Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands

1992-11-26 · 10 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1992/93:FöU5, Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Försvarsutskottets betänkande

1992/93:FÖU05

Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga 1

1992/93

FöU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag som regeringen -- efter

föredragning av försvarsministern, statsrådet Björck -- har

förelagt riksdagen i proposition 1992/93:77 om väpnad styrka för

tjänstgöring utomlands. Betänkandet behandlar också två med

anledning av propositionen väckta motioner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till en ny lag som

skall ersätta lagen (1974:614) om beredskapsstyrka för

FN-tjänst. Innebörden av den nya lagen är att möjligheterna

utvidgas för regeringen att utan riksdagens hörande ställa en

väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet

utomlands. Ifrågavarande bemyndigande gällde tidigare endast

beslut om medverkan i FN:s fredsbevarande operationer men blir

nu tillämpligt också på ett motsvarande engagemang efter begäran

från Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK).

Utrikesutskottet har yttrat sig över propositionen jämte

avgivna motioner. Yttrandet bifogas betänkandet som bilaga 5.

Propositionen

I propositionen 1992/93:77 föreslår regeringen att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands,

2. lag om ändring i brottsbalken,

3. lag om ändring i lagen (1986:644) om disciplinförseelser av

krigsmän, m.m.,

4. lag om ändring i lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning

eller avskedande av arbetstagare med anledning av

värnpliktstjänstgöring m.m.

Regeringens lagförslag har fogats till betänkandet som

bilagorna 1--4.

Motionerna

1992/93:Fö1 av Robert Jousma (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att närmare utreda förutsättningarna för

att svenska yrkesofficerare skall kunna beordras att delta i

svensk väpnad styrka för tjänstgöring utomlands,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skapa förutsättningar för inrättande

av s.k. snubbeltrådsstyrka inom ramen för FN,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skapa förutsättningar för inrättande

av s.k. snubbeltrådsstyrka inom ramen för ESK.

1992/93:Fö2 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar avslå proposition 1992/93:77 om ändring i lag om

väpnad styrka för tjänstgöring utomlands.

Utskottet

Lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands

Enligt 10 kap. 9 § första stycket regeringsformen får

regeringen sätta in försvarsmakten eller en del därav vid

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

väpnade angrepp mot riket. I övrigt får svensk väpnad styrka

sättas in i strid eller sändas till ett annat land endast om

riksdagen medger det (första punkten), om det är medgivet i lag

som ger förutsättningarna för åtgärden (andra punkten), eller om

skyldigheten att vidta åtgärden följer av någon internationell

förpliktelse som riksdagen har godkänt (tredje punkten).

Enligt FN-stadgan artikel 42 kan säkerhetsrådet som yttersta

åtgärd i en internationell konflikt inskrida med militära

operationer. En medlemsstat som efter ett sådant beslut av

säkerhetsrådet anmodas delta är skyldig att ställa väpnade

styrkor till förfogande. För svenskt vidkommande är 10 kap. 9 §

första stycket tredje punkten regeringsformen tillämplig i

sådant fall.

Med tillämpning av 10 kap. 9 § första stycket andra punkten

regeringsformen antog riksdagen år 1974 (prop.1974:50, FöU 24,

rskr. 267) lagen (1974:614) om beredskapsstyrka för FN-tjänst.

Lagen ger regeringen möjlighet att efter framställning av FN:s

generalsekreterare ställa personal ur den beredskapsstyrka som

enligt lagen skall finnas organiserad inom försvarsmakten till

FN:s förfogande för att delta i fredsbevarande verksamhet.

Regeringen får också besluta att beredskapsstyrkan skall biträda

i humanitär verksamhet utomlands.

Regeringen konstaterar att avvecklingen av den tidigare

bipolära situationen har gett ökade möjligheter till

internationellt samarbete men dessvärre också utrymme för

aktivering av regionala och etniska motsättningar. På flera

håll har våldsamma konflikter blossat upp. Det framstår som

angeläget, framhåller regeringen, att alla möjligheter att få

till stånd konfliktdämpande åtgärder i sådana situationer tas

till vara.

Det finns, anser regeringen, ingen formell motsättning mellan

medlemskap i FN och deltagande i regionala säkerhetsarrangemang.

Sådana arrangemang är önskvärda och godtas enligt artikel 52 i

FN:s stadga så länge de är förenliga med FN:s ändamål och

grundsatser. Regeringen pekar bl.a. på att ESK förklarades som

ett regionalt säkerhetsarrangemang enligt nämnda artikel i

FN:s stadga vid ESK:s fjärde uppföljningsmöte i Helsingfors i

juli i år.

Resultatet av detta möte innebar sålunda att ESK:s roll i

fråga om krishantering och konfliktförebyggande verksamhet

förstärks. Bl.a. uttalade de deltagande staterna sin vilja att i

samarbete med de internationella organisationer som verkar i

Europa utveckla möjligheterna att få till stånd fredsbevarande

insatser.

Regeringen föreslår, mot bakgrund av det anförda, att

riksdagen med upphävande av lagen (1974:614) om beredskapsstyrka

för FN-tjänst antar en ny lag som ger regeringen möjlighet att

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

utan riksdagens hörande ställa en väpnad styrka till förfogande

för fredsbevarande verksamhet utomlands. Detta skall kunna ske,

förutom på begäran av FN, efter beslut som fattas av ESK.

I lagförslaget återfinns inte bestämmelsen i 1974 års lag om

vilken befattningshavare inom FN som är behörig att göra

framställning till regeringen. Det behövs, anser regeringen,

inte någon regel om behörigheten, utan den prövas av regeringen

med utgångspunkt från organisationens stadga eller andra regler

som styr dess verksamhet.

I lagförslaget finns inte heller någon motsvarighet till

bestämmelsen i lagen 1974 som anger att beredskapsstyrkan får

användas för hjälpverksamhet utomlands i samband med

naturkatastrof eller liknande händelse. Det finns, konstaterar

regeringen, nämligen ingen begränsning i regeringsformen i fråga

om regeringens möjlighet att använda militär personal, som inte

utgör väpnad trupp, för humanitär verksamhet utomlands.

I motion Fö2 (c) framhåller motionären att hon i likhet med

Tjänstemännens centralorganisation och Statsanställdas förbund

anser att riksdagen även i fortsättningen skall avgöra om svensk

väpnad styrka skall sändas utomlands annat än på begäran av FN.

Hon finner troligt att riksdagen kommer att besluta om ändrade

arbetsformer så att riksmöte pågår hela året. Detta kommer att

medföra att regeringen också i brådskande fall hinner förankra

ett sådant viktigt beslut i riksdagen. Propositionen bör därför

avslås av riksdagen.

Utrikesutskottet anför i sitt yttrande att ESK:s

samarbets- och förhandlingsprocess har lett till en successivt

utökad roll för ESK också när det gäller fredsbevarande

insatser. Mot den bakgrunden delar utrikesutskottet

propositionens uppfattning att regeringen genom en ny lag ges

möjlighet att utan riksdagens hörande ställa väpnad styrka till

förfogande för fredsbevarande verksamhet utomlands -- förutom på

begäran av FN -- efter beslut som fattats av ESK. Härvid sägs

det vara av stor betydelse att ett sådant beslut kan fattas

snabbt. Utrikesutskottet anser att propositionens förslag ligger

i linje med det politiska stöd till ESK-processen som regering

och riksdag har uttalat vid ett flertal tillfällen. Motion Fö2

(c) bör därför avslås.

Försvarsutskottet delar regeringens och utrikesutskottets

uppfattning att Sveriges vilja att delta i samarbetet inom ramen

för ESK bör komma till uttryck genom att de formella

förutsättningarna för ett militärt deltagande i dessa fall görs

lika smidiga och lättillämpade som de som nu gäller för att en

väpnad styrka skall kunna ställas till förfogande efter

framställning från FN. Riksdagen har ännu inte beslutat att

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

ändra sina arbetsformer så att riksmöte pågår hela året. Så

länge nuvarande arbetsformer gäller anser utskottet att det, med

hänsyn till de tidsförhållanden som kan råda vid

beslutstillfället, är angeläget att de svenska beslutsformerna

-- inom ramen för vad regeringsformen medger -- görs så flexibla

som möjligt. Riksdagen bör sålunda anta den av regeringen

föreslagna lagen om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands och

motion Fö2 (c) avslås.

Motion 1992/93:Fö1 (nyd) föreslår att regeringen i ett par

avseenden bör vidta åtgärder för att kunna göra vissa

framtida ändringar av vad som enligt den nya lagstiftningen

kommer att gälla rörande sändande av svenska väpnade styrkor

utomlands. Motionären tar upp dels frågan om kommendering av

yrkesofficerare till sådan tjänstgöring utomlands (yrkande 1),

dels förutsättningarna för inrättande av s.k.

snubbeltrådsstyrkor inom ramen för FN och ESK (yrkande 2 och 3).

Utskottet övergår att behandla dessa frågor.

Kommendering av yrkesofficerare till tjänstgöring i väpnad

styrka utomlands

Enligt 2 § lagförslaget skall -- som också var fallet i 1974

års lag (4§) -- den personal som ingår i en väpnad styrka som

används för fredsbevarande verksamhet utomlands anställas

särskilt för detta ändamål i en utlandsstyrka inom

försvarsmakten. Denna bestämmelse är en markering av att styrkan

skall vila på frivillig grund. Varken försvarsmaktens fast

anställda personal eller värnpliktiga kan alltså beordras att

ingå i styrkan.

Motionären konstaterar att Överbefälhavaren anser att

yrkesofficerare bör kunna beordras att delta i den väpnade

styrkan som sänds utomlands. Han befarar att om det i framtiden,

i motsats till nuvarande förhållanden, skulle visa sig vara

förenat med betydande svårigheter att rekrytera kompetenta

officerare till styrkorna måste frivilligheten ifrågasättas och

omprövas. Han anser att regeringen bör utreda förutsättningarna

för att svenska yrkesofficerare skall kunna beordras att delta i

en svensk väpnad styrka för tjänstgöring utomlands.

Utrikesutskottet har inte funnit anledning ifrågasätta den

uppfattning som framförs i propositionen om att rekryteringen av

styrkan skall ske på frivillig grund. Motion Fö1 (nyd) yrkande 1

bör därför, anser utrikesutskottet, inte bifallas.

Försvarsutskottet har erfarit att Överbefälhavaren i en

skrivelse till regeringen har hemställt om en ändring av

bestämmelserna för rekrytering av yrkesofficerare i den svenska

väpnade styrkan för tjänstgöring utomlands. Utskottet

förutsätter att denna fråga granskas vidare och att regeringen

vid behov återkommer till riksdagen i ärendet. Med detta

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

konstaterande anser utskottet att syftet med motion Fö1 (nyd)

yrkande 1 tillgodoses och att riksdagen därför inte bör bifalla

motionen.

Styrkor i fredsskapande syfte

Motion Fö1 (nyd) innehåller två yrkanden om att skapa

förutsättningar för s.k. snubbeltrådsstyrkor i fredsskapande

syfte. Motionären citerar en artikel i Aftonbladet den 26

oktober där docent Gunnar Jervas, FOA, väckt tanken på att

inrätta sådana styrkor. I motionen citeras bl.a. följande ur

artikeln.

Det skulle vara en tragedi om vi inte gjorde annat än satt och

väntade på att de inblandade skulle nå fram till en

utmattningspunkt där FN och/eller ESK med framgång kunde sätta

in fredsbevarande operationer.

För att verkligen få ned våldsnivån måste nya metoder

utvecklas, särskilt av förebyggande typ. Låt mig därför få

föreslå tillskapandet av en liten, snabbrörlig s.k.

snubbeltrådsstyrka -- kopplad till en betydligt större och

starkare styrka i vänteläge. Om FN placerat en sådan

snubbeltrådsstyrka i Kuwait så snart Saddam Hussein marscherat

upp mot landets gräns skulle hans invasion förmodligen inte

blivit av. Skälet är att den som ger sig på snubbeltrådsstyrkan

vet att han med all sannolikhet kommer att utlösa ett motanfall

av den riktigt stora styrkan.

Utrikesutskottet anför i sitt yttrande att hela det

problemområde som omfattar konfliktförebyggande åtgärder samt

fredsbevarande och fredsskapande insatser är föremål för

fortlöpande överväganden och analyser, såväl inom ramen för FN:s

och ESK:s verksamhet som på det nationella planet.

Utrikesutskottet utgår från att olika arrangemang härvid prövas

inom ramen för det regelverk som staterna enats om

internationellt. I sammanhanget noteras att propositionen i

första hand behandlar deltagandet i fredsbevarande styrkor där

insatsen beslutas i samförstånd med berörda parter. Mot bakgrund

av det anförda bör motion Fö1 yrkandena 2 och 3 inte bifallas.

Försvarsutskottet erinrar om att regeringen enligt den

föreslagna lagens 1 § får ett bemyndigande att sätta in väpnad

styrka för tjänstgöring utomlands även efter begäran från ESK om

syftet är att styrkan skall vara fredsbevarande. Insättande

av en av motionären åsyftad s.k. snubbeltrådsstyrka utgör

fredsskapande verksamhet och bygger på s.k. Peace Enforcement

enligt kap. VII i FN-stadgan. Peace Enforcement är kopplat till

särskilda beslut i säkerhetsrådet och skiljer sig från besluten

om fredsbevarande verksamhet, s.k. Peace Keeping. Säkerhetsrådet

kan besluta att sätta in en fredsskapande styrka utan samtycke

av de i konflikten inblandade parterna. Om Sverige skulle

medverka till att en sådan styrka sätts in utomlands, kan detta

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

alltså inte ske med stöd av den föreslagna lagen. I stället får

ett sådant beslut grundas på t.ex. FN-stadgans paragraf 42. En

medlemsstat som efter ett sådant beslut av säkerhetsrådet

anmodas att delta är skyldig att ställa väpnade styrkor till

förfogande. För svenskt vidkommande är 10 kap. 9 § första

stycket tredje punkten regeringsformen tillämplig, vilket också

framgår av propositionen sidan 3.

Efter vad utskottet erfarit finns för närvarande inte någon

möjlighet att inom ramen för ESK bedriva fredsskapande

verksamhet.

Utskottet anser sammanfattningsvis att upprättandet av styrkor

för fredsskapande insatser får övervägas i annat sammanhang.

Motion Fö1 yrkandena 2 och 3 bör därför avslås av riksdagen.

Lagändringar

Enligt 2 kap. 3 § brottsbalken tredje stycket döms efter

svensk lag och vid svensk domstol om brottet begåtts vid

tjänstgöring utom riket av någon som är anställd i svensk

beredskapsstyrka för FN-tjänst. Motsvarande gäller rätten enligt

2 kap. 5 § att väcka åtal för brott som begåtts utomlands.

Enligt 2 § sjunde punkten lagen (1986:644) om

disciplinförseelser av krigsmän, m.m. är anställda i en svensk

beredskapsstyrka i FN-tjänst underkastade nämnda lag under tid

då de tjänstgör utomlands.

Även lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller

avskedande av arbetstagare med anledning av

värnpliktstjänstgöring m.m. är tillämplig på dem som tjänstgör i

en sådan beredskapsstyrka ( 1 §).

I propositionen föreslår regeringen vissa anpassningar av

nämnda lagar till den föreslagna utvidgade möjligheten för

regeringen att utan riksdagens hörande ställa en väpnad styrka

till förfogande för fredsbevarande verksamhet.

Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna

lagändringarna och föreslår att riksdagen antar de av regeringen

framlagda förslagen till lagändringar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lag om väpnad styrka för tjänstgöring

utomlands

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Fö2 antar

regeringens förslag till lag om väpnad styrka för tjänstgöring

utomlands,

2. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i brottsbalken,

b) lag om ändring i lagen (1986:644) om disciplinförseelser av

krigsmän, m.m.,

c) lag om ändring i lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning

eller avskedande av arbetstagare med anledning av

värnpliktstjänstgöring m.m.,

3. beträffande utredning om kommendering av svenska

yrkesofficerare utomlands

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fö1 yrkande 1,

4. beträffande styrkor i fredsskapande syfte

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fö1 yrkandena 2 och 3.

res. (nyd)

Stockholm den 26 november 1992

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson

(s), Wiggo Komstedt (m), Iréne Vestlund (s), Lars Sundin (fp),

Ingvar Björk (s), Christer Skoog (s), Robert Jousma (nyd), Sven

Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s), Henrik

Landerholm (m), Britt Bohlin (s), Sven-Olof Petersson (c) och

Åke Carnerö (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Styrkor i fredsskapande syfte (mom. 4)

Robert Jousma (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Försvarsutskottet erinrar" och på s. 6 slutar med "av

riksdagen" bort ha följande lydelse:

Försvarsutskottet anser att konfliktutvecklingen de

senaste åren, inte minst i Europa, är så allvarlig att det inte

längre är till fyllest att -- utöver humanitärt bistånd --

passivt vänta på att de inblandade länderna i en konflikt skall

ha nått en utmattningspunkt där FN eller ESK med framgång kan

sätta in en fredsbevarande operation. Tillskapandet av en

liten, snabbrörlig s.k. snubbeltrådsstyrka, kopplad till en

större och starkare styrka i väntläge, skulle kunna få stor

avskräckningseffekt inom ramen för fredsskapande operationer

i FN:s regi. ESK har däremot inget mandat att bedriva

fredsskapande verksamhet.

Utskottet anser därför att det är angeläget att frågan om

inrättandet av en s.k. snubbeltrådsstyrka inom ramen för FN

utreds. Motion Fö1 (nyd) yrkande 2 bör följaktligen bifallas av

riksdagen och yrkande 3 i samma motion avslås.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande styrkor i fredsskapande syfte

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fö1 yrkande 2 och

avslag på motion 1992/93:Fö1 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Propositionens lagförslag

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4

Utrikesutskottets yttrande

Bilaga 5

1992/93:UU3y

Bilaga 5

Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har med remiss 1992-11-05 berett

utrikesutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition

1992/93:77 om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands.

Propositionen

Proposition 1992/93:77 innehåller förslag till en ny lag som

skall ersätta lagen (1974:614) om beredskapsstyrka för

FN-tjänst.

Enligt förslaget utvidgas möjligheterna för regeringen att

utan riksdagens hörande ställa en väpnad styrka till förfogande

för fredsbevarande verksamhet utomlands.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

I propositionen anges att Sverige har ett starkt intresse av

att delta i det samarbete som förekommer inom ramen för

Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) i syfte att hantera och

dämpa kriser och konflikter. Det är mot bakgrund av den tidsnöd

som kan råda när ställning skall tas till ett svenskt militärt

deltagande angeläget att de svenska beslutsformerna -- inom

ramen för vad regeringsformen medger -- görs så flexibla som

möjligt.

Sveriges vilja att delta i samarbete inom ramen för ESK för

hantering av kriser och konflikter bör komma till uttryck genom

att de formella förutsättningarna för ett militärt deltagande i

dessa fall blir lika smidiga och lättillämpade som de som gäller

för att en väpnad styrka skall kunna ställas till förfogande

efter en framställan från FN. Det delegeringsbara utrymmet

enligt 10 kap. 9 § första stycket 2 regeringsformen bör därför

utnyttjas på så sätt att en ny lag införs som vidgar regeringens

möjligheter att ställa en väpnad styrka till förfogande även för

uppdrag enligt beslut som fattats av ESK. Det finns däremot inte

nu skäl att därutöver utsträcka regeringens möjlighet att ställa

en väpnad styrka till förfogande för tjänstgöring utomlands.

Några remissinstanser har ansett att yrkesofficerare bör kunna

beordras att delta i den väpnade styrkan. Regeringen anser dock

inte att det är lämpligt att i detta lagstiftningsärende -- som

ju endast syftar till ett vidgat bemyndigande för regeringen att

sätta in den väpnade styrkan utomlands -- föreslå några

ändringar vad avser det förhållandet att styrkan skall

rekryteras på frivillig grund.

Sammanfattning av motionerna

I motion 1992/93:Fö1 (nyd) yrkande 1 föreslås att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att närmare utreda förutsättningarna för att svenska

yrkesofficerare skall kunna beordras att delta i en svensk

väpnad styrka för tjänstgöring utomlands. Motionären framhåller

att om det visar sig vara förenat med betydande svårigheter att

rekrytera kompetenta officerare till styrkorna måste

frivilligheten ifrågasättas och omprövas. Med hänsyn till sakens

särskilda beskaffenhet, förefaller det mest ändamålsenligt att

frågan utreds snarast.

I yrkande 2 refererar motionären till ett förslag av Gunnar

Jervas, FOA, om att inrätta en s.k. snubbeltrådsstyrka. Ett

nytänkande måste till beträffande Sveriges fredsbevarande

insatser. Frågan om inrättande av s.k. snubbeltrådsstyrka bör

enligt motionären utredas.

I motion 1992/93:Fö2 (c) yrkas avslag på propositionen.

Motionären anser att riksdagen även i fortsättningen skall

avgöra om svensk väpnad styrka skall sändas utomlands, annat än

på begäran av FN.

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

Det anges i motionen att det nu tycks ske en glidning mot

fredsskapande insatser, som kan innebära att man ställer sig på

den ena partens sida och anfaller den andra militärt. Sverige

bör i stället satsa på förebyggande, förtroendeskapande åtgärder

och att konflikter löses utan våld. Propositionens förslag om

att regeringen skall få ställa väpnad styrka till förfogande

eller konfliktdämpande verksamhet på begäran av en

internationell organisation i vilken Sverige är medlem

kommenteras i motionen. Motionären anser att förslaget skulle

kunna ses som en förberedelse för Sveriges deltagande i EG:s

försvar, WEU.

Motionären refererar också till TCO:s och ST:s remissvar med

innebörden att värdet i att en svensk väpnad styrka uppträder

utomlands med stöd av ett riksdagsbeslut uppväger den ringa

fördröjning som en riksdagsbehandling medför.

Utskottet

Som framgår av propositionen har ESK:s samarbets- och

förhandlingsprocess lett till en successivt utökad roll för ESK

också när det gäller fredsbevarande insatser. I

Helsingforsdokumentet från uppföljningsmötet i juli 1992,

stärktes ESK:s roll i fråga om krishantering och

konfliktförebyggande verksamhet. De deltagande staterna uttalade

sin vilja att, i samarbete med de internationella organisationer

som verkar i Europa, utveckla möjligheterna att få till stånd

fredsbevarande insatser. ESK har också förklarats som ett

regionalt säkerhetsarrangemang enligt FN-stadgans artikel 52.

Mot denna bakgrund delar utskottet den uppfattning som

framförs i propositionen att regeringen genom en ny lag ges

möjlighet att utan riksdagens hörande ställa en väpnad styrka

till förfogande för fredsbevarande verksamhet utomlands --

förutom på begäran av FN -- efter beslut som fattats av ESK. Det

är av stor vikt att Sverige med kort varsel kan fatta beslut om

att ställa en väpnad styrka till förfogande för tjänstgöring

utomlands efter förfrågan av ESK. Propositionens förslag ligger

enligt utskottets uppfattning i linje med det politiska stöd

till ESK-processen som regering och riksdag uttalat vid ett

flertal tillfällen.

Utskottet förordar därför att motion Fö2 (c) avstyrks.

Utskottet finner inte anledning att nu ompröva den uppfattning

som framförs i propositionen, nämligen att rekryteringen av

styrkan skall ske på frivillig grund.

Utskottet förordar därför att yrkande 1 i motion Fö1 (nyd)

avstyrks.

Med anledning av yrkande 2 i motion Fö1 (nyd) om en

snubbeltrådsstyrka vill utskottet anföra följande.

Hela det problemområde som omfattar konfliktförebyggande

åtgärder och fredsbevarande och fredsskapande insatser är

föremål för fortlöpande överväganden och analyser, såväl inom

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

ramen för FN:s och ESK:s verksamhet som på det nationella

planet. Utskottet utgår från att olika arrangemang härvid prövas

inom ramen för det regelverk som staterna enats om

internationellt. Utskottet noterar i sammanhanget att

propositionen i första hand behandlar deltagandet i

fredsbevarande styrkor där insatsen beslutats i samförstånd med

berörda parter.

Utskottet ser inte anledning att göra några ytterligare

uttalanden med anledning av yrkande 2 i motion Fö1 (nyd) utan

förordar att yrkandet avstyrks.

Stockholm den 19 november 1992

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Nic

Grönvall (m), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström (s), Pär

Granstedt (c), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta

Viklund (kds), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp),

Kristina Svensson (s), Bengt Silfverstrand (s), Richard

Ulfvengren (nyd) och Alf Eriksson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.