Bet. 1992/93:FiU8

Finansutskottets betänkande

1992/93:FIU08

Ny organisation för förvaltning

av statens fastigheter och lokaler m.m.

(prop. 1992/93:37)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionens förslag

Motionsyrkandena

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1992/93

FiU8

Sammanfattning

I december 1991 godkände riksdagen (prop. 1991/92:44, bet.

FiU8) en ny organisation för statens fastighetsförvaltning

innebärande att den nuvarande Byggnadsstyrelsen ersattes med två

nyinrättade myndigheter -- en förvaltningsmyndighet och en

stabs- och servicemyndighet -- samt en statlig

fastighetskoncern.

I föreliggande proposition görs en komplettering till det

ursprungliga förslaget i proposition 1991/92:44. Det nya

förslaget innebär för det första att den föreslagna

fastighetskoncernen delas upp i två enheter. Förutom den

föreslagna fastighetskoncernen skall en särskild koncern --

Högskolekoncernen -- bildas för förvaltning av universiteten och

högskolornas fastigheter. För det andra skall försvarets

fastigheter ingå i den nya organisationsstrukturen. Det innebär

bl.a. att försvarets s.k. placeringsfastigheter skall förvaltas

av fastighetskoncernen. De s.k. ändamålsfastigheterna skall

förvaltas av en nyinrättad myndighet -- Fortifikationsverket.

Den nuvarande Fortifikationsförvaltningen avvecklas.

Utskottet biträder förslagen i propositionen.

Sju motioner har väckts med anledning av propositionen.

Samtliga motioner avstyrks av utskottet.

I en reservation föreslår utskottets socialdemokratiska

ledamöter att propositionen i sin helhet avslås av riksdagen.

Ny demokrati har avgivit ett särskilt yttrande och

Vänsterpartiet en meningsyttring.

Övriga reservationer framgår av betänkandets

innehållsförteckning.

Inledning

I betänkandet behandlar utskottet

dels proposition 1992/93:37 om ny organisation för

förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1992/93:Fi9 av Sture Ericson m.fl. (s),

1992/93:Fi10 av Åke Gustavsson m.fl. (s),

1992/93:Fi11 av Erling Bager m.fl. (fp, s, m, c, kds, v),

1992/93:Fi12 av Erling Bager m.fl. (fp, s, m, c, kds, v),

1992/93:Fi13 av Hans Gustafsson m.fl. (s),

1992/93:Fi14 av Birger Hagård (m) och

1992/93:Fi15 av Nils-Olof Gustafsson (s).

Utskottet har berett försvarsutskottet, kulturutskottet,

utbildningsutskottet och näringutskottet tillfälle att yttra sig

i ärendet. Yttrandena (1992/93:FöU5y, 1992/93:KrU4y,

1992/93:UbU4y och 1992/93:NU5y återfinns som bilagorna 1--4

i betänkandet.

Under ärendets beredning har utskottet mottagit ett antal

skrivelser från universitet och myndigheter samt

organisationer.

Propositionens förslag

I proposition 37 bilaga 1 Finansdepartementet har

regeringen -- efter föredragning av statsrådet Anne Wibble --

föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

hyresavtalen inom universitets- och högskolesektorn (avsnitt 2),

2. att riksdagen godkänner att huvuddelen av universitets- och

högskolefastigheterna förs över till en särskild

fastighetskoncern för högskolefastigheter med de organisatoriska

och ekonomiska förutsättningar som angivits i propositionen

(avsnitt 3),

3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

förvaltningen av det av Sveriges lantbruksuniversitet förvaltade

fastighetsbeståndet (avsnitt 4),

4. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

förvaltningen av nationella kulturinstitutioner (avsnitt 5),

5. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

Fastighetskoncernens organisation och struktur (avsnitt 8),

6. att riksdagen godkänner att Byggnadsstyrelsen finns kvar

under en övergångsperiod (avsnitt 10),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i

övrigt som erfordras för bildandet av de nya organisationerna,

8. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts om donationsfastigheter (avsnitt 6).

I proposition 37 bilaga 2 Försvarsdepartementet har

regeringen -- efter föredragning av statsrådet Anders Björck --

föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

klassificering av fastigheter och deras

organisationstillhörighet (avsnitt 2),

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

försvarets ändamålsfastigheter (avsnitt 3),

3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

inrättandet av den nya fastighetsförvaltande myndigheten och

avveckling av Fortifikationsförvaltningen m.m. (avsnitt 4),

4. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

kapitalkostnader (avsnitt 7),

5. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i övrigt

anförts i propositionens bilaga 2.

Motionsyrkandena

1992/93:Fi9 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1992/93:37 i de delar som

avser placeringsfastigheter samt projekterings- och

byggnadsadministrationen inom försvarsområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förvaltning av försvarsfastigheter m.m.

1992/93:Fi10 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1992/93:37,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en parlamentarisk beredning för

utarbetande av förslag till organisation för det statliga

fastighetsinnehavet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beslut om myndighetsförvaltning eller

bolagisering av objekt på kulturområdet.

1992/93:Fi11 av Erling Bager m.fl. (fp, s, m, c, kds, v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att donationsfastigheter vid Göteborgs

universitet skall behandlas på samma sätt som motsvarande

fastigheter i Lund och Uppsala.

1992/93:Fi12 av Erling Bager m.fl. (fp, s, m, c, kds, v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att lokalisera den nya särskilda

fastighetskoncernen för högskolefastigheter till Göteborg.

1992/93:Fi13 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1992/93:37,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

en parlamentarisk beredning tillsätts för utarbetandet av

förslag till organisation för det statliga fastighetsinnehavet.

1992/93:Fi14 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att Vallaområdet i Linköping även i framtiden skall utgöra en

sammanhållen enhet.

1992/93:Fi15 av Nils-Olof Gustafsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1992/93:37,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om

organisation för förvaltning av statens fastigheter.

Propositionen

Den civila sektorn (bilaga 1)

Riksdagen godkände hösten 1991 nya riktlinjer för den statliga

fastighetsförvaltningen i enlighet med proposition 1991/92:44. I

denna anfördes:

att en ny efterfrågestyrd stabs- och servicemyndighet skall

inrättas som stöd för regeringen och myndigheterna i

lokalförsörjningfrågor m.m., att en fastighetskoncern i

aktiebolagsform skall bildas för förvaltning av huvuddelen av

det fastighetsbestånd som förvaltas av Byggnadsstyrelsen samt

att en ny myndighet skall bildas för förvaltning av de

fastigheter, (utrikesfastigheter, slott, museer m.m.) som inte

lämpar sig för bolagisering.

I proposition 37 framhålls att riksdagen i stort har godkänt

en ny organisation för statens fastighetsförvaltning. Riksdagen

gjorde emellertid i anslutning till sitt beslut ett antal

tillkännagivanden i viktiga frågor angående förvaltningen av

universitetens och högskolornas fastigheter, statens ansvar för

slottsanläggningar med omgivande mark och kronomarkerna samt

förvaltningen av nationella kulturinstitutioner. Riksdagen

uttalade vidare att regeringen bör återkomma med ett nytt

förslag, baserat på övervägandena gjorda av de

organisationskommittéer som regeringen hade aviserat i

propositionen. Den 1 september 1992 överlämnade

Organisationskommittén för Byggnadsstyrelsens omvandling sitt

betänkande (SOU 1992:99) till regeringen.

Med anledning av riksdagens tillkännagivanden och mot bakgrund

av Organisationskommitténs betänkande föreslås i propositionen

följande.

Universiteten och högskolorna

Nya hyresavtal inom högskolesektorn av ekonomisk betydelse och

med längre löptid än tio år skall prövas av regeringen. Övriga

statliga myndigheter ges möjlighet att träffa avtal med upp till

sex års löptid.

Huvuddelen av universitets- och högskolefastigheterna överförs

till en särskild fastighetskoncern (i fortsättningen benämnd

Högskolekoncernen) för högskolefastigheter.

Donationsfastigheterna kan komma att föras till

förvaltningsmyndigheten.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

De institutionsanknutna utbildningsfastigheterna förs över

till Fastighetskoncernen (se nedan) och förvaltas där samlat för

SLU, i ett dotterbolag. Förvaltningsansvaret för de rena jord-

och skogsbruksfastigheterna för forsknings- och försöksändamål

överförs till Sveriges lantbruksuniversitet.

Fastighetsförvaltningsmyndigheten

De fastigheter i Byggnadsstyrelsens och

Fortifikationsförvaltningens fastighetsbetånd som av

kulturpolitiska och liknande skäl skall förvaltas av staten förs

över till fastighetsförvaltningsmyndigheten.

Donationer

Samtliga fastigheter som donerats till staten skall även

fortsättningsvis förvaltas i myndighetsform.

Fastighetskoncernen

Moderbolaget i den föreslagna fastighetskoncernen (i

fortsättningen benämnd Fastighetskoncernen) skall -- liksom inom

andra koncerner -- kunna bygga upp sin organisation och utveckla

koncernstrukturen självständigt. Avvikelser från den tidigare

föreslagna organisationen bör därför kunna göras utan riksdagens

eller regeringens medgivande.

Stabs- och servicemyndigheten

Organisationskommittén arbetar under hösten vidare med de

återstående frågorna inför bildandet av den nya stabs- och

servicemyndigheten. Samtliga dessa frågor är dock av den

karaktären att det ankommer på regeringen att besluta om dem.

Regeringen återkommer i 1993 års budgetproposition med förslag

till budget för budgetåret 1993/94.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen skall finnas kvar under en övergångsperiod

för att dels svara för erforderliga avvecklingsåtgärder, dels

svara för att fullgöra de förpliktelser staten har som

arbetsgivare. Det ankommer på regeringen att besluta om formerna

för Byggnadsstyrelsens successiva avveckling.

Försvarsmakten (bilaga 2)

Förvaltning av försvarets fastigheter

En ny avgiftsfinansierad förvaltningsmyndighet,

Fortifikationsverket, bildas den 1 juli 1994 med uppgift att

ansvara för juridisk, ekonomisk och teknisk förvaltning av s.k.

ändamålsfastigheter såsom försvarets fastighetsbestånd.

Myndigheten skall tillhöra Försvarsdepartementets

verksamhetsområde samt lokaliseras till Eskilstuna.

Fortifikationsförvaltningen läggs ned den 30 juni 1994.

Projekteringsverksamhet och regional byggnadsadministration

inom Fortifikationsförvaltningen skall senast den 1 juli 1994 i

huvudsak bedrivas i aktiebolagsform och knytas till den statliga

fastighetskoncernen.

Placeringsfastigheter, dvs. generellt användbara kontors- och

skolfastigheter m.m. som förvaltas av

Fortifikationsförvaltningen, skall överföras till och förvaltas

av den statliga fastighetskoncernen.

Försvarshistoriska monument utan eller med ringa militär

användning överförs till och förvaltas av den nya myndigheten

för fastighetsförvaltning.

Fastigheter som är avstyckningsbara och som av Försvarsmakten

används för bostadsändamål skall överföras och förvaltas i

aktiebolagsform.

Principen för hyressättning av ändamålsfastigheter

I propositionen framhålls att för den civila sektorn skall

hyrorna för högskolefastigheterna beräknas utifrån

återanskaffningsvärdet med hänsyn tagen till ålder och

förslitning samt drift- och underhållskostnader.

För försvarsfastigheterna anförs att riksdagen bör

godkänna att för dessa fastigheter skall bl.a.

kapitalkostnaderna vara vägledande vid beräkning av hyrorna.

Utskottet

Huvuddragen i förslaget till ny statlig fastighetsförvaltning

Vid riksdagens behandling av proposition 1991/92:44 fattades

beslut om en ny organisation för förvaltningen av statens

fastigheter och främst då de fastigheter som i dag förvaltas av

Byggnadsstyrelsen. Detta förslag till en ny organisation kan

sammanfattas på följande sätt (fig. 1).

Fig. 1 Organisation för förvaltning av statens fastigheter och

lokaler

(prop. 1991/92:44)

I den nu aktuella proposition 1992/93:37 föreslås ändringar

i den organisationsplan som redovisades i proposition 44.

Fastighetskoncernen AB delas upp i två koncerner genom att

universitets- och högskolefastigheterna förvaltas i en

självständig koncern. Vidare inkorporeras Försvarmaktens

fastigheter i förslaget till en ny organisation. Det innebär att

den nya organisationsplanen får följande utformning (fig. 2).

Fig. 2 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter

och lokaler

(prop. 1992/93:37)

50>

Fördelningen av fastighetsbeståndet på de nya föreslagna

myndigheterna och de två koncernerna framgår av figurerna

3 och 4. Härvid har begreppen placeringsfastigheter och

ändamålsfastigheter använts.

Som placeringsfastighet betraktas generellt användbara

fastigheter t.ex. kontorsfastigheter. Dessa fastigheter antas

alltid ha en alternativ användning.

Ändamålsfastigheter är sådana fastigheter som fått en

utformning betingad av särskilda behov. Som exempel kan här

nämnas olika laboratorier vid universiteten, lokaler inom ett

campus- eller kasernområde där endast aktiviteter som hänför

sig till forsknings-, utbildnings- eller militär verksamhet

skall förekomma. Ändamålsfastigheterna saknar i princip en

alternativ användning.

Denna indelningsgrund av fastigheter är inte entydig. Det

finns säkerligen många fastigheter som kanske inte har en

alternativ användning i dagsläget men som kan få det genom

lämpliga ombyggnader, omflyttningar eller omdisponeringar.

Fig. 3 Förvaltningen av statens fastigheter.

Myndighetsstrukturen

50>

Fig. 4 Förvaltningen av statens fastigheter.

Företagsstrukturen

I motionerna Fi13 av Hans Gustafsson m.fl. (s), Fi10

yrkandena 1 och 2 av Åke Gustavsson m.fl. (s) och Fi15 av

Nils-Olof Gustavsson (s) föreslås att riksdagen avslår

proposition 37. Motionärerna begär även att regeringen

tillsätter en parlamentarisk beredning för att utarbeta ett

bättre förslag till organisation för det statliga

fastighetsinnehavet.

Motiveringen till förslagen i motionerna är följande.

I det nu framlagda förslaget framstår det allt tydligare,

menar motionärerna, att syftet med de framlagda förslagen inte i

första hand är att skapa en effektiv och ändamålsenlig

organisation för förvaltningen av statens fastigheter utan att

skapa förutsättningar för utförsäljning av det statliga

fastighetsinnehavet. Statens fastigheter har inte tillkommit för

att utgöra en fastighetskoncern bland andra utan för att

tillgodose ett statligt behov. Det framlagda förslaget, som är

en påbyggnad av förslaget i proposition 1991/92:44, har enligt

motionärerna blivit splittrat, oöverskådligt och leder till

ineffektivitet. Detta förhållande kan exemplifieras med

förslaget till organisation för universitetens och högskolornas

fastigheter.

Vissa av universiteten förutsätts bygga upp en egen

förvaltning för vissa donationsfastigheter. Regeringens förslag

ger vidare möjlighet för övriga högskolor att bilda lokala bolag

för sin fastighetsförvaltning. Dessa skall i sin tur samverka

med Fastighetskoncernen AB, Högskolekoncernen AB,

Förvaltningsmyndigheten och Stabs- och servicemyndigheten. I

samtliga de nu nämnda bolagen och myndigheterna måste teknisk

och fastighetsekonomisk expertis anställas. För även om tjänster

skulle komma att upphandlas så krävs för detta en speciell

beställarkompetens. Samma splittring och ineffektivitet präglar

andra områden, t.ex. försvarets fastighetsförvaltning. Om

förslagen i propositionen bifalles skapas som motionärerna ser

det en splittrad och byråkratisk organisation med många

dubbleringar. Etableringen kräver omfattande insatser för

exempelvis fastighetsbildning och "försäljning" till ny ägare i

den nya organisationen.

Motionärerna motsätter sig inte en omorganisation av den

statliga fastighetsförvaltningen. Men den bör ha som ändamål att

skapa en modern organisation för en rationell förvaltning av

fastigheter med ökad effektivitet och tydligare

ansvarsförhållanden jämfört med dagens. Det kan heller inte

uteslutas att en bolagisering av en viss del av verksamheten kan

vara motiverad och motionärerna motsätter sig inte att det kan

vara affärsmässigt fördelaktigt att i en bättre

fastighetsmarknad sälja ut vissa fastigheter. Det är rimligt att

universitet och högskolor ges möjlighet att skapa egna

förvaltningsenheter för sina fastigheter. Formerna för detta bör

närmare övervägas, bl.a. för att undvika att på samma plats

bygga upp parallella organisationer. Den föreslagna

organisationsstrukturen ser dock motionärerna som oacceptabel.

Statens fastigheter och driften av dessa omfattar så stora

värden att handhavandet av dessa bör föregås av en noggrann

prövning innan riksdagen tar slutlig ställning i frågan.

Motionärerna föreslår att detta sker genom en parlamentarisk

beredning med representanter för de större lokalnyttjarna. I

detta sammanhang måste de förhållanden som rör universitetens

och högskolornas fastigheter särskilt belysas.

Utskottet kan inte i något avseende dela de synpunkter som

förs fram i här berörda motioner. Utskottet vill erinra om att

riksdagen i december 1991 (1991/92:FiU8, rskr. 107) godkände

huvuddragen i det förslag till förvaltning av statens

fastigheter som presenteras i den nu aktuella proposition 37.

Riksdagen krävde då att fastighetsförvaltningen vid

universiteten och högskolorna på ett bättre sätt än i förslagen

i proposition 1991/92:44 skulle anpassas till de förhållanden

som gäller vid våra lärosäten. Ytterligare ett krav från

riksdagens sida var att de kulturpolitiska aspekterna bättre

skulle beaktas. Det är utskottets uppfattning att regeringen i

stort har tillgodosett riksdagens krav på ändringar i det av

regeringen tidigare framlagda förslaget.

Med hänvisning till det anförda och till att det är angeläget

att arbetet med de nu föreslagna förändringarna inte fördröjs

avstyrker utskottet förslagen om avslag på propositionen i

motionerna Fi10 (s) yrkandena 1 och 2, Fi13 (s) och Fi15 (s).

Förvaltningen av universitetens och högskolornas fastigheter

(högskolefastigheter)

I ett tillkännagivande vid behandlingen av proposition

1991/92:44 anmodade riksdagen regeringen att pröva om det är

nödvändigt att för högskolefastigheternas del skilja

fastighetsförvaltningen från brukandet.

Den tidigare nämnda Organisationskommittén förordade i sitt

betänkande (SOU 1992:79) att högskolefastigheterna i enlighet

med förslaget i proposition 1991/92:44 skulle förvaltas i en

sammanhållen fastighetskoncern. En av kommitténs motiveringar

för en sådan ordning är att det blir svårare att bedriva en

kostnadseffektiv kapitalförvaltning om en uppdelning kommer till

stånd.

Motiveringen i proposition 1992/93:37 till att frångå

kommitténs förslag och föreslå en uppdelning i två koncerner är

följande.

Den största delen av högskolans lokalbestånd utgörs av

fastigheter som staten byggt särskilt för högskolan.

Fastigheterna är en viktig resurs i forskningen och

utbildningen. Högskolan har därför ett berättigat intresse av

att ha inflytande över sitt lokalinnehav. Detta uppnås i första

hand genom att högskolan får fullt kostnadsansvar och

långtgående beslutsbefogenheter i dessa frågor. Frågan om

långsiktighet i lokalförsörjningen kan dock vara svårare att

åstadkomma om högskolefastigheterna ingår i en gemensam

fastighetskoncern. Det finns därför enligt föredraganden skäl

att välja en annan organisatorisk lösning för högskolesektorn än

vad som föreslogs i proposition 1991/92:44.

I utbildningsutskottets yttrande (1992/93:UbU4y) till

finansutskottet anförs att förslaget att inrätta en särskild

högskolekoncern för förvaltning av universitetens och

högskolornas fastigheter är till fördel för de högre

utbildningsanstalterna. I propositionen framhålls att

utbildningsintressena skall ha majoritet i de lokala bolagen i

universitetsorterna. Utbildningsutskottet gör på denna punkt ett

förtydligande och framhåller att representanter för berörda

universitet och högskolor bör ha majoritet i de lokala bolagen.

Vidare bör företrädare för universitet och högskolor

tillförsäkras ett stort inflytande i koncernens moderbolag.

Finansutskottet har förståelse för de synpunkter i dessa

frågor som framförs i utbildningsutskottets yttrande och

förutsätter att de beaktas av regeringen.

Finansutskottet tillstyrker följaktligen propositionens

förslag att högskolefastigheterna bör förvaltas i en särskild

koncern. Utskottet har i övrigt inget att invända mot de

ekonomiska och organisatoriska principer för högskolekoncernen

som redovisas i propositionen.

Vissa av högskolefastigheterna utgörs av

donationsfastigheter av unik art som för närvarande

förvaltas av universiteten. I proposition 37 föreslås att dessa

fastigheter skall kvarstanna i denna förvaltningsform. Utskottet

har inget att erinra mot detta.

Övriga donationsfastigheter som utnyttjas av universiteten och

andra myndigheter skall enligt propositionen kvarstanna i

statens ägo. Hur den del av dessa fastigheter som anknyter till

universiteten skall förvaltas tas upp till behandling i motion

Fi11 av Erling Bager m.fl. (fp, s, m, c, kds, v).

I motion Fi11 framhålls att Göteborgs universitet måste vad

gäller donationer behandlas på samma sätt som Lunds och Uppsala

universitet. Motionärerna underkänner bl.a. ett av motiven i

propositionen till att inte låta universiteten och högskolorna

äga sina fastigheter, nämligen att det skulle kräva att man vid

varje lärosäte bygger upp en egen fastighetsförsvaltning. Det

finns inget, menar motionärerna, som hindrar att

fastighetsförvaltningen läggs ut på entreprenad, som upphandlats

genom sedvanligt anbudsförfarande.

Beträffande den del av universitetens och högskolornas

fastigheter som omfattas av donationer anser

utbildningsutskottet liksom regeringen att ifrågavarande

fastigheter bör förbli i "direkt statlig ägo" (prop. s.10).

Utbildningsutskottet har därmed inte uttalat sig i frågan

huruvida visst universitet i visst avseende (såsom mottagare av

donation) intar en särställning som självständigt, från staten

skilt, rättssubjekt. Utbildningsutskottet delar emellertid den

uppfattning som framförs i motion Fi11 (fp, s, m, c, kds, v) att

av universitet och högskolor mottagna donationer måste anses

vara riktade till visst enskilt lärosäte och inte till staten

mer allmänt.

Utbildningsutskottet instämmer också i vad finansministern

anser om att universitet och högskolor även i framtiden skall

kunna ta emot och förfoga över donationer. Som

utbildningsutskottet har uppfattat innebörden av regeringens

förslag, såvitt avser förvaltningen av donationsfastigheterna

vid samtliga universitet och högskolor, medför det ingen

förändring för universiteten och högskolorna utöver att de

lokala dotterbolagen ges möjlighet att handha förvaltningen av

donationer.

I likhet med utbildningsutskottet anser finansutskottet att

med de klarlägganden utbildningsutskottet gjort borde syftet med

yrkandet i motion Fi11 (fp, s, m, c, kds, v) i huvudsak vara

tillgodosett. Med hänvisning härtill avstyrker finansutskottet

motionen.

I motion Fi14 av Birger Hagård (m) behandlas

Vallaområdet i Linköping. Motionären beskriver hur detta

stora sammanhängande område i dag nyttjas av såväl Universitetet

i Linköping som ett antal ditflyttade statliga verk med

utpräglat forskningsinriktad verksamhet. Den nu gällande

områdesplanen förutsätter en långtgående teknisk integration

mellan universitetets och verkens byggnader. Det föreligger i

dag en stor intressegemenskap mellan universitetet och verken

avseende fastighetsförvaltningen, utnyttjande av lokaler m.m. Om

den i propositionen föreslagna huvudprincipen följs, skulle

detta innebära en olycklig uppdelning av den nuvarande

verksamheten; de statliga verkens byggnader skulle föras till

fastighetskoncernen, universitetets byggnader till

högskolekoncernen. Vallaområdet bör enligt motionären även i

framtiden utgöra en sammanhållen enhet.

Vad gäller det i motion Fi14 (m) framförda yrkandet om

Vallaområdet i Linköping instämmer utbildningsutskottet i sitt

yttrande (1992/93:UbU4y) i syftet med motionen, nämligen att den

föreslagna ordningen med två fastighetskoncerner inte skall

medföra en splittring i förvaltningshänseende av väl fungerande

universitetsområden på vilka finns andra statliga organ än

universitet/högskolor. I propositionen berörs de kommunala

ändamålsupplåtelserna, och det anförs att dessa kräver särskilda

överväganden. Utbildningsutskottet utgår från att även frågor av

den art som tas upp i motionen i det sammanhanget kommer att

klaras upp på det sätt som bäst främjar verksamheten.

Med hänvisning till det anförda anser utbildningsutskottet att

ett särskilt uttalande av riksdagen i frågan inte är påkallat

och föreslår att motion F14 (m) avstyrks. Finansutskottet delar

utbildningsutskottets uppfattning.

I motion Fi12 av Erling Bager m.fl. (fp, s, m, c, kds, v)

yrkas att den nya särskilda fastighetskoncernen för

högskolefastigheter lokaliseras till Göteborg. Motionärerna

menar att den planerade högskolekoncernen är ovanligt lämplig

för utlokalisering och hänvisar bl.a. till dagens

arbetsmarknadssituation i Göteborg. Vidare åberopas i motionen

vad arbetsmarknadsutskottet vid flera tillfällen uttalat,

nämligen att det är viktigt att pröva möjligheterna att välja

annan lokaliseringsort än Stockholm (jfr yttrande 1990/91:AU3y

till konstitutionsutskottet).

I propositionen görs inget uttalande om till vilken ort

högskolekoncernen skall lokaliseras. Riksdagen har tidigare

uttalat (jfr bet. AU 1987/88:13 s. 40) att det när det gäller

inrättandet av nya myndigheter är angeläget att man ingående

prövar annan lokaliseringsort än Stockholm. I likhet med

utbildningsutskottet utgår därför finansutskottet från att

regeringen prövar möjligheten att lokalisera högskolekoncernen

till annan ort än Stockholm. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motion Fi12 (fp, s, m, c, kds, v).

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens

hemställan under moment 2 och avstyrker de i detta avsnitt

behandlade motionerna. Utskottet har heller ingen erinran mot

vad i propositionen anförs om donationsfastigheter (moment 8 i

hemställan).

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fastigheter som nyttjas av SLU kan delas in i två kategorier.

Den första omfattar fastigheter för regelrätt utbildnings- och

forskningsverksamhet, oftast kopplade till institutionsområden,

som inkluderar lokaler för undervisning, speciallokaler osv. Den

andra kategorin omfattar jord- och skogsbruksfastigheter där

marken nyttjas för olika försöks- eller forskningsändamål. Att

SLU:s verksamhet är spridd över hela landet medför att dess

fastighetsinnehav och krav på fastighetsförvaltning skiljer sig

från andra universitet. Även bland de institutionsanknutna

utbildningsfastigheterna finns fastigheter i skilda delar av

landet utanför de egentliga högskoleområdena. I proposition 37

framhålls att möjligheten för Fastighetskoncernen att bygga upp

en regional representation innebär att denna koncern bättre än

Högskolekoncernen kommer att kunna tillgodose principen om

närhet mellan förvaltning och brukare. De institutionsanknutna

utbildningsfastigheterna bör enligt föredragandens mening därför

föras över till Fastighetskoncernen. Till

universitetsfastigheter bör också räknas fastigheterna för

högskoleutbildning i Skara och Bispgården samt Garpenberg och

Skinnskatteberg. Även dessa fastigheter bör föras till

Fastighetskoncernen.

Det delade ansvaret mellan Domänverket och Byggnadsstyrelsen

inom vissa fastigheter har medfört oklarheter i redovisning av

delinvesteringar m.m. De institutionsanknutna

utbildningsfastigheterna bör därför enligt föredraganden

förvaltas samlat för SLU i ett dotterbolag. En särskild enhet

bör kunna ge SLU fördelen av att i princip endast ha en

förvaltningsansvarig motpart inom koncernen.

Med här angiven bakgrund föreslås i propositionen att de

institutionsanknutna utbildningsfastigheterna förs över till

Fastighetskoncernen och förvaltas där samlat för SLU i ett

dotterbolag. Förvaltningsansvaret för de rena jord- och

skogsbruksfastigheterna för forsknings- och försöksändamål

överförs till Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Utskottet har inget att erinra mot den förvaltning av SLU:s

lokaler som föreslås i propositionen. Förslaget innebär

emellertid att nya fastighetsbildningar kommer att genomföras.

Utskottet förutsätter därvid att omständigheter som kan komma

att beröra vissa kulturmiljöer och kulturminnesvården nogsamt

beaktas i anslutning till förändringar i SLU:s

fastighetsinnehav.

Med det anförda tillstyrker utskottet hemställan under moment

3 i bilaga 1 till propositionen.

Förvaltningen av nationella kulturinstitutioner och övriga

kulturfastigheter

I enlighet med riksdagens beslut att de kulturpolitiska

aspekterna tillmätas stor betydelse vid en översyn av den

statliga fastighetsförvaltningen har Organisationskommittén

ägnat stor uppmärksamhet åt dessa frågor. Kommittén har i samråd

med berörda företrädare för kultursektorn gjort en noggrann

genomgång och analys av vilka fastighetsobjekt som även

fortsättningsvis skall förvaltas i myndighetsform.

I motion Fi10 av Åke Gustavsson m.fl. (s) yrkande 3 anförs

att det av propositionen framgår att det fortfarande återstår

många avvägningar både inom Byggnadsstyrelsens och Domänverkets

områden i fråga om vilka fastigheter som bör myndighetsförvaltas

och vilka som bör bolagiseras. Motionärerna anser att besluten i

dessa olika ärenden inte får forceras. Alla objekt, i fråga om

vilka det finns minsta tveksamhet, bör kvarstå i statlig ägo.

Det behövs därför en noggrann prövning innan riksdagen tar

slutlig ställning. Denna prövning bör enligt motionen ske inom

den i de tre motionerna föreslagna parlamentariska beredningen.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad som

anförts i motionen i fråga om beslut om myndighetsförvaltning

eller bolagisering av objekt på kulturområdet.

Liksom motionärerna noterar kulturutskottet i sitt yttrande

till finansutskottet (1992/93:KrU4y) att det ännu inte är helt

klart vilka fastigheter som i samband med bolagiseringen av

Byggnadsstyrelsen och Domänverket skall kvarstå i statlig ägo

och myndighetsförvaltas. Det sägs i propositionen att det kan

vara svårt att entydigt avgränsa den fastighetsgrupp som hör

till det nationella kulturarvet. Som redovisats i det föregående

kan flera fastigheter utöver dem som nu redovisas i

propositionens bilaga 1.3 komma att myndighetsförvaltas. Enligt

vad utskottet inhämtat har det uppdrag i frågan som

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Domänverket fått av regeringen

nyligen redovisats. De utredningar som RAÄ och Domänverket gjort

avses nu användas som underlag när regeringen fattar beslut om

den fortsatta förvaltningen av kulturhistoriskt värdefulla

egendomar inom Domänverkets område.

Kulturutskottet tar också för givet att regeringen -- vid den

fortsatta handläggningen av frågor om förvaltningen av det

nationella kulturarvet -- fullföljer den linje som dragits upp i

kulturutskottets yttranden och i de av riksdagen vid föregående

riksmöte godkända betänkandena från finans- och

näringsutskotten. I näringsutskottets betänkande 1991/92:NU33

utgick näringsutskottet från att regeringen skulle komma att

iaktta mycket stor hänsyn när det gäller att bevara de särskilt

värdefulla kulturmiljöer som är berörda av bolagiseringen av

Domänverket. I betänkande 1991/92:FiU8 gjordes tillkännagivanden

om det nationella kulturarvet och om förvaltningen av

slottsanläggningar med omgivande mark. Finansutskottet

underströk i detta av riksdagen godkända betänkande att det

finns starka skäl för att sådana kulturhistoriska miljöer som

slottsegendomar med omgivande kronomarker bör hållas samman som

helheter och förvaltas som nationellt kulturarv.

Kulturutskottet anser att det -- mot bakgrund av riksdagens

tidigare uttalanden och av den inriktningen som det arbete som

föregått den nu aktuella propositionen fått -- inte är

nödvändigt att bereda de frågor som återstår inom kulturområdet

i en särskild parlamentarisk beredning som föreslås i motion

Fi10 (s).

Med en motsvarande motivering avstyrker även näringsutskottet

i sitt yttrande (1992/93:NU5y) till finansutskottet motion

Fi10 (s).

Finansutskottet har i denna fråga ingen annan mening än

kultur- och näringsutskotten. Med hänvisning härtill tillstyrker

finansutskottet moment 4 i hemställan i bilaga 1 till

propositionen och avstyrker motion Fi10 (s) yrkande 3.

Hyresavtalens längd

I proposition 44 föreslogs att universitet och högskolor

endast skall kunna träffa hyresavtal med en löptid av högst sex

år. Vid behandlingen av propositionen framhöll riksdagen att

universitet och högskolor, för att verkligen kunna ta sitt

lokalförsörjningsansvar, borde ges väsentligt större möjligheter

än andra myndigheter att själva förhyra sina lokaler. I

betänkande 1991/92:FiU8 anförde utskottet att universiteten och

högskolorna, till skillnad från statliga myndigheter i övrigt,

med stor sannolikhet inte kommer att vara utsatta för

förändringar i någon större utsträckning. Mot den bakgrunden

borde de förslag till restriktioner som gäller hyresavtalens

längd kunna omprövas. De föreslagna restriktionerna innebär att

universitet och högskolor endast skall kunna träffa hyresavtal

med en löptid av högst sex år.

I den nu aktuella propositionen föreslås att nya hyresavtal

inom högskolesektorn av ekonomisk betydelse och med längre

löptid än tio år skall prövas av regeringen. Utskottet har ingen

erinran mot förslaget i propositionen och tillstyrker moment 1 i

hemställan i bilaga 1 till propositionen.

Fastighetskoncernen

Riksdagen beslutade vid behandlingen av proposition 1991/92:44

att huvuddelen av Byggnadsstyrelsens nuvarande fastighetsbestånd

skulle föras över till en fastighetskoncern i enlighet med vad

som föreslogs i propositionen. Vidare beslutades att

moderbolaget fritt skulle få förändra sin ägarandel i

dotterbolagen.

Som tidigare framhållits i betänkandet föreslås i den nu

aktuella propositionen att universitets- och

högskolefastigheterna förs över till en egen koncern och att

övriga fastigheter förs till den i proposition 1991/92:44

föreslagna fastighetskoncernen.

I proposition 1991/92:44 anfördes att den allmänna principen

bör vara att det inte är nödvändigt att staten äger s.k.

placeringsfastigheter. Det innebär att en framtida försäljning i

första hand torde komma att avse sådana fastigheter.

Fastighetsmarknaden är emellertid för närvarande mycket svag.

Fastighetspriserna har fallit avsevärt de senaste åren och

omsättningen av fastigheter är mycket liten. Det är därför, av

samhällsekonomiska skäl, lämpligt att Fastighetskoncernen avstår

från mer omfattande försäljningar under överskådlig tid. I

proposition 1992/93:50 föreslås också att moratorium i princip

införs för försäljning av statliga företag och fastigheter.

Detta hindrar inte omstrukturering i de fall då sådana är

lämpliga och nödvändiga. En marknadsmässig bedömning görs av de

fortsatta möjligheterna till spridning av ägandet. Eventuell

försäljning skall föregås av samråd mellan regeringen och

Socialdemokraterna.

I propositionen understryks vikten av att moderbolaget i

Fastighetskoncernen -- liksom inom andra koncerner -- bör kunna

bygga upp sin organisation och utveckla koncernstrukturen

självständigt. Avvikelser från den tidigare föreslagna

organisationen bör därför kunna göras utan riksdagens eller

regeringens medgivande.

Utskottet delar uppfattningen att moderbolaget skall kunna

utveckla koncernstrukturen självständigt. Utskottet tillstyrker

därför hemställan under moment 5 i propositionens bilaga 1.

Övergång till och genomförande av en ny organisation för

förvaltning av statens fastigheter

Förslaget i propositionen innebär att Byggnadsstyrelsen skall

finnas kvar under en övergångsperiod för att dels svara för

erforderliga avvecklingsåtgärder, dels svara för att fullgöra de

förpliktelser staten har som arbetsgivare.

Det ankommer på regeringen att besluta om formerna för

Byggnadsstyrelsens successiva avveckling.

Utskottet har inget att erinra mot den i propositionen

föreslagna hanteringen om avvecklingen av Byggnadsstyrelsen.

Utskottet har heller ingen erinran mot att riksdagen

bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som

erfordras för bildandet av de nya organisationerna.

Utskottet tillstyrker hemställan under momenten 6 och 7 i

propositionens bilaga1.

Förvaltningen av försvarets fastigheter

Regeringen föreslår i bilaga 2 till propositionen att

riksdagen godkänner vad försvarsministern har anfört om

klassificeringen av fastigheter och deras

organisationstillhörighet. Yrkandet innefattar bl.a. förslag

att riksdagen godkänner att placeringsfastigheter, som förvaltas

av Fortifikationsförvaltningen, skall överföras till och

förvaltas av Fastighetskoncernen. Vidare vill regeringen att

riksdagen godkänner försvarsministerns förslag att överföra

förvaltningen av försvarshistoriska monument, som saknar eller

har ringa militär användning, till den nya myndigheten för

fastighetsförvaltning. Regeringen vill också att riksdagen

godkänner att fastigheter som är avstyckningsbara och som av

Försvarsmakten används för bostadsändamål skall överföras och

förvaltas i aktiebolagsform (Kasernen Fastighets AB) i avvaktan

på resultatet av en utredning om vissa frågor rörande statens

tjänstebostäder.

I propositionen hemställer regeringen vidare att riksdagen

godkänner att en ny avgiftsfinansierad

förvaltningsmyndighet, Fortifikationsverket, bildas den 1 juli

1994 med uppgift att ansvara för juridisk, ekonomisk och teknisk

förvaltning av försvarets ändamålsfastigheter. Samtidigt med

bildandet av den nya myndigheten skall

Fortifikationsförvaltningen läggas ner. Den nya myndigheten

skall tillhöra Försvarsdepartementets verksamhetsområde och vara

lokaliserad till Eskilstuna. Vidare skall

projekteringsverksamhet och regional byggnadsadministration inom

Fortifikationsförvaltningen senast den 1 juli 1994 i huvudsak

bedrivas i aktiebolagsform och knytas till den föreslagna

Fastighetskoncernen.

Beträffande Byggnads- och reparationsberedskapen (BRB), som i

dag är knuten till Fortifikationsförvaltningen, förklarar sig

försvarsministern inte vara beredd att ange till vilken

myndighet den skall knytas. Det bör enligt hans uppfattning

ankomma på regeringen att ta slutlig ställning i denna fråga.

Regeringen har också hemställt att riksdagen skall godkänna

vad försvarsministern har anfört om kapitalkostnader.

I motion Fi9 av Sture Ericsson m.fl. (s) framhålls att

Fortifikationsförvaltningen sedan budgetåret 1990/91 är en

intäktsfinansierad myndighet. Allt tyder på, konstaterar de, att

man redan har lyckats att skapa en konkurrenskraftig verksamhet.

Enligt motionärernas mening vore en fortsatt omstrukturering av

Fortifikationsförvaltningen ett effektivare och rationellare

sätt att åstadkomma en kompetent fastighetsförvaltning inom

försvarsområdet.

I motionen avvisas att projekterings- och

byggnadsadministrationen samt förvaltningen av

placeringsfastigheter knyts till den statliga

fastighetskoncernen. Inriktningen bör i stället vara att

säkerställa den kompetens som redan finns hos

Fortifikationsförvaltningen samtidigt som den förstärks och

utvecklas på ägar- och förvaltnings-, projekterings- och

byggnadsadministrativa områdena. Enligt motionärerna bör BRB

även i fortsättningen vara knuten till

Fortifikationsförvaltningen.

Försvarsutskottet understryker i sitt yttrande (1992/93:FöU5y)

till finansutskottet att det helt ställer sig bakom

propositionens målsättning att uppnå en renodlad ansvars- och

rollfördelning inom den statliga fastighetsförvaltningen. Det är

därvid särskilt viktigt att rollerna som ägare och brukare hålls

åtskilda. Det är mot den bakgrunden angeläget att inte enbart

högkvarteret utan också de lägre nivåerna inom myndigheten

Försvarsmakten svarar för sin egen planering av lokalförsörjning

och lokalhållning.

Detta enligt försvarsutskottets mening viktiga syfte med

propositionen låter sig inte förenas med en fortsatt

omstrukturering av Fortifikationsförvaltningen på sätt som

motionärerna i motion Fi9 (s) föreslår.

Enligt utskottet bör, såsom regeringen föreslår, förvaltningen

av fastigheter som inte är specifika för försvaret

(placeringsfastigheter) föras till Fastighetskoncernen och där

förvaltas i aktiebolagsform.

Finansutskottet kan inte heller dela motionärernas uppfattning

att projekteringen och den regionala byggnadsproduktionen även i

fortsättningen skall vara uppgifter för myndigheten

Fortifikationsförvaltningen. Kompetensen för dessa uppgifter

bör, såsom föreslås i propositionen, finnas och kunna upphandlas

i ett särskilt till Fastighetskoncernen knutet aktiebolag.

Beträffande BRB:s organisatoriska anknytning delar

försvarsutskottet den i propositionen framförda uppfattningen

att frågan skall övervägas närmare och slutligt beslutas av

regeringen.

Vad gäller förvaltningen av skyddsvärda monument och

kulturfastigheter delar försvarsutskottet försvarsministerns

uppfattning att denna bör föras över till den nya myndigheten

för fastighetsförvaltning.

Slutligen anser försvarsutskottet att riksdagen bör godkänna

vad försvarsministern i propositionen har anfört om

kapitalkostnader. Utskottet har inte någon erinran om vad

förvarsministern i övrigt har anfört i bilaga 2.

Finansutskottet är av samma mening som försvarsutskottet vad

gäller ställningstagandet till regeringens förslag om

förvaltningen av försvarets fastigheter och hithörande frågor.

Utskottet tillstyrker sålunda förslagen i propositionens bilaga

2 och avstyrker motion Fi9 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motionerna

1992/93:Fi10 yrkandena 1 och 2,

1992/93:Fi13 och 1992/93:Fi15,

res. 1 (s)

2. beträffande donationsfastigheter

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Fi11

lägger proposition 1992/93:37 bilaga 1 moment 8 (avsnitt 6)

till handlingarna,

3. beträffande Vallaområdet i Linköping

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi14,

4. beträffande lokalisering av den nya särskilda

fastighetskoncernen för högskolefastigheter till Göteborg

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi12,

men. (v)

5. beträffande förvaltningen av universitetens och

högskolornas fastigheter

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:37 bilaga 1

moment 2 godkänner att huvuddelen av universitets- och

högskolefastigheterna förs över till en särskild

fastighetskoncern för högskolefastigheter med de organisatoriska

och ekonomiska förutsättningar som angivits i propositionen

(avsnitt 3),

6. beträffande Sveriges lantbruksuniversitet

att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:37 bilaga 1

moment 3 anförts om förvaltningen av det av Sveriges

lantbruksuniversitet förvaltade fastighetsbeståndet (avsnitt 4),

7. beträffande förvaltningen av nationella

kulturinstitutioner att riksdagen med avslag på motion

1992/93:Fi10 yrkande 3 godkänner vad i proposition 1992/93:37

bilaga 1 moment 4 anförts om förvaltningen av nationella

kulturinstitutioner (avsnitt 5),

res. 2 (s)

8. beträffande hyresavtalens längd

att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:37 bilaga 1

moment 1 anförts om hyresavtalen inom universitets- och

högskolesektorn (avsnitt 2),

9. beträffande Fastighetskoncernen

att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:37 bilaga 1

moment 5 anförts om Fastighetskoncernens organisation och

struktur (avsnitt 8),

10. beträffande genomförande av en ny organisation för

statlig fastighetsförvaltning

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:37 bilaga 1

momenten 6 och 7

dels godkänner att Byggnadsstyrelsen finns kvar under en

övergångsperiod (avsnitt 10),

dels bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i övrigt

som erfordras för bildandet av de nya organisationerna,

11. beträffande förvaltningen av försvarets fastigheter

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Fi9

godkänner vad i proposition 1992/93:37 bilaga 2 momenten 1--4

anförts om

a) klassificering av fastigheter och deras

organisationstillhörighet (avsnitt 2),

b) försvarets ändamålsfastigheter (avsnitt 3),

c) inrättandet av den nya fastighetsförvaltande myndigheten

och avveckling av Fortifikationsförvaltningen m.m. (avsnitt4),

d) kapitalkostnader (avsnitt 7),

res. 3 (s)

12. beträffande Försvarsdepartementets bilaga i övrigt

att riksdagen lägger proposition 1992/93:37 bilaga 2 i övrigt

till handlingarna.

Stockholm den 3 december 1992

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans

Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Per Olof Håkansson (s), Tom

Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G

Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia

Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf Egnerfors (s), Lars

Ulander (s) och Carl B Hamilton (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Hans Gustafsson, Per-Olof Håkanssson, Lisbet Calner, Arne

Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Lars Ulander (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "och Fi15 (s)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna Fi10

(s), Fi13 (s) och Fi15 (s) att den organisationsstruktur för

den statliga fastighetsförvaltningen som föreslås i

propositionen är oacceptabel.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att statliga

myndigheter i dag inte längre erhåller medel på ett särskilt

anslag för sin lokalförsörjning. Kostnaderna för

lokalförsörjningen skall täckas av myndighetens

förvaltningsanslag. Myndigheten skall sålunda väga kostnaderna

för lokaler mot annan verksamhet. Samtidigt har myndigheten

möjligheter att i princip välja antingen en statlig eller en

privat hyresvärd.

Med hänvisning till bl.a. de ändrade reglerna för myndighetens

lokalförsörjning finns det skäl att se över den statliga

fastighetsförvaltningen. En ny organisationsform måste

emellertid ha som ändamål att skapa en modern organisation för

en rationell förvaltning av fastigheter med ökad effektivitet

och tydligare ansvarsförhållanden jämfört med dagens.

Förslaget i propositionen innebär att den myndighet --

Byggnadsstyrelsen -- som i dag svarar för den statliga civila

fastighetsförvaltningen ersätts med inte mindre än två nya

myndigheter och två nya statliga koncerner. Ansvarsförhållandena

mellan myndigheterna och de förvaltande enheterna kommer med

detta förslag att i många fall bli otydliga och oklara.

Vidare föreslås för en stor del av det statliga

fastighetsinnehavet en intern hyressättningsprincip som ger ett

incitament till ett felaktigt utnyttjande av

fastighetsbeståndet.

Utskottet kan ej heller se någon fördel med den uppsplittring

på olika myndigheter och en statlig koncern av förvaltningen av

försvarets fastigheter som föreslås i propositionen.

Utskottet motsätter sig inte att en del av den nuvarande

verksamheten vid Byggnadsstyrelsen bolagiseras och att det i

bättre marknadsläge än i dag kan vara affärsmässigt fördelaktigt

att sälja ut vissa fastigheter. Det kan även vara rimligt att

överväga att ge universitet och högskolor möjlighet till en egen

förvaltning av de fastigheter som utnyttjas i verksamheten.

Mot bakgrund av vad utskottet här anfört avstyrker utskottet

förslagen i propositionen.

Statens fastigheter och driften av dessa omfattar så stora

värden att handhavandet av dessa enligt utskottets mening bör

föregås av en noggrann prövning innan riksdagen tar slutlig

ställning i frågan. Detta bör ske genom en parlamentarisk

beredning med representanter för de större lokalnyttjarna. I

detta sammanhang måste de förhållanden som rör universitetens

och högskolornas fastigheter särskilt belysas. Vad utskottet här

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Fi10

yrkandena 1 och 2, 1992/93:Fi13 och 1992/93:Fi15 avslår

proposition 1992/93:37 samt som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Förvaltningen av nationella kulturinstitutioner (mom. 7)

Hans Gustafsson, Per-Olof Håkanssson, Lisbet Calner, Arne

Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Lars Ulander (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som

börjar med "Kulturutskottet anser" och slutar med "Fi10 (s)

yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Kulturutskottet anser att det -- mot bakgrund av riksdagens

tidigare uttalanden (jfr 1991/92:FiU8) och av inriktningen av

det arbete som föregått den nu aktuella propositionen -- inte är

nödvändigt att bereda de frågor som återstår inom kulturområdet

i en särskild parlamentarisk beredning som föreslås i motion

Fi10 (s).

Finansutskottet delar inte denna uppfattning som framförs i

kulturutskottets yttrande (1992/93:KrU4y) till finansutskottet.

Som framhålls i en avvikande mening till kulturutskottet är

det nödvändigt att bereda de frågor som återstår inom

kulturområdet i en särskild parlamentarisk beredning, något som

också föreslås i motion Fi10 (s). I avvaktan på resultatet av

denna beredning bör den egendom som fortfarande är föremål för

överväganden kvarstå i statlig ägo. Med hänvisning till det

anförda föreslår finansutskottet att riksdagen med bifall till

motion Fi10 (s) yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad som anförts om en parlamentarisk beredning m.m.

rörande de berörda frågorna inom kulturområdet,

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande förvaltningen av nationella

kulturinstitutioner att riksdagen med bifall till motion

1992/93:Fi10 yrkande 3 och med avslag på proposition 1992/93:37

bilaga 1 moment4 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Förvaltningen av försvarets fastigheter (mom. 11)

Hans Gustafsson, Per-Olof Håkanssson, Lisbet Calner, Arne

Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Lars Ulander (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Försvarsutskottet understryker" och på s. 18 slutar

med "motion Fi9 (s)" bort ha följande lydelse:

Propositionens målsättning är att uppnå en renodlad ansvars-

och rollfördelning inom den statliga fastighetsförvaltningen.

Rollerna som ägare och brukare skall hållas åtskilda.

Detta syfte kan, enligt utskottets mening och som också

framhålls i en avvikande mening i försvarsutskottets yttrande

(1992/93:FöU5y) till finansutskottet, väl förenas med förslaget

i motion Fi9 (s) om en fortsatt omstrukturering av

Fortifikationsförvaltningen. Denna omstrukturering är ett

effektivt och rationellt sätt att skapa en kompetent

fastighetsförvaltning inom försvarsområdet. De förslag som förs

fram i propositionen ger en alltför splittrad organisation och

konsekvenserna av dess tillämpning är svåra att överblicka. Det

betyder att utskottet i likhet med motionärerna anser att

projekterings- och byggnadsadministrationen skall ingå i den

fortsatta omstruktureringen av Fortifikationsförvaltningen.

Detta gäller också förvaltningen av de s.k.

placeringsfastigheterna. Även BRB bör vara knuten till en

omstrukturerad Fortifikationsförvaltning. Utskottet godtar dock

propositionens förslag vad avser Kasernen Fastighets AB.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande förvaltningen av försvarets fastigheter

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi9

dels godkänner regeringens förslag i proposition

1992/93:37 bilaga 2 moment 1 i den del som gäller

Fastighetskoncernen AB (avsnitt 2, delvis),

dels avslår proposition 1992/93:37 bilaga 2 moment 1 i

övrigt samt momenten 2--4,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Vänsterpartiet anser att förslaget till ny organisation av

förvaltningen av statens fastigheter som föreslås i

propositionen måste avvisas av utskottet. Jag delar den

uppfattning som framförs av Socialdemokraterna i reservationer

till betänkandet.

I motion Fi12 (fp, s, m, c, kds, v) föreslås att den i

propositionen föreslagna högskolekoncernen skall lokaliseras

till Göteborg. Jag yrkar bifall till detta motionsyrkande.

Med hänvisning till vad jag här har anfört anser jag

dels att utskottets hemställan under mom. 1, 7 och 11 bort

vara likalydande med den i Socialdemokraternas reservationer,

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande lokalisering av den nya särskilda

fastighetskoncernen för högskolefastigheter till Göteborg

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi12 som sin

mening ger regeringen till känna att den nya särskilda

fastighetskoncernen för högskolefastigheter skall lokaliseras

till Göteborg,

Särskilt yttrande

Huvuddragen i förslaget till ny statlig fastighetsförvaltning

Bo G Jenevall (nyd) anför:

Jag kan i långa stycken dela den kritik som i motion Fi13 (s)

riktas mot förslaget i propositionen om en statlig

fastighetsfövaltning.

Regeringen borde efter flera genomförda utredningar och två

propositioner i ärendet ha kunnat framlägga ett förslag som

innebär en effektiv förvaltning av statens fastigheter. Så har

emellertid icke blivit fallet, men Ny demokrati har ändå

beslutat att yrka bifall till propositionen. Motiveringen till

detta ställningstagande är följande.

Omorganisationen av statens fastighetsförvaltning har dragit

ut på tiden. Propositionen är ett exempel på hur ett ärende inte

borde behandlas av regering och riksdag. Men med tanke på att

verksamheten vid olika statliga myndigheter kan lida skada av

den utdragna behandlingen och med hänsyn till Byggnadsstyrelsens

personal bör arbetet med omorganisationen snarast komma i gång.

Det finns därför inte tid till nya utredningar. Jag förutsätter

därför att regeringen nu genomför beslutet för att åstadkomma en

ny och effektiv organisation, utan onödigt många dotterbolag.

Försvarsutskottets yttrande

Bilaga 1

1992/93:FöU5y

Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och

lokaler, m.m.

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 3 november 1992 berett

försvarsutskottet tillfälle att senast den 25 november kl. 09.00

avge yttrande över proposition 1992/93:37 om ny organisation för

förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m. jämte

motioner såvitt propositionen och motionerna rör

försvarsutskottets beredningsområde.

Till försvarsutskottets beredningsområde hör de i bilaga 2

till propositionen (Försvarsdepartementet) framförda

regeringsförslagen. Av de med anledning av propostionen väckta

motionerna har motionerna Fi9, Fi10, Fi13 och Fi15 (alla s)

yrkanden som berör nämnda bilaga. Utskottet begränsar sitt

yttrande att gälla bilaga 2 jämte nämnda motioner.

Inledning

En grundläggande utgångspunkt för regeringens förslag i

propositionen har varit riksdagens beslut i december 1991 att

godkänna nya riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen

och ombildningen av Byggnadsstyrelsen m.m. (prop. 1991/92:44,

FiU8, rskr. 107). Syftet med detta beslut var att renodla

ansvars- och rollfördelningen inom den statliga

fastighetsförvaltningen. Beslutet innebar bl.a. att det skall

inrättas

en ny efterfrågestyrd stabs- och servicemyndighet som stöd för

regeringen och myndigheterna i lokalförsörjningsfrågor m.m.,

en fastighetskoncern i aktiebolagsform för förvaltningen av

huvuddelen av det fastighetsbestånd som förvaltas av

Byggnadsstyrelsen samt

en förvaltningsmyndighet för fastigheter (utrikesfastigheter,

slott, museer m.m.) som inte lämpar sig för bolagisering.

Utskottet förklarade i sitt yttrande (1991/92:FöU1y) över

prop. 1991/92:44 att det inte hade någon erinran mot de i

propositionen föreslagna riktlinjerna för förvaltningen av

statens fastigheter. Utskottet godtog också att roll- och

ansvarsfördelningen i fråga om de av försvaret utnyttjade

fastigheterna slutligt bereddes av utredningen om

totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstruktur

(LEMO).

LEMO har utifrån de av riksdagen fastlagda riktlinjerna

genomfört sitt utredningsarbete i nära samarbete med

Organisationskommittén för Byggnadsstyrelsens ombildning (dir.

1992:26). LEMO har också vid utformningen av sina förslag

beaktat att riksdagen godkänt införandet av kapitalkostnader för

att effektivisera förvaltningen av mark, byggnader och

anläggningar inom försvarsmakten (1990/91:FöU8 s.439 och

1991/92:FöU12 s.141). En annan väsentlig utgångspunkt har

varit att försvarsmakten blir en myndighet (prop. 1991/92:102,

FöU12, rskr. 125).

Resultatet av LEMO:s utredningsarbete har redovisats i

delbetänkandet (SOU 1992:85) Förvaltning av försvarets

fastigheter. Betänkandet och remissvaren över detta ligger till

grund för de förslag som regeringen på föredragning av

försvarsministern förelägger riksdagen i bilaga 2 i

propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår i här behandlad del av propositionen att

riksdagen godkänner vad försvarsministern har anfört om

klassificeringen av fastigheter och deras

organisationstillhörighet (yrkande 1). Yrkandet innefattar

bl.a. förslag att riksdagen godkänner att s.k.

placeringsfastigheter, dvs. generellt användbara kontors- och

skolfastigheter m.m., som förvaltas av

Fortifikationsförvaltningen, skall överföras till och förvaltas

av den statliga fastighetskoncernen. Vidare vill regeringen att

riksdagen godkänner försvarsministerns förslag att överföra

förvaltningen av försvarshistoriska monument, som saknar eller

har ringa militär användning, till den nya myndigheten för

fastighetsförvaltning. Regeringen vill också att riksdagen

godkänner att fastigheter som är avstyckningsbara och som av

försvarsmakten används för bostadsändamål skall överföras och

förvaltas i aktiebolagsform (Kasernen Fastighets AB) i avvaktan

på resultatet av en utredning om vissa frågor rörande statens

tjänstebostäder.

I propositionen hemställer regeringen vidare att riksdagen

godkänner vad försvarsministern har anfört om försvarets

ändamålsfastigheter/försvarsfastigheter (yrkande 2) och om

inrättande av den nya fastighetsförvaltande myndigheten och

avvecklingen av Fortifikationsförvaltningen m.m. (yrkande 3).

Dessa yrkanden syftar till riksdagens godkännande av att en ny

avgiftsfinansierad förvaltningsmyndighet, Fortifikationsverket,

bildas den 1 juli 1994 med uppgift att ansvara för juridisk,

ekonomisk och teknisk förvaltning av s.k.

ändamålsfastigheter/försvarsfastigheter. Samtidigt med bildandet

av den nya myndigheten skall Fortifikationsförvaltningen läggas

ner. Den nya myndigheten skall tillhöra Försvarsdepartementets

verksamhetsområde och vara lokaliserad till Eskilstuna. Vidare

skall projekteringsverksamhet och regional

byggnadsadministration inom Fortifikationsförvaltningen senast

den 1 juli 1994 i huvudsak bedrivas i aktiebolagsform och knytas

till den statliga fastighetskoncernen.

Beträffande Byggnads- och reparationsberedskapen (BRB), som i

dag är knuten till Fortifikationsförvaltningen, förklarar sig

försvarsministern inte beredd att ange till vilken myndighet den

skall knytas. Det bör enligt hans uppfattning ankomma på

regeringen att ta slutlig ställning i denna fråga.

Regeringen har också hemställt att riksdagen skall godkänna

vad försvarsministern har anfört om kapitalkostnader

(yrkande 4). Regeringen bereder vidare riksdagen tillfälle att

ta del av vad försvarsministern i övrigt har anfört i ärendet.

Försvarsutskottet

Utskottet vill inledningsvis erinra om att motionärerna i

motionerna Fi10 (s), Fi13 (s) och Fi15 (s) yrkar avslag på hela

propositionen. Mot bakgrund av att den kritik som framförs i

dessa motioner främst riktar sig mot den del av propositionen

som bereds av finansutskottet avstår utskottet att närmare

kommentera dem.

Mot regeringens förslag i bilaga 2 har de socialdemokratiska

ledamöterna i försvarsutskottet väckt motionen Fi9. De förklarar

inledningsvis att de anser propositionens målsättning, att uppnå

en renodlad ansvars- och rollfördelning inom den statliga

fastighetsförvaltningen, vara riktig. De förklarar vidare att de

i princip godtar propositionens inriktning att skilja ägandet

från brukandet liksom att införa ett system med internhyror. De

anser dock att regeringsförslaget inte tillfredsställer de höga

krav som de har på en effektiv och rationell förvaltning av

försvarets fastigheter.

Motionärerna framhåller att Fortifikationsförvaltningen sedan

budgetåret 1990/91 är en intäktsfinansierad myndighet. Allt

tyder på, konstaterar de, att man redan har lyckats att skapa en

konkurrenskraftig verksamhet. Enligt deras mening vore en

fortsatt omstrukturering av Fortifikationsförvaltningen ett

effektivare och rationellare sätt att åstadkomma en kompetent

fastighetsförvaltning inom försvarsområdet.

De avvisar sålunda att projekterings- och

byggnadsadministrationen samt förvaltningen av

placeringsfastigheter knyts till den statliga

fastighetskoncernen. Inriktningen bör i stället vara att

säkerställa den kompetens som redan finns hos

Fortfikationsförvaltningen samtidigt som den förstärks och

utvecklas på ägar- och förvaltnings-, projekterings- och

byggnadsadministrativa området. Enligt motionärerna bör BRB även

i fortsättningen vara knuten till Fortifikationsförvaltningen.

Även Försvarets civila tjänstemannaförbund (FCTF) har inför

utskottet i första hand förordat en lösning i linje med

motionärernas förslag. I andra hand förordar FCTF att det

föreslagna aktiebolaget för projekteringsverksamhet och

regional byggnadsverksamhet skall ägas av fastighetsverket och

inte som regeringen föreslår knytas till fastighetskoncernen.

Generaldirektören för Fortifikationsförvaltnigen har inför

utskottet uppgivit att projekteringsaktiebolaget enligt hans

uppfattning på något sätt bör vara knutet till försvarssektorn.

Utskottet vill inledningsvis understryka att det helt

ställer sig bakom propositionens målsättning att uppnå en

renodlad ansvars- och rollfördelning inom den statliga

fastighetsförvaltningen. Det är därvid särskilt viktigt att

rollerna som ägare och brukare hålls åtskilda. Det är mot den

bakgrunden angeläget att inte enbart högkvarteret utan också de

lägre nivåerna inom myndigheten Försvarsmakten svarar för sin

egen planering av lokalförsörjningen och för lokalhållningen.

Detta enligt utskottets mening viktiga syfte med propositionen

låter sig inte förenas med en fortsatt omstrukturering av

Fortifikationsförvaltningen på sätt som motionärerna i motion

Fi9 (s) föreslår.

Enligt utskottet bör, såsom regeringen föreslår, förvaltningen

av fastigheter som inte är specifika för försvaret

(placeringsfastigheter) föras till fastighetskoncernen och där

förvaltas i aktiebolagsform.

Utskottet kan inte heller dela motionärernas uppfattning att

projekteringen och den regionala byggnadsproduktionen även i

fortsättningen skall vara uppgifter för myndigheten

Fortifikationsförvaltningen. Kompetensen för dessa uppgifter

bör, såsom föreslås i propositionen, finnas och kunna upphandlas

i ett särskilt till fastighetskoncernen knutet aktiebolag.

Beträffande BRB:s organisatoriska anknytning delar utskottet

den i propositionen framförda uppfattningen att frågan skall

övervägas närmare och slutligt beslutas av regeringen.

Vad slutligen gäller förvaltningen av skyddsvärda monument och

kulturfastigheter delar utskottet försvarsministerns uppfattning

att denna bör föras över till den nya myndigheten för

fastighetsförvaltning. Därigenom blir den kompetens som

erfordras för förvaltning och skötsel av sådana byggnader samlad

i en myndighet.

Utskottet anser att riksdagen bör godkänna vad

försvarsministern i propositionen har anfört om

kapitalkostnader. Utskottet har inte någon erinran mot vad

försvarsministern i övrigt har anfört i bilaga 2.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att mycket arbete

återstår rörande detaljutformningen av den nya organisationen.

För detta ändamål bör, såsom propositionen anger, en särskild

organisationskommitté tillkallas. Framtagandet av en

genomarbetad tidsplan blir en väsentlig uppgift för kommittén.

Utskottet räknar också med att kommittén i sitt arbete ägnar

stor uppmärksamhet åt de personalproblem som är förenade med

omorganisationen. Personalfrågornas vikt gör det angeläget att

företrädare för personalen deltar i kommittéarbetet.

Stockholm den 24 november 1992

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson

(s), Wiggo Komstedt (m), Iréne Vestlund (s), Lars Sundin (fp),

Ingvar Björk (s), Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund

(s), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Stig Grauers (m),

Karin Wegestål (s), Henrik Landerholm (m), Owe Andréasson (s)

och Åke Carnerö (kds).

Avvikande mening

Sture Ericson, Iréne Vestlund, Ingvar Björk, Barbro Evermo

Palmerlund, Sven Lundberg, Karin Wegestål och Owe Andréasson

(allas) anser att den del av utskottets yttrande på s.4 som

börjar med "Detta enligt" och slutar med "av regeringen" bort ha

följande lydelse:

Detta syfte kan, enligt utskottets mening, väl förenas med

förslaget i motion Fi9 (s) om en fortsatt omstrukturering av

Fortifikationsförvaltningen. Det är ett effektivt och rationellt

sätt att skapa en kompetent fastighetsförvaltning inom

försvarsområdet. De förslag som förs fram i propositionen ger

bilden av en alltför splittrad organisation och konsekvenserna

av dess tillämpning är svåra att överblicka. Det betyder att

utskottet i likhet med motionärerna anser att projekterings- och

byggnadsadministrationen skall ingå i den fortsatta

omstruktureringen av Fortifikationsförvaltningen. Detta gäller

också förvaltningen av de s.k. placeringsfastigheterna. Även BRB

bör vara knuten till en omstrukturerad

Fortifikationsförvaltning.

Vi accepterar propositionens förslag vad avser Kasernen

Fastighets AB.

Kulturutskottets yttrande

1992/93:KrU4y

Bilaga 2

Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och

lokaler, m.m.

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 3 november 1992 beslutat bereda

kulturutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition

1992/93:37 om ny organisation för förvaltning av statens

fastigheter och lokaler, m.m. jämte motioner.

Kulturutskottet yttrar sig i det följande över propositionens

bilaga 1 avsnitt 5, Förvaltningen av nationella

kulturinstitutioner och kulturpolitiska aspekter på

fastighetsförvaltningen, samt över vissa delar av motionerna

1992/93:Fi10, 1992/93:Fi13 och 1992/93:Fi15.

Utskottet

Vid riksdagens tidigare behandling av frågan om riktlinjer för

den statliga fastighetsförvaltningen (prop. 1991/92:44, bet.

1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) och frågan om bolagisering av

Domänverket (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr.

1991/92:351) uttalade kulturutskottet i sina yttranden

1991/92:KrU2y till finansutskottet och 1991/92:KrU5y till

näringsutskottet att det är mycket angeläget att hänsyn tas till

kulturmiljöfrågorna i dessa sammanhang.

På förslag av finansutskottet i betänkandet 1991/92:FiU8 gav

riksdagen som sin mening regeringen till känna att regeringen

borde återkomma till riksdagen med förslag beträffande

förvaltningen av nationella kulturinstitutioner samt beträffande

statens ansvar för slottsanläggningar med omgivande mark och

kronomarker.

I den nu aktuella propositionen anmäler föredragande

statsrådet (bilaga 1, avsnitt 5, s. 13--16) att

Organisationskommittén för Byggnadsstyrelsens ombildning (dir.

1992:26) i samråd med berörda företrädare för kultursektorn

gjort en noggrann genomgång och analys av vilka fastighetsobjekt

som även fortsättningsvis skall förvaltas i myndighetsform och

att statsrådet i huvudsak delar kommitténs bedömning.

Den egendom som i propositionen betecknas som det nationella

kulturarvet skall myndighetsförvaltas. Till detta arv bör i

första hand räknas sådana byggnader som haft en central funktion

i den svenska historien, samhällsutvecklingen och den

vetenskapliga odlingen, dvs. de kungliga slotten, rikets

fästningar och de symbolbärande huvudmonumenten inom olika

administrativa strukturer och vid de gamla lärosätena samt

byggnader och egendomar som sedan urminnes tider har tillhört

kronan, såsom kungsgårdar och tidigare klosteregendomar. En

samlad förteckning över de fastigheter som av kulturpolitiska

och liknande skäl bör förvaltas i myndighetsform återfinns i

propositionens bilaga 1.3 (s.27--30). I förteckningen anges att

till denna även skall fogas de objekt/fastigheter som avses bli

överförda från Domänverket. Det kan -- utöver de objekt som

tagits upp i förteckningen -- även tillkomma vissa ytterligare

fastigheter, vilka för närvarande är föremål för utredning. I

förteckningen upptas också de delar av Kungliga Djurgården som

bör förvaltas i myndighetsform. Det slås i propositionen fast

att nya upplåtelser på Norra Djurgården bör komma i fråga endast

för institutionskomplexens behov och utveckling och att

upplåtelser som står i konflikt med bevarandet av områdets

kulturvärden inte skall kunna göras.

I propositionen redovisas även att den största delen av de

särskilt värdefulla fastigheter som i dag förvaltas av

Byggnadsstyrelsen och försvaret kan skyddas genom att de

byggnadsminnesförklaras och att de därför kan bolagiseras.

En särskild hänsynsbestämmelse har tagits in i avtalen vid

bolagiseringen av Domänverket och Statens vattenfallsverk. En

sådan bestämmelse skall enligt statsrådet också tas in i avtalen

med de nu aktuella fastighetskoncernerna. Därigenom avses även

sådana kulturhistoriskt värdefulla objekt skyddas, som inte är

kvalificerade för byggnadsminnesskydd.

Riksdagen föreslås godkänna vad som anförts om förvaltningen

av nationella kulturinstitutioner.

Avslag på propositionen i dess helhet yrkas i motionerna Fi10

yrkande 1, Fi13 yrkande 1 och Fi15 yrkande 1 (samtliga s). En

parlamentarisk beredning bör få i uppdrag att utarbeta ett nytt

förslag till organisation för det statliga fastighetsinnehavet

(yrkande 2 i envar av motionerna Fi10 och Fi13).

I motion Fi10 anförs att det av propositionen framgår att det

fortfarande återstår många avvägningar inom både

Byggnadsstyrelsens och Domänverkets områden i frågan om vilka

fastigheter som bör myndighetsförvaltas och vilka som bör

bolagiseras. Motionärerna anser att besluten i dessa olika

ärenden inte får forceras. Alla objekt, i fråga om vilka det

finns minsta tveksamhet, bör kvarstå i statlig ägo. Det behövs

därför en noggrann prövning innan riksdagen tar slutlig

ställning. Denna prövning bör enligt motionen ske inom den

motionsvis föreslagna parlamentariska beredningen. Riksdagen bör

som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i

motionen i fråga om beslut om myndighetsförvaltning eller

bolagisering av objekt på kulturområdet (yrkande 3).

Kulturutskottet noterar -- liksom motionärerna -- att det ännu

inte är helt klart vilka fastigheter som i samband med

bolagiseringen av Byggnadsstyrelsen och Domänverket skall

kvarstå i statlig ägo och myndighetsförvaltas. Det sägs i

propositionen att det kan vara svårt att entydigt avgränsa den

fastighetsgrupp som hör till det nationella kulturarvet. Som

redovisats i det föregående kan flera fastigheter utöver de som

nu redovisas i propositionens bilaga 1.3 komma att

myndighetsförvaltas. Enligt vad utskottet inhämtat har det

uppdrag i frågan som Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Domänverket

fått av regeringen nyligen redovisats. De utredningar som RAÄ

och Domänverket gjort avses nu användas som underlag när

regeringen fattar beslut om den fortsatta förvaltningen av

kulturhistoriskt värdefulla egendomar inom Domänverkets område.

Kulturutskottet förutsätter självfallet att regeringen -- vid

den fortsatta handläggningen av frågor om förvaltningen av det

nationella kulturarvet -- fullföljer den linje som dragits upp i

kulturutskottets yttranden och i de av riksdagen vid föregående

riksmöte godkända betänkandena från finans- och

näringsutskotten. I näringsutskottets betänkande 1991/92:NU33

utgick näringsutskottet från att regeringen skulle komma att

iaktta mycket stor hänsyn när det gäller att bevara de särskilt

värdefulla kulturmiljöer som är berörda av bolagiseringen av

Domänverket. Finansutskottet -- vars förslag i betänkandet

1992/93:FiU8 om tillkännagivanden om det nationella kulturarvet

och om förvaltningen av slottsanläggningar med omgivande mark

godkändes av riksdagen -- anförde bl.a. att det finns starka

skäl för att sådana kulturhistoriska miljöer som slottsegendomar

med omgivande kronomarker utgör bör hållas samman som helheter

och behållas som nationellt kulturarv.

Kulturutskottet anser att det -- mot bakgrund av riksdagens

tidigare uttalanden och av inriktningen av det arbete som

föregått den nu aktuella propositionen -- inte är nödvändigt att

bereda de frågor som återstår inom kulturområdet i en särskild

parlamentarisk beredning, såsom föreslås i motion Fi10.

Kulturutskottet är således inte berett att tillstyrka

motionsförslagen om avslag på propositionen och om

parlamentarisk beredning av de berörda frågorna och avstyrker

motionerna Fi10 yrkandena 1 och 2, Fi13 yrkandena 1 och 2 och

Fi15 yrkande 1 såvitt de avser kulturutskottets

beredningsområde. Med hänvisning till vad utskottet anfört i det

föregående om riksdagens tidigare uttalanden om förvaltningen av

det nationella kulturarvet och om regeringens fortsatta

handläggning av återstående frågor inom detta område avstyrker

kulturutskottet även yrkande 3 i motion Fi10 och tillstyrker att

riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen.

Stockholm den 24 november 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders

Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Rose-Marie Frebran (kds),

Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling

(s), Monica Widnemark (s) och Simon Liliedahl (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark

(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med

"Kulturutskottet anser" och slutar med "i propositionen" bort ha

följande lydelse:

Kulturutskottet anser att det -- mot bakgrund av riksdagens

tidigare uttalanden om förvaltningen av det nationella

kulturarvet -- är nödvändigt att bereda de frågor som återstår

inom kulturområdet i en särskild parlamentarisk beredning, något

som föreslås i motion Fi10. I avvaktan på resultatet av denna

beredning bör den egendom som fortfarande är föremål för

överväganden kvarstå i statlig ägo. Kulturutskottet föreslår att

riksdagen med bifall till motionerna Fi10 yrkandena 1--3, Fi13

yrkandena 1 och 2 samt Fi15 yrkande 1 dels avslår propositionen,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om

en parlamentarisk beredning m.m. rörande de berörda frågorna

inom kulturområdet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte har någon ordinarie ledamot i utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

Jag anser att de frågor som återstår att lösa i fråga om vilka

fastigheter som skall myndighetsförvaltas inom kulturområdet bör

beredas i en parlamentarisk beredning. Jag ansluter mig därför

till vad som anförs i den avvikande meningen till detta

yttrande.

Utbildningsutskottets yttrande

1992/93:UbU4y

Bilaga 3

Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och

lokaler, m.m. (prop. 1992/93:37 bil. 1 delvis)

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 3 november 1992 beslutat att bereda

utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition

1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens

fastigheter och lokaler, m.m. jämte motioner såvitt

propositionen och motionerna rör utskottets beredningsområde.

Utbildningsutskottet behandlar i detta yttrande de delar av

bilaga 1 i propositionen som avser hyresavtal (avsnitt 2),

fastighetsförvaltning för universitet och högskolor (avsnitt 3),

Sveriges lantbruksuniversitet (avsnitt 4) samt donationer

(avsnitt 6). Därjämte tar utskottet upp till behandling

motionerna 1992/93:Fi10 (s) yrkandena 1--2, 1992/93:Fi11 (fp, s,

m, c, kds, v), 1992/93:Fi12 (fp, s, m, c, kds, v), 1992/93:Fi13

(s), 1992/93:Fi14 (m) och 1992/93:Fi15 (s).

Riksdagen godkände under förra riksmötet av regeringen

framlagda förslag om nya riktlinjer för den statliga

fastighetsförvaltningen (prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8,

rskr. 1991/92:107). Riktlinjerna innebar bl.a. att

fastighetsförvaltningen borde skiljas från brukandet av lokaler

och mark samt att förvaltningen företrädesvis borde bedrivas i

aktiebolagsform. De fastigheter som av historiska och/eller

andra skäl inte kan överföras till bolag borde -- oavsett

nuvarande förvaltare -- läggas under samordnad förvaltning i

myndighetsform. Riksdagen beslutade vidare att en sammanhållen

fastighetskoncern i aktiebolagsform skulle bildas för

förvaltning av huvuddelen av det fastighetsbestånd som förvaltas

av Byggnadsstyrelsen samt att en ny myndighet skulle bildas för

förvaltning av de fastigheter som inte lämpade sig för

bolagisering. Riksdagen gav också som sin mening regeringen till

känna vad finansutskottet anfört om universitetens och

högskolornas hyresavtal, fastighetsförvaltning och

donationsfastigheter.

Regeringen hade i proposition 1991/92:44 bl.a. föreslagit att

statliga myndigheter, inkl. universitet och högskolor, borde ges

möjlighet att träffa hyresavtal med upp till sex års löptid,

medan hyresavtal av ekonomisk betydelse med längre löptid skulle

prövas av regeringen. Vid riksdagsbehandlingen förordade

utbildningsutskottet i sitt yttrande till finansutskottet

(1991/92:UbU2y) att universitet och högskolor skulle ges större

utrymme att själva förhyra sina lokaler. Finansutskottet (bet.

1991/92:FiU8) framhöll att universiteten och högskolorna, till

skillnad från statliga myndigheter i övrigt, med stor

sannolikhet inte kommer att vara utsatta för förändringar i

någon större utsträckning. Mot den bakgrunden borde de

föreslagna restriktionerna som gällde hyresavtalens längd kunna

omprövas. Vad finansutskottet anfört gav riksdagen som sin

mening regeringen till känna.

I den nu föreliggande propositionen konstateras att en stor

del av universitetens och högskolornas verksamhet bedrivs i mer

eller mindre ändamålsanpassade lokaler. Redan på grund därav

finns det anledning att anta att förhållandevis långa hyrestider

blir vanligt förekommande inom denna sektor. För att

lokalförsörjningen skall kunna genomföras integrerat med den

långsiktiga planeringen av utbildning och forskning finns det

därför skäl att öka universitetens och högskolornas ansvar i

denna del. Med hänvisning sålunda till bl.a. den långsiktighet

som präglar högskolornas och universitetens verksamhet föreslår

regeringen att nya hyresavtal inom högskolesektorn av ekonomisk

betydelse och med längre löptider än tio år skall prövas av

regeringen. Regeringen begär riksdagens godkännande av vad i

propositionen anförts om hyresavtalen inom universitets- och

högskolesektorn.

I motionerna 1992/93:Fi10 (s) yrkandena 1 och 2, 1992/93:Fi13

(s) och 1992/93:Fi15 (s) yrkas avslag på propositionen.

Motionärerna vill ha ett nytt förslag till organisation för det

statliga fastighetsinnehavet. Förslaget bör tas fram efter en

parlamentarisk beredning.

Utbildningsutskottet, som senare i höst kommer att redovisa

sina överväganden med anledning av regeringens proposition om

ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 1992/93:1)

innefattande bl.a. förslag om större frihet vad gäller

institutionell organisation och disposition av resurser, vill

för sin del understryka vikten av att den för universitetens och

högskolornas del eftersträvade friheten inte begränsas av

exempelvis onödiga restriktioner beträffande tecknande av

hyresavtal. Samtidigt instämmer utskottet i finansministerns

uppfattning att det är statsmakterna som har det övergripande

ansvaret för vilka långsiktiga resursbindningar som görs för

statens räkning. Utbildningsutskottet finner med hänvisning

härtill att den föreslagna gränsen på högst tio års löptid för

avtal som kan tecknas utan regeringens godkännande är väl

avvägd. Utbildningsutskottet föreslår därför att finansutskottet

tillstyrker förevarande del av propositionen.

Utbildningsutskottet, som i det följande återkommer till en

utförligare behandling av de relaterade motionsyrkandena,

föreslår att finansutskottet med hänvisning till vad

utbildningsutskottet anfört om hyresavtal avstyrker motionerna i

nu berörda delar.

Regeringen föreslog i proposition 1991/92:44 bl.a. att

huvuddelen av Byggnadsstyrelsens fastighetsbestånd skulle

överföras till bolag och fortsättningsvis förvaltas i

aktiebolagsform. Med hänsyn till verksamhetens omfattning

föreslogs en fastighetskoncern med ett statligt helägt

moderbolag och ett antal dotterbolag. Den föreslagna

sammanhållna koncernen skulle vara en gemensam fastighetskoncern

för högskolefastigheter och övriga fastigheter. För den del av

fastighetsbeståndet som av skilda skäl bedömts olämplig att föra

över till aktiebolag borde förvaltningen handhas av en nybildad

statlig myndighet. Vid behandlingen av propositionen underströk

utbildningsutskottet i sitt yttrande till finansutskottet att

det var viktigt att fastighetsförvaltningen på högskolans

område organiserades på ett sätt som tar hänsyn till

verksamhetens särart och ger utrymme för självständigt agerande

från högskoleenheternas sida (yttrande 1991/92:UbU2y). Utskottet

ansåg att det fanns anledning att pröva om det var nödvändigt

att för högskolefastigheternas del skilja

fastighetsförvaltningen från brukandet av lokalerna.

Finansutskottet föreslog, bl.a. med hänvisning till vad

utbildningsutskottet anfört, att riksdagen skulle göra ett

uttalande med innebörden att de frågor som utbildningsutskottet

berört skulle beaktas i direktiven till de

organisationskommittéer som regeringen ämnade tillsätta (bet.

1991/92:FiU8). Detta blev också riksdagens beslut (rskr. 107).

Vidare beslutade riksdagen att en ny efterfrågestyrd stabs-

och servicemyndighet skulle inrättas som stöd för regeringen och

myndigheterna i lokalförsörjningsfrågor m.m.

I föreliggande proposition föreslår regeringen att huvuddelen

av universitets- och högskolefastigheterna förs över till en

särskild fastighetskoncern för högskolefastigheter, i

propositionen kallad högskolekoncernen, med de organisatoriska

och ekonomiska förutsättningar som anges i propositionen.

Förslaget innefattar inte överförande till högskolekoncernen av

fastigheter vilka förvaltas av Sveriges lantbruksuniversitet

(SLU). Dessa behandlas i ett senare avsnitt av propositionen,

till vilket utskottet återkommer i det följande. De fastigheter

som helt eller till övervägande delen är donationsfastigheter

bör enligt propositionen "bli kvar i direkt statlig ägo".

Donationsfastigheter som för närvarande förvaltas av resp.

lärosäte bör kvarstanna i denna förvaltningsform. I

propositionen anförs att detta i första hand gäller de s.k.

Gustavianska arvegodsen vid Universitetet i Uppsala och ett

antal donationsfastigheter vid Universitetet i Lund. Övriga

donationsfastigheter bör förvaltas av den nya

fastighetsförvaltningsmyndighet som riksdagen beslutade om under

föregående riksmöte.

Högskolekoncernen skall ha till uppgift att äga och förvalta

aktierna i lokala högskolebolag samt äga och förvalta de

fastigheter som inte ingår i lokala bolag. Finansministern

förutsätter att lokala bolag som äger fastigheterna och där

utbildningsintressena har majoritet bildas på

universitetsorterna. Också övriga högskolor ges möjlighet till

lokala bolag för sina fastigheter.

Som skäl för det nu föreliggande förslaget anförs ett antal

utmärkande drag för högskolesektorn. Bland annat hänvisas till

att verksamheten vid högskolorna kännetecknas av ständig

förändring och förnyelse samt att fastigheterna är en viktig

resurs i forskningen och utbildningen. Högskolan har därför ett

berättigat intresse av att ha inflytande över lokalinnehav,

vilket i första hand uppnås genom att högskolan får fullt

kostnadsansvar och långtgående beslutsbefogenheter i dessa

frågor. Det framgår att man från universitetens sida framhållit

som mycket angeläget att universitet och högskolor även i

framtiden kan ta emot och förfoga över donationer. Det har

vidare framhållits att det är av stor forsknings- och

utbildningspolitisk betydelse att utbyggnaden av högskolans

campusmiljöer prioriteras. Finansministern instämmer till fullo

i detta.

Finansministern hävdar uppfattningen att

fastighetsförvaltningen och lokalförsörjningen bör hållas

åtskilda. Hon åberopar tidigare erfarenheter som visar att en

fastighetsförvaltning som inordnas som en stödjande

sidoverksamhet riskerar att komma på mellanhand.

Fastighetsunderhållet löper därmed fara att eftersättas. Detta

talar enligt vad som anförs i propositionen mot att

universiteten och högskolorna förvaltar fastigheterna i egen

regi.

Beträffande förvaltningen av SLU:s fastigheter anförs i

propositionen skäl för en annan lösning än den som föreslås

gälla för universitet och högskolor i övrigt. Fastigheter som

nyttjas av SLU kan delas in i två kategorier. Den första

omfattar fastigheter för regelrätt utbildnings- och

forskningsverksamhet, oftast kopplade till institutionsområden,

vilka inkluderar lokaler för undervisning, speciallokaler osv.

Den andra kategorin omfattar jord- och skogsbruksfastigheter,

där marken nyttjas för olika försöks- eller forskningsändamål.

Vidare konstateras att SLU:s verksamhet är spridd över hela

landet. Även institutionsanknutna fastigheter finns i skilda

delar av landet utanför de egentliga högskoleorterna.

Möjligheten för fastighetskoncernen att bygga upp en regional

representation medför att denna koncern för SLU:s del bättre kan

tillgodose kravet på närhet mellan förvaltning och brukare än

högskolekoncernen. Med hänvisning härtill föreslår regeringen

att de institutionsanknutna utbildningsfastigheterna skall föras

över till fastighetskoncernen och förvaltas samlat för SLU i ett

dotterbolag. Beträffande jord- och skogsbruksfastigheterna

anförs att de till sin karaktär avsevärt skiljer sig från övriga

fastigheter inom fastighetskoncernen och naturligen inte hör

hemma där. Därför bör enligt propositionen statens

förvaltningsansvar för de rena jord- och skogsbruksfastigheterna

för forsknings- och försöksändamål överföras till SLU.

Emellertid behöver ytterligare analyser och överväganden göras,

innan de föreslagna förändringarna genomförs. Finansministern

hänvisar bl.a. till frågor som rör avstyckningar och nya

fastighetsbildningar.

Slutligen bereder regeringen riksdagen tillfälle att ta del av

vad finansministern anfört om donationsfastigheter. Samtliga

fastigheter som donerats till staten skall även fortsättningsvis

förvaltas i myndighetsform. Det erinras om att

donationsfastigheter i större omfattning finns vid universiteten

i Lund och Uppsala -- främst inom de s.k.

egendomsförvaltningarna. Även i övrigt förekommer

donationsfastigheter vid universiteten och vid vissa högskolor.

Fastigheterna förvaltas antingen av resp. lärosäte eller av

Byggnadsstyrelsen. I förevarande avsnitt av propositionen heter

det att de donationsfastigheter som för närvarande förvaltas av

resp. lärosäte bör "kvarstanna i denna förvaltningsform". Övriga

donationsfastigheter bör föras över till

fastighetsförvaltningsmyndigheten.

Som redan framgått yrkas i motionerna 1992/93:Fi10 (s)

yrkandena 1 och 2, 1992/93:Fi13 (s) och 1992/93:Fi15 (s) avslag

på propositionen. Ett nytt förslag till organisation för det

statliga fastighetsinnehavet bör utarbetas och enligt de båda

förstnämnda motionerna bör en parlamentarisk beredning

tillsättas i detta syfte. I motion 1992/93:Fi13 anförs att det

framlagda förslaget har blivit splittrat, oöverskådligt och

ineffektivt. Som exempel framhålls förslaget till organisation

för universitetens och högskolornas fastigheter. Det framstår

allt tydligare, menar motionärerna, att syftet med de framlagda

förslagen inte i första hand är att skapa en effektiv och

ändamålsenlig organisation för förvaltningen av statens

fastigheter utan att skapa förutsättningar för utförsäljning av

det statliga fastighetsinnehavet. Statens fastigheter har inte

tillkommit för att utgöra en fastighetskoncern bland andra utan

för att tillgodose ett statligt behov. Motionärerna finner det

rimligt att universitet och högskolor ges möjlighet att skapa

egna förvaltningsenheter för sina fastigheter. Formerna för

detta bör närmare övervägas.

I motion 1992/93:Fi11 (fp, s, m, c, kds, v) begärs ett

tillkännagivande av riksdagen om vad i motionen anförts om att

donationsfastigheter vid Universitetet i Göteborg skall

behandlas på samma sätt som motsvarande fastigheter i Lund och

Uppsala. Motionärerna finner det naturligt att donerade

fastigheter kvarstår i statlig ägo och instämmer på den punkten

i regeringens förslag. Men detta är inte liktydigt med att dessa

fastigheter skall ligga under en central förvaltning.

Motionärerna erinrar om att mottagare av donationsfastigheter

och donationsmedel har varit det universitet eller den högskola

som den aktuella donatorn har velat stödja. Donationen har

således inte varit riktad till svenska staten som sådan, utan

till varje enskilt lärosäte. Om inte donators intentioner

beaktas i detta avseende, finns det en uppenbar risk att

universiteten och högskolorna i fortsättningen får svårt att

erhålla nya donationer. Mot bakgrund av vad som anförs i

propositionen om Uppsala och Lund finner motionärerna det svårt

att förstå varför inte även andra universitet och högskolor

skall kunna få förtroendet att äga och förvalta samtliga sina

donationsfastigheter.

I motion 1992/93:Fi14 (m) behandlas Vallaområdet i Linköping.

Motionären beskriver hur detta stora sammanhängande område

idag nyttjas av såväl Universitetet i Linköping som ett antal

ditflyttade statliga verk med utpräglat forskningsinriktad

verksamhet. Den nu gällande områdesplanen förutsätter en

långtgående teknisk integration mellan universitetets och

verkens byggnader. Det föreligger idag en stor

intressegemenskap mellan universitetet och verken avseende

fastighetsförvaltningen, utnyttjande av lokaler m.m. Om den i

propositionen föreslagna huvudprincipen följs, skulle detta

innebära en olycklig uppdelning av den nuvarande verksamheten;

de statliga verkens byggnader skulle föras till

fastighetskoncernen, universitetets byggnader till

högskolekoncernen. Vallaområdet bör enligt motionären även i

framtiden utgöra en sammanhållen enhet.

Utbildningsutskottet vill med anledning av propositionen och

de nu redovisade motionerna anföra följande.

Utskottet anser att regeringen med det nu föreliggande

förslaget om fastighetsförvaltning för universitet och högskolor

jämfört med förslagen i proposition 1991/92:44 i allt väsentligt

tillmötesgår kravet på ökat hänsynstagande till de särdrag som

utmärker verksamheten inom högskolesektorn. I enlighet med de

riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen som

riksdagen tidigare godkänt förordar regeringen i nu föreliggande

proposition att principen att fastighetsförvaltningen bör

skiljas från brukandet av lokaler och mark även bör gälla

universitet och högskolor. Utskottet kan instämma i de

överväganden som redovisas och som lett till detta principiella

ställningstagande. Samtidigt konstaterar utskottet med

tillfredsställelse att regeringen härvid tagit hänsyn till de

speciella omständigheter som har sin grund i att en stor del av

högskolefastigheterna disponeras med särskilda villkor. De är

antingen direkt donerade, helt eller delvis finansierade med

donerade medel eller innehåller markdelar som är upplåtna av

t.ex. kommunen med det särskilda villkoret att marken skall

användas för högskoleändamål. Utskottet, som i det följande

återkommer till frågan om donationsfastigheter, menar att ett

godkännande av regeringens förslag i nu förevarande delar bör ge

goda förutsättningar för fortsatta analyser och överväganden i

syfte att komma fram till sådana lösningar av en rad delproblem

som bidrar till att det i varje enskilt fall möjliggörs en så

ändamålsenlig fastighetsförvaltning som möjligt.

Det anförda innebär att utbildningsutskottet godtar förslaget

om en särskild fastighetskoncern för huvuddelen av

universitets- och högskolefastigheterna. Utskottet förutsätter

härvid att representanter för berörda universitet och högskolor

har majoritet i de lokala bolagen.

Vad i propositionen anförs om att "åstadkomma

koncernbidragslösningar inom högskolesystemet" har föranlett

reaktioner bland universiteten. Man befarar -- mot bakgrund av

att moderbolaget ju äger dotterbolagen -- att detta riskerar att

försvåra en samlad och långsiktig planering för den enskilda

högskolan och minskar universitetens och högskoleenheternas

inflytande.

För utbildningsutskottet förefaller det både naturligt och

rimligt att universitetens och högskolornas intressen tas till

vara så långt som det är möjligt. Utskottet utgår därför från

att företrädare för universitet och högskolor tillförsäkras ett

stort inflytande i moderbolaget. Beträffande formuleringen

"koncernbidragslösningar" i propositionen har utskottet inhämtat

att regeringen därmed menar att det skall vara möjligt för

koncernen att t.ex. via lån finansiera dotterbolagens

nyinvesteringar.

Med hänvisning till det anförda och till att det är angeläget

att arbetet med de nu föreslagna förändringarna inte fördröjs

anser utskottet att finansutskottet bör avstyrka motionerna

1992/93:Fi10 yrkandena 1 och 2, 1992/93:Fi13 och 1992/93:Fi15.

Beträffande den del av universitetens och högskolornas

fastigheter som omfattas av donationer anser

utbildningsutskottet liksom regeringen att ifrågavarande

fastigheter bör förbli i "direkt statlig ägo" (prop. 1992/93:37

s.10). Utskottet har därmed inte uttalat sig i frågan huruvida

visst universitet i visst avseende (såsom mottagare av donation)

intar en särställning som självständigt, från staten skilt

rättssubjekt. Utskottet delar emellertid den uppfattning som

framförs i motion 1992/93:Fi10 att av universitet och högskolor

mottagna donationer måste anses vara riktade till visst enskilt

lärosäte och inte till staten mer allmänt.

Utskottet instämmer också i vad finansministern anser om att

universitet och högskolor även i framtiden skall kunna ta emot

och förfoga över donationer. Som utskottet har uppfattat

innebörden av regeringens förslag såvitt avser förvaltningen av

donationsfastigheterna vid samtliga universitet och högskolor

medför det ingen förändring för universiteten och högskolorna

utöver det att de lokala dotterbolagen ges möjlighet att handha

förvaltningen av donationer.

Med det anförda anser utbildningsutskottet att syftet med

yrkandet i motion 1992/93:Fi11 i huvudsak är tillgodosett. Med

hänvisning härtill bör finansutskottet avstyrka detsamma.

Beträffande det i motion 1992/93:Fi13 framförda yrkandet om

Vallaområdet i Linköping instämmer utskottet i syftet med

motionen, nämligen att den föreslagna ordningen med två

fastighetskoncerner inte skall medföra en splittring i

förvaltningshänseende av väl fungerande universitetsområden på

vilka finns andra statliga organ än universitet/högskolor. I

propositionen (s. 17) berörs de kommunala ändamålsupplåtelserna,

och det anförs att dessa kräver särskilda överväganden.

Utskottet utgår från att frågor även av den art som tas upp i

motionen då avses klaras upp på ett sätt som bäst främjar

verksamheten. Med hänvisning härtill anser utbildningsutskottet

att ett särskilt uttalande av riksdagen i frågan inte är

påkallat, varför motionen bör avstyrkas av finansutskottet.

Med vad utbildningsutskottet anfört i det föregående föreslår

utskottet att finansutskottet hemställer att riksdagen dels

godkänner att huvuddelen av universitets- och

högskolefastigheterna förs över till en särskild

fastighetskoncern för högskolefastigheter med de organisatoriska

och ekonomiska förutsättningar som har angivits i propositionen,

dels godkänner vad i propositionen anförts om förvaltningen

av det av SLU förvaltade fastighetsbeståndet. Vidare bör

finansutskottet beträffande donationsfastigheter föreslå

riksdagen att lägga propositionen i berörd del till

handlingarna.

Till sist behandlar utbildningsutskottet motion 1992/93:Fi12

(fp, s, m, c, kds, v) vari yrkas att den nya särskilda

fastighetskoncernen för högskolefastigheter

lokaliseras till Göteborg. Motionärerna menar att den

planerade högskolekoncernen är ovanligt lämplig för

utlokalisering och hänvisar bl.a. till dagens

arbetsmarknadssituation i Göteborg. Vidare åberopas i motionen

vad arbetsmarknadsutskottet vid flera tillfällen uttalat,

nämligen att det är viktigt att pröva möjligheterna att välja

annan lokaliseringsort än Stockholm (jfr yttrande 1990/91:AU4y).

Utbildningsutskottet, som delar den av arbetsmarknadsutskottet

uttalade uppfattningen, utgår från att regeringen prövar

möjligheten att lokalisera högskolekoncernen till annan ort än

Stockholm och avstår därmed från att föreslå finansutskottet att

hemställa om särskilt riksdagsuttalande i frågan.

Stockholm den 24 november 1992

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena

Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s),

Margitta Edgren (fp), Ingvar Johnsson (s), Larz Johansson (c),

Berit Löfstedt (s), Bo Arvidson (m), Ewa Hedkvist Petersen (s),

Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Eva Johansson (s),

Ulf Melin (m) och Jan Björkman (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Thommy Ohlsson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit

Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan Björkman

(allas) anser

dels att den del av utbildningsutskottets yttrande som

börjar med "Utskottet anser att" och slutar med "del till

handlingarna" bort ha följande lydelse:

Utbildningsutskottet instämmer i den uppfattning som framförs

i de socialdemokratiska motionerna att regeringens nu

föreliggande förslag är splittrat och oöverskådligt. Detta

gäller inte minst förslaget såvitt det avser organisationen av

universitets- och högskolefastigheternas förvaltning. Vissa

universitet och högskolor kommer enligt förslaget att ha en egen

förvaltning av donationsfastigheter. Vissa sådana fastigheter

kommer att förvaltas av den nyinrättade

fastighetsförvaltningsmyndigheten. För övriga fastigheters

förvaltning kommer att bildas lokala bolag ägda av

högskolekoncernen. Det kommer enligt utskottets uppfattning att

uppstå behov av såväl teknisk som fastighetsekonomisk expertis

både hos de statliga myndigheterna (högskolor och den centrala

förvaltningsmyndigheten) och i samtliga bolag, såväl

moderbolaget som dotterbolagen. Sammantaget torde den föreslagna

ordningen med fastighetsförvaltningen splittrad på ett antal

myndigheter och flera bolag medföra avsevärda kostnader i sig,

vilka inte kan anses gagna verksamheten i högskolan.

Utskottet anser att statens fastigheter och driften av dessa

omfattar så stora värden att frågan om handhavandet av dem bör

föregås av ytterligare och noggrann prövning, innan riksdagen

tar slutlig ställning. Detta bör ske genom en parlamentarisk

beredning med representanter för de större lokalnyttjarna. I

detta sammanhang måste de förhållanden som rör universitetens

och högskolornas fastigheter särskilt belysas. Det bör noga

övervägas om det inte är rimligt att universitet och högskolor

skall kunna ges möjlighet att skapa egna förvaltningsenheter för

sina fastigheter. Vid dessa överväganden är det naturligt att de

synpunkter som framkommit genom motionerna 1992/93:Fi11 och

1992/93:Fi14 beaktas.

Med hänvisning till det anförda föreslår utbildningsutskottet

att finansutskottet tillstyrker motionerna 1992/93:Fi10

yrkandena 1 och 2, 1992/93:Fi13 och 1992/93:Fi15 såvitt gäller

avslag på proposition 1992/93:37. Därjämte bör finansutskottet

med tillstyrkande av motionerna i motsvarande delar föreslå att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utbildningsutskottet i detta yttrande anfört om en

parlamentarisk beredning för utarbetande av ett nytt förslag

till organisation för det statliga fastighetsinnehavet. Med

hänvisning till vad utskottet har anfört om att de i motionerna

1992/93:Fi11 och 1992/93:Fi14 aktualiserade frågorna bör ingå i

det av utskottet nu föreslagna parlamentariska beredningsarbetet

bör finansutskottet avstyrka även dessa båda motioner.

dels att den del av utbildningsutskottets yttrande som

börjar med "Utbildningsutskottet, som delar" och slutar med

"riksdagsuttalande i frågan" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till att utbildningsutskottet i det föregående

föreslagit finansutskottet att avstyrka propositionen är någon

fråga om lokalisering inte aktuell i sammanhanget, varför

finansutskottet bör avstyrka även motion 1992/93:Fi12.

Särskilda yttranden

1. Hyresavtalen inom universitets- och högskolesektorn

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit

Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Jan Björkman

(allas) anför:

Om det är riksdagens mening att regeringens förslag i den

föreliggande propositionen skall ligga till grund för en

omdaning av universitetens och högskolornas förvaltning av sina

fastigheter och riksdagen sålunda bifaller propositionen, har vi

naturligtvis inget att invända mot de minskade restriktioner vid

tecknande av hyresavtal som regeringen föreslår. Vi avstår

därför från att reservera oss och avge en avvikande mening i den

frågan och på just den delen av propositionen.

2. Utlokalisering av fastighetskoncernen för

högskolefastigheter

Ingrid Näslund (kds) anför:

Kristdemokratiska samhällspartiet ställer sig positivt till

utlokaliseringen av statlig verksamhet från Stockholm, där detta

är möjligt utan att det medför uppenbara nackdelar för

verksamheten.

Man kan utan tvivel anföra skäl för att utlokalisera den nya

"högskolekoncernen" till andra orter än Göteborg. Jag vill dock

hävda att Göteborg skulle vara mycket lämpligt som säte för den

särskilda fastighetskoncernen för högskolefastigheter inte bara

av de skäl som anges i motion 1992/93:Fi12.

Med tanke på Göteborgs ställning som rikets andra stad både

vad gäller storlek och betydelse är det förvånansvärt att

ambitionen att utlokalisera statlig verksamhet från Stockholm

under årens lopp endast lett till att Fiskeristyrelsen placerats

i Göteborg.

Regeringens offensiva satsning på den högre utbildningen är i

dagens läge viktigare än någonsin för hela landets utveckling.

En utlokalisering från statens sida av en verksamhet med nära

anknytning till den högre utbildningen till en klassisk

arbetarstad som Göteborg skulle i detta sammanhang få ett stort

symbolvärde.

Med hänvisning till ovanstående instämmer jag i vad utskottet

sagt om att regeringen bör pröva möjligheten att utlokalisera

den nya fastighetskoncernen för högskolefastigheter. För min del

utgår jag från att regeringens prövningsförfarande tar sikte på

Göteborg.

3. Utlokalisering av fastighetskoncernen för

högskolefastigheter

Stefan Kihlberg (nyd) anför:

Jag instämmer i vad utskottet har anfört om att regeringen bör

pröva möjligheten att utlokalisera den nya fastighetskoncernen

för högskolefastigheter. Emellertid utgår jag för min del från

att regeringen därvid beaktar de skäl för en lokalisering av

koncernen till Göteborg som anförts i motion 1992/93:Fi12 och

förutsätter att regeringen vid prövningen av lokaliseringsfrågan

tar sikte på Göteborg.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Thommy Ohlsson (v) anför:

Jag instämmer i den avvikande mening som avgivits av

utbildningsutskottets socialdemokratiska ledamöter.

Näringsutskottets yttrande

1992/93:NU5y

Bilaga 4

Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och

lokaler, m.m.

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge

yttrande över proposition 1992/93:37 om ny organisation för

förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m. jämte

motioner, såvitt avser näringsutskottets beredningsområde.

Näringsutskottet begränsar sitt yttrande till att avse motion

1992/93:Fi10 (s). I motionen behandlas bl.a. frågan om skydd för

kulturminnen i samband med ombildningen av Domänverket till

aktiebolag.

Näringsutskottet

Våren 1992 beslutade riksdagen om riktlinjer för överföring av

verksamheten vid Domänverket till aktiebolag (prop. 1991/92:134,

bet. NU33). Av näringsutskottets betänkande framgår att

uppgiften att utreda frågor om ägande och förvaltning av de

kulturmiljöer som hade redovisats i propositionen skulle ankomma

på Riksantikvarieämbetet och Domänverket. Dessa båda myndigheter

skulle också ges i uppdrag att -- utifrån de angivna

riktlinjerna -- undersöka om det fanns ytterligare fastigheter

som av kulturhistoriska skäl borde behållas av staten.

På grundval av en motion (s) om kulturminnen förordade

kulturutskottet i ett yttrande (1991/92:KrU5y) till

näringsutskottet ett tillkännagivande av riksdagen av innebörd

bl.a. att de många fastigheter som har förvaltats av Domänverket

-- och för vilka fortsatta överväganden var nödvändiga -- borde

kvarstå i statens ägo till dess erforderliga utredningar hade

avslutats. Vidare borde regeringen återkomma till riksdagen med

förslag om vilka fastigheter etc. som skulle stanna kvar i

statens ägo resp. överföras till bolaget.

Näringsutskottet anförde (bet. 1991/92:NU33 s.23) att

utskottet hade förståelse för de synpunkter som kom till uttryck

i motionen. Emellertid ansåg näringsutskottet att en försening

av det arbete som förestod avsevärt skulle försvåra ombildningen

av Domänverket till ett aktiebolag och avstyrkte motionen.

Utskottet utgick dock från att regeringen skulle komma att

iaktta mycket stor hänsyn när det gäller att bevara de

värdefulla kulturmiljöer som är berörda genom bolagsbildningen.

I en reservation (s) följdes motionen upp. Riksdagen anslöt sig

till utskottets förslag.

I den nu aktuella propositionen redovisas överväganden och

förslag med anledning av riksdagens begäran (prop. 1991/92:44,

bet. FiU8) att regeringen skulle återkomma i vissa frågor

rörande den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av

Byggnadsstyrelsen. I enlighet härmed föreslås i propositionen en

överföring av angivna delar av det statliga fastighetsbestånd

som inte lämpar sig för förvaltning i bolagsform till den nya

fastighetsmyndighet som avses komma i Byggnadsstyrelsens ställe.

Det anmäls att regeringen har beslutat att en särskild

hänsynsbestämmelse skall införas i avtalet mellan staten och

bolagen när det gäller bolagiseringen av Domänverket och Statens

vattenfallsverk. Riksdagen föreslås godkänna vad regeringen har

anfört om förvaltningen av nationella kulturinstitutioner.

Fortfarande återstår många avvägningar när det gäller det

bestånd som har förvaltats av bl.a. Domänverket, heter det i

motion 1992/93:Fi10 (s). Motionärerna upprepar därför sitt

krav från våren 1992 på en noggrann prövning av vilka av de

berörda fastigheterna som bör förbli i statens ägo.

Ombildningen av Domänverket till aktiebolag genomfördes

planenligt den 1 juli 1992. Enligt vad näringsutskottet har

erfarit har de utredningsuppdrag som lades ut på

Riksantikvarieämbetet och Domänverket nu slutförts. Skiljaktiga

uppfattningar uppges föreligga i vissa fall. Frågan gäller

främst principen om det till kulturobjekten skall föras

kommersiella marker -- jord- och skogsbruksmark -- i en sådan

omfattning att avkastningen täcker kulturobjektens drifts- och

underhållskostnader.

Näringsutskottet konstaterar alltså att ombildningen av

Domänverket till aktiebolag har genomförts. Vidare noteras att

vissa frågor rörande kulturminnen kvarstår att lösa även efter

de nyssnämnda utredningarna. Utskottet förutsätter att dessa

frågor avgörs i enlighet med de av riksdagen uttalade

riktlinjerna för ombildningen. Någon anledning till ytterligare

kommentar från näringsutskottets sida finns därmed inte, varför

motion 1992/93:Fi10 (s) avstyrks i aktuellt avseende.

Stockholm den 24 november 1992

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta

Johansson (s), Axel Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh

Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Mats

Lindberg (s), Olle Lindström (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia

Lindgren (s), Carl B Hamilton (fp), Henrik S Järrel (m) och

Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Reynoldh Furustrand, Leif

Marklund, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser att den del av yttrandet som börjar med

"Näringsutskottet konstaterar" och slutar med "aktuellt

avseende" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet vill erinra om det omfattande och svåra

arbete som återstår beträffande frågan om vilka fastigheter m.m.

som skall överföras till Domänbolaget och vilka som även i

fortsättningen skall förvaltas av staten.

Det är, menar näringsutskottet, angeläget att beslut om

förvaltningen av kulturminnena inte forceras. Alla sådana objekt

för vilka det råder minsta osäkerhet om framtida ägande och

förvaltning bör kvarstå i statens ägo.

Näringsutskottet föreslår att återstående frågor prövas

noggrant innan riksdagen tar slutlig ställning i frågan om

förvaltningen av statens fastigheter. Häri ingår utarbetande av

förslag till organisation för det statliga fastighetsinnehavet.

Detta bör lämpligen göras inom ramen för en sådan parlamentarisk

beredning som åberopas i motion 1992/93:Fi10 (s). Riksdagen bör

göra ett uttalande till regeringen av nu nämnd innebörd. Med det

sagda tillstyrker näringsutskottet motionen i berörd del.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Min uppfattning när det gäller frågan om kulturminnen

överensstämmer med den som företrädarna för Socialdemokraterna

för fram i den avvikande meningen i detta yttrande.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Inledning1

Propositionens förslag2

Motionsyrkandena3

Propositionen4

Utskottet6

Huvuddragen i förslaget till ny statlig

fastighetsförvaltning6

Förvaltningen av universitetens och högskolornas

fastigheter (högskolefastigheter)10

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)13

Förvaltningen av nationella kulturinstitutioner och övriga

kulturfastigheter14

Hyresavtalens längd15

Fastighetskoncernen15

Övergång till och genomförande av en ny organisation för

förvaltning av statens fastigheter16

Förvaltningen av försvarets fastigheter16

Hemställan18

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1) (s)20

2. Förvaltningen av nationella kulturinstitutioner

(mom.7)(s)21

3. Förvaltningen av försvarets fastigheter (mom. 11) (s)22

Meningsyttring av suppleant (v)

(mom. 4)23

Särskilt yttrande

Huvuddragen i förslaget till ny statlig fastighetsförvaltning

(nyd)23

Bilagor

1. Försvarsutskottets yttrande (1992/93:FöU5y)24

2. Kulturutskottets yttrande (1992/93:KrU4y)29

3. Utbildningsutskottets yttrande (1992/93:UbU4y)33

4. Näringsutskottets yttrande (1992/93:NU5y)43