Bet. 1992/93:FiU29

Finansutskottets betänkande

1992/93:FIU29

Den kommunala ekonomin

(prop. 1992/93:150 och 1992/93:100)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionernas förslag

Motionsyrkandena

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1992/93

FiU29

Sammanfattning

Finansutskottet tillstyrker i detta betänkande de förslag om

den kommunala ekonomin som regeringen lagt fram i

kompletteringspropositionen.

Förslagen innebär att kommuner och landsting av hänsyn till

det ansträngda läget för de offentliga finanserna inte får någon

uppräkning av statsbidragen för år 1994. Utskottet tillstyrker

således regeringens förslag om nominellt oförändrad bidragsram

med hänsyn tagen till föreslagna regleringar enligt den av

riksdagen våren 1992 godkända s.k. finansieringsprincipen.

Utskottet tillstyrker också förslaget att kommuner och

landsting som inte höjer skatten år 1994 får behålla de

skattemedel som motsvarar det ökade skatteunderlaget till följd

av tidigare beslut att sänka grundavdraget. Därigenom tillförs

kommuner och landsting ca 4,2 miljarder kronor.

Utskottet har heller inget att erinra mot förslagen till

ekonomisk reglering mellan staten och kommunsektorn för åren

1993 och 1994. När det gäller det statliga utjämningsbidraget

till kommunerna föreslår regeringen nya övergångsregler för år

1994 som innebär att bidragsförändringen i jämförelse med år

1993 maximalt skall få uppgå till 1,5% av de sammantagna

inkomsterna för den enskilda kommunen av skatt och bidrag.

Utskottet biträder förslaget. Utskottet tillstyrker vidare

förslaget att ge Haninge kommun ett statligt lån om högst 350

miljoner kronor för att sanera kommunens ekonomi.

Till betänkandet har fyra reservationer(s), en reservation

(nyd) och en meningsyttring (v) fogats.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1992/93:100 bilaga 8 i vad avser littera

H Bidrag och ersättningar till kommunerna,

dels proposition 1992/93:150 (kompletteringspropositionen)

bilaga 6 avsnitt 7 Kommunal ekonomi,

dels de med anledning av proposition 1992/93:150 väckta

motionerna

1992/93:Fi92 i vad avser yrkandena 44 och 45, 1992/93:Fi104,

1992/93:Fi113 och 1992/93:Fi117 i vad avser yrkande 9,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1992/93:Fi203 i vad avser yrkandena 8 och 10--13,

1992/93:Fi212 i vad avser yrkandena 17 och 18, 1992/93:Fi301,

1992/93:Fi302, 1992/93:Fi303, 1992/93:Fi304, 1992/93:Fi305,

1992/93:Fi306, 1992/93:Fi307, 1992/93:Fi308,

1992/93:Fi718, 1992/93:A444 i vad avser yrkandena 5 och 6,

1992/93:A446 i vad avser yrkande 4, 1992/93:A810 i vad avser

yrkandena 5--7 och 1992/93:T221 i vad avser yrkande 14.

Inkomna skrivelser och uppvaktningar

Skrivelser i ärendet har inkommit från Haninge kommun, Malmö

kommun, Göteborgs kommun, Svenska kommunförbundet samt SMÅKOM

(De små kommunernas samverkan).

Dessutom har företrädare för Haninge kommun uppvaktat

utskottet med anledning av regeringens förslag i proposition

150.

Regeringens lagförslag

Regeringens i proposition 150 framlagda lagförslag återfinns i

bilaga till detta betänkande.

Propositionernas förslag

Proposition 100

I proposition 100 bilaga 8 (Finansdepartementet) har

regeringen under littera H Bidrag och ersättningar till

kommunerna (s.123--128) -- efter föredragning av statsrådet

Anne Wibble --

dels under punkt H 1 föreslagit riksdagen

1. att godkänna vad i propositionen anförts angående

finansiering av kostnaderna för övergångsreglerna år 1994,

2. att till Statligt utjämningsbidrag till kommuner för

budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 40 200 500 000

kr,

dels under punkt H 2 föreslagit riksdagen att till

Skatteutjämningsbidrag till landsting för budgetåret 1993/94

anvisa ett förslagsanslag på 7 922000000 kr,

dels under punkt H 3 föreslagit riksdagen att till Bidrag

med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem m.m.

för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 790 000 000

kr.

Proposition 150

I proposition 150 bilaga 6 avsnitt 7 (s. 46--73) har

regeringen (Finansdepartementet) -- efter föredragning av

statsrådet Anne Wibble --

dels föreslagit riksdagen

1. att anta det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (1992:1590) med särskilda bestämmelser om

utbetalning av skattemedel år 1993,

2. att anta det i propositionen framlagda förslaget till

lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år

1994,

3. att anta det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag

till kommuner,

4. att till Lån till kommuner för budgetåret 1993/94 under

sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 350 000 000

kr,

5. att bemyndiga regeringen att utforma de närmare

lånevillkoren under reservationsanslaget Lån till kommuner

(avsnitt 7.5.2),

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts om

6. den kommunala sektorns anpassning till det

samhällsekonomiska läget och den samhällsekonomiska utvecklingen

(avsnitten 7.2.1 och 7.2.2),

7. översynen av avgiftsfinansieringen (avsnitt 7.2.3),

8. förändringen av skatte- och bidragssystemet (avsnitt

7.3.3),

9. de kyrkliga kommunerna och folkbokföringsreformen (avsnitt

7.5.1),

dels föreslagit att riksdagen under sjunde huvudtitelns

förslagsanslag Statligt utjämningsbidrag till kommuner för

budgetåret 1993/94 anvisar ett belopp som är 1159500000 kr

lägre än vad som föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 8

(avsnitt 7.8).

Motionsyrkandena

Motioner väckta med anledning av proposition 150

1992/93:Fi92 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

44. att riksdagen beslutar att avslå 2 § i förslaget till lag

med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel för år

1994,

45. att riksdagen beslutar att 2 § i motionens förslag till

lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel för

år 1994 skall villkora kommunernas och landstingens rätt att

behålla den ökning av skattekraften som minskade grundavdrag

medför i enlighet med vad som anförts i motionen.

1992/93:Fi104 av Ingvar Svensson och Margareta Viklund (kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en dispens för Haninge kommun

att höja kommunalskatten utan att det tillfälligt höjda

statsbidraget reduceras.

1992/93:Fi113 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att alla kommuner får behålla den

inkomstökning som följer av det lägre grundavdraget oavsett om

skatten höjs eller ej,

2. att riksdagen begär att regeringen inrättar en kommunakut

enligt vad i motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om villkor för Haninge kommuns lån av staten,

4. att riksdagen -- om yrkande 1 avslås -- beslutar att

Haninge kommun undantas från regeln om minskning av utbetalade

kommunalskattemedel vid höjd kommunalskatt.

1992/93:Fi117 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nedskärningarna inom den kommunala

sektorn.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1992/93:Fi203 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

8. att riksdagen beslutar att upphäva lagen (1992:672) om

begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt,

10. att riksdagen hos regeringen begär att en studie genomförs

av hur konkurrensförhållandena och privatiseringen utvecklas i

den kommunala sektorn,

11. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till lag om

tillämpningen av likställighetsprincipen vid entreprenader i

kommunal verksamhet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statligt utjämningsbidrag till kommuner,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ett skattestopp eller verksamhetstak

för kommuner för år 1994 inte godtas.

1992/93:Fi212 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommunakut,

18. att riksdagen beslutar att upphäva det kommunala

skattestoppet.

1992/93:Fi301 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en uppdelning av kommunalskatten mellan hemkommun och

"sommarkommun".

1992/93:Fi302 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omarbetning av statsbidragssystemet till

kommunerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om extra skatteutjämningsbidrag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att maximeringen av den skattesats som

läggs till grund för bidragsberäkningen för kommuner och

landsting bör utgå fr.o.m. 1994,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ett nytt skatteutjämningsbidrag skall

omfatta samtliga kommuner.

1992/93:Fi303 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder i storstäderna.

1992/93:Fi304 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en förnyad studie av de

samhällsekonomiska konsekvenserna av det nya

statsbidragssystemet för kommunerna, med speciell uppmärksamhet

riktad mot förhållandena i Stockholms län.

1992/93:Fi305 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att omedelbart upphäva lagen om det

tillfälliga kommunalskattestoppet,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om de

samhällsekonomiska konsekvenserna av inkomstomfördelningen i det

nya statsbidragssystemet för kommunerna och särskilt

möjligheterna att mildra effekterna för kommunerna i Stockholms

län.

1992/93:Fi306 av Eva Zetterberg m.fl. (v, -) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att en förnyad studie av de

samhällsekonomiska konsekvenserna av den stora

inkomstutjämningen i det nya statsbidragssystemet för kommunerna

görs, med speciell uppmärksamhet riktad mot förhållandena i

Stockholms län.

1992/93:Fi307 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om det kommunala skattestoppet.

1992/93:Fi308 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp, m, kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en förnyad studie av de samhällsekonomiska

konsekvenserna av den stora inkomstutjämningen i det nya

statsbidragssystemet för kommunerna, med speciell uppmärksamhet

riktad mot förhållandena i Stockholms län.

1992/93:Fi718 av Lars Andersson (-) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en rapport om kommunernas, landstingens samt statens

pensionsåtagande.

1992/93:A444 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att Stockholmsregionen tillförs

en rimlig andel av statsbidrag och offentliga investeringsmedel,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om graden av inkomstutjämning i det nya

statsbidragssystemet för kommunerna.

1992/93:A446 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det kommunala skattestoppet snarast

bör avskaffas.

1992/93:A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om upphävande av det kommunala skattestoppet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utvärdering av statsbidraget till

kommunerna,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att alla kommuner bör delta i

skatteutjämningen mellan kommunerna.

1992/93:T221 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av modeller för fördelning av

statsbidrag som tar hänsyn till de höga boendekostnaderna i

Stockholms län.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlar finansutskottet de förslag om den

kommunala ekonomin som regeringen lagt fram i

kompletteringspropositionen (prop. 1992/93:150, bil. 6) och de

motioner som väckts i anslutning därtill. Utskottet behandlar

dessutom de förslag till bidrag och ersättningar till

kommunsektorn som regeringen presenterat i budgetpropositionen

(prop. 1992/93:100, bil. 8) samt ett antal motioner i olika

kommunalekonomiska frågor som väckts under den allmänna

motionstiden.

Den kommunala sektorn och de samhällsekonomiska

förutsättningarna

Samhällsekonomiskt utrymme för den kommunala sektorn

I proposition 150 anges att statsmakterna har det

övergripande ansvaret för att den offentliga verksamheten

utvecklas i enlighet med real och finansiell samhällsekonomisk

balans. För att förena detta ansvar med ett betydande mått av

kommunal självstyrelse har det nya systemet för statsbidrag till

kommunerna som trädde i kraft den 1 januari 1993 utformats så

att staten anger utrymmet för kommunsektorns skattefinansierade

verksamhet samtidigt som verksamheten inte längre detaljstyrs på

samma sätt som tidigare.

Behovet av att sanera de offentliga finanserna och minska de

offentliga utgifterna berör även den kommunala sektorn. Med

hänsyn till det samhällsekonomiska läget förordar regeringen att

det inte skall ske någon uppräkning av statsbidragen till

kommuner och landsting för år 1994. Bidragen bör förbli

nominellt oförändrade med undantag av sådana regleringar som

sker mot bakgrund av den s.k. finansieringsprincipen.

När det gäller den kommunala ekonomin budgetåren

1993/94--1997/98 är regeringens bedömning att det kommer att

krävas en mycket stram prövning av den kommunala sektorns

utgifter. Den reviderade finansplanens mål om realt oförändrade

utgifter för offentlig konsumtion innebär att utgifterna får öka

högst i takt med den allmänna prisutvecklingen. Mot bakgrund av

att det kommunala relativpriset sannolikt ökar med ca 1% per

år måste enligt propositionen den kommunala konsumtionsvolymen

minska med ca 1 % per år. Om hänsyn tas till ökade behov på

grund av t.ex. demografiska faktorer kräver detta i sin tur

årliga utgiftsminskningar, produktivitetsförbättringar eller

höjda avgifter motsvarande 2 % för kommunerna och 2,5 % för

landstingen.

I motion Fi117 av Gudrun Schyman m.fl. (v) tas

nedskärningarna inom den kommunala sektorn upp. I motionen

hävdas att regeringens strukturella sparplan innebär att mer än

100 000 arbetstillfällen inom kommunsektorn under de närmaste

åren kommer att hotas. Vänsterpartiet menar att kraftfulla

åtgärder måste till för att ge kommuner och landsting möjlighet

att behålla personal. Det är statsmakternas ansvar att se till

att de hotande stora nedskärningarna inte förverkligas.

Utskottet kan för sin del helt ansluta sig till vad som

sägs i propositionen om behovet av att begränsa den kommunala

sektorns konsumtion. En sådan anpassningsåtgärd är enligt

utskottets bedömning nödvändig mot bakgrund av det

samhällsekonomiska läget. Utskottet är medvetet om att fortsatta

stora krav kommer att ställas på kommuner och landsting att

ompröva och rationalisera sin verksamhet samt att utveckla nya

vägar att uppnå önskade servicemål. Den kommunala ekonomin är

särskilt ansträngd under år 1994. Enligt utskottets mening

kommer dock förslaget i propositionen att kommuner och landsting

år 1994 får ett extra tillskott på 4,2 miljarder kronor att

verksamt underlätta för dem att behålla sin personal.

Med hänvisning till det anförda ställer sig utskottet bakom

vad regeringen i propositionen anför om de samhällsekonomiska

förutsättningarna för kommunsektorn samt avstyrker motion Fi117

yrkande 9.

Översyn av avgiftsfinansieringen

I propositionen understryks att en viss ökning av de

kommunala avgifterna kan bidra till finansieringen av

verksamheten. Samtidigt kan avgiftsinstrumentet användas för att

minska efterfrågan på och därmed också omfattningen av den

kommunala verksamheten. Varje kommun och landsting bör därför

noga pröva och utveckla sin avgiftspolitik. Regeringen anmäler

att ett utredningsarbete skall sättas i gång med inriktning mot

att belysa möjligheterna till en ökad avgiftsfinansiering och de

fördelningspolitiska effekter som kan uppstå i samband därmed.

Utskottet instämmer i vad som i propositionen anförs om en

aktivare avgiftsfinansiering av kommunal verksamhet och anser i

likhet med regeringen att det är väsentligt att bl.a. de

fördelningspolitiska effekterna av en ökad användning av

avgiftsinstrumentet blir belysta.

Behov av förändringar i nuvarande skatte- och bidragssystem

I propositionen anger regeringen att mer stabila skatte-

och bidragssystem bör eftersträvas, vilka möjliggör en

långsiktigt hållbar nettoström av pengar från staten till

kommunsektorn och därigenom ger utrymme för framtida ekonomiska

regleringar till följd av finansieringsprincipen. Regeringen

anmäler att ett utredningsarbete har påbörjats för att förbättra

förutsättningarna härför i det nuvarande systemet. Inom ramen

för detta arbete skall man bl.a. belysa förutsättningarna för

att omfördela skatteunderlaget mellan stat och kommun.

Ett utredningsarbete skall även igångsättas för att se över

utjämningssystemet för landstingen. Utredningen har delvis

samband med och är beroende av resultatet av den nämnda

översynen av skatte- och bidragssystemen. Syftet är bl.a. att

åstadkomma en större överensstämmelse mellan utjämningssystemen

för landsting resp. kommuner. Förslag avses i båda fallen läggas

fram för riksdagen i början av år 1994 och kunna träda i kraft

år 1995.

I ett antal motioner från den allmänna motionstiden ställs

krav på omarbetning och översyn av det nya statsbidragssystemet.

I den socialdemokratiska partimotionen Fi203 -- väckt under

den allmänna motionstiden -- begär motionärerna att en

parlamentarisk beredning skall tillsättas för att pröva olika

frågor rörande den kommunala ekonomin. Bland uppgifterna skulle

bl.a. ingå att utarbeta ett rättvist statsbidragssystem.

Liknande önskemål framförs i motion A810 av Inger Hestvik

m.fl. (s). Således bör variablerna i systemet utvärderas och

sådana förändringar göras att alla kommuner bidrar till den

kommunala utjämningen. Därigenom skulle enligt motionärerna även

små glesbygdskommuner med svag skattekraft ges möjlighet att ge

sina invånare behövlig service.

Enligt motion Fi302 av Inger Lundberg m.fl. (s) är en

omarbetning av statsbidragssystemet till kommunerna nödvändig på

flera punkter. En bearbetning bör göras för att underlätta en

utjämning av skattesatserna i olika kommuner. Bl.a. bör faktorer

som arbetslöshet och behovet av äldreomsorg vägas in i ett nytt

statsbidragssystem. Vidare finns det behov av ett system med

extra skatteutjämningsbidrag till regeringens förfogande med

hänsyn till faktorer som t.ex. stora företagsnedläggelser.

Nuvarande regler om att statsbidrag utgår endast upp till en

viss nivå bör också tas bort. Slutligen ställs krav på att ett

nytt bidragssystem skall omfatta samtliga landets kommuner.

Behovet av att se över skatte- och bidragssystemet med

utgångspunkt från storstädernas speciella situation tas upp i

ett flertal motioner från den allmänna motionstiden.

Enligt motion A444 av Mikael Odenberg m.fl. (m) har ett

felaktigt utjämningstänkande alltför länge styrt statsmakternas

agerande gentemot Stockholmsregionen. Regionen bör tilldelas en

rimlig andel av statsbidrag och offentliga investeringsmedel.

Utöver översynen av det s.k. strukturindexet är det nödvändigt

att begränsa graden av inkomstutjämning i det nya systemet. I

motion T221 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) om arbetsmarknad

och infrastruktur i Stockholms län pekas bl.a. på behovet av

modeller för fördelning av statsbidrag som tar hänsyn till de

höga boendekostnaderna i Stockholms län.

I motion Fi303 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) om

storstädernas ekonomiska problem hävdas att de ekonomiska

svårigheterna framstår som stora på såväl kort som lång sikt.

Motionärerna pekar särskilt på de stora sociala merkostnaderna

och att storstäderna fyller regionala funktioner som medför

extra kostnader, t.ex. när det gäller kommunikationer och

kulturella institutioner. Skatteunderlagsutvecklingen har vidare

varit vikande under 1980-talet, vilket har förstärkts av

slopandet av beskattningen av juridiska personer. En rad

åtgärder bör övervägas som t.ex. ett återinförande av den

kommunala beskattningen av juridiska personer och av den

kommunala fastighetsskatten. Slutligen bör

skatteutjämningssystemet ändras så att det tar hänsyn till

storstädernas speciella situation.

I fyra i allt väsentligt likalydande motioner från den

allmänna motionstiden behandlas det nya statsbidragssystemets

konsekvenser för kommunerna i Stockholms län. Det gäller

motionerna Fi304 av Pär Granstedt m.fl. (c), Fi305 av

Anita Johansson m.fl. (s), Fi306 av Eva Zetterberg m.fl. (v,

-) och Fi308 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp, m, kds). I

motionerna tas den del av systemet upp som gäller omfördelning

av inkomster inom kommunkollektivet. I samtliga motioner hävdas

att det nuvarande systemet innebär en orimlig omfördelning av

inkomsterna från kommunerna i Stockholms län till övriga landet.

En översyn är därför nödvändig. I de fyra motionerna yrkas

därför att riksdagen hos regeringen begär en studie av de

samhällsekonomiska konsekvenserna av det nya

statsbidragssystemet för kommunerna, med speciell uppmärksamhet

riktad mot förhållandena i Stockholms län.

Utskottet ställer sig bakom vad som i propositionen sägs

om behovet av ett stabilt och långsiktigt skatte- och

bidragssystem. I propositionen berörs också hur vissa delar av

det fortsatta utrednings- och beredningsarbetet skall bedrivas.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att avsikten är att den

parlamentariskt sammansatta referensgrupp som varit knuten till

den s.k. Strukturkostnadsutredningen (Fi 1992:17) skall följa

det fortsatta utredningsarbetet rörande utjämningssystemet för

landstingen.

Utskottet delar också den uppfattning som framförs i

propositionen och i ett antal motioner om det önskvärda i att

utjämningssystemet är heltäckande och så långt möjligt ger

likvärdiga förutsättningar för den kommunala verksamheten. I ett

antal motioner reses krav på att olika strukturellt betingade

kostnader skall beaktas i ett kommande utjämningssystem.

Utskottet kan för sin del endast konstatera att det ingår i

Strukturkostnadsutredningens uppgift att överväga och lämna

förslag till principer och metoder för strukturkostnadsutjämning

mellan kommunerna. Utredningen kommer att redovisa sina förslag

i juni 1993.

I flera motioner med likartat innehåll tas frågan om

inkomstutjämningen i det nuvarande systemet upp med utgångspunkt

från förhållandena i Stockholmsregionen. Motionärerna menar att

en översyn är befogad och förordar att en studie görs av de

samhällsekonomiska konsekvenserna av inkomstfördelningen i

statsbidragssystemet. Inkomstutjämningsproblemen tas också

upp i motion A444 (m).

Utskottet utgår för sin del från att frågan om en lämpligt

avvägd inkomstfördelning inom ramen för utjämningssystemet

kommer att prövas i det fortsatta berednings- och

utredningsarbete som regeringen anmält i propositionen. I

samband därmed bör det också övervägas om det finns behov av att

vidga beslutsunderlaget, t.ex. genom samhällsekonomiska

analyser.

I propositionen sägs att man inom ramen för utredningsarbetet

bl.a. bör belysa olika metoder för att bredda den kommunala

skattebasen. I första hand pekas på möjligheterna att bredda

underlaget i inkomstbeskattningen. I samband därmed kan det

eventuellt också bli aktuellt att belysa de metoder som förordas

i motion Fi303 (s).

Enligt motion Fi302 (s) finns ett behov av ett system med

extra skatteutjämningsbidrag till regeringens förfogande, t.ex.

i samband med stora företagsnedläggelser. Utskottet menar å sin

sida att ett generellt utjämningssystem i princip bör vara

uppbyggt så att det även -- tillsammans med

arbetsmarknadspolitiska åtgärder -- klarar den typ av problem

som motionärerna pekar på. I det nuvarande statsbidragssystemet

sker detta bl.a. genom en utjämning av skillnaderna i

skattekraft mellan olika kommuner. Det var bl.a. mot denna

bakgrund som det tidigare extra skatteutjämningsbidraget

inordnades i det nya generella utjämningsbidraget.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört om översyn av

statsbidragssystemet avstyrker utskottet motionerna Fi203(s)

yrkande12, Fi302(s) yrkandena1 och 3 samt A810(s)

yrkande6.

Med hänvisning till vad utskottet anfört om utredningsarbetet

kring utjämningssystemet avstyrker utskottet motionerna

Fi302(s) yrkande4 och A810(s) yrkande7.

När det gäller frågan om extra skatteutjämningsbidrag

avstyrker utskottet motion Fi302(s) yrkande2 med hänvisning

till vad ovan anförts.

Med det anförda avstyrker utskottet också en rad yrkanden om

fördelning av statsbidrag med hänsyn till förhållandena i

storstadsområdena. Det gäller motionerna Fi303(s), Fi304(c),

Fi305(s) yrkande2, Fi306 (v,-), Fi308 (fp, m, kds), T221

(fp) yrkande14 samt A444(m) yrkandena 5 och 6.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört ställer sig

utskottet bakom det som anförs i proposition 1992/93:150

bilaga6, yrkande8.

Ekonomiska regleringar andra halvåret 1993 mellan staten och

kommunsektorn

Med tillämpning av bl.a. finansieringsprincipen beslöt

riksdagen hösten 1992 om en ekonomisk reglering för år 1993

mellan staten och kommunsektorn till följd av ett antal åtgärder

med ekonomiska effekter för kommunsektorn (bet. 1992/93:FiU2,

rskr. 119). I propositionen föreslås nu

förändringar i den ekonomiska regleringen för innevarande år

till följd av ett antal av riksdagen beslutade eller av

regeringen föreslagna förändringar.

De beslutade eller föreslagna förändringarna gäller åtgärder

som påverkar dels det kommunala skatteunderlaget, t.ex. höjning

av det särskilda grundavdraget, dels olika kommunala

verksamheter, t.ex. ökade kostnader för kommunerna i samband med

gymnasieskolans reformering. Regeringen föreslår att den

ekonomiska regleringen sker i samband med utbetalning av

kommunalskattemedel andra halvåret 1993. Kommunalskattemedlen

skall således enligt förslaget minskas med ett visst belopp per

invånare i kommunen resp. landstinget (för kommunerna 679 kr per

invånare, för landstingen 396 kr per invånare och för de

landstingsfria kommunerna 1 075 kr per invånare). För de

kyrkliga kommunerna föreslås inga förändringar.

Utskottet tillstyrker vad regeringen i propositionen anför

om ekonomiska regleringar andra halvåret 1993 och återkommer

senare till det framlagda lagförslaget.

Ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och kommunsektorn

Huvuddelen av de förändringar som regleras för år 1993 är av

permanent karaktär och skall således regleras även för år 1994.

I propositionen framläggs därför förslag om en lag med

särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994.

Enligt lagförslaget skall, på samma sätt som för år 1993,

kommunalskattemedlen minskas med ett visst belopp per invånare i

kommunen resp. landstinget (för kommunerna 771 kr per invånare,

för landstingen 396 kr per invånare och för de landstingsfria

kommunerna 1 167 kr per invånare). För de kyrkliga kommunerna

skall skattemedelsfordran, enligt samma modell som gäller för år

1993, vid ingången av år 1994 minskas med 1,7 %.

I propositionen föreslås också att den ökning av det kommunala

skatteunderlaget som hänger samman med den av riksdagen

beslutade sänkningen av grundavdraget (bet. 1992/93:FiU1, rskr.

134) under år 1994 får behållas av de kommuner och landsting som

har oförändrad eller sänkt skattesats jämfört med år 1993. Det

handlar enligt gjorda beräkningar om ca 4,2 miljarder kronor.

Dessa medel skulle annars enligt finansieringsprincipen ha förts

till staten från kommunsektorn.

I propositionen förordas att riksdagen -- enligt samma metod

som gäller för år 1993 -- skall anta en lag med särskilda

bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994 (prop.

1992/93:150, bilaga 6 s. 98). I lagförslaget finns en

bestämmelse (2§) om ekonomisk reglering för de kommuner och

landsting som höjer sin skattesats för år 1994.

I motion Fi92 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) sägs att

motionärerna inte kan godta villkoren för de 4,2 miljarder

kronor som regeringen vill tilldela kommunsektorn i anslutning

till sänkningen av grundavdraget. Den aktuella bestämmelsen i

lagförslaget bör därför avslås av riksdagen. I stället bör

tilldelningen av medel villkoras med att resp. kommun och

landsting skall medverka till att hävda arbetslinjen. Det

gäller, enligt motionärerna, att förhindra att tiotusentals

anställda under de kommande 18 månaderna får lämna sina jobb i

kommuner och landsting utan att ha någon annan anställning eller

utbildning att gå till. Socialdemokraterna vill därför att

kommuner och landsting skall använda den ökade skattekraft som

sänkningen av grundavdraget medför till att tillfälligt behålla

sådan övertalig personal.

Inte heller Vänsterpartiet kan acceptera att de kommuner som

höjer skattesatsen skall gå miste om den ökning av skattebasen

som reduceringen av grundavdraget innebär. I motion Fi113 av

Johan Lönnroth m.fl. (v) föreslås därför att alla kommuner skall

få behålla denna inkomstökning.

Utskottet anser det angeläget att statsmakterna, med

hänsyn till behovet att begränsa den offentliga konsumtionen,

försöker bidra till att kommunala skattehöjningar motverkas.

Enligt utskottets bedömning är den av regeringen föreslagna

metoden väl avvägd. Utskottet delar därför inte vad som sägs i

motion Fi113 (v) om att förslaget skulle vara ett angrepp mot

den kommunala självstyrelsen. Utskottet konstaterar för sin del

att regeringens förslag innebär ett undantag från den av

riksdagen godkända finansieringsprincipen och att de aktuella

medlen normalt skulle ha förts från kommunsektorn till staten.

Utskottet kan inte heller tillstyrka det som föreslås i den

socialdemokratiska motionen att kommunerna för att få del av

medlen skall förbinda sig att inte säga upp personal under andra

halvåret 1993 och under år 1994. En sådan ordning skulle --

förutom att den är tveksam ur formell synvinkel -- motverka en

nödvändig överflyttning av resursförbrukningen från offentlig

till privat sektor. Den skulle vidare innebära ett principiellt

mycket tveksamt ingrepp i enskilda kommuners

verksamhetsplanering.

Med hänvisning till det anförda godkänner utskottet vad

regeringen i propositionen anfört om ekonomiska regleringar år

1994 och avstyrker motionerna Fi92 (s) yrkandena 44 i denna del

och 45 samt Fi113 (v) yrkande 1. Utskottet återkommer senare

till det framlagda lagförslaget.

Det kommunala skattestoppet

Riksdagen beslutade våren 1992 att förlänga det kommunala

skattestoppet till att gälla även för år 1993. Beslutet

motiverades bl.a. med behovet av att från statsmakternas sida

kunna fastställa stabila finansiella ramar för den kommunala

sektorn.

I motionerna Fi203 av Ingvar Carlsson m.fl. (s), Fi212

av Gudrun Schyman m.fl. (v), Fi305 av Anita Johansson m.fl.

(s), Fi307 av Jan Fransson m.fl. (s) samt A446 av

Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) och A810 av Inger Hestvik m.fl.

(s) -- samtliga väckta under den allmänna motionstiden -- ställs

krav på ett avskaffande av det kommunala skattestoppet. Enligt

motionen från Vänsterpartiet är det kommunala skattestoppet ett

oacceptabelt ingrepp i den kommunala självbestämmanderätten samt

dessutom orimligt i sak. I den socialdemokratiska partimotionen

Fi203 understryks också att skattestoppet är ett ingrepp i den

kommunala självstyrelsen. En sådan åtgärd bör enligt

motionärerna endast tillgripas temporärt och under korta

perioder. Liknande synpunkter framförs i övriga motioner från

socialdemokratiskt håll.

Utskottet noterar inledningsvis att samtliga yrkanden som

behandlas i detta betänkande, och där krav ställs på ett

slopande av det tillfälliga kommunala skattestoppet, återfinns i

motioner som väcktes under den allmänna motionstiden. Med hänsyn

till att regeringen redan i budgetpropositionen aviserade att

man avsåg att i kompletteringspropositionen redovisa sin syn på

den kommunala utdebiteringen inför år 1994, har utskottet funnit

det lämpligt att ta upp dessa yrkanden i sitt nu aktuella

betänkande om den kommunala ekonomin.

Utskottet vill i sammanhanget inskränka sig till att

konstatera att det kommunala skattestoppet upphör vid utgången

av år 1993. Därigenom har motionärernas önskemål tillgodosetts.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi203 (s)

yrkandena 8 och 13, Fi212 (v) yrkande 18, Fi305 (s) yrkande 1,

Fi307 (s), A446 (s) yrkande 4 och A810 (s) yrkande 5.

Statligt utjämningsbidrag till kommunerna

Övergångsregler år 1994

I samband med riksdagens ställningstagande våren 1992 till ett

nytt statsbidragssystem för kommunerna beslöts att vissa

övergångsregler skulle gälla för de två första åren. Således

skulle bidragsförändringen för den enskilda kommunen få uppgå

till maximalt 1,5 % för år 1993 och 3 % för år 1994 av de

sammantagna inkomsterna av skatt och bidrag. I propositionen

föreslås att övergångsreglerna för år 1993 även skall gälla för

år 1994. Det är enligt regeringens bedömning olämpligt att låta

nuvarande bidragsregler få ett större genomslag år 1994 än år

1993 med hänsyn till den pågående översynen av principerna och

metoderna för kostnadsutjämning mellan kommunerna.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna

ändringen av övergångsreglerna för år 1994 så att den högsta

tillåtna bidragsförändringen för en kommun minskas från 3%

till 1,5%. Enligt utskottets mening bör emellertid en mindre

justering göras i det framlagda lagförslaget. Utskottet

återkommer senare till detta.

Finansiering av övergångsreglerna år 1994

I budgetpropositionen (bilaga 8 punkt H1) begär

regeringen riksdagens godkännande av att kostnaderna för

övergångsreglerna avseende år 1994 skall finansieras inom ramen

för den ordinarie bidragsramen. Det kan ske genom en sänkning av

garantinivån i systemet, vilket i sin tur innebär en

finansiering genom en omfördelning inom kommunkollektivet.

Utskottet anser för sin del att regeringens förslag

innebär en lämplig ordning för att finansiera övergångsreglerna

för år 1994. Utskottet tillstyrker därför förslaget.

Anslag till statligt utjämningsbidrag till kommuner

I budgetpropositionen angavs den totala bidragsramen för

utjämningsbidraget till 40 128 miljoner kronor för år 1993 och

40 273 miljoner kronor för år 1994. För budgetåret 1993/94

beräknas kostnaderna för bidrag från detta anslag till

40 200,5 miljoner kronor. Anslaget innefattar kostnaden för

utjämningsbidraget jämte övergångsregler för andra halvåret 1993

och första halvåret 1994.

I kompletteringspropositionen redovisas förslag till

förändringar som berör kommunernas verksamhet och som avses

genomföras under budgetåret 1993/94, men som inte är beaktade i

budgetpropositionen. Dessa förändringar bör i enlighet med

finansieringsprincipen påverka bidragsramen för år 1994. Det

gäller bl.a. handikappreformen, förändringar i statens stöd till

bostadsfinansiering och av administrationen av bostadsbidragen

till barnfamiljer m.m. samt av ansvaret för riksfärdtjänsten och

den statliga delen av finansieringen av den gymnasiereform som

inleds budgetåret 1993/94. Med hänsyn därtill beräknas

anslagsbehovet till 39 041 miljoner kronor, dvs.

1 159,5 miljoner kronor lägre än vad som föreslogs i

budgetpropositionen. Enligt regeringen kan dock ytterligare

förändringar behöva göras innan regeringen slutligt fastställer

bidragets storlek i december 1993.

Utskottet har inget att erinra mot vad som i

propositionerna anförs om den preliminära bidragsramen år 1994

för det statliga utjämningsbidraget till kommunerna eller det i

kompletteringspropositionen beräknade anslagsbehovet för

budgetåret 1993/94. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen

anvisar de begärda medlen.

Övriga anslagsfrågor

Bidrag med anledning av införandet av ett nytt

statsbidragssystem m.m.

Enligt riksdagens beslut skall den likviditetsindragning som

gjordes år 1992 genom en tillfällig höjning av den allmänna

skatteutjämningsavgiften återföras till kommunerna under åren

1993 och 1994 för att underlätta skiftet av statsbidragssystem.

För budgetåret 1992/93 har ett förslagsanslag på 950 miljoner

kronor anvisats. I budgetpropositionen begär regeringen att

790 miljoner kronor skall anvisas för budgetåret 1993/94. Enligt

propositionen bör regeringen bemyndigas att fördela dessa medel

för att övergångsvis mildra effekterna för de kommuner vars

skatteunderlag relativt sett påverkats mest negativt av

skattereformen.

Utskottet anser att bidraget i likhet med innevarande

budgetår bör fördelas med hänsyn tagen till de enskilda

kommunernas skattekraftsutveckling. Utskottet tillstyrker

förslaget i budgetpropositionen till medelsanvisning.

Skatteutjämningsbidrag till landsting

I budgetpropositionen beräknas anslagsbehovet för

budgetåret 1993/94 till 7 922 miljoner kronor. Landstingen

bidrar till finansieringen genom en särskild

skatteutjämningsavgift. I

kompletteringspropositionen anmäler regeringen sin

avsikt att återkomma med lagförslag om att

skatteutjämningsavgiften skall avskaffas fr.o.m. år 1994.

Skatteutjämningsbidragen till landstingen följer automatiskt

skatteunderlagets förändring, eftersom de är knutna till

medelskattekraften. Bidragsökningen mellan åren 1993 och 1994

beräknas till 175 miljoner kronor. Denna ökning bör enligt

regeringen liksom tidigare finansieras av landstingen själva.

Enligt regeringens förslag bör detta regleras i samband med de

ekonomiska regleringarna för år 1994 mellan staten och

kommunsektorn.

Utskottet har inget att erinra mot förslaget till

medelsberäkning och tillstyrker propositionens förslag till

anslag till landstingskommunalt skatteutjämningsbidrag.

Övriga kommunalekonomiska frågor

De kyrkliga kommunerna och folkbokföringsreformen

I kompletteringspropositionen anmäler regeringen sin

bedömning att ytterligare skattesänkningar bör kunna göras av de

kyrkliga kommunerna motsvarande kostnadsminskningarna på grund

av att kyrkan inte längre handhar folkbokföringen. I

sammanhanget hänvisas till en överenskommelse som träffats med

företrädare för Svenska kyrkan.

Utskottet har inget att anföra mot vad som i propositionen

sägs om de kyrkliga kommunerna med anledning av genomförandet av

folkbokföringsreformen.

Statligt lån till Haninge kommun m.m.

I kompletteringspropositionen föreslås att Haninge kommun

skall erhålla ett lån av staten med högst 350 miljoner kronor.

Vidare föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att

utforma de närmare villkoren för lånet. Enligt regeringens

bedömning är kommunens situation speciell genom att man på grund

av kravet att infria stora borgensåtaganden har hamnat i ett

akut ekonomiskt trångmål. Det är därför befogat att särskilda

insatser görs i detta fall.

I motion Fi104 av Ingvar Svensson och Margareta Viklund

(kds) konstateras att staten enligt regeringens förslag skall gå

med på att bevilja Haninge kommun ett lån på 350 miljoner

kronor. Önskemålen om att detta lån även skulle vara räntefritt

har emellertid inte kunnat tillgodsoses. Motionärerna förordar

därför i stället att Haninge kommun skall tillåtas att höja sin

utdebitering för år 1994 utan att den tillfälliga ökningen av

skattekraften på grund av sänkningen av grundavdraget dras in.

Det skulle innebära en inkomstförstärkning för kommunen på ca 32

miljoner kronor.

Enligt motion Fi113 av Johan Lönnroth m.fl. (v) innebär

förslaget om ett särskilt lån till Haninge kommun att regeringen

redan öppnat dörren till en "kommunakut", något som enligt

motionärerna är positivt. Villkoren för lånet är emellertid

ofördelaktiga. De speciella omständigheterna gör Haninge till

ett extremt särfall. Det är därför enligt motionärerna rimligt

att staten erbjuder ett lån som medger ränte- och

amorteringsfrihet under ett inledande skede. Det är också

rimligt att de inblandade bankerna -- som själva fått omfattande

statligt stöd -- också medverkar till en för kommunen

fördelaktigare lösning än den regeringsförslaget innebär. Detta

bör av riksdagen ges regeringen till känna. I motionen föreslås

också att Haninge kommun under alla omständigheter undantas från

regeln om minskning av utbetalade skattemedel vid en höjning av

kommunalskattesatsen för år 1994.

Utskottet anser att staten, till följd av de särskilda

omständigheter som gäller i Haninge kommuns fall, bör medverka

till en sanering av kommunens ekonomi. Utskottet vill samtidigt

understryka det som sägs i propositionen om att varje kommun har

ansvar för att själv reda ut sina ekonomiska problem. Gällande

lagstiftning ger också kommunerna stora möjligheter därtill.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att bevilja

Haninge kommun ett statligt lån på högst 350 miljoner kronor och

att medel anvisas för detta ändamål samt att regeringen får ett

bemyndigande att utforma de närmare lånevillkoren i enlighet med

vad som sägs i propositionen.

I två motioner framförs krav på att Haninge kommun skall

undantas från den bestämmelse i den föreslagna lagen med

särskilda bestämmelser om utbetalning av kommunalskattemedel för

år 1994 som gäller för kommuner och landsting som höjer sin

skattesats. Utskottet är för sin del inte berett att tillstyrka

dessa motionsyrkanden. Utskottet vill samtidigt peka på att

regeringen inom ramen för det bemyndigande som utskottet här

tillstyrkt noga bör följa Haninge kommuns ekonomiska situation.

Denna är inte minst beroende av den framtida ränteutvecklingen.

Inför utgången av den treårsperiod under vilken räntan

visserligen debiteras men inte behöver erläggas bör regeringen

ånyo överväga lånevillkoren och vid behov återkomma till

riksdagen.

Med hänvisning till vad här anförts tillstyrker utskottet

propositionens förslag och avstyrker motionerna Fi104 (kds) och

Fi113 (v) yrkandena 3 och 4.

Inrättande av "kommunakut"

I motion Fi212 av Gudrun Schyman m.fl. (v) -- väckt under

den allmänna motionstiden -- förordas att de 7,5 miljarder

kronor som dragits in från kommunsektorn skall återföras.

Motionärerna föreslår en "kommunakut" i enlighet med de förslag

som kommit från ett antal kommuner. Förslaget innebär att

kommunerna skall kunna söka pengar under år 1993 och få besked i

tid före de kommunala budgetbesluten i slutet av året. Pengarna

kan sedan betalas ut den 1 juli 1994 och belasta statsbudgeten

för år 1994/95.

I motion Fi113 av Johan Lönnroth m.fl. (v) -- väckt med

anledning av kompletteringspropositionen -- återkommer

Vänsterpartiet till frågan om en "kommunakut". I motionen slås

fast vikten av att staten inte belönar kommuner som tidigare

vanskött sin ekonomi. "Omvandlingstrycket" måste vara högt i

kommunsektorn. I ett antal kommuner räcker emellertid inte de

egna krafterna till. Därför behövs en "kommunakut" med ungefär

samma typ av konstruktion som "bankakuten". Enligt

Vänsterpartiets förslag bör staten upprätta en fond på 10

miljarder kronor från vilken man kan ge lån till kommuner med

akuta behov. Riksdagen bör bemyndiga regeringen att utforma de

mer detaljerade reglerna för hur kommunakuten skall fungera.

Utskottet delar den uppfattning som i motion Fi113 (v)

framförs om behovet av ett högt "omvandlingstryck" i

kommunsektorn och att staten inte bör belöna de kommuner som

vanskött sin ekonomi. Däremot kan utskottet inte ställa sig

bakom inrättandet av en "kommunakut". Ett beslut om en fond av

det slag som förordas i motionen skulle enligt utskottets mening

ge felaktiga signaler till den kommunala sektorn och därigenom

verka hämmande på det pågående förändringsarbetet. Utskottet

menar också att förslagen i propositionen i hög grad bidrar till

att ge kommuner och landsting sådana finansiella förutsättningar

att de på egen hand kan sanera sin ekonomi.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi113 (v)

yrkande 2 och Fi212 (v) yrkande 17.

Konkurrens i kommunal verksamhet

I motion Fi203 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) -- väckt under

den allmänna motionstiden -- slås fast att man från

socialdemokratiskt håll ser positivt på strävan att främja

konkurrens inom den kommunala sektorn. Samtidigt varnas för en

utveckling mot privata monopol. Det är enligt motionärerna en

stor och principiellt viktig skillnad mellan att utsätta

kommunal verksamhet för konkurrens och att privatisera. All

kommunal verksamhet lämpar sig heller inte för entreprenad.

Regeringen bör därför ta initiativ till en studie av hur

konkurrensförhållandena och privatiseringen utvecklas i kommunal

verksamhet.

I motionen aktualiseras också frågan hur rättssäkerhet,

sekretess och likabehandling samt insyn och kvalitetssäkring

skall kunna tryggas i samband med att verksamhet läggs ut på

annan utförare. Motionärerna kräver därför att regeringen tar

fram ett förslag till lag om tillämpningen av

likställighetsprincipen vid entreprenader i kommunal verksamhet.

I den socialdemokratiska partimotionen Fi92 -- väckt i

samband med kompletteringspropositionen -- tas samma frågor ånyo

upp, dock utan att särskilda yrkanden framläggs.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är

viktigt att fortlöpande följa upp det pågående förnyelsearbetet

inom den kommunala sektorn. Detta gäller inte minst effekterna

av det ökade inslaget av marknadsorientering.

Lokaldemokratikommittén (C 1992:01) har bland sina uppgifter att

utreda förutsättningarna för kommuner och landsting att driva

uppdragsverksamhet. Som ett led i utredningsarbetet har

kommittén nyligen i rapporten Alternativa produktionsformer i

kommunal verksamhet (Ds 1993:27) redovisat en bred kartläggning

och analys av hithörande frågor. Rapporten ingår som en del i

underlaget till kommitténs slutbetänkande som kommer att

föreligga senare under år 1993.

I kommitténs direktiv (dir. 1992:12) sägs att överförandet av

verksamhet till bolag eller privata eller kooperativa

entreprenadformer reser en rad frågor om bl.a. insyn, sekretess

och demokratisk styrning. Kommittén skall därför lägga fram

förslag till regler som säkerställer insyn och kontroll för

kommuninvånarna när den kommunala verksamheten bedrivs genom

hel- eller delägda bolag eller i privat eller kooperativ regi.

Kommitténs överväganden och förslag skall redovisas i dess

slutbetänkande.

Utskottet kan inte finna annat än att motionärernas önskemål i

allt väsentligt är tillgodosedda genom arbetet i

Lokaldemokratikommittén. Utskottet avstyrker därför motion Fi203

(s) yrkandena 10 och 11.

Skatt till "fritidskommun"

I motion Fi301 av Wiggo Komstedt (m) sägs att många s.k.

fritidskommuner är ganska små men att de flerdubblar sin

befolkning under några sommarmånader. Kommunerna tvingas ofta

att upprätthålla en större organisation hela året än

normalkommunerna på grund av denna befolkningsökning under

sommarmånaderna. Enligt motionären vore det rimligt om dessa

kommuner kunde få kompensation för sina merkostnader genom en

delning av kommunalskatten. Den som har en fritidsfastighet i

annan kommun än där han är skattepliktig, borde enligt

motionären betala t.ex. 3/12 av sin skatt där fritidsfastigheten

är belägen.

Utskottet behandlade motsvarande fråga i sitt

kommunalekonomiska betänkande våren 1992 i samband med

motionskrav om s.k. skatteväxling mellan permanentkommun och

fritidskommun (bet. 1991/92:FiU29 s. 62). Utskottet pekade

därvid på det pågående arbetet i Lokaldemokratikommittén (C

1992:02). Den lösning på frågan som angavs i uppdraget till

kommittén var att pröva möjligheten till differentierade taxor

till olika kategorier av servicemottagare.

I sitt delbetänkande Det kommunala medlemskapet (SOU 1992:72)

föreslår kommittén att fastighetsinnehav skall slopas som

självständig grund för kommunalt medlemskap. Konsekvensen av

detta blir att den s.k. likställighetsprincipen inte behöver

tillämpas mot fastighetsägare som inte är folkbokförda i

kommunen eller taxerade till kommunalskatt där. Således kan

dessa särbehandlas i t.ex. avgiftshänseende. Kommittén pekar

samtidigt på att en garanti för att fastighetsägare som inte är

kommunmedlemmar skall drabbas av oskäliga avgifter ligger i

självkostnads- och objektivitetsprinciperna. Förslaget bereds

för närvarande i regeringskansliet.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion

Fi301 (m).

Kommunala pensionsåtaganden

Enligt motion Fi718 av Lars Andersson (-) bör riksdagen

uppdra åt regeringen att lägga fram en rapport om kommunernas,

landstingens och statens pensionsåtaganden. Det nuvarande

systemet medför att det är svårt att bilda sig en uppfattning om

de offentliga arbetsgivarnas möjlighet att klara av sina resp.

pensionsåtaganden eftersom "pensionspengarna" används i driften

av verksamheten.

Utskottet vill understryka att 1991 års kommunallag

innebär en skärpning i förhållande till tidigare

kommunallagstiftning av reglerna för kommunernas och

landstingens räkenskapsföring och årsredovisning. T.ex. ställs

numera krav på att årsredovisningen skall omfatta verksamhet

även i företagsform liksom ansvarsförbindelser av typen

borgensåtaganden och pensionsskulder.

I likhet med vad utskottet anförde vid sin behandling av

motsvarande motionskrav vid föregående riksmöte (1991/92:FiU29

s. 59) bör de kommunala pensionsfrågorna primärt lösas inom

kommunsektorn med beaktande av reglerna i kommunallagen. Sedan

ett och ett halvt år bedrivs ett gemensamt utvecklingsarbete

mellan Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet rörande

de kommunala avtalspensionerna för kommun- och

landstingsanställda. Man beräknar att den kommunala

pensionsskulden år 1991 uppgick till ca 120 miljarder kronor och

att den till sekelskiftet kommer att växa till ca 200 miljarder

kronor.

Utskottet anser för sin del inte det för närvarande vara

påkallat med några statliga initiativ när det gäller de

kommunala pensionsåtagandena. Utskottet avstyrker därför motion

Fi718 (-).

Framlagda lagförslag

I propositionen hemställer regeringen att riksdagen skall

anta upprättade lagförslag om utbetalning av skattemedel för år

1993 resp. år 1994 samt om statligt utjämningsbidrag till

kommuner.

När det gäller förslaget om utjämningsbidrag anser

utskottet att förslaget i ett avseende inte är helt tydligt.

Det framgår inte klart att övergångsreglerna skall tillämpas

enbart på den del av bidragsförändringen som beror på införandet

av utjämningsbidraget. Den del av bidragsförändringen som beror

på att den totala bidragsramen har minskat till följd av

verksamhetsförändringar mellan år 1993 och år 1994 skall ej

omfattas av övergångsreglerna. Detta föranleder en justering av

den av regeringen föreslagna lagtexten.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om

utbetalning av skattemedel för åren 1993 och 1994 samt om

statligt utjämningsbidrag tillstyrker utskottet -- med den

ändring som ovan berörts -- de framlagda lagförslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande samhällsekonomiskt utrymme för den

kommunala sektorn

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Fi117 yrkande9

lägger proposition 1992/93:150 bilaga6 avsnitt7 yrkande 6

till handlingarna,

res. 1 (s) - motiv.

men. (v) - delvis

2. beträffande översyn av avgiftsfinansieringen

att riksdagen lägger proposition 1992/93:150 bilaga6

avsnitt7 yrkande7 till handlingarna,

3. beträffande översyn av statsbidragssystemet

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi203 yrkande12,

1992/93:Fi302 yrkandena 1 och 3 samt 1992/93:A810 yrkande6,

res. 2 (s)

4. beträffande utredningsarbetet kring

utjämningssystemet

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi302 yrkande4 och

1992/93:A810 yrkande7,

5. beträffande extra skatteutjämningsbidrag

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi302 yrkande2,

6. beträffande fördelning av statsbidrag med hänsyn till

förhållandena i storstadsområdena

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi303, 1992/93:Fi304,

1992/93:Fi305 yrkande2, 1992/93:Fi306, 1992/93:Fi308,

1992/93:T221 yrkande14 och 1992/93:A444 yrkandena 5 och 6,

7. beträffande förändringen av skatte- och

bidragssystemet

att riksdagen lägger proposition 1992/93:150 bilaga6

avsnitt7 yrkande8 till handlingarna,

8. beträffande ekonomiska regleringar andra halvåret

1993 mellan staten och kommunsektorn

att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:150 bilaga 6

avsnitt 7 yrkande1 i denna del anförts,

9. beträffande ekonomiska regleringar år 1994 mellan

staten och kommunsektorn

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Fi92

yrkandena44 i denna del och 45 samt 1992/93:Fi113 yrkande1

godkänner vad som anförts i proposition 1992/93:150 bilaga6

avsnitt7 yrkande2 i denna del,

res. 3 (s)

men. (v) - delvis

10. beträffande det kommunala skattestoppet

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi203 yrkandena8 och

13, 1992/93:Fi212 yrkande18, 1992/93:Fi305 yrkande1,

1992/93:Fi307, 1992/93:A446 yrkande4 och 1992/93:A810

yrkande5,

11. beträffande övergångsregler år 1994

att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:150

bilaga6 avsnitt 7 yrkande3 i denna del anförts,

12. beträffande finansiering av övergångsreglerna år

1994

att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:100

bilaga8 punkt H1 yrkande 1 anförts,

13. beträffande anslag till statligt utjämningsbidrag

till kommuner

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:150 bilaga 6

avsnitt 7 och med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga8

punkt H1 yrkande2 till Statligt utjämningsbidrag till

kommuner för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 39041000000kr,

14. beträffande bidrag med anledning av införandet av

ett nytt statsbidragssystem m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100

bilaga8 punktH3 till Bidrag med anledning av införandet

av ett nytt statsbidragssystem m.m. för budgetåret 1993/94

under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

790000000kr,

15. beträffande anslag till skatteutjämningsbidrag till

landsting

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100

bilaga8 punkt H2 till Skatteutjämningsbidrag till

landsting för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 7922000000kr,

16. beträffande de kyrkliga kommunerna och

folkbokföringsreformen

att riksdagen lägger proposition 1992/93:150 bilaga6

avsnitt7 yrkande9 till handlingarna,

17. beträffande statligt lån till Haninge kommun

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:150

bilaga6 avsnitt7 yrkande4 till Lån till kommuner för

budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 350000000kr,

res. 4 (nyd) - delvis

18. beträffande bemyndigande att utforma lånevillkoren

under reservationsanslaget Lån till kommuner

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:150

bilaga6 avsnitt7 yrkande5 och med avslag på motion

1992/93:Fi113 yrkande3 bemyndigar regeringen att utforma de

närmare lånevillkoren under reservationsanslaget Lån till

kommuner,

res. 4 (nyd) - delvis

men. (v) - delvis

19. beträffande undantag från regeln om minskning av

utbetalda skattemedel år 1994

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi104 och

1992/93:Fi113 yrkande4,

res. 4 (nyd) - delvis - motiv.

men. (v) - delvis

20. beträffande inrättande av "kommunakut"

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi113 yrkande2 och

1992/93:Fi212 yrkande17,

men. (v) - delvis

21. beträffande konkurrens i kommunal verksamhet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi203 yrkandena 10 och 11,

res. 5 (s)

22. beträffande skatt till "fritidskommun"

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi301,

23. beträffande kommunala pensionsåtaganden

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi718,

24. beträffande förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1590) med särskilda bestämmelser om utbetalning av

skattemedel år 1993

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:150 bilaga 6

avsnitt7 yrkande1 i denna del framlagda förslaget till lag

om ändring i lagen (1992:1590) med särskilda bestämmelser om

utbetalning av skattemedel år 1993,

25. beträffande förslag till lag med särskilda

bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994

att riksdagen antar det i proposition 1992/93:150 bilaga 6

avsnitt7 yrkande2 i denna del framlagda förslaget till lag

med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år

1994,

men. (v) - delvis

26. beträffande förslag till lag om ändring i lagen

(1992:670) om statligt utjämningsbidrag till kommuner

att riksdagen med bifall till vad utskottet anfört och med

anledning av proposition 1992/93:150 bilaga6 avsnitt 7

yrkande3 i denna del antar av regeringen framlagt förslag till

lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag

till kommuner med den ändringen att punkt6i

övergångbestämmelserna skall ha följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

6. I fråga om 6. I fråga om

bidragsåret 1994 gäller bidragsåret 1994 gäller

att om skillnaden mellan det att om skillnaden mellan det

preliminära preliminära

utjämningsbidraget enligt utjämningsbidraget enligt

6§ för år 1994, och 6§ för år 1994, och

det preliminära ett referensbidrag

utjämningsbidraget enligt överstiger 1,5 procent av

samma paragraf för år summan av preliminära

1993, efter tillämpningen kommunalskattemedel för

av punkt4 i år 1994 enligt 4§ lagen

övergångsbestämmelserna, med särskilda

överstiger 1,5 procent av bestämmelser om kommuns och

summan av preliminära annan menighets utdebitering

kommunalskattemedel för av skatt, m.m. och

år 1994 enligt 4 § lagen referensbidraget, skall det

med särskilda preliminära

bestämmelser om kommuns och utjämningsbidraget justeras

annan menighets utdebitering upp eller ned med den del som

av skatt, m.m. och ett överstiger 1,5 procent.

referensbidrag, skall det

preliminära Regeringen, eller den

utjämningsbidraget justeras myndighet regeringen

upp eller ned med den del som bestämmer, fastställer

överstiger 1,5 procent. referensbidraget.

Regeringen, eller den

myndighet regeringen

bestämmer, fastställer

referensbidraget.

Stockholm den 25 maj 1993

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans

Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Allan Larsson (s), Roland

Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Lisbet Calner (s), Stefan

Attefall (kds), Ian Wachtmeister (nyd), Arne Kjörnsberg (s),

Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m),

Olle Schmidt (fp), och Karin Starrin (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Samhällsekonomiskt utrymme för den kommunala sektorn

(mom.1, motiveringen)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet kan" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening kommer utrymmet för en expansion av

de kommunala utgifterna under lång tid framöver att vara starkt

begränsat. En effektiv användning av skattemedlen och andra

resurser är därför fortsättningsvis en nödvändighet i kommuner

och landsting. Stora krav kommer att ställas på omprövning och

rationalisering av verksamheten. Samtidigt ökar behoven av

kommunal service, inte minst inom områdena skola och

äldreomsorg.

Utskottet delar det som anförs i motion Fi203 (s) om att

riksdagens beslut våren 1992 om ett nytt statsbidragssystem på

flera punkter var felaktigt. Nedskärningarna har haft mycket

negativa effekter på samhällsekonomin och inneburit att för

medborgarna angelägen service inte kunnat upprätthållas.

Indragningarna har inneburit att ett stort antal kommunanställda

blivit arbetslösa. Utskottet ställer sig också bakom kritiken

när det gäller bidragssystemets fördelningsnycklar och dess

betydande inslag av godtycke.

Utskottet konstaterar att det råder en stor osäkerhet om de

finansiella ramar som skall gälla för kommunsektorn framöver för

att klara de växande behoven. Utskottet vill i sammanhanget peka

på det som Svenska kommunförbundet framhåller i sin skrivelse av

den 17 maj 1993 med anledning av vad som i propositionen sägs om

det samhällsekonomiska utrymmet för kommunsektorn på medellång

sikt. Enligt förbundet skapar begreppet "realt oförändrad

komsumtion" problem i den fortsatta dialogen mellan staten och

kommunerna. Förbundet framhåller att innebörden är såväl minskad

real resursförbrukning som relativa lönesänkningar för kommunal

personal. Enligt utskottet är det angeläget att snabbt skapa

klarhet om dessa frågor så att kommunerna kan få rimliga

förutsättningar att uppfylla sina åtaganden mot medborgarna.

2. Översyn av statsbidragssystemet (mom. 3)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet ställer" och på s. 10 slutar med "yrkande 6" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening står kommunerna inför betydande

ekonomiska problem. Svårigheterna beror såväl på den allmänna

nedgången i ekonomin som på de åtgärder som regeringens vidtagit

mot kommunerna. Övergången till ett nytt generellt

statsbidragssystem gör det möjligt för kommunerna att göra egna

prioriteringar och därmed också bedriva verksamheten på ett

rationellare sätt. Utskottet ser därför positivt på skiftet av

bidragssystem.

Utskottet delar de bedömningar som görs i motion Fi92 (s) om

de negativa effekterna av de indragningar från kommunerna som

gjordes i samband med att det nya statsbidragssystemet infördes.

För det första har indragningarna inneburit att den gemensamma

"påsen" blivit så liten att allt fler av de rikaste kommunerna

kommer att stå utanför utjämningssystemet. Detta är enligt

utskottets uppfattning djupt orättvist.

För det andra har indragningen inneburit en "rundgång" i

ekonomin. Det som inträffat är att staten flyttat över en del av

det statliga budgetunderskottet till kommunerna, vilket leder

till att många kommunanställda mister sina arbeten. Kommunerna

flyttar i sin tur tillbaka underskottet till staten via a-kassan

och arbetsmarknadsfonden. Totalt sett innebär denna rundgång

såväl ökad arbetslöshet som välfärdsförluster genom mistad

kommunal service. Detta sker utan att det statliga

budgetunderskottet märkbart påverkas.

Utskottet anser att en förutsättningslös översyn nu måste

göras av utjämningssystemet. Utgångspunkten måste vara ett

rättvist, långsiktigt och stabilt system där givetvis samtliga

kommuner skall delta. Kommunerna måste så långt möjligt få

likvärdiga förutsättningar för sin verksamhet. Det är också

väsentligt att överväga olika vägar att bredda den kommunala

skattebasen. En självklar utgångspunkt är att dessa för den

offentliga välfärdspolitiken så viktiga frågor skall prövas inom

ramen för en parlamentarisk beredning där samtliga i riksdagen

representerade partier ges möjlighet till insyn och inflytande.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet

motionerna Fi203 (s) yrkande12, Fi302 (s) yrkandena 1 och 3 samt

A810 (s) yrkande 6. Vad utskottet här anfört bör enligt

utskottets mening av riksdagen ges regeringen till känna.

Enligt utskottets mening har därigenom övriga yrkanden rörande

förändringar i skatte- och bidragsystemet -- nämligen motion

Fi302 (s) yrkande 4, Fi303 (s), Fi304 (c), Fi305 (s) yrkande 2,

Fi306 (v, -), Fi308 (fp, m, kds), T221 (fp) yrkande 14 samt A444

(m) yrkandena 5 och 6 -- blivit tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande översyn av statsbidragssystemet

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Fi203

yrkande12, 1992/93:Fi302 yrkandena 1 och 3 samt 1992/93:A810

yrkande 6 godkänner vad utskottet anfört om översyn av

statsbidragssystemet samt som sin mening ger regeringen detta

till känna,

3. Ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och

kommunsektorn (mom. 9)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.12

börjar med "Utskottet anser" och på s. 13 slutar med "framlagda

lagförslaget" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att värna och slå vakt om

den kommunala självstyrelsen. En sådan strävan förutsätter att

kommunerna och landstingen kan påverka sin ekonomi även via

beskattningsrätten. Medborgarnas valda representanter skall

inför sina väljare ha det slutliga ansvaret för den kommunala

verksamheten.

Det är samtidigt angeläget att undvika höjningar av den

kommunala skatten. Den för kommunerna mest angelägna åtgärden är

att den ekonomiska politiken läggs om i syfte att bryta

depressionen och få till stånd ökad sysselsättning, främst i

näringslivet.

Utskottet ansluter sig till det som anförs i motion Fi92 (s)

om villkoren när det gäller de 4,2 miljarder som skall tillföras

kommuner och landsting under år 1994 i samband med att

grundavdraget sänks. Villkoren bör således utformas så att

respektive kommun och landsting, som skall ha del av medlen,

förbinder sig att inte verkställa uppsägning av personal under

tiden från den 1 juli 1993 till den 31 december 1994.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi92 yrkandena 44

och 45 och avstyrker motion Fi113 yrkande 1 samt propositionens

förslag i denna del. Åt regeringen bör uppdras att återkomma

till riksdagen under hösten 1993 med ett reviderat lagförslag.

Vad utskottet här anfört bör enligt utskottets mening av

riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten

och kommunsektorn

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi92 yrkandena 44

i denna del och 45 och med avslag på proposition 1992/93:150

bilaga 6 avsnitt 7 yrkande 2 i denna del och motion

1992/93:Fi113 yrkande1 godkänner vad utskottet anfört samt som

sin mening ger regeringen detta till känna,

4. Statligt lån till Haninge kommun m.m. (mom. 17 och 18 samt

mom. 19 motiveringen)

Ian Wachmeister (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet anser" och på s. 17 slutar med "och 4"

bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte tillstyrka förslaget i propositionen om ett

statligt lån till Haninge kommun. Det skäl som regeringen har

åberopat för att staten skall gripa in är att kommunens

situation är speciell. Enligt utskottets mening är Haninge

kommun inget unikt fall. Åtskilliga kommuner kommer om förslaget

genomförs att på motsvarande sätt kunna hävda att deras

situation är prekär. Riskerna är således mycket stora att dörren

till en "kommunakut" öppnas.

Enligt utskottets mening måste staten under alla

omständigheter ställa mycket hårdare krav på de inblandade

parterna innan man medverkar till en sanering av en enskild

kommuns ekonomi. Kraven skall rikta sig såväl mot kommunen som

mot kreditgivarna. Enligt utskottets mening har Haninge kommun

ingalunda uttömt de legala möjligheter som finns att på egen

hand sanera sin ekonomi. Det kan gälla såväl avveckling av

verksamheter som är frivilliga, krympning av obligatoriska

verksamheter liksom utförsäljning av kommunal egendom.

Ett villkor för att staten som en sista nödåtgärd skall

ingripa måste också vara att bankerna tar sitt anvar. Att t.ex.

kräva högre ränta eller riskpremier av en kommun är inte rimligt

eftersom en kommun inte kan gå i konkurs. På kreditgivarna kan

också ställas krav på att de skriver ner sina fordringar.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

regeringens förslag om statligt lån till Haninge kommun liksom

motionerna Fi104 (kds) och Fi113 (v) yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 17 och 18 bort ha

följande lydelse:

17. beträffande statligt lån till Haninge kommun

att riksdagen avslår förslaget i proposition 1992/93:150

bilaga 6 avsnitt 7 yrkande 4 om anslag till Lån till kommuner

och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

18. beträffande bemyndigande att utforma lånevillkoren under

reservationsanslaget Lån till kommuner

att riksdagen avslår proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt

7 yrkande 5 och motion 1992/93:Fi113 yrkande3 samt som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Konkurrens i kommunal verksamhet (mom. 21)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "och 11" bort ha

följande lydelse:

Utskottet ser för sin del positivt på strävandena att främja

konkurrensen inom den kommunala sektorn. De alternativa formerna

får emellertid inte forceras fram. Den pågående utvecklingen

innebär både möjligheter och problem. Möjligheterna är främst

kopplade till en större frihet för personal och nyttjare medan

risker finns för att det politiska systemet "urholkas" i samband

med en ökad marknadsorientering.

Utskottet vill också varna för en utveckling mot privata

monopol. Utskottet vill understryka att all myndighetsutövning

givetvis måste finnas kvar i kommunal regi och finansieras

offentligt. Vidare är det också viktigt att de kommunala organen

i samband med entreprenadlösningar inom vård och omsorg ställer

höga och väl definierade krav på entreprenörerna och

kontrollerar genomförandet. Rättssäkerheten och reglerna om

sekretess och likabehandling måste tryggas om kommunerna väljer

att lägga ut verksamheten på andra utförare.

Utskottet har noterat att Lokaldemokratikommittén (C 1992:01)

bl.a. arbetar med vissa frågor som har beröring med det som

utskottet här behandlat. Utskottet anser det emellertid

väsentligt att regeringen tar initiativ till en fortlöpande

studie av hur frågorna om konkurrensförhållandena och

privatiseringen utvecklas inom den kommunala sektorn. Regeringen

bör också återkomma till riksdagen med ett lagförslag där det

läggs fast att verksamhet som läggs ut på andra utförare skall

bedrivas på sådant sätt att likställighetsprincipen kan

upprätthållas.

Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande

lydelse:

21. beträffande konkurrens i kommunal verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi203 yrkandena

10 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

Särskilda yttranden

1. Statsbidragen till kommunerna (mom. 11--14)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anför:

I detta betänkande tas ytterligare steg mot den ändrade

inställning till den kommunala ekonomin och ett nytt

statsbidragssystem som den nuvarande borgerliga regeringen har

introducerat.

Socialdemokraterna sade våren 1992 ja till principen om ett

nytt samlat statsbidrag till kommunerna men underkände den

fördelningsnyckel och därmed de övergångsregler som regeringen

då föreslog. Vi menade att reformen borde ha genomförts i två

steg och att en helt ny fördelningsnyckel borde ha tagits fram.

Vi varnade för den neddragning av nödvändig och önskvärd

kommunal aktivitet som skulle bli följden om den politiken blev

verkställd. De inskränkningar i genomslaget av det nya

statsbidragssystemet genom de förslag till ändringar i de

beslutade övergångsreglerna som nu förs fram, visar att vår

kritik var befogad och riktig.

Mot denna bakgrund har vi inte ansett det som meningsfullt

eller ändamålsenligt att opponera oss mot de detaljförändringar

som nu föreslås inom ramen för detta statsbidragssystem, ett

system som vi ogillar och ej heller medverkat till att införa.

2. Statligt lån till Haninge kommun m.m. (mom.17--19)

Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof

Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson

(alla s) anför:

Vid behandlingen i finansutskottet av frågan om statligt lån

till Haninge kommun m.m. har utskottet erhållit kompletterande

information av företrädare för Haninge kommun och för

regeringen. I detta sammanhang har kommunföreträdarna särskilt

pekat på den rapport som landshövdingen i Stockholms län Ulf

Adelsohn arbetat fram. I åtgärdspaketet som landshövdingen

utarbetat för en sanering av kommunens ekonomi ingår en

skattehöjning för 1994 med högst 0,50 kr.

Finansutskottets majoritet tillstyrker i detta betänkande

regeringens förslag till ekonomisk reglering mellan staten och

kommunerna för 1994. Detta innebär bl.a. att den kommun som

höjer utdebiteringen vid utbetalningen av kommunalskattemedel

för 1994, skall få ett med 294 kr/invånare reducerat belopp.

Detta kan ses som en form av "mjukt" skattestopp som kan tvinga

den kommun som nödgas höja skatten att kompensera indragningen

av kommunalskattemedel genom exempelvis en extra skattehöjning.

Vår syn på utformningen av villkoren för den extra indragningen

m.m. finns redovisad i reservation nr3 till detta betänkande.

För det fall riksdagen biträder utskottsmajoritetens förslag i

nu berörd del gäller bestämmelserna om indragning även Haninge

kommun, trots att höjningen av utdebiteringen sker helt i

enlighet med landshövding Ulf Adelsohns förslag. Utskottets

majoritet har avvisat ett socialdemokratiskt förslag om ett

initiativ från utskottet med innebörden att Haninge kommun

skulle undantas från regeln om minskning av utbetalade

skattemedel vid en höjning av kommunalskatten för år 1994.

Utskottsmajoriteten kan med denna åtgärd ha bidragit till att

viktiga delar av saneringsprogrammet för Haninge kommuns ekonomi

inte kan fullföljas. Övriga aktörers tilltro till Haninge

kommuns förmåga att genomföra programmet kan därigenom rubbas.

Ansvaret för detta vilar fullt ut på den majoritet inom

utskottet som avvisade Socialdemokraternas förslag till

utskottsinitiativ.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Vänsterpartiets syn på den kommunala självstyrelsen och på den

kommunala verksamheten avviker i många väsentliga avseenden från

den politik som förordas i proposition 150. Flera av förslagen

bör därför avvisas.

Nedskärningarna inom den kommunala sektorn kan innebära att

uppemot 100 000 kommunala jobb hotas under de närmaste fem åren.

Det är statsmakternas ansvar att se till att de stora

nedskärningarna inte förverkligas. Det är enligt Vänsterpartiets

mening samhällsekonomiskt mycket lönsamt att ge kommunerna

sådana finansiella resurser att de kan behålla och vidareutbilda

sina anställda. Därigenom kan den statliga

arbetsmarknadspolitiken avlastas samtidigt som grundläggande

kommunal service inom områden som vård, omsorg, utbildning och

kultur kan vidmakthållas och vidareutvecklas.

Vänsterpartiet ser positivt på att regeringen nu förordar att

det kommunala skattestoppet skall slopas. Vi anser att

skattestoppet är ett oacceptabelt ingrepp i den kommunala

självstyrelsen och har därför konsekvent motsatt oss denna

statliga åtgärd. Vi kan därför inte heller acceptera att

kommuner som höjer skatten nu skall bestraffas. Enligt vår

mening bör alla kommuner få behålla den inkomstökning som följer

av det lägre grundavdraget, oavsett om skatten höjs eller ej. Vi

ser förslaget i propositionen som ett nytt angrepp på den

kommunala självstyrelsen.

Det är grundläggande för kommunernas och landstingens

möjligheter att på egen hand klara sin ekonomi att staten ger

långsiktiga och stabila besked om såväl statliga krav som om de

resurser som står till förfogande för verksamheten. En översyn

behöver därför göras av det generella bidragssystemet till

kommunerna på så sätt att alla kommuner får så likvärdiga

villkor som möjligt. Ett genomarbetat och rättvist

statsbidragssystem som utgår från realistiska ekonomiska

förutsättningar bör utarbetas av en parlamentarisk utredning och

genomföras från år 1995.

Men även om dessa långsiktiga problem blir lösta har en del

kommuner och landsting redan i dag så akuta problem att de måste

få extra hjälp av staten. Det behövs en statlig "kommunakut" av

ungefär samma konstruktion som "bankakuten". Vi föreslår att

staten upprättar en fond på 10 miljarder kronor från vilken man

kan ge lån till kommuner och landsting med akuta behov.

Vi är därför positiva till förslaget i propositionen om ett

särskilt lån till Haninge kommun. Därigenom kan man säga att

regeringen redan har öppnat dörren till en kommunakut. Av skäl

som vi närmare har utvecklat i motion Fi113 anser vi emellertid

att det är rimligt att staten erbjuder ett lån som medger ränte-

och amorteringsfrihet under ett inledande skede. Vi föreslår

också att Haninge kommun under alla omständigheter får dispens

från regeln om minskning av utbetalade kommunalskattemedel år

1994 vid höjd kommunalskatt.

Med hänvisning till vad jag här har redovisat anser jag att

utskottets hemställan borde ha haft följande lydelse under mom.

1, 9, 18, 19, 20 och 25:

1. beträffande samhällsekonomiskt utrymme för den kommunala

sektorn

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi117 yrkande 9

och med anledning av proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt 7

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförs om samhällsekonomiskt utrymme för kommunsektorn,

9. beträffande ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten

och kommunsektorn

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Fi92 yrkandena 44 i

denna del och 45 samt proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt 7

yrkande 2 i denna del godkänner vad i motion 1992/93:Fi113

yrkande1 anförs om ekonomiska regleringar år 1994 mellan

staten och kommunsektorn och som sin mening ger regeringen detta

till känna,

18. beträffande bemyndigande att utforma lånevillkoren under

reservationsanslaget Lån till kommuner

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi113 yrkande 3

och med avslag på proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt 7

yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförs om villkor för statligt lån till Haninge kommun,

19. beträffande undantag från regeln om minskning av

utbetalda skattemedel år 1994

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Fi104 och

1992/93:Fi113 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionerna anförs om minskning av utbetalda skattemedel år

1994,

20. beträffande inrättande av "kommunakut"

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi113 yrkande 2

och med anledning av motion 1992/93:Fi212 yrkande 17 som sin

mening ger regeringen till känna vad i det ovanstående anförs om

inrättande av "kommunakut",

25. beträffande förslag till lag med särskilda bestämmelser

om utbetalning av skattemedel år 1994

att riksdagen avslår det i proposition 1992/93:150 bilaga 6

avsnitt 7 yrkande 2 i denna del framlagda förslaget till lag med

särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994,

Propositionens lagförslag

Bilaga

Innehåll

Sammanfattning1

Inledning2

Propositionernas förslag2

Proposition 1002

Proposition 1503

Motionsyrkandena3

Motioner väckta med anledning av proposition 1503

Motioner väckta under allmänna motionstiden4

Utskottet6

Inledning6

Den kommunala sektorn och de samhällsekonomiska

förutsättningarna6

Samhällsekonomiskt utrymme för den kommunala sektorn6

Översyn av avgiftsfinansieringen8

Behov av förändringar i nuvarande skatte- och bidragssystem8

Ekonomiska regleringar andra halvåret 1993 mellan staten

och kommunsektorn11

Ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och

kommunsektorn11

Det kommunala skattestoppet13

Statligt utjämningsbidrag till kommunerna13

Övergångsregler år 199413

Finansiering av övergångsreglerna år 199414

Anslag till statligt utjämningsbidrag till kommuner14

Övriga anslagsfrågor15

Bidrag med anledning av införandet av ett nytt

statsbidragssystem m.m.15

Skatteutjämningsbidrag till landsting15

Övriga kommunalekonomiska frågor15

De kyrkliga kommunerna och folkbokföringsreformen15

Statligt lån till Haninge kommun m.m.16

Inrättande av "kommunakut"17

Konkurrens i kommunal verksamhet18

Skatt till "fritidskommun"18

Kommunala pensionsåtaganden19

Framlagda lagförslag20

Hemställan20

Reservationer

1. Samhällsekonomiskt utrymme för den kommunala sektorn

(mom.1, motiveringen) (s)24

2. Översyn av statsbidragssystemet (mom.3) (s)24

3. Ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och

kommunsektorn (mom.9) (s)26

4. Statligt lån till Haninge kommun m.m. (mom.17 och 18 samt

mom.19 motiveringen) (nyd)26

5. Konkurrens i kommunal verksamhet (mom.21) (s)27

Särskilda yttranden

1. Statsbidragen till kommunerna (mom.11--14) (s)28

2. Statligt lån till Haninge kommun m.m. (mom.17--19)

(s)29

Meningsyttring av suppleant (v)

beträffande mom.1, 9, 18, 19, 20 och 2530

Bilaga

Propositionens lagförslag32