Bet. 1992/93:FiU19

Finansutskottets betänkande

1992/93:FIU19

Statlig förvaltning

(prop. 1992/93:100 bil. 8)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionens förslag

Motionsyrkandena

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

FiU19

Sammanfattning

I betänkandet behandlas olika frågor som gäller den statliga

förvaltningspolitiken. Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till riktlinjer för organisation och finansiering av

administrativt stöd till myndigheterna. Utskottet har inte

heller något att erinra mot vad regeringen förordat om

uppföljning av pågående strukturförändringar inom

statsförvaltningen samt myndigheternas telefonservice m.m.

Utskottet tar i betänkandet också upp åtta motioner som

behandlar olika frågor om den statliga verksamhetens styrning,

ledning, finansiering och organisation. Enligt utskottets mening

ligger många av de åtgärder som föreslås i motionerna i flera

avseenden väl i linje med det pågående förändringsarbetet inom

den statliga förvaltningen. Utskottet avstyrker samtliga

motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats två reservationer från Ny

demokrati om avveckling av statlig verksamhet och om

kvalitetsfrågor i offentlig förvaltning samt en reservation från

Socialdemokraterna om styrning av statliga verk och bolag.

Dessutom har ett särskilt yttrande avgivits av företrädaren för

Ny demokrati.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1992/93:100 (budgetpropositionen), i vad

avser

bilaga 1 Finansplanen, avsnitt 2.5 Avgiftsfinansierad

verksamhet (mom. 22) och

bilaga 8 Finansdepartementet punkterna

2 Organisation och finansering av administrativt stöd till

myndigheterna,

4 Uppföljning av organisations- och strukturförändringar inom

statsförvaltningen och

5 Statliga myndigheters telekommunikationer,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1992/93:Fi702 av Anders Nilsson och Inga-Britt Johansson (s),

1992/93:Fi708 av Inga-Britt Johansson och Maja Bäckström (s),

1992/93:Fi709 av Inga-Britt Johansson och Anders Nilsson (s),

1992/93:Fi711 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd),

1992/93:Fi714 av Ingvar Svensson (kds) och

1992/93:Fi719 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd).

1992/93:A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) yrkande 3,

1992/93:Bo237 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)

yrkande1.

Propositionens förslag

I proposition 1992/93:100 bilaga 1 Finansplanen föreslår

regeringen -- efter föredragning av statsrådet Anne Wibble -- i

avsnitt 2.5 (s.119--122)

22. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts om statliga myndigheters telefonservice

och avgifter för postbefordran.

I proposition 1992/93:100 bilaga 8 Finansdepartementet

föreslår regeringen -- efter föredragning av statsrådet Anne

Wibble --

dels under punkt 2 (s. 6--15)

att riksdagen godkänner riktlinjerna för organisation och

finansiering av administrativt stöd till myndigheterna,

dels under punkt 4 (s. 18)

att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts om uppföljning av organisations- och

strukturförändringar inom statsförvaltningen,

dels under punkt 5 (s. 19)

att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts om statliga myndigheters

telekommunikationer.

Motionsyrkandena

1992/93:Fi702 av Anders Nilsson och Inga-Britt Johansson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om personalredovisning vid

struktur- och personalförändringar.

1992/93:Fi708 av Inga-Britt Johansson och Maja Bäckström (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att

förbättra resultatstyrningen i den statliga förvaltningen.

1992/93:Fi709 av Inga-Britt Johansson och Anders Nilsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att utveckla

förvaltningskompetensen till stöd för en effektiv

förvaltningspolitik.

1992/93:Fi711 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till inrättande

av en statlig avvecklingskommission i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att antalet anställda i den statliga

sektorn som ett delmål miskas inom en treårsperiod till den nivå

som rådde 1959.

1992/93:Fi714 av Ingvar Svensson (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en översyn vad gäller

samordningsansvaret för den statliga förvaltningen.

1992/93:Fi719 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kvalitet inom offentlig förvaltning,

2. att riksdagen hos regeringen begär att den instans

regeringen finner lämpligast får i uppdrag att initiera

framväxten av kvalitetscertifierade myndigheter, förvaltningar

och verk i enlighet med vad som anförts i motionen.

1992/93:A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om styrning av statliga verk och bolag,

1992/93:Bo237 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att offentliga myndigheter inte bör

tillämpa underprissättning i konkurrenssyfte gentemot privata

företag,

Utskottet

Organisation och finansiering av administrativt stöd till

myndigheterna

I budgetpropositionen (prop. 100 bil. 8 punkt 2) begär

regeringen riksdagens godkännande av vissa riktlinjer för

organisation och finansiering av administrativt stöd till de

statliga myndigheterna.

Enligt de bedömningar som görs i propositionen fungerar den

befintliga stödverksamheten i stora delar väl. Vissa problem

finns dock beträffande behovsanpassning, outnyttjade

samordningsvinster och otydliga regler när det gäller

ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som tillhandahåller

administrativt stöd.

I propositionen förordas att stöd bör tillhandahållas på

myndigheternas villkor samt att stödet bör styras av

myndigheternas behov och efterfrågan. Administrativt stöd i

statlig regi bör tillhandahållas om en privat marknad saknas

eller om det finns sådana konkurrensbegränsningar på en

befintlig marknad att det är oförmånligt för staten att utnyttja

den. Vidare bör enligt regeringens mening den stödverksamhet som

till sin karaktär är unik för statsförvaltningen och den

stödverksamhet, som har stor betydelse för styrningen av

statsförvaltningen och där krav ställs på enhetlighet, bedrivas

i statlig regi.

Verksamhetsformen myndighet bör väljas om stödet

tillhandahålls i statlig regi och kraven på efterfrågestyrning

vara bestämmande vid utformingen av stödorganisationen.

Stödverksamheten bör enligt propositionens riktlinjer täcka sina

kostnader. Med utgångspunkt i de angivna riktlinjerna redovisar

regeringen därefter vissa allmänna slutsatser beträffande

inriktningen av de berörda myndigheternas stöd. Det rör

Försvarets civilförvaltning, Kammarkollegiet,

Riksrevisionsverket, Statens löne- och pensionsverk, Statens

arbetsgivarverk samt Statskontoret. Närmare preciseringar av

inriktning m.m. görs i samband med regeringens anmälan av resp.

myndighets anslag.

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna riktlinjerna

för den administrativa stödverksamheten till de statliga

myndigheterna.

Statliga myndigheters telefonservice och avgifter för

postbefordran

I finansplanen (prop. 100 bil. 1) redovisar regeringen vissa

åtgärder som regeringen avser att vidta och som gäller

utformningen av de statliga myndigheternas telefonservice samt

möjligheterna att ta ut avgifter för viss postbefordran.

Enligt propositionen bör det ankomma på den enskilda

myndigheten att själv bedöma om den, inom ramen för sina

resurser, skall införa 020-nummer. En myndighet bör också

självständigt kunna besluta om att ta ut avgift för

telefonupplysningar genom 071-nummer, om det kan medföra att

myndigheten tillhandahåller en service som går utöver den

skyldighet myndigheten har enligt sekretesslagen och

förvaltningslagen. Ett bemyndigande bör lämnas myndigheterna

genom att ett tillägg görs till avgiftsförordningen.

Utskottet noterar de klarlägganden och förslag för de statliga

myndigheternas telefonservice som lämnas i propositionen.

Statliga myndigheters telekommunikationer

I budgetpropositionen (prop. 100 bil. 8 punkt 5) lämnas en

redogörelse för de kostnadsminskningar som kan göras genom en

bättre samordning av myndigheternas telekommunikationstjänster.

Redogörelsen föranleder inte något uttalande från utskottets

sida.

Uppföljning av organisations- och strukturförändringar inom

statsförvaltningen

Som anges i budgetpropositionen (prop. 100 bil. 8 punkt 4)

uttalade finansutskottet våren 1991 i samband med behandlingen

av det s.k. omställningsprogrammet att riksdagen borde ges

möjlighet till en kontinuerlig och samlad uppföljning av

programmets effekter.

Enligt utskottets mening är det angeläget att de pågående

organisatoriska förändringarna inom statsförvaltningen blir

föremål för uppföljning. Utskottet vill i sammanhanget också

hänvisa till vad utskottet anför i sitt denna dag justerade

betänkande 1992/93:FiU17 med anledning av Riksdagens revisorers

granskning av omstruktureringarna i statsförvaltningen (förs.

1992/93:RR3). Utskottet ser därför positivt på att

Statskontoret skall ges i uppdrag att genomföra en uppföljning

av organisations- och strukturförändringarna inom

statsförvaltningen.

Personalredovisning vid strukturförändringar

I motion Fi702 av Anders Nilsson och Inga-Britt Johansson

(s) ställs krav på bättre redovisning av personalkonsekvenserna

vid organisations- och strukturförändringar inom

statsförvaltningen. Enligt motionärerna har regeringen inte

redovisat sin uppfattning på det personalpolitiska området. En

samlad analys av personalkonsekvenserna som blir en följd av de

samlade förslagen i budgetpropositionen bör göras. Analysen bör

innehålla förslag till åtgärder som krävs för att man skall

uppnå trygghetsmålet "att ingen anställd skall bli arbetslös

till följd av arbetsbrist" (trygghetsavtalet 1 §).

Utskottet vill peka på att i kompletteringspropositionen 1992

lämnades en redovisning för personalkonsekvenserna av beslutade

och pågående strukturförändringar. En motsvarande redogörelse

kommer att göras i årets kompletteringsproposition. Regeringen

kommer därvid även att redovisa personalkonsekvenserna av

förändringar till följd av innevarande års budgetproposition och

förslag som presenterats i olika särpropositioner. Beträffande

de personalpolitiska frågorna vill utskottet understryka att

trygghetsavtalet och Trygghetsstiftelsens arbete syftar till att

så långt möjligt undvika arbetslöshet till följd av de

strukturförändringar som genomförs.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion

Fi702 (s).

Kompetensstöd till förvaltningspolitiken

I motion Fi709 av Inga-Britt Johansson och Anders Nilsson

(s) pekas på behovet att utveckla förvaltningskompetensen till

stöd för en effektiv förvaltningspolitik. I motionen sägs att

riksdagen och regeringen har ett ansvar för att en strategisk

och medveten förvaltningspolitik förs. Kravet på tydlighet och

nytänkande skärps i tider av stora strukturförändringar. Med

resultatstyrning lämnas alltmer av genomförandet över till

myndigheterna. Detta ökar de folkvaldas ansvar för att

offentlighets- och rättssäkerhetskrav inte eftersätts. Enligt

motionärerna finns det på lokal nivå risk för att

förvaltningskompetens får stå tillbaka för verksamhetskompetens.

Riksdagen och regeringen bör som huvudmän för verksamheten

försäkra sig om kvaliteten på den förvaltningsstrategiska

kompetensen till stöd för förvaltningspolitiken.

Utskottet vill erinra om att införandet av mål- och

resultatstyrning innebär en förändrad ansvars- och

befogenhetsfördelning mellan regeringen och myndigheterna. Mot

denna bakgrund tog regeringen i 1992 års budgetproposition upp

frågan hur stödet till regeringskansliet och myndigheterna borde

organiseras och finansieras. Bl.a. angavs att stöd som finns på

marknaden normalt inte bör tillhandahållas av staten. Med

anledning därav föreslogs att det statliga huvudmannaskapet för

SIPU skulle upphöra från den 1 juli 1992. Det blev också

riksdagens beslut. SIPU:s uppgift var bl.a. att verka som

central servicemyndighet för kompetensutveckling inom

statsförvaltningen.

I årets budgetproposition har regeringen som tidigare framgått

förelagt riksdagen förslag om vissa principer för det

administrativa stödet till myndigheterna. Utskottet har ovan

förordat att riksdagen ställer sig bakom dessa principer. Vidare

föreslås att Statskontoret skall knytas närmare

regeringskansliet och som stabsorgan bl.a. medverka till att

utveckla de nya styrformerna i statsförvaltningen. Utskottet

utgår från att regeringen fortlöpande inom ramen för sitt

förvaltningspolitiska arbete prövar hur behoven av

förvaltningsstrategisk kompetens skall tillgodoses. Med det

anförda avstyrker utskottet motion Fi709 (s).

Förbättrad resultatstyrning i den statliga förvaltningen

I motion Fi708 av Inga-Britt Johansson och Maja Bäckström

(s) anges att regeringen i budgetpropositionen i samband med sin

redovisning av erfarenheterna av den nya budgetprocessen tagit

upp ett antal betydelsefulla förhållanden. Det gäller den

otillräckliga beställarkompetensen i regeringskansliet, behovet

av bra ledarskap i förvaltningen och de anställdas medverkan i

resultatstyrningen. Konkreta förslag till åtgärder saknas

emellertid. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med

åtgärdsförslag om hur regeringskansliet avser att arbeta vidare

med dessa frågor.

Enligt utskottets mening är det viktigt att se utvecklingen av

de nya styrformerna som en successiv förändringsprocess. Sedan

ett antal år redovisas erfarenheterna med att utveckla

budgetprocessen och mål- och resultatstyrningen årligen för

riksdagen i samband med budgetpropositionerna. Som framgår av

budgetpropositionen kommer regeringen i det fortsatta arbetet

att uppmärksamma flera av de förhållanden som tas upp av

motionärerna. Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi708

(s).

Styrning av statliga verk och bolag

I motion A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) om kvinnorna och

regionalpolitiken hävdas bl.a. att den pågående avregleringen

och bolagiseringen av statlig verksamhet kan minska

möjligheterna att upprätthålla en likvärdig service över hela

landet. Det gäller t.ex. Postverket, Televerket, Vattenfall samt

avregleringen av elmarknaden, inrikesflyget m.fl. Negativa

effekter kan uppstå för glesbygden.

Motionärerna menar att riksdag och regering bör ta tillbaka

styrningen över affärsverken. Det behövs en nationell politik

inom de områden som affärsverken omfattar. Vidare anförs att

möjligheterna till utlokalisering av statlig verksamhet bör

finnas med som en målsättning i de rationaliseringar och

bantningar som nu sker.

Utskottet vill för sin del anföra följande. I ESO-rapporten

SJ, Televerket och Posten -- bättre som bolag? (Ds 1991:77)

behandlas bl.a. frågan om den statliga styrningen i samband med

bolagisering av statliga affärsverk. I rapporten konstateras att

avgörande för en bolagisering av dessa affärsverk är att

aktiebolaget kan väntas ge verksamheten högre

kostnadseffektivitet och därmed också högre samhällsekonomisk

effektivitet än affärsverket. Övriga mål -- av

fördelningspolitisk eller regionalpolitisk och social natur --

kan åläggas lika väl självständiga bolag som de i princip mer

styrbara affärsverken. En förutsättning är att statsmakterna

verkligen är bestämda i sin vilja att genomdriva sina mål. De

medel som behövs kan vara ekonomiska styrmedel (t.ex. skatter,

subventioner eller avgifter), upphandlingar eller regleringar

(genom preciseringar i lag eller annan författning).

Enligt utskottets mening är det väsentligt att

regionalpolitiska och sociala hänsyn beaktas i samband med

bolagisering av statlig verksamhet. I samband med

ställningstagandena till de enskilda fallen bör därför en väl

genomarbetad konsekvensanalys finnas. Inför de aviserade

bolagiseringarna av såväl SJ som Posten och Televerket har ett

omfattande utredningsarbete bedrivits. Det finns som utskottet

ser det därför goda möjligheter för riksdagen att göra

avvägningar mellan olika mål för de berörda verksamheterna.

Därigenom kan en nationell politik formas som beaktar såväl

kraven på kostnadseffektivitet som regional balans och som

möjliggör sociala hänsynstaganden. Utskottet avstyrker därför

bifall till motion A810 (s) yrkande 3.

Samordning av statlig förvaltning

I motion Fi714 av Ingvar Svensson (kds) yrkas på en

översyn av samordningsansvaret för den statliga förvaltningen.

En väl fungerande förvaltning förutsätter en god samordning.

Utan en effektiv samordning finns risker för att beslut fattade

av riksdag och regering inte får det genomslag som avsågs vid

beslutstillfället. De nuvarande bristerna måste enligt

motionären åtgärdas och en översyn är därför nödvändig.

Utskottet delar helt motionärens syn på behovet av samordning

och samverkan mellan olika statliga organ. Någon övergripande

och allmän översyn av samordningsfrågorna på det sätt som

förespråkas i motionen är däremot inte aktuell.

Samordningsfrågorna bör liksom hittills i stället prövas

successivt, bl.a. inom ramen för budgetprocessen. Ansvaret för

att så sker vilar på regeringen. Utskottet vill i sammanhanget

peka på den reformering av den regionala statliga förvaltningen

som skett i och med beslutet om en samordnad länsförvaltning.

Det bör också erinras om den parlamentariska regionberedningens

uppdrag att göra en översyn av den regionala nivåns uppbyggnad

och indelning. Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi714

(kds).

Statliga myndigheters avgiftssättning

Enligt ett yrkande i motion Bo237 av Gullan Lindblad och

Göthe Knutson (m) bör offentliga myndigheter inte få tillämpa

underprissättning i konkurrenssyfte gentemot privata företag.

Med exempel från Lantmäteriverket pekar motionärerna på problem

som enligt deras uppfattning kan uppstå med myndigheter som

samtidigt bedriver myndighetsutövning och konkurrensutsatt

uppdragsverksamhet. Det finns enligt motionärerna exempel på att

Lantmäteriverket blandar ihop anslagsmedel i

myndighetsutövningen med uppdrag i den konkurrensutsatta

sektorn, vilket snedvrider konkurrensen.

Utskottet har samma principella inställning som motionärerna

men har givetvis inte möjlighet att uttala sig om det enskilda

fall som tas upp i motionen. Det är nödvändigt att myndigheterna

gör åtskillnad på den del av verksamheten som gäller

myndighetsuppgifter och den del som är marknadsorienterad.

Överväganden om att renodla Lantmäteriverkets olika verksamheter

är en central fråga för den nyligen tillsatta utredningen om en

översyn av verkets organisation m.m.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att i

avgiftsförordningen (1992:191) finns numera enhetliga och

tydliga regler för myndigheternas avgiftssättning. Som

huvudprincip för avgiftsfinansierad verksamhet gäller att full

kostnadstäckning skall erhållas genom avgifterna. Utskottet vill

också peka på betydelsen av att kraven på uppföljning av

verksamhetens resultat successivt kommer att skärpas i och med

att de nya principerna för resultatredovisning får genomslag.

Den pågående förändringen av styrningen och finansieringen av

den statliga verksamheten torde enligt utskottets mening ge goda

möjligheter att komma till rätta med de problem som motionärerna

aktualiserar. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion

Bo237 (m) yrkande 1.

Avveckling av statlig verksamhet

I motion Fi711 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) framhålls

att Ny demokratis uppfattning är att antalet verk och

myndigheter måste minska liksom antalet statliga tjänstemän. En

statlig avvecklingskommission bör bildas med uppgift att utreda

och föreslå vilka verk och myndigheter som skall avvecklas och

att administrera avvecklingsverksamheten. Som ett delmål bör

gälla att antalet anställda i den statliga verksamheten inom en

treårsperiod skall minska till den nivå som rådde 1959.

Utskottet konstaterar att statsförvaltningen för närvarande

genomgår omfattande strukturförändringar som kommer att innebära

en betydande reducering av antalet anställda. Regeringen har

aviserat att en bedömning av personalkonsekvenserna av den

pågående omställningen skall redovisas i årets

kompletteringsproposition. Utskottet anser för sin del att det

är vanskligt att ta antalet anställda ett visst år som

utgångspunkt för rationaliseringsarbetet. Som exempel kan nämnas

att många av de verksamheter som år 1959 var anslagsfinansierade

nu är intäktsfinansierade. Att minska antalet anställda är i sig

inte något mål. Målet bör vara att genom strukturella

förändringar skapa en effektiv och ändamålsenlig

statsförvaltning.

Utskottet kan inte heller tillstyrka inrättandet av ett

särskilt organ för avveckling. Detta skulle innebära nya

utgifter och besvärande gränsdragningsproblem. Regeringen har

redan ett stöd i omstrukturerings- och rationaliseringsarbetet

av RRV och Statskontoret. Med hänvisning till vad utskottet här

anfört avstyrks motion Fi711 (nyd).

Kvalitet i offentlig förvaltning

I motion Fi719 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg

(nyd) konstateras att det pågår ett intensivt arbete med

kvalitetsfrågor inom hela näringslivet. Standarder för

kvalitetssäkring finns utvecklade och bör kunna anpassas även

till offentlig förvaltning. Regeringen bör initiera ett

omfattande arbete med syfte att införa ett kvalificerat

kvalitetstänkande inom hela den statliga förvaltningen. En

kvalitetscertifiering av myndigheter, förvaltningar och verk är

lämplig, anför motionärerna.

Utskottet har ingen annan mening än motionärerna när det

gäller kvalitetsfrågornas betydelse. Ett arbete med denna

inriktning pågår inom statsförvaltningen på initiativ av

regeringen. Av stor betydelse i sammanhanget är att

myndigheterna inom ramen för den nya budgetprocessen i den

årliga resultatredovisningen skall redovisa hur man har lyckats

med att förbättra kvaliteten. Föreskrifter med denna innebörd

finns i förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning

och anslagsframställning.

Inom ett antal sektorer har initiativ tagits inom

kvalitetsområdet. Bl.a. har Socialdepartementet nyligen utgivit

en studie med goda exempel på kvalitetsarbete i kommuner och

landsting inom områdena vård och omsorg. De statliga

myndigheterna bedriver på många håll ett ambitiöst arbete med

kvalitetsfrågor, vilket bl.a. redovisats i rapporter från

Statskontoret om resultatmått och serviceundersökningar.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion

Fi719 (nyd).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande organisation och finansiering av

administrativt stöd till myndigheterna

att riksdagen godkänner de i proposition 1992/93:100 bilaga 8

punkt 2 förordade riktlinjerna för organisation och finansiering

av administrativt stöd till myndigheterna,

2. beträffande statliga myndigheters telefonservice och

avgifter för postbefordran

att riksdagen lägger proposition 1992/93:100 bilaga 1 yrkande

22 till handlingarna,

3. beträffande statliga myndigheters telekommunikationer

att riksdagen lägger proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt 5

till handlingarna,

4. beträffande uppföljning av organisations- och

strukturförändringar inom statsförvaltningen

att riksdagen lägger proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt 4

till handlingarna,

5. beträffande personalredovisning vid

strukturförändringar

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi702,

6. beträffande kompetensstöd till förvaltningspolitiken

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi709,

7. beträffande förbättrad resultatstyrning i den statliga

förvaltningen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi708,

8. beträffande styrning av statliga verk och bolag

att riksdagen avslår motion 1992/93:A810 yrkande 3,

res. 1 (s)

9. beträffande samordning av statlig förvaltning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi714,

10. beträffande statliga myndigheters avgiftssättning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo237 yrkande 1,

11. beträffande avveckling av statlig verksamhet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi711,

res. 2 (nyd)

12. beträffande kvalitet i offentlig förvaltning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi719.

res. 3 (nyd)

Stockholm den 25 mars 1993

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans

Gustafsson (s), Bengt Wittbom (m), Lars Leijonborg (fp), Roland

Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet

Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne

Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart

Hedquist (m) och Alf Egnerfors (s).

Reservationer

1. Styrning av statliga verk och bolag (mom. 8)

Hans Gustafsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet

Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande

lydelse:

Utskottet konstaterar att det på många håll -- inte minst i

glesbygden -- finns en berättigad oro för vad den pågående

bolagiseringen och avregleringen av statlig verksamhet kan

innebära. Det finns betydande risker för att den grundläggande

servicen inte kan upprätthållas på ett rättvist sätt i hela

landet. Centralisering och bantning av verksamheten liksom

differentiering av priser kan medföra stora konsekvenser för

näringsliv och arbetsmarknad. Detta kan drabba inte minst

kvinnorna.

Enligt utskottets uppfattning är inte verksamhetsformen den

avgörande frågan när det gäller möjligheterna att ställa

fördelningspolitiska eller regionalpolitiska krav på en statlig

verksamhet. Viktigare är hur vissa mål för en verksamhet kan

uppnås på det mest effektiva sättet. Målen kan uppnås på olika

sätt och med skilda medel. En central utgångspunkt är att varje

verksamhet måste analyseras för sig. De individuella

förutsättningarna och villkoren måste vara avgörande för valet

av metoder.

Enligt utskottet bör associationsformen och de därmed

sammanhängande finansieringsproblemen, marknadsförutsättningarna

och samhällsåtagandena bedömas i ett sammanhang. Det innebär

att följande förutsättningar bör gälla vid bolagisering av de

statliga affärsverken:

Det statliga ägandet lämnas oförändrat. Försäljningar av de

nationella tillgångar som Televerket, Posten och SJ utgör saknar

aktualitet.

Praktiska lösningar för att trygga sociala åtaganden måste

garanteras.

Regionala förpliktelser måste uppfyllas på ett

tillfredsställande sätt.

Riksdag och regering har att fastställa service- och

kvalitetsmått för branschen.

Konkurrensen mellan olika aktörer måste ske på likvärdiga

villkor, vilket innebär en solidarisk finansiering av sociala

och regionala åtaganden.

Allmänhetens insyn i statligt ägda bolag skall ske efter i

princip samma villkor som i kommunala bolag, varigenom bl.a.

handlingsoffentlighet tryggas.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion A810 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande styrning av statliga verk och bolag

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:A810 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Avveckling av statlig verksamhet (mom. 11)

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "Utskottet konstaterar" och slutar med "Fi711 (nyd)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet kan i allt väsentligt ställa sig bakom den allmänna

inriktningen av den omvandling av den statliga förvaltningen som

regeringen inlett. Utskottet anser emellertid att

rationaliseringarna bör drivas med större kraft och att bestämda

och avläsbara mål bör sättas upp. En möjlighet är därvid att,

som framhålls i motion Fi711 av Ny demokrati, ange ett visst

antal anställda som den statliga verksamheten bör minska med

under en mandatperiod.

Utskottet menar också att en särskild avvecklingskommission

bör bildas. Kommissionen bör bestå av fristående experter. Den

skall ha till uppgift att utreda och föreslå vilka myndigheter

och verksamheter som bör avvecklas samt administrera

avvecklingen. Vad utskottet anfört bör av riksdagen ges

regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motion Fi711 (nyd).

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande avveckling av statlig verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi711 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Kvalitet i offentlig förvaltning (mom. 12)

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "Utskottet har" och slutar med "Fi719 (nyd)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna när det

gäller kvalitetsfrågornas betydelse inom offentlig förvaltning.

Enligt utskottet är det viktigt att på ett mer systematiskt sätt

än för närvarande dra nytta av det kvalitetsarbete som sedan

många år pågår inom näringslivet. En kvalitetscertifiering av

statliga verk och myndigheter enligt den standard som etablerats

för privata tjänsteföretag i de västeuropeiska länderna bör

därför initieras. Vad utskottet anfört bör av riksdagen ges

regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motion

1992/93:Fi719 (nyd).

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande kvalitet i offentlig förvaltning

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi719 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Statliga myndigheters telefonservice och avgifter för

postbefordran (mom. 2)

Bo G Jenevall (nyd) anför:

Av regeringens redovisning i finansplanen (avsnitt 2.5)

framgår att riksdagen redan våren 1989 ansåg att de statliga

myndigheternas telefonservice borde förbättras genom en ökad

användning av 020-systemet. Den närmare omfattningen av denna

service skulle enligt riksdagens beslut övervägas av regeringen.

Frågan har nu grundligen utretts. I finansplanen konstaterar

regeringen endast att det ankommer på den enskilda myndigheten

att själv bedöma om den, inom ramen för sina resurser, bättre

kan uppfylla de krav som ställs på verksamheten i

servicehänseende genom att införa 020-nummer eller andra

motsvarande lösningar som kan erbjudas på telefoniområdet. Någon

reglering eller annan åtgärd är därför inte aktuell.

Jag vill i sammanhanget endast konstatera att det tagit mycket

lång tid att åstadkomma ett synnerligen magert resultat.