Bet. 1992/93:BoU5

Bostadsutskottets betänkande

1992/93:BOU05

Ändrade bestämmelser i fråga om bostadsbidrag för år 1993,

m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna m.m.

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1992/93

BoU5

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i propositionen

anförts om att administrationen av bostadsbidragen förs över

från kommunerna till försäkringskassorna den 1 januari 1994.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om att de regler

för bostadsbidrag och för särskilt bidrag till ensamstående med

barn som gäller för första halvåret 1993 skall gälla för hela år

1993.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer, ett särskilt

yttrande och en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:63 föreslagit riksdagen

att

dels anta de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1992:654) med särskilda

bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993,

2. lag om ändring i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till

ensamstående med barn,

dels godkänna vad i propositionen anförts om att

bostadsbidragens administration förs över från kommunerna till

försäkringskassorna den 1 januari 1994.

Motionerna m.m.

I betänkandet behandlas de med anledning av propositionen

väckta motionerna

1992/93:Bo20 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en analys av bostadsbidragens

måluppfyllelse och kostnadsutveckling,

2. att riksdagen beslutar att bostadsbidragens nedre

bidragsgrundande bostadskostnadsgräns för 1993 fastställs till

1900 kr för familjer med ett barn, 1600 kr för familjer med

två barn och 1300 kr för familjer med tre eller flera barn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bostadsbidragen som bostadspolitiskt

instrument,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Boverkets ansvarsområde vid en förändrad

administration för bostadsbidragen.

1992/93:Bo21 av Kent Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ändring i lagen om bostadsbidrag.

Skrivelser i ärendet har inkommit från Sveriges

kommunaltjänstemannaförbund (SKTF) och från Föreningen Kommunala

förmedlingsorgan.

Utskottet

Överföring av bostadsbidragens administration till

försäkringskassorna m.m.

Frågan om en överföring av administrationen av bostadsbidragen

från kommunerna till försäkringskassorna har behandlats av en

särskilt tillkallad utredare i betänkandet (SOU 1992:89)

Bostadsbidrag, enklare, rättvisare, billigare. Betänkandet har

remissbehandlats. Remisstiden utgick den 1 december 1992.

I propositionen anförs att i betänkandet visats att

handläggningen kommer att förändras på flera sätt när ansvaret

förs över till försäkringskassorna. Ett överförande anges ge

stora fördelar i fråga om resursutnyttjande, tillgång till

uppgifter och säkerhet i prövning och kontroll. Utredningen

beräknar att den lokala administrationen blir ca 30 % billigare

genom förenklade regler, likformighet i uppgiftshanteringen,

ADB-stöd och ny organisation.

Utgångspunkten i direktiven för utredningen är att

administrationen skall föras över till försäkringskassorna den 1

juli 1993 och att samtidigt nya bidragsregler då bör införas. I

propositionen görs den bedömningen att ett överförande vid

halvårsskiftet 1993 innebär en alltför kort förberedelsetid för

en så omfattande administrativ förändring. Genom en

framflyttning av genomförandetidpunkten till den 1 januari 1994

skapas enligt propositionen också utrymme för att fatta beslut

som ger korrekta bidrag.

I propositionen anges att ett års framförhållning är nödvändig

för att kommunerna och försäkringskassorna skall få skälig tid

att förbereda administrationsförändringen. Ett principbeslut bör

därför, enligt propositionen, redan nu fattas om att ansvaret

för bostadsbidragens administration på lokal nivå förs över från

kommunerna till försäkringskassorna den 1 januari 1994.

Regeringen anser att nya regler bör införas samtidigt som

administrationen ändras. En proposition i ämnet avses föreläggas

riksdagen i februari 1993.

Vad nu redovisats om motiven och tidpunkten för ett förändrat

ansvar för bostadsbidragsadministrationen har inte mött

invändningar i motioner. Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner propositionen i denna del.

I motion Bo20 (s) yrkande 3 föreslås ett riksdagens

tillkännagivande av vad i motionen anförts om

bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument. Motionärerna

anser att bidragens bostadspolitiska roll sannolikt kommer att

öka i framtiden eftersom den allmänna utvecklingen går från ett

generellt mot ett selektivt bostadsstöd.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om att

bostadsbidragen även fortsättningsvis får anses vara ett

bostadspolitiskt instrument. I en frågestund i riksdagen den 10

december 1991 gav socialministern uttryck för en liknande

uppfattning. Han anförde då att det är en riktig utveckling vi

sett exempel på under senare år när vi minskar

bostadssubventionerna men med användande av riktade

bostadsbidrag ser till att personer med låga inkomster ändå kan

få bo hyggligt. Socialministern anförde vidare att minskade

generella subventioner innebär att man tvingas kompensera

hushåll med låga inkomster genom ökade bostadsbidrag. Också i en

interpellationsdebatt den 11 maj 1992 framförde socialministern

uppfattningen att minskade generella bostadssubventioner bör

leda till att bostadsbidragen förbättras.

Mot bakgrund av vad nu redovisats och då det, enligt

utskottets uppfattning, får anses råda en betydande grad av

samstämmighet beträffande bostadsbidragen som bostadspolitiskt

instrument finner utskottet det inte erforderligt med ett

riksdagens tillkännagivande i frågan. Motion Bo20 (s) yrkande 3

avstyrks med hänvisning till det anförda.

För att bibehålla och ytterligare markera bostadsbidragens

bostadspolitiska roll föreslås i yrkande 4 i samma motion --

motion Bo20 (s) -- att Boverket som förvaltningsmyndighet för

bl.a. bostadsförsörjning och byggande bör behålla ansvaret för

frågor som hänger samman med regelsystem och

tillämpningsföreskrifter m.m. även när administrationen av

bostadsbidragen kommer att anförtros försäkringskassorna.

Frågan om uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen har

tagits upp i den ovan nämna utredningen. I utredningen föreslås

att Riksförsäkringsverket som systemansvarig myndighet svarar

för att bostadsbidragssystemet och dess administration följs upp

och för att de data som produceras också tillgodoser andra

intressenters behov. Riksförsäkringsverket föreslås också svara

för att systemet och administrationen utvärderas på samma sätt

som gäller för övriga bidrag. Boverket som bostadspolitisk

sektormyndighet föreslås svara för främst sådan utvärdering som

verket behöver göra inom ramen för sin roll inom det

bostadspolitiska området.

Som framgått ovan har remissbehandlingen av betänkandet

avslutats i dagarna. I propositionen anförs att det i samband

med den proposition om bostadsbidragen som avses föreläggas

riksdagen i februari 1993 också kommer att lämnas förslag till

ansvarsfördelning för bostadsbidragsadministrationen på

central nivå. Utskottet finner det inte lämpligt föreslå

riksdagen att göra ett tillkännagivande i frågan och därigenom i

viss mån binda de pågående övervägandena. Motionen Bo20 (s)

yrkande 4 avstyrks således.

I detta avsnitt bör också behandlas yrkande 1 i motion Bo20

(s). Yrkandet går ut på att riksdagen som sin mening bör ge

regeringen till känna att en analys av bostadsbidragens

måluppfyllelse och av utvecklingen av bostadskostnaderna bör

göras.

Utskottet vill erinra om att utskottet i yttrandet

1992/93:BoU2y nyligen (nov. 1992) behandlat ett motionsyrkande

med i huvudsak samma förslag och därvid bl.a. enhälligt anfört

att det närmast får anses självklart att regeringen utan en

riksdagens begäran därom i samband med pågående och kommande

överväganden om inriktningen av reduktionen av

bostadssubventionerna noga analyserar vilka effekter

subventionsminskningen innebär. Utskottet, som inte funnit

anledning att frångå sitt ovan redovisade ställningstagande,

avstyrker med det anförda motion Bo20 (s) yrkande 1 om ett

tillkännagivande till regeringen om bostadsbidragens

måluppfyllelse m.m.

Regler för bostadsbidrag år 1993 m.m.

I kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150 bil. I:5

s.4) föreslog regeringen våren 1992 att regler för

bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn för år

1993 tills vidare endast lämnas för månaderna januari -- juni

och att bidrag under denna tid i princip skall lämnas enligt

samma regler som under år 1992. För att lindra effekterna av

bostadskostnadsökningar föreslogs dock att

bostadskostnadsgränserna för barnfamiljer skulle höjas.

Regeringen utgick därvid från att nya regler för

bidragsgivningen skulle kunna införas fr.o.m. den 1 juli 1993.

Förslaget lades fram i avvaktan på resultatet av det då pågående

utredningsarbetet om administrationen av bostadsbidragen.

Riksdagen godkände i juni 1992 (bet. 1991/92:BoU25) regeringens

förslag.

Mot bakgrund av vad i den föreliggande propositionen förordats

beträffande tidpunkten för en överföring av bostadsbidragens

administration till försäkringskassorna samt om nya regler för

bostadsbidragsgivningen förordas att tidsbegränsningen i lagen

(1992:654) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år

1993 tas bort och att lagen således kommer att gälla för

bostadsbidrag under hela år 1993.

I motion Bo20 (s) yrkande 2 föreslås att de nedre

bostadskostnadsgränserna avseende bostadsbidrag till

barnfamiljer ligger kvar på dagens nivå och att riksdagens

beslut från våren 1992 om att höja dessa gränser med 150 kronor

per månad skall rivas upp. Ett bifall till motionsförslaget

innebär ändringar i lagen (1988:786) om bostadsbidrag.

Utskottet vill erinra om att de mål som vägleder

bostadsbidragsgivningen fastställdes av riksdagen år 1987.

Målsättningen formuleras vanligen så att bostadsbidragen på sikt

skall utformas så att även familjer som är beroende av

bostadsbidrag skall kunna hålla sig med moderna bostäder med ett

eget rum för varje barn. För att denna målsättning skall kunna

förverkligas är det nödvändigt att anpassa bidragen till

utvecklingen av boendekostnaderna. Detta har gjorts genom att de

övre bostadskostnadsgränserna har höjts väsentligt under senare

år. Även det i våras av riksdagen godkända regeringsförslaget

har denna profil.

Även om det i och för sig finns motiv att bibehålla de nedre

bostadskostnadsgränserna vill utskottet, främst av

samhällsekonomiska skäl, inte medverka till att så sker. Ett

genomförande av förslaget i motionen kan maximalt beräknas

innebära en ökad utgift för samhället om ca 400 miljoner kronor

per år vid en bidragsgivning av samma omfattning som under det

senaste året. Hur en sådan ökad kostnad skall finansieras

framgår inte av motionen. Utskottet som alltså inte anser sig

kunna föreslå en sådan utgiftsökning anser att riksdagens beslut

från juni 1992 om bostadskostnadsgränserna avseende

bostadsbidrag till barnfamiljerna bör ligga fast. Motion Bo20

(s) yrkande 2 avstyrks.

I motion Bo21 (s) föreslås ett tillkännagivande till

regeringen om att en ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag

bör göras så att bostadsbidrag till hushåll utan barn kan utgå

också när hushållet består av personer av samma kön.

Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen i den till i

februari 1993 aviserade propositionen att behandla den genom

motion Bo21 (s) aktualiserade frågan om kretsen av

bidragsberättigade. Regeringens förslag, som alltså är nära

förestående, bör avvaktas.

Utskottet föreslår att riksdagen antar de genom propositionen

framlagda lagförslagen om ändring i lagen (1992:654) med

särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993 och om

ändring i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående

med barn.

Vad i övrigt i propositionen anförts har inte givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bostadsbidragsadministrationen

att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:63 anförts

om att bostadsbidragens administration förs över från kommunerna

till försäkringskassorna den 1 januari 1994,

2. beträffande bostadsbidragen som bostadspolitiskt

instrument

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo20 yrkande 3,

res. 1 (s)

3. beträffande ansvarsfördelningen för

bostadsbidragsadministrationen på central nivå

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo20 yrkande 4,

res. 2 (s)

4. beträffande bostadsbidragens måluppfyllelse

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo20 yrkande 1,

5. beträffande bostadskostnadsgränserna

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo20 yrkande 2,

res. 3 (s)

6.beträffande kretsen av bidragsberättigade

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo21,

res. 4 (nyd)

7.beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:63 antar

regeringens förslag och som bilaga 1 till detta betänkande

intagna förslag till

a) lag om ändring i lagen (1992:654) med särskilda

bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993,

b) lag om ändring i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till

ensamstående med barn.

Stockholm den 1 december 1992

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist

(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson

(s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s),

Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Dan

Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson

(c) och Marianne Carlström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument (mom.2)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3

börjar med "Utskottet har" och slutar med "det anförda" bort ha

följande lydelse:

Inte minst i tider när de generella bostadssubventionerna

minskar kraftigt är det av stor vikt att de individuella

bostadssubventionerna -- bostadsbidragen -- utformas så att det

blir möjligt också för betalningssvaga hushåll att efterfråga

bostäder som liksom hittills svarar mot de bostadspolitiska mål

som statsmakterna fastlagt. Dessa hushåll finns inte sällan i

det nyare bostadsbeståndet. I detta är boendekostnaderna ofta

höga. Det finns därför anledning att ge bidragsgivningen en

profil som innebär att hushåll med låg disponibel inkomst även

fortsättningsvis ges möjligheter att efterfråga dessa bostäder.

För att understryka den vikt utskottet anser att frågan har, bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad nu anförts

om bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument. Detta

innebär en anslutning till förslaget i motion Bo20 (s) yrkande

3.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2.beträffande bostadsbidragen som bostadspolitiskt

instrument

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo20 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Ansvarsfördelningen för bostadsbidragsadministrationen på

central nivå (mom.3)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar

med "Som framgått" och på s. 4 slutar med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Bo20

(s) yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna att

Boverket även efter en överflyttning av bostadsbidragen till

försäkringskassorna ges ansvaret för den centrala

bidragsadministrationen. Utskottet har ovan anfört att bidragens

betydelse -- när de generella subventionerna minskar -- relativt

sett kommer att öka i betydelse. Det är då av stor vikt att

bidragen sätts in i ett bostadspolitiskt sammanhang och att den

centrala administrationen anförtros Boverket som är den

bostadspolitiska sektorsmyndigheten. Ett tillkännagivande av vad

nu anförts kommer att vara av stort värde när regeringen skall

utforma sitt förslag om de nya regler som avses komma att vara

grunden för bidragsgivningen fr.o.m. 1994.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

3.beträffande ansvarsfördelningen för

bostadsbidragsadministrationen på central nivå

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo20 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Bostadskostnadsgränserna (mom. 5)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Utskottet vill erinra om att de mål" och på s. 5 slutar med

"yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Bo20 (s) har boendekostnaderna ökat

dramatiskt främst i nya bostadshus och då inte minst beroende på

det bostadsfinansieringssystem som regeringspartierna med stöd

av Ny demokrati drev igenom i riksdagen våren 1992 (bet.

1991/92:BoU23).

Riksdagen beslöt vid samma tillfälle att höja de övre

bostadskostnadsgränserna från 1993. Utskottet, som anser att

denna höjning är nödvändig finner det emellertid oacceptabelt

att höjningen skall finansieras med en samtidig höjning av de

nedre gränserna med 150 kr per månad. En höjning av de nedre

gränserna innebär minimum minskade bostadsbidrag med 1350 kr

för hushåll med barn om boendekostnaden ligger inom

"bostadskostnadsintervallet" för bostadsbidrag. Utskottet kan

inte medverka till en sådan försämring i tider då hushållens

ekonomi i många fall kommer att förbättras mycket blygsamt eller

inte alls. För många finns tyvärr anledning anta att den

disponibla inkomsten kommer att minska.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Bo20

(s) yrkande 2 beslutar att de nedre bostadskostnadsgränserna

inte skall höjas. Detta innebär en ändring av

bostadsbidragslagens 19 §. Ett sådant förslag läggs fram i

bilaga 2 till detta betänkande. Utskottet föreslår att riksdagen

antar detta förslag.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5.beträffande bostadskostnadsgränserna

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo20 yrkande 2

antar i bilaga 2 och som utskottets förslag betecknade lydelse

till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag,

4. Kretsen av bidragsberättigade (mom. 6)

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Enligt vad" och slutar med "bör avvaktas" bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Bo21 (s) om att

bostadsbidragslagen bör ändras så att bostadsbidrag kan utgå

till hushåll utan barn oavsett om hushållet består av personer

av samma eller motsatt kön om förutsättningarna för bidrag i

övrigt är uppfyllda. Det finns enligt utskottets mening inte

skäl för riksdagen att medverka till en fortsättning av den

diskriminering av sammanboende av samma kön som den nuvarande

ordningen innebär och betyder att endast sammanboende av olika

kön jämställs med makar.

Som framgår av motionen har socialministern i mars 1992

utlovat att regeringen hösten 1992 -- i samband med en

proposition om ändrade regler för bostadsbidragen -- skulle

lägga fram förslag till lösning av den fråga motionären

aktualiserat. Någon proposition har emellertid ännu inte

presenterats.

Det är nu verkligen angeläget att regeringen samlar sig i

frågan. Endast under den bestämda förutsättning att regeringen i

den till februari 1993 aviserade propositionen lämnar förslag

till lösning har utskottet avstått från att föreslå att

riksdagen antar en ändring i bostadsbidragslagen fr.o.m. den 1

januari 1993. Utskottet finner det emellertid i hög grad

motiverat att riksdagen med anledning av motionen som sin mening

ge regeringen till känna att den aviserade propositionen skall

innehålla det nu diskuterade förslaget. Ytterligare försening

utöver den redan inträffade bör enligt utskottets mening inte

accepteras av riksdagen.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6.beträffande kretsen av bidragsberättigade

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo21 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Bostadsbidragens måluppfyllelse

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anför:

Som framgår av betänkandet har utskottet nyligen

(1992/93:BoU2y) behandlat ett motionsyrkande om att en analys av

boendekostnadsökningarna bör göras. I ett särskilt yttrande (s)

till yttrandet 1992/93:BoU2y anfördes att det kunde finnas

anledning återkomma i frågan under 1993 års allmänna motionstid

om den efterfrågade analysen inte presenteras i 1993 års

budgetproposition.

Vi gör motsvarande bedömning avseende det nu behandlade

förslaget i motion Bo20 (s) om bostadsbidragens måluppfyllelse.

Om 1993 års budgetproposition inte innehåller den analys av

boendekostnadsutvecklingen som motionärerna på goda grunder

efterlyser finns alltså anledning att återkomma i ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Eva Zetterberg (v) anför:

Jag ansluter mig till de reservationer och till det särskilda

yttrande som fogats till betänkandet.

Propositionens lagförslag

Förslag till

1Lag om ändring i lagen (1992:654) med särskilda

bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993

Bilaga 1

2Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till

ensamstående med barn

Reservanternas

Förslag till [tillhör reservation 3 (s)]

Lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1988:786) om

bostadsbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §

Bostadsbidrag lämnas Bostadsbidrag lämnas

månadsvis 1. med 1 000 månadsvis 1. med 1 000

kronor samt 2. med 75 procent kronor samt 2. med 75 procent

av den del av bostadskostnaden av den del av bostadskostnaden

per månad som för per månad som för

familjer med ett barn familjer med ett barn

överstiger 2 050 kronor men överstiger 1 900 kronor men

inte 2 400 kronor, familjer inte 2 400 kronor, familjer

med två barn överstiger med två barn överstiger

1 750 kronor men inte 2 800 1 600 kronor men inte 2 800

kronor, familjer med tre eller kronor, familjer med tre eller

flera barn överstiger 1 450 flera barn överstiger 1 300

kronor men inte 3 200 kronor. kronor men inte 3 200 kronor.

Om bostadskostnaden Om bostadskostnaden

överstiger de belopp som överstiger de belopp som

anges i första stycket 2, anges i första stycket 2,

lämnas bostadsbidrag med 50 lämnas bostadsbidrag med 50

procent av den procent av den

överskjutande överskjutande

bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad

upp till 4 400 kronor för upp till 4 400 kronor för

familjer med ett barn, 5 000 familjer med ett barn, 5 000

kronor för familjer med kronor för familjer med

två barn, 5 700 kronor två barn, 5 700 kronor

för familjer med tre eller för familjer med tre eller

flera barn. flera barn.

Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas,

om bidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är

handikappad och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas

för en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens

storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas

första gången i fråga om bostadsbidrag för år 1993.

1 Senaste lydelse 1992:655