Bet. 1992/93:BoU7

Bostadsutskottets betänkande

1992/93:BOU07

Utökat älvskydd

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna m.m.

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

BoU7

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att sammanlagt 13

vattenområden och älvsträckor skyddas från vattenkraftsutbyggnad

genom att de tas in i 3 kap. 6 § naturresurslagen. Utskottet

anser att därutöver bör i Gideälven skyddas älvsträckan mellan

Stennäs och Björna.

Beträffande älvsträckorna vid Brunnsberg i Österdalälven,

Jaurekaska m.m. i Stora Luleälven samt Ljungån i Gimån anser

utskottet att ytterligare inventering bör genomföras.

I en reservation (m, fp, c och kds) föreslås att även

beträffande den ovan nämnda älvsträckan i Gideälven ytterligare

överväganden bör göras.

I en reservation (nyd) föreslås att de ovannämnda

älvsträckorna i Österdalälven, Stora Luleälven och Gimån skyddas

mot utbyggnad genom att de tas in i naturresurslagen.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:80

dels föreslagit att riksdagen antar de i propositionen

framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med

naturresurser m.m.,

2. lag om ändring av vattenlagen (1983:291).

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts i fråga om ytterligare inventering av

värdefulla vattenområden och älvsträckor (avsnitt 7).

Motionerna m.m.

I detta betänkande behandlas

dels de med anledning av proposition 1992/93:80 väckta

motionerna

1992/93:Bo22 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om vikten av ett utökat skydd för ytterligare älvsträckor och

vattenområden.

1992/93:Bo23 av Jan Jennehag och Hans Andersson (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att älvsträckan vid Brunnsberg i

Österdalälven, älvsträckan mellan Stennäs och Björna i Gideälven

och sjön Langas och Jaurekaska i Luleälven skall omfattas av 3

kap. 6 § naturresurslagen om utökat älvskydd,

2. att riksdagen beslutar att ändra vattenlagen så att

tillåtligheten av vattenföretag som orsakar obetydlig

miljöpåverkan skall avgöras av regeringen.

1992/93:Bo24 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas att riksdagen,

utöver vad regeringen föreslår, beslutar att i 3 kap. 6 §

naturresurslagen införa en bestämmelse om att inte medge

vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för

kraftändamål i följande älvsträckor: a) sträckan mellan Åsens

kraftverk och Väsa kraftverk i Österdalälven, b) sträckan mellan

Stennäs och Björna i Gideälven, c) i Luleälven sjön Langas och

Jaurekaska.

1992/93:Bo25 av Berndt Ekholm (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att Gideälven och älvsträckan vid Brunnsberg i Österdalälven

blir föremål för ytterligare överväganden.

1992/93:Bo26 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1992/93:80 om utökat älvskydd.

1992/93:Bo27 av Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att älvsträckan vid Brunnsberg i Österdalälven skall omfattas av

3 kap. 6 § naturresurslagen, om utökat älvskydd.

dels de under allmänna motionstiden 1993 väckta motionerna

1992/93:Bo504 av Ingbritt Irhammar och Marianne Jönsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förslag till ändring i

vattenlagen.

1992/93:Bo507 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att

riksdagen beslutar att älvsträckan vid Brunnsberg i

Österdalälven skall omfattas av skyddsbestämmelserna i 3 kap. 6

§ naturresurslagen.

1992/93:Bo508 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att biflöden bör undantas i 3 kap. 6 § naturresurslagen.

1992/93:Bo513 av Jarl Lander (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att man vid prövning av tillåtligheten av vattenkraftverk sänker

den nuvarande gränsen om minst 20 MW till en lägre nivå.

1992/93:Bo516 av Elvy Söderström (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att skydda Gideälven uppströms Björna enligt 3 kap. 6 §

naturresurslagen.

1992/93:Jo420 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av utökat älvskydd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behov av förändring i vattenlagens

övergångsregler,

dels de under allmänna motionstiden 1992 väckta motionerna

1991/92:Bo407 av Siw Persson och Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen bör förbehålla sig

prövningen av vissa minikraftverk som vägledning för

vattendomstolarnas bedömning av allmänna intressen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av

vattenlagens tillåtlighetsregler i enlighet med vad som anförts

i motionen,

3. att riksdagen beslutar om en ändring av vattenlagen så att

även mindre vattenkraftsprojekt omfattas av samma

utredningsmöjligheter som större vattenföretag enligt VL 11 kap.

10 §,

4. att riksdagen beslutar om en sådan lagändring att

vattenkraftsprojekt i undantagna älvar och älvsträckor alltid

skall prövas av regeringen.

1991/92:Bo505 av Bo Finnkvist och Leo Persson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ersättning för skador i samband med

översvämningar efter reglerade vattendrag.

1991/92:Bo517 av Elver Jonsson och Kenth Skårvik (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att riksdagen bör återkomma med förslag om

att skydda Kynne älv enligt 3 kap. 6 § NRL.

1991/92:Bo518 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen

beslutar om en omarbetning av 3 kap. 6 § naturresurslagen så att

Gideälven uppströms Björna kraftverk undantas från

vattenkraftsutbyggnad.

1991/92:Bo521 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

bevarandet av Härjeåsjön i Härjedalens kommun.

1991/92:Bo523 av Lennart Fremling m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen beslutar om sådan ändring av lagen om hushållning med

naturresurser m.m. att Voxnan uppströms Edsbyn, Hårkan,

Meåforsen, Luleälven sträckan mellan Vietas och Stora

Lulevattnet, Gideälven, Kynne älv och Åbyälven skyddas.

Beredningen av ärendet

Företrädare för Älvdalens och Örnsköldsviks kommuner,

Älvdalens Jordägande Socknemän, Sveriges Sportfiske- och

fiskevårdsförbund och Älvräddarnas Samorganisation har lämnat

muntliga synpunkter i ärendet och inkommit med skrivelser.

Muntliga synpunkter har även lämnats av Naturskyddsföreningens

avdelning i Gävleborgs län.

Skrivelser har även inkommit från Länsstyrelsen i Jämtlands

län och Älvdalens Sportfiskeklubb.

Utskottet

Inledning

I proposition 1992/93:80 om utökat älvskydd, som behandlas i

detta betänkande erinras om att riksdagen främst under

1970-talet beslöt undanta vissa älvar och älvsträckor från

vattenkraftsutbyggnad. Riksdagens beslut kom till uttryck som

riktlinjer i den fysiska riksplaneringen. När naturresurslagen

(NRL) tillkom år 1987 lagfästes i stort sett riktlinjerna. I 3

kap. 6 § NRL finns upptaget de vattenområden och älvsträckor i

vilka vattenkraftverk och vattenreglering eller

vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras.

Som också erinras i propositionen har riksdagen genom bifall

till olika motionsyrkanden utvidgat förteckningen i 3 kap. 6 §

NRL och därmed skyddat ytterligare vattenområden och

älvsträckor.

Utifrån vad i regeringsförklaringen den 4 oktober 1991

uttalats om att fler värdefulla vattendrag borde skyddas i NRL

har Miljö- och naturresursdepartementet låtit utreda vilka

vattendrag som är av stort värde för naturvård, kulturmiljövård

och fiske och som för närvarande inte är skyddade mot

vattenkraftsutbyggnad. En redovisning av utredningen har lämnats

i promemorian (Ds 1992:29) Utökat älvskydd. Promemorian har

remissbehandlats.

Nationalälvar

Enligt propositionen bör de fyra outbyggda huvudälvarna --

Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven -- i

fortsättningen benämnas nationalälvar. Det bör framgå av 3 kap.

6 § NRL. Någon saklig skillnad i skyddet mot

vattenkraftsutbyggnad innebär dock inte

regeringsförslaget.

Utskottet har flera gånger behandlat motioner i vilka

föreslagits att de fyra outbyggda huvudälvarna skulle benämnas

nationalälvar. Därvid har utskottet anfört att en sådan

benämning inte innebär någon saklig skillnad -- en uppfattning

som alltså också framförs i propositionen. När nu regeringen för

fram ett förslag om att huvudälvarna bör benämnas nationalälvar

accepterar utskottet att förslaget genomförs.

Utökat älvskydd m.m.

I den ovan nämnda promemorian redovisas sammanlagt 16

vattenområden eller älvsträckor med så stora värden för

naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv eller fiske att de

enligt promemorian bör undantas från vattenkraftsutbyggnad. Det

gäller vattenområdena Åbyälven, Malån i Skellefteälven, Sävarån,

Nedre Hårkan i Indalsälven, Gimån uppströms Leringen--Holmsjön i

Ljungan, Voxnan uppströms Vallhaga i Ljusnan, Bräkneån, Fylleån

och Kynne älv. Det gäller vidare följande älvsträckor nämligen i

Stora Luleälven sjön Langas och Jaurekaska, Gideälven mellan

Stennäs och Björna, Faxälven mellan Edsele och Helgumsjön,

Ljungan nedströms Viforsen, Österdalälven mellan Åsens kraftverk

och Väsa kraftverk, Dalälven nedströms Gysinge och Mörrumsån

nedströms Fridafors bruk.

I propositionen föreslås att samtliga de i föregående stycke

uppräknade vattenområdena och älvsträckorna skyddas mot

utbyggnad genom att de tas upp i 3 kap. 6 § NRL utom såvitt

avser älvsträckorna i Stora Luleälven sjön Langas och

Jaurekaska, Gideälven sträckan mellan Stennäs och Björna samt i

Österdalälven sträckan mellan Åsens kraftverk och Väsa

kraftverk.

Utskottet behandlar i det följande förslaget i propositionen

om att 13 av de i promemorian behandlade 16 vattenområdena eller

älvsträckorna skall skyddas genom att de tas in i 3 kap. 6 §

NRL. Utskottet behandlar också frågan om i Gideälven skall

skyddas älvsträckan mellan Stennäs och Björna. Även frågan om

avgränsningen av Gimåns vattenområde i Ljungan behandlas

särskilt i det följande liksom till frågorna om skydd avseende

älvsträckan mellan Åsens och Väsa kraftverk i Österdalälven och

älvsträckan i Stora Luleälv -- sjön Langas och Jaurekaska.

I motion 1992/93:Bo26 (s) yrkas avslag på propositionen.

Motionärerna anser att det från energipolitisk synpunkt kan

finnas anledning att tillåta ytterligare vattenkraftsutbyggnad.

Utskottet vill erinra om att vad i promemorian föreslagits har

fått ett brett stöd bl.a. av berörda kommuner, länstyrelser och

myndigheter inom naturvårds-, kulturmiljövårds-, frilufts- och

fiskeområdena. Utskottet, som alltså nedan kommer att behandla

de i promemorian och i propositionen aktualiserade

vattenområdena och älvsträckorna, vill emellertid med anledning

av motionsförslaget om avslag på propositionen uttala att

bevarandeintresset i princip får anses ha större tyngd än

exploateringsintresset och att det därför inte kan anses finnas

tillräckliga skäl att avslå propositionen. Motionens avstyrks

med hänvisning till det anförda.

Beträffande Gideälven anförs i promemorian sammanfattningsvis

att sträckan mellan Stennäs och Björna till större delen är

outbyggd. Sträckan är ca 6 mil lång. Älven är av riksintresse

för flera ändamål. Den är av riksintresse från

utbyggnadssynpunkt samtidigt som den äger naturvärden av

riksintresse. Vid en avvägning mellan olika konkurrerande

intressen anförs i promemorian att ett bevarande av älven i dess

outbyggda tillstånd är det ändamål som på lång sikt bäst främjar

en god hushållning med naturintressena.

Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Västernorrlands län,

Örnsköldsviks kommun och Svenska Samernas Riksförbund

tillstyrker förslaget i promemorian medan Graningeverken AB och

Gidekraft AB anser att förslaget i promemorian måste avvisas.

I propositionen konstateras att för Gideälven ärende finns

anhängiggjort för prövning enligt vattenlagen (VL) och att

enligt hittills tillämpade principer ärenden anhängiggjorda hos

vattendomstol skall avgöras mot bakgrund av de vid tiden för

ansökan gällande bestämmelserna i VL och NRL. Ett förbud mot

vattenkraftsutbyggnad påverkar alltså inte utgången av

dessförinnan anhängiggjorda ärenden. Därför bör enligt

propositionen frågan om skydd av Gideälven enligt NRL inte nu

behandlas.

I sex motioner behandlas frågan om Gideälven. Samtliga

yrkanden går ut på att i Gideälven sträckan mellan Stennäs och

Björna undantas från vattenkraftsutbyggnad genom att den tas in

i 3 kap. 6 § NRL. Det gäller motionerna 1991/92:Bo518 (fp),

1991/92:Bo532 (fp), 1992/93:Bo23 (v) yrkande 1, dessa båda

motioner i motsvarande del, 1992/93:Bo24 (-) yrkande b samt

1992/93:Bo516 (s). I motion 1992/93:Bo25 (s) i motsvarande del

föreslås att Gideälven blir föremål för ytterligare

överväganden.

Utskottet vill med anledning av förslaget i propositionen och

i motionerna om Gideälven anföra följande. Vad i propositionen

anförs om att hos vattendomstolen anhängiggjorda ärenden skall

avgöras mot bakgrund av de vid tiden för ansökan gällande

bestämmelserna i VL och NRL innebär inte att en prövning i

riksdagen huruvida älvsträckan skall skyddas behöver anstå. Om

riksdagen gör den bedömningen att älvsträckan bör undantas från

utbyggnad kommer ett sådant beslut att gälla när ändringen i NRL

träder i kraft, dock under förutsättning att den pågående

prövningen inte innebär en vattendom av innebörd att älvsträckan

får byggas ut. Blir resultatet av prövningen däremot att en

utbyggnad inte skall genomföras innebär ett riksdagsbeslut om

bevarande av älvsträckan att det i praktiken inte framgent blir

möjligt att bygga ut den. Vad nu anförts innebär att det i hög

grad måste anses motiverat att pröva frågan om huruvida den

outbyggda sträckan av Gideälven bör undantas från utbyggnad.

Förutom vad ovan refererats om ställningstagandet i promemorian

och av remissinstanserna har utskottet under beredningen av

ärendet erhållit föredragningar från företrädare för

Örnsköldsviks kommun. Enligt vad då angivits är det av stort

intresse från kommunen att älvsträckan i sin outbyggda del

undantas från utbyggnad. Om den undantas från utbyggnad kommer

bl.a. de naturvärden och de värden som är av intresse för

friluftslivet att bevaras. Vid en avvägning mellan

bevarandeintressena och utbyggnadsintresset har utskottet kommit

till uppfattningen att i Gideälven sträckan mellan Stennäs och

Björna bör tas in i 3 kap. 6 § andra stycket NRL. Vad nu

förordats innebär att vad i motionerna 1991/92:Bo518 (fp),

1991/92:Bo523 (fp), 1992/93:Bo23 (v) yrkande 1, 1992/93:Bo24 (-)

yrkande b, och 1992/93:Bo516 (s) den andra och tredje i

motsvarande del föreslagits tillgodosetts om riksdagen beslutar

i enlighet med vad utskottet nu anfört. Även förslaget i motion

1992/93:Bo25 (s) i motsvarande del får anses till viss del

tillgodosett om utskottets förslag vinner riksdagens bifall.

Riksdagen bör således med anledning av motionerna besluta att

den nu behandlade älvsträckan i Gideälven undantas från

utbyggnad. Ett tillägg till 3 kap. 6 § NRL av denna innebörd bör

göras. Tillägget bör i lagrummet tas in efter ordet Helgumsjön.

Utskottet tillstyrker också att de i propositionen föreslagna

vattenområdena och älvsträckorna skyddas genom att de tas in i

NRL.

Utskottet övergår nu till att behandla älvsträckan i Stora

Luleälven sjön Langas och Jaurekaska och i Österdalälven

sträckan mellan Åsens kraftverk och Väsa kraftverk--Brunnsberg.

Beträffande älvsträckan vid Brunnsberg i Österdalälven anförs

i propositionen att den är relativt kort och redan starkt

påverkad av vattenkraftutbyggnad. Den bör bl.a. därför inte

omfattas av bestämmelserna i 3 kap. 6 § NRL. I promemorian

föreslogs att älvsträckan undantas från utbyggnad.

Remissutfallet på förslaget i promemorian är splittrat. Bl.a.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län och Älvdalens kommun tillstyrker

enligt remissammanställningen promemoriaförslaget medan

Älvdalens jordägande socknemän och Dalälvens

vattenregleringsföretag avstyrker. Även under utskottets

beredning av ärendet har bl.a. i skrivelser redovisats olika

uppfattningar i frågan.

I fem motioner föreslås att älvsträckan tas in i NRL och

därmed undantas från utbyggnad. Ett sådant förslag förs fram i

motionerna 1992/93:Bo22 (fp), 1992/93:Bo23 (v) yrkande 1 båda

motionerna i motsvarande del, 1992/93:Bo24 (-) yrkande a),

1992/93:Bo27 (kds) och 1992/93:Bo507 (c). I motion 1992/93:25

(s) i motsvarande del föreslås att älvsträckan blir föremål för

ytterligare överväganden.

I avsikt att få ytterligare underlag i frågan om bevarande

eller utbyggnad av älvsträckan vid Brunnsberg i Österdalälven

finns enligt utskottets uppfattning anledning att, såsom

föreslås i motion 1992/93:Bo25 i motsvarande del, låta frågan

övervägas ånyo. Utan att binda formerna för dessa överväganden

har utskottet noterat som positivt att föredragande statsråd

avser att ta initiativ till fortsatt inventering av

vattenområden och älvsträckor. Utskottet anser att riksdagen med

anledning av motionen bör som sin mening ge regeringen till

känna att ytterligare överväganden beträffande älvsträckan vid

Brunnsberg i Österdalälven bör göras. De ovan angivna motionerna

i vilka yrkas att älvsträckan skall bevaras är inte förenliga

med utskottets förslag varför de avstyrks. Resultatet av de

förordade övervägandena bör avvaktas.

I de nu föreslagna övervägandena bör också ingå att skapa

ytterligare underlag för ett beslut om Jaurekaska och sjön

Langas i Luleälven. Dessa överväganden får dock anses bli

aktuella först om nu pågående prövning enligt VL ger vid handen

att älvsträckan inte tillåts byggas ut. Även vad beträffar denna

älvsträcka bör vad nu anförts om ytterligare överväganden ges

regeringen till känna. I motionerna 1991/92:Bo523 (fp),

1992/93:Bo23 (v) yrkande 1 båda motionerna i motsvarande del

samt motion 1992/93:Bo24 (-) yrkande c föreslås att älvsträckan

sparas. Dessa förslag är inte förenliga med vad nu anförts om

vissa ytterligare överväganden varför de avstyrks.

Utskottet har ovan bl.a. föreslagit att Gimån uppströms

Holmsjön undantas från utbyggnad. Under utskottets beredning av

ärendet har fråga uppkommit om Ljungån som rinner ut i Holmsjön

också borde undantas. Utskottet tar inte nu ställning till denna

fråga men anser att även den bör övervägas, något som också det

bör ges regeringen till känna. Nämnas bör att en ansökan lämnats

in till vattendomstolen om anläggande av ett minikraftverk i

Ljungån. Liksom beträffande Jaurekaska blir de nu förordade

övervägandena beroende av utgången i vattenmålet.

Vad nu anförts innebär sammanfattningsvis att utskottet

föreslår riksdagen att anta en ändring av 3 kap. 6 § NRL av

innebörd att förutom de i propositionen föreslagna

vattenområdena och älvsträckorna även i Gideälven sträckan

mellan Stennäs och Björna bör omfattas av skydd enligt det nu

behandlade lagrummet i NRL. I bilaga 1 har utformats ett

lagförslag med denna innebörd. Som framgått ovan innebär

utskottets förslag att vissa motionsyrkanden får anses

tillgodosedda om utskottets förslag att låta Gideälven omfattas

av NRL-skyddet accepteras av riksdagen medan motioner i vilka

förordas att älvsträckorna i Österdalälven, Luleälven och Gimån

skyddas bör avslås.

Beträffande de ovan angivna sträckorna i Österdalälven,

Luleälven och Gimån bör, som anförts ovan, ytterligare

överväganden göras. Detta bör, som också framgått ovan,

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Motionerna 1991/92:Bo517 (fp) och 1991/92:Bo523 (fp) väcktes

under allmänna motionstiden 1992, dvs. innan det nu behandlade

regeringsförslaget lagts fram. I motionerna läggs fram

förslag som får anses tillgodosedda vid ett riksdagens bifall

till propositionen. I den förstnämnda motionen föreslås att

Kynne älv tas in i NRL medan i den andra motionen i motsvarande

del föreslås att Voxnan uppströms Edsbyn, Hårkan, Meåforsen,

Kynne älv och Åbyälven skyddas. Ett riksdagens tillkännagivande

med anledning av motionerna är således inte erforderligt, varför

de avstyrks.

I motion 1992/93:Bo508 (m) föreslås att minikraftverk bör

kunna tillåtas i vissa fall. Motionären anser att

minikraftverk skall tillåtas i biflöden till de fyra

huvudälvarna Torneälven, Kalixälven, Piteälven och

Vindelälven.

I den proposition (prop. 1985/86:3) i vilken förslaget till

NRL behandlades anfördes (s. 110--111) beträffande minikraftverk

att sådana i princip inte bör tillåtas i undantagna älvar och

älvsträckor. Dock bör, anfördes det vidare, minikraftverk kunna

aktualiseras för att, om inga andra realistiska alternativ

finns, ordna energiförsörjning till enstaka hushåll.

Minikraftverk bör också kunna accepteras om det redan finns en

anläggning, t.ex. en dammanläggning, som påverkar vattendraget.

Utskottet, som inte finner anledning föreslå riksdagen att ändra

dessa regler, anser att riksdagen bör avslå motion 1992/93:Bo508

(m) i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad nu

anförts.

I den under allmänna motionstiden 1992 väckta motionen

1991/92:Bo521 (fp) föreslås ett tillkännagivande till regeringen

om att Härjeåsjön bör bevaras. När motionen väcktes i

januari 1992 var frågan om Härjeåsjöns reglering föremål för

prövning enligt vattenlagen (VL). Beslut har därefter fattats om

att regleringen kan genomföras. Därmed har riksdagen i praktiken

inte möjlighet att i sak behandla ärendet. Motionen avstyrks.

Vad i propositionen anförts om behov av ytterligare

inventering av vattenområden och älvsträckor har inte givit

utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande utöver

vad ovan anförts om vissa överväganden avseende älvsträckor i

Österdalälven, Gimån och Luleälven. Propositionen i denna del

bör läggas till handlingarna.

I detta avsnitt behandlar utskottet slutligen två motioner i

vilka förordas att ytterligare älvsträckor och vattendrag

undantas från utbyggnad. I motion 1992/93:Bo22 (fp) i

motsvarande del föreslås att ytterligare undantag görs för vissa

älvsträckor m.m. i Kopparbergs län. I motion 1992/93:Jo420 (fp)

yrkande 1 föreslås att alla orörda vattendrag skyddas mot

utbyggnad.

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte nu besluta om

ytterligare undantag från utbyggnad. Motionerna avstyrks

sålunda i motsvarande del. Utskottet vill erinra om att frågan

om bedömning även av de älvsträckor som motionärerna

aktualiserat efter regeringens bedömning kan komma att ingå i

den inventering som aviseras i propositionen.

Vattenlagen

I promemorian föreslogs att VL ändras så att regeringen alltid

prövar tillåtligheten av sådana vattenföretag som avses i 3 kap.

6 § tredje stycket NRL, dvs. vattenföretag som föranleder endast

obetydlig miljöpåverkan och som avser sådana vattenområden och

älvsträckor som skyddas genom paragrafens två första stycken.

Skälet till att regeringen och inte vattendomstolarna bör pröva

sådana vattenföretag som avses i paragrafens tredje stycke är

enligt promemorian att prövningen bl.a. inrymmer betydande

inslag av skälighetsöverväganden.

I propositionen anförs sammanfattningsvis att den

omständigheten att prövningen enligt 3 kap. 6 § tredje stycket

NRL inrymmer skälighetsavväganden inte är nog för att generellt

överföra prövningen till regeringen. Däremot föreslås i

propositionen en ändring i 11 kap. 3 § VL så att det av detta

lagrum klart framgår att regeringen kan förbehålla sig

prövningen av ett företag som rör undantagsregeln i 3 kap. 6 §

NRL. Även om det kan anses klart att den berörda bestämmelsen i

VL redan nu också kan gälla den typ av vattenföretag som avses

med undantagsregeln föreslås i propositionen att den nu

refererade bestämmelsen förtydligas genom att den återges i 11

kap. 3 § VL.

I motionerna 1991/92:Bo407 (fp) yrkande 4 och 1992/93:Bo23 (v)

yrkande 2 föreslås en ändring i VL av i huvudsak samma innebörd

som förslaget i promemorian.

Som framgått ovan innebär gällande regler i VL att regeringen

kan förbehålla sig rätten att pröva också den typ av

vattenföretag som avses med undantagsregeln i 3 kap. 6 § NRL.

Det får anses rimligt att en regeringsprövning i det enskilda

ärendet görs efter dess beslut. Det finns enligt utskottets

mening inte tillräckliga skäl hävda att ärenden som kan skyddas

enligt 3 kap. 6 § tredje stycket NRL generellt skall prövas av

regeringen. Med det anförda tillstyrker utskottet den ändring

i VL som föreslås i propositionen och avstyrker motionerna

1991/92:Bo407 (fp) och 1992/93:Bo23 (v) yrkande 2 i den mån

motionerna inte kan anses tillgodosedda vid ett genomförande av

lagförslaget. Regeringsförslaget har tagits in som bilaga 1 till

detta betänkande.

I motion 1991/92:Bo407 (fp) yrkande 1 föreslås ett riksdagens

tillkännagivande om att regeringen bör förbehålla sig

prövningen av utbyggnad av vissa minikraftverk.

Utskottet har ovan redogjort för när minikraftverk kan anses

tillåtliga i de älvar m.m. som omfattas av skydd enligt NRL.

Utöver vad där anförts kan nämnas att regeringen tämligen ofta

utnyttjat sin möjlighet att förbehålla sig prövningen även

rörande relativt sett mindre omfattande projekt. Som framgått av

det föregående anser utskottet att den gällande ordningen är

godtagbar. Med det anförda avstyrker utskottet motion

1991/92:Bo407 (fp) yrkande 1.

I yrkande 2 i samma motion föreslås riksdagen hos regeringen

begära en ändring i VL:s tillåtlighetsregler bl.a. så att

skadorna på miljön vid byggande av minikraftverk får en riktig

bedömning.

Ett motsvarande yrkande har behandlats av jordbruksutskottet

och riksdagen flera gånger. Jordbruksutskottet har bl.a. ansett

att VL och NRL ger tillräckliga möjligheter att förhindra

utbyggnader som påtagligt skadar motstående intressen.

Bostadsutskottet har inte funnit anledning till annat

ställningstagande varför förslaget i motion 1991/92:Bo407 (fp)

yrkande 2 om ändring i VL:s tillåtlighetsregler avstyrks.

I yrkande 3 i motionen föreslås en ändring av VL så att mindre

vattenkraftverk omfattas av samma utredningsmöjligheter som

större vattenföretag.

I VL finns bestämmelser som ger vattendomstol möjligheter att

införskaffa sakkunnigutredning. Bl.a. anges i VL (13 kap. 32 §)

att domstolen kan förordna en eller flera sakkunniga att efter

förberedande utredning avge utlåtande i ärendet. Om det är

lämpligt (13 kap. 33 §) får vattendomstolen uppdra åt en eller

flera ledamöter att verkställa undersökning på platsen.

Utskottet har inte funnit tillräcklig anledning föreligga att

förorda en ändring i VL av den innebörd som förordas i motion

1991/92:Bo407 (fp) yrkande 3. Reglerna i VL får anses ge

domstolen möjlighet att inhämta det underlag som kan behövas vid

bedömningen av påverkan på miljön också vid utbyggnad i

små vattendrag.

Enligt reglerna i VL (11 kap. 1 § punkt 1) skall regeringen

pröva tillåtligheten av vattenkraftverk som är avsedda för en

installerad generatoreffekt av minst 20000 kilowatt, dvs. 20

MW.

I motion 1992/93:Bo513 (s) hävdas att de vattenkraftsprojekt

som aktualiseras i dag ofta drar en betydligt mindre

generatoreffekt än 20 MW och att det därför finns anledning att

sänka den gräns enligt vilken regeringen skall pröva

tillåtligheten av vattenkraftverk. Gränsen bör vara 15 MW

alternativt 10 MW.

Som framgår av propositionen får regeringen enligt 11 kap. 3 §

VL förbehålla sig prövningen bl.a. av annat vattenföretag än

sådant som anges i 11 kap. 1 §. Som framgått ovan har regeringen

också tämligen ofta utnyttjat denna möjlighet.

Syftet med motionsförslaget -- att erhålla en

regeringsprövning enligt VL -- kan alltså tillgodoses redan

enligt gällande lag också beträffande mindre vattenkraftverk.

Utskottet finner inte tillräcklig anledning föreligga att ändra

VL i syfte att föreskriva en obligatorisk regeringsprövning

av sådana mindre vattenkraftverk som nämnts i motion

1991/92:Bo513 (s) varför den avstyrks.

I motion 1991/92:Bo505 (s) föreslås att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ersättning för skador i samband med översvämningar efter

reglerade vattendrag.

Ett motsvarande motionsyrkande har behandlats flera gånger

tidigare. Det kan erinras om att riksdagen år 1989

(1989/90:JoU22) behandlade en proposition om vissa

dammsäkerhetsfrågor och då också ett motionsyrkande av samma

innebörd som det nu aktuella. Jordbruksutskottet anförde

enhälligt att propositionen låg väl i linje med den då

behandlade motionen. Bl.a. mot denna bakgrund avstyrkte

jordbruksutskottet motionen som avslogs av riksdagen.

Bostadsutskottet finner inte anledning föreslå riksdagen att

ändra sitt ställningstagande. Motion 1991/92:Bo505 (s) om

översvämningar efter reglerade vattendrag avstyrks således.

Även i motion 1992/93:Bo504 (c) föreslås ett tillkännagivande

till regeringen om en ändring i VL. I denna motion föreslås

ändringar i VL i avsikt att förbättra möjligheterna att reglera

vattenuttag för bevattning. Motionärerna hänvisar till de

regnfattiga somrar som år 1988 och 1992 drabbade Sydsverige.

Enligt motionen bör bestämmelserna i VL angående

bevattningsföretag snarast ses över. I motionen upplyses att

Jordbruksverket fått i uppdrag att i samråd med Naturvårdsverket

utreda jordbrukets vattenbehov och vattenförsörjning.

Motionärerna tar upp en angelägen fråga. Enligt vad utskottet

erfarit har Jordbruksverket redovisat sitt uppdrag till

regeringen. Utskottet förutsätter att regeringen utan någon

riksdagens begäran därom skyndsamt överväger frågan och

förelägger riksdagen de eventuella förslag som kan visa sig

lämpliga och erforderliga. Ett tillkännagivande till regeringen

om VL:s regler för vattenuttag för bevattning bör därför nu

kunna undvaras. Resultatet av pågående överväganden bör

avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet motion

1991/92:Bo504 (c).

Slutligen behandlas i detta betänkande motion 1992/93:Jo420

yrkande 3 om övergångsreglerna i VL. Den genom motionen

aktualiserade frågan har också tagits upp av Kammarkollegiet i

en skrivelse till regeringen. Kollegiet anför sammanfattningsvis

bl.a. följande:

Tillstånd som lämnats med stöd av vattenlagen kan omprövas

till förmån för allmänna intressen. Enligt vattenlagens

promulgationslag kan även tillstånd som meddelats enligt äldre

vattenrättslig lagstiftning omprövas med stöd av vattenlagens

bestämmelser till förmån för sådana intressen.

Medför omprövningen att tillståndshavaren förpliktas utföra

skadeförebyggande åtgärder (t.ex. byggande av fisktrappa,

biotopåtgärder, spegeldammar) eller skadekompenserande åtgärder

(t.ex. fiskutsättning och fiskodling) utgår ingen ersättning

till denna under förutsättning att tillstånd till företaget

meddelats med stöd av vattenlagen. Om tillstånd till företaget

däremot meddelats med stöd av äldre vattenrättslig lagstiftning,

har staten att utge ersättning till tillståndshavaren. Här

föreligger således en skillnad som kan bero på ett förbiseende

av lagstiftaren.

Enligt kollegiet bör en ändring göras av VL:s

promulgationslag.

Utskottet, som inte har anledning att nu ta ställning till vad

Kammarkollegiet anfört om att skillnaden i de vattenrättsliga

ersättningsreglerna kan bero på ett förbiseende, har erfarit att

i regeringens kansli har bildats en arbetsgrupp för att utreda

frågan. Resultatet av denna beredning bör avvaktas. Eftersom

frågan om VL:s övergångsregler övervägs i regeringens kansli

kan ett tillkännagivande enligt motion 1992/93:Jo420 (fp)

yrkande 3 inte anses tjäna något reellt syfte.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo26,

2. beträffande ändring av 3 kap. 6 § NRL samt ytterligare

överväganden

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1991/92:Bo517, 1991/92:Bo518, 1991/92:Bo523,

1992/93:Bo23 yrkande 1, 1992/93:Bo24 yrkande b,

1992/93:Bo25, 1992/93:Bo516 samt med avslag på motionerna

1992/93:Bo22 i motsvarande del, 1992/93:Bo24 yrkandena a och

c, 1992/93:Bo27 och 1992/93:Bo507

a) antar som bilaga 1 till detta betänkande och som utskottets

förslag betecknade lydelse till lag om ändring i lagen (1987:12)

om hushållning med naturresurser m.m.,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om vissa överväganden,

res. 1 (m, fp, c, kds)

res. 2 (nyd)

3. beträffande minikraftverk i biflöden till de fyra

huvudälvarna

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo508,

4. beträffande Härjeåsjön

att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo521,

5.beträffande behov av ytterligare inventering av

vattenområden och älvsträckor

att riksdagen lägger propositionen till handlingarna,

6. beträffande ytterligare undantag från utbyggnad

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo22, denna motion i

motsvarande del, och 1992/93:Jo420 yrkande 1,

7.beträffande ändring i VL

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1991/92:Bo407 yrkande 4 och 1992/93:Bo23

yrkande 2 antar som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag

till lag om ändring i vattenlagen (1983:291),

8.beträffande prövning av utbyggnaden av vissa

minikraftverk

att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo407 yrkande 1,

9.beträffande ändring i VL:s tillåtlighetsregler

att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo407 yrkande 2,

10.beträffande bedömningen av påverkan på miljön vid

utbyggnad av små vattendrag

att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo407 yrkande 3,

11.beträffande regeringsprövning av mindre

vattenkraftverk

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo513,

12.beträffande översvämningar efter reglerade vattendrag

att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo505,

13.beträffande VL:s regler för vattenuttag för

bevattning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo504,

14.beträffande VL:s övergångsregler

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo420 yrkande 3.

Stockholm den 11 mars 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit:

Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil

Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart

Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune

Evensson (s), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s),

Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s) och Harry Staaf

(kds).

Reservationer

1. Ändring av 3 kap. 6 § NRL samt ytterligare överväganden

(mom. 2)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m),

Erling Bager (fp), Mikael Odenberg (m), Birger Andersson (c) och

Harry Staaf (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet vill" och på s. 7 slutar med "i NRL" bort ha

följande lydelse:

Beträffande Gideälven sträckan mellan Stennäs och Björna vill

utskottet anföra följande.

Enligt vad i propositionen anförts och av vad utskottet

redovisat finns för älven ärende anhängiggjort om prövning

enligt VL för utbyggnad. Utskottet delar den i propositionen

framförda uppfattningen att det är en lämplig ordning att

avvakta beslutet i vattenmålet och att en prövning av skydd

enligt NRL inte nu bör behandlas. Utöver vad i propositionen

anförts kan upplysas om att regeringen i september 1992 enligt

11 kap. 3 § VL förordnat att frågan om tillåtligheten av de

ansökta vattenföretagen i Gideälven skall prövas av regeringen.

Som framgår av promemorian Utökat älvskydd är Gideälven av

riksintresse för flera ändamål. Den är av riksintresse från

utbyggnadssynpunkt samtidigt som den äger naturvärden av

riksintresse. Remissbehandlingen av propositionen har givit ett

splittrat utfall. Remissorgan har redovisat motiv såväl för

bevarande som för utbyggnad.

Mot bakgrund av de olika synpunkter på ärendet som onekligen

finns, har utskottet kommit till uppfattningen att det finns

skäl hävda att ytterligare överväganden bör göras. Det bör

överlåtas åt regeringen att närmare bestämma formerna för dessa.

Ytterst blir övervägandena beroende av utgången i vattenmålet,

en fråga som slutligen ankommer på regeringen att pröva.

Med det nu anförda tillstyrker utskottet motion 1992/93:Bo25

(s) i motsvarande del. Ett tillkännagivande till regeringen av

vad nu anförts om ytterligare överväganden avseende viss del av

Gideälven bör göras. De motioner i vilka föreslås att riksdagen

nu skall fatta beslut om att älvsträckan skall skyddas bör

avslås av riksdagen.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Vad nu" och slutar med "till känna" bort ha följande

lydelse:

Vad nu anförts innebär sammanfattningsvis att utskottet

föreslår riksdagen att anta den ändring av 3 kap. 6 § NRL

som föreslås i propositionen. Regeringens förslag har som bilaga

2 fogats till detta betänkande. Utskottets ställningstagande

innebär att de motioner avstyrks i vilka förordas att vissa

älvsträckor i Österdalälven, Gideälven, Gimån och Luleälven bör

bevaras. Beträffande dessa älvsträckor bör ytterligare

överväganden göras. Detta bör som framgått ovan riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:2.beträffande ändring av 3 kap. 6 § NRL samt

ytterligare överväganden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag, med

anledning av motionerna 1991/92:Bo517, 1991/92:Bo523 och

1992/93:Bo25 samt med avslag på motionerna 1991/92:Bo518,

1992/93:Bo22 i motsvarande del, 1992/93:Bo23 yrkande 1,

1992/93:Bo24, 1992/93:Bo27, 1992/93:Bo507 och 1992/93:Bo516

a) antar det i propositionen intagna och som bilaga 2 till

detta betänkande fogade förslaget till lag om ändring i lagen

(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om vissa överväganden,

2. Ändring av 3 kap. 6 § NRL samt ytterligare överväganden

(mom. 2)

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "I avsikt" och på s. 8 slutar med "till känna" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt motioner i vilka föreslås att

Gideälven, sträckan mellan Stennäs och Björna, sparas.

Utskottet anser också att det finns goda skäl att i NRL ta in

även de ytterligare två älvsträckorna som aktualiserades i

promemorian, nämligen Brunnsberg i Österdalälven (sträckan

mellan Åsens kraftverk och Väsa kraftverk) samt Jaurekaska och

sjön Langas i Luleälven.

Beträffande älvsträckan vid Brunnsberg erinras i propositionen

om att den är relativt kort och redan starkt påverkad av

vattenkraftsutbyggnad bl.a. genom korttidsreglering.

Mot denna uppfattning kan ställas vad i promemorian anförts om

att älvsträckan äger stora värden för det rörliga friluftslivet

och turismen och från allmän fiskesynpunkt. Dessa intressen

måste enligt promemorian ges företräde vid en bedömning mot ett

tillskott till elproduktionen på 65 GWh. Remissvaren på

promemorian ger en splittrad bild. Förslaget i promemorian om

ett bevarande av älvsträckan har bl.a. tillstyrkts av

Länsstyrelsen i Kopparbergs län. Sammantaget anser utskottet att

bevarandeintresset väger tyngst och att älvsträckan därför bör

skyddas. Det bör i lagtexten uttryckas så att i Österdalälven

också sträckan mellan Åsens kraftverk och Väsa kraftverk tas in

i 3 kap. 6 § NRL.

Beträffande Jaurekaska i Stora Luleälven anförs i promemorian

bl.a. att Jaurekaskaforsen kan anses utgöra en ekologisk brygga

som binder samman de stora fjäll- och skogsområden vars

skyddsintresse NRL avser att försäkra. I avsikt att skydda inte

bara forsen utan även sträckan från Vietas till Stora

Lulevattnet föreslås i promemorian att i Luleälven sjön Langas

och Jaurekaska tas in i NRL. Enligt vad som framgår av

remissammanställningen med anledning av promemorian har samtliga

de remissinstanser som yttrat sig i ärendet tillstyrkt

förslaget.

Utskottet delar uppfattningen i promemorian och i remissvaren.

Älvsträckan bör bevaras från utbyggnad. Liksom beträffande

Gideälven är frågan beroende av utgången i det pågående

vattenmålet.

Under beredningen av ärendet har beträffande Gimåns

vattenområde aktualiserats om inte lagtexten borde ges en annan

lydelse så att yppade tvivel undanröjs om huruvida Ljungån

kommer att kunna bevaras. Utskottet anser att Ljungån bör

bevaras. Lagtexten i 3 kap. 6 § NRL bör därför ges en annorlunda

lydelse än den i propositionen. Sålunda bör beträffande Ljungan

ordet Holmsjön bytas ut mot ordet Leringsforsen. Liksom

beträffande Gideälven och Jaurekaska är frågan beroende av

prövningen i vattendomstolen om utbyggnad av kraftverk i

Ljungån.

Vad utskottet föreslagit om att förutom i Gideälven även

älvsträckor i Österdalälven och Luleälven bör tas in i NRL

innebär i princip att motionerna 1991/92:Bo523 (fp),

1992/93:Bo22 (fp), 1992/93:Bo23 (v) yrkande 1, dessa motioner i

motsvarande del, 1992/93:Bo24 (-) yrkandena a och c,

1992/93:Bo27 (kds) och 1992/93:Bo507 (c) tillstyrks av

utskottet. Även Ljungån bör skyddas i enlighet med vad ovan

anförts.

Utskottets förslag om att ta in ytterligare älvsträckor i NRL

innebär en minskning av den år 1984 beslutade vattenkraftsplanen

med mindre än 0,2 TWh. Ur ett energipolitiskt perspektiv spelar

ett sådant undantag inte någon avgörande roll för vattenkraftens

andel av energibalansen. Däremot innebär ett bevarande av

älvsträckorna att attraktiva miljöer för rörligt friluftsliv,

turism och fiske kan sparas och utvecklas positivt, något som

inte minst ur ett långsiktigt perspektiv är av stor vikt.

Riksdagen bör med anledning av regeringens förslag och de ovan

behandlade motionerna anta en ändring av 3 kap. 6 § NRL.

Vissa ytterligare överväganden enligt förslaget i motion

1992/93:Bo25 (s) kan inte anses erforderliga. I enlighet med vad

nu anförts har ett förslag till lydelse av det diskuterade

lagrummet utformats och fogats som bilaga 3 till detta

betänkande. Utskottet föreslår riksdagen att anta detta förslag.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:2.beträffande ändring av 3 kap. 6 § NRL

samt vissa ytterligare överväganden

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1991/92:Bo517, 1991/92:Bo518, 1991/92:Bo523,

1992/93:Bo22 i motsvarande del, 1992/93:Bo23 yrkande 1,

1992/93:Bo24, 1992/93:Bo27, 1992/93:Bo507 och 1992/93:Bo516

samt med avslag på motion 1992/93:Bo25 antar som bilaga 3 till

detta betänkande och utskottets förslag betecknade lydelse till

lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med

naturresurser,

Särskilt yttrande

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anför:

I propositionen föreslås att de fyra största outbyggda älvarna

-- Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven -- skall

benämnas nationalälvar. Detta skall framgå av 3 kap. 6 § NRL.

Någon saklig skillnad i skyddet mot vattenkraftsutbyggnad

jämfört med övriga skyddade vattendrag innebär förslaget enligt

propositionen dock inte.

Utskottet har enhälligt -- om än något motvilligt --

accepterat regeringsförslaget. Det är dock förvånande att

regeringen lägger fram förslag som enligt dess uppfattning

närmast är att anse som en nullitet. Förhoppningsvis är

förslaget att se som en engångsföreteelse. Riksdagen bör

naturligtvis underställas förslag med reellt innehåll. Som en

ett udda inslag i NRL har vi dock kunnat acceptera att till

lagen görs ett tillägg, enligt regeringens mening, uppenbarligen

utan saklig innebörd. Lagförslag med denna brist på relevans bör

fortsättningsvis inte föreläggas riksdagen.