Bet. 1992/93:FöU13

Försvarsutskottets betänkande

1992/93:FÖU13

Forskning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1992/93

FöU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas vad regeringen -- efter föredragning

av försvarsministern, statsrådet Björck -- har förelagt

riksdagen i proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap och

framsteg, avsnitt 4 Försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Betänkandet behandlar också två motioner som väckts med

anledning av propositionen samt tre motioner som avgivits under

den allmänna motionstiden.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag

om riktlinjer för ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram.

Riksdagen föreslås också godkänna den del av finansieringen av

programmet som utgörs av bidrag från den fjärde huvudtiteln.

Utskottet anser att de frågor som förs fram i de avgivna

motionerna -- inrättandet av ett nationellt risk- och

beredskapscentrum i Karlstad resp. behovet av ett långsiktigt

hållbart brandforskningsprogram -- kommer att behandlas i nu

aktuella utredningar. Motionerna bör därför avslås.

Propositionen

I proposition 1992/93:170 föreslår regeringen att riksdagen

beträffande flygteknisk forskning (avsnitt 4.3)

1. godkänner förslaget om riktlinjer för ett nationellt

flygtekniskt forskningsprogram,

2. godkänner förslaget om bidrag från fjärde huvudtiteln till

finansiering av ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram.

Motionerna

Avgivna med anledning av propositionen:

1992/93:Fö5 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att inrätta ett internationellt centrum för

forskning och utbildning rörande säkerhet, sårbarhet och

risker, med lokalisering till Karlstad.

1992/93:Fö6 av Björn Samuelson och Bertil Måbrink (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättande av ett internationellt centrum

för forskning och utbildning rörande säkerhet, sårbarhet och

risker, med lokalisering till Karlstad.

Motioner avlämnade under allmänna motionstiden 1993:

1992/93:Fö406 av Göthe Knutson m.fl. (m, fp, c, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att lokalisera ett risk- och

beredskapscentrum till Karlstad.

1992/93:Fö705 av Lisbet Calner och Sverre Palm (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att snarast finna en långsiktigt

hållbar lösning för brandforskningen i landet.

1992/93:Fö709 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att utredningen som skall

behandla frågor om olika fredstida hot får i uppdrag att även

överväga frågan om inrättande av ett risk- och

beredskapscentrum, med lokalisering som redovisats i motionen.

Utskottet

Inledning

Propositionens avsnitt 4 -- som till stor del bygger på

underlag från 1991 års försvarsforskningsutredning - inleds med

en allmän beskrivning av forskning och utveckling inom

försvarssektorn, forskningens syfte och omfattning. Härefter

behandlar propositionen forskning för totalförsvaret, där

utredningens förslag beträffande gemensam försvarsforskning

återges och kommenteras. Någon hemställan till riksdagen görs

inte i denna del. Propositionen behandlar sedan flygteknisk

forskning och utbildning med förslag till riksdagen om

riktlinjer för ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram

samt om bidrag från fjärde huvudtiteln till finansieringen av

detta program. Aktuell del av propositionen avslutas med ett

avsnitt som, utan hemställan till riksdagen, redogör för bl.a.

grundläggande forskning om sårbarhet och beredskapshänsyn.

Utskottet tar upp till behandling endast den del av

propositionen som innehåller hemställan till riksdagen samt de

avgivna motionerna.

Flygteknisk forskning och utbildning

Regeringen pekar i sin bakgrundsteckning på att den

kunskapsutveckling som ägt rum inom flygtekniken har haft

positiva effekter för forskning och utveckling även utanför det

direkta tillämpningsområdet. Flygtekniken är sålunda i vid

mening en drivande kraft i allmän teknikutveckling och inom

teknisk forskning och utveckling.

Regeringen anför vidare att svensk flygindustri har ett högt

internationellt anseende. Det har utvecklats bl.a. genom de för

ett litet land unikt långsiktiga satsningarna på en militär

flygindustri. Kunskaps- och kompetensbasen i denna har under de

senaste tio åren använts för att bygga upp en omfattande civil

produktion.

Regeringen anmäler att det finns ett antal, i huvudsak

samstämmiga, förslag från flygindustrin och olika myndigheter om

en satsning på flygteknisk forskning och utbildning. Dessa

förslag innehåller två huvuddelar: ett nationellt flygtekniskt

centrum och ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram.

Förslagen sägs innebära en väsentligt utökad samverkan mellan

tekniska högskolor, försvarsmyndigheter och företag vad avser

såväl forskning som utbildning.

Regeringen anser att det är angeläget att en förstärkning av

den flygtekniska forskningen kan ske med utgångspunkt i de

lämnade förslagen. Regeringen föreslår därför att från fjärde

och tolfte huvudtiteln sammanlagt högst 30 miljoner kronor per

år under treårsperioden 1993/94--1995/96 avsätts för ett

nationellt flygtekniskt forskningsprogram. Bidraget från den

fjärde huvudtiteln föreslås anpassas till programmets

finansiering i övrigt och omfatta högst 20 miljoner kronor per

år under den aktuella treårsperioden. Bidraget bör för

budgetåret 1993/94 lämnas från anslaget D 2. Flygvapenförband:

Anskaffning av materiel. Regeringen anmäler att anslagsförslagen

under fjärde huvudtiteln i 1993 års budgetproposition (bilaga 5)

är samstämda med vad som föreslås om finansiering av det

flygtekniska forskningsprogrammet.

Utskottet delar regeringens bedömning att

kunskapsutvecklingen inom flygtekniken -- med sina speciella och

ofta mycket kvalificerade krav på material, beräkningar,

miniatyrisering, tillförlitlighet m.m. -- i vid mening är en

drivande kraft i allmän teknikutveckling samt teknisk forskning

och utbildning. Dessa kunskaper är således en nationell tillgång

och bör vidareutvecklas. Utskottet biträder därför

propositionens förslag att förstärka den flygtekniska

forskningen och utbildningen. Utskottet anser, liksom

regeringen, att det bör uppdras åt en särskild förhandlare att

åt staten överlägga med flygindustrin om omfattning, inriktning,

finansiering och styrning av programmet. Det är härvid viktigt

att staten och flygindustrin delar på finansieringen.

Inriktningen och styrningen av programmet bör spegla den

gemensamma finansieringen och sträva efter att maximera

utnyttjandet av de inom området tillgängliga resurserna för

forskning och utveckling, forskarutbildning och grundläggande

teknisk utbildning. Riksdagen bör således godkänna regeringens

förslag till riktlinjer för ett nationellt flygtekniskt

forskningsprogram.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner det

föreslagna bidraget från fjärde huvudtiteln till finansiering av

det flygtekniska forskningsprogrammet.

Utskottet övergår till att behandla de aktuella motionerna.

I två likalydande motioner -- Fö5 (s) och Fö6 (v) -- föreslås

att ett internationellt centrum för forskning och utbildning

rörande säkerhet, sårbarhet och risker inrättas i Karlstad.

Motionärernas utgångspunkt för sitt förslag är att den

forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170) anger två

huvudfrågor som grund för regeringens prioriteringar, nämligen

koncentrerade forskningsinsatser inom strategiska områden och

ett förstärkt samspel mellan universitet och högskolor å ena

sidan och näringslivet och samhället å den andra.

Motionärerna pekar på ett flertal anledningar som enligt deras

upppfattning gör att forskning, utveckling och utbildning inom

ämnesområdet säkerhet och sårbarhet väl fyller kriterierna för

att vara ett strategiskt område. De nämner t.ex. osäkerheten om

hur sårbarheten påverkas av den fortsatta samhällsutvecklingen

och de stora ekonomiska värden som går till spillo eller står på

spel vid bränder och olyckor med farligt gods. De nämner också

områdets vetenskapliga mångfald, tvärdisciplinära karaktär och

samhällsrelevans.

En lokalisering av det föreslagna centret till Karlstad sägs

också kunna tillgodose det andra av de nämnda kriterierna. I

Karlstad finns en av landets större högskolor med en forskning i

snabb utveckling på stor bredd. Räddningsverket är förlagt dit,

liksom FOA:s beteendevetenskapliga forskning.

Motionärerna förutsätter att ett internationellt centrum för

forskning och utbildning rörande säkerhet, sårbarhet och risker

skulle, sedan det inrättats, kunna drivas med i huvudsak de

resurser som de berörda myndigheterna redan förfogar över, jämte

intäkter.

Motion Fö406 (m, fp, c, kds) föreslår också lokalisering av

ett risk- och beredskapscentrum till Karlstad. Motionärerna

anger att ett sådant institut skulle kunna bli en samlad

förmedlande länk mellan dem som bedriver tvärvetenskaplig

forskning och utveckling inom området skydd och säkerhet och de

myndigheter och andra organ som tillämpar kunnandet. De

framhåller i sina motiv vidare att Karlstad drabbats hårt av

nedläggningar i statlig verksamhet.

I motion Fö709 (s) föreslår samma motionärer som i motion Fö5

(s), med i stort de motiv som nyss redovisats, att den utredning

som skall behandla frågor om fredstida hot får i uppdrag att

även överväga frågan om att inrätta ett risk- och

beredskapscentrum i Karlstad.

Riskanalyser utgör grund för en rad bedömningar och beslut i

beredskapsplaneringen och den fredstida räddningstjänsten.

Utskottet har erfarit att det inom Sverige i den högre

utbildningen inte förekommer några samlade insatser om risker

och riskhantering. Inom forskning och utveckling är situationen

inte mycket bättre. Sverige torde i dessa avseenden ligga efter

de nordiska grannländerna. Utskottet anser det viktigt med en

förbättrad kunskapsbas för de riskbedömningar som behöver göras

i samhället samt en stabilare grund för internationell samverkan

inom området.

Enligt utskottets uppfattning behöver ett flertal frågor

övervägas närmare innan ställning kan tas till det föreslagna

risk- och beredskapscentret. Sådana överväganden kan lämpligen

ske i den av regeringen nyligen tillsatta utredningen (Fö

1992:3) om påfrestningar och risker i det fredstida samhället

samt om vissa frågor inom totalförsvarets civila del (Hot- och

riskutredningen).

Utskottet har erfarit att det till regeringen har inkommit

förslag om att inrätta ett risk- och beredskapscentrum i

Karlstad i enlighet med vad som förordas i motionerna.

Regeringen har överlämnat dessa skrivelser till nämnda

utredning. Utskottet har vidare erfarit att det också förs

diskussioner om att inrätta ett motsvarande centrum med

anknytning till universitetet i Lund.

Utskottet konstaterar att motion Fö709 (s) föreslår en

behandling av frågan som redan har tillgodosetts av regeringen.

Utskottet utgår därför från att det föreslagna centret noga

kommer att prövas i utredningen. Därmed får också motionerna Fö5

(s), Fö6 (v) och Fö406 (m, fp, c, kds) anses bli tillgodosedda.

Motionerna bör således inte bifallas av riksdagen.

Motion Fö705 (s) framhåller att de sammanlagda kostnaderna för

bränder och brandbekämpning i Sverige årligen uppgår till drygt

12 miljarder kronor. Samtidigt satsas endast ca 15 miljoner

kronor på brandforskning.

Enligt motionärerna riskerar denna redan alltför låga

forskningsinsats att nu reduceras. Brandforskningen, som

administreras av programorganet BRANDFORSK, finansieras av

staten, försäkringsbranschen, industrin och kommunerna.

BRANDFORSK står enligt motionärerna inför akuta problem när det

gäller att föra nästa treårsavtal i hamn. I detta läge anser

motionärerna det nödvändigt att berörda intressenter, däribland

staten, snarast söker finna en lösning som långsiktigt säkrar

brandforskningen i Sverige.

Utskottet noterar att regeringen på annan plats (s.

427--428) i den forskningspolitiska propositionen aviserar en

översyn av industriforskningsinstitutens verksamhet och deras

finansiering. Programorganet BRANDFORSK kommer att behandlas i

detta sammanhang. Utskottet utgår från att de problem som

motionärerna för fram kommer att övervägas och åtgärdas i nämnda

översyn och att därmed motionen blir tillgodosedd. Riksdagen bör

följaktligen inte bifalla motion Fö705 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nationellt flygtekniskt forskningsprogram

att riksdagen med bifall till propositionen godkänner

förslaget om riktlinjer för ett nationellt flygtekniskt

forskningsprogram,

2. beträffande finansiering av ett nationellt flygtekniskt

forskningsprogram

att riksdagen med bifall till propositionen godkänner

förslaget om bidrag från fjärde huvudtiteln till finansiering av

ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram,

3. beträffande risk- och beredskapscentrum

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fö5, 1992/93:Fö6,

1992/93:Fö406 och 1992/93:Fö709,

4. beträffande brandforskning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fö705.

Stockholm den 18 maj 1993

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson

(s), Wiggo Komstedt (m), Iréne Vestlund (s), Lars Sundin (fp),

Ingvar Björk (s), Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund

(s), Christer Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds), Robert Jousma

(nyd), Sven Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s)

och Henrik Landerholm (m).