Bet. 1992/93:BoU23

Bostadsutskottets betänkande

1992/93:BOU23

Byggnadsforskningen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

BoU23

Sammanfattning

Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande regeringens

förslag till nya riktlinjer för den statligt finansierade

byggforskningen samt till ny organisation på området. Förslagen

innebär i korthet att Statens råd för byggnadsforsknings (BFR)

roll som ansvarigt sektorsorgan understryks samt att den

nuvarande verksamheten vid Statens institut för

byggnadsforskning (SIB) omstruktureras. Huvuddragen i

regeringens förslag till omstrukturering innebär att SIB som

organisation upphör den 1 juli 1993 samt att en ny institution

för bygg- och fastighetsforskning samtidigt bildas med koppling

till Tekniska högskolan i Stockholm (KTH), men med lokalisering

till Gävle. Den verksamhet som inte inordnas i den nya

institutionen -- huvudsakligen forskning med en

samhällsvetenskaplig inriktning -- föreslås utvärderas.

Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag men

föreslår vissa förändringar i bl.a. tidplanen för

omstruktureringen. Avvecklingen av SIB föreslås skjutas upp till

den 1 januari 1994. Utskottet anser att det redan nu bör

klarläggas att en organisation för fortsatt

samhällsvetenskapligt inriktad forskning med hög kvalitet skall

bildas. Regeringen förutsätts under hösten 1993 förelägga

riksdagen ett nytt förslag om hur denna forskning skall

organiseras och finansieras. För att ett så fullständigt

underlag som möjligt skall kunna föreligga vid riksdagens

kommande beslut i frågan föreslås att pågående utredning av

formerna för den samhällsvetenskapligt inriktade byggforskningen

breddas och fördjupas. I betänkandet framhålls också att

utredningsarbetet bör ske med stor öppenhet. Regeringens förslag

till ramar och anslag för BFR:s verksamhet tillstyrks; dock

föreslås en omdisponering mellan två anslag. Medel föreslås

anvisas för den fortsatta verksamheten vid SIB.

Till betänkandet har fogats tre reservationer (s) och en

meningsyttring av suppleant (v).

TOLFTE HUVUDTITELN

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 13

(Näringsdepartementet) i avvaktan på en särskild proposition i

ämnet föreslagit riksdagen att för budgetåret 1993/94 beräkna

till

a) Byggnadsforskning ett reservationsanslag på 178 200 000 kr,

b) Stöd till experimentbyggande ett reservationsanslag på

10000000 kr,

c) Statens institut för byggnadsforskning ett förslagsanslag

på 1 000 kr,

d) Bidrag till Statens institut för byggnadsforskning ett

reservationsanslag på 53 625 000 kr,

e) Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning ett

reservationsanslag på 810 000 kr.

Regeringen har därefter i proposition 1992/93:170 (avsnitt

12.6) föreslagit att riksdagen

1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för byggforskningen,

2. godkänner vad i propositionen anförts om avvecklingen av

Statens institut för byggnadsforskning samt bemyndigar

regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att avveckla

institutet.

Vidare föreslås i proposition 1992/93:170 (avsnitt 12.9) att

riksdagen

under anslaget F 10 till Statens råd för byggnadsforskning:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett

ramanslag på 19885000 kr,

under anslaget F 11:

1. till Byggforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 174 000 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren

1994/95 och 1995/96 som anges för anslaget Byggforskning,

3. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts,

under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska

förpliktelser i samband med stöd till byggforskning som innebär

åtaganden om högst 100 000 000 kr under budgetåret 1994/95,

högst 60 000 000 kr under budgetåret 1995/96, högst 25000000

kr under budgetåret 1996/97, högst 25 000 000 kr under

budgetåret 1997/98 och högst 25 000 000 kr under budgetåret

1998/99,

samt under anslaget F 12 till Särskilda avvecklingskostnader

för Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret

1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Motionerna

I betänkandet behandlas

dels de med anledning av proposition 1992/93:170 väckta

motionerna

1992/93:Bo35 av Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Statens institut för

byggforsknings fortsatta existens och verksamhet.

1992/93:Bo36 av Lennart Rohdin m.fl. (fp, c, kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den samhällsvetenskapliga

byggforskningen i Gävle med inriktning på urbanistik bör ges en

självständig ställning knuten till Uppsala universitet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att säkerställa fortsatt verksamhet vid

den samhällsvetenskapliga byggforskningen genom årliga

anslagsramar från budgetåret 1993/94 och tre år framåt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att välja organisatoriska lösningar för

knytningen av de två forskningsinriktningarna till resp.

universitet/högskola som säkerställer ett fortsatt nära

samarbete i Gävle,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om värdet av fortsatt samlad verksamhet inom

ramen för "Samhällsbyggarstaden Gävle".

1992/93:Ub118 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Statens institut för byggnadsforskning.

1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

16. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla

Statens institut för byggnadsforskning,

17. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur

byggnadsforskningen skall förstärkas och utvecklas,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

finansieringsformer för Statens institut för byggnadsforskning.

1992/93:Ub128 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

16. att riksdagen hos regeringen begär att byggforskningen

organiseras i enlighet med vad som i motionen anförts,

17. att riksdagen anslår 25 000 000 kr till den

samhällsvetenskapliga delen av byggforskningen för budgetåret

1993/94 enligt vad som i motionen anförts,

18. att riksdagen beslutar överföra 27 000 000 kr från

Byggforskningsrådet till den verksamhet som tidigare bedrivits

inom ramen för Statens institut för byggforskning enligt vad som

i motionen anförts,

30. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1993/94 i

förhållande till regeringens förslag minska anslaget F 11

Byggforskning med 20000000 kr.

dels de under allmänna motionstiden 1993 väckta motionerna

1992/93:Bo209 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Statens institut för byggnadsforskning

överförs till Utbildningsdepartementet och inordnas i Uppsala

universitet.

1992/93:Bo222 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om stöd till experimentverksamhet och forskning kring

gruppboende.

1992/93:Bo230 av Håkan Holmberg och Lennart Rohdin (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att överföra Statens institut för

byggnadsforskning till Utbildningsdepartementet med anknytning

till Uppsala universitet.

1992/93:Bo243 av Karin Starrin och Patrik Norinder (c, m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bibehållande av Statens institut för

byggnadsforskning, SIB, i Gävle,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Statens institut för byggnadsforsknings

överflyttning till Utbildningsdepartementet.

1992/93:Bo246 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om boendeforskning ur ett kvinnoperspektiv.

1992/93:A472 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om överföring av Statens institut för

byggnadsforskning till Utbildningsdepartementet och anknytning

till Uppsala universitet.

Skrivelser m.m.

Skrivelser i ärendet har inkommit från Nordisk förening för

arkitekturforskning, Uppsala universitet, JUSEK,

ArkitektFörbundet, Svenska Sociologförbundet, Professor Hartmut

Haussermann -- Universität Bremen, Professor John Urry --

Lancaster University, Professor William Michelson -- University

of Toronto, Byggforskningsrådet, Föreningen för kommunal

statistik och planering, SABO, Professor Birger Ljung -- Statens

institut för byggnadsforskning, Kulturgeografiska institutionen

vid Stockholms universitet -- Samhällsplanerarutbildningen,

Föreningen för samhällsplanering samt från Statens institut för

byggnadsforskning.

Landshövdingen i Gävleborgs län och företrädare för Statens

institut för byggnadsforskning resp. för den grupp som på

regeringens uppdrag arbetar med att förbereda bildandet av en ny

forskningsinstitution vid Tekniska högskolan i Stockholm har

inför utskottet lämnat synpunkter i ärendet.

Utskottet

Inledning

Riksdagen tar vart tredje år ställning till förslag från

regeringen om de övergripande riktlinjerna för den

statsfinansierade forskningen under den närmaste treårsperioden.

I regeringens proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap och

framsteg presenteras förslag om forskningspolitiken för åren

1993/94--1995/96. Inom bostadsutskottets beredningsområde ligger

de förslag i propositionen som avser byggforskningen (s.

458--463, 474--477, 495--497). I detta betänkande behandlas

dessutom motioner som väckts med anledning av propositionens

förslag om byggforskning samt motioner från årets allmänna

motionstid med denna inriktning.

Byggforskning används som ett samlande begrepp för ett

omfattande forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) med

tyngdpunkten i frågor som rör markanvändning, byggande,

bostadsförsörjning och förvaltning. Dessa frågor är till sin

karaktär sektorsövergripande, och forskningen finns företrädd

inom flera vetenskapliga discipliner. En stor del av

byggforskningen bedrivs inom de tekniska högskolorna och

universiteten. Olika forskningsinstitut svarar också för

omfattande forskningsinsatser. I övrigt bedrivs FoU inom

byggsektorn av bl.a. företag, branschorganisationer och

fristående forskare. Många forskningsprojekt bedrivs också i

olika former av samarbete mellan sektorns olika intressenter.

Den statliga forskningsorganisationen på byggområdet omfattar

ett finansierande organ -- Statens råd för byggnadsforskning

(BFR) -- och ett forskningsinstitut -- Statens institut för

byggnadsforskning (SIB).

BFR planerar, initierar, samordnar och finansierar forsknings-

och utvecklingsarbete. Verksamheten riktas in på FoU kring

förändring och utformning av den byggda miljön med hjälp av

markanvändning, byggande och förvaltning. Utvärderingar av

FoU-insatser och information om resultat av ny teknik är viktiga

delar av verksamheten. Rådet är också programorgan inom

energiforskningsprogrammet med ansvar för bl.a. ny energiteknik

i bebyggelsen.

SIB är ett forskningsutförande institut inom

samhällsbyggnadsområdet. Verksamheten vid institutet riktas in

mot områdena:

boende, bostadsförsörjning och bostadspolitik,

planering och beslut om mark- och vattenanvändning, byggande

och förvaltning,

byggnaders och byggmaterials tekniska egenskaper,

klimat- och installationsfrågor,

energihushållning.

De förslag som läggs fram i den forskningspolitiska

propositionen gäller såväl mer övergripande frågor om

riktlinjerna för byggforskningen som hur denna forskning

organisatoriskt bör ordnas och finansieras. Det kan också nämnas

att årets budgetproposition (1992/93:100 bil. 13) innehåller

preliminära anslagsförslag på byggnadsforskningens område. Dessa

förslag har ersatts av anslagsförslagen i den

forskningspolitiska propositionen och behandlas därför inte

vidare i detta betänkande.

Förslagen i både den forskningspolitiska propositionen och i

de aktuella motionerna är av den karaktären att de redovisar

sammanhållna alternativ till de allmänna riktlinjerna för

byggforskningen och hur denna forskning lämpligen bör

organiseras. Dessa frågor låter sig därför svårligen behandlas

var för sig. Av detta skäl inleder utskottet med att kortfattat

redovisa samtliga föreliggande förslag med denna inriktning för

att därefter i ett sammanhang redovisa sina överväganden i

frågan. Resurs- och anslagsfrågor samt vissa övriga frågor

övervägs dock separat.

Riktlinjer för byggforskningens inriktning och organisation

Förslag från allmänna motionstiden

Under 1993 års allmänna motionstid har fyra motioner avgivits

som knyter an till och stöder vissa förslag om SIB:s framtid som

under förra året redovisades i en översyn av den fortsatta

verksamheten vid institutet. Dessa motioner är således avgivna

innan regeringens förslag i forskningspropositionen var kända.

Näringsministern gav i maj 1992 förre statssekreteraren

Sverker Gustavsson i uppdrag att göra en översyn av

verksamheten vid SIB. En rapport från översynen avlämnades den

15 september 1992. Rapporten innehöll en beskrivning av den

nuvarande verksamheten vid SIB, en framtidsbedömning samt vissa

förslag om en ökad anknytning mellan SIB och högskolesystemet.

Förslagen innebar i korthet att SIB inordnas i högskolesystemet

genom att knytas till Uppsala universitet. Verksamheten

förutsattes dock ligga kvar i Gävle. Finansieringen föreslogs

bl.a. ske genom särskilt avsatta basanslag.

De motioner som innehåller yrkanden som anknyter till Sverker

Gustavssons översyn är Bo209 (s), Bo230 (fp), Bo243 (c, m) och

A472 (fp) yrkande 3. Motionärerna framhåller kompetensen vid SIB

och vikten av att goda förutsättningar skapas för att utveckla

verksamheten vid institutet. I motionerna understryks också att

verksamheten även i fortsättningen bör vara lokaliserad till

Gävle. Den organisatoriska lösning som Sverker Gustavsson

föreslagit, dvs. med en knytning av SIB till Uppsala

universitet, anses av motionärerna ge goda förutsättningar för

att högt ställda vetenskapliga krav på forskningen skall kunna

uppfyllas. Ett ökat samarbete med Uppsala universitet anses

också kunna utgöra ett stöd för institutets samhällsinriktade

forskning. I samtliga de aktuella motionerna föreslås

riksdagen göra tillkännagivanden med innebörden att den

föreslagna organisatoriska lösningen för SIB bör genomföras.

Förslag i forskningspropositionen

I propositionen framhålls att omvärldsförändringarna inom

bygg-, bostads- och fastighetsmarknaderna är stora.

Internationaliseringen av byggmarknaden, EES-avtalet och ett

eventuellt svenskt medlemskap i EG anses öppna nya möjligheter

samtidigt som kraven på de svenska företagen skärps. På den

inhemska marknaden präglas situationen av starka krav på

effektivisering och förnyelse. Avregleringen inom byggandet,

minskade bostadssubventioner och ökade infrastruktursatsningar

anses ställa den svenska bygg-, bostads- och fastighetsmarknaden

inför nya utmaningar som kräver ny, hållbar kunskap.

Det framhålls i propositionen att den svenska byggforskningen

är av strategisk betydelse i denna förändrade omvärld. Vidare

anförs att det statsfinansiella läget ställer krav på att de

statliga insatserna för byggforskning samordnas och

koncentreras. Regeringen uttrycker också den allmänna

uppfattningen att sektorsforskning i viss utsträckning bör vara

konkurrensutsatt.

Mot den ovan redovisade bakgrunden föreslår regeringen att

statens resurser för byggforskning i framtiden i huvudsak

koncentreras till BFR och de tekniska högskolorna. Enligt

förslaget bör BFR ha till uppgift att samordna de statliga

resurserna för forskning och utveckling avseende markanvändning,

byggande, anläggningsverksamhet och förvaltning. Vidare föreslås

att den nuvarande verksamheten vid SIB omstruktureras. SIB som

organisation föreslås upphöra den 1 juli 1993. Samtidigt bildas

en ny institution för bygg- och fastighetsforskning med koppling

till Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) men med lokalisering

till Gävle. Den samhällsvetenskapligt inriktade forskning som

f.n. bedrivs vid SIB föreslås utvärderas.

Förslaget i propositionen om den nya institutionen för bygg-

och fastighetsforskning innebär i korthet följande.

Institutionen inordnas under KTH:s nya delfakultet som kommer

att bildas av de nuvarande sektionerna för arkitektur,

lantmäteri och väg- och vattenbygggnad. Institutionen avses bli

ett komplement till och en förstärkning av delfakulteten.

Verksamheten vid den nya högskoleinstitutionen avses inriktas på

forskningssamverkan inom områden med relevans för bygg- och

fastighetssektorn. Bland angelägna forskningsområden för

institutionen nämns frågor om förvaltning och boendekvalitet,

bygg- och fastighetsekonomi, materialteknik, luftkvalitet samt

informationsteknologins användning i projektering, byggande och

förvaltning.

Vidare föreslås att den nya institutionen bör inrymma ett

antal professurer, bl.a. de som redan har tillsatts inom SIB

samt den professur i nationalekonomi som är under tillsättande.

Olika former av samverkan mellan KTH i Stockholm och

verksamheten i Gävle förutsätts utvecklas. Även samverkan mellan

institutionen och bl.a. högskolan i Gävle bör enligt

propositionen utvecklas.

I ekonomiska termer beräknas den nya institutionen få en

omsättning motsvarande två tredjedelar av verksamheten vid SIB.

Omfattningen av verksamheten blir dock beroende av i vilken

utsträckning beställare av forskning kommer att utnyttja

institutionens resurser.

De delar av SIB:s verksamhet som enligt propositionen inte

naturligen hör hemma inom den nya KTH-institutionen -- bl.a.

viss samhällsvetenskaplig forskning -- föreslås utvärderas i

syfte att pröva förutsättningarna för deras fortsatta existens.

Regeringen betonar dock vikten av samhällsvetenskaplig forskning

om bostadspolitik och framhåller att den föreslagna

omstruktureringen av byggforskningen måste ge förutsättningar

för fortsatta insatser på detta område. Budgetåret 1993/94

föreslås den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen vid SIB

fortsätta men knytas till Uppsala universitet. Tillräcklig

finansiering garanteras under detta år i avvaktan på

ställningstagande till utredningens förslag.

Förslag i motioner väckta med anledning av

forskningspropositionen

I de fem motioner som väckts med anledning av förslagen om

byggforskning i den forskningspolitiska propositionen läggs fram

förslag om andra sätt att organisera och finansiera

byggforskningen än vad regeringen förordat.

I den socialdemokratiska partimotionen Ub128 kritiseras det

sätt som regeringen har handlagt frågan om en omorganisation av

byggforskningen. Motionärerna anser det vara nonchalant av

regeringen att hävda att man vill utveckla forskningen samtidigt

som man vill säga upp den berörda personalen och kraftigt minska

finansieringen av forskningen. I motionen -- yrkande 16 --

föreslås i stället att byggforskningen vid SIB omorganiseras på

följande sätt. SIB upphör som självständig myndighet den 1 juli

1993 men personalen sägs inte upp. Den nuvarande verksamheten

delas i två institutioner, varav den samhällsvetenskapliga

inlemmas i Uppsala universitet och den tekniska i KTH.

Verksamheten ligger kvar i Gävle och de två institutionerna

sambrukar befintliga lokaler och uppbyggd administration.

Uppdelningen av SIB:s verksamhet mellan de två institutionerna

sker efter sakfrågornas natur och båda delarna garanteras en

erforderlig basfinansiering.

Även i motion Bo36 (fp, c, kds) förordas en organisatorisk

uppdelning av nuvarande SIB mellan Uppsala universitet och KTH.

Motionärerna anser emellertid att propositionens skrivningar om

den samhällsvetenskapliga forskningen är oklara och bl.a. har

medfört en osäkerhet om den fortsatta finansieringen av denna

forskning. Vidare anförs i motionen att inga ytterligare

åtgärder bör vidtas som kan försvaga den samhällsvetenskapliga

forskningsdelen. Exempelvis bör inte de samhällsvetenskapliga

professurerna tillföras den tekniska delen av forskningen. Mot

denna bakgrund föreslås riksdagen göra tillkännagivanden om:

att den samhällsvetenskapliga byggforskningen i Gävle ges en

självständig ställning knuten till Uppsala universitet (yrkande

1),

att den samhällsvetenskapliga byggforskningen säkerställs

genom årliga anslagsramar för budgetåret 1993/94 och tre år

framåt (yrkande 2),

att genom den organisatoriska lösningen för knytningen av de

två forskningsinriktningarna till respektive

universitet/högskola ett fortsatt nära samarbete i Gävle

säkerställs (yrkande 3),

värdet av fortsatt samlad verksamhet inom ramen för

"samhällsbyggarstaden Gävle" (yrkande 4).

I motion Bo35 (nyd) förordas att de ovan beskrivna förslagen

från Sverker Gustavssons utredning genomförs, dvs. att hela

verksamheten vid SIB knyts till Uppsala universitet. Denna

organisatoriska lösning måste enligt motionärerna även garantera

att permanenta medel redan nu avsätts för hela

forskningsverksamheten samt att verksamheten ligger kvar i

Gävle.

SIB bör enligt vad som föreslås i motion Ub118 (s) yrkande 3

behållas i sin nuvarande form men knytas till högskolan i

Gävle/Sandviken. Detta skulle enligt motionärerna ge högskolan

ett kraftigt tillskott av både personella och institutionella

resurser. Om riksdagen väljer att knyta delar av SIB till KTH

förordar motionärerna som ett andra alternativ att de

samhällsvetenskapliga delarna av den nuvarande verksamheten

knyts till den lokala högskolan.

Vänsterpartiet föreslår i sin partimotion Ub121 yrkande 16 att

riksdagen skall avslå förslaget att avveckla SIB. Man anser att

regeringen i stället bör tillsätta en utredning om hur

byggforskningen skall kunna förstärkas och utvecklas (yrkande

17). Utredningen bör bl.a. ta upp frågan om en i ökad

utsträckning näringslivsfinansierad byggforskning. Motionärerna

framhåller även byggforskningens betydelse för att göra bygg-

och bostadssektorerna mer ekologiskt anpassade.

Utskottets överväganden

Bygg- och bostadssektorn har en central betydelse i vårt

samhälle både mätt med ekonomiska mått och som en av de

viktigaste förutsättningarna för en väl fungerande livsmiljö.

Beslut och investeringar inom denna sektor är ofta av mycket

långsiktig natur. Behovet av väl underbyggd kunskap som grund

för olika överväganden och beslut är därför självklart.

Kunskapsbehovet gäller såväl grundläggande förhållanden som

praktiskt tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Forskningen

är sektorövergripande och omfattar flera olika vetenskapliga

discipliner.

Vi har under de senaste årtiondena fått uppleva stora

svängningar på både bygg- och bostadsmarknaden. Eftersom

kunskapsuppbyggnaden är långsiktig till sin karaktär bör den

endast i begränsad utsträckning påverkas av denna typ av

svängningar. Däremot kan inte byggforskningen stå opåverkad av

mer bestående förändringar i vår omvärld. I propositionen

framhålls bl.a. betydelsen av en ökad internationalisering av

byggmarknaden. Även ändrade inhemska förhållanden, som t.ex.

avregleringen inom byggandet och minskade bostadssubventioner,

kan påverka forskningsbehovet. Liksom för all statsfinansierad

verksamhet bör krav också ställas inom byggforskningen på

förnyelse och effektivisering. Önskemålet om att offentligt

finansierad verksamhet i ökad utsträckning bör vara

konkurrensutsatt gäller i viss utsträckning även

sektorsforskningen.

Bostadsutskottet delar de allmänna överväganden i

propositionen som lett fram till slutsatsen att statens resurser

inom byggforskningen bör ses över. BFR bör även i fortsättningen

ha till uppgift att samordna de statliga resurserna inom detta

forskningsområde samt att verka för en effektiv arbetsfördelning

mellan forskningsfinansierande organ inom angränsande

forskningsområden. Vidare delar utskottet uppfattningen att den

nuvarande verksamheten vid SIB bör omstruktureras, bl.a. genom

bildandet av en ny forskningsinstitution vid KTH. Frågan om hur

omstruktureringen av SIB bäst kan göras har förutom i

propositionen också tagits upp i motionsyrkanden, skrivelser och

vid uppvaktningar inför utskottet. Den har därigenom kommit att

dominera beredningen av de frågor som tas upp i detta

betänkande. Utskottet vill därför först något beröra frågan om

handläggningen av en omstrukturering.

Det är givetvis olyckligt att planerna på en omstrukturering

av verksamheten vid SIB har skapat viss oro bland den berörda

personalen och bland företrädare för forskningsområdet. Det är

därför angeläget att den fortsatta handläggningen av

omstruktureringen kan ske med så stor öppenhet som möjligt.

Denna uppfattning gav också utbildningsministern nyligen uttryck

för i en frågedebatt i riksdagen (se prot. 1992/93:95). En

större omorganisation medför givetvis alltid en viss grad av

osäkerhet för personalen oavsett hur väl förberedd

organisationsförändringen är. Vad gäller omstruktureringen av

SIB presenteras i propositionen ett konkret förslag till

organisation. Formerna för den fortsatta verksamheten inom den

samhällsvetenskapligt inriktade verksamheten anses dock behöva

utvärderas och övervägas ytterligare.

Farhågor om att denna utvärdering kan medföra att kompetenta

forskare lämnar verksamheten under utvärderingsperioden tas upp

i flera motioner och skrivelser. Det är därför angeläget att

redan nu slå fast att en samhällsvetenskapligt inriktad

byggforskning skall bibehållas i en ny organisation. Utskottet

vill i detta sammanhang understryka att även regeringen i

propositionen betonat vikten av en samhällsvetenskaplig

forskning med inriktning på bostadspolitik och bostadssociala

frågor. Betydelsen av att denna forskning är av hög kvalitet och

att omstruktureringen av byggforskningen måste ge

förutsättningar för fortsatta insatser på detta område framhålls

också i propositionen.

Den i propositionen föreslagna ordningen vad gäller

omstruktureringen av byggforskningen innebär att SIB som

organisation avvecklas den 1 juli 1993. Enligt utskottets mening

talar dock mycket för att en avveckling bör ske först i samband

med att ett definitivt beslut om byggforskningens fortsatta

organisation kan tas. Ett sådant beslut blir möjligt för

riksdagen att fatta först i samband med att klarhet har vunnits

avseende organisation och finansiering för den

samhällsvetenskapligt inriktade forskningen. Av detta skäl bör

SIB avvecklas först den 1 januari 1994. För en sådan ordning

talar även de bättre möjligheter detta ger att lösa

personalfrågorna på ett godtagbart sätt. Om avvecklingen av SIB

skjuts upp behöver inte personalen vid SIB sägas upp i nuvarande

skede. En lämplig ordning för att hantera personalfrågorna kan

därmed övervägas vidare.

Vad gäller den organisatoriska utformningen av den fortsatta

byggforskningen med samhällsvetenskaplig inriktning bör flera av

de lösningar som hittills diskuterats kunna övervägas. Utskottet

har erfarit att regeringen den 1 april har uppdragit åt

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet att genomföra

en utredning av denna del av byggforskningen och senast den 1

oktober 1993 avrapportera uppdraget till regeringen. Det är i

samband med utredningen viktigt att få till stånd ett utbyte med

den berörda personalen samt att överväga såväl personalens

synpunkter som de önskemål som framförts om att i möjligaste mån

behålla en samlad kompetens på området. Även i flera av de

motioner som väckts med anledning av propositionen finns förslag

som enligt utskottets mening bör kunna övervägas i det fortsatta

utredningsarbetet.

Regeringen bör med hänvisning till utskottets

ställningstagande ovan överväga om inte de direktiv som skall

vägleda utredningsarbetet bör göras mer omfattande. I syfte att

erhålla en så bred belysning och förankring som möjligt av de

förslag som utredningen kan leda fram till är det enligt

utskottets uppfattning lämpligt att bredda sammansättningen av

utredningsgruppen. Förutom Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet bör således även representanter för de närmast

berörda organisationerna finnas företrädda i utredningsarbetet

eller under arbetets gång ges tillfälle att avge synpunkter.

Vad gäller den nya KTH-institutionen har utskottet erfarit att

arbetet med att utforma verksamheten påbörjats i avvaktan på

riksdagens beslut i frågan. Regeringen gav den 25 mars i uppdrag

åt BFR att träffa överenskommelser med KTH om bygg- och

fastighetsforskning i Gävle. Därefter har ett antal

arbetsgrupper bildats med företrädare för såväl KTH som SIB med

uppgift att avgränsa och precisera inriktningen på de olika

forskningsområden som avses ingå i den nya institutionens

verksamhet. Förutsättningen för arbetet med att utforma den nya

institutionen är att verksamheten skall ligga kvar i Gävle men

ändå på olika sätt koordineras med närliggande verksamhet vid

KTH i Stockholm. Utskottet förutsätter att denna samordning

kommer att leda fram till lösningar som är till fördel såväl för

nuvarande KTH som för den verksamhet med inriktning mot bygg-

och bostadssektorn som redan i dag finns i Gävle. Utskottet ser

därför positivt på de diskussioner som förs om att förlägga

vissa delar av KTH:s civilingenjörsutbildning till Gävle samt

den uttalade ambitionen att öka samverkan mellan den nya

institutionen och den lokala högskolan. Bildandet av

institutionen och besättningen av tjänsterna vid den kan ske

allteftersom formerna läggs fast för den fortsatta

forskningsverksamhet som skall bedrivas vid institutionen.

Utskottet finner det också angeläget att framhålla vikten av

att de fortsatta övervägandena avseende verksamheten inom de två

forskningsinriktningarna bedrivs i nära samarbete. BFR kan genom

sin roll inom byggforskningen lämpligen ges en sådan samordnande

roll.

De förslag som regeringen presenterat om byggforskningens

organisation utgår från att ett betydande finansieringstillskott

från branschen kan påräknas. Enligt vad utskottet erfarit pågår

också redan ett arbete med att träffa överenskommelser om sådan

delfinansiering. Bostadsutskottet, som vid flera tillfällen

understrukit behovet av en ökad branschfinansiering av

byggforskningen, ser positivt på detta arbete. I propositionen

redovisas vidare de hittills uppnådda resultaten av de

överläggningar som förts på regeringens uppdrag och av BFR med

byggbranschen de senaste åren. Dessa överläggningar tillkom

ursprungligen på initiativ av bostadsutskottet och riksdagen (se

1989/90:BoU19 s. 11 f.) Även om det uppsatta målet att nå en

extra finansiering med ca 70 miljoner kronor per år ännu inte

infriats anser regeringen att positiva resultat uppnåtts under

den senaste treårsperioden. Utskottet har mot bakgrund av de

svårigheter som branschen drabbats av under den rådande

lågkonjunkturen förståelse för att den ursprungliga tidplanen

fått revideras. Liksom regeringen anser dock utskottet att BFR

bör fortsätta överläggningarna med målet att från och med

budgetåret 1993/94 uppnå en extra finansiering med ca 70

miljoner kronor.

Den ökade medverkan från branschen som i olika sammanhang

eftersträvas vad gäller finansieringen av byggforskningen får

givetvis inte leda till att en sådan medverkan blir en

förutsättning för att forskning skall kunna bedrivas. Flera ur

samhällets synvinkel angelägna forskningsområden kan sannolikt

endast påräkna ett begränsat ekonomiskt stöd från byggbranschen.

Relevant forskning på dessa områden måste självklart liksom

tidigare kunna erhålla statlig finansiering genom basanslag och

projektmedel.

Vad utskottet ovan anfört innebär sammanfattningsvis att

riksdagen under hösten 1993 bör föreläggas förslag om hur

omstruktureringen av den nuvarande verksamheten vid SIB bör

genomföras och hur verksamheten i fortsättningen bör organiseras

och finansieras. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag

att en ny institution vid KTH men med lokalisering till Gävle

bildas. Vidare bör det redan nu klarläggas att en organisation

för fortsatt samhällsvetenskapligt inriktad forskning med hög

kvalitet skall bildas. För att ett så fullständigt underlag som

möjligt skall kunna föreligga under hösten för regeringens

kommande förslag och för riksdagens överväganden i frågan bör

utredningsarbetet avseende i första hand den

samhällsvetenskapligt inriktade forskningen som anförts ovan

breddas och fördjupas. Avvecklingen av SIB bör skjutas upp till

den 1 januari 1994 och personalens nuvarande anställningsvillkor

kvarstå tills dess.

Vad ovan anförts om riktlinjerna för byggforskningen och

fortsatta överväganden bör riksdagen med anledning av

propositionen och utskottets överväganden som sin mening ge

regeringen till känna. Ett riksdagens ställningstagande i

enlighet med vad utskottet förordat innebär att vissa av de

aktuella motionsförslagen i viss mån kan anses vara

tillgodosedda eller kan komma att övervägas i det fortsatta

utredningsarbetet. De motioner som här avses är A472 (fp)

yrkande 3, Bo35 (nyd), Bo36 (fp, c, kds), Bo209 (s), Bo230 (fp),

Bo243 (c, m), Ub118 (s) yrkande 3, Ub121 (v) yrkandena 16 och 17

samt Ub128 (s) yrkande 16. I de delar motionerna inte är

förenliga med vad utskottet förordat avstyrks de.

Anslag till byggforskningen

I propositionen finns förslag om anslag till byggforskningen

för nästa budgetår som utgår från de av regeringen föreslagna

riktlinjerna för byggforskningen. För BFR föreslås en ny

anslagsstruktur i förhållande till tidigare år. Ett särskilt

anslag föreslås för att täcka avvecklingskostnaderna för SIB.

För budgetåret 1993/94 föreslås totalt 25,885 miljoner kronor

anslås till löne- och övriga förvaltningskostnader samt

lokalkostnader vid BFR. Anslagsberäkningen bygger bl.a. på att

vissa åtgärder vidtas i syfte att uppnå en större

kostnadseffektivitet vid BFR. Av dessa medel föreslås 19,885

miljoner kronor anvisas på ett särskilt anslag -- F 10, Statens

råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader. Övriga 6

miljoner kronor föreslås anvisas under anslaget F 9,

Energiforskning. Bostadsutskottet har erfarit att regeringens

uppfattning numera anses vara att hela anslaget till BFR:s

förvaltningskostnader bör anslås under samma anslag -- F10.

Detta innebär att under tolfte huvudtiteln anslaget F 10 ökas

med 6 miljoner kronor och anslaget F 9 minskas med motsvarande

belopp i förhållande till förslagen i forskningspropositionen.

Utskottet har inga invändningar mot att den ovan redovisade

omfördelningen mellan olika anslag genomförs. Med anledning av

förslaget i propositionen om anslaget för BFR:s

förvaltningskostnader samt vad ovan anförts föreslår

bostadsutskottet att riksdagen på anslaget F 10 anvisar ett

belopp om 25,885 miljoner kronor. Utskottet har erfarit att

näringsutskottet av detta skäl den 18 maj i betänkandet

1992/93:NU30 har föreslagit riksdagen att anvisa ett i

förhållande till regeringsförslaget med 6 miljoner kronor

reducerat belopp på anslaget F 9.

Ett nytt anslag på 174 miljoner kronor föreslås i

propositionen för medel som BFR skall fördela till FoU samt till

experimentbyggande. Förslaget utgår från det ovan behandlade

förslaget om att en ny FoU-institution bildas vid KTH och att 15

miljoner kronor från det nu aktuella anslaget används som ett

bidrag för basfinansieringen av denna institution. Vidare

förutsätts Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet få

disponera 4 miljoner kronor från anslaget. Regeringen föreslår

också att riksdagen skall lämna ett godkännande för vissa

riktlinjer för resursramar för anslaget Byggforskning. Dessa

riktlinjer innebär att anslaget skall ligga på en i huvudsak

oförändrad nivå vardera budgetåren 1994/95 och 1995/96.

I den socialdemokratiska partimotionen Ub128 yrkandena 18 och

30 föreslås, såvitt utskottet uppfattat förslaget, att

sammanlagt 27 miljoner kronor av det nu aktuella anslaget skall

användas dels för basfinansiering av den tekniska forskning (20

miljoner kronor), dels som ett bidrag till basfinasieringen av

den samhällsvetenskapliga forskning som föreslagits i motionen

(7 miljoner kronor).

Vad utskottet ovan anfört om det fortsatta utredningsarbetet

avseende byggforskningens organisation m.m. ger inte utskottet

anledning att göra en annan bedömning av nivån på det aktuella

anslaget under nästa budgetår än vad regeringen förordat.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om anslag

för stöd till byggforskningen för budgetåret 1993/94.

Anslagsberäkningen enligt förslaget i motion Ub128 (s) yrkandena

18 och 30 saknar mot denna bakgrund aktualitet och avstyrks av

detta skäl.

Utskottet förordar vidare att riksdagen godkänner förslaget

till riktlinjer för resursramar för de därpå två följande

budgetåren.

I forskningspropositionen föreslås vidare vad gäller

finansieringen av BFR:s verksamhet att riksdagen skall bemyndiga

regeringen att låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i

samband med stöd till byggforskning som innebär åtaganden om

högst 100 miljoner kronor under budgetåret 1994/95, 60 miljoner

kronor under budgetåret 1995/96 samt om högst 25 miljoner kronor

under vart och ett av budgetåren 1996/97--1998/99.

Det föreslagna bemyndigandet ansluter till den ordning som

även tidigare gällt för BFR:s verksamhet. Ett flerårigt

bemyndigande av detta slag är en förutsättning för att BFR skall

kunna bevilja medel till långsiktiga forskningsprojekt.

Utskottet tillstyrker således regeringsförslaget om ramar för

byggforskningen.

De kostnader som under budgetåret 1993/94 i samband med SIB:s

avveckling uppstår för personal, lokaler och viss övrig

förvaltning föreslås i propositionen bestridas från ett särskilt

förslagsanslag på 1000 kr. Anslaget är avsett att täcka

kostnaderna för den del av verksamheten vid SIB som inte i

samband med budgetårsskiftet inordnas i den nybildade

institutionen vid KTH. Det ovan behandlade förslaget i motion

Ub128 (s) om byggforskningens organisation innebär bl.a. att en

ny institution vid Uppsala universitet ges ansvaret för den

samhällsvetenskapliga delen av verksamheten vid SIB. I motionens

yrkande 17 föreslås att 25 miljoner kronor anvisas på ett

särskilt anslag som en del av basfinansieringen av denna

institution. I motion Ub121 (v) yrkande 18 föreslås regeringen

få i uppdrag att återkomma med förslag till finansiering av SIB

för nästa år. Yrkandet utgår från förslaget i samma motion om

att avslå regeringsförslaget om en omstrukturering av SIB.

Vad utskottet ovan förordat avseende riktlinjerna för

byggforskningen och fortsatt utredningsarbete innebär bl.a. att

SIB avvecklas ett halvt år senare än vad regeringen föreslagit.

Med hänvisning till detta förhållande och till de principer för

statens budget som tillämpas i fråga om myndigheternas anslag är

det nödvändigt att anslå medel för verksamheten vid SIB under

andra halvåret 1993. Enligt utskottet bör ett anslag om 27

miljoner kronor anvisas avseende budgetåret 1993/94. Regeringens

förslag till anslagskonstruktion som ju utgår från att SIB

avvecklas den 1 juli 1993 kan -- mot bakgrund av utskottets

ställningstagande -- inte längre anses relevant.

Med hänvisning till det anförda bör således riksdagen till

anslag för verksamheten vid SIB under budgetåret 1993/94

anvisa 27 miljoner kronor. Den fortsatta finansieringen av en

samhällsvetenskapligt inriktad byggforskning efter utgången av

år 1993 får efter förslag från regeringen övervägas av riksdagen

under hösten 1993. Anslagsförslagen i motionerna Ub121 (v)

yrkande 18 och Ub128 (s) yrkande 17 är inte förenliga med den

lösning som utskottet förordat och avstyrks således.

Motionsförslag om satsningar på vissa forskningsområden

Under årets allmänna motionstid har två motioner väckts med

förslag om större satsningar på vissa forskningsområden. Det

gäller satsningar på forskning kring gruppboende resp.

boendeforskning ur ett kvinnoperspektiv.

I motion Bo222 (v) anförs att ett sätt att stödja svaga

grupper på bostadsmarknaden är att satsa på uppbyggandet av

olika former av gruppboende. Det kan t.ex. gälla kvinnokollektiv

för ensamma mammor eller kooperativ för äldre. Motionären

föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande understryker

vikten av att stöd ges till experimentverksamhet och forskning

kring gruppboende.

Enligt vad som anförs i motion Bo246 (v) har kvinnor andra

utgångspunkter än män i frågor som har med byggande och boende

att göra. De kvinnliga erfarenheterna måste därför tas till vara

i planerings- och byggprocessen. Motionären framhåller att det

också är viktigt att en kunskapsutveckling kommer till stånd om

vad som är viktigt ur kvinnors perspektiv. Mot denna bakgrund

föreslås i motionen att rikdagen i ett tillkännagivande uttalar

att en större satsning bör göras på boendeforskning av och för

kvinnor.

Bostadsutskottet anser nu liksom tidigare när det gäller att

bedöma propåer om satsning på vissa forskningsområden, att

riksdagens roll vad avser sektorsforskningen främst får anses

vara att lägga fast riktlinjer och ta ställning till den

övergripande inriktningen av forskningen. Avvägningar gällande

satsningar på vissa projektområden görs bäst av de berörda

FoU-organen. Utskottet har emellertid inga invändningar mot vad

som anförs i motionerna om vikten av ökade insatser på de

aktuella områdena.

Det är givetvis av stor betydelse för byggforskningen att

olika frågor kan belysas på ett så allsidigt sätt som möjligt.

En av förutsättningarna för detta är att frågor som är viktiga

ur ett kvinnligt perspektiv tillräckligt beaktas. Mot denna

bakgrund är det, som motionären framhåller, viktigt att

kvinnliga forskare på området får stöd. Enligt vad utskottet

erfarit har BFR också givit stöd till projekt med en uttalat

"kvinnlig inriktning". Det gäller bl.a. ett

experimentbyggnadsprojekt i samband med Bo92-utställningen i

Örebro, det s.k. Athena-projektet, som planerades och

genomfördes av kvinnor med målet att i största möjliga

utsträckning beakta "kvinnoönskemål" på boendet. Även projekt

som på olika sätt behandlat de frågor som tas upp i motion Bo222

(v) har erhållit stöd från BFR.

Med hänvisning till vad ovan anförts avstyrker

bostadsutskottet motionerna Bo222 (v) och Bo246 (v).

Hemställan

Utskottet hemställer

1.beträffande riktlinjerna för byggforskningen

att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:170 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om de

föreslagna riktlinjerna för byggforskningen och om avvecklingen

av Statens institut för byggnadsforskning samt avslår motionerna

1992/93:A472 yrkande 3, 1992/93:Bo35, 1992/93:Bo36,

1992/93:Bo209, 1992/93:Bo230, 1992/93:Bo243, 1992/93:Ub118

yrkande 3, 1992/93:Ub121 yrkandena 16 och 17 samt

1992/93:Ub128 yrkande 16,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

2.beträffande BFR:s förvaltningskostnader

att riksdagen med anledning av vad utskottet anfört samt

regeringens förslag i proposition 1992/93:170 till Statens råd

för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader för budgetåret

1993/94 anvisar ett ramanslag på 25885000kr,

3.beträffande anslag för stöd till byggforskningen

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 samt med

avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 18 och 30 till

Byggforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 174000000kr,

res. 2 (s) - villk. res. 1

men. (v) - delvis, villk.

4. beträffande riktlinjer för resursramar

att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramar för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 som i proposition 1992/93:170

anges för anslaget Byggforskning,

5.beträffande ramar för byggforskningen

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170

bemyndigar regeringen att i enlighet med vad i propositionen

anförts, under budgetåret 1993/94, låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till byggforskning

som innebär åtaganden om högst 100000000 kr under budgetåret

1994/95, högst 60000000 kr under budgetåret 1995/96, högst

25000000 kr under budgetåret 1996/97, högst 25000000 kr

under budgetåret 1997/98 och högst 25000000 kr under

budgetåret 1998/99,

6.beträffande anslag för verksamheten vid SIB under

budgetåret 1993/94

att riksdagen med avslag på regeringens förslag i proposition

1992/93:170 om anslag till Särskilda avvecklingskostnader för

Statens institut för byggnadsforskning och motionerna

1992/93:Ub121 yrkande 18 och 1992/93:Ub128 yrkande 17 till

Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 27000000kr,

res. 3 (s) - villk. res. 1

men. (v) - delvis, villk.

7.beträffande satsningar på vissa projektområden

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo222 och

1992/93:Bo246.

men. (v) - delvis

Stockholm den 25 maj 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist

(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson

(s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Mikael Odenberg

(m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Bo G Jenevall

(nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne

Carlström (s) och Lars Stjernkvist (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Riktlinjerna för byggforskningen (mom. 1)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Rune

Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Vi har" och på s. 13 slutar med "avstyrks de" bort ha

följande lydelse:

Den i Sverige bedrivna byggforskningen har ett både nationellt

och internationellt sett gott anseende. Detta gäller inte minst

verksamheten vid SIB. Under beredningen av detta ärende har

utskottet genom skrivelser m.m. fått upprepade bekräftelser på

den vikt som man i omvärlden fäster vid den svenska

byggforskningen. Från en rad inhemska instanser har skrivelser

inkommit som uttryckt oro över konsekvenserna av regeringens

förslag till omstrukturering av byggforskningen.

Bostadsutskottet instämmer i den kritik mot regeringens

beredning av frågan om byggforskningens framtid som framkommer i

den socialdemokratiska partimotionen Ub128 samt i flera andra

motioner. Förslagen i propositionen förefaller till stora delar

dåligt genomtänkta. Regeringen tycks inte närmare ha övervägt

konsekvenserna av dem. Mest uppseendeväckande är behandlingen av

den samhällsvetenskapliga delen av verksamheten vid SIB. Trots

att i propositionen betonas betydelsen av en forskning med denna

inriktning, läggs förslag som helt undandrar förutsättningarna

för forskningsverksamheten. I propositionen föreslås att denna

forskning skall utvärderas. Det anförs att regeringen inte

utesluter "att fortsatt statligt stöd i någon omfattning kan

ges". Samtidigt förutsätts att den berörda personalen sägs upp

och att en avvecklingsorganisation inrättas. Vidare föreslås

delar av den samhällsvetenskapliga forskningen, bl.a. två

professurer, ingå i en nybildad teknisk institution vid KTH.

Risken för en splittring av den samlade kompetensen som i dag

finns avseende samhällsvetenskapligt inriktad byggforskning är

uppenbar.

Utskottet kan mot den redovisade bakgrunden inte acceptera den

av regeringen föreslagna omstruktureringen av SIB. Förslaget är

dåligt förberett och bl.a. personalfrågorna har hanterats på ett

sätt som inte kan anses vara godtagbart. En omorganisation i de

former som regeringen förordat skulle enligt utskottets

uppfattning riskera leda till att stora delar av den samlade

kompetens som finns i Sverige inom byggforskningsområdet går

förlorad. Den under förra året genomförda översynen av

verksamheten vid SIB visar dock att vissa andra organisatoriska

förändringar skulle kunna utgöra ett stöd för

forskningsverksamheten. En inordning av verksamheten i

högskolesystemet anses bl.a. kunna bidra till ännu bättre

internationella kontakter och ge impulser till metodutveckling

inom de grundläggande ämnena. Utskottet anser därför att

förändringar med denna inriktning bör genomföras. En

omorganisation måste dock genomföras i former som tar till vara

och vidareutvecklar medarbetarnas samlade kompetens liksom den

goda forskningsmiljö som institutet utgör. Det är också

självklart att de olika forskningsinriktningarna inom SIB måste

ges lika goda förutsättningar för fortlevnad.

I den socialdemokratiska partimotionen presenteras ett förslag

till omorganisation av SIB som utskottet i princip kan ställa

sig bakom. Förslaget innebär dock att omorganisationen skall

genomföras den 1 juli 1993. Mot bakgrund av regeringens

hantering av omorganisationsfrågan och den obalans som f.n.

råder vad gäller förberedelserna för en tekniskt resp. en

samhällsvetenskapligt inriktad forskningsinstitution är denna

tidplan inte längre lämplig. En omorganisation bör därför

genomföras först den 1 juli 1994. Under det år som verksamheten

vid SIB därigenom kommer att bedrivas huvudsakligen i nuvarande

organisationsform blir det möjligt att vidta erforderligt

förberedelsearbete för bildandet av de två institutioner som bör

ersätta nuvarande SIB.

I korthet innebär vad utskottet nu förordat att SIB upphör som

självständig myndighet den 1 juli 1994. Under tiden fram till

avvecklingen bedrivs ett förberedelsearbete för en ny

organisation. Arbetet inriktas på att den nuvarande verksamheten

delas i två institutioner, varav den samhällsvetenskapliga

inlemmas i Uppsala universitet och den tekniska i KTH.

Uppdelningen skall ske efter sakfrågornas natur i syfte att göra

de båda delarna så slagkraftiga som möjligt. De två

institutionerna bör ledas av var sin föreståndare med styrelse

och därtill hörande vetenskapligt råd. Verksamheten bör ligga

kvar i Gävle och de två institutionerna bör sambruka befintliga

lokaler och uppbyggd administration. Efter uppdelningen av SIB:s

verksamhet mellan de två institutionerna garanteras båda delarna

en erforderlig basfinansiering. På sikt förutsätts en ökad

externfinansiering av forskningen. Frågor om finansiering av

verksamheten under det närmaste budgetåret behandlas nedan i

avsnittet Anslag till byggforskningen.

Vad utskottet nu med anledning av den socialdemokratiska

partimotionen Ub128 yrkande 16 anfört om riktlinjerna för

byggforskningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Regeringsförslaget i denna fråga samt förslaget om

avveckling av SIB avstyrks. Flera av de motioner som utskottet

inledningsvis redovisat innehåller yrkanden som delvis får anses

tillgodosedda genom utskottets nu redovisade ställningstagande.

I övrigt avstyrks dessa motioner, dvs. A472 (fp) yrkande 3, Bo35

(nyd), Bo36 (fp, c, kds), Bo209 (s), Bo230 (fp), Bo243 (c, m),

Ub118 (s) yrkande 3, Ub121 (v) yrkandena 16 och 17.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1.beträffande riktlinjerna för byggforskningen

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub128 yrkande 16

och med avslag på proposition 1992/93:170 samt motionerna

1992/93:A472 yrkande 3, 1992/93:Bo35, 1992/93:Bo36,

1992/93:Bo209, 1992/93:Bo230, 1992/93:Bo243, 1992/93:Ub118

yrkande 3, 1992/93:Ub121 yrkandena 16 och 17 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Anslag för stöd till byggforskningen (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Rune

Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Vad utskottet" och slutar med "detta skäl" bort ha

följande lydelse:

Bostadsutskottet har ovan i princip tillstyrkt de riktlinjer

för byggforskningens organisation som föreslagits i den

socialdemokratiska partimotionen Ub128. Mot bakgrund av

regeringens hantering av omorganisationsfrågorna blir det

emellertid inte möjligt att följa den tidplan för

omstruktureringen som finns i motionen. SIB föreslås därför

fortsätta att verka i nuvarande organisationsform ytterligare

ett år. Förslaget om disponering av anslaget för stöd till

byggforskning som finns i motionens yrkanden 18 och 30 bör

anpassas till denna förändrade tidplan. Detta innebär att

sammanlagt 27 miljoner kronor av anslaget således bör användas

som delfinansiering av SIB under det kommande budgetåret i

stället för till finansiering av de två nya institutioner för

byggforskning som föreslagits i motionen. Förslaget i

propositionen om anslagets totala storlek kan godkännas.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

3.beträffande anslag för stöd till byggforskningen

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo128 yrkandena

18 och 30 och proposition 1992/93:170 till Byggforskning för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

174000000kr,

3. Anslag för verksamheten vid SIB under budgetåret 1993/94

(mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Rune

Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Vad utskottet" och på s. 15 slutar med "avstyrks

således" bort ha följande lydelse:

Vad utskottet ovan förordat med anledning av den

socialdemokratiska partimotionen Ub128 om riktlinjer för

omstrukturering av byggforskningen innebär att SIB avvecklas

först den 1 juli 1994. Ett anslag för den fortsatta verksamheten

vid SIB under budgetåret 1993/94 bör därför fastställas utöver

de medel från BFR-anslaget som utskottet ovan föreslagit delvis

skall finansiera den fortsatta verksamheten. Anslaget bör

fastställas till 25 miljoner kronor, dvs. ett anslag på den nivå

som i motion Ub128 (s) föreslagits som basanslag för den

samhällsvetenskapligt inriktade forskningen.

Vad utskottet nu med anledning av motion Ub128 (s) yrkande 17

föreslagit om anslag för verksamheten vid SIB under budgetåret

1993/94 bör fastställas av riksdagen. Regeringsförslaget om

ett avvecklingsanslag för SIB samt förslaget i motion Ub121 (v)

yrkande 18 avstyrks.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6.beträffande anslag för verksamheten vid SIB under

budgetåret 1993/94

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub128 yrkande 17

och med avslag på proposition 1992/93:170 samt motion

1992/93:Ub121 yrkande 18 till Statens institut för

byggnadsforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 25000000 kr,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Werner (v) anför vad gäller:

Riktlinjerna för byggforskningen (mom. 1)

Vikten av byggforskning har accentuerats under de senaste

åren. Trots att priserna på byggmaterial och byggkostnaderna i

allmänhet under många år steg mycket snabbare än

konsumentprisindex har kvaliteten i byggandet sjunkit. Problemen

med s.k. sjuka hus är omfattande. Behovet av långsiktigt hållbar

kunskap på bygg- och bostadsområdet är bl.a. mot denna bakgrund

självklar. Kunskapsunderlaget om hur bostadssektorn skall bli

mer ekologiskt anpassad behöver också förbättras.

Bostadsutskottet instämmer i vad som anförs i Vänsterpartiets

partimotion Ub121 om behovet av en utredning i syfte att se över

byggforskningen. Regeringsförslaget om att avveckla SIB bör

avvisas. Inom SIB bedrivs forskning av stor betydelse för att ge

kunskap om hur nya krav på bostadssektorn skall kunna

tillgodoses. Utredningen bör därför leda fram till förslag som

utgår från att SIB skall behållas som en samlad enhet och att

den berörda forskningen skall kunna förstärkas och utvecklas.

Vidare bör utredningen lägga fram förslag om hur byggbranschens

bidrag till forskningens finansiering kan öka.

Vad utskottet nu med anledning av Vänsterpartiets partimotion

Ub121 yrkandena 16 och 17 anfört angående en utredning av

byggforskningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Regeringsförslaget om avveckling av SIB avstyrks. Vidare

avstyrks motionsförslag som innehåller andra förslag avseende

bl.a. omorganisation av SIB, dvs. motionerna A472 (fp) yrkande

3, Bo35 (nyd), Bo36 (fp, c, kds), Bo209 (s), Bo230 (fp), Bo243

(c, m) och Ub118 (s) yrkande 3.

Anslag för stöd till byggforskningen (mom. 3)

Utskottet har ovan tillstyrkt ett förslag från Vänsterpartiet

om att en utredning av byggforskningen bör genomföras. I

avvaktan på resultaten från denna utredning kan

regeringsförslaget om storleken på anslaget till den av BFR

finansierade forskningen godtas.

Anslag för verksamheten vid SIB under budgetåret 1993/94 (mom.

6)

Utskottet tillstyrker förslaget i Vänsterpartiets partimotion

Ub121 yrkande 18 om att regeringen bör återkomma med förslag om

finansieringen av verksamheten vid SIB. Förslaget bör baseras på

resultaten från den av utskottet förordade utredningen om

byggforskningen. I avvaktan på ett nytt regeringsförslag i

frågan bör totalt 52 miljoner kronor anslås för verksamheten vid

SIB under nästa budgetår. Regeringsförslaget om ett

avvecklingsanslag för SIB samt motion Ub128 (s) yrkande 17

avstyrks.

4. Satsningar på vissa projektområden (mom. 7)

Enligt utskottets mening tas i de två v-motionerna upp mycket

angelägna forskningsområden. Ökade forskningsinsatser bör komma

till stånd både avseende gruppboende och på områden som är

angelägna ur ett kvinnoperspektiv.

Förhållandena på den svenska bostadsmarknaden har hårdnat

under de senaste åren. Antalet bostadslösa har ökat. Olika svaga

grupper riskerar att inte få tillgång till en bostad på vanliga

villkor. Förutom de grundläggande bostadspolitiska åtgärder som

måste vidtas för att vända denna utveckling behöver utvecklingen

av olika former av gruppboende för dessa grupper stödjas på det

sätt som föreslås i motion Bo222 (v). Det kan exempelvis vara

frågan om stöd till kvinnokollektiv för ensamma mammor eller

kooperativ för äldre.

Som anförs i motion Bo246 (v) är det viktigt att systematiskt

bygga upp en kunskap om boendefrågor ur ett kvinnligt

perspektiv. Erfarenheter från olika områden har visat att

kvinnor prioriterar andra saker i boendet än vad män gör.

Kvinnliga forskare har också lyft fram nya sätt att se på det

lokala livet och hur detta kan organiseras. Det är viktigt att

inte de tekniska aspekterna på byggande helt får dominera

inriktningen av byggforskningen. En ökad andel kvinnliga

forskare kan också leda till att även de frågor får ökad

betydelse som är viktiga för barnen, de äldre och andra som

tillbringar hela sina dagar i bostadsområdena.

Vad utskottet med anledning av motionerna Bo222 (v) och Bo246

(v) ovan anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

1, 3, 6 och 7 borde ha hemställt:

1. beträffande riktlinjerna för byggforskningen

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub121 yrkandena

16 och 17 och med avslag på proposition 1992/93:170 samt

motionerna 1992/93:A472 yrkande 3, 1992/93:Bo35, 1992/93:Bo36,

1992/93:Bo209, 1992/93:Bo230, 1992/93:Bo243, 1992/93:Ub118

yrkande 3 och 1992/93:Ub128 yrkande 16 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3.beträffande anslag för stöd till byggforskningen

att riksdagen -- under förutsättning av bifall till

meningsyttringens hemställan under moment 1 -- med anledning av

proposition 1992/93:170 samt med avslag på motion 1992/93:Ub128

yrkandena 18 och 30 till Byggforskning för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 174000000kr,

6. beträffande anslag för verksamheten vid SIB under

budgetåret 1993/94

att riksdagen -- under förutsättning av bifall till

meningsyttringens hemställan under moment 1 -- med anledning av

motion 1992/93:Ub121 yrkande 18 samt med avslag på förslaget i

proposition 1992/93:170 och motion 1992/93:Ub128 yrkande 17 till

Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret

1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 52000000kr,

7. beträffande satsningar på vissa projektområden

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo222 och

1992/93:Bo246 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.