Bet. 1992/93:JoU11

Jordbruksutskottets betänkande

1992/93:JOU11

Vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

JoU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1992/93:99 om vissa

åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen med undantag

av de till näringsutskottet remitterade bilaga 1, avsnitt 4

Kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete med de baltiska staterna

och med Ryssland, och bilaga 2, Insatser för ny energiteknik. I

betänkandet behandlas tre följdmotioner. Samtliga

motionsyrkanden avstyrks. Bl.a. följande frågor behandlas:

Miljöanpassat energisystem i Estland, Lettland och Litauen

Åtgärdsprogrammet för Östersjön

Vision för Östersjöområdet

Regeringens förslag om medelsanvisningm.m. tillstyrks.

Utskottet tillstyrker därmed bl.a. regeringens förslag om bidrag

till uppbyggnaden av ett miljöanpassat energisystem i de

baltiska staterna och om ett åtgärdsprogram för Östersjöområdet.

Inom ramen för åtgärdsprogrammet bör inledningsvis tre områden

bli föremål för stödinsatser, nämligen kunskapsuppbyggnad och

förvaltningsstöd, miljöinsatser inom jordbruket samt

avloppsreningsverk. I enlighet med dessa ställningstaganden

tillstyrker utskottet en förstärkning för ändamålen av anslaget

Bidrag till miljöarbete med sammanlagt 186,9 miljoner kronor.

Till betänkandet har fogats fem reservationer (s).

Propositionen

Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) föreslår i

proposition 1992/93:99

1. att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 2500000kr,

2. att riksdagen till Bidrag till miljöarbete på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under

fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

186900000kr,

4. att riksdagen till Bidrag till internationellt samarbete

kring den byggda miljön m.m. på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 1500000kr.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Som en del av omläggningen av energibeskattningen fr.o.m. den

1januari 1993 aviserades i kompletteringspropositionen våren

1992 (1991/92:150) en avsättning av 500 miljoner kronor för att

finansiera insatser vad gäller förnybar energi,

energihushållning samt vissa stödåtgärder i de baltiska staterna

och Östeuropa, bl.a. insatser för att förbättra kärnsäkerheten.

I propositionen redovisas förslag i den del som avser

budgetåret 1992/93. Förslagen omfattar miljöinriktade

stödinsatser i de baltiska staterna och Östeuropa samt vissa

klimatinriktade åtgärder och insatser för att främja förnybar

energi. Förslag om den långsiktiga användningen av medelsramen

kommer att föreläggas riksdagen i samband med en proposition om

klimatfrågor som planeras till våren 1993.

Motioner

1992/93:Jo13 av Kenneth Lantz och Carl Olov Persson(kds)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att hitta en långsiktig lösning

för finansiering av Östersjöns åtgärdsprogram,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att hålla fast vid den ursprungliga

inriktningen gällande de medel som anslagits till satsningar på

förnybara energikällor och ökad energihushållning.

1992/93:Jo14 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat program för

Östeuropapolitiken och hur åtgärder för en miljöanpassad

energiförsörjning skall passas in i detta,

2. att riksdagen inrättar ett nytt anslag, Åtgärder för

miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum, och på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar

100000000kr,

3. att riksdagen till Bidrag till miljöarbete på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar

70000000kr mindre än vad regeringen föreslagit,

5. att riksdagen till Bidrag till internationellt samarbete

kring den byggda miljön m.m. på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar 1500000kr

mindre än vad regeringen har föreslagit,

6. att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar 1250000kr

mindre än vad regeringen föreslagit.

1992/93:Jo16 av Jan Jennehag (v) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med

förslag till ytterligare miljö- och infrastrukturprojekt i

Östeuropa som kan finansieras med svenska medel,

2. att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med

förslag om hur den långsiktiga finansieringen skall ske av de

svenska miljöinvesteringarna i Östersjöregionen.

Uppvaktning

Företrädare för Växjö kommun har uppvaktat utskottet angående

kommunens engagemang i planeringen av ett avloppsreningsverk för

Kaunas i Litauen.

Utskottet

Inledning

Propositionen

I kompletteringspropositionen (1991/92:150) aviserades en

avsättning av 500 miljoner kronor per år för att finansiera

insatser vad gäller förnybar energi, energihushållning samt

vissa stödåtgärder i de baltiska staterna och Östeuropa. Detta

resursutrymme, som skapades i anslutning till omläggningen av

energibeskattningen, är ett viktigt inslag i Sveriges

klimatstrategi.

I april 1992 antog miljöministrarna i länderna runt Östersjön

i sina huvuddrag en plan för att återställa Östersjöns

ekologiska balans. En finansieringskonferens på ministernivå

kommer att äga rum i Gdansk i mars 1993 under

Helsingforskommissionen (HELCOM).

Miljöministern framhåller att -- i samband med beredningen av

den klimatproposition som planeras till våren 1993 -- förslag

bör utarbetas om den långsiktiga användningen av de medel som

aviserades i samband med omläggningen av energibeskattningen

bl.a. för att främja användning av förnybara energikällor och

energihushållning. Insatser inom energi- och transportsektorerna

kommer att ha hög prioritet vid det fortsatta arbetet med en

svensk klimatstrategi. Samtidigt är det angeläget att

miljöinsatser i Estland, Lettland, Litauen och andra

Östersjöländer kan påbörjas innan de långsiktiga

finansieringsfrågorna har lösts. Det är också nödvändigt att

snabbt inleda program för att minska miljöstörningarna från

jordbruket i Östersjöregionen liksom att öka

avloppsreningskapaciteten för att minska närsaltutsläppen till

Östersjön. I Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland bör

områden med våtmarker och sumpskogar bevaras.

Medel för budgetåret 1992/93 bör huvudsakligen användas för

engångsanvisningar till angelägna åtgärder i avvaktan på

långsiktiga lösningar för att stimulera förnybar energi och

finansieringen av Östersjöns återställande m.m.

Motionerna

Socialdemokraterna begär i motion Jo14 ett samlat program för

Östeuropa i vilket också bör ingå en miljöanpassad

energiförsörjning (yrkande1). Enligt motion Jo16(s)

yrkande1 bör regeringen snarast återkomma med förslag om

ytterligare miljö- och infrastrukturprojekt i Östeuropa som kan

finansieras med svenska medel.

Utskottets överväganden

Som miljöministern framhåller bör i samband med beredningen av

den klimatproposition som planeras till våren 1993 förslag

utarbetas om den långsiktiga användningen av de medel som

aviserades i samband med omläggningen av energibeskattningen

bl.a. för att främja användning av förnybara energikällor och

energihushållning. I det fortsatta arbetet med en svensk

klimatstrategi bör insatser inom energi- och transportsektorerna

prioriteras. Enligt vad utskottet erfarit är regeringens

ambitionsnivå hög inför det ministermöte som kommer att äga rum

i Gdansk i mars nästa år, då förslag om långsiktiga

finansieringsmöjligheter för åtgärder inom Östersjöregionen

skall presenteras. De åtgärder som föreslås i den nu aktuella

propositionen är enligt utskottets mening väl ägnade att utgöra

underlag för ett aktivt deltagande från svensk sida vid

ministermötet. Som anförs i propositionen är emellertid

situationen vad beträffar energiförsörjningen i de baltiska

staterna sådan att omedelbara insatser krävs. Utskottet gör

därför samma bedömning som miljöministern när det gäller

angelägenheten i att miljöinsatser i Estland, Lettland, Litauen

och andra Östersjöländer kan påbörjas innan de långsiktiga

finansieringsfrågorna har lösts. En satsning på

energieffektivisering och inhemska energikällor får enligt

utskottets mening stor betydelse såväl från miljösynpunkt som

för att förbättra ländernas ekonomier och minska importbehovet

av bl.a. oljeprodukter. Utskottet finner det också nödvändigt

att ett program inleds för att minska miljöstörningarna från

jordbruket i Östersjöregionen liksom att öka

avloppsreningskapaciteten för att minska närsaltutsläppen till

Östersjön. Som anförs i propositionen bör programmen utformas så

att områden med våtmarker och sumpskogar i Estland, Lettland,

Litauen, Polen och Ryssland bevaras. Utskottet är inte berett

att i detta sammanhang förorda att riksdagen begär ett samlat

program för de baltiska staterna med den inriktning som anges i

motion Jo14 yrkande1. Motionsyrkandet avstyrks.

Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks

även motion Jo16 yrkande1.

Miljöanpassat energisystem i Estland, Lettland och Litauen

Propositionen

Miljöministern föreslår att 45miljoner kronor begärs av

riksdagen för att bidra till uppbyggnaden av ett miljöanpassat

energisystem i Estland, Lettland, Litauen och betonar att en

upprustning av energianläggningarna i dessa länder är en

angelägen åtgärd och kommer att kräva stora investeringar.

I propositionen anges att Europeiska utvecklingsbanken (EBRD)

förbereder tre projekt för att möta brådskande investeringsbehov

inom energisektorn.

En satsning på energieffektivisering och biobränslebaserad

värmeförsörjning i de baltiska staterna har enligt

miljöministern flera viktiga fördelar. Det skulle bl.a. vara en

av de mest kostnadseffektiva åtgärder som Sverige kan vidta på

kort sikt för att minska de globala koldioxidutsläppen. En ökad

användning av biobränslen skulle också minska andra

miljöstörningar, t.ex. svavelutsläpp. Det finns också goda

förutsättningar för att satsa på biobränslen och samtidigt kunna

bibehålla våtmarker och den biologiska mångfalden. Stödet bör

avse energieffektivisering och utveckling av miljöanpassad

energiproduktion och bör i första hand användas för projekt

rörande effektivisering och konvertering av panncentraler till

inhemskt biobränsle samt värmeproduktion, distribution och

användning. Projekten bör baseras på teknik som är anpassad för

tillverkning och användning inom länderna. Möjligheten att knyta

dessa aktiviteter till projekt inom FN:s ekonomiska kommission

för Europa (ECE) bör övervägas. En del av stödet bör inriktas på

att stimulera efterfrågan och tillverkning av utrustning som kan

bidra till en snabb teknikspridning. Samordning med EBRD:s

projekt bör vidare undersökas.

Ett villkor för att stödet skall kunna utgå bör enligt

propositionen vara att projekten tar hänsyn till

naturvårdsintressena och att åtgärderna långsiktigt minskar

behovet av fossila bränslen och bidrar till minskade

koldioxidutsläpp.

Motionerna

Socialdemokraterna begär i motion Jo14 yrkande2 att ett nytt

anslag "Åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum"

inrättas. För ändamålet bör för budgetåret 1992/93 anvisas

100miljoner kronor. Anslaget föreslås finansierat genom

omdisponeringar av de i propositionen föreslagna anslagen. För

de anslag som behandlas av jordbruksutskottet innebär detta

överföringar om sammanlagt 72750000kr, varav 70miljoner

kronor tas från anslaget Bidrag till miljöarbete. I avvaktan på

ett samlat program för Östeuropa i enlighet med motionens

yrkande1 (se ovan) bör enligt motionens yrkande3 (delvis) de

45miljoner kronor som föreslås under förevarande avsnitt

reserveras. Detta yrkandei sin återstående del behandlas nedan

under avsnittet om ett åtgärdsprogram för Östersjön (s.7f.).

Utskottets överväganden

Inledningsvis kan utskottet i likhet med miljöministern

konstatera att en upprustning av energianläggningarna i Estland,

Lettland och Litauen är en angelägen åtgärd som kommer att kräva

stora investeringar.

En satsning på energieffektivisering och biobränslebaserad

värmeförsörjning i de baltiska staterna har enligt utskottets

mening flera viktiga fördelar. Det är en mycket kostnadseffektiv

åtgärd för att på kort sikt minska de globala

koldioxidutsläppen. Samtidigt minskas också andra

miljöstörningar, t.ex. svavelutsläpp. Som anförs i propositionen

bör stödet avse energieffektivisering och utveckling av

miljöanpassad energiproduktion och i första hand användas för de

projekt som beskrivs i regeringens förslag.

Utskottet har tagit del av den studie om ett miljöanpassat

energisystem i Estland, Lettland och Litauen som Vattenfall

Energisystem AB har utfört på uppdrag av Miljö- och

naturresursdepartementet. Studiens förslag bygger på principen

om hjälp till självhjälp. På miljöområdet föreslås att stöd för

biobränslen bör inriktas mot oljeersättning helst genom

modifiering av befintlig utrustning där så är möjligt. En

övergång till biobränslen bör kombineras med

energieffektivisering. Ett miljöprogram för dessa länder bör som

referens jämföras med oljeskiffereldningen i Narvaregionen så

länge dessa förbränningsanläggningar inte åtgärdas på annat

sätt. Vidare bör biosatsningen begränsas i områden där naturgas

finns tillgänglig. Slutligen konstateras i studien att

effektivisering av värmeförsörjningssystemet från klimatsynpunkt

är kostnadseffektivt likvärdigt med stöd till bioenergisatsning.

Utskottet finner studien väl ägnad att utgöra grund för vidare

överväganden beträffande åtgärder på området.

I likhet med miljöministern anser utskottet att ett villkor

för att stödet skall kunna utgå bör vara att projekten tar

hänsyn till naturvårdsintressena, och att åtgärderna långsiktigt

minskar behovet av fossila bränslen. Mellan dessa båda intressen

torde inte föreligga några motsättningar, eftersom

förutsättningarna bör vara goda för satsningar på biobränslen,

samtidigt som man kan bevara våtmarker och den biologiska

mångfalden. Den inriktning av stödet som anges i propositionen

ligger enligt utskottets mening väl i linje med av riksdagen

fastställda miljömål. För ändamålet föreslagna medel utgör

enligt utskottets bedömning en god grund för påbörjande av det

angelägna arbetet för att de baltiska staterna skall kunna

utveckla en effektiv och väl fungerande energiförsörjning i

miljömässigt godtagbara former. I detta uppbyggnadsarbete torde

svenska företag och myndigheter ha goda förutsättningar att

medverka och att utveckla långsiktiga samarbetsformer när det

gäller teknologiöverföring och licenstillverkning. Som anförs i

propositionen bör samordning med EBRD:s projekt på området

undersökas vidare.

Utskottet ansluter sig således till regeringens förslag om

medelsanvisning och inriktning av Sveriges bidrag i uppbyggnaden

av ett miljöanpassat energisystem i de baltiska staterna. Det

anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag

och avstyrker motion Jo14 yrkande2.

Med det anförda avstyrks även motion Jo14 yrkande3 i

motsvarande del.

Åtgärdsprogrammet för Östersjön

Propositionen

I propositionen föreslås att 141,9 miljoner kronor anvisas för

åtgärdsprogrammet för Östersjön.

Enligt miljöministern bör i huvudsak tre områden inledningsvis

komma i fråga: kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd,

miljöanpassning av jordbruket samt avloppsreningsverk. Samtidigt

bör det finnas en viss flexibilitet i stödgivningen och en

beredskap att ändra inriktningen för t.ex. akuta åtgärdsbehov.

Det kan sålunda bli påkallat att ompröva den preliminära

fördelningen av stödet med hänsyn till behovet av akuta insatser

och utfallet av den finansieringskonferens som skall äga rum i

mars 1993.

Stödet till kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd samt

stödet till miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket --

8,9miljoner kronor resp. 25miljoner kronor -- bör ges till

såväl de tre baltiska staterna som till Polen och Ryssland.

Insatserna vad avser avloppsreningsverk beräknas till

108miljoner kronor och bör koncentreras till någon eller några

anläggningar i de baltiska staterna. Eventuella satsningar av

mer akut karaktär bör i första hand räknas av från det

medelsbehov som har beräknats för reningsverken.

Miljöinsatser inom jordbruket

Under hösten kommer en studie att bedrivas i de tre baltiska

staterna, där situationen för jordbruket studeras från olika

utgångspunkter. Studien, som har finansierats av Sverige, har

kostnadsberäknats till 2miljoner kronor.

Miljöministern framhåller att en viktig insats för att öka

miljömedvetandet inom jordbruket är att bistå med utbildning.

Som exempel nämns det svenska utbildningsprogrammet för

miljöförbättande åtgärder inom jordbruket som Naturvårdsverket,

Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har utarbetat för

informatörer och utbildningsansvariga vid myndigheter och

rådgivningsorganisationer. Likartade utbildningsinsatser kan

enligt miljöministern anpassas till de särskilda förhållanden

som föreligger i de olika länderna. Kostnaderna för en sådan

inledande utbildning har schablonmässigt beräknats till minst

1miljon kronor per land. Stödet bör bl.a. kunna ges till vissa

projekt av demonstrationskaraktär för att sprida kunskap om

miljöanpassad jordbruksteknik, t.ex. hantering av stallgödsel.

Ett utbildningsprogram med sikte på hantering av stallgödsel och

bekämpningsmedel är angeläget. Vidare bör kunskap spridas som på

sikt förbättrar balansen mellan djurhållning och växtodling.

Projekten bör inriktas på småskalighet och samarbetsmöjligheter

med hushållningssällskapen och Lantbrukarnas riksförbund bör

undersökas.

25miljoner kronor bör användas för miljöförbättrande

åtgärder i Estland, Lettland och Litauen samt i Polen och

Ryssland.

Motionerna

Eftersom Socialdemokraterna är tveksamma till de åtgärder som

föreslås för miljösatsningar på jordbrukets område, bör enligt

partimotion Jo14 yrkande3 anslaget minskas med för detta

ändamål föreslagna 25miljoner kronor. Tillsammans med de

45miljoner kronor för uppbyggnaden av ett miljöanpassat

energisystem i de baltiska staterna som föreslås reserverade (se

ovans.5) innebär yrkandet en minskning av anslaget Bidrag

till miljöarbete med totalt 70miljoner kronor. Behovet av att

hitta en långsiktig lösning för finansiering av Östersjöns

åtgärdsprogram framhålls i motionerna Jo13 (kds) yrkande1 och

Jo16(v) yrkande2. I motion Jo13 yrkande2 betonas vikten av

ett fasthållande vid den ursprungliga inriktningen för

användningen av de medel som anslagits till satsningar på

förnybara energikällor och ökad energihushållning.

Utskottets överväganden

Insatsområden m.m.

Åtgärdsprogrammet för Östersjön har sitt ursprung i den

konferens som anordnades i Ronneby i september 1990. Vid

konferensen beslöt de deltagande länderna att gemensamt utarbeta

ett åtgärdsprogram för Östersjön i syfte att återställa

Östersjöns ekologiska balans. Inom ramen för HELCOM tillsattes

en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta det föreslagna

åtgärdsprogrammet. I arbetsgruppen ingick representanter för

samtliga länder som gränsar till Östersjön, nämligen Danmark,

Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Sverige

och Tyskland samt sådana länder som bidrar till Östersjöns

belastning som Norge och Tjeckoslovakien. Dessutom deltog EG,

Världsbanken, EBRD, Europeiska investeringsbanken och Nordiska

investeringsbanken.

Vid en diplomatisk konferens i Helsingfors i april i år

godkändes den strategiska inriktningen av och huvudelementen i

åtgärdsprogrammet av de deltagande miljöministrarna. Programmet,

som är avsett att färdigställas till årsskiftet 1992/93,

innehåller såväl en beskrivning av Östersjöns miljösituation som

förslag om konkreta åtgärder för att begränsa utsläppen av

föroreningar. Bl.a. har en förteckning upprättats med 132

utpekade belastningskällor jämte åtgärdsförslag. Av dessa

belastningskällor har ett 40-tal bedömts som särskilt angelägna

att åtgärda. I programmet redovisas dessutom strategier och

handlingslinjer för att utveckla en fungerande marknadsekonomi.

Den totala kostnaden har uppskattats till 135miljarder kronor

för hela åtgärdsprogrammet. Programmet sträcker sig över en

tjugoårsperiod, medan de prioriterade åtgärderna föreslås

genomföras under den första femårsperioden.

I mars 1992 antog transportministrarna i länderna kring

Östersjön en plan för samarbete. Planen omfattar tre områden:

trafikens infrastruktur, trafiksäkerhet och transportsektorns

miljöarbete. Sverige har åtagit sig ordförandeskapet i gruppen

för miljösamarbetet. Resultatet skall redovisas under år 1993.

En internationell finansieringskonferens kommer att anordnas i

Gdansk i mars 1993 av en arbetsgrupp under HELCOM. I

arbetsgruppen ingår förutom deltagande länder och EG också de

ovan nämnda bankerna. Konferensen kommer huvudsakligen att ägnas

åtgärdsprogrammets finansiering. Avsikten är att vid konferensen

redovisa dels bankernas arbete med att finna finansiellt stöd

till åtgärdsobjekten, dels de nationella bidragen som stöd för

åtgärdsprogrammet.

Det kan i dag konstateras att Sverige har spelat en pådrivande

roll i Östersjösamarbetet. Utskottet finner det därför angeläget

att Sverige på ett tidigt stadium kan ställa medel till

förfogande för de åtgärder som bedöms som angelägna. I likhet

med miljöministern anser utskottet att det huvudsakligen är tre

områden som inledningsvis bör komma i fråga för ett svenskt

stöd, nämligen kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd,

miljöanpassning av jordbruket samt avloppsreningsverk. Som

anförs i propositionen kan den preliminära fördelningen av

stödet komma att omprövas med hänsyn till behovet av akuta

insatser och resultatet av finansieringskonferensen i mars 1993.

De åtaganden Sverige har gjort när det gäller återställandet

av Östersjöns ekologiska balans utgör ett led i det konsekventa

och målmedvetna arbete som är nödvändigt för att minska dagens

hot mot våra hav och kommer att kräva stora insatser under lång

tid framöver. En av förutsättningarna för att detta arbete skall

kunna bedrivas på ett effektivt och framgångsrikt sätt är en

långsiktig planering av arbetets finansiering. Samtidigt kräver

förhållandena i regionen att miljöinsatser kan påbörjas snarast

och utan hinder av att de långsiktiga finansieringsfrågorna inte

har hunnit lösas. Det belopp om 500 miljoner kronor som avsattes

våren 1992 i samband med omläggningen av energibeskattningen är

avsedda att användas för att finansiera insatser vad gäller

förnybar energi, hushållning samt vissa stödåtgärder i de

baltiska staterna och Östeuropa. Bl.a. skall visst

miljösamarbete med främst de baltiska staterna och Polen och

vissa kärnsäkerhetsfrågor finansieras med dessa medel. Vid sin

behandling av regeringens förslag förutsatte utskottet att

regeringen noga följer industrins energianvändning och vid behov

återkommer med förslag om åtgärder som syftar till att uppfylla

de nationella miljömålen (prop.1991/92:150, JoU24,

rskr.355). Som anförs i propositionen kommer förslag om den

långsiktiga användningen av medel att föreläggas riksdagen i

samband med en till våren 1993 aviserad klimatproposition. I

detta sammanhang förutsätter utskottet att medlen fördelas på

ett sådant sätt att en bibehållen ambitionsnivå kan

upprätthållas när det gäller åtgärder för att stärka

biobränslenas konkurrenskraft, öka energihushållningen och

användningen av andra förnybara energikällor. Med det anförda

finner utskottet syftet med motionerna Jo13 och Jo16 yrkande2

i allt väsentligt tillgodosett. Motionerna bör inte påkalla

någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

Miljöinsatser inom jordbruket

För att minska miljöstörningarna från jordbruket i

Östersjöregionen är det enligt utskottets mening nödvändigt med

skyndsamma åtgärder för att öka miljömedvetandet inom

jordbruket. En viktig insats bör härvid vara att bistå med

utbildning. Det svenska utbildningsprogrammet för

miljöförbättande åtgärder inom jordbruket som Naturvårdsverket,

Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har utarbetat för

informatörer och utbildningsansvariga vid myndigheter och

rådgivningsorganisationer bör kunna läggas till grund för

utbildningsinsatser anpassade till de särskilda förhållanden som

föreligger i de olika länderna. Som anförs i propositionen bör

stödet bl.a. kunna ges till vissa projekt av

demonstrationskaraktär för att sprida kunskap om miljöanpassad

jordbruksteknik och till ett utbildningsprogram inriktat på

hantering av stallgödsel och bekämpningsmedel.

Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att utskottet

ansluter sig till regeringens förslag vad gäller såväl

utformningen av ett åtgärdsprogram för Östersjön i stort som

miljöinsatser inom jordbruket och den föreslagna

medelsberäkningen. Utskottet avstyrker således motion Jo14

yrkande3 i återstående del om en minskning av anslaget med

sammanlagt 70miljoner kronor, varav 25miljoner kronor avser

jordbruket.

Avloppsreningsverk

Utskottet vill i detta sammanhang peka på följande synpunkter

som anförts av representanter för Växjö kommun vid deras

uppvaktning hos utskottet. Därvid framhölls att Växjö, som är

s.k. vänstad med Kaunas i Litauen, har inlett ett nära samarbete

om byggandet av ett avloppsreningsverk där. Kaunas, med ca 480

000 invånare är en viktig industristad men saknar helt kommunal

avloppsrening. Projekteringen av reningsverket är långt

framskriden, och anläggningsarbetena har redan påbörjats.

Däremot saknas medel för stora delar av investeringen. Tanken är

att projektet skall samfinansieras med bidrag från Litauen och

Östersjösamarbetets finansiärer. Enligt kommunen borde

Kaunasverket, med hänsyn till att det åtnjuter mycket hög

prioritet enligt 1992 års Östersjödeklaration och till att

omfattande åtaganden redan gjorts från svensk sida, vara ett av

de projekt som omfattas av de i propositionen omnämnda

insatserna.

Miljöministern anför i propositionen att en noggrannare analys

av vilket eller vilka reningsverk som kan komma i fråga för

svenska satsningar i de baltiska staterna bör ske under hösten

1992, så att detta kan redovisas vid finansieringskonferensen i

mars 1993. Utskottet har erfarit att detta analysarbete har

försenats. Utskottet kan givetvis inte ha någon egen uppfattning

om prioritetsordningen men utgår från att analysen även kommer

att innefatta det planerade Kaunasverket.

Vision för Östersjöområdet

Propositionen

1,5miljoner kronor föreslås anvisade för utarbetande av en

vision för Östersjöområdet.

Vid konferensen i Karlskrona i augusti 1992 enades de

deltagande ministrarna och övriga representanter för länderna

runt Östersjön om att utarbeta en vision och strategier för

Östersjöområdet fram till år 2010. En särskild arbetsgrupp

kommer att övervaka arbetet med planen som beräknas vara

slutförd under år1994. Sverige har åtagit sig att bidra med

nödvändiga sekretariatsfunktioner för gruppen genom

Östersjöinstitutet i Karlskrona. Medelsbehovet har beräknats

till totalt 3miljoner kronor för genomförande av uppdraget.

Motionen

Enligt Socialdemokraterna bör medelsbehovet för sekretariatet

kunna täckas inom ramen för givna anslag, och man begär därför i

motion Jo14 yrkande5 att regeringens förslag avslås.

Utskottets överväganden

Utskottet delar miljöministerns bedömning av medelsbehovet för

de sekretariatsfunktioner som Sverige har åtagit sig att bidra

med. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och

avstyrker motion Jo14 yrkande 5.

Övriga frågor

Propositionen

Miljö- och naturresursdepartementets utredningsanslag bör

enligt miljöministern utökas med 2,5miljoner kronor.

Miljöministern anför att regeringskansliet och en rad centrala

myndigheter kommer att spela en viktig roll i miljösamarbetet

med de central- och östeuropeiska länderna. Det är angeläget att

tillgängliga nationella och internationella resurser kan

samordnas och utnyttjas effektivt. Svenska bilaterala insatser

bör därför samordnas med stöd från andra bilaterala och

multilaterala finansiärer. Miljöministern kommer att verka för

att åtgärdsarbetet genomförs skyndsamt. Han förutser vidare att

myndigheter som NUTEK, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen,

Statens kärnkraftinspektion, Statens strålskyddsinstitut,

Lantmäteriverket och Boverket var och en inom sitt ansvarsområde

kommer att ha en central roll när det gäller det

myndighetsanknutna samarbetet.

Som ett led i genomförandet av de åtgärder som föreslås i

propositionen kommer utredningsverksamhten inom Miljö- och

naturresursdepartementet att öka. Vissa ytterligare kommitté-

och utredningsinsatser kan också förutses inför genomförandet av

det stöd till Östeuropa som föreslagits liksom på klimatområdet

samt för fastighetsfrågor i Östeuropa.

Motionen

Om organisationen av arbetet med att återuppbygga Östeuropa

skall skötas på ett kompetent och trovärdigt sätt bör enligt

Socialdemokraternas motion Jo14 kostnaderna för fastighetsfrågor

i Östeuropa och utredningar för genomförande av stödet till

Östeuropa inte bestridas av Miljö- och naturresursdepartementets

utredningsanslag. Förslaget om höjning av anslaget bör därför

avslås (yrkande6).

Utskottets överväganden

Mot bakgrund av de gigantiska insatser som erfordras för att

bistå Central- och Östeuropa i dessa länders arbete med att

under miljömässigt godtagbara former genomföra nödvändiga

strukturförändringar för övergång till en fungerande

marknadsekonomi, anser utskottet det angeläget att tillgängliga

nationella och internationella resurser kan utnyttjas effektivt.

Svenska bilaterala insatser bör därför samordnas med stöd från

andra bilaterala och multilaterala finansiärer, och arbetet bör

genomföras skyndsamt. Utskottet förutsätter att i detta arbete

de goda förutsättningar som finns för ett brett engagemang från

myndigheter, institutioner, organisationer, företag,

utbildningsförbund m.fl. tas till vara. Utskottet förutsätter

vidare att myndigheter som NUTEK, Naturvårdsverket,

Kemikalieinspektionen, Statens kärnkraftinspektion, Statens

strålskyddsinstitut, Lantmäteriverket och Boverket var och en

inom sitt ansvarsområde kommer att ha en central roll när det

gäller det myndighetsanknutna samarbetet.

Utskottet anser att riksdagen bör godta miljöministerns

bedömning att utredningsverksamheten inom Miljö- och

naturresursdepartementet beräknas öka som ett led i

genomförandet av de åtgärder som föreslagits. Härutöver kan

vissa ytterligare kommitté- och utredningsinsatser förväntas.

Utskottet ansluter sig därför till miljöministerns förslag om

förstärkning av departementets utredningsanslag. Det anförda

innebär att utskottet avstyrker motion Jo14 yrkande6 om en

halvering av den föreslagna förstärkningen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ett samlat program för

Östeuropapolitikenm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo14 yrkande1 och

1992/93:Jo16 yrkande1,

res. 1 (s)

2. beträffande utredningar m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Jo14 yrkande6 till

Utredningarm.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 2500000kr,

res. 2 (s)

3. beträffande bidrag till miljöarbete

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Jo14 yrkande3 till Bidrag till

miljöarbete på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 186900000kr,

res. 3 (s)

4. beträffande den långsiktiga finansieringen av

åtgärdsprogrammet för Östersjönm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo13 och 1992/93:Jo16

yrkande2,

5. beträffande bidrag till internationellt samarbete kring

den byggda miljön m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Jo14 yrkande5 till Bidrag till

internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m. på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under

fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

1500000kr,

res. 4 (s)

6. beträffande ett nytt anslag för åtgärder för

miljöanpassad energiförsörjning i Estland, Lettland och

Litauen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo14 yrkande2.

res. 5 (s)

Stockholm den8 december1992

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg(s), Ivar

Virgin(m), Ingvar Eriksson(m), Inga-Britt Johansson(s),

Åke Selberg(s), Lennart Brunander(c), Inge Carlsson(s),

Kaj Larsson(s), Christer Windén(nyd), Ulla Pettersson(s),

CarlG Nilsson(m), Sinikka Bohlin(s), Patrik Norinder(m),

Lennart Fremling(fp) och Carl-Olov Persson(kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag(v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka

Bohlin(allas) har avgett följande reservationer

1. Ett samlat program för Östeuropapolitikenm.m. (mom.1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.4

börjar med "Som miljöministern" och slutar med "Motionsyrkandet

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Inledningsvis kan utskottet konstatera att Västvärldens stöd

för den demokratiska utvecklingen i Öst- och Centraleuropa och

bidrag till ett livskraftigt näringsliv och en miljöanpassad

utveckling inte har varit tillräckliga. Med undantag av de

förslag som avser åtgärdsprogrammet för Östersjön anser

utskottet i likhet med Socialdemokraterna att regeringens

förslag präglas av brist på förhållningssätt till

Östeuropapolitiken i stort, till det internationella samarbetet

på området och till organisationen av de svenska insatserna för

dessa länder. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med

ett samlat handlingsprogram för Östeuropapolitiken. Programmet

bör omfatta en miljöanpassad energiförsörjning, konkreta

insatser, en trovärdig organisation och en långsiktigt uthållig

finansiering. I avvaktan på ett sådant program föreslår

utskottet i det följande vissa omdisponeringar av regeringens

förslag om medelsanvisning (res.2--5 och näringsutskottets

betänkande 1992/93:NU20 res. 1 och 2). Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo14 yrkande1 bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande ett samlat program för Östeuropapolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo14 yrkande1

och med avslag på motion 1992/93:Jo16 yrkande1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Utredningarm.m. (mom.2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.12

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "föreslagna

förstärkningen" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo14 är det angeläget att det

internationella arbetet på klimatområdet kan drivas vidare. På

detta området har Sverige ett högt internationellt anseende som

bör bibehållas. Regeringens avsikter vad beträffar arbetet med

fastighetsfrågor i Östeuropa är -- som de framställs i

propositionen -- emellertid mycket oklara. Även redogörelsen för

genomförande av stödet till Östeuropa präglas av oklarhet och är

enligt utskottet ett gott exempel på regeringens brist på

eftertanke när det gäller frågan om hur arbetet med

rekonstruktionen av Östeuropa skall organiseras. Skall detta

arbete kunna genomföras på ett kompetent och trovärdigt sätt bör

åtgärderna inte finansieras över Miljö- och

naturresursdepartementets anslag för utredningar. Utskottet

ansluter sig således till motion Jo14 yrkande6 om en minskning

av anslaget med 1250000kr.

dels att utskottets hemställan under2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande utredningarm.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1992/93:Jo14 yrkande6 till

Utredningarm.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 1250000kr,

3. Bidrag till miljöarbete (mom.3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på

s.7börjar med "Med det" och slutar med "motsvarande del"

bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo14 saknas i propositionen en redogörelse

för hantering och fördelning av de medel som föreslås anvisade.

Inte heller framgår av regeringens förslag hur arbetet skall

organiseras. Utskottet anser därför att det föreslagna beloppet

om 45miljoner kronor för bidrag till uppbyggnaden av ett

miljöanpassat energisystem i Estland, Lettland och Litauen under

anslaget Bidrag till miljöarbete bör reserveras i avvaktan på

ett mer detaljerat förslag om medlens vidare användning. Med det

anförda ansluter sig utskottet till motionens yrkande3 i nu

aktuell del.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.10

börjar med "För att" och slutar med "avser jordbruket" bort ha

följande lydelse:

För att -- -- -- (=utskottet) -- -- -- inom jordbruket. I

propositionen föreslås ett antal åtgärder, bl.a.

utbildningsprogram och vissa projekt av demonstrationskaraktär.

Utskottet, som ställer sig tveksamt till de föreslagna

åtgärderna, ansluter sig till motion Jo14 yrkande3 i

återstående del. Regeringen bör således återkomma till riksdagen

med ett mer preciserat förslag. I avvaktan härpå bör anslaget

Bidrag till miljöarbete minskas med ytterligare 25 miljoner

kronor eller sammanlagt 70miljoner kronor.

dels att utskottets hemställan under3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande bidrag till miljöarbete

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1992/93:Jo14 yrkande3 till Bidrag till

miljöarbete på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 116900000kr,

4. Bidrag till internationellt arbete kring den byggda

miljön m.m.(mom.5)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.11

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande5" bort ha

följande lydelse:

I propositionen föreslås att 1,5miljonerkronor anvisas för

bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön.

Medelsbehovet i sig är emellertid inte tillräckligt preciserat,

och några skäl för att kostnaderna för den särskilda

arbetsgruppen inte kan täckas inom ramen för redan beviljade

anslag har inte angetts. Utskottet finner därför förslaget

alltför otillräckligt för att kunna ligga till grund för något

ställningstagande från riksdagens sida. Med det anförda

tillstyrker utskottet motion Jo14 yrkande5 om avslag på

regeringens förslag i denna del.

dels att utskottets hemställan under5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande bidrag till internationellt samarbete kring

den byggda miljön m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo14 yrkande5

avslår regeringens förslag såvitt avser bidrag till

internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m.,

5. Ett nytt anslag för åtgärder för miljöanpassad

energiförsörjning i Estland, Lettland och Litauen (mom.6)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2 i

näringsutskottets betänkande 1992/93:NU20 och reservationerna

2--4 i förevarande betänkande

Reservanterna (s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.6

börjar med "I likhet" och på s.7 slutar med "yrkande2" bort

ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo14 bör ett nytt anslag för Åtgärder för

miljöanpassad energiförsörjning i Estland, Lettland och Litauen

inrättas. Anslaget bör användas för åtgärder avseende

energihushållning, uppbyggnad av biobränsleanläggningar och

försörjningssystem samt för kompetensuppbyggnad när det gäller

biobränslen. För ändamålet bör anslaget som engångsanvisning

tillföras 100miljonerkronor. Det anförda innebär att

utskottet tillstyrker motion Jo14 yrkande2.

dels att utskottets hemställan under6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande ett nytt anslag för Åtgärder för

miljöanpassad energiförsörjning i Estland, Lettland och

Litauen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo14 yrkande2

till Åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Estland,

Lettland och Litauen på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 100000000kr.