Bet. 1992/93:FiU3

Finansutskottets betänkande

1992/93:FIU03

Kapital för tillväxt (prop. 1992/93:41)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1992/93

FiU3

Sammanfattning

I betänkandet biträder finansutskottet regeringens förslag

till riktlinjer för utskiftningen av de medel ur de tidigare

löntagarfonderna som skall användas för de små och medelstora

företagens riskkapitalförsörjning. Sammanlagt 6,5 miljarder

kronor skall kanaliseras genom två portföljförvaltande bolag och

sex direktinvesterande riskkapitalbolag. Aktierna i bolagen

skall skiftas ut till de företag som under årens lopp debiterats

vinstdelningsskatt. De ca 150 företag som betalat mest i

vinstdelningsskatt kommer att tilldelas aktier i de båda

portföljförvaltande bolagen medan övriga företag erhåller aktier

i de sex riskkapitalbolagen. Övergångsvis behålls 37% av

aktierna i de portföljförvaltande bolagen i statlig ägo.

Utskottet avstyrker tre motioner i vilka begärs att

propositionen skall avslås.

Socialdemokraterna har i anslutning härtill avgivit en

reservation till förmån för motionerna Fi5 (s) och Fi6 (s). I en

särskild meningsyttring ger vänsterpartiets företrädare i

utskottet sitt stöd åt förslagen i motion Fi7 (v).

Utskottet behandlar också två motioner som tar upp frågan om

riskkapitalbolagens lokalisering resp. verksamhetens inriktning.

Båda motionerna avstyrks.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1992/93:41 om kapital för tillväxt,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1992/93:Fi4 av Stig Bertilsson (m),

1992/93:Fi5 av Mats Lindberg och Reynoldh Furustrand (s),

1992/93:Fi6 av Hans Gustafsson m.fl. (s),

1992/93:Fi7 av Johan Lönnroth m.fl. (v) och

1992/93:Fi8 av Birger Andersson och Marianne Andersson (c).

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge

yttrande över proposition 1992/93:41 jämte de motioner som

väckts med anledning av propositionen.

Näringsutskottets yttrande (1992/93:NU3y) återfinns i

bilaga till detta betänkande.

Statssekreteraren i Näringsdepartementet Hans Karlander har

inför utskottet lämnat kompletterande upplysningar i anslutning

till proposition 1992/93:41.

Propositionen

I proposition 1992/93:41 föreslår regeringen

(Näringsdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Per

Westerberg --

1. att riksdagen godkänner föreslagna riktlinjer för

utskiftningen av vissa medel ur de förutvarande

löntagarfonderna,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer att vidta de åtgärder som behövs för att

genomföra utskiftningen.

Motionerna

1992/93:Fi4 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om lokalisering av de nya riskkapitalbolagen.

1992/93:Fi5 av Mats Lindberg och Reynoldh Furustrand (s) vari

yrkas att riksdagen avslår propositionen samt att riksdagen hos

regeringen begär ett nytt förslag till statens medverkan när det

gäller riskkapital till mindre och medelstora företag.

1992/93:Fi6 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen avslår propositionen.

1992/93:Fi7 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition

1992/93:41 om kapital för tillväxt,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag att integrera

6500 miljoner kronor av löntagarfondernas medel med

AP-fonderna i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen -- vid avslag på yrkandena 1 och 2 -- hos

regeringen begär ett förslag där 6500 miljoner kronor av

löntagarfondernas medel används som riskkapital utan att

privatiseras.

1992/93:Fi8 av Birger Andersson och Marianne Andersson (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att riskkapitalverksamheten skall komma de

små företagen till del,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en rättvis geografisk spridning av

riskkapitalverksamheten.

Utskottet

Inledning

När riksdagen våren 1992 behandlade frågan om utskiftningen av

löntagarfondernas tillgångar (prop. 1991/92:92, bet.

1991/92:FiU21, rskr. 339) godtogs huvuddragen i regeringens

utskiftningsplan. I fråga om stödet till de små och medelstora

företagen gjorde riksdagen dock vissa ytterligare preciseringar.

Enligt beslutet skall detta stöd kanaliseras via ett nytt

riskkapitalbolag som tillförs 6,5 miljarder kronor av de

tidigare löntagarfondernas tillgångar. I bolaget skall inordnas

även vissa delar av statens nuvarande insatser på

riskkapitalområdet. Bolaget skall drivas på strikt affärsmässiga

villkor. Det skall inleda sin verksamhet redan 1992 och skall på

lämpligt sätt privatiseras. Utan att direkt förorda någon viss

lösning pekade finansutskottet i sitt betänkande på möjligheten

att låta de som erlagt vinstdelningsskatt komma i fråga vid

utskiftningen av det nya bolagets aktier liksom de som valde att

inte delta i det premiegrundande allemansfondssparandet.

Riktlinjer för utskiftningen

I den nu aktuella proposition 41 återkommer regeringen till

frågan om hur utskiftningen av dessa medel skall genomföras och

vilken organisation som bör användas för de små och medelstora

företagens riskkapitalförsörjning. Regeringen begär att

riksdagen dels godkänner de riktlinjer som föreslås för

utskiftningen, dels bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder

som behövs för utskiftningen.

Regeringen föreslår att riskkapitalstödet kanaliseras -- inte

genom ett bolag som riksdagsbeslutet närmast utgick från --

utan genom två större portföljförvaltningsbolag och sex mindre

direktinvesterande riskkapitalbolag. Den valda modellen bidrar

enligt propositionen till att skapa mångfald.

De direktinvesterande riskkapitalbolagen skall byggas upp

utifrån sex befintliga bolag, nämligen de sex regionalt

lokaliserade riskkapitalbolag som för närvarande ägs av

Stiftelsen Småföretagsfonden. Vart och ett av de nya bolagen

skall enligt förslaget inledningsvis ha ett eget kapital på ca

400 miljoner kronor. De skall investera i små och medelstora

företag och genom aktivt ägarengagemang medverka till

investeringsobjektens tillväxt. Investeringarna skall

huvudsakligen göras via aktier eller aktierelaterade instrument.

Riskkapitalbolagen skall emellertid också kunna arbeta med s.k.

mellankapital, dvs. utlåning utan säkerhet som ligger mellan

eget kapital och traditionellt lånekapital. De skall dessutom

kunna göra indirekta placeringar via andra riskkapitalbolag.

Portföljförvaltningsbolagen skall i första hand bidra till

finansieringen av riskkapitalbolag, såväl de sex här nämnda som

andra. De skall också ha möjlighet att lämna lånegarantier samt

att gemensamt eller var för sig bedriva verksamhet med s.k.

mellankapital. Det skall även vara möjligt för bolagen att

bedriva sådan verksamhet genom särskilda dotterbolag. Vart och

ett av portföljförvaltningsbolagen skall tilldelas ett kapital

på ca 2 200 miljoner kronor, vilket till en del skall utgå i

form av aktier i riskkapitalbolagen. De båda

portföljförvaltningsbolagen skall sålunda vardera inneha 11 % av

aktierna i tre av riskkapitalbolagen.

Riskkapitalbolagens aktier skall i övrigt fördelas på ca

16000 företag som under årens lopp betalat vinstdelningsskatt.

Fördelningen sker efter ett särskilt anmälningsförfarande varvid

tilldelningen av aktier görs i proportion till debiterad

vinstdelningsskatt. Oavsett hur lite sådan skatt som debiterats

kommer dock alla att tilldelas aktier med ett substansvärde

motsvarande lägst ca 1500 kronor.

De ca 150 företag som debiterats mest vinstdelningsskatt

kommer inte att erhålla några aktier i de direktinvesterande

riskkapitalbolagen. De blir i stället delägare i

portföljförvaltningsbolagen och tilldelas 63 % av aktierna i

dessa bolag. Staten, genom en särskild utskiftningsdelegation,

behåller tills vidare resterande aktier vilka motsvarar ett

substansvärde på ca 1600 miljoner kronor.

Varje företag som tilldelas aktier får sitt ägande

koncentrerat till ett av de åtta bolagen. Fördelningen på

portföljförvaltningsbolag resp. riskkapitalbolag görs

slumpmässigt på ett sådant sätt att antalet ägare i de båda

portföljförvaltningsbolagen inledningsvis blir ungefär lika

många och att motsvarande ägarspridning åstadkoms för de sex

riskkapitalbolagen.

Som ett resultat av den överenskommelse som regeringen

träffade med socialdemokraterna i mitten av september 1992 om

vissa ekonomisk-politiska åtgärder utsåg regeringen en

juristgrupp med uppgift att studera de rättsliga aspekterna vid

ett eventuellt beslut om att avbryta det premiegrundande

allemansfondssparandet. I proposition 41 sägs att regeringen

avser att återkomma till riksdagen när juristgruppen är färdig

med sitt arbete och lämna förslag om hur man skall förfara med

den aktiepost som tills vidare behålls i statlig ägo.

Juristgruppen redovisade sina slutsatser för regeringen den 26

oktober 1992. Regeringen har därefter i proposition 133

föreslagit att det premiegrundande allemanssparandet skall

avbrytas med verkan från den 6 november 1992. I propositionen

uppger föredragande statsrådet Bo Lundgren att han avser att

senare under 1992 återkomma med förslag i vissa angränsande

frågor och att han i det sammanhanget också kommer att ta upp

frågan om de som inte deltagit i det premiegrundande

allemanssparandet skall få del av de förutvarande

löntagarfondernas medel i enlighet med tidigare beslut. Med

hänsyn till den begränsade omfattning som premietilldelningen

kan väntas få när sparandet nu avbryts i förtid förutskickar

statsrådet Lundgren i proposition 133 att han i nuläget bedömer

det som mindre sannolikt att det blir aktuellt med någon

utdelning av medel till dem som inte deltagit i sparandet.

Av proposition 41 framgår att regeringen ser det som angeläget

att den nya riskkapitalverksamheten privatiseras så snart som

möjligt. Den särskilda delegationens arbete bör därför bedrivas

i sådan takt att utskiftningen av i första hand den andel på ca

75 % av aktierna som skall ägas av företag kan vara genomförd

senast vid utgången av år 1992. Det är också regeringens

ambition att riskkapitalbolagen skall börsintroduceras snarast

möjligt.

Eftersom bolagen inledningsvis kommer att ha en stark

finansiell ställning finns det enligt propositionen viss risk

för att de köps upp och att medlen används för andra ändamål än

det avsedda. Regeringen anser därför att verksamheten bör förses

med sådana regler att uppköp och likvidation av bolagen under de

närmaste åren starkt försvåras. Det gäller bl.a. verksamhetens

inriktning, mandatperioden för styrelsen m.m. som för de båda

portföljförvaltningsbolagen inte skall kunna ändras före 1998

med mindre än att förslag till sådana ändringar biträds av

aktieägare med mer än 75 % av bolagets aktier. Motsvarande

kvalifikationskrav väntas för ett riskkapitalbolag sättas vid

2/3 av bolagets samtliga aktier. För portföljförvaltningsbolagen

kommer dessutom övergångsvis en rösträttsspärr att finnas.

Enligt den får vid en bolagsstämma ingen för egna och andras

aktier rösta för mer än 10 % av de vid stämman företrädda

aktierna.

Fem motioner har väckts med anledning av proposition 41. I tre

av dessa yrkas avslag på regeringens förslag till riktlinjer för

utskiftningen.

Socialdemokraterna anser i motion Fi6 av Hans Gustafsson

m.fl. (s) att det är motiverat med åtgärder som underlättar de

mindre och medelstora företagens finansiering. Propositionen

avstyrks emellertid, eftersom det enligt motionärerna inte finns

skäl för staten att inrätta nya riskkapitalbolag som sedan

skänks bort till storföretag och banker. I rådande finansiella

läge är det enligt deras mening inte rimligt att på det sätt som

föreslås i propositionen försvaga de offentliga finanserna med

ytterligare 6,5 miljarder kronor. Det riskerar att undergräva

medborgarnas respekt och förståelse för de uppoffringar som är

nödvändiga för att vända den statsfinansiella utvecklingen.

Motionärerna ser å andra sidan inget hinder för att använda

medel ur Allmänna pensionsfonden för att underlätta

riskkapitalförsörjningen för mindre och medelstora företag. Det

skall dock ske utan att medlen skänks bort. Det kunde enligt

deras mening också övervägas om detta kunde göras genom sådana

riskkapitalbolag som föreslås i propositionen, men bolagen bör i

så fall kvarstanna i Allmänna pensionsfondens ägo.

Vänsterpartiet anser i motion Fi7 av Johan Lönnroth m.fl.

(v) att regeringens förslag till lösning har små förutsättningar

att fungera effektivt. Börsnotering, kravet på affärsmässighet

och möjligheten till hög avkastning på relativt riskfria

placeringar kommer med stor sannolikhet att motverka de

riskfyllda och långsiktiga engagemang som behövs. Dessa och

andra brister i förslagen är så stora att propositionen enligt

motionärernas uppfattning måste avslås (yrkande 1). De erinrar

om att vänsterpartiet våren 1992 avvisade regeringens förslag

till utskiftning av löntagarfondernas tillgångar och att man då

i stället föreslog att dessa tillgångar skulle läggas samman med

AP-fonden och bidra till att stärka pensionerna. I enlighet med

denna uppfattning föreslår motionärerna nu att 6500 miljoner

kronor av de tidigare löntagarfondernas medel tillförs AP-fonden

(yrkande 2). Skulle riksdagen avvisa detta förslag förordar

motionärerna i andra hand att regeringen skall återkomma med

förslag där löntagarfondsmedel används som riskkapital utan att

privatiseras (yrkande 3).

I motion Fi5 av Mats Lindberg och Reynoldh Furustrand (s)

hävdas att riskbenägenheten hos de föreslagna riskkapitalbolagen

kommer att vara låg för att inte säga obefintlig om verksamheten

skall drivas strikt affärsmässigt. Det är, anser motionärerna,

av näringspolitiskt intresse att få önskvärd uthållighet och

tillfredsställande tillgång till riskkapital, vilket kan ske

genom att staten dels skapar goda förutsättningar för privata

aktörer, dels själv på olika sätt uppträder som aktör på

marknaden. Motionärernas slutsats blir att staten även

fortsättningsvis bör spela en aktiv roll när det gäller att

garantera riskvilligt kapital. Riksdagen bör enligt motionärerna

avslå propositionen och av regeringen begära ett nytt förslag

till statens medverkan när det gäller riskkapital till mindre

och medelstora företag.

Näringsutskottet avstyrker i sitt yttrande -- NU3y -- de

här återgivna motionerna och biträder propositionens förslag.

Enligt näringsutskottet är det mycket viktigt att de små och

medelstora företagens behov av riskkapital tillgodoses.

Verksamheten i dessa företag är av avgörande betydelse för att

kunna bryta den negativa ekonomiska utvecklingen i Sverige. De

farhågor som motionärerna framför om att riskkapitalbolagens

verksamhet skulle kunna försvåras av krav på affärsmässighet och

privatisering finner näringsutskottet vara ogrundade. Snarare är

det så att dylika krav kan väntas leda till ökad effektivitet i

verksamheten, hävdar näringsutskottet.

Finansutskottet får för egen del anföra följande. Under

utskottets beredning av detta ärende har framställts yrkande om

att propositionen och motionerna skulle sändas på remiss till

Finansinspektionen och Riksbanken samt att yttrande i frågan

också skulle inhämtas från konstitutionsutskottet. De skäl som

därvid åberopats är bl.a. att förslaget inte haft en sådan

utformning och inte beretts på ett sådant sätt att det kunnat

ligga till grund för utskottets ställningstagande. Bl.a. har

förslaget inte remissbehandlats.

De i proposition 41 redovisade förslagen utgör svar på det

uppdrag riksdagen gav till regeringen våren 1992. Det beslutet

innebar bl.a. att det tilltänkta riskkapitalbolaget skulle

inleda sin verksamhet före 1992 års utgång. Enligt utskottets

mening är det angeläget att så kan ske, inte minst mot bakgrund

av att antalet företagskonkurser ökat dramatiskt och att

finansieringssystemet för näringslivet i dag inte fungerar

tillfredsställande.

Om propositionen och motionerna i enlighet med

utskottsminoritetens förslag sänds på remiss skulle det leda

till att beslutet i ärendet fördröjs, vilket i sin tur medför

att de föreslagna riskkapitalbolagen inte kan inleda sin

verksamhet förrän tidigast under senare delen av nästa år. Med

hänsyn till rådande situation i vilken åtgärder snabbt måste

vidtas för att förbättra näringslivets riskkapitalförsörjning

skulle en sådan försening vara till avsevärt men. Utskottet har

därför med stöd av 4 kap. 10 § riksdagsordningen beslutat att

inte sända ärendet på remiss.

De riktlinjer som regeringen förordar för utskiftningen ligger

väl i linje med det beslut riksdagen fattade våren 1992. I ett

avseende skiljer sig propositionens förslag dock från det

tidigare beslutet, nämligen i fråga om verksamhetens

organisation. Medan riksdagsbeslutet närmast utgick från att

riskkapitalstödet skulle kanaliseras genom ett bolag förordar

regeringen en organisationsstruktur med sex mindre

direktinvesterande bolag och två större bolag som i princip har

rätt att göra endast indirekta placeringar i tillväxtföretag. I

riksdagsbeslutet talades emellertid inte bara om ett

riskkapitalbolag utan betonades också att verksamheten skulle

byggas upp på ett sådant sätt att mångfalden i riskkapitalstödet

inte gick förlorad, och i så motto svarar den föreslagna

organisationen väl mot riksdagens beslut. Mångfalden och de båda

portföljbolagens placeringar via riskkapitalbolagen bidrar

enligt utskottets mening till att främja konkurrensen, vilket är

till gagn för verksamheten. Den föreslagna ägarstrukturen -- med

banker och andra större ägare knutna till

portföljförvaltningsbolagen och en mycket stor grupp mindre

ägare knutna till de direktinvesterande bolagen -- fungerar

dessutom som en spärr mot att enskilda ägare skall kunna utöva

ett dominerande inflytande över de placeringar som

riskkapitalbolagen gör, vilket också befrämjar verksamheten.

Att staten tills vidare står som ägare till 37 % av aktierna i

portföljförvaltningsbolagen ser utskottet som en

övergångslösning. Den ställning staten har när det gäller att

utforma regler för privat näringsverksamhet gör det olämpligt

för staten att samtidigt ikläda sig rollen som ägare av företag.

Utskottet utgår från att regeringen senare kommer att redovisa

ett förslag i frågan om ägandet av dessa aktier.

I likhet med näringsutskottet biträder således finansutskottet

propositionens förslag till riktlinjer för utskiftningen av

vissa medel ur de förutvarande löntagarfonderna. Utskottet

tillstyrker också att regeringen, eller myndighet som regeringen

bestämmer, bemyndigas att vidta de åtgärder som behövs för att

genomföra utskiftningen.

Vad utskottet här anfört innebär att utskottet avstyrker de

förslag om avslag på propositionen som framförs i motionerna

Fi5 (s) i denna del, Fi6 (s) och Fi7 (v) yrkande 1.

Utskottets ställningstagande innebär samtidigt att utskottet

avvisar de förslag till alternativa riktlinjer för

utskiftningen som förordas i motionerna Fi5 (s) i denna del

och Fi7 (v) yrkandena 2 och 3.

Verksamhetens lokalisering

I motion Fi4 av Stig Bertilsson (m) begärs att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad som sägs i motionen

om lokaliseringen av de nya riskkapitalbolagen. Motionären

hävdar att de nya bolagen inte bildas för att operera på den

finansiella marknaden och att de därför har litet behov av att

ha sitt säte i Stockholm. Riksdagen bör uttala sig för att de

nya riskkapitalbolagen etableras också med avsikt att öka

intresset för olika orter och regioner i hela landet. Särskilda

skäl talar enligt motionärens mening för att den nya

riskkapitalverksamheten får en tyngdpunkt i Göteborg och

Västsverige.

Näringsutskottet har i sitt yttrande avstyrkt motion Fi4 (m).

Som finansutskottet redan inledningsvis nämnt kommer sex bolag

ägda av Stiftelsen Småföretagsfonden att utgöra grund för de nya

riskkapitalbolagen. De sex bolagen och sätet för deras styrelser

är

KapN AB i Umeå,

AB Produra Venture Capital i Stockholm,

Ven Cap AB i Uppsala,

Partinvest (Partnerinvesteringar i Göteborg) AB i Göteborg,

Hidef Kapital AB i Linköping och

Malmöhus Invest AB i Malmö.

Portföljförvaltningsbolagen kommer att ha sitt säte i

Stockholm och Göteborg.

Som näringsutskottet understryker i sitt yttrande är det

väsentligt att små och medelstora företag i alla delar av landet

får del av riskkapitalstödet. En regional spridning av

verksamheten bör eftersträvas. En sådan spridning av bolagen

ger, som också näringsutskottet framhåller, en signal om

betydelsen av att uppmärksamma olika delar av landet. De åtta

bolagen kommer att vara fördelade över hela landet. Något

uttalande av den innebörd motionären begär är enligt

finansutskottets mening inte motiverat. I likhet med

näringsutskottet avstyrker finansutskottet således motion Fi4

(m).

Verksamhetens inriktning

I motion Fi8 av Birger Andersson och Marianne Andersson

(c) begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att riskkapitalverksamheten skall komma de små företagen

till del (yrkande 1). Motionärerna erinrar om att det av

propositionen och det tidigare riksdagsbeslutet framgår att den

föreslagna verksamheten skall främja små och medelstora företag.

De vill särskilt peka på vikten av att de små företagen

garanteras del av de avsatta medlen i rimlig proportion till

deras antal. Inom gruppen små och medelstora företag är antalet

små företag totalt dominerande, framhåller motionärerna.

Motionärerna ser det också som angeläget att

riskkapitalsatsningarna får en rättvis geografisk spridning. Den

föreslagna verksamheten kan bli ett viktigt medel för att främja

företagsamheten i utsatta landsändar med en arbetslöshet över

genomsnittet. Motionärerna föreslår att riksdagen gör ett

uttalande av denna innebörd (yrkande 2).

Näringsutskottet avstyrker i sitt yttrande motion Fi8 (c).

Finansutskottet gör följande bedömning av motionärernas

förslag. Enligt riksdagens tidigare beslut skall den föreslagna

riskkapitalverksamheten bedrivas på strikt affärsmässiga villkor

och vara inriktad mot små och medelstora företag. De riktlinjer

som förordas i propositionen och som utskottet ställt sig bakom

innebär att denna inriktning ligger fast. Det är som utskottet

ser det inte befogat att gå ett steg längre och genom

kvoteringar eller på annat sätt fördela riskkapitalstödet på små

resp. medelstora företag för att, som motionärerna ser det,

kunna garantera de små företagen en rimlig proportion av stödet

i förhållande till deras antal. Dylika restriktioner ger

låsningar som hämmar effektiviteten i verksamheten och låter sig

inte heller förenas med kravet på strikt affärsmässighet.

Utskottet kan med hänsyn härtill inte biträda motionärernas

förslag.

Utskottet finner det inte heller motiverat att riksdagen

uttalar sig om den geografiska spridningen av

riskkapitalverksamheten på det sätt som motionärerna begär.

Skall ett sådant uttalande fylla ett praktiskt syfte måste det

åtföljas av någon form av formell reglering, vilken även den

skulle komma i konflikt med kravet på affärsmässighet. Som

utskottet ser det är ett uttalande av denna innebörd inte heller

nödvändigt.

Riskkapitalbolagens ägare kommer att utgöras av de företag som

debiterats vinstdelningsskatt, dvs. företag från olika delar av

landet. Inledningsvis kommer det att finnas ca 2600 ägare i

varje bolag. Utskiftningen av aktier kommer att göras

slumpmässigt. Dessa omständigheter och det förhållandet att

riskkapitalbolagen är spridda över hela landet talar enligt

utskottets mening starkt för att deras satsningar kommer att få

en god fördelning över hela landet.

Därtill kommer att den föreslagna satsningen på

riskkapitalstöd är av betydande omfattning även internationellt

sett. Skall medel av denna omfattning kunna placeras på bästa

sätt får det förutsättas att de sex riskkapitalbolagen inte

avgränsar sina placeringar till vissa regioner utan undersöker

förutsättningarna i samtliga delar av landet för att finna

tänkbara uppslag till satsningar i små och medelstora företag.

Som näringsutskottet framhåller kan de regionala

utvecklingsfonderna, länsstyrelserna och handelskamrarna genom

sin sakkunskap om de lokala förutsättningarna och den verklighet

som de små företagen arbetar i vara till god hjälp i detta

arbete.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Fi8

(c).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi5 i denna del,

1992/93:Fi6 och 1992/93:Fi7 yrkande 1,

res. 1 (s)

2. beträffande riktlinjer för utskiftningen

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:41 samt

med avslag på motionerna 1992/93:Fi5 i denna del och 1992/93:Fi7

yrkandena 2 och 3

dels godkänner de i propositionen föreslagna

riktlinjerna för utskiftningen av vissa medel ur de förutvarande

löntagarfonderna,

dels bemyndigar regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer att vidta de åtgärder som behövs för att

genomföra utskiftningen,

res. 2 (s)

men. (v)

3. beträffande verksamhetens lokalisering

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi4,

res. 3 (s) - motiv.

4. beträffande verksamhetens inriktning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi8.

res. 4 (s) - motiv.

Stockholm den 17 november 1992

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans

Gustafsson (s), Bengt Wittbom (m), Per Olof Håkansson (s), Tom

Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G

Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia

Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf Egnerfors (s), Olle

Schmidt (fp) och Carin Lundberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Hans Gustafsson, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne

Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Carin Lundberg

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Näringsutskottet avstyrker" och på s. 7 slutar med "Fi7

(v) yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet får med anledning härav anföra följande. Såsom

också framhålls i motionerna Fi5 (s) och Fi6 (s) är det i

rådande läge motiverat med åtgärder som underlättar de små och

medelstora företagens finansiering. Enbart ökad tillgång på

riskkapital till små och medelstora företag leder dock inte till

att företagen tillförs nytt kapital. På den svenska marknaden

finns redan i dag ett tjugotal riskkapitalbolag som ännu inte

uttömt sin placeringskapacitet.

Utskottet kan inte ställa sig bakom regeringens förslag till

lösning. Liksom de socialdemokratiska motionärerna anser

utskottet att det saknas skäl för staten att med 6,5 miljarder

kronor av offentliga medel inrätta nya riskkapitalbolag som

därefter skänks bort till storföretag och banker. I rådande

situation med kraftigt försvagade offentliga finanser och med

ett underskott i den offentliga sektorns finansiella sparande av

aldrig tidigare skådad omfattning är det inte rimligt att

ytterligare utarma de offentliga finanserna på det sätt som nu

föreslås i propositionen.

Inte minst mot bakgrund av de bördor som nu avkrävs Sveriges

folk i form av höjd pensionsålder, försämrade sjukförmåner och

kraftigt höjda skatter är denna generositet med allmänna medel

uppseendeväckande. Det finns en uppenbar risk för att man genom

dessa åtgärder undergräver medborgarnas tilltro till och

förståelse för de uppoffringar som är nödvändiga för att vända

den statsfinansiella utvecklingen.

Utskottet avstyrker med det anförda propositionen och biträder

de avslagsyrkanden som förs fram i motionerna Fi5 (s) i berörd

del, Fi6 (s) och Fi7 (v).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Fi5 i denna

del, 1992/93:Fi6 och 1992/93:Fi7 yrkande 1 avslår proposition

1992/93:41,

2. Riktlinjer för utskiftningen (mom. 2)

Hans Gustafsson, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne

Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Carin Lundberg

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottets ställningstagande" och slutar med "Fi7 (v)

yrkandena 2 och 3" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av utskottets tidigare ställningstagande finns

det inte skäl att nu närmare pröva frågan om riktlinjer för

utskiftningen. Utskottet avstyrker således bifall inte bara

till propositionen utan även till motionerna Fi5 (s) i denna del

och Fi7 (v) yrkandena 2 och 3.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande riktlinjer för utskiftningen

att riksdagen avslår proposition 1992/93:41 samt motionerna

1992/93:Fi5 i denna del och 1992/93:Fi7 yrkandena 2 och 3,

3. Verksamhetens lokalisering (mom. 3, motiveringen)

Hans Gustafsson, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne

Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Carin Lundberg

(alla s) anser att den del av utskottets yttrande på s. 8 som

börjar med "Näringsutskottet har" och slutar med "således motion

Fi4 (m)" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av utskottets tidigare ställningstagande finns

det inte skäl att närmare pröva frågan om bolagens lokalisering.

Utskottet avstyrker därför motion Fi4 (m).

4. Verksamhetens inriktning (mom. 4, motiveringen)

Hans Gustafsson, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne

Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Carin Lundberg

(alla s) anser att den del av utskottets yttrande på s. 9 som

börjar med "Näringsutskottet avstyrker" och slutar med

"utskottet motion Fi8 (c)" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av utskottets tidigare ställningstagande finns

det inte skäl att närmare pröva frågan om verksamhetens

inriktning. Utskottet avstyrker därför motion Fi8 (c).

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Jag anser att regeringens förslag till riskkapitalverksamhet

har små förutsättningar att fungera effektivt. Börsnotering,

kravet på affärsmässighet och möjligheten till hög avkastning på

relativt riskfria placeringar kommer med stor sannolikhet att

motverka de riskfyllda och långsiktiga engagemang som krävs för

att man skall kunna vända den negativa ekonomiska utvecklingen i

Sverige. Det finns också en uppenbar risk för att bolagen med

sina höga substansvärden köps upp och plundras på sina

tillgångar. Den risken försvinner inte genom att regeringen

säger att den skall vidta åtgärder som försvårar uppköp och

likvidation. I likhet med vad som förordas i bl.a. motion Fi7

(v) yrkande 1 anser jag därför att propositionen skall avslås.

Vänsterpartiet avvisade våren 1992 regeringens förslag till

utskiftning av löntagarfondernas medel. Partiets

ställningstagande byggde på grundsynen att löntarfondernas medel

är arbetarnas pengar som tagits ur det s.k. löneutrymmet. Därför

bör de nu aktuella medlen -- 6500 miljoner kronor -- tillföras

Allmänna pensionsfonden (AP-fonden).

Skulle detta krav inte vinna riksdagens bifall anser jag att

riksdagen skall anmoda regeringen att återkomma med ett förslag

till hur de aktuella medlen skall kunna användas som riskkapital

för små och medelstora företag utan att privatiseras.

När det gäller de båda motionerna Fi4 (m) och Fi8 (c) om

riskkapitalbolagens lokalisering resp. verksamhetens inriktning

finns det ingen anledning för mig att ta ställning till dem,

eftersom jag föreslår att propositionen skall avslås.

Med hänvisning till vad jag här har redovisat anser jag

dels att utskottets hemställan under mom. 1 borde ha varit

likalydande med den i Socialdemokraternas reservation nr 1,

dels att utskottets hemställan under mom. 2 borde ha haft

följande lydelse:

2. beträffande riktlinjer för utskiftningen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi7

yrkandena 2 och 3 samt med anledning av motion 1992/93:Fi5 i

denna del och med avslag på proposition 1992/93:41 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ägandet

av riskkapitalbolagen,

Särskilt yttrande

Krav på remissbehandling

Hans Gustafsson, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne

Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Carin Lundberg

(alla s) anför:

När finansutskottet våren 1992 behandlade regeringens

proposition om utskiftning av delar av löntagarfondernas

tillgångar (prop. 1991/92:92, bet. 1991/92:FiU21) väcktes

förslag om att 6,5 miljarder kronor av löntagarfondernas

tillgångar skulle skiftas ut till ett riskkapitalbolag med

verksamhet för små och medelstora företag. Det angavs vidare att

ytterligare ca 2,5 miljarder kronor skulle tillföras bolaget

genom att Företagskapital AB, Småföretagsfonden och

Industrifonden skulle inordnas i bolaget.

Förslaget framfördes muntligt under pågående sammanträde. Det

kunde inte anges hur verksamheten skulle bedrivas eller vem som

skulle äga bolaget.

Utskottets socialdemokratiska ledamöter föreslog därvid att

yttrande skulle inhämtas från bl.a. Riksförsäkringsverket,

Nutek, Industrifonden, Företagskapital AB och Småföretagsfonden.

Framställningen avvisades emellertid av en majoritet av

utskottets ledamöter som hävdade att det dröjsmål som skulle

uppkomma vid en sådan remiss skulle leda till avsevärt men. Med

stöd av andra stycket RO 4 kap. 10 § förvägrades således den av

minoriteten begärda remissen.

När ärendet nu återkommit till riksdagen har de förslag som

framförs i proposition 1992/93:41 inte varit föremål för remiss

trots att god tid förelegat för att vidta en sådan åtgärd. Bl.a.

mot denna bakgrund har de socialdemokratiska ledamöterna i

utskottet ånyo åberopat RO 4 kap. 10 § och begärt att yttrande

över propositionen och de i ärendet väckta motionerna skulle

inhämtas dels från Finansinspektionen och Riksbanken, dels från

konstitutionsutskottet. Bakom yrkandet ställde sig sju av

utskottets femton ledamöter, vilket innebar att den anslutning

som krävs för inhämtande av yttrande från statlig myndighet

enligt RO 4kap. 10§ förelåg.

Vid en förnyad omröstning uttalade emellertid utskottet med

åtta röster mot sju att det dröjsmål som skulle uppkomma vid den

begärda remissen skulle leda till avsevärt men. Än en gång har

alltså utskottsmajoriteten med stöd av andra stycket RO 4 kap.

10 § förvägrat minoriteten rätten att få ett fullgott

beslutsunderlag.

Enligt förarbetena till riksdagsordningen är rätten att

erhålla upplysningar och yttranden, bl.a. från Lagrådet,

konstruerad som en minoritetsrättighet. Grundlagberedningen

förutsatte (SOU 1972:15 s. 244) att utskotten skulle visa

generositet med att föranstalta om sakmaterial som en minoritet

önskade få tillfört behandlingen. Samma utredning underströk

att, om utskottsmajoriteten med hänvisning till "avsevärt men"

avvisar minoritetens begäran, bör utskottet i sitt betänkande

ange skälen för sitt ställningstagande. Det senare är numera

också intaget som en särskild föreskrift i RO4kap. 10§.

Att utskottets majoritet inte visat generositet är uppenbart.

Ej heller har majoriteten angivit några hållbara skäl utan bara

uttalat att de begärda remisserna skulle fördröja behandlingen

av ärendet och att bildandet av de nya bolagen skulle fördröjas.

Det är uppenbart att det anförda inte räcker som skäl för att

åberopa avsevärt men. Inga förluster skulle uppstå vid någon

tidsfördröjning. Majoriteten har således inte handlat i

enlighet med grundlagens avsikt och har i realiteten eliminerat

grundlagens minoritetsskydd. De skäl som majoriteten åberopat

för "avsevärt men" kan åberopas i varje ärende om begäran av

remiss. Det har nu också bekräftats när utskottsmajoriteten för

andra gången i detta ärende förvägrat oss rätten att få en

allsidig belysning av en viktig fråga.

Vi anser att utskottsmajoriteten inte levt upp till

grundlagens anda när den avvisar minoritetens begäran. Kravet på

riksdagen att försäkra sig om att dess beslut är korrekta och

väl underbyggda kan inte avvisas med hänvisning till allmän

brådska med att få till stånd en nyordning.

Näringsutskottets yttrande

1992/93:NU3y

Bilaga

Kapital för tillväxt

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge

yttrande över proposition 1992/93:41 om kapital för tillväxt

jämte motioner.

Näringsutskottet

Ny riskkapitalverksamhet

I propositionen lämnas en redogörelse för de åtgärder som

regeringen har vidtagit för att, i enlighet med riksdagens

beslut våren 1992, bilda riskkapitalbolag med medel ur de

förutvarande löntagarfonderna. Regeringen begär nu riksdagens

godkännande av de riktlinjer som föreslås för utskiftning av

dessa medel. Vidare begärs att riksdagen bemyndigar regeringen

att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra

utskiftningen.

Riksdagen beslöt våren 1992 (prop. 1991/92:92, bet. FiU21) att

6500 miljoner kronor av de förutvarande löntagarfondernas

medel skall föras över till ett nytt riskkapitalbolag som skall

kunna erbjuda små och medelstora företag olika former av

riskvilligt kapital. Enligt riksdagsbeslutet skall bolaget

privatiseras och drivas på strikt affärsmässiga grunder.

Verksamheten skall inte omfatta traditionell bankrörelse.

Regeringen gavs i uppdrag att bilda bolaget samt återkomma

till riksdagen med förslag om hur bolaget kan privatiseras.

Vidare skulle regeringen överväga hur verksamheten kan samordnas

med vissa befintliga organ med inriktning på att finansiera

verksamheten hos små företag. Särskilt nämndes Industrifonden,

Företagskapital AB, Småföretagsfonden och de sex regionala

riskkapitalbolagen. De förfogar över ett sammanlagt kapital på

ca 2400 miljoner kronor.

Företrädarna för Socialdemokraterna i finansutskottet avvisade

i en reservation förslaget om utskiftning av löntagarfondernas

medel. De föreslog vidare i en annan reservation rörande stödet

till små och medelstora företag att tillgången på riskkapital

skulle förstärkas genom en vidgning av ramen för Allmänna

pensionsfondens (AP-fonden) aktieköp med 10 miljarder kronor. De

anförde även att de regionala utvecklingsfondernas och

Norrlandsfondens möjligheter att finansiera små och medelstora

företags verksamhet borde bibehållas. I en meningsyttring (v)

avvisades också förslaget om utskiftning. I stället föreslogs

att hälften av löntagarfondernas tillgångar skulle integreras

med AP-fonden och att den andra hälften skulle användas för att

skapa nya jobb, framför allt genom olika typer av

riskkapitalsatsningar i små och medelstora företag.

Regeringen anför i propositionen att det syfte som riksdagen

hade med sitt beslut våren 1992 bäst kan uppnås med en annan

organisationsstruktur än den som förutsågs i riksdagsbeslutet.

Ändringen innebär ett avsteg från riksdagens beslut så till vida

att verksamheten är planerad att bedrivas av fler än ett bolag.

Den struktur som föreslås består av två nya

portföljförvaltningsbolag och sex direktinvesterande

riskkapitalbolag. De senare skall bygga vidare på de bolag som

för närvarande ägs av Småföretagsfonden. Den valda modellen, som

skall vara konkurrensneutral, bidrar enligt regeringen till att

en mångfald på marknaden skapas.

Portföljförvaltningsbolagen skall i första hand bidra till

finansiering av riskkapitalbolag, såväl befintliga som nya. Vart

och ett av portföljförvaltningsbolagen skall tilldelas ett

kapital på ca 2200 miljoner kronor. Enligt regeringens mening

skulle det inte vara lämpligt om bara ett bolag skapades,

eftersom det skulle ha fått en alltför stark ställning av

närmast monopolkaraktär. Portföljförvaltningsbolagen bör, sägs

det i propositionen, ges möjlighet att lämna även lånegarantier.

Dessutom bör de gemensamt eller vart för sig kunna bedriva

verksamhet med s.k. mellankapital, dvs. utlåning utan säkerhet,

som betraktas ligga mellan eget kapital och traditionellt

lånekapital.

Riskkapitalbolagen skall investera i mindre företag och genom

aktivt ägarengagemang medverka till investeringsobjektens

tillväxt. Bolagen skall även kunna göra indirekta placeringar

via andra riskkapitalbolag. Vart och ett av de nuvarande sex

riskkapitalbolagen bör enligt regeringen inledningsvis ha ett

eget kapital på ca 400 miljoner kronor. Bolagens investeringar

skall, sägs det i propositionen, huvudsakligen göras via aktier

eller aktierelaterade instrument. Även riskkapitalbolagen bör ha

möjlighet att arbeta med mellankapital.

Regeringen har inrättat en delegation -- Delegationen för

utskiftning av vissa medel ur förutvarande löntagarfonderna --

med uppgift att efter riksdagens beslut vidta de åtgärder som

beslutet föranleder. Delegationen skall organisera den

föreslagna bolagsstrukturen samt förbereda och handha

utskiftningen av aktier i de nya portföljförvaltningsbolagen och

riskkapitalbolagen.

Enligt de föreslagna riktlinjerna för utskiftningen av

löntagarfondsmedel skall de företag som har betalat

vinstdelningsskatt erhålla aktier i de bolag som ingår i den nya

strukturen. De ca 150 företag som har betalat högst skattebelopp

föreslås erhålla ca 63% av samtliga aktier i de två

portföljförvaltningsbolagen. Resterande ca 37% av aktierna

skall tills vidare behållas i statlig ägo.

Övriga företag som har erlagt vinstdelningsskatt -- knappt

16000 företag -- föreslås erhålla ca 89% och

portföljförvaltningsbolagen ca 11% av aktierna i de sex

riskkapitalbolagen. Därmed kommer, framhålls det i

propositionen, ca 75% av aktievärdet i de åtta bolagen att

ägas av företag och ca 25% att inledningsvis ägas av staten.

Den av riksdagen begärda samordningen med vissa befintliga

organ med inriktning på finansiering av små företag behandlas

också i proposition 1992/93:82 om kapital för nya företag, m.m.,

som nyligen lagts fram. Näringsutskottet behandlar denna

proposition jämte eventuella motioner i betänkande 1992/93:NU19.

Regeringens förslag om riskkapitalverksamheten avvisas i tre

motioner.

Det är inte rimligt att på sätt som föreslagits försvaga de

offentliga finanserna med ytterligare 6500 miljoner kronor,

sägs det i motion 1992/93:Fi6 (s). Det riskerar att undergräva

medborgarnas respekt och förståelse för de uppoffringar som är

nödvändiga för att vända den statsfinansiella utvecklingen,

heter det vidare. Detta hindrar inte, menar motionärerna, att

medel ur AP-fonden bör kunna användas för att underlätta

riskkapitalförsörjningen för de små och medelstora företagen,

dock utan att pengarna skänks bort. Motionärerna avvisar inte

tillskapande av sådana riskkapitalbolag som föreslås i

propositionen -- men bolagen bör i så fall stanna kvar i

AP-fondens ägo.

I motion 1992/93:Fi5 (s) framförs farhågor för att

riskbenägenheten kommer att bli låg om de föreslagna

riskkapitalbolagen skall drivas med krav på strikt

affärsmässighet. Det är ett näringspolitiskt intresse, sägs det,

att det uppnås en uthållighet i tillförseln av och en

tillfredsställande tillgång på riskkapital. Detta kan enligt

motionärerna ske dels genom att statsmakterna ger goda

förutsättningar för privata intressenter, dels genom att staten

på olika sätt uppträder som aktör på marknaden. Motionärernas

slutsats blir att staten även fortsättningsvis bör spela en

aktiv roll när det gäller att garantera riskvilligt kapital till

små och medelstora företag. Riksdagen bör därför, menar

motionärerna, hos regeringen begära ett nytt förslag till

statens medverkan i detta hänseende.

Regeringens förslag har små förutsättningar att fungera

effektivt, sägs det i motion 1992/93:Fi7 (v). Börsintroduktion,

krav på affärsmässighet och möjlighet till hög avkastning på

relativt riskfria placeringar kommer, enligt motionärerna, med

stor sannolikhet att motverka de riskfyllda och långsiktiga

engagemang som behövs. Vänsterpartiets avvisande våren 1992 av

regeringens förslag till utskiftning av löntagarfondernas medel

byggde på grundsynen att dessa medel är arbetarnas pengar som

tagits ur det s.k. löneutrymmet, sägs det i motionen.

Motionärerna föreslår därför att 6500 miljoner kronor av de

förutvarande löntagarfondernas medel skall tillföras AP-fonden.

Som andrahandskrav föreslås att regeringen skall anmodas att

återkomma med förslag av innebörd att medel från de förutvarande

löntagarfonderna skall användas som riskkapital för små och

medelstora företag, utan att verksamheten privatiseras.

Enligt näringsutskottets mening är det mycket viktigt att

de små och medelstora företagens behov av riskkapital kan

tillgodoses. Verksamheten i dessa företag är av avgörande

betydelse för att den negativa ekonomiska utvecklingen i Sverige

skall kunna brytas. Näringsutskottet ställer sig därför bakom de

förslag som framläggs i propositionen.

Näringsutskottet vill härvid betona vikten av att

riskkapitalbolagen inriktar sin verksamhet mot de små och

medelstora företagen. Vidare vill utskottet framhålla det

angelägna i att bolagen riktar sig till företag i alla delar av

landet. För att erhålla information om förhållandena i olika

regioner bör bolagen utnyttja de organ som har särskild kunskap

om detta -- bl.a. de regionala utvecklingsfonderna,

länsstyrelserna och handelskamrarna.

Av det sagda följer att näringsutskottet avstyrker motionerna

1992/93:Fi6 (s), 1992/93:Fi5 (s) och 1992/93:Fi7 (v).

Motionärernas farhågor för att krav på affärsmässighet och

privatisering kan komma att försvåra bolagens verksamhet anser

näringsutskottet vara ogrundade. Snarare är det så att krav på

affärsmässighet och konkurrens kan förutsättas medföra ökad

effektivitet i verksamheten och därmed lägga grunden för en

uthållighet.

Med det anförda tillstyrker alltså näringsutskottet de

riktlinjer för utskiftning av vissa medel ur de förutvarande

löntagarfonderna som föreslås i propositionen. Riksdagen bör

också bemyndiga regeringen att snarast vidta erforderliga

åtgärder för att genomföra utskiftningen.

Verksamhetens inriktning

I motion 1992/93:Fi8 (c) krävs uttalanden av riksdagen om

inriktningen av riskkapitalbolagens verksamhet. Motionärerna

vill att riksdagen skall betona dels att verksamheten skall

komma de små företagen till del, dels att en rättvis geografisk

spridning av satsningarna skall åstadkommas. Det erinras om att

mer än 99,5% av de befintliga företagen år 1990 hade färre än

200 anställda, dvs. tillhörde kategorin små och medelstora

företag. Motionärerna anser att det är viktigt att de små

företagen garanteras medel i rimlig proportion till företagens

antal. Vidare anförs att den föreslagna riskkapitalverksamheten

kan bli ett viktigt medel för att främja företagsamheten i

utsatta regioner med hög arbetslöshet.

Enligt framtagna förslag till bolagsordningar för såväl

portföljförvaltningsbolagen som riskkapitalbolagen sägs i 3§,

som rör verksamheten, att bolagen på kommersiella grunder skall

tillhandahålla riskkapital till små och medelstora företag. För

beslut om ändring av bl.a. denna paragraf krävs (enligt

förslaget till 15§) att det har biträtts av aktieägare med mer

än två tredjedelar av bolagets aktier.

Beträffande den geografiska spridningen av

riskkapitalverksamheten sägs inget, vare sig i förslagen till

bolagsordningar eller i propositionen.

Näringsutskottet har tidigare framhållit vikten av att

riskkapitalbolagen styr sin verksamhet just mot de små och

medelstora företagen. Att verksamheten skall vara inriktad mot

denna kategori av företag framgår också tydligt såväl av

propositionen som av de föreslagna bolagsordningarna. Något

behov av ett särskilt uttalande av riksdagen av den typ som

begärs i motion 1992/93:Fi8 (c) kan näringsutskottet därför inte

se.

När det gäller den geografiska spridningen av

riskkapitalverksamheten har näringsutskottet i det föregående

betonat det angelägna i att bolagen riktar sig till små företag

i alla delar av landet. Därvid bör bolagen hålla nära

kontakt med bl.a. de regionala utvecklingsfonderna,

länsstyrelserna och handelskamrarna, eftersom dessa besitter

sakkunskap om lokala förutsättningar och den verklighet som de

små företagen arbetar i.

Med det anförda avstyrker näringsutskottet motion 1992/93:Fi8

(c).

Lokalisering av bolagen

Riksdagen bör göra ett uttalande om var de nya

riskkapitalbolagen skall lokaliseras, anförs det i motion

1992/93:Fi4 (m). Eftersom bolagen inte bildas med syfte att

operera på de finansiella marknaderna, blir behovet av att ha

sitt säte i Stockholm litet, säger motionären. Han menar att

riksdagen bör uttala sig för att de nya bolagen etableras så att

intresset för olika orter och regioner ökar. Särskilda skäl

talar för att den nya riskkapitalverksamheten får en

tyngdpunkt i Göteborg och Västsverige, hävdar motionären.

I de föreslagna bolagsordningarna regleras bolagens

lokalisering i 2§. För portföljförvaltningsbolagen anges att

det ena skall ha sitt säte i Stockholm och det andra i Göteborg.

De sex riskkapitalbolagen bygger, som tidigare nämnts, på de sex

bolag som för närvarande ägs av Småföretagsfonden. Dessa har

säte i Stockholm, Uppsala (med kontor i Stockholm), Göteborg,

Malmö, Linköping och Umeå (med kontor i Skellefteå).

Som näringsutskottet har understrukit i det föregående är

det väsentligt att bolagen bedriver sin verksamhet så att små

företag i alla delar av landet får del av den. I analogi med

detta anser näringsutskottet att det är viktigt att den

kompetens som kommer att byggas upp i bolagen inte får en

alltför stor koncentration till Stockholm och Göteborg. Vidare

ger en lokal spridning av bolagen en signal om betydelsen av att

uppmärksamma olika landsdelar. Näringsutskottet vill därför

betona att en ökad regional spridning av verksamheten bör

övervägas.

Näringsutskottet finner dock inte behov av något särskilt

uttalande av riksdagen i saken, vilket begärs i motion

1992/93:Fi4 (m). Motionen avstyrks sålunda.

Stockholm den 10 november 1992

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard

Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo Finnkvist

(s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh Furustrand (s), Leif Marklund

(s), Bengt Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Olle Lindström

(m), Göran Persson (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s) och

Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Ny riskkapitalverksamhet

Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif

Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Bo Bernhardsson (alla

s) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Ny

riskkapitalverksamhet -- som börjar med "Enligt

näringsutskottets" och slutar med "genomföra utskiftningen"

bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet anser, i likhet med vad som anförs i

motionerna 1992/93:Fi6 (s) och 1992/93:Fi5 (s), att det nu krävs

åtgärder för att underlätta försörjningen med riskkapital till

små och medelstora företag. Enbart ökad tillgång på riskkapital

i nya, börsnoterade riskkapitalbolag leder dock enligt

utskottets mening inte automatiskt till att företagen tillförs

nytt kapital. Regeringens förslag om att riskkapitalbolagen

skall bedriva sin verksamhet med strikta krav på affärsmässighet

kommer, anser näringsutskottet, att leda till att problemen med

att förse småföretagen med riskkapital kvarstår.

Enligt näringsutskottets mening bör staten spela en aktiv roll

när det gäller att garantera riskvilligt kapital för de små och

medelstora företagen. Detta är nödvändigt för att uppnå en

önskvärd uthållighet i tillförseln av och en tillräcklig

tillgång på riskkapital. Riksdagen bör därför anmoda regeringen

att återkomma med ett nytt förslag till statens medverkan på

detta område.

Med det anförda avstyrker näringsutskottet propositionen och

tillstyrker motionerna 1992/93:Fi6 (s) och 1992/93:Fi5 (s).

Motion 1992/93:Fi7 (v) blir delvis tillgodosedd genom ett sådant

beslut av riksdagen som näringsutskottet förordar.

2. Verksamhetens inriktning

Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif

Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Bo Bernhardsson (alla

s) anser att den del av yttrandet -- under rubriken

Verksamhetens inriktning -- som börjar med "Näringsutskottet

har" och slutar med "motion 1992/93:Fi8 (c)" bort ha följande

lydelse:

Näringsutskottet har tidigare avvisat regeringens förslag.

Därmed saknas anledning att ta ställning till de synpunkter på

verksamhetens inriktning som framförs i motion 1992/93:Fi8 (c).

Motionen avstyrks sålunda.

3. Lokalisering av bolagen

Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif

Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Bo Bernhardsson (alla

s) anser att den del av yttrandet -- under rubriken Lokalisering

av bolagen -- som börjar med "Som näringsutskottet" och

slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad näringsutskottet har anfört i det

föregående saknas skäl för utskottet att pröva frågan om

bolagens lokalisering. Motion 1992/93:Fi4 (m) avstyrks sålunda.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

I likhet med vad som anförs i motion 1992/93:Fi7 (v) och i

linje med vad som sägs i motionerna 1992/93:Fi5 (s) och

1992/93:Fi6 (s) anser jag att det förslag som regeringen

framlägger har små förutsättningar att fungera effektivt. Kraven

på affärsmässighet och planerna på börsnotering av bolagen

kommer inte att kunna generera de riskfyllda och långsiktiga

engagemang som krävs för att den negativa ekonomiska

utvecklingen i Sverige skall kunna vändas. Vidare är risken

uppenbar att de relativt rika bolagen kommer att köpas upp och

plundras på sina tillgångar. Jag menar därför att propositionen

bör avslås.

Vänsterpartiet avvisade våren 1992 regeringens förslag till

utskiftning av löntagarfondernas medel. Detta byggde på

grundsynen att löntagarfondernas medel har tagits ur det s.k.

löneutrymmet. Därför bör de nu aktuella medlen -- 6500

miljoner kronor -- tillföras Allmänna pensionsfonden

(AP-fonden). Om detta krav inte vinner riksdagens gehör anser

jag att riksdagen skall anmoda regeringen att återkomma med ett

förslag till hur de aktuella medlen kan användas som riskkapital

för små och medelstora företag, dock utan att verksamheten

privatiseras.

När det gäller motionerna 1992/93:Fi8 (c) -- som avser

verksamhetens inriktning -- och 1992/93:Fi4 (m) -- som rör

bolagens lokalisering -- saknas anledning för mig att ta

ställning till dem, eftersom jag förordar att propositionen

skall avslås. Motionerna avstyrks sålunda.

Innehåll

Sammanfattning1

Inledning1

Propositionen2

Motionerna2

Utskottet3

Inledning3

Riktlinjer för utskiftningen3

Verksamhetens lokalisering8

Verksamhetens inriktning8

Hemställan9

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom.1) (s)11

2. Riktlinjer för utskiftningen (mom.2) (s)12

3. Verksamhetens lokalisering (mom.3, motiveringen) (s)12

4. Verksamhetens inriktning (mom.4, motiveringen) (s)12

Meningsyttring av suppleant (v)

(mom.1 och 2)13

Särskilt yttrande

Krav på remissbehandling (s)14

Bilaga

Yttrande från näringsutskottet (1992/93:NU3y)16