Bet. 1992/93:FöU4

Försvarsutskottets betänkande

1992/93:FÖU04

Verksamheten vid Försvarets datacenter

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

1992/93

FöU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag som regeringen -- efter

föredragning av försvarsministern, statsrådet Björck -- har

förelagt riksdagen i proposition 1992/93:73 om verksamheten vid

Försvarets datacenter. Betänkandet behandlar också en med

anledning av propositionen väckt motion.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen skall

bemyndiga regeringen att överlåta statens tillgångar och skulder

i Försvarets datacenter till ett statligt eller privat ägt

aktiebolag och att myndigheten i anslutning härtill läggs ned.

Riksdagen föreslås avslå motionen.

Propositionen

I proposition 1992/93:73 föreslår regeringen riksdagen att

1. godkänna att Försvarets datacenter skall läggas ned,

2. bemyndiga regeringen att överlåta statens tillgångar och

skulder i Försvarets datacenter till ett statligt eller privat

ägt aktiebolag i enlighet med vad som förordats i propositionen.

Motionen

1992/93:Fö3 av Berit Oscarsson och Göran Magnusson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Försvarets datacenter.

Utskottet

Bakgrund

En särskild myndighet, Försvarets datacentral, bildades år

1974 (prop. 1974:75, FöU21, rskr. 192) för en samordnad

datadrift vid främst myndigheter inom Försvarsdepartementets

verksamhetsområde. Uppgiften var att på uppdragsbasis svara för

driften av myndigheternas datorer och tillgodose behovet av

datorkapacitet för administrativ databehandling samt

administration och underhåll m.m. av bl.a. terminaler och linjer

för kommunikation mellan uppdragsgivarna och datacentralens

datorer. Den huvudsakliga verksamheten bestod i att driva ett

antal s.k. stordatorer.

År 1981 utvidgades datacentralens uppgifter till att omfatta

även systemutveckling och systemunderhåll. Syftet härmed var att

minska försvarsmyndigheternas behov av externa konsulter på

dataområdet. Myndighetens namn ändrades till Försvarets

datacenter år 1987. Organisationen ändrades den 1 juli 1991 och

består av chef och styrelse samt huvudkontor och regionkontor.

Av den totala omsättningen under budgetåret 1991/92 på 237

miljoner kronor utgjorde driftuppdragen och konsultuppdragen

vardera ca 40 %, medan resten avsåg utbildningsuppdrag och

förmedlingsuppdrag i samband med försäljning av program- och

maskinvara m.m. Huvuddelen av driftuppdragen utförs vid

stordatorcentraler i Stockholm, Arboga och Karlstad. Dessutom

svarar Försvarets datacenter för driften av ett tjugotal mindre

anläggningar i uppdragsgivarnas lokaler.

Verksamheten vid Försvarets datacenter skall vara ekonomiskt

självbärande och bedrivas i konkurrens med andra leverantörer

inom dataområdet. Verkskapitalet uppgick den 30 juni 1992 till

knappt 50 miljoner kronor.

Utredningen (Fö 1991:04) om lednings- och

myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO) har i en

delrapport i september 1992 redovisat överväganden och förslag

rörande verksamheten vid Försvarets datacenter. Utredningen har

samrått med Överbefälhavaren, Försvarets materielverk och

Försvarets datacenter, vilka inte haft något att erinra mot

förslagen.

Ny verksamhetsform för Försvarets datacenter

Regeringen anför att användningen av ADB inom försvarsmakten

under det senaste årtiondet har inneburit en

tyngdpunktsförskjutning från stordatordrift mot nya system med

en decentraliserad struktur byggande på omfattande kommunikation

mellan systemen. Detta har inneburit att beläggningen på

datacentrets stordatorer successivt kommit att minska för att --

som det nu kan bedömas -- vara helt avvecklad vid 1990-talets

slut. Regeringen anför vidare att Försvarets datacenters

konsultverksamhet har utvecklats och att myndigheten för

närvarande får cirka hälften av försvarsmaktens konsultuppdrag

gällande administrativa system.

Datateknikens utveckling sägs även ha inneburit att samma

tekniska komponenter och system kommit till användning på en

mängd områden som tidigare ansetts vara naturligt avgränsade.

Inte minst har de starkt ökade möjligheterna till kommunikation

mellan olika system bidragit till detta. Framöver skulle därför

Försvarets datacenter i allt mindre omfattning komma att verka

som den stödmyndighet för datordrift som var meningen från

början. Regeringen ansluter sig därför till utredarens

uppfattning att avgränsningen av datacentrets verksamhet till

att avse enbart administrativa ADB-system inte längre är

ändamålsenlig. Om myndigheten skall kunna vidareutvecklas och

erbjuda tjänster som är av intresse för försvarsmakten, måste

därför verksamheten breddas och teknikkunnandet fördjupas.

Regeringen ansluter sig vidare till utredarens bedömning att

försvarsmaktens intressen bäst tillgodoses, om den verksamhet

som Försvarets datacenter nu ansvarar för i fortsättningen drivs

i aktiebolagsform med anknytning till ett konsult- eller

industriföretag. En sådan ordning sägs leda till tydliga

ansvarsgränser mellan försvarsmakten--beställaren och

bolaget--leverantören. Den borde också kunna leda till att

försvarsmakten kan dra bättre nytta av konkurrensen mellan olika

leverantörer vid upphandling av datatjänster. I sitt

ställningstagande pekar också regeringen på att

Riksrevisionsverket i en rapport i augusti 1992 ansett

bolagsformen lämplig för den verksamhet som Försvarets

datacenter bedriver.

Regeringen säger sig också i sin prövning av ärendet ha

beaktat möjligheterna till sekretess och säkerhetsskydd.

Regeringen hänvisar till skyldigheterna enligt 5 § förordningen

(1981:421) om säkerhetsskydd vid statliga myndigheter för det

fall information avses utlämnas och denna bör sekretesskyddas

med stöd av 14 kap. 9 eller 10 § sekretesslagen (1980:100). Om

det upprättas ett kontrakt skall, enligt samma föreskrifter,

utlämnandet även förbindas med de avtalsrättsliga villkor som

behövs till skydd för informationen. Överbefälhavaren och

Rikspolisstyrelsen sägs vidare ha utfärdat närmare föreskrifter

och allmänna råd beträffande säkerhetsskyddet kring upphandling

och arbete för statens behov som med hänsyn till rikets säkerhet

skall hemlighållas. Regeringen anser därför att det från

säkerhetsskyddssynpunkt är acceptabelt att föra över

verksamheten vid Försvarets datacenter till ett aktiebolag.

Innan slutlig ställning tas till ägarfrågan anser regeringen

det vara nödvändigt att först ta närmare kontakter med tänkbara

köpare, vilka bör sökas bland konsult- och industriföretagen i

branschen. När en överlåtelse av tillgångar och skulder i

Försvarets datacenter på godtagbara villkor kan genomföras till

ett lämpligt statligt eller privat ägt aktiebolag, bör

regeringen ha möjlighet att besluta om en sådan överlåtelse.

Regeringen utesluter härvid inte att -- i vart fall under en

övergångstid -- ett nytt statligt aktiebolag bildas för

ändamålet, eller att staten blir delägare i ett nytt bolag.

Bemyndigandet för regeringen bör därför också innefatta

möjligheten att avyttra de aktier som staten kan komma att äga

under genomförandet av förändringen. Snarast efter överlåtelsen

bör Försvarets datacenter läggas ned.

Regeringen anmäler att det i samband med förändringarna måste

ske en värdering av tillgångar och skulder -- bl.a.

pensionsskulderna -- samt av förpliktelserna i det statliga

trygghetssystemet i myndighetens verksamhet. Vidare behöver

möjligheten för personalen att få anställning hos den nye ägaren

klarläggas. En sådan möjlighet bör vara en utgångspunkt. Dessa

frågor, jämte osäkerheten om det behövs en särskild organisation

för avvecklingen av Försvarets datacenter, anser regeringen

kräva ytterligare överväganden. Regeringen avser tillkalla en

särskild utredare för dessa uppgifter. Denne bör få i uppdrag

att genomföra nödvändiga förberedelser och förhandlingar inför

bolagiseringen.

I motion Fö3 (s) anförs att Försvarets datacenter är en mycket

väl fungerande myndighet med ett brett verksamhetsområde.

Motionärerna befarar att en splittring av resurserna skulle

inverka negativt på möjligheterna för datacentrets kunder att

kunna vända sig till en leverantör med alla sina

ADB-beställningar. De anser att det vore felaktigt att välja

annan associationsform för Försvarets datacenter än ett helägt

statligt och departementsstyrt bolag, dit alla resurser inkl.

personalen bör föras. I avvaktan på förslag från en utredning om

hela försvarets ADB-verksamhet, som riksdagen bör ålägga

regeringen att tillsätta, bör enligt motionärerna så små

förändringar som möjligt vidtas med Försvarets datacenter.

Utskottet har erfarit att verksamheten vid Försvarets

datacenter är effektiv och har breddats över tiden. Den synes

dock för specialiserad för att kunna svara upp mot

datautvecklingen i allmänhet och, i ett längre perspektiv, kunna

tillgodose försvarets behov. Det föreligger således ett behov av

att ytterligare bredda verksamheten och samtidigt stärka

teknikkunnandet. Detta skulle kunna ske genom att Försvarets

datacenter i större omfattning än hittills åtog sig uppgifter

utanför totalförsvaret. En sådan utvidgning av verksamheten

måste dock ske i konkurrens med andra företag på marknaden,

vilket kan kräva ytterligare resurser och medföra ett ökat

risktagande för staten.

Det synes således inte ändamålsenligt att behålla en särskild

myndighetsfunktion inom försvarsmakten för att leverera

datatjänster. Verksamheten borde kunna bedrivas effektivare om

försvarsmakten koncentrerar sig på uppgiften som kravställare

och beställare av datatjänster.

Utskottet ansluter sig därför till regeringens uppfattning att

verksamheten fortsättningsvis bör drivas i aktiebolagsform. Om

det därvid blir aktuellt med en privat ägare utgår utskottet

från att denne är tillräckligt stabil och finansiellt stark för

att kunna ta ett långsiktigt ansvar gentemot försvarskunderna.

Vidare måste en sådan ägare acceptera rättsreglerna när det

gäller sekretesskydd samt vara beredd att fylla en

krigsorganisatorisk uppgift. Vad utskottet här har anfört

innebär att att riksdagen inte bör bifalla motion Fö3 (s).

För att försvarsmakten skall kunna fungera effektivt i rollen

som beställare torde den även framgent vara beroende av att ha

dataspecialister anställda. Den kompetens som finns hos

personalen vid Försvarets datacenter bör därför tas till vara på

bästa sätt.

Utskottet delar även regeringens bedömning om behovet av

ytterligare överväganden inför förändringarna av Försvarets

datacenter och att en särskild utredare bör tillkallas för denna

uppgift. Utskottet utgår från att utredaren infogar sina

överväganden och förslag i en helhetssyn på det framtida

utnyttjandet av ADB i försvarsmakten.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nedläggning av Försvarets datacenter

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Fö3 godkänner

regeringens förslag att lägga ned Försvarets datacenter,

2. beträffande överlåtelse av statens tillgångar och skulder

i Försvarets datacenter

att riksdagen bemyndigar regeringen att överlåta tillgångar

och skulder i Försvarets datacenter till ett statligt eller

privat ägt aktiebolag i enlighet med vad som förordats i

propositionen.

Stockholm den 26 november 1992

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson

(s), Wiggo Komstedt (m), Iréne Vestlund (s), Lars Sundin (fp),

Ingvar Björk (s), Christer Skoog (s), Robert Jousma (nyd), Sven

Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s), Henrik

Landerholm (m), Britt Bohlin (s), Sven-Olof Petersson (c) och

Åke Carnerö (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.