Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Värnpliktiga i mobiliserings- och förplägnadstjänst m.m.

1993-05-25 · 6 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1992/93:FöU11, Värnpliktiga i mobiliserings- och förplägnadstjänst m.m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Försvarsutskottets betänkande

1992/93:FÖU11

Värnpliktiga i mobiliserings- och förplägnadstjänst m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1992/93

FöU11

I betänkandet behandlas de förslag som regeringen förelagt

riksdagen i proposition 1992/93:228 om ändrade

grundutbildningstider för vissa värnpliktiga, m.m. I betänkandet

behandlas också en med anledning av propositionen väckt motion

samt en motion från den allmänna motionstiden 1993.

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar de i propositionen

förelagda ändringarna i värnpliktslagen (1941:967). Ändringarna

innebär att värnpliktiga som tas ut till grundutbildning för

tolk och förhörsledare får lika lång grundutbildningstid oavsett

vid vilken försvarsgren de tas ut. Förslaget innebär också en

förkortning av grundutbildningstiden för dessa värnpliktiga.

Ändringarna innebär också en sänkning av den minsta

grundutbildningstiden för värnpliktiga läkare, tandläkare och

apotekare.

Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner de i

propositionen föreslagna riktlinjerna om värnpliktiga i

mobiliserings- och förplägnadstjänst. Utskottet föreslår att de

två motionerna, som väckts i frågan, avslås.

I en reservation (s) framhålls att regeringens förslag om

mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga bör avslås.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen

1. antar lagförslaget

2. godkänner riktlinjerna om värnpliktiga i mobiliserings-

och förplägnadstjänst.

Regeringens lagförslag har fogats som bilaga till betänkandet.

Motionerna

Motion väckt med anledning av propositionen.

1992/93:Fö7 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen avslår de i propositionen föreslagna riktlinjerna om

värnpliktiga i mobiliserings- och förplägnadstjänst.

Motion väckt under den allmänna motionstiden 1993.

1992/93:Fö313 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättandet och produktionen av

mobiliserings- och förplägnadsförband och att påbörjad

produktion av särskilda MOF-förband stoppas,

2. att riksdagen hos regeringen begär att, om behov

föreligger, en särskild försöksverksamhet startas för

värnpliktigas utbildning inom områdena mobilisering och

förplägnad,

3. att riksdagen hos regeringen begär att få en redovisning

av försöksverksamheten för förråds- och verkstadsvärnpliktiga.

Utskottet

Ändrad tid för grundutbildning av vissa värnpliktiga.

I propositionen lämnas förslag till ändringar i

värnpliktslagen (1941:967). Värnpliktiga som tas ut för

grundutbildning till tolk och förhörsledare föreslås få lika

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

lång grundutbildning oavsett vid vilken försvarsgren de tas ut.

Detta sker genom att tolk och förhörsledare i lagen anges som en

särskild specialistbefattning med lika lång utbildningstid.

Grundutbildningstiden för dessa värnpliktiga föreslås omfatta

minst 360 och högst 380 dagar, vilket innebär att

utbildningstiden blir ungefär två månader kortare än för

närvarande. I propositionen föreslås vidare en sänkning av den

minsta grundutbildningstiden för till specialistbefattningar

uttagna värnpliktiga läkare, tandläkare och apotekare till 120

dagar. Enligt propositionen bör de föreslagna ändringarna träda

i kraft den 1 juli 1993.

Utskottet har inte något att erinra mot de föreslagna

ändringarna i värnpliktslagen. Riksdagen bör sålunda anta

framlagda förslag till lagändringar.

Värnpliktiga i mobiliserings- och förplägnadstjänst

Regeringen föreslår att utbildning av värnpliktiga för

mobiliserings- och förplägnadstjänst skall genomföras i huvudsak

i enlighet med regeringens uppdrag till Chefen för armén den 10

december 1992.

Uppfyllnaden av mobiliserings- och förplägnadsorganisationen

bör enligt propositionen ske genom att de militära myndigheterna

i krigsorganisationen under uppbyggnadstiden utnyttjar dels

samtliga civilanställda som blir kvar i grundorganisationen och

som går att krigsplacera, dels flertalet merbehovsutbildade

kockar inom marinen för krigsplacering inom förplägnadstjänsten.

Uppsättningstiden av mobiliserings- och förplägnadsförbanden

bör enligt regeringen förlängas och vara 15 år.

Regeringen anger vidare att åtgärderna bör vara av en sådan

omfattning att uppsägning av civilanställda kan begränsas så

långt som möjligt. På Gotland och i nuvarande Övre Norrlands

militärområde föreslås att civilanställda som berörs av

införandet av utbildningen av mobiliserings- och

förplägnadsvärnpliktiga enbart avvecklas genom naturlig avgång.

Frågan om värnpliktiga i mobiliserings- och förplägnadstjänst

tas upp i två motioner.

Motionärerna i motion Fö313 (s) framhåller i yrkande 1 att

behovet av att upprätta särskilda förband för mobiliserings- och

förplägnadstjänst inte är styrkt och att påbörjad produktion av

förbanden bör stoppas. I motionen framförs att armén saknar

fullgoda skäl att enbart direktrekrytera värnpliktiga till dessa

förband. Armén borde omgående, framhålls det, ta till vara dels

värnpliktiga som kan föras över från fältförbanden och

merbehovsutbildningen inom marinen, dels personal från

frivilligorganisationerna samt samtliga civilanställda som går

att krigsplacera. Motionärerna påpekar att enligt

värnpliktslagen enbart de värnpliktiga som behövs för

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

försvarsmaktens krigsorganisation och fredstida beredskap skall

tas ut till utbildning. Rekryteringen strider enligt

motionärerna mot denna lag. Alla civilanställda som blivit

uppsagda bör snarast få sina uppsägningar återkallade. I yrkande

2 föreslås att om behov föreligger bör en särskild

försöksverksamhet startas för värnpliktigas utbildning inom

områdena mobilisering och förplägnad. I yrkande 3 föreslår

motionärerna att den av riksdagen tidigare godkända

försöksverksamheten av verkstads- och förrådsvärnpliktiga

snarast redovisas.

Motionärerna i Fö7 (s) påpekar att utbildning av värnpliktiga

för mobiliserings- och förplägnadstjänst nu genomförs i huvudsak

i enlighet med regeringens uppdrag till Chefen för armén den 10

december 1992. Detta trots att försvarsutskottet vid

behandlingen av frågan framhöll att volymen och de närmare

förutsättningarna för att utnyttja dessa värnpliktiga i

krigsorganisationen samt utbildningens innehåll borde beslutas

först sedan Pliktutredningen hade lämnat sina förslag.

Motionärerna framhåller vidare att försvarsutskottet förutsatte

att regeringen utan tidsspillan skulle återkomma till riksdagen

med beslut i frågan. Så skedde alltså inte innan regeringen gav

arméchefen i uppdrag att genomföra nämnda utbildning.

Motionärerna menar att utskottet ännu inte fått det av utskottet

begärda beskedet om utbildningsvolymen för mobiliserings- och

förplägnadsvärnpliktiga och i ett läge med den största

arbetslösheten i landet i modern tid är det angeläget att inte i

onödan öka antalet arbetslösa. De ekonomiska vinsterna för

försvaret av att ersätta civilanställda med värnpliktiga

ifrågasätts av motionärerna. Regeringens förslag bör därför

enligt motionärerna avslås och alla civilanställda som blivit

uppsagda till följd härav bör snarast få sina uppsägelser

återkallade.

Utskottet har i tidigare sammanhang behandlat frågan om

värnpliktiga i mobiliserings- och förplägnadstjänst. Sålunda

framhöll utskottet i betänkande 1991/92:FöU12 att värnpliktiga i

mobiliserings- och förplägnadstjänst kan accepteras på villkor

att utbildningen utgår från krigsorganisationens behov.

Utskottet framhöll vidare:

Volymen och de närmare förutsättningarna för dessa

värnpliktigas utnyttjande i krigsorganisationen samt

utbildningens innehåll bör dock beslutas först sedan

Pliktutredningen lämnat sina förslag. Utskottet förutsätter att

regeringen utan tidsspillan återkommer till riksdagen i frågan.

Utskottet förordade vidare bifall till en förlängning av

grundutbildningstiden till nio månader för dessa värnpliktiga.

Utskottet kan konstatera att de riktlinjer som enligt

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

propositionen bör gälla för värnpliktiga i mobiliserings- och

förplägnadstjänst i huvudsak följer Pliktutredningens

synpunkter, bl.a. vad avser utnyttjande av civilanställda och av

merbehovsutbildade kockar inom marinen samt förlängning av

uppsättningstiden till 15 år.

Utskottet kan vidare konstatera att regeringen av

arbetsmarknadsmässiga skäl anser att i utsatta delar av landet

civilanställda skall avvecklas enbart genom naturlig avgång.

Utskottet anser att sådana motiv finns vad gäller Övre Norrlands

militärområde medan övervägande beredskapsskäl på Gotland gör

att samma lösning bör väljas där. Utskottet utgår i detta

sammanhang från att de lokala personalminskningsmålen inte

överflyttas på andra kategorier anställda.

Inför utskottet har redovisats utvecklingen av

värnpliktsvolymerna under de närmaste utbildningsåren. Enligt

utskottet är det angeläget att dessa volymer så snart som

möjligt anpassas till de jämkningar som blir följden av

regeringens förslag. Utskottet förutsätter att regeringen

återkommer vad avser dessa volymer med en redovisning till

riksdagen.

Utskottet har i övrigt inte något att invända mot vad

regeringen har anfört om värnpliktiga i mobiliserings- och

förplägnadstjänst. Det är utskottets uppfattning att regeringen

genom sin redovisning i propositionen nu tillgodosett

intentionerna i 1992 års försvarsbeslut i frågan. Utskottet

föreslår därför att riksdagen godkänner de riktlinjer som

föreslagits. Motionerna Fö7 (s) och Fö313 (s) bör sålunda

avslås.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslaget

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

värnpliktslagen (1941:967),

2. beträffande riktlinjer om värnpliktiga i mobiliserings-

och förplägnadstjänst

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1992/93:Fö7 och 1992/93:Fö313 godkänner regeringens

förslag.

res. (s)

Stockholm den 25 maj 1993

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Wiggo

Komstedt (m), Ingvar Björk (s), Gunhild Bolander (c), Barbro

Evermo Palmerlund (s), Christer Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds),

Sven Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s), Henrik

Landerholm (m), Britt Bohlin (s), Sven-Olof Petersson (c), Åke

Carnerö (kds) och Bengt Lindqvist (s).

Reservation

Riktlinjer om värnpliktiga i mobiliserings- och

förplägnadstjänst (mom. 2)

Iréne Vestlund, Ingvar Björk, Barbro Evermo Palmerlund,

Christer Skoog, Sven Lundberg, Karin Wegestål och Bengt

Lindqvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 4

börjar med "Utskottet kan konstatera" och slutar med "sålunda

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

avslås" bort ha följande lydelse:

Utbildning av värnpliktiga för mobiliserings- och

förplägnadstjänst genomförs nu i huvudsak i enlighet med

regeringens uppdrag till Chefen för armén den 10 december 1992.

Detta trots att försvarsutskottet vid behandlingen av frågan

framhöll att volymen och de närmare förutsättningarna för att

utnyttja dessa värnpliktiga i krigsorganisationen samt

utbildningens innehåll borde beslutas först sedan

Pliktutredningen hade lämnat sina förslag. Försvarsutskottet

förutsatte att regeringen utan tidsspillan skulle återkomma till

riksdagen med förslag i frågan. Så skedde alltså inte innan

regeringen gav arméchefen i uppdrag att genomföra nämnda

utbildning.

När nu förslaget kommer som en del i proposition 1992/93:228

är de värnpliktiga redan inkallade och arbetar tillsammans med

de civilanställda som är uppsagda på grund av att värnpliktiga

skall överta deras arbetsuppgifter.

Trots att regeringen accepterar en del av de alternativ till

nyrekrytering som Pliktutredningen föreslagit har den inte

angivit hur det påverkar antalet som årligen skall

grundutbildas.

Regeringen anger att det arbetsmarknadspolitiska läget gör det

angeläget att försöka lindra effekterna för de civilanställda av

att mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga införs. På

Gotland och i nuvarande Övre Norrlands militärområde skall

berörda civilanställda därför enbart avvecklas genom naturlig

avgång. Det allvarliga läget gäller tyvärr hela landet, varför

utskottet anser det motiverat att förfara på samma sätt

överallt. Särskilt vill utskottet peka på den speciella

situationen i Nedre Norrlands militärområde. I en första version

från regeringen omfattades även Nedre Norrlands militärområde av

förslaget om avveckling av civilanställda genom naturlig avgång,

frånsett Gävleborgs län. Utskottet konstaterar att situationen

på arbetsmarknaden i Nedre Norrlands militärområde är betydligt

sämre än på Gotland och minst lika bekymmersam som i Övre

Norrlands militärområde. Som exempel kan anföras att

arbetslösheten i Sollefteå och i Östersund är betydligt högre än

i Umeå, Boden och på Gotland. Enligt utskottets mening finns det

ingen anledning att särskilja Nedre Norrlands militärområde från

Övre Norrlands militärområde i detta hänseende.

Riksdagen har ännu inte fått det begärda beskedet om

utbildningsvolymen för mobiliserings- och

förplägnadsvärnpliktiga. I ett läge med den största

arbetslösheten i landet i modern tid är det angeläget att inte i

onödan öka antalet arbetslösa. De förmodade ekonomiska vinsterna

för försvaret av att ersätta civilanställda med värnpliktiga har

starkt ifrågasatts, medan de negativa samhällsekonomiska

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

konsekvenserna i form av ökade kostnader för

arbetslöshetsunderstöd, förtidspensionering och omskolning kan

beläggas.

Utskottet anser därför att regeringens förslag bör avslås och

alla civilanställda som blivit uppsagda till följd härav bör

snarast få sina uppsägelser återkallade.

Det anförda innebär att utskottet föreslår att riksdagen, med

bifall till motionerna Fö7 (s) och Fö313 (s) och med avslag på

proposition 1992/93:228 i den del som rör mobiliserings- och

förplägnadsvärnpliktiga, som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande riktlinjer om värnpliktiga i mobiliserings-

och förplägnadstjänst

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Fö7 och

1992/93:Fö313 och med avslag på propositionen i denna del som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Förslag till

Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Bilaga