Bet. 1992/93:JoU10

Jordbruksutskottets betänkande

1992/93:JOU10

Ändring i miljöskyddslagen m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1992/93

JoU10

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas proposition 1992/93:60 med

förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387) m.m.

jämte en motion (-) väckt med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag vilka innebär att

vissa EG-direktiv på miljöområdet införlivas i svensk

lagstiftning. Motionen avstyrks i sin helhet.

Till betänkandet har fogats en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen (jordbruksdepartementet) har i proposition

1992/93:60 föreslagit att riksdagen antar förslagen till

1. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),

2. lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080),

3. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),

4. lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och

avloppsanläggningar.

Lagrådet har avgett yttrande över lagförslagen.

Lagförslagen bifogas till detta betänkande som bilaga 1.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas införlivandet i svensk lagstiftning

av vissa EG-direktiv på miljöområdet.

I miljöskyddslagen (1969:387) föreslås ett bemyndigande för

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att i

fråga om miljöfarlig verksamhet meddela de föreskrifter om

skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått i övrigt som

på grund av Sveriges av riksdagen godkända åtaganden enligt

avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet)

inte får åsidosättas.

Vidare föreslås i hälsoskyddslagen (1982:1080) ett

bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen

bestämmer att i den utsträckning det behövs med hänsyn till

Sveriges av riksdagen godkända åtaganden enligt EES-avtalet,

meddela föreskrifter om gränsvärden för högsta tillåtna halt i

luften av föroreningar i form av kvävedioxid, svaveldioxid, sot

och bly. Om det kan antas att gränsvärdena kan komma att

överskridas skall kommunen mäta förekomsten i luften av

föroreningarna.

För att uppfylla bestämmelserna i ett EG-direktiv om

miljökonsekvensbeskrivningar föreslås att

miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas vid planering av

allmän va-anläggning enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten-

och avloppsanläggningar. En miljökonsekvensbeskrivning skall i

vissa fall också ingå i underlaget för en detaljplan enligt

plan- och bygglagen (1987:10).

Lagförslagen föreslås träda i kraft den dag regeringen

bestämmer.

Motionen

1992/93:Jo17 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1992/93:60 och

hos regeringen begär ett nytt förslag avseende anpassning med

anledning av EES-avtalet i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till

implementering av det i EES-avtalet ingående direktivet om skydd

för grundvatten,

3. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till

implementering av de i EES-avtalet intagna EG-direktiven om

luftkvalitetsnormer,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reglering

som garanterar allmänhetens inflytande i enlighet med EG:s

direktiv 85/337,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett

generellt utformat krav på miljökonsekvensbeskrivning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om aktivt arbete från Sveriges sida i syfte

att påverka omarbetning av EG:s direktiv 85/337,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändring

av miljöskyddslagens omprövningsregler med innebörd att

omprövning skall ske vart fjärde år,

8. att riksdagen hos regeringen begär ytterligare redovisning

av åtgärder föranledda av krav i enlighet med EES-avtalet.

Utskottet

Bakgrund

Den 18 november 1992 godkände riksdagen EES-avtalet (RD

1992/93:26, EU1, rskr. 18). Texten till EES-avtalet och en

utförlig kommentar till avtalet finns i proposition 1991/92:170

om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). I bilaga 13

till EES-propositionen angavs ett antal EG-direktiv vars

transformering till svensk rätt bedömdes kräva särskilda

överväganden. Samtliga dessa direktiv finns i bilaga XX till

EES-avtalet.

För staterna inom EG gäller på miljöområdet utöver

Romfördraget ett antal av EG antagna förordningar och direktiv.

För EFTA-staterna gäller som EES-rätt sådana förordningar och

direktiv som ingår i EES-avtalet med de ändringar samt

övergångs- och undantagslösningar som har angetts i avtalet.

Ändringarna innebär huvudsakligen att de

ikraftträdandetidpunkter som har föreskrivits i EG-rättsakterna

i EES-rätten har ändrats till i normalfallet den dag då

EES-avtalet träder i kraft. EFTA-staterna skall enligt

EES-avtalet i sina interna rättsordningar införliva sådana

rättsakter som motsvarar en EG-förordning. Vid införlivandet i

den interna rättsordningen av en rättsakt som motsvarar ett

EG-direktiv får den enskilda EFTA-staten, precis som

EG-staterna, välja form och metod för genomförandet.

Sveriges och övriga EFTA-staters ståndpunkt vid

EES-förhandlingarna har varit att de kravnivåer avseende

miljöskydd som EG-reglerna i bilaga XX till EES-avtalet

innehåller är uppfyllda genom den miljöpolitik som redan

tillämpas i EFTA-länderna. EES-avtalet hindrar inte att någon

avtalspart behåller eller inför strängare miljöskyddsåtgärder än

de som föreskrivs i dessa rättsakter så länge åtgärderna är

förenliga med avtalet i övrigt. Av såväl Romfördraget som

EES-avtalet framgår att avtalets genomförande är individuellt

för varje enskilt land när det gäller införlivande av direktiv.

Samtidigt skall de regler i EES-avtalet som i sak är identiska

med EG:s primär- eller sekundärrätt tolkas i enlighet med

EG-domstolens avgöranden. Lagstiftningsarbetet med anledning av

EES-avtalet innebär därför att även EG-domstolens tolkning av

rättsakterna skall beaktas.

Avslag på propositionen

Motionen

Enligt motion Jo17 (-) finns flera brister i den aktuella

propositionen. De förändringar som föreslås i svensk

lagstiftning är inte tillräckliga för att tillgodose kraven i

berörda EG-direktiv. Det pågående arbetet inom

Miljöskyddskommittén utgör inte skäl för en bristfällig

hantering av EES-avtalet. Riksdagen bör därför avslå

propositionen och begära ett nytt förslag till anpassning med

anledning av EES-avtalet (yrkande 1).

Utskottets överväganden

Som framhålls i propositionen är den svenska

miljölagstiftningen och EG:s rättsakter på miljöområdet

uppbyggda efter olika system, vilket medför särskilda problem

när EG-direktivens bestämmelser skall införlivas med den svenska

rättsordningen. Direktiven anger generellt bestämda

utsläppsgränser för vissa ämnen från anläggningar av olika slag.

Direktiven är i huvudsak av minimikaraktär, vilket innebär att

strängare regler kan bibehållas eller införas i nationell

lagstiftning. I förhållande till merparten av de av EG:s

miljöregler som behandlas i aktuell proposition finns de

viktigaste svenska bestämmelserna i miljöskyddslagen (1969:387).

Lagen bygger på individuella tillstånd för miljöfarlig

verksamhet. När generella gränsvärden för miljöfarliga utsläpp

införs innebär det en principiell omställning av den svenska

normgivningen på området. I Miljöskyddskommitténs (ME1989:04)

uppdrag ingår att göra en övergripande genomgång av den svenska

miljölagstiftningen och lämna förslag till en samordning av

lagstiftningen. Kommittén skall enligt sina direktiv (dir.

1989:32 och 1991:51) bl.a. lämna förslag till generellt gällande

utsläppsregler. Utredningen skall lämna sitt huvudbetänkande

senast den 1 april 1993. När det gäller implementeringen av

EES-avtalet är det därför betydelsefullt att de regler som

beslutas inte i onödan avviker från rådande regelsystem. Mot

bakgrund av det anförda anser utskottet i likhet med

föredragande statsrådet att endast sådana bestämmelser i de

aktuella miljödirektiven som saknar motsvarighet i svensk

lagstiftning och som innehåller direkta lagstiftningskrav eller

krav vars uppfyllande i Sverige förutsätter lagstiftning nu bör

inordnas i den svenska rättsordningen. Utskottet avstyrker

därmed motion Jo17 yrkande 1.

Miljöskyddslagen

Propositionen

I miljöskyddslagen (1969:387) införs ett bemyndigande för

regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att i fråga

om skyddsåtgärder, begränsning av verksamheten och

försiktighetsmått i övrigt meddela de föreskrifter som på grund

av Sveriges av riksdagen godkända åtaganden enligt avtalet om

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) inte får

åsidosättas. Sådana föreskrifter skall gälla framför redan

meddelade tillstånd.

Med hänsyn till den allsidiga prövning av en verksamhet som

enligt 18 § miljöskyddslagen skall ske när tillstånd meddelas,

till att de omprövningsmöjligheter som finns i vissa fall kan

aktualiseras redan innan fyra år förflutit från tillståndsbeslut

samt då frågan behandlas av Miljöskyddskommittén finner

regeringen inte för närvarande skäl att på grund av EES-avtalet

föreslå ändring i miljöskyddslagens omprövningsregler.

När det gäller skydd för grundvattnet konstateras i

propositionen att de förbud och andra restriktioner som krävs på

detta område kan meddelas med stöd av det nya bemyndigandet i

lagen.

Motionen

I motion Jo17 (-) konstateras att flera EG-direktiv innehåller

krav om omprövning av utsläppsvillkor vart fjärde år. Trots

detta föreslår regeringen ingen förändring av de svenska

omprövningsreglerna i miljöskyddslagen. Möjligheterna i

miljöskyddslagen att tidigarelägga omprövningen motsvarar inte

EG:s regler. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med

förslag till sådan EG-anpassning av miljöskyddslagen att

omprövning skall ske vart fjärde år (yrkande 7). EG:s direktiv

om grundvatten säger att ingen försämring av grundvattnets

kvalitet skall accepteras. Denna princip gäller oavsett

förekomst av vattentäkt. Många slag av markanvändning kan i

framtiden komma att beröras om kraven i direktivet skall

uppfyllas. En korrekt implementering av detta direktiv ställer

därför krav på stora förändringar av den svenska

vattenlagstiftningen. Propositionen tillgodoser inte dessa krav,

och regeringen bör därför återkomma med ett nytt förslag till

implementering av ifrågavarande direktiv (yrkande 2).

Utskottets överväganden

Miljöskyddslagen är tillämplig på utsläppande av

avloppsvatten, fast ämne eller gas från mark, byggnad eller

anläggning i vattendrag, sjö eller annat vattenområde. Vidare

omfattar lagen användningen av mark, byggnad eller anläggning på

sätt som eljest kan medföra förorening av mark, vattendrag, sjö

eller annat vattenområde eller av grundvatten. Miljöskyddslagen

reglerar även sådan användning av mark, byggnad eller anläggning

som kan medföra störning för omgivningen genom luftförorening,

buller, skakning, ljus eller annat sådant, om störningen ej är

helt tillfällig. Enligt miljöskyddslagen kan det krävas

tillstånd eller anmälan för sådan s.k. miljöfarlig verksamhet.

För varje tillståndspliktig enskild anläggning fastställs

individuella utsläppsvillkor. EG-direktiven anger däremot

bestämda utsläppsgränser för utsläpp av vissa ämnen från

anläggningar av olika slag. Dessa gränsvärden har karaktären av

minimiregler. EG:s regler framgår direkt genom direktivtexten

och ger i fråga om de gränsvärden för utsläpp som föreskrivs

inte utrymme för att individuellt fastställa utsläppsvillkor som

medger större utsläpp än gränsvärdena.

Som framhålls i propositionen är EG-reglerna strukturellt sett

otillgängliga och håller en hög detaljnivå. Utskottet anser

därför i likhet med föredragande statsrådet att flertalet av de

direktiv som motsvarar miljöskyddslagens tillämpningsområde

lämpligen bör transformeras till svenska föreskrifter och inte

direkt inkorporeras i svensk lag. En inkorporering med svensk

rätt skulle dessutom till stor del innebära en dubbelreglering

av en stor mängd företeelser. Utskottet ansluter sig därmed till

regeringens förslag att med stöd av miljöskyddslagen bemyndiga

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att i

fråga om skyddsåtgärder, begränsning av verksamheten och

försiktighetsmått i övrigt meddela de föreskrifter som på grund

av Sveriges av riksdagen godkända åtaganden enligt avtalet om

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) inte får

åsidosättas.

Flera av EG-direktiven innehåller regler om att givna

tillstånd skall omprövas vart fjärde år. Enligt miljöskyddslagen

får Koncessionsnämnden, efter vad som är skäligt, ändra eller

upphäva gällande villkor för en miljöfarlig verksamhet eller

meddela nya villkor för den när tio år förflutit från det att

tillståndsbeslutet vann laga kraft. Därutöver kan omprövning

aktualiseras om det genom verksamheten uppkommit någon olägenhet

som inte förutsågs när verksamheten tilläts och ett förbud

framstår som en alltför ingripande åtgärd, om förhållandena i

omgivningen har förändrats väsentligt, om en från miljösynpunkt

väsentlig förbättring kan uppnås med användning av någon ny

process- eller reningsteknik samt om användandet av någon ny

teknik för mätning eller uppskattning av förorening eller annan

störning skulle medföra väsentligt bättre förutsättningar för

att kontrollera verksamheten.

Som anförs i propositionen sker i samband med meddelandet av

tillstånd enligt miljöskyddslagen en allsidig prövning av den

tillståndspliktiga verksamheten. Denna prövning utesluter dock

inte att en alltmer hotande miljösituation kan kräva en

motsvarande anpassning av den miljöfarliga verksamheten. Det kan

därför finnas skäl att överväga om nuvarande möjligheter till

omprövning av villkor är till fyllest för att anpassa

tillstånden till ändrade miljöförhållanden. Eftersom frågan

omfattas av Miljöskyddskommitténs uppdrag (dir. 1989:32) och då

omprövning enligt gällande lagstiftning i vissa fall kan

aktualiseras redan innan fyra år förflutit från tillståndsbeslut

finner utskottet i likhet med föredragande statsrådet inte för

närvarande skäl att på grund av EES-avtalet föreslå ändring i

miljöskyddslagens omprövningsregler. Utskottet avstyrker således

motion Jo17 yrkande 7.

När det gäller skyddet av grundvattnet vill utskottet

inledningsvis framhålla att det av Naturvårdsverkets allmänna

råd (90:15) framgår att den svenska ambitionen när det gäller

skydd av grundvatten är att tillförsel till grundvattnet av

farliga ämnen inte skall förekomma. Vidare kan konstateras att

EG-direktivets regler om tillståndsgivning m.m. har

motsvarigheter i miljöskyddslagen. Däremot saknar direktivets

detaljregler om otillåtna utsläpp samt omprövningsregler

motsvarighet i relevant svensk lagstiftning. Som framhålls i

propositionen torde dock de förbud och andra restriktioner som

krävs på detta område kunna meddelas med stöd av det nya

bemyndigandet i lagen. Med det anförda avstyrks motion Jo17

yrkande 2.

Hälsoskyddslagen

Propositionen

I propositionen föreslås att regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer i den utsträckning det behövs med hänsyn

till Sveriges av riksdagen godkända åtaganden enligt avtalet om

Europeiska samarbetsområdet (EES-avtalet) får meddela

föreskrifter om gränsvärden för högsta tillåtna halt i luften av

föroreningar i form av kvävedioxid, svaveldioxid, sot och bly.

Enligt föredragande statsrådet kräver EES-avtalet att Sverige

anpassar sin lagstiftning till de krav om miljökvalitetsnormer

m.m. som finns i direktiven. För samtliga aktuella direktiv (tre

stycken) gäller att lämpliga åtgärder skall vidtas för att

föroreningshalterna inte skall överskrida de föreskrivna

gränsvärdena. Direktiven är ett led i ansträngningarna att

motverka spridningen från diffusa källor.

Motionen

I motion Jo17 yrkas att riksdagen begär ett nytt förslag till

implementering av de i EES-avtalet intagna EG-direktiven om

luftkvalitetsnormer (yrkande 3). Det föreslagna bemyndigandet i

hälsoskyddslagen är inte tillräckligt för att tillgodose kraven

i aktuella EG-direktiv. Medlemsländerna skall bl.a. i de fall

där man inte uppfyller kvalitetsnormerna vidta sådana åtgärder

att man inom viss tid tillgodoser kraven. En sådan lagstiftning

måste även ge medborgarna rätt att klaga när myndigheter inte

uppfyller sina åtaganden enligt berörda författningar.

Utskottets överväganden

Som anförs i propositionen krävs det inte några särskilda

åtgärder från svensk sida för att bringa halterna av

luftförorening till de nivåer som krävs i EG-direktiven gällande

gränsvärden och vägledande värden för luftkvalitet avseende

svaveldioxid och svävande partiklar, gränsvärde för bly i luften

och luftkvalitetsnormer för kvävedioxid. I många fall tillämpar

Sverige avsevärt lägre gräns för högsta tillåtna luftförorening

än vad som följer av EG-normerna. Däremot saknas i Sverige med

visst undantag lagstiftning om kvalitetsnormer i form av

fastställda gränsvärden för förorenande ämnen. Sådana bindande

luftkvalitetsnormer, som tar sikte på diffusa källor, torde även

kunna underlätta bedömningarna vid tillståndsgivningen av

miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Även om

direktiven således inte kräver åtgärder i form av lagstiftning

för att minska luftföroreningarna i luften anser utskottet i

likhet med föredragande statsrådet att svensk lagstiftning måste

anpassas till de krav om miljökvalitetsnormer m.m. som finns i

aktuella direktiv. I detta sammanhang bör även uppmärksammas att

EG i framtiden kan komma att skärpa sina gränsvärden. Utskottet

anser vidare att dessa förhållanden gör det olämpligt att direkt

i lagtexten fastställa tillämpliga gränsvärden. Utskottet

ansluter sig därmed till regeringens förslag att i

hälsoskyddslagen införa ett bemyndigande att meddela

föreskrifter om gränsvärden för högsta tillåtna halt i luften av

de föroreningar som omfattas av ifrågavarande EG-direktiv.

Därmed avstyrks motion Jo17 yrkande 3.

Miljökonsekvensbeskrivningar m.m.

Propositionen

I propositionen föreslås att det i plan- och bygglagen

(1987:10), PBL, införs en bestämmelse att vissa detaljplaner som

kan antas medföra betydande miljöpåverkan i vissa fall skall

föregås av ett program som innefattar en

miljökonsekvensbeskrivning. Som en följdändring införs i 8 kap.

2 § PBL kabinbanor bland bygglovspliktiga företag. Krav på

miljökonsekvensbeskrivningar införs nu som ett led i

detaljplaneförfarandet. Reglerna anknyts till ett krav på

obligatoriska program i PBL. Programmet skall sammanfatta vilka

utgångspunkter och mål som bör gälla för detaljplanen och kan

också ange rekommendationer för bebyggelsens utveckling och för

utformning av miljön inom planområdet. I propositionen anförs

vidare att ett mera allmänt krav i PBL på

miljökonsekvensbeskrivningen bör utredas i ett vidare

sammanhang.

Vidare föreslås att det i lagen (1970:244) om allmänna vatten-

och avloppsanläggningar (va-lagen) införs krav på en

miljökonsekvensbeskrivning när en allmän va-anläggning eller en

utvidgning av en sådan planeras, om anläggningen kan antas

medföra betydande miljöpåverkan.

Motionen

I motion Jo17 (-) konstateras att EG:s direktiv om

miljökonsekvensbeskrivningar (85/337) föreskriver att

allmänheten skall informeras och att berörda parter skall ges

tillfälle att yttra sig. I en bilaga till direktivet anges bl.a.

att projekt som kärnkraftverk och avfallslager alltid skall

föregås av en miljökonsekvensbeskrivning. Hittills har

allmänheten i Sverige hållits utanför sådana projekt, och i

svensk lagstiftning saknas en tydlig reglering av allmänhetens

rättigheter i detta avseende. Regeringens förslag till

implementering tillgodoser inte de i aktuellt EG-direktiv

uppställda kraven. Regeringen bör därför återkomma med ett nytt

förslag som klargör hur allmänhetens inflytande skall regleras

och garanteras (yrkande 4). En anpassning av svensk

lagstiftning till krav på miljökonsekvensbeskrivningar borde gå

utöver vad som krävs med anledning av EES-avtalet. Regeringen

bör därför återkomma med ett förslag till generellt utformat

krav på miljökonsekvensbeskrivningar i PBL (yrkande 5). Eftersom

länderna inom EG ännu inte fullt ut genomfört ifrågavarande

direktiv bör Sverige aktivt delta i arbetet för att utveckla

direktivet både vad gäller genomförande och kvalitativa krav

(yrkande 6). EG:s direktiv omfattar allt från lagregler till

åtgärdsprogram. De innehåller således inte bara regler som skall

föras över till nationell lagstiftning utan även krav på

åtgärder från medlemsländerna. Regeringen bör därför återkomma

till riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som vidtas

på olika nivåer utöver de förändringar i lag som föreslås i

propositionen (yrkande 8).

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar inledningsvis att EG-direktivet om

miljökonsekvensbeskrivningar i de flesta fall har motsvarigheter

i svensk lagstiftning. Avsikten med nu aktuella lagförslag är

enbart att införa kompletterande bestämmelser med anledning av

direktivet. Ett syfte med miljökonsekvensbeskrivningar är att få

till stånd en offentlig redovisning av den inverkan en åsyftad

verksamhet eller åtgärd får på miljön och ge allmänheten

möjligheter att yttra sig. I flertalet av berörda svenska lagar

finns bestämmelser om offentliggörande. Där så inte är fallet

har krav på offentliggörande införts i de för verksamheten

berörda förordningarna och i den särskilda förordningen om

miljökonsekvensbeskrivningar. Därmed synes bestämmelserna i

aktuellt direktiv om offentliggörande m.m. i allt väsentligt

vara uppfyllda. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att motion

Jo17 yrkande 4 lämnas utan vidare åtgärd. Utskottet vill i detta

sammanhang dessutom erinra om att Miljöskyddskommittén enligt

riksdagens miljöpolitiska beslut våren 1991 skall ytterligare

överväga frågan om en förstärkning av allmänhetens inflytande

över prövningen av miljöskyddsfrågorna.

Bostadsutskottet har beretts tillfälle att avge yttrande över

propositionen jämte motionen. Yttrandet, som avser införandet av

miljökonsekvensbeskrivningar i PBL och va-lagen, bifogas till

detta betänkande som bilaga 2. I yttrandet anför

bostadsutskottet sammanfattningsvis följande.

Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen inom kort att

tillkalla en utredning för en översyn av vissa frågor i PBL m.m.

I utredningen kommer bl.a. att övervägas frågan om

miljökonsekvensbeskrivningar enligt PBL. Utskottet anser att

resultatet av utredningsarbetet bör avvaktas. En sådan

uppfattning är inte förenlig med vad i motion Jo17 (-) yrkande 5

föreslagits såvitt frågan rör PBL om att riksdagen nu hos

regeringen bör begära förslag till ett generellt utformat krav

på miljökonsekvensbeskrivningar. Med det anförda tillstyrker

bostadsutskottet regeringens förslag till ändring i PBL och

avstyrker motion Jo17 (-) yrkande 5 i motsvarande del.

Utskottet tillstyrker också förslaget till lag om ändring i

lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar.

Jordbruksutskottet konstaterar för sin del att syftet med

miljökonsekvensbeskrivningar är att skapa tillgång till

beslutsunderlag som möjliggör en ökad miljöhänsyn och som leder

fram till bättre beslut från miljösynpunkt. Det är viktigt att

en bedömning av miljökonsekvenserna kommer in i ett tidigt

planeringsskede, parallellt med tekniska och ekonomiska frågor,

innan beslut fattas om en viss plan, åtgärd eller ett projekt.

Som framhålls i propositionen bör därför arbetet med en

miljökonsekvensbeskrivning påbörjas redan under arbetet med

översiktsplanen och utvecklas successivt under detaljplanens

programskede. När det gäller frågan om ett i PBL generellt

utformat krav på miljökonsekvensbeskrivningar anser

jordbruksutskottet i likhet med bostadsutskottet det lämpligt

att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen i denna

fråga. Vunna erfarenheter av tillämpningen av de nu föreslagna

reglerna torde härvid kunna utgöra ett värdefullt

underlagsmaterial. Med det anförda ansluter sig utskottet till

regeringens förslag till ändring i PBL samt avstyrker motion

Jo17 yrkande 5.

Utskottet delar föredragande statsrådets bedömning när det

gäller införandet av regler om miljökonsekvensbeskrivningar i

va-lagen och tillstyrker propositionen i denna del.

Samarbetet inom ramen för EES-avtalet ger Sverige och övriga

EFTA-stater rätt att delta i EG:s program och andra aktiviteter

på miljöområdet. Sverige och de övriga EFTA-länderna skall

samarbeta med EG t.ex. när det gäller miljöavgifter, framtagande

av aktionsprogram på miljöområdet och genom samråd inför

internationella förhandlingar. Avtalet innebär således inte bara

en samordning av olika miljöregler utan vi får också en insyn i

och möjlighet att aktivt delta vid utformningen av EG:s

miljöregler. Enligt utskottets bedömning får syftet med motion

Jo17 yrkande 6 anses tillgodosett mot bakgrund av vad utskottet

nu anfört. Motionen avstyrks i berörd del.

Utskottet har ingen erinran beträffande de överväganden i

propositionen som inte särskilt berörts i det föregående.

Utskottet anser därmed att det inte finns anledning att nu

förorda en sådan redovisning som begärs i motion Jo17 yrkande 8.

Motionen avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo17 yrkande 1,

2. beträffande förslag till ändring i miljöskyddslagen

att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i

miljöskyddslagen (1969:387),

3. beträffande miljöskyddslagens omprövningsregler

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo17 yrkande 7,

4. beträffande skydd för grundvattnet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo17 yrkande 2,

4. beträffande luftkvalitetsnormer

att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Jo17 yrkande 3

antar förslaget till lag om ändring i hälsoskyddslagen

(1982:1080),

5. beträffande allmänhetens inflytande

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo17 yrkande 4,

6. beträffande ändring i PBL

att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i plan- och

bygglagen (1987:10),

7. beträffande generellt krav på

miljökonsekvensbeskrivningar i PBL

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo17 yrkande 5,

men. (v)

8. beträffande möjligheten att påverka EG:s miljöregler

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo17 yrkande 6,

9. beträffande ändring i va-lagen

att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen

(1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar,

10. beträffande ytterligare redovisning med anledning av

EES-avtalet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo17 yrkande 8.

Stockholm den 3 december 1992

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Inga-Britt

Johansson (s), Bengt Rosén (fp), Åke Selberg (s), Lennart

Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Kaj

Larsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén

(nyd), Ulla Pettersson (s), Sinikka Bohlin (s), Patrik Norinder

(m), Pehr Löfgreen (m) och Jan-Olof Franzén (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Jan Jennehag (v) anför:

Jag delar uppfattningen i motion Jo17 (-) om att det inte

finns anledning att begränsa kravet på att

miljökonsekvensbeskrivning skall införas endast i den

utsträckning som behövs för att uppfylla det krav på området som

måste tillgodoses för att uppfylla bestämmelserna i ett

EG-direktiv. Jag delar bl.a. Boverkets uppfattning om att ett

mer generellt utformat krav på miljökonsekvensbeskrivningar för

detaljplaner enligt PBL bör införas. Jag kan däremot inte dela

uppfattningen i propositionen om att frågan om ett mera allmänt

krav på miljökonsekvensbeskrivningar bör utredas i ett vidare

sammanhang. Enligt min mening bör riksdagen med anledning av

motion Jo17 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna

vad som nu anförts om miljökonsekvensbeskrivningar. Regeringen

bör skyndsamt förelägga riksdagen ett förslag i frågan.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

7 borde ha hemställt:

7. beträffande generellt krav på

miljökonsekvensbeskrivningar i PBL

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo17 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

Bilaga 1

Bostadsutskottets yttrande

1992/93:BoU4y

Bilaga 2

Ändring i plan- och bygglagen m.m.

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att

senast den 1 december 1992 avge yttrande över proposition

1992/93:60 såvitt avser ändring i plan- och bygglagen jämte

eventuella motioner.

Propositionen

I detta yttrande tas upp förslagen i propositionen i vad avser

ändring i plan- och bygglagen (1987:10) och i lagen (1970:244)

om allmänna vatten- och avloppsanläggningar.

I propositionen behandlas frågan om införlivandet i svensk

lagstiftning av vissa EG-direktiv på miljöområdet. För att

uppfylla bestämmelserna i ett EG-direktiv föreslås att

miljökonsekvensbeskrivningar skall upprättas vid planering av

allmän va-anläggning enligt va-lagen. En

miljökonsekvensbeskrivning skall i vissa fall också ingå i

underlaget för en detaljplan enligt plan- och bygglagen (PBL).

Motionen

I den med anledning av propositionen väckta motionen

1992/93:Jo17 av Annika Åhnberg (-) yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett

generellt utformat krav på miljökonsekvensbeskrivningar.

Utskottet

Bilaga XX till EES-avtalet innebär att ett antal miljödirektiv

skall transformeras till svensk lagstiftning. I propositionen

förordas att förslag endast till sådana bestämmelser i

miljödirektiven som saknar motstycke i den svenska

lagstiftningen och som innehåller direkta lagstiftningskrav

eller krav vars uppfyllande i Sverige förutsätter lagstiftning

nu bör transformeras till den svenska rättsordningen. I vad

gäller PBL innebär denna ståndpunkt att i lagen föreslås införas

en ändring i 5 kap. 18 § av innebörd att

miljökonsekvensbeskrivningar enligt naturresurslagen skall göras

avseende en detaljplan som kan antas medföra betydande

miljöpåverkan. Som en följdändring föreslås ett tillägg till 8

kap. 2 § PBL så att kabinbanor införs bland bygglovspliktiga

företag. Även vissa andra följdändringar föreslås tas in i

lagen.

I propositionen anförs vidare att ett mera allmänt krav i PBL

på miljökonsekvensbeskrivningen bör utredas i ett vidare

sammanhang.

Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen inom kort att

tillkalla en utredning för en översyn av vissa frågor i PBL m.m.

I utredningen kommer bl.a. att övervägas frågan om

miljökonsekvensbeskrivningar enligt PBL.

Utskottet anser att resultatet av utredningsarbetet bör

avvaktas. En sådan uppfattning är inte förenlig med vad i motion

Jo17 (-) yrkande 5 föreslagits såvitt frågan rör PBL om att

riksdagen nu hos regeringen bör begära förslag till ett

generellt utformat krav på miljökonsekvensbeskrivningen.

Med det anförda tillstyrker bostadsutskottet regeringens

förslag till ändring i PBL och avstyrker motion Jo17 (-) yrkande

5 i motsvarande del.

Utskottet tillstyrker också förslaget till ändring i va-lagen.

Stockholm den 1 december 1992

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist

(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson

(s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s),

Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Dan

Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson

(c) och Marianne Carlström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Eva Zetterberg (v) anför:

Jag delar uppfattningen i motion Jo17 (-) om att det inte

finns anledning att begränsa kravet på att

miljökonsekvensbeskrivning skall införas endast i den

utsträckning som behövs för att uppfylla det krav på området som

måste tillgodoses för att uppfylla bestämmelserna i ett

EG-direktiv. Jag delar bl.a. Boverkets uppfattning om att ett

mera generellt utformat krav på miljökonsekvensbeskrivningar för

detaljplaner enligt PBL bör införas. Jag kan däremot inte dela

uppfattningen i propositionen om att frågan om ett mera allmänt

krav på miljökonsekvensbeskrivningar bör utredas i ett vidare

sammanhang. Enligt min mening bör riksdagen med anledning av

motion Jo17 (-) yrkande 5 i motsvarande del som sin mening ge

regeringen till känna vad nu anförts om

miljökonsekvensbeskrivningar. Regeringen bör skyndsamt förelägga

riksdagen ett förslag i frågan.