter

detta datum får överklagas i länsrätten som första och

regeringsrätten som sista instans.

Utskottet anser sig för närvarande inte ha tillräckligt

underlag för att generellt ta ställning till hur

bostadsanpassningsbidragsärenden bör hanteras när det är frågan

om problem orsakade av elöverkänslighet. Den successivt ökade

kunskap om orsakerna till problemen och möjliga lösningar som

bl.a. den pågående forskningen förhoppningsvis kan ge svar på

bör dock kunna leda till att klarare regler på området kan

skapas.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört avstyrks

motionerna Bo201 (fp), Bo207 (s) yrkande 2 samt Bo214 (m)

yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bostadsbidragen som bostadspolitiskt

instrument

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo238 yrkande 15,

res. 1 (s)

2. beträffande statens övertagande av hela kostnadsansvaret

för bostadsbidragen

att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:174 anförts,

3. beträffande överförande den 1 januari 1994 av

administrationen av bostadsbidrag från kommunerna till de

allmänna försäkringskassorna

att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:174 anförts,

4. beträffande det centrala myndighetsansvaret

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo43, 1992/93:Bo44

yrkande 1, 1992/93:Bo48 yrkande 5 och 1992/93:Bo238 yrkande 16,

res. 2 (s)

5. beträffande ADB-baserat bostadsbidragsregister

att riksdagen lägger proposition 1992/93:174 till

handlingarna,

6. beträffande utbetalning av bostadsbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 avslår

motion 1992/93:Bo47 och antar 18 § i regeringens förslag till

bostadsbidragslag,

res. 3 (s)

7. beträffande förmögenhetens inverkan på bostadsbidragen

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 avslår

motion 1992/93:Bo48 yrkande 4 och antar 9 § i regeringens

förslag till bostadsbidragslag,

res. 4 (s)

8.beträffande kretsen av bidragsberättigade

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:174 och

motion 1992/93:Bo48 yrkande 3 samt med avslag på motionerna

1992/93:Bo44 yrkande 2, 1992/93:Bo45, 1992/93:Bo46 och

1992/93:So235 yrkande 3

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

b) beslutar att 3--7 §§ i regeringens förslag till

bostadsbidragslag skall benämnas 4--8 §§,

c) antar 2, 3 och 7 §§ förslaget till bostadsbidragslag enligt

bilaga 2 till detta betänkande och som Utskottets förslag

betecknade lydelse,

d) inte antar 8 § i regeringens förslag till

bostadsbidragslag,

9.beträffande bostadskostnadsgränserna avseende

bostadsbidrag till barnfamiljer

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 avslår

motionerna 1992/93:Bo44 yrkande 3, 1992/93:Bo48 yrkande 1 samt

1992/93:Fi94 yrkande 3 och antar 14 § första stycket 2 i

regeringens förslag till bostadsbidragslag,

res. 5 (s)

10.beträffande benämningen av det särskilda bidraget för

hemmavarande barn

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 avslår

motion 1992/93:Bo48 yrkande 2 och antar 1 §, 14 § till den del

paragrafen inte behandlats under 9 samt 15 § i regeringens

förslag till bostadsbidragslag

res. 6 (s)

11.beträffande reglerna för bostadsbidrag efter en

separation

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 avslår

motionerna 1992/93:Bo44 yrkande 4 och 1992/93:So610 yrkande 8

och antar 11 och 15 §§ i regeringens förslag till

bostadsbidragslag,

12.beträffande inkomstgränser avseende bostadsbidrag till

hushåll utan barn

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 antar 16

§ i regeringens förslag till bostadsbidragslag,

13.beträffande bostadskostnadsgränserna avseende

bostadsbidrag till hushåll utan barn

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:174 antar

17 § förslaget till bostadsbidragslag enligt bilaga 2 till detta

betänkande och som Utskottets förslag betecknade lydelse,

14. punkt 6 övergångsbestämmelserna

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:174 antar

punkt 6 övergångsbestämmelserna enligt bilaga 2 till detta

betänkande och som Utskottets förslag betecknade lydelse,

15.beträffande ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

såvitt frågan inte behandlats ovan

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 antar

regeringens förslag till bostadsbidragslag,

16.beträffande analys av bostadsbidragens måluppfyllelse

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo238 yrkande 14,

17.beträffande beräkning av bostadbidragen i samband med

räntefria bostadslån

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo242,

18.beträffande regeringens förslag till

bostadsbidragslag

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 antar

regeringens förslag till bostadsbidragslag såvitt detta inte

behandlats ovan,

19.beträffande sekretesslagen

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 antar

regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100),

20.beträffande anslag till bostadsbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 till

Bostadsbidrag för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 8560000000 kr,

21.beträffande anslag till RFV

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:174 till

Riksförsäkringsverket för budgetåret 1993/94 under femte

huvudtiteln -- utöver vad som föreslagits i betänkandena

1992/93:SfU14 och 1992/93:SoU19 -- anvisar ett ramanslag på

13000000 kr,

res. 7 (s)--villk. res. 2

22.beträffande anslag till Domstolarna m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 till

Domstolarna m.m. för budgetåret 1993/94 under andra

huvudtiteln -- utöver vad som föreslagits i betänkandet

1992/93:JuU24 -- anvisar ett ramanslag på 2600000 kr,

23.beträffande anslag till bostadsanpassningsbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 6

för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln till

Bostadsanpassningsbidrag m.m. anvisar ett förslagsanslag på

133700000 kr,

24. beträffande bostadsanpassningsbidrag vid

elöverkänslighet

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo201, 1992/93:Bo207

yrkande 2 och 1992/93:Bo214 yrkande 2.

Stockholm den 18 maj 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist

(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson

(s), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg

(m), Rune Evensson (s), Bo G Jenevall (nyd), Britta Sundin (s),

Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Siw Persson (fp)

och Harry Staaf (kds).

Reservationer

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) har avgivit följande reservationer:

1. Bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "nu anförts" bort ha

följande lydelse:

I takt med att de generella bostadssubventionerna --

räntebidragen -- kommer att minska i framtiden kommer de

individuella -- bostadsbidragen -- att få ökad betydelse. Det

finns mycket som tyder på att kostnaderna för bostadsbidragen i

absoluta tal kommer att öka framöver, i vart fall under den

period som med rimlig grad av säkerhet kan överblickas. Som

utskottet tidigare uttalat bl.a. med anledning av förslag i

s-motioner (se t.ex. bet. 1992/93:BoU5 s. 3) kommer minskade

generella subventioner att leda till att bostadsbidragen bör

förbättras. Detta är inte minst viktigt i tider av stor

arbetslöshet och med ökade boendekostnader. Utskottet har ovan i

betänkandet redovisat målsättningen med bostadsbidragen.

Riksdagen bör ge sin anslutning till yrkande 15 i motion Bo238

(s) och därmed understryka vikten av den roll bostadsbidragen

har som bostadspolitiskt instrument.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande bostadsbidragen som bostadspolitiskt

instrument

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo238 yrkande 15

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Det centrala myndighetsansvaret (mom. 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet har" och på s. 8 slutar med "för

bidragsadministrationen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan givit uttryck för uppfattningen att

bostadsbidragen är en del av det bostadspolitiska stödsystemet.

När nu det centrala myndighetsansvaret för

bidragsadministrationen m.m. skall övervägas får det anses vara

både naturligt och lämpligt att Boverket liksom hittills har

ansvaret för det bostadspolitiska regelsystemet som sådant, dvs.

för föreskrifter, uppföljning och utvärdering. Att

Riksförsäkringsverket också ges ett centralt myndighetsansvar

får anses givet mot bakgrund av att verket är centralmyndighet

för försäkringskassorna. Dessa skall ju administrera

bidragsgivningen på den lokala nivån.

I propositionen föreslås riksdagen anvisa 13 miljoner kronor

till RFV för nästa budgetår för utvecklingsarbete och för

verkets löpande kostnader för administrationen av

bostadsbidragen. Med hänvisning till att Boverket bör ha ett

större ansvar för den centrala bidragshanteringen än vad som

förutsatts i propositionen finns möjlighet att minska anslaget

till RFV med 3 miljoner kronor. Anslagsfrågan behandlar

utskottet ytterligare nedan.

Vad nu anförts om hur ansvaret bör fördelas på den centrala

nivån innebär en tillstyrkan till motionerna Bo43 (c), Bo44 (v)

yrkande 1, Bo48 (s) yrkande 5 och Bo238 (s) yrkande 16.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av dem som sin

mening ger regeringen till känna vad nu anförts om hur

myndighetsansvaret bör delas mellan Boverket och RFV.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande det centrala myndighetsansvaret

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo43,

1992/93:Bo44 yrkande 1, 1992/93:Bo48 yrkande 5 och 1992/93:Bo238

yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Utbetalning av bostadsbidrag (mom. 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Beträffande de" och på s. 9 slutar med "av

bostadsbidrag" bort ha följande lydelse:

En överflyttning av ansvaret för bostadsbidragens

administration på den lokala nivån från kommunerna till

försäkringskassan får inte innebära sämre möjligheter för den

enskilde bidragstaganden att få råd och stöd än i dag.

Förslaget i propositionen innebär att den allmänna

försäkringskassa hos vilken bidragssökanden är inskriven i

princip skall fatta beslut om bostadsbidrag.

Som anförs i motion Bo47 (s) bör man med utgångspunkt i

servicen till den enskilde utforma administrationen. Det finns,

som motionärerna framhåller, inte tillräckliga skäl att utifrån

det inskrivningsbegrepp som tillämpas i socialförsäkringen

utforma administrationen. Utskottet delar motionärernas

uppfattning om att försäkringskassan på den ort där bostaden är

belägen och där sökanden är folkbokförd skall besluta om

bostadsbidrag.

Ett förslag till ändring i 18 § i regeringens förslag till

bostadsbidragslag som tillgodoser vad i motionen förordats har

utformats och tagits in i bilaga 3 till detta betänkande.

Utskottet föreslår att riksdagen antar paragrafen med den

lydelse som i bilagan betecknats som Reservanternas förslag. Vid

bifall till reservation 4 nedan bör denna paragraf betecknas

17§.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6. beträffande utbetalning av bostadsbidrag

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo47

antar 18 § förslaget till bostadsbidragslag enligt bilaga 3 till

detta betänkande och som Reservanternas förslag betecknade

lydelse,

4. Förmögenhetens inverkan på bostadsbidragen (mom. 7)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet har" och slutar med "anses erforderligt"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Bo48 (s) om att liksom

i dag även fortsättningsvis hänsyn skall tas till hushållets

förmögenhet över ett visst belopp när bostadsbidraget bestäms.

I dag gäller beträffande bostadsbidrag till barnfamiljer att

om bidragssökanden och sådana barn som ingår i bidragshushållet

har en sammanlagd förmögenhet som överstiger 180 000 kr eller, i

fråga om makar, om makarna och barnen har en förmögenhet som

överstiger 360 000 kr skall den bidragsgrundande inkomsten höjas

med en femtedel av det överskjutande beloppet.

Beträffande hushåll utan barn gäller för ensamstående att en

femtedel av förmögenheten över 90 000 kr skall läggas till den

bidragsgrundande inkomsten. För makar är motsvarande

förmögenhetsgräns 180000 kr.

Argumentet i propositionen att det är svårt att kontrollera

förmögenheter under 800 000 kr är inte övertygande. De regler

beträffande förmögenhet som gäller i dag bör rimligen inte bli

svårare att kontrollera framöver.

I motionen anges att en reduktion mot förmögenhet innebär en

minskning av kostnaderna för bostadsbidragen till barnfamiljer

om ca 105 miljoner kronor. I ett läge där krisen i den svenska

ekonomin är sådan att det är stora svårigheter att öka anslaget

till bl.a. bostadsbidragen är det viktigt att alla åtgärder till

en omfördelning inom anslaget görs. Nedan kommer utskottet att

med anledning av motion Bo48 (s) föreslå andra

bostadskostnadsgränser. Då kommer den nu diskuterade besparingen

väl till pass. I avsikt att förverkliga förslaget i motion Bo48

(s) yrkande 4 om att förmögenheten skall påverka storleken på

bostadsbidragen i enlighet med vad nu anförts läggs fram ett

förslag till ändring av regeringens förslag såvitt avser 13 och

16 §§. Vid bifall till denna reservation bör dessa paragrafer

betecknas 12 resp. 15. Utskottet föreslår att riksdagen antar

detta förslag med den som Reservanternas förslag betecknade

lydelsen.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

7. beträffande förmögenhetens inverkan på bostadsbidragen

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo48 yrkande 4

a) beslutar att inte anta 9 § i regeringens förslag till

bostadsbidragslag,

b) beslutar att 10--30 §§ i regeringens förslag skall benämnas

9--29 §§ samt att hänvisningar till 10--30 §§ i stället skall

avse 9--29 §§,

c) antar 12 och 15 §§ förslaget till bostadsbidragslag enligt

bilaga 3 till detta betänkande och som Reservanternas

förslag betecknade lydelse,

5. Bostadskostnadsgränserna avseende bostadsbidrag till

barnfamiljer (mom. 9)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Den höjning" och slutar med "till barnfamiljer"

bort ha följande lydelse:

Det är bra att regeringen föreslår att de övre

bostadskostnadsgränserna för hushåll med barn skall höjas.

Därigenom blir det möjligt att i någon mån bibehålla värdet av

bidragen. Bättre hade emellertid varit att gränserna satts så

som föreslagits i motion Bo48 (s) yrkande 1, dvs. att gränsen

för "75 %-bidraget" höjs med 150 kr per månad. Detta kan

innebära ca 500 kr om året i oreducerat bostadsbidrag utöver

regeringens förslag. Utskottet föreslår att riksdagen med

tillstyrkan av förslaget i motionen antar de ändringar i 14 § i

regeringens förslag till bostadsbidragslag som tagits in i

bilaga 3 till detta betänkande och då med den lydelse som

betecknats som Reservanternas förslag. Vid bifall till

reservation 4 skall 14§ betecknas 13 §.

Vad i motionerna Fi94 (v) yrkande 3 och Bo44 (v) yrkande 3

föreslagits om bostadskostnadsgränserna avstyrks med hänvisning

till de ökade kostnaderna för Statsverket som ett genomförande

av förslaget skulle innebära.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

9. beträffande bostadskostnadsgränserna avseende

bostadsbidrag till barnfamiljer

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:174 och

motion 1992/93:Bo48 yrkande 1 samt med avslag på motionerna

1992/93:Bo44 yrkande 3 och 1992/93:Fi94 yrkande 3 antar 13 §

första stycket 2 förslaget till bostadsbidragslag enligt bilaga

3 till detta betänkande och som Reservanternas förslag

betecknade lydelse,

6. Benämningen av det särskilda bidraget för hemmavarande barn

(mom. 10)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "behandlats ovan"

bort ha följande lydelse:

Det icke bostadsanknutna beloppet som utgår till

barnfamiljerna med bostadsbidrag bör, som förordas i motion Bo48

(s) yrkande 2, benämnas grundbelopp. Det är den gängse

benämningen på det motsvarande icke bostadsanknutna stödet i

dag. I regeringens lagförslag benämns beloppet särskilt bidrag.

Utskottet finner inte skäl ändra benämningen enligt detta

förslag. Även fortsättningsvis bör detta stöd benämnas

grundbelopp.

Utskottet föreslår att riksdagen antar förslaget i bilaga 3

såvitt avser 1 och 13 §§, den sistnämnda i vad avser första

stycket 1, och 14 § och med den lydelse som betecknats som

Reservanternas förslag.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande benämningen av det särskilda bidraget för

hemmavarande barn

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo48 yrkande 2

och med avslag på proposition 1992/93:174 antar 1 §, 13 § första

stycket 1 och 14 § förslaget till bostadsbidragslag enligt

bilaga 3 till detta betänkande och som Reservanternas

förslag betecknade lydelse,

7. Anslag till RFV (mom. 21)

Under förutsättning av bifall till reservation 2 (s)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet tillstyrker" och på s. 21 slutar med

"miljoner kronor" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt s-motioner om att det centrala

myndighetsansvaret bör delas mellan Boverket och RFV. Det blir

då möjligt att minska tilläggsanslaget till RFV med 3 miljoner

kronor i förhållande till regeringens förslag. Utskottet

föreslår därför att riksdagen anvisar 10 miljoner kronor till

RFV.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

21. beträffande anslag till RFV

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:174 till

Riksförsäkringsverket för budgetåret 1993/94 under femte

huvudtiteln -- utöver vad som föreslagits i betänkandena

1992/93:SfU14 och 1992/93:SoU19 -- anvisar ett ramanslag på

10000000 kr,

Särskilda yttranden

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anför:

Analys av bostadsbidragens måluppfyllelse

Som anförs i motion Bo238 (s) är det nödvändigt att regeringen

gör en bedömning av hur främst de närmaste årens ekonomiska

utveckling kommer att påverka de enskilda hushållens kostnader

för boendet. En viktig del i den analysen är en redovisning hur

dessa kostnader ökar i olika årgångar av bostäder och i olika

upplåtelseformer. För att bedöma behovet och därmed samhällets

kostnader för bostadsbidragen bör analysen också omfatta om de

hushåll som behöver kompensation för ökade boendekostnader

verkligen får bostadsbidrag.

Vad nu redovisats ligger till stora delar i linje med vad i

propositionen i denna del anförts. I propositionen anges att RFV

senast den 1 oktober 1995 skall lämna en rapport om hur det nya

bostadsbidragssystemet fungerar. Vid behov skall RFV enligt

propositionen samråda med Boverket.

I reservation 2 ovan har vi givit uttryck för uppfattningen

att Boverket liksom hittills bör ha ansvaret för det

bostadspolitiska regelsystemet som sådant, dvs. för

föreskrifter, uppföljning och utvärdering. Att

Riksförsäkringsverket också ges ett centralt myndighetsansvar

får anses givet mot bakgrund av att verket är centralmyndighet

för försäkringskassorna. Dessa skall ju administrera

bidragsgivningen på den lokala nivån.

Med hänvisning till vad i reservationen anförts utgår vi från

att det är båda välmotiverat och erforderligt att ta till vara

Boverkets kunskap och erfarenhet om det bostadspolitiska

stödsystemet och om bostadsbidragens roll i sammanhanget, när

den i propositionen anmälda rapporten skall utarbetas.

Anslag till bostadsbidrag m.m.

I reservationer ovan har tillstyrkts s-motioner om att hänsyn

skall tas till förmögenheten när bostadsbidragen bestäms samt

att Boverket och RFV skall dela på det centrala

myndighetsansvaret. En s-motion har också tillstyrkts om ändrade

övre bostadskostnadsgränser i förhållande till regeringens

förslag.

De kostnadsminskningar resp. kostnadsökningar som blir följden

av ett genomförande av dessa förslag tar i stort sett ut

varandra. Därför finns inte skäl föreslå riksdagen att göra

någon förändring i regeringens förslag till anslagsanvisning

avseende Bostadsbidrag m.m. för nästa budgetår.

Av regeringen framlagda lagförslag

Bilaga 1

Av utskottet framlagda förslag till ändringar i regeringens

förslag till lag om bostadsbidrag

Bilaga 2

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 §

I lagen förstås med 1. I lagen förstås med 1.

förvärvsinkomst: inkomst förvärvsinkomst: inkomst

av tjänst och inkomst av av tjänst och inkomst av

näringsverksamhet, 2. näringsverksamhet, 2.

bidragsgrundande inkomst: bidragsgrundande inkomst:

för 12 månader framåt för 12 månader framåt

beräknad beräknad

förvärvsinkomst med de förvärvsinkomst med de

tillägg som följer av tillägg som följer av

4--6 §§, 3. hushåll: 5--7 §§, 3. hushåll:

barnfamiljer, makar utan barn barnfamiljer, makar utan barn

och ensamstående utan barn, och ensamstående utan barn,

4. barn: den som är under 4. barn: den som är under

18 år eller som får 18 år eller som får

förlängt barnbidrag förlängt barnbidrag

eller studiehjälp, 5. eller studiehjälp, 5.

makar: makar som lever makar: makar som lever

tillsammans och 6. sambor: en tillsammans.

ogift man och en ogift kvinna

som bor tillsammans under

äktenskapsliknande

förhållanden.

3 §

Om inte skäl visas för

annat skall med makar

jämställas man och

kvinna som utan att vara gifta

med varandra lever tillsammans

och 1. har eller har haft

gemensamt barn eller 2. är

folkbokförda på samma

adress.

6 § 7 §

Om ett eller flera barn som avses i 10 § med undantag av

första stycket 2 och 3 samt tredje stycket har inkomst av

kapital, skall till sökandens förvärvsinkomst läggas varje barns

inkomst av kapital till den del inkomsten överstiger

1000kronor.

Vid beräkning av inkomst av Vid beräkning av inkomst av

kapital tillämpas 4 § kapital tillämpas 5 §

andra stycket. andra stycket.

Regeringens förslag Utskottets förslag

8 §

Med makar jämställs

sambor. Om skäl inte visas

för annat skall de anses

vara sambor som antingen har

eller har haft gemensamt barn

eller är folkbokförda

på samma adress.

17 §

Är sökanden under 29 år, lämnas bostadsbidrag med 75 procent

av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 600

kronor men inte 2 600 kronor.

Om bostadskostnaden överstiger det belopp som anges i första

stycket lämnas bostadsbidrag med 50 procent av den överskjutande

bostadskostnaden per månad upp till 3 400 kronor.

Har sökanden eller maken fyllt 29 år, lämnas bostadsbidrag med

30 procent av den del av bostadskostnaden per månad som

överstiger 1600 kronor men inte 3 500 kronor.

Högre bostadskostnad än Högre bostadskostnad än

som anges i första--tredje som anges i andra och tredje

styckena får beaktas, om styckena får beaktas, om

sökanden eller maken är sökanden eller maken är

funktionshindrad. funktionshindrad.

Punkten 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

6. Bestämmelserna i 32 § 6. Bestämmelserna i 32 §

den gamla lagen i fråga om den gamla lagen i fråga om

gottgörelse av statsverket gottgörelse av statsverket

skall fortfarande gälla skall fortfarande gälla

för bostadsbidrag enligt för bostadsbidrag enligt

äldre lagstiftning. äldre lagstiftning, dock

med den ändringen att vad i

paragrafen anges om

länsbostadsnämnden efter

utgången av år 1993

skall gälla Boverket.

Av reservanterna föreslagna ändringar i regeringens förslag

till lag om bostadsbidrag

Bilaga 3

Regeringens förslag Reservanternas förslag

1 §

Den som bor och är Den som bor och är

folkbokförd i Sverige kan folkbokförd i Sverige kan

få bostadsbidrag enligt få bostadsbidrag enligt

denna lag. Bostadsbidrag denna lag. Bostadsbidrag

lämnas av allmänna medel lämnas av allmänna medel

dels i form av bidrag till dels i form av bidrag till

kostnader för den bostad kostnader för den bostad

där sökanden är där sökanden är

bosatt, dels i form av bosatt, dels i form av ett

särskilt bidrag för grundbelopp för

hemmavarande barn. hemmavarande barn.

9 §

Om hushållet disponerar 12 §

över ansenlig

förmögenhet får

bostadsbidrag bestämmas

till lägre belopp än som

följer av 13--17 §§.

13 §

Bostadsbidrag bestäms Bostadsbidrag bestäms

enligt 14 och 15 §§, om enligt 13 och 14 §§, om

den bidragsgrundande inkomsten den bidragsgrundande inkomsten

inte överstiger 110 000 inte överstiger 110 000

kronor. Om den kronor. Om den

bidragsgrundande inkomsten bidragsgrundande inkomsten

är högre, skall bidraget är högre, skall bidraget

minskas med 20 procent av den minskas med 20 procent av den

överskjutande inkomsten. överskjutande inkomsten.

Om bidragssökanden och

sådana barn under 18 år

som avses i 9 § första

stycket 1 eller andra och

tredje styckena har en

sammanlagd förmögenhet

som överstiger 180000

kronor eller, i fråga om

makar, om makarna och barnen

har en sammanlagd

förmögenhet som

överstiger 360000 kronor,

skall den bidragsgrundande

inkomsten höjas med en

femtedel av det

överskjutande beloppet.

14 § 13 §

Bostadsbidrag lämnas Bostadsbidrag lämnas

månadsvis som månadsvis som

1. särskilt bidrag med -- 1. ett grundbelopp med -- 600

600 kronor för ett barn, -- kronor för ett barn, -- 900

900 kronor för två barn kronor för två barn och

och -- 1200 kronor för tre -- 1 200 kronor för tre

eller flera barn, samt eller flera barn, samt

Regeringens förslag Reservanternas förslag

2. bidrag till kostnader 2. bidrag till kostnader

för bostad med 75 procent för bostad med 75 procent

av den del av bostadskostnaden av den del av bostadskostnaden

per månad som för per månad som för

familjer med -- ett barn familjer med -- ett barn

överstiger 1800 kronor men överstiger 1 800 kronor men

inte 3 000 kronor, -- två inte 3 150 kronor, -- två

barn överstiger 1800 kronor barn överstiger 1 800

men inte 3 200 kronor, -- tre kronor men inte 3 350 kronor,

eller flera barn överstiger -- tre eller flera barn

1800 kronor men inte 3200 överstiger 1800 kronor men

kronor, inte 3750 kronor,

Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första

stycket 2, lämnas bidrag med 50 procent av den överskjutande

bostadskostnaden per månad upp till

-- 4 800 kronor för familjer med ett barn,

-- 5 400 kronor för familjer med två barn,

-- 6 000 kronor för familjer med tre eller flera barn.

Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas,

om sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad.

15 § 14 §

Rätt till särskilt Rätt till ett grundbelopp

bidrag enligt 14§ första enligt 13§ första

stycket 1 har endast familjer stycket 1 har endast familjer

med barn som avses i 10§ med barn som avses i 9§

första stycket 1 och 2 samt första stycket 1 och 2 samt

andra och tredje styckena. andra och tredje styckena.

Är föräldern under 29 Är föräldern under 29

år och får denne inte år och får denne inte

bidrag enligt första bidrag enligt första

stycket, skall bidrag enligt stycket, skall bidrag enligt

14§ första stycket 2 13§ första stycket 2

beräknas på den del av beräknas på den del av

bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad

som överstiger 1 600 som överstiger 1 600

kronor. kronor.

Bidrag enligt 14 § Bidrag enligt 13 §

första stycket 2 och andra första stycket 2 och andra

stycket får lämnas stycket får lämnas

endast till den som bor i en endast till den som bor i en

bostad som han eller hon bostad som han eller hon

äger eller innehar med äger eller innehar med

hyres- eller bostadsrätt. hyres- eller bostadsrätt.

Regeringens förslag Reservanternas förslag

16 § 15 §

Är sökanden under 29 Är sökanden under 29

år bestäms bostadsbidrag år bestäms bostadsbidrag

till det belopp som följer till det belopp som följer

av 17 § första och andra av 16 § första och andra

styckena, om den styckena, om den

bidragsgrundande inkomsten bidragsgrundande inkomsten

inte överstiger 38 000 inte överstiger 38 000

kronor för en ensamboende kronor för en ensamboende

och 55000 kronor för makar. och 55000 kronor för makar.

Om den bidragsgrundande Om den bidragsgrundande

inkomsten är högre, inkomsten är högre,

skall bidraget minskas med en skall bidraget minskas med en

tredjedel av den tredjedel av den

överskjutande inkomsten. överskjutande inkomsten.

Har sökanden eller maken Har sökanden eller maken

fyllt 29 år bestäms fyllt 29 år bestäms

bostadsbidrag till det belopp bostadsbidrag till det belopp

som följer av 17 § som följer av 16 §

tredje stycket, om den tredje stycket, om den

bidragsgrundande inkomsten bidragsgrundande inkomsten

inte överstiger 80000 inte överstiger 80000

kronor. Om den kronor. Om den

bidragsgrundande inkomsten bidragsgrundande inkomsten

är högre, skall är högre, skall

bidragsbeloppet minskas med 10 bidragsbeloppet minskas med 10

procent av den procent av den

överskjutande inkomsten. överskjutande inkomsten.

Om det är förmånligare för en sökande som avses i första

stycket skall bostadsbidrag bestämmas enligt andra stycket.

Om det är förmånligare för en sökande som avses i andra

stycket och sökanden eller maken uppbär studiemedel skall

bostadsbidrag bestämmas enligt första stycket.

Om bidragssökanden har en

förmögenhet som

överstiger 90000 kronor

eller, i fråga om makar, om

makarna har en sammanlagd

förmögenhet som

överstiger 180 000 kronor,

skall den bidragsgrundande

inkomsten höjas med en

femtedel av det

överskjutande beloppet.

18 § 17 §

Frågor om bostadsbidrag handhas av Riksförsäkringsverket och

de allmänna försäkringskassorna.

Beslut om bidrag fattas av den Beslut om bidrag fattas av den

allmänna allmänna

försäkringskassa hos försäkringskassa inom

vilken bidragssökanden vars verksamhetsområde den

är inskriven eller skulle bidragssökande är

ha varit inskiven, om folkbokförd eller enligt

sökanden uppfyllt gjord anmälan om flyttning

åldersvillkoret i 1 kap. 4 skall vara folkbokförd.

§ lagen (1962:381) om

allmän försäkring.

Denna kassa får dock uppdra

åt en annan kassa att

handlägga ärendet.

Beslut om bidrag skall innehålla uppgift om den

bidragsgrundande inkomstens storlek, fördelad på inkomstslag och

gjorda tillägg.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionerna 1

Motionerna 2

Utskottet 4

Målsättningen med bostadsbidragen 4

Kostnadsansvaret för och administrationen av

bostadsbidragen 5

Inkomstprövningen av bostadsbidrag 9

Kretsen av bidragsberättigade 11

Ändrade regler för bostadsbidrag 1994 m.m. 13

Bostadsbidrag till barnfamiljer 13

Bostadsbidrag till hushåll utan barn 16

Övergångsbestämmelser m.m. 17

Uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen m.m. 17

Lagförslagen i övrigt 19

Anslag till bostadsbidrag m.m. 20

Bostadsanpassningsbidrag 21

Hemställan 22

Reservationer 25

1. Bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument (mom.

1) (s) 25

2. Det centrala myndighetsansvaret (mom. 4) (s) 26

3. Utbetalning av bostadsbidrag (mom. 6) (s) 26

4. Förmögenhetens inverkan på bostadsbidragen (mom. 7)

(s) 27

5. Bostadskostnadsgränserna avseende bostadsbidrag till

barnfamiljer (mom. 9) (s) 28

6. Benämningen av det särskilda bidraget för hemmavarande

barn (mom. 10) (s) 29

7. Anslag till RFV (mom. 21) (s) 29

Särskilda yttranden 30

Analys av bostadsbidragens måluppfyllelse (s) 30

Anslag till bostadsbidrag m.m. (s) 30

Av regeringen framlagda lagförslag 32

Av utskottet framlagda förslag till ändringar i regeringens

förslag till lag om bostadsbidrag 39

Av reservanterna föreslagna ändringar i regeringens förslag

till lag om bostadsbidrag 41