Bet. 1992/93:FiU18

Finansutskottets betänkande

1992/93:FIU18

Den statliga rationaliseringsverksamheten och revisionen

(prop. 1992/93:100 bil. 8)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

1992/93

FiU18

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet anslagen till

Riksrevisionsverket och Statskontoret samt avstyrker en motion

om nedläggning av Statskontoret.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1992/93:100 bilaga 8

(Finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Anne

Wibble --

dels under punkt A 4 (s. 31)

att riksdagen till Utvecklingsarbete för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 38 000 000 kr,

dels under punkt A 5 (s. 31)

att riksdagen till Uppdrag till Statskontoret för budgetåret

1993/94 anvisar ett ramanslag på 55 000 000 kr,

dels under punkt E 4 (s. 72--76)

att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret 1993/94

anvisar ett ramanslag på 170 590 000 kr,

dels under punkt E 5 (s.76--81)

att riksdagen till Statskontoret: Uppdragsverksamhet för

budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kr,

dels under punkt I 10 (s. 143)

att riksdagen till Samarbete avseende informationstjänster

inom ramen för EES-avtalet för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 7500 000 kr.

Motionen

1992/93:Fi407 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om nedläggning av Statskontoret.

Utskottet

Statskontoret

Regeringen föreslår i budgetpropositionen ett nytt

finansieringssystem för Statskontoret som innebär att

kontoret ombildas till en uppdragsmyndighet med ett

1000-kronorsanslag. Avsikten är att Statskontorets roll skall

renodlas så att kontoret kommer att fungera som stabsorgan åt

regeringskansliet. Den egeninitierade verksamheten och uppdragen

åt myndigheterna minskar därmed. Uppdragen åt regeringen skall

avgiftsfinansieras. Regeringen begär därför att ett nytt anslag

Uppdrag till Statskontoret inrättas för detta. Det föreslås

uppgå till 55 miljoner kronor, varav 20 miljoner kronor skall

kunna disponeras av Statskontoret för stabsuppgifter och 35

miljoner kronor för särskilda uppdrag till kontoret. Anslaget

till Statskontoret för innevarande budgetår uppgår till närmare

102 miljoner kronor. Innebörden är således att verksamheten i

stort kommer att halveras.

Som skäl för den ändrade inriktningen anförs att regeringen

har behov av ett stabsorgan för att följa upp effekterna och

bidra till utvecklingen av styrformerna i statsförvaltningen.

Statskontoret bör också kunna bistå med sektorövergripande

analyser för omprövning och effektivisering av statliga

åtaganden. Att ge underlag för strukturförändringar och

förändringar i verksamhetsformer bör vara en viktig uppgift för

kontoret.

I motion Fi407 av Bertil Persson (m) förslås att

Statskontoret läggs ned. Det finns enligt motionären inte något

behov av Statskontorets insatser. De skulle med fördel kunna

utföras av andra på marknaden, anser motionären.

Utskottet anser till skillnad från motionären att regeringen

behöver stöd av ett särskilt stabsorgan för att kunna bedriva

ett framgångsrikt förändringsarbete när det gäller att ompröva

omfattningen och inriktningen av statligt finansierad

verksamhet. Ett från regeringen fristående organ kan användas på

ett flexibelt sätt och för ett långsiktigt arbete vid sidan av

departementens löpande arbete. Det ger också möjlighet att

upprätthålla en hög beredskap för uppdrag som kräver både

specialist- och sakområdeskunskap. Motion Fi407 avstyrks därför

av utskottet.

I likhet med vad som anförs i propositionen anser utskottet

att verksamheten inom det informationsteknologiska området bör

kunna begränsas väsentligt. Genom att uppdragen från regeringen

koncentreras till frågor av större vikt bör det även i övrigt

vara möjligt att minska verksamhetens omfattning. Utskottet

tillstyrker med det anförda regeringens förslag till anslag för

Statskontoret: Uppdragsverksamhet och Uppdrag till

Statskontoret.

Riksrevisionsverket

För Riksrevisionsverket har regeringen beslutat att de

övergripande mål och verksamhetsmål som lagts fast för

treårsperioden 1991/92 -- 1993/94 skall utsträckas att gälla

även budgetåret 1994/95. Verket föreslås få 6,76 miljoner kronor

för arbetet med granskning av årsredovisningar från myndigheter

i budgetcykel 3 och försvarets myndigheter. Resurser motsvarande

två helårsarbetskrafter föreslås bli överförda till Nämnden för

offentlig upphandling. Verket ges ingen kompensation för pris-

och löneomräkning för budgetåret 1993/94.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för

Riksrevisionsverket för budgetåret 1993/94.

Övriga anslagspunkter

Förslaget till medelsanvisning för Utvecklingsarbete och

Samarbete avseende informationstjänster inom ramen för

EES-avtalet tillstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nedläggning av Statskontoret

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi407,

2. beträffande uppdrag till Statskontoret

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100

bilaga 8 punkt A 5 till Uppdrag till Statskontoret för

budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 55000000kr,

3. beträffande anslag till Statskontoret

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100

bilaga 8 punkt E 5 till Statskontoret: Uppdragsverksamhet

för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett

anslag på 1000kr,

4. beträffande anslag till Riksrevisionsverket

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100

bilaga 8 punkt E 4 till Riksrevisionsverket för budgetåret

1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

170590000kr,

5. beträffande anslag till Utvecklingsarbete

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100

bilaga 8 punkt A 4 till Utvecklingsarbete för budgetåret

1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 38000000kr,

6. beträffande anslag till Samarbete avseende

informationstjänster inom ramen för EES-avtalet

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100

bilaga 8 punkt I 10 till Samarbete avseende

informationstjänster inom ramen för EES-avtalet för budgetåret

1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

7500000kr.

Stockholm den 25 mars 1993

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans

Gustafsson (s), Bengt Wittbom (m), Lars Leijonborg (fp), Roland

Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet

Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne

Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart

Hedquist (m) och Alf Egnerfors (s).

Särskilt yttrande

Bo G Jenevall (nyd) anför:

Att rationalisera och effektivisera den statliga verksamheten

måste ingå som ett väsentligt och nödvändigt inslag i en politik

för att komma till rätta med problemen i den svenska ekonomin.

Statskontoret har haft en viktig uppgift i detta sammanhang. När

kontoret nu renodlas till att bli ett stabsorgan åt regeringen

är det angeläget att rationaliseringsarbetet drivs vidare på

myndigheterna. Huvudansvaret för detta åligger självfallet

myndigheterna själva, men enligt min uppfattning måste också

detta arbete följas och drivas av regeringen. Stora delar av den

statliga verksamheten saknar annat förändringstryck än de

generella besparingskraven. Detta är enligt min mening

otillräckligt. Förslag till nedskärning eller nedläggning av

verksamheter kan aldrig förväntas komma från myndigheterna

själva. För detta krävs initiativ utifrån. Jag anser därför att

det finns behov av ett generellt rationaliseringsorgan som är

framåtsyftande. Uppföljning i form av revision är väsentlig men

inte tillräcklig eftersom den kommer in i efterhand och inte kan

vara initiativtagande och stödjande på samma sätt som ett

rationaliseringsorgan.

Med renodlingen av Statskontorets uppgifter faller ansvaret i

större grad på regeringen att se till att

rationaliseringsarbetet drivs vidare.