Bet. 1992/93:FiU23

Finansutskottets betänkande

1992/93:FIU23

Riksbankens förvaltning år 1992

(redog. 1992/93:RB1 och RR5)

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga 1

1992/93

FiU23

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet att Riksbanksfullmäktige

beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning under år 1992 och

avstyrker därmed samtidigt en motion från Ny demokrati med krav

på att fullmäktige inte skall ges ansvarsfrihet.

Utskottet biträder också fullmäktiges förslag till disposition

av Riksbankens resultat samt föreslår att riksdagen fastställer

Riksbankens balansräkning och resultaträkning.

I två enskilda motioner från allmänna motionstiden väcks

förslag om en myntreform resp. om nedläggning av

riksbankskontoret i Östersund. Båda motionerna avstyrks av

utskottet.

Redogörelserna m.m.

Fullmäktiges i Riksbanken förvaltningsberättelse för år 1992

I berättelsen (redog. 1992/93:RB1) lämnar fullmäktige en

redogörelse för den förda kredit- och valutapolitiken samt för

bankens verksamhet i övrigt. Vidare lämnar fullmäktige förslag

till disposition av Riksbankens resultat.

Fullmäktige föreslår

1. att riksdagen fastställer Riksbankens i

förvaltningsberättelsen återgivna balans- och resultaträkningar

för år 1992,

2. att riksdagen beslutar att av Riksbankens resultat, 8 216

miljoner kronor, skall

a) 7 300 miljoner kronor levereras in till statsverket och

b) 916 miljoner kronor överföras till dispositionsfonden.

Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av

Riksbankens verksamhet under år 1992

I berättelsen (redog. 1992/93:RR5) tillstyrker Riksdagens

revisorer

1. att riksdagen beviljar fullmäktige i Riksbanken

ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning under år 1992,

2. att riksdagen fastställer Riksbankens i

förvaltningsberättelsen återgivna balans- och resultaträkningar.

Fullmäktiges protokoll

Utskottet har som underlag för sin prövning även haft tillgång

till fullmäktiges i Riksbanken särskilda och allmänna protokoll

samt registraturskrivelser för år 1992.

Motionerna

Ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning

1992/93:Fi91 av Ian Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd) vari

yrkas att riksdagen beslutar att inte bevilja

Riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för 1992.

Myntreform

1992/93:Fi706 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om kronan.

Avveckling av riksbankskontoret i Östersund

1992/93:Fi713 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar avveckla Riksbankens avdelningskontor i

Östersund.

Utskottet

Riksbankens förvaltning

Fullmäktige beslöt den 19 november 1992 att låta kronans värde

flyta fritt. Den depreciering av kronan som detta gav upphov

till har medfört att Riksbankens utländska tillgångar och

skulder skrivits upp med 17 miljarder kronor i 1992 års bokslut.

Enligt de riktlinjer som numera gäller för Riksbankens

bokslutsdispositioner och inleverans till statsverket bör en

resultatförbättring av detta slag inte slå igenom på resultatet

utan balanseras genom en avsättning till dispositionsfonden. Så

har emellertid inte skett beroende på att fullmäktige tillämpat

en ny princip i 1992 års bokslut beträffande Riksbankens

terminspositioner.

Vid årsskiftet var Riksbankens terminsposition negativ och

uppgick till -131,4 miljarder kronor. Veckan före deprecieringen

hade Riksbanken intervenerat i betydande utsträckning på framför

allt terminsmarknaden, och som en följd härav hade Riksbanken

vid årets slut utestående valutakontrakt med ett samlat

transaktionsvärde av denna omfattning. Terminspositionen kan ses

som en framtida skuld och belastar som sådan inte

balansräkningen. Omräknat till de valutakurser som gällde vid

årsskiftet hade den ett marknadsvärde på 149,3 miljarder kronor.

Marknadsvärderingen motsvarade med andra ord ett

nedskrivningsbehov på 17,9 miljarder kronor. I tidigare års

förvaltningsberättelser har endast lämnats en upplysning om hur

en marknadsvärdering av terminspositionerna skulle ha påverkat

resultatet, men omvärderingarna har då varit av mer begränsad

omfattning. Nu när effekterna av marknadsvärderingen uppgår till

17,9 miljarder kronor har fullmäktige valt att låta detta belopp

belasta 1992 års resultat. Resultatet blir därmed mer

rättvisande samtidigt som man uppnår i princip samma effekt som

om dispositionsfonden hade utnyttjats.

1992 års resultat efter bokslutsdispositioner uppgår till

drygt 8,2 miljarder kronor. Utskottet har inget att erinra mot

den av fullmäktige föreslagna dispositionen av resultatet som

innebär att 7,3 miljarder kronor levereras in till statsverket

och drygt 0,9 miljarder kronor förs över till

dispositionsfonden.

Utskottet har vid sin granskning av Riksbankens förvaltning i

övrigt inte funnit något som föranleder särskilt uttalande. I

likhet med Riksdagens revisorer tillstyrker utskottet därför att

fullmäktige beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning under år

1992. Utskottet avstyrker därmed motion Fi91 av Ian Wachtmeister

och Bo G Jenevall (nyd) med krav på att fullmäktige inte skall

beviljas ansvarsfrihet.

Utskottet biträder också revisorernas förslag att riksdagen

skall fastställa de balans- och resultaträkningar för år 1992

som finns intagna i Riksbankens förvaltningsberättelse.

Balansräkningen och resultaträkningen finns även fogade till

detta betänkande som bilaga 1 resp. bilaga 2.

Myntreform

I motion Fi706 av Bertil Persson (m) begärs att en

myntreform skall genomföras varvid en ny krona skall motsvara

tio av dagens.

Samme motionär har under de båda senaste åren väckt motioner

av snarlik innebörd, vilka avstyrkts av utskottet. Utskottet är

i sakfrågan alltjämt av samma uppfattning och avstyrker därför

även den nu aktuella motionen Fi706 (m).

Riksbankskontoret i Östersund

I motion Fi713 av Per-Richard Molén (m) begärs att

riksdagen skall besluta om en avveckling av Riksbankens kontor i

Östersund.

Enligt 34 § lagen (1989:1385) om Sveriges riksbank avgör

Riksbanken hur många riksbankskontor och riksbanksdepåer som

skall finnas vid sidan av huvudkontoret och på vilka orter de

skall vara lokaliserade. Frågor om kontorsorganisationens

uppbyggnad har alltså delegerats till Riksbanken.

För närvarande består Riksbankens kontorsnät utanför Stockholm

av 19 riksbankskontor och 2 riksbanksdepåer. Sedan något år

tillbaka har frågan om den regionala organisationen utretts av

Riksbanken. Den 11 mars 1993 beslöt fullmäktige att dra in

kontoren i Östersund och Visby senast den 30 juni 1994 samt

kontoret i Umeå senast under 1995. Riksbanksdepån i Kalmar skall

enligt samma beslut vara avvecklad senast vid utgången av

innevarande år. När en ny kontorsbyggnad i Mölndal står färdig

att tas i bruk skall fullmäktige också pröva om

riksbankskontoret i Vänersborg eventuellt skall dras in.

Dessutom skall riksbankschefen senare under våren 1993

presentera ett förslag till ny struktur på kontorsnätet i södra

och mellersta Sverige.

Motionärens krav att riksbankskontoret i Östersund skall

läggas ned är således redan tillgodosett.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi713 (m).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Fi91 beviljar

fullmäktige i Riksbanken ansvarsfrihet för förvaltningen av

Riksbanken under år 1992,

res. (nyd)

2. beträffande Riksbankens balans- och resultaträkningar

att riksdagen fastställer Riksbankens i bilagorna 1

och 2 återgivna balansräkning och resultaträkning för år

1992,

3. beträffande dispositionen av Riksbankens resultat

att riksdagen beslutar att av Riksbankens resultat,

8216000000 kr, skall

dels 7 300 000 000 kr levereras in till statsverket

under budgetåret 1992/93,

dels 916 000 000 kr överföras till dispositionsfonden,

4. beträffande myntreform

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi706,

5. beträffande riksbankskontoret i Östersund

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi713.

Stockholm den 1 april 1993

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Roland

Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet

Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Sonia

Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf Egnerfors (s), Christel

Anderberg (m), Karin Starrin (c), Carin Lundberg (s) och Carl B

Hamilton (fp).

Reservation

Ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning (mom. 1)

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar

med "Fullmäktige beslöt" och på s. 3 slutar med "bilaga 2"

bort ha följande lydelse:

Fullmäktige beslöt den 19 november 1992 att låta kronans värde

flyta fritt. Beslutet blev kulmen på en kaotisk höst som

inleddes redan i slutet av augusti. Under den följande

treveckorsperioden höjde Riksbanken marginalräntan först till

16%, därefter till 24%, sedan till 75% och (efter en högst

temporär sänkning) slutligen till den helt osannolika nivån

500%. Det sista beslutet togs den 16 september och ledde till

att hela samhället utsattes för en förlamande räntechock.

Trots extrema räntenivåer och återkommande krispaket gick det

inte att upprätthålla den fasta växelkursen. Detta var inte att

förvåna eftersom tilltron till den svenska valutan försämrats

inte minst mot bakgrund av 1980-talets ohämmade kreditexpansion.

Genom att tillåta denna expansion brast fullmäktige i sitt

ansvar för kreditpolitiken.

Med den totala överblick som en centralbank har är det

självklart att fullmäktige redan från början borde ha insett att

höstens försök att upprätthålla den fasta växelkursen var dömda

att misslyckas. Fullmäktige borde därför ha släppt kronan fri

redan den 16 september och i vart fall inte så sent som nu

skedde.

Riksbanksfullmäktige har enligt utskottets mening därmed

förbrukat sitt förtroende och bör inte beviljas ansvarsfrihet

för sin förvaltning under 1992.

I likhet med Riksdagens revisorer har utskottet inget att

erinra mot den av fullmäktige föreslagna dispositionen av

Riksbankens resultat. Utskottet biträder också revisorernas

förslag att riksdagen skall fastställa de balans- och

resultaträkningar för år 1992 som finns intagna i Riksbankens

förvaltningsberättelse.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi91 inte

beviljar fullmäktige i Riksbanken ansvarsfrihet för

förvaltningen av Riksbanken under år 1992,

Riksbankens bokslut

Bilaga 1

Bilaga 2