Bet. 1992/93:FiU22

Finansutskottets betänkande

1992/93:FIU22

Statistikfrågor (prop. 1992/93:182)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1992/93

FiU22

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet anslagen till

Statistiska centralbyrån, och anslaget till livsmedelsstatistik.

Utskottet tillstyrker förslagen till anslag i propositionen.

I betänkandet behandlas 12 motioner. Motionärerna tar upp

frågor rörande krav på utbyggd eller ny statistik, genomförande

av en nya låginkomstutredning och omlokalisering av SCB:s

Stockholmsenhet till Örebro. Samtliga motioner avstyrks av

utskottet.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1992/93:182 om anslag för budgetåret

1993/94 till Statistiska centralbyrån,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1992/93:Fi401 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén(s),

1992/93:Fi404 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c,v),

1992/93:Fi405 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, kds),

1992/93:Fi406 av Sture Ericson m.fl. (s),

1992/93:Fi408 av Georg Andersson m.fl. (s),

1992/93:Fi410 av Alf Egnerfors och Lisbet Calner (s),

1992/93:Fi412 av Björn Ericson m.fl. (s),

1992/93:Fi710 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s),

1992/93:A809 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) i vad avser yr-

kande5,

1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) i vad avser

yrkande11,

1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) i vad avser

yrkande1 och

1992/93:So267 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v)

i vad avser yrkande8.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1992/93:182

(Finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Anne

Wibble --

dels under punkt E 7

att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik,

register och prognoser för budgetåret 1993/94 under sjunde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 420080000 kr,

dels under punkt E 8

att riksdagen till Statistiska centralbyrån:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 under sjunde

huvudtiteln anvisar ett anslag på 1000 kr,

dels under punkt H 7

att riksdagen under nionde huvudtitelns förslagsanslag

Livsmedelsstatistik för budgetåret 1993/94 anvisar

9920000kr utöver vad som föreslagits i proposition

1992/93:100 bilaga10.

Motionerna

Krav i motioner på ny eller utbyggd statistik inom vissa

områden

1992/93:Fi401 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändringar av beräkningssättet av

konsumentprisindex (KPI),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om komplettering av KPI med s.k.

kategoriprisindex.

1992/93:Fi405 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jämställdhetsstatistik.

1992/93:Fi410 av Alf Egnerfors och Lisbet Calner (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om trafikstatistiken.

1992/93:Fi710 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statistik över regionalpolitiska effekter av

förändringar i statsbudgeten.

1992/93:A809 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av jämställdhetsstatistik.

1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att värdet av det obetalda arbetet tas med

i nationalräkenskaperna.

1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om gröna nationalräkenskaper.

1992/93:So267 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v)

vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utesluta tobak ur konsumentprisindex.

En ny låginkomstutredning

1992/93:Fi408 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en

låginkomstutredning tillsätts med uppgift att klarlägga de sämst

ställdas situation,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder

som en låginkomstutredning kan föranleda.

1992/93:Fi412 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en ny låginkomst- och

levnadsnivåutredning.

Omlokalisering av Statistiska centralbyrån i Stockholm till

Örebro

1992/93:Fi404 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utlokalisering av SCB från

Stockholm till Örebro.

1992/93:Fi406 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utredning om förutsättningarna att förlägga

hela SCB till Örebro.

Utskottet

Inriktningen av Statistiska centralbyråns verksamhet

I november 1992 ställde sig finansutskottet (1992/93:FiU7)

bakom förslaget i proposition 1992/93:101 om nya principer för

ansvarsfördelning och finansiering av statistikproduktionen.

Förslaget antogs av riksdagen (rskr. 1992/93:122).

De nya priniciperna innebär följande.

Verksamhet som Statistiska centralbyrån (SCB) skall ansvara

för och som skall anslagsfinansieras:

Förvaltningsuppgifter såsom grundläggande metodutveckling,

statistiksamordning, nomenklaturarbete, internationellt

statistiksamarbete, publiceringsverksamhet och

informationsservice samt biblioteks- och arkivservice.

Officiell statistik som griper över flera sektorer, som saknar

en entydig huvudanvändare eller där det påtagligt gagnar

förtroendet för statistiken.

Vissa centrala databaser.

Verksamhet som sektorsmyndigheter och övriga användare skall

ansvara för:

Officiell statistik för avgränsade sektorsområden. Statistiken

skall finansieras genom anslag till berörda sektorsmyndigheter.

Övrig statistik och statistiska tjänster. Verksamheten skall

finansieras av beställaren.

Resurserna för statistik vid SCB och övriga berörda

myndigheter föreslås anpassas till de förändringar som

genomförs.

I propositionen sägs att förändringarna bör ske successivt och

att en särskild genomförandekommitté skall tillsättas för att

mera i detalj planera hur förändringarna skall genomföras.

Kommittéarbetet skall vara avslutat före utgången av år 1993.

Utskottet har ställt sig bakom förslaget i propositionen liksom

att vissa frågor om bl.a. förfoganderätt, registerfrågor,

sekretess och integritetsskydd behövde utredas ytterligare (dir.

1992:110 och 1993:9).

SCB har lämnat en fördjupad anslagsframställning för den

kommande treårsperioden. Mot bakgrund av de nya principerna för

ansvarsfördelning mellan SCB och andra myndigheter och med

hänvisning till det pågående arbetet inom de nämnda kommittéerna

anser föredraganden att det inte nu är möjligt att lägga fast en

ny rambudget för SCB för de kommande tre åren. Utskottet delar

den uppfattningen. SCB:s resursbehov bör mot denna bakgrund

endast prövas i ett ettårsperspektiv. Utskottet återkommer

senare i betänkandet till ett ställningstagande till SCB:s

anslag.

Krav i motioner på ny eller utbyggd statistik inom vissa

områden

I motion Jo630 yrkande1 av Ingvar Carlsson m.fl. (s)

framhålls med hänvisning till Brasiliamötet, att frågorna om

kopplingen ekonomi--ekologi inkl. hållbar tillväxt,

miljöavgifter och gröna nationalräkenskaper samt

handelsvillkor--miljökrav (GATT) är två angelägna områden, där

Förenta nationernas nya kommission, UNCSD (United Nations

Commission on Sustainable Development), kan spela en viktig

roll. Regeringen måste, sägs det i motionen, aktivt följa och

påverka FN-kommissionens arbete.

Utskottet utgår ifrån att regeringen aktivt kommer att följa

UNCSD:s fortsatta arbete.

Någon mer utförlig kommentar till yrkandet om gröna

nationalräkenskaper återfinns inte i motionen. Det kan nämnas

att det inom Konjunkturinstitutet (KI) och SCB pågår ett arbete

med att utarbeta ett system för miljöräkenskaper. En

rapportering av KI:s arbete kommer att redovisas i institutets

majrapport. Med det anförda avstyrker utskottet motionen Jo630

(v) yrkande1.

I motion A811 av Karin Starrin m.fl. (c) anförs att om man

skall få kunskap om människors hela arbetssituation måste det

obetalda arbetet i nationalräkenskaperna mätas och värderas.

Det är inte minst viktigt för att kunna få reda på kvinnors

bidrag till den totala ekonomin. Tidsanvändningsstudier är

därför nödvändiga för att vi ska kunna mäta detta obetalda

arbete.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner

med samma innebörd som den här aktuella motionen (jfr t.ex.

1991/92:FiU22 s.7). Som utskottet ser det är det av stor vikt

att det obetalda arbetet, som i stor utsträckning utförs av

kvinnor, görs synligt. De tidsanvändningsstudier som nu

genomförts av SCB är därvid ett nödvändigt underlag för att

bl.a. analysera fördelningen av betalt och obetalt arbete mellan

kvinnor och män och för att studera betydelsen av arbetet i

hemmet. Genom att mäta omfattningen av det obetalda arbetet är

det nu möjligt att exempelvis studera förskjutningar mellan den

formella och den informella ekonomin. Den primära användningen

av tidsanvändningsstudier är att analysera här angivna

frågeställningar.

Diskussioner har i olika sammanhang förts om hur man skall

inkludera värdet av hushållens obetalda arbete i

nationalräkenskaperna. En lämplig lösning kunde vara att använda

satellitkonton som förs vid sidan av nationalräkenskaperna. En

sådan lösning skulle kunna användas för att med jämna mellanrum

ge en samlad bild av omfattningen och strukturen på den totala

ekonomiska aktiviteten i landet. Vidare skulle sambanden mellan

förändringar i det obetalda arbetets omfattning och struktur

kunna jämföras med förändringar i nuvarande uppsättning

ekonomiska data som har sin främsta användning inom

stabiliseringspolitiken.

Inom Eurostat pågår en diskussion om genomförandet av en

europeisk tidsanvändningsundersökning. Syftet är att genomföra

koordinerade och jämförbara undersökningar i medlemsländerna och

i EFTA-länderna. Ett förslag till undersökningsuppläggning

föreligger som skall behandlas vid ett möte i Eurostat i april

1993. Utskottet avstyrker med det anförda motion A811 (c)

yrkande11.

I motionerna Fi405 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c,

kds) och A809 yrkande5 av Barbro Westerholm m.fl. (fp)

understryks behovet av jämställdhetsstatistik. Mäns

livssituation och möjligheter att påverka utvecklingen jämfört

med kvinnornas skiljer sig åt i många avseenden. För att

jämställdhetsaspekter skall kunna beaktas vid utvärdering,

planering och beslut måste följaktligen statistiskt underlag som

rör individer analyseras och redovisas uppdelat på män och

kvinnor.

Även om SCB belyst jämställdheten i flera studier kvarstår,

menar motionärerna, behovet av en fortlöpande rapportering av

läge och förändring vad gäller jämställdhet. Dessutom behövs

fördjupade studier för att belysa akuella jämställdhetsfrågor.

Exempel på områden som nämns i motionen och som ses som

speciellt viktiga att studera är bl.a.

Värdering av kvinnors och mäns yrken.

Strukturomvandlingens effekt på kvinnor och män i olika åldrar

och livsfaser.

Utvecklingen av kvinnors och mäns företagande.

Sambandet mellan utbildning, yrke, lön och kön.

Äldre kvinnors och mäns levnadsförhållanden.

Kvinnors och mäns hälsa.

Maktfördelning mellan kvinnor och män i olika områden i

samhället.

Mannen som förälder. Mäns uttag av föräldraförsäkring efter

yrke, arbetstid.

Motionärerna anser att jämställdhetsstatistiken måste

prioriteras och garantier måste lämnas för fortsatt produktion

och utveckling av densamma.

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna om vikten av

att bygga ut jämställdhetsstatistiken.

Som nämns i motion Fi405 har SCB på senare år tagit fram

jämställdhetsstatistik, dels för att ge helhetsbilder av

jämställdheten på nationell, regional och lokal nivå, dels för

att belysa vissa problemområden som inte behandlats på annat

håll. Som exempel kan nämnas några av de publikationer man tagit

fram: "På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet", "Man

är chef" och "Om kvinnor och män i Sverige och EG".

SCB kommer också i sitt fortsatta arbete med

användaranpassning och därmed sammanhängande omorganisation att

ägna ökad uppmärksamhet åt produktion och utveckling av

jämställdhetsstatistiken. Detta har också särskilt noterats i

tidigare nämnda direktiv till genomförandekommittén.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna

Fi405 (fp, m, c, kds) och A809 (fp) yrkande5.

I motion Fi410 av Alf Egnerfors och Lisbet Calner (s)

framhålls att under de senaste åren har

infrastrukturinvesteringar, dvs. investeringar i vägar,

järnvägar och kommunikationsleder för tele- och datatrafik, haft

högsta prioritet inom samhällsbyggandet.

I motionen framhålls att en viktig kunskap vid bedömningen av

investeringar naturligtvis är hur flödena ser ut. Den

transportstatistik som SCB i dag redovisar är, menar

motionärerna, otillräcklig.

En allt större andel av våra inrikes godstransporter utgör en

del av en internationell transportkedja. De internationella

transporterna redovisas beträffande varuslag och transportmedel

vid svensk gräns men inte till/från en punkt i Sverige. Detta

sker i den av SCB publicerade Utrikeshandelsstatistiken, vilken

är detaljerad vad gäller varuslag och publiceras för varje år.

För framtiden ser motionärerna det som önskvärt att man får

kunskaper om transportkedjorna, och då är en kombinerad

statistikproduktion av inrikes och utrikes varuflöden absolut

nödvändig. Inte heller på persontrafiksidan är flödesstatistiken

tillfredsställande.

För att skapa bättre planeringsförutsättningar anser

motionärerna det önskvärt att SCB:s nuvarande statistik avseende

transporter och trafiksäkerhet kompletteras och uppgraderas så

att de mål som framförs i motionen blir möjliga att nå.

Som utskottet ser det är det viktigt att det finns

transportstatistik som gör det möjligt att bl.a. göra

bedömningar av de infrastrukturinvesteringar inom

transportsektorn som kommer att genomföras under de närmast

kommande åren. När det gäller statistik rörande transportkedjor

pågår ett utredningsarbete inom detta område. Utredningen

genomförs i samarbete mellan SCB, Väg- och trafikinstitutet,

Banverket och Vägverket.

Med hänvisning till det pågående arbetet med att förbättra

transportstatistiken avstyrker utskottet motion Fi410 (s).

I motion Fi710 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) anförs

att den offentliga sektorns tillväxt är den viktigaste

förklaringen till den regionala utjämning som ägt rum under 70-

och 80-talen. Kraftiga neddragningar av den offentliga

verksamheten, inte minst på det statliga området, minskade

transfereringar samt förändringar av den offentliga sektorns

finansiering kommer med stor sannolikhet att verka i motsatt

riktning och i stället åstadkomma ökade regionala obalanser. Med

tanke på de stora förändringar av statsbudgeten som nu faktiskt

sker är en analys av konsekvenserna utomordentligt viktig. Mot

den bakgrunden är det, framhåller motionärerna, på sikt ett

stort problem att det inte, till skillnad från t.ex. Finland,

produceras någon löpande statistik över regionalpolitiska

effekter av förändringar i statsbudgeten.

Arbetsmarknadsdepartementet bör enligt motionärerna ge NUTEK i

uppdrag att se till att SCB kan bygga upp en sådan statistik.

Utskottet kan konstatera att kraven på en mer detaljerad

regionalstatistik ökar alltmer. En viktig orsak till detta är

det pågående arbetet med att bl.a. göra den svenska

regionalstatistiken jämförbar med EG:s. I budgetpropositionen

föreslås att särskilda medel avsätts för detta arbete. Den

utbyggnad av statistiken som efterfrågas i motion Fi710 är

mycket resurskrävande och måste liksom varje krav på ny

statistik vägas mot andra statistikbehov. Det pågående projektet

rörande statsutgifternas och statsinkomsternas regionala

fördelning som nämns i motionen är uppdragsfinansierat av de fem

Norrlandslänen, Glesbygdsmyndigheten och NUTEK. Den

regionalstatistik som motionärerna efterfrågar måste vägas mot

annan sektorövergripande statistik. Utskottet förutsätter att en

sådan avvägning kommer till stånd när SCB:s treåriga rambudget

senare skall fastställas.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi710 (s).

I motion Fi401 yrkande 1 av Kurt Ove Johansson och

Lars-Erik Lövdén (s) framhålls betydelsen av att tjänster av

olika slag tas med i konsumentprisindex (KPI). Saknas gör

bl.a. arvoden till advokater och andra juridiska och kamerala

tjänster och de omdiskuterade avgifterna inom bankerna.

Tjänstesektorn får allt större betydelse för den svenska

ekonomins utveckling. Utskottet vill här framhålla att SCB

kontinuerligt bedriver ett utvecklingsarbete inom detta område,

som bl.a. syftar till att inkludera de finansiella tjänsterna i

KPI. Avsikten är att även sådana tjänster som barn- och

äldreomsorg skall innefattas i KPI. SCB:s arbete med att

komplettera prisindexen påverkas även av det kommande arbetet

inom Eurostat med att harmonisera indexen mellan EG-länderna.

Mot bakgrund av vad utskottet här anfört avstyrks motion

Fi401(s) yrkande 1.

I motion Fi401 (s) yrkande2 förordas också att det

nuvarande konsumentprisindexet kompletteras med s.k.

kategoriprisindex. De bör enligt motionärerna utgå ifrån den

konsumtion som finns i olika hushåll beroende på skilda

bostadsorter, hushållssammansättning och inkomstnivåer.

Utskottet delar på denna punkt inte motionärernas uppfattning.

Utskottet kan inte se några fördelar med att redovisa

alternativa KPI-beräkningar. Ett sådant tillvägagångssätt skulle

endast skapa oklarhet och osäkerhet om vilka regler som skall

gälla vid t.ex. uppräkningen av pensioner och andra sociala

förmåner. Utskottet avstyrker sålunda även yrkande2 i motion

Fi401(s).

I motion So267 (fp, s, m, c, kds, v) yrkande 8 anförs att

pris- och skattepolitiken även fortsättningsvis måste spela en

betydande roll i ett trovärdigt hälsopolitiskt program mot

tobak. Regelbundna prishöjningar på tobaksvaror är ett viktigt

instrument för att minska tobakskonsumtionen och måste, menar

motionärerna, genomföras.

I motionen framhålls att EG:s ministerråd har utfärdat en

rekommendation till medlemsländerna om införande av ett

särskilt konsumentprisindex där alkohol och tobak räknas

ifrån. Motivet bakom rekommendationen är enligt uppgift att

prispolitik i konsumtionsdämpande syfte skall kunna bedrivas

utan att detta skall behöva lyfta bokförd inflation i länderna.

Motionärerna anser att Sverige bör följa denna rekommendation.

Utskottet har tidigare, hösten 1983, våren 1988, 1989, 1990,

1991 och 1992 (jfr t.ex. 1990/91:FiU22 s.10), behandlat

motioner med liknande innehåll som i här aktuell motion.

Vad som motionärerna bl.a. har i åtanke är att den "bokförda"

inflationen blir bestämmande för värdet av vissa transfereringar

till hushållen.

Det ankommer i riksdagen inte i första hand på finansutskottet

att ta ställning till vilket underlag och uppräkningsförfarande

som bör användas för att justera värdet av olika statliga

förmåner och ersättningar. Det är naturligtvis tekniskt möjligt

att konstruera ett index som exkluderar effekter av sprit- och

tobakspriser liksom att beakta olika hushålls

konsumtionsmönster. Ett sådant index kan emellertid aldrig

ersätta behovet av ett generellt konsumentprisindex.

Utskottet vill understryka att sammansättningen av KPI måste

styras av vad de svenska hushållen faktiskt konsumerar och av

vad SCB:s nationalräkenskaper definierar som privat konsumtion.

En sådan generell prisindex är ett nödvändigt statistiskt

underlag vid utformningen av den ekonomiska politiken.

Sammansättningen av vilka varor som skall ingå i indexet

omprövas löpande av nämnden för konsumentprisindex. Det

ovillkorliga kravet att inte försämra möjligheterna att kunna

göra jämförelser av prisutvecklingen mellan olika länder innebär

att nämnden i sitt översynsarbete måste följa den

internationella överenskommelse som ger en övergripande

definition av KPI (ILO-Recommendation No.170).

Det är riktigt som framhålls i motionen att EG:s ministerråd

år 1987 utfärdade en rekommendation om att beräkna ett KPI exkl.

tobak. Detta kan dock göras så att man vid sidan av det

generella KPI beräknar och publicerar ett särskilt KPI som

exkluderar tobakspriserna.

Utskottet avstyrker med det anförda motion So267 (fp, s, m, c,

kds, v) yrkande8.

En ny låginkomstutredning

I motionerna Fi408 av Georg Andersson m.fl.(s) och

Fi412 av Björn Ericson m.fl.(s) begärs att en ny

låginkomstutredning tillsätts. I motionerna anförs att

ojämlikheten tilltar och att klyftorna i vårt land ökar.

Statistiska uppgifter visar att löneklyftorna inom

LO-kollektivet har vidgats under 1980-talet. Den höga och

växande arbetslösheten och det gigantiska budgetunderskottet

slår nu hårt mot välfärdssystemen. Av bl.a. Storstadsutredningen

(SOU 1989:67) framgår att segregeringen nu ökar. Motionärerna

anser att riksdagen bör kräva att regeringen utarbetar en

strategi för att förbättra de sämst ställdas situation. En

första åtgärd är att tillsätta en ny låginkomstutredning.

Utskottet vill med anledning av motionerna Fi408 (s) och Fi412

(s) anföra följande.

De frågeställningar som motionärerna önskar få belysta i en

låginkomstutredning har löpande följts upp i

långtidsutredningarna. I den senaste långtidsutredningen --

LU92-- har fördelningsfrågorna fått en genomträngande

belysning. Detta har skett i bilaga 8 Långsiktiga perspektiv på

inkomstfördelningen och bilaga9 Segregation -- ett svenskt

dilemma. Senare i vår kommer LU92:s sista bilaga, bilaga 19

Inkomstfördelningen under 1980-talet, att publiceras.

Som utskottet framhöll i förra årets statistikbetänkande

(1992/93:FiU22) ger också inkomstfördelningsundersökningen

(HINK) och den totalräknade inkomststatistiken ett omfattande

datamaterial som möjliggör studier av inkomst- och

förmögenhetsutvecklingen för alla grupper i samhället. För

inkomståren 1978, 1983, 1984, 1985 och 1988 har urvalet utökats

i vad avser de mest förmögna hushållen. En sådan

förmögenhetsfördjupning görs också för inkomståret 1990, och SCB

har ambitionen att göra en redovisning av denna vartannat år.

I detta sammanhang bör även SCB:s undersökning av

levnadsförhållanden (ULF) nämnas. I den föreslagna anslagsramen

för budgetåret 1993/94 skall åtgärder inrymmas för att göra

databasen till ULF mer lättillgänglig.

Som utskottet ser det är det mot här angiven bakgrund inte

motiverat att nu anslå ytterligare medel till de ändamål som

nämns i motionen. Utskottet avstyrker därför motionerna

Fi408(s) och Fi412(s).

Statistiska centralbyråns medelstilldelning

SCB har lämnat en fördjupad analysframställning till

regeringen för perioden 1993/94--1995/96. I

anslagsframställningen redovisar SCB utvecklingen vid tre

anslagsnivåer. Huvudalternativet innebär att anslaget minskar

med 34miljoner kronor budgetåret 1993/94. Denna neddragning av

anslaget har inneburit nedläggning av viss jordbruksstatistik. I

övrigt har minskningen av anslaget klarats av genom särkilda

rationaliseringsåtgärder.

Utöver SCB:s huvudförslag har i propositionen medel uppgående

till 6,4 miljoner kronor beräknats för deltagande i olika

statistiska EG-projekt och för förbättringar av statistik av

betydelse för att belysa den ekonomiska politiken.

Dessutom har 3,7 miljoner kronor beräknats för bl.a.

utveckling av en ny skattestatistik.

I enlighet med de nya principerna för ansvarsfördelningen

mellan SCB och andra myndigheter (1992/93:FiU7, rskr. 122)

beräknas medel för statistik om jordbruk och livsmedel under

nionde huvudtiteln. Från och med budgetåret 1993/94 överförs

9920000kr från sjunde huvudtitelns anslag Statistiska

centralbyrån: Statistik, register och prognoser till nionde

huvudtitelns anslag Livsmedelsstatistik.

Ytterligare förändringar med anledning av de nya principerna

för ansvarsfördelning mellan SCB och andra myndigheter kan komma

att redovisas när förslag lämnats av den kommitté som arbetar

med genomförandet. Mot denna bakgrund prövas SCB nu endast i ett

ettårsperspektiv.

I propositionen föreslås ett ramanslag under sjunde

huvudtiteln till Statistiska centralbyrån: Statistik, register

och prognoser för budgetåret 1993/94 på 420080000kr.

Utskottet tillstyrker de begärda medlen. Tillstyrkandet gäller

även anslaget Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet på

samma huvudtitel och anslaget Livsmedelsstatistik under nionde

huvudtiteln.

Omlokalisering av SCB:s verksamhet i Stockholm till Örebro

I motion Fi404 av Anders Svärd(c) och Karl-Erik

Persson(v) och motion Fi406 av Sture Ericson m.fl.(s)

föreslås att SCB:s Stockholmsenhet utlokaliseras till Örebro.

I motion Fi406 (c) framhålls att utlokaliseringen av delar av

SCB:s verksamhet till Örebro har bedömts vara ett exempel på

framgångsrik statlig utlokalisering, samtidigt som den haft

viktig regionalpolitisk betydelse. Motionärerna menar att det är

rimligt att regeringen under hänvisning till såväl kostnaderna

för statistikverksamheten som det mycket allvarliga läget för

Örebro län, låter genomföra en genomgripande utredning om SCB:s

lokalisering. Mycket talar för att en sådan utredning kommer att

visa att såväl verksamhetsmässiga, ekonomiska som

regionalpolitiska skäl föreligger för en lokalisering till

Örebro.

Som utskottet framhöll våren 1992 (1991/92:FiU22) i anslutning

till motioner med samma krav som i här aktuell motion har

nuvarande uppdelning av SCB:s verksamhet på flera orter medfört

komplikationer i vissa avseenden men också fördelar. Den delade

verksamheten har t.ex. inneburit fördelar genom att SCB

därigenom har tillgång till två regionala arbetsmarknader. SCB:s

Stockholmsenhet är vidare av stor betydelse för kontakten med

användare och kunder i Stockholmsregionen. Denna motivering till

att SCB har verksamhet i Stockholm kan sägas ha förstärkts genom

de nu ökade kraven på användaranpassning av

statistikproduktionen. Utskottet utgår från att frågan om

utlokalisering av statlig verksamhet kontinuerligt prövas och

att något särskilt uttalande i frågan därför inte är

erforderligt. Det kan i detta sammanhang nämnas att

arbetsmarknadsutskottet i sitt betänkande om regionalpolitiken

(1991/92:AU13) har avstyrkt en motion om en lokalisering av

SCB:s Stockholmsenhet till Örebroenheten.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks

motionerna Fi404 (c, v) och Fi406 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande gröna nationalräkenskaper

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo630 yrkande1,

2. beträffande det obetalda arbetet

att riksdagen avslår motion 1992/93:A811 yrkande11,

3. beträffande jämställdhetsstatistik

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi405 och 1992/93:A809

yrkande5,

4. beträffande transportstatistik

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi410,

5. beträffande statistik över regionalpolitiska effekter av

förändringar i statsbudgeten

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi710,

6. beträffande konsumentprisindex

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi401 yrkande1,

7. beträffande kategoriprisindex

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi401 yrkande2,

8. beträffande särskilt konsumentprisindex

att riksdagen avslår motion 1992/93:So267 yrkande8,

9. beträffande ny låginkomstutredning

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi408 och

1992/93:Fi412,

10. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån:

Statistik, register och prognoser

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:182 punkt

E7 till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och

prognoser för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 420080000kr,

11. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån:

Uppdragsverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:182 punkt

E8 till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för

budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett anslag

på 1000 kr,

12. beträffande anslag till Livsmedelsstatistik

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:182 punkt

H7 till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1993/94 under

nionde huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade

medel (1992/93:JoU13, rskr.231) -- anvisar ett

förslagsanslag på 9920000kr,

13. beträffande omlokalisering av SCB:s verksamhet i

Stockholm till Örebro

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi404 och

1992/93:Fi406.

Stockholm den 1 april 1993

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Roland

Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet

Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Sonia

Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf Egnerfors (s), Christel

Anderberg (m), Karin Starrin (c), Carin Lundberg (s) och Carl B

Hamilton (fp).