Bet. 1992/93:JoU13

Jordbruksutskottets betänkande

1992/93:JOU13

Statsbudgeten för budgetåret 1993/94 (Jordbruksdepartementet)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

JoU13

NIONDE HUVUDTITELN

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet huvuddelen av de

förslag som framlagts under Jordbruksdepartementets huvudtitel.

I ett inledande avsnitt behandlas regeringens förslag om

anpassningsåtgärder inom jordbruket inför ett EG-medlemskap m.m.

Här ingår bl.a. åtgärder inom vegetabiliesektorn för budgetåren

1993/94 och 1994/95, fodermedelsregleringen, oljeväxtodlingen,

stöd till ekologisk produktion, finansieringen av åtgärder inom

vegetabiliesektorn och grunderna för anpassningsåtgärder inom

animaliesektorn. Bland regeringsförslagen finns bl.a. förslag om

ett arealbidrag med villkor att 15 % av stödarealen ansluts till

omställningsprogrammet från och med år 1993.

Utskottet föreslår att kravet på 15 % omställning av

stödarealen slopas som villkor för arealbidrag och förordar att

regeringen prövar möjligheterna att fasa in det svenska

omställningsprogrammet i EG:s trädesprogram. Vidare föreslår

utskottet att arealbidraget skall omfatta samma grödor som

inkomststödet och att inlösenpriset på spannmål höjs till 1,05

kr per kg. Härigenom kommer arealbidrag att utgå även för t.ex.

sockerbetor och potatis. Mot dessa beslut reserverar sig

Socialdemokraterna i utskottet.

I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag i det

inledande avsnitt som gäller vissa riktlinjer för jordbrukets

EG-anpassning m.m., med de jämkningar som föranleds av

utskottets ställningstagande beträffande arealbidraget.

Vidare behandlas regeringens förslag om anslag för budgetåret

1993/94 under litt. A, B, C, D, F, G och H3--H7.

I anslutning till anslaget B 5 Stöd till skuldsatta

jordbrukare föreslår utskottet att regeringen gör en snabb

översyn av tillämpningen av denna stödform.

Under anslaget B 10 Omställningsåtgärder i jordbruket

redovisar utskottet budgeteffekterna av utskottets ovan angivna

ställningstaganden.

De anslagspunkter som ej tillhör jordbruksutskottets

beredningsområde behandlas av lagutskottet, utbildningsutskottet

och bostadsutskottet.

Till betänkandet har fogats fem reservationer (s, nyd) och ett

särskilt yttrande (c, kds).

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen (Jordbruksdepartementet)

att riksdagen godkänner vad som förordats om

1. principerna för fastställandet av kompensationsbeloppet

till jordbruket (avsnitt 4.3),

2. vegetabiliesektorn budgetåret 1993/94 (avsnitt 5.1),

3. vegetabiliesektorn budgetåret 1994/95 (avsnitt 5.2),

4. fodermedelsregleringen (avsnitt 5.3),

5. oljeväxtodlingen efter budgetåret 1993/94 (avsnitt 5.4),

6. främjandet av ekologisk produktion (avsnitt 5.5),

7. finansieringen av åtgärder inom vegetabiliesektorn (avsnitt

5.6)

samt

8. grunderna för anpassningsåtgärder inom animaliesektorn

(avsnitt 5.7).

I den del av propositionen som avser anslag för budgetåret

1993/94 har regeringen föreslagit

A. Jordbruksdepartementet m.m.

(A 1) att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret

1993/94 anvisar ett ramanslag på 32 625 000 kr.

(A 2) att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1993/94

anvisar ett förslagsanslag på 7 353 000 kr.

(A 3) att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret

1993/94 anvisar ett ramanslag på 9 313 000 kr.

(A 4) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella

organisationer m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 36 000 000 kr.

B. Jordbruk och trädgårdsnäring

(B 1) att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret

1993/94 anvisar ett ramanslag på 113 077 000 kr.

(B 2) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1993/94

statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med

sammanlagt högst 5000000 kr,

(B 2) 2. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets

rationalisering, m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 10 000 000 kr.

(B 3) 1. att riksdagen medger att en rörlig kredit på 35

miljoner kronor i Riksgäldskontoret får disponeras för

jordfondsändamål under budgetåret 1993/94,

(B 3) 2. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets

rationalisering för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 1 000 kr.

(B 4) att riksdagen till Täckande av förluster på grund av

statlig kreditgaranti för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 19928000 kr.

(B 5) att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 10000000

kr.

(B 6) att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 38 000 000 kr.

(B 7) att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 435000000

kr.

(B 9) att riksdagen till Stöd till innehavare av

fjällägenheter m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 1 538 000 kr.

(B 10) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att

Statens jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och spannmål

under budgetåret 1993/94 får disponera en rörlig kredit på

700000000 kr i Riksgäldskontoret,

(B 10) 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att

Statens jordbruksverk för finansiering av underskottet i

spannmålsregleringen för 1990 års skörd under budgetåret 1993/94

får disponera en rörlig kredit på 50 000 000 kr i

Riksgäldskontoret,

(B 10) 3. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov

höja de rörliga krediter som Statens jordbruksverk disponerar

för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av

underskott i spannmålsregleringen,

(B 10) 4. att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket

m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2 212

001 000 kr.

(B 11) att riksdagen till Rådgivning och utbildning för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

29785000 kr.

(B 12) att riksdagen till Stöd till sockerbruket på Gotland

m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

12500000 kr.

D. Fiske

(D 1) 1. att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen

för verksamheten inom Fiskeriverkets ansvarsområde i enlighet

med vad som förordats i avsnittet Slutsatser,

(D 1) 2. att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret

1993/94 anvisar ett ramanslag på 49 463 000 kr.

(D 2) att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 4 084 000

kr.

(D 8) att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild

fiskerätt m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag

på 1 000 000 kr.

(D 9) att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 3 612 000

kr.

F. Djurskydd och djurhälsovård

(F 1) 1. att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen

för verksamheten inom Statens veterinärmedicinska anstalts

ansvarsområde i enlighet med vad som förordats under avsnittet

Slutsatser,

(F 1) 2. att riksdagen till Statens veterinärmedicinska

anstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett

anslag på 1 000 kr.

(F 2) att riksdagen till Bidrag till Statens

veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 67 121 000 kr.

(F 3) att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på

1 000 kr.

(F 4) att riksdagen till Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1993/94 anvisar

ett förslagsanslag på 76 868 000 kr.

(F 5) att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare

för veterinärvård för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 6000000 kr.

(F 6) att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag

på 25 757 000 kr.

(F 7) att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5 608 000 kr.

(F 8) att riksdagen till Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 51 766 000 kr.

G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor

(G 1) att riksdagen till Statens utsädeskontroll:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på

1 000 kr.

(G 2) att riksdagen till Bidrag till Statens utsädeskontroll

för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2 416 000

kr.

(G 3) att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret

1993/94 anvisar ett ramanslag på 646 000 kr.

(G 4) att riksdagen till Statens maskinprovningar:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på

1 000 kr.

(G 5) att riksdagen till Bidrag till Statens maskinprovningar

för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 7 443 000

kr.

(G 6) att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag

på 28 315 000 kr.

(G 7) att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2 429 000 kr.

H. Livsmedel

(H 3) att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 3 750 000 kr.

(H 4) att riksdagen till Inköp av livsmedel m.m. för

beredskapslagring för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 87 398 000 kr.

(H 5) att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av

livsmedel m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag

på 247 280 000 kr.

(H 6) 1. att riksdagen medger att Statens jordbruksverk för

råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1993/94 får disponera

en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr i Riksgäldskontoret,

(H 6) 2. att riksdagen till Industrins

råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 172 000 000 kr.

(H 7) att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret

1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 11 514 000 kr.

Motioner

1992/93:Jo203 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att inga krav om ytterligare omställning

ställs innevarande år för att arealbidrag skall utgå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att anpassningen till EG:s regler måste

drivas snabbare.

1992/93:Jo204 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till södra Sveriges skogs- och

mellanbygder samt öarna Öland och Gotland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om exportstöd.

1992/93:Jo205 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att det svenska

inlösenpriset och arealbidraget för spannmål av 1993 års skörd

skall anpassas till EG:s nivå.

1992/93:Jo206 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om möjlighet för ideellt drivna ridskolor att få del av

världsmarknadens prissättning på svenskt spannmålsöverskott.

1992/93:Jo207 av Karl-Göran Biörsmark och Margitta Edgren (fp)

vari yrkas att riksdagen begär att regeringen till riksdagen

återkommer med en plan för hur produktion av grönmjöl kan

upprätthållas intill dess vi blir medlemmar i EG.

1992/93:Jo208 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att

anpassa reglerna om arealbidragen för ekologiska jordbruk som

inte använder kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1992/93:Jo211 av Lennart Brunander och Birger Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om hjälp till jordbruksföretag som

är hårt skuldsatta.

1992/93:Jo212 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av att regeringen tar initiativ till en snabb

problem- och åtgärdsanalys av lantbruksföretagens ekonomiska

situation.

1992/93:Jo213 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en analys av de

ekonomiska konsekvenserna till följd av beslut om vissa nya

bestämmelser kring djurskydd och miljö samt förslag om åtgärder

i anledning härav,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att kostnadskonsekvenserna för de i vissa

fall högre svenska kraven inom djurskyddet i förhållande till EG

bör beaktas.

1992/93:Jo215 av Christer Windén m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att trädeskrav för erhållande av

arealstöd inte skall erfordras för 1993,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om principerna för användning av överskott av

jordbruksprodukter fram till ett förmodat EG-inträde.

1992/93:Jo216 av Bo Bernhardsson och Gunnar Nilsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ändrade regler för omställning

av jordbruksmark.

1992/93:Jo218 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om jordbrukets omställningsprogram.

1992/93:Jo221 av Roland Larsson och Rosa Östh (c) vari yrkas

att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med en

plan för hur den svenska produktionen av konsttorkat grönfoder

skall kunna upprätthållas fram till ett eventuellt

EG-medlemskap.

1992/93:Jo222 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om förhållandena för jordbrukets dränerings- och

täckdikningsentreprenörer.

1992/93:Jo223 av Harry Staaf och Liisa Rulander (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda ett stöd till ekologiskt

lantbruk genom ändrad arealersättning och borttagandet av

förmalningsavgiften på spannmål som odlats på KRAV-godkänt

lantbruk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

något inträdeskrav inte skall ställas för erhållande av

arealersättning till ekologiskt lantbruk,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda stödformer för utveckling av

ekologiskt lantbruk och ekologisk trädgårdsodling.

1992/93:Jo225 av Inge Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen

begär att regeringen till vårriksdagen inkommer med förslag om

hur produktion av grönmjöl kan upprätthållas fram till ett

EG-inträde.

1992/93:Jo226 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den redan 1993/94

anpassar pris- och stödnivåer för svensk vegetabilieodling och

köttproduktion till motsvarande EG:s nivå,

2. att riksdagen inför ett exportstöd för svenskt jordbruk som

motsvarar EG:s exportstöd.

1992/93:Jo227 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en utredning om maskinringar för lantbruksföretag.

1992/93:Jo228 av Roland Larsson och Birgitta Carlsson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att inlösenpriset på spannmål för

1993 års skörd skall vara 1 kr per kg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arealstöd.

1992/93:Jo230 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen

begär att regeringen följer utvecklingen så att de svenska

företagen för valltorkning inte slås ut under tiden före ett

tänkt EG-medlemskap.

1992/93:Jo231 av Harry Staaf och Ulf Björklund (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en högre arealersättning

alternativt i kombination med ett högre inlösenpris för

spannmål, finansierat genom spannmålsregleringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att krav om att gå in i

omställningsprogrammet ej skall ställas för att få del av

arealersättningen.

1992/93:Jo232 av Rosa Östh och Birger Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att inlösenpriset på spannmål för

1993 års skörd skall vara 1 kr per kg,

2. att riksdagen beslutar att kravet på 15 % omställning ej

skall gälla för 1993,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tidigare besked till lantbrukarna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det regionala stödområdet.

1992/93:Jo233 av Kjell Ericsson och Karin Starrin (c) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att slopa kravet på 15 % omställning

under 1993 för att arealbidrag skall utgå,

2. att riksdagen beslutar att införa exportstöd för svenska

jordbruksprodukter,

3. att en harmonisering i övrigt med EG:s regelverk såsom

t.ex. arealbidrag skall komma till stånd så snart det kan ske.

1992/93:Jo234 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en utredning för att klarlägga effekterna av

omställningen i jordbruket i vissa speciella fall.

1992/93:Jo235 av Bo Arvidson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regler och tidpunkt för omställning av

jordbruksmark,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den framtida anpassningen till EG-nivå,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett kommande GATT-avtal,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheterna för olika nischgrödor.

1992/93:Jo236 av Bengt Rosén och Gudrun Norberg (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av stimulans av biodlingen.

1992/93:Jo237 av Karl-Gösta Svenson och Bertil Danielsson (m)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att kravet på träda inte skall

omfatta år 1993,

2. att riksdagen beslutar att vidta erforderliga åtgärder för

att minimera de negativa effekter som i motionen angivna exempel

utvisar.

1992/93:Jo238 av Christer Lindblom (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jordbrukets situation i södra Sveriges

skogs- och mellanbygd samt på Öland och Gotland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om angelägenheten av en snabbare

EG-anpassning av svenskt jordbruk.

1992/93:Jo239 av Isa Halvarsson m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om angelägenheten av en snabbare EG-anpassning.

1992/93:Jo240 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om särregler för vissa ärtodlare vad avser krav

på omställning av åkerareal.

1992/93:Jo243 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

stöd för svensk produktion av lucernmjöl o.d.

1992/93:Jo245 av Arne Andersson och Stig Bertilsson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om angelägenheten av en snabbare

EG-anpassning.

1992/93:Jo246 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna att

bistå svensk pälsdjursnäring med stöd i enlighet med vad i

motionen anförts.

1992/93:Jo247 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att ekologiskt odlad areal bör undantas från krav på 15 %

träda för att kvalificeras för arealersättning.

1992/93:Jo248 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att övergångsreglerna bör utformas så att

en smidig anpassning till EG:s jordbrukspolitik kan ske i

samband med kommande EG-förhandlingar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att kravet på omställning för arealbidrag

bör ges en utformning mer likartad EG:s politik,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att anpassningsomställningen bör prövas i

enlighet med vad vi i motionen anfört,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en generös syn på återbetalningskrav.

1992/93:Jo249 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vallodling som villkor för arealbidrag,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en allmän

fiskevårdsavgift,

3. att riksdagen till anslaget B 11 Rådgivning och utbildning

för budgetåret 1993/94 anvisar 65 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit eller således 94 785 000 kr,

4. att riksdagen till anslaget A 1 Jordbruksdepartementet för

budgetåret 1993/94 anvisar 3000000 kr mindre än vad

regeringen föreslagit eller således 29625000 kr,

5. att riksdagen till anslaget A 2 Lantbruksråd för budgetåret

1993/94 anvisar 2 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit

eller således 5 353 000 kr,

6. att riksdagen till anslaget B 1 Statens jordbruksverk för

budgetåret 1993/94 anvisar 10 000 000 kr mindre än vad

regeringen föreslagit eller således 103 077 000 kr,

7. att riksdagen till anslaget H 4 Inköp av livsmedel m.m. för

beredskapslagring för budgetåret 1993/94 anvisar 30 000 000 kr

mindre än vad regeringen föreslagit eller således 57 398 000 kr,

8. att riksdagen till anslaget H 5 Kostnader för

beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1993/94

anvisar 20 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller

således 227 280 000 kr.

1992/93:Jo250 av Ivar Franzén (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att inga tvingande krav på

ytterligare omställning skall ställas för erhållande av

arealbidrag,

2. att riksdagen beslutar att omställningsareal skall

behandlas som EG-träda enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att biobränslen/drivmedel skall

främjas enligt vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att arealbidraget skall höjas enligt

vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att svenska jordbrukare så långt som

möjligt skall få konkurrera på lika villkor med jordbrukarna

inom EG och att införselavgifter och exportmöjligheter skall

anpassas med hänsyn till detta.

1992/93:Jo251 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd till

lantbruksnäringen på Gotland,

2. att riksdagen beslutar att kravet på 15 % omställning av

stödarealen inte skall genomföras på Gotland med tanke på

livsmedelsnäringens överlevnad på ön.

1992/93:Jo253 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om landsbygden som resurs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om biologisk mångfald och värdering av

jordbrukets kollektiva nyttigheter.

1992/93:Jo255 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till införande av

arealbidrag budgetåret 1993/94,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning om ett utvecklat

landskapsvårdsstöd med den inriktning som motionen anger,

3. att riksdagen till anslaget B 10 Omställningsåtgärder i

jordbruket m.m. anvisar 1 965 501 000 kr, dvs. 246 500 000 kr

mindre än regeringens förslag,

4. att riksdagen beslutar att inom ramen för anslaget B 10

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. omfördela 25 000 000 kr

till stöd för ekologisk odling,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omvandling av prisregleringsavgiften till

miljöavgift,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en förlängning av inkomststödet och dess

finansiering,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tidsbegränsat marknadsföringsstöd för

svenska kvalitetslivsmedel,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om framtagande av en nationell aktionsplan

för bevarande av den biologiska mångfalden.

1992/93:Jo256 av Birgitta Carlsson och Roland Larsson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att kravet på 15 % omställning inte

skall gälla för 1993 års skörd,

2. att riksdagen beslutar i enlighet med motionens krav om

exportstöd till svenskt jordbruk,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regler för 1994 års skörd,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att stimulera odling av

råvaror till biobränsle och industriell användning.

1992/93:Jo402 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om torskodlingsförsök i Bottenhavet.

1992/93:Jo406 av Inge Carlsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär beslut om total fredning

av lax i de till Sverige hörande uppväxtområdena i södra

Östersjön,

2. att riksdagen hos regeringen begär beslut om ytterligare

begränsningar av fiske efter lax med mängdfångande redskap längs

Norrlandskusten samt i och strax utanför älvarna,

3. att riksdagen begär att regeringen verkar för en

internationell överenskommelse om fredning av laxens

uppväxtområden i hela Östersjön.

1992/93:Jo407 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av åtgärder för att stärka

torskbeståndet.

1992/93:Jo408 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

åtgärder för laxbeståndet.

1992/93:Jo409 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om åtgärder för att rädda den naturreproducerande laxen.

1992/93:Jo410 av Ingrid Näslund och Chatrine Pålsson (kds)

vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av fler laxtrappor.

1992/93:Jo413 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förslag om införande av allmän

fiskevårdsavgift.

1992/93:Jo419 av Dan Eriksson i Stockholm och Christer Windén

(nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en omedelbar fredning av lax i de

uppväxtområden i södra Östersjön som hör till Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Sverige kraftfullt bör verka för en internationell

överenskommelse om fredning på laxens uppväxtområden i hela

Östersjön.

1992/93:Jo420 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om restaurering av fiskevatten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stiftelser för förvaltande av fiskerätten.

1992/93:Jo513 av Arne Jansson (nyd) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att anslå 5000000 kr av allmänna medel till Statens

veterinärmedicinska anstalt för forskning om älgdöden.

1992/93:Jo522 av Lennart Brunander och Kjell Ericsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om medel till analyser och forskning kring

den sjukdom som drabbat älgar i västra Sverige.

1992/93:Jo523 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att resurser för ombyggnad och

miljöförbättrande åtgärder kan tas från anslaget för omställning

i jordbruket.

1992/93:Jo612 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om åtgärder för Västerbottenslaxens bevarande.

1992/93:Jo644 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förändringar av riktlinjerna för användandet

av landskapsvårdsmedel.

1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att jordbrukspolitiken skall verka för att

de svenska jordbrukarna ges möjlighet att konkurrera på lika

villkor med jordbrukarna i EG.

1992/93:N255 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ramprogram på jordbruks- och

livsmedelssektorn.

1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om landskapsvårdande insatser efter 1994.

1992/93:A471 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ytterligare omställning av

jordbruksmark inte bör ske i Västmanland.

Utfrågning, uppvaktningar m.m.

Utskottet har anordnat en utfrågning med representanter för

Jordbruksverket angående vissa omställningsfrågor och om

merkostnader för svensk animalieproduktion till följd av

bestämmelser om djurskydd och miljö m.m. Vidare har utskottet

uppvaktats av representanter för Svenska naturskyddsföreningen,

Lantbrukarnas riksförbund, Sockerbolaget, betodlarna, Föreningen

Sveriges spannmålsodlare och Alternativodlarnas riksförbund.

Skrivelser om jordbrukets ekonomiska situation m.m. har inkommit

från flera länsstyrelser, organisationer och enskilda.

Utskottet

Inledning

Budgetpropositionen, bilaga 10, inleds med en redogörelse av

den internationella utvecklingen på jordbrukets område och

miljöfrågorna. Därefter redovisas det livsmedelspolitiska

beslutet och effekterna av den livsmedelspolitiska reformen m.m.

Denna del av propositionen återges här i sina huvuddrag.

I anslutning till propositionens överväganden om

EG-medlemskapets krav på jordbrukspolitiken behandlar utskottet

i det följande ett antal motioner om EG-anpassning och mer

allmänna livsmedelspolitiska frågor.

Utskottet vill här fästa uppmärksamheten på att vissa

livsmedelspolitiska frågor också behandlas i utskottets

betänkande 1992/93:JoU20 med anledning av regeringens

proposition 1992/93:183 om vissa frågor rörande jordbruket och

trädgårdsnäringen.

Nuvarande livsmedelspolitiska beslut

Riksdagen fattade i juni 1990 beslut om en ny

livsmedelspolitik (prop. 1989/90:146, bet. 1989/90:JoU25, rskr.

1989/90:327). En utgångspunkt för den nya livsmedelspolitiken är

enligt riksdagens beslut att jordbruksproduktionen i princip

skall vara underkastad samma villkor som andra näringar.

Producenterna skall ersättas endast för efterfrågade varor och

tjänster. Konsumenternas val skall styra produktionen. I de fall

efterfrågan gäller kollektiva varor och nyttigheter är enligt

nämnda riksdagsbeslut offentliga ingripanden befogade. Dessa

varor och tjänster, t.ex. beredskap, landskapsvård och

regionalpolitik, betalas därför med offentliga medel.

Den livsmedelspolitiska reformen innebär att de interna

marknadsregleringarna på jordbrukets område avskaffas. Den

viktigaste förändringen i det sammanhanget är avskaffandet av

den kollektiva exportfinansieringen. Priserna till jordbruket

skall endast skyddas med hjälp av ett gränsskydd. Beslutet

innebär att gränsskyddet skall behållas i avvaktan på resultatet

av GATT-förhandlingarna. Frågan om såväl tekniska som

nivåmässiga förändringar av gränsskyddet skall avgöras i den

takt som följer av en överenskommelse. Våren 1991 beslutade

riksdagen om en justering av gränsskyddet i samband med att s.k.

referenspriser infördes. Referenspriserna anpassades nedåt mot

de marknadspriser som förväntades efter den interna

avregleringen. Utöver prisstödet till jordbruket finns sedan år

1989, som en del av kompensationsbeloppet till jordbruket, ett

direktbidrag som en följd av frysningen av gällande stödpriser

till jordbruket inom ramen för de pågående GATT-förhandlingarna.

Vidare innebär den nya livsmedelspolitiken att de riktade

åtgärderna på beredskaps-, miljö- och regionalområdena

förstärks. Beredskapslagringen av insatsvaror ökar för att

motsvara beredskapskraven avseende omställningen av

livsmedelsproduktionen i kris och krigstid. Det särskilda

prisstödet till jordbruket i norra Sverige behålls men knyts

närmare till lönsamhetsutvecklingen i dessa delar av landet.

Stödet har också höjts avsevärt. På miljöområdet infördes ett

nytt stöd för att bevara ett öppet och rikt varierat

kulturlandskap.

Övergången till en avreglerad marknad skall enligt

riksdagsbeslutet ske under socialt acceptabla former. Därför

vidtas vissa övergångsåtgärder under en femårig övergångsperiod.

Bl.a. bibehålls exportbidraget för kött under en övergångsperiod

liksom inlösensystemet för spannmål samt ett förenklat

utjämningssystem för mejerivaror. Dessutom har under perioden

1990/91--1992/93 ett temporärt inkomststöd utbetalats per hektar

till jordbruket. Under perioden 1992/93--1993/94 utbetalas också

ett särskilt omställningsstöd till de brukare som varaktigt

ställer om sin areal till annan användning än

livsmedelsproduktion. Därutöver lämnas ett särskilt

anläggningsstöd till bl.a. de jordbrukare som på

omställningsarealen väljer att plantera löv- eller energiskog.

Även inom animalieproduktionen har åtgärder vidtagits.

Effekter av den livsmedelspolitiska reformen

Genom olika regeringsbeslut har Statens jordbruksverk, Statens

pris- och konkurrensverk, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

(LES), Konsumentberedningen och Statens naturvårdsverk fått i

uppdrag att följa den livsmedelspolitiska reformens effekter

inom sina resp. ansvarsområden.

Uppföljningsrapporter från bl.a. Jordbruksverket och LES har

lämnats till Jordbruksdepartementet den 1 oktober 1992. I det

följande redovisas några sammanfattande bedömningar baserade i

huvudsak på LES uppföljningsrapport.

Trots att en relativt kort tid förflutit sedan 1990 års

livsmedelspolitiska reform inleddes har den redan fått flera

viktiga effekter. Anpassningen av animalieproduktionen har gått

mycket snabbt, och inom såväl mjölkproduktionen som övrig

animalieproduktion råder på årsbasis i stort sett

marknadsbalans. Antalet mjölkkor minskade från 570000 år 1989

till ca 527000 år 1992.

De medel som åren 1990/91--1992/93 disponeras för bidrag till

mjölkproducenter som upphör med produktionen har medverkat till

att skapa en bättre marknadsbalans. Totalt har ca 2350

producenter upphört med mjölkproduktionen motsvarande 300

miljoner kg mjölk. Det förbättrade mjölkpensionssystemet har

påskyndat avgången från mjölkproduktionen. Även köttproduktionen

har minskat snabbt. Den snabba produktionsanpassningen har gjort

att det stora prisfall som avregleringen initialt väntades

medföra uteblev. Uppgifter om jordbrukarnas investeringsplaner

indikerar dock att investeringar i ny produktionskapacitet

planeras inom hela animalieproduktionen, vilket på något eller

några års sikt kan leda till ökad produktion.

Minskningen av spannmålsöverskottet går långsammare, och trots

att spannmålsarealen minskat från 1330000 ha år 1990 till

1170000 ha år 1992 kan spannmålsöverskottet under ett

normalår enligt nämnda rapport beräknas till ca 900 miljoner kg.

År 1991 anslöts drygt 350000 ha till omställningsprogrammet,

vilket innebar en väsentlig reducering av spannmålsöverskottet.

Anslutningen år 1992 var betydligt lägre, ca 25000 ha, vilket

ger en total omställningsareal på ca 375000 ha. Det behövs

ytterligare en betydande anslutning till omställningsprogrammet

för att marknadsbalans skall uppnås. Enligt LES bedömning synes

inte anslutningen till nuvarande omställningsprogram bli av

sådan omfattning att den leder till resursmässig balans inom

spannmålsproduktionen.

Undersökningar visar att på knappt hälften av

omställningsarealen har omställning genomförts eller påbörjats.

Av den areal där omställningen påbörjats svarar extensivt bete

för ca 75 % medan plantering av barrskog, odling av industri-

och energigrödor samt nischgrödor svarar för sammanlagt 15 %.

För den andra hälften av omställningsarealen, på vilken någon

åtgärd ännu inte vidtagits, finns planer för cirka hälften av

arealen medan det för den resterande delen saknas planer. Ett

särskilt anläggningsstöd lämnas utöver omställningsstöd vid

anläggning av energiskog, lövskog och våtmarker. Sådant stöd har

t.o.m. budgetåret 1991/92 beviljats för 26200 ha till ett

belopp av 335 miljoner kronor. Totalt finns 500 miljoner kronor

till förfogande för detta ändamål.

Vad avser reformens ekonomiska effekter konstateras i

rapporten att vetskapen om att en avreglering skulle påbörjas

den 1 juli 1991 har gjort att jordbrukarna redan före

ikraftträdandet vidtagit anpassningsåtgärder. Inköpen av

exempelvis maskiner och förnödenheter har minskat samtidigt som

åtskilliga jordbrukare skaffat sig nya inkomstkällor utanför

jordbruket. Nedgången i maskininvesteringar har varit kraftig

under åren 1990 till 1992, dvs. åren närmast efter 1990 års

livsmedelspolitiska beslut.

Enligt Jordbruksverkets s.k. sektorskalkyl, som redovisar

intäkter och kostnader i jordbruket, var driftsöverskottet år

1988 2,3 miljarder kronor, år 1989 3,9 miljarder kronor och år

1990 4,8 miljarder kronor. Preliminära uppgifter för år 1991

indikerar ett överskott på 2,7 miljarder kronor. En prognos för

1992 pekar på ett överskott på 1,8 miljarder kronor. I denna

kalkyl har omställningsstödet periodiserats, och därför speglar

överskottet inte det likviditetsmässiga utfallet.

Gjorda modelljordbruksberäkningar, som utnyttjas för att göra

prognoser över förväntad lönsamhet, visar att för mjölkföretagen

var överskottet oförändrat eller sjönk något mellan år 1990 och

år 1991. Mellan år 1991 och år 1992 beräknas överskottet minska

i södra Sverige men bli i stort sett oförändrat i mellersta

Sverige. Vid en normal vädersituation skulle lönsamheten enligt

rapporten ha förbättrats för samtliga typmjölkgårdar år 1992.

För gårdar med växtodlingsinriktning, och då speciellt

spannmålsgårdar, visar beräkningarna att överskottet föll

relativt kraftigt mellan år 1990 och år 1991. Resultatet för år

1992 innebär en ytterligare försämring enligt rapporten. Vid

normalskörd skulle resultatet för växtodlingsföretagen inte ha

försämrats lika mycket under år 1992. Påpekas bör att

jämförelsen görs med år 1990, som från ekonomisk synpunkt var

ett mycket bra år för växtodlingsföretagen. I LES rapport

påpekas att det ekonomiska resultatet måste bli sämre än före

produktionsanpassningens början för att en anpassning skall

komma till stånd.

Indikationer på den ekonomiska utvecklingen i jordbruket kan

även erhållas på annat sätt. Antalet ansökningar om särskilt

stöd till skuldsatta jordbrukare har varit litet. Hittills har

åtta ansökningar om avvecklingsbidrag beviljats.

Av LES rapport framgår också att antalet företagskonkurser

ökat kraftigt under framför allt år 1991, såväl totalt som inom

jord- och skogsbruk. Detta torde främst vara en följd av en

allmän försämring av den ekonomiska situationen i landet.

Konkurser inom jord- och skogsbruk mätt som andel av totala

antalet konkurser har varit färre efter år 1989 än under andra

hälften av 1980-talet.

Under större delen av 1980-talet steg konsumentpriserna på

jordbruksreglerade livsmedel snabbare än för andra livsmedel och

för varor totalt. Under åren 1990 och 1991 men även under

december 1991--oktober 1992 är förhållandet det omvända, dvs.

priserna stiger långsammare för de svenska jordbruksreglerade

livsmedlen. Faktorer som bidragit till denna förändring är

enligt LES bl.a. övergången till direktstöd fr.o.m. år 1989 till

följd av frysningen av prisstödet till jordbruket, men även

anpassningen av produktionen till tillgängligt marknadsutrymme

förklarar förändringen. Även för övriga livsmedel kan ett

trendbrott noteras. Det faktum att produktionen inom landet

tvingats anpassas till vad som kan avsättas inom landet har

inneburit en neddragning av kapaciteten inom såväl

förädlingsföretagen som insatsvaruföretagen.

LES konstaterar också att reformen medfört en ökad inverkan av

marknadskrafterna, framför allt genom att avvecklingen av

marknadsregleringen har medfört att olönsamma överskott påverkar

resp. producent och industri mer direkt än tidigare.

Möjligheterna till marknadsutjämning genom lagring och export

har kraftigt minskat. Eventuella överskott kommer nu att i

huvudsak avsättas inom landet, vilket ger effekter på prisnivån

och ökar förutsättningarna för inhemsk konkurrens. Enligt

rapporten pågår inom lantbrukskooperationen en anpassning till

reformens effekter och till den ökade internationella handel som

väntas. Detta tar sig uttryck i bl.a. en koncentration av

verksamheten till allt färre lantmanna-, mejeri- och

slakteriföreningar.

En uppföljningsrapport av miljöeffekterna av den nya

livsmedelspolitiken har även lämnats gemensamt av

Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Chefen för Miljö-

och naturresursdepartementet redogör för denna (se bil. 15,

JoU12).

1. EG-medlemskapets krav på jordbrukspolitiken

Propositionen

Sveriges ansökan om medlemskap i EG ställer enligt

jordbruksministern nya krav på jordbrukspolitiken, krav som inte

ryms inom ramen för 1990 års beslut. För att förbereda en

avstämning av omställningsbeslutet, som omfattas av 1990 års

livsmedelspolitiska beslut, tillsattes i december 1991 en

särskild kommission, Omställningskommissionen (Jo 1991:07).

Kommissionen skall beakta effekter och faktorer som inte var

kända eller förutsedda vid tidpunkten för det

livsmedelspolitiska beslutet, i första hand konsekvenserna av en

anslutning till EG. Utgångspunkten för arbetet är att

omställningen av jordbruket skall fullföljas på ett sådant sätt

att Sverige vid inträdet i EG har en stark och konkurrenskraftig

jordbruksnäring och livsmedelsindustri. Omställningskommissionen

har lagt fram två delbetänkanden. I det första delbetänkandet

(SOU 1992:87) Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och

livsmedelsindustri för EG, som behandlar vegetabiliesektorns

anpassning, export av förädlade livsmedel samt åtgärder för

ekologisk produktion, föreslås bl.a. att inlösenprissystemet för

spannmål förlängs t.o.m. budgetåret 1994/95 och att ett

arealbidrag lämnas under perioden 1993/94--1994/95 under

förutsättning att areal samtidigt trädas. Vidare föreslås att

ett exportstöd införs för vissa förädlade livsmedel. Dessutom

föreslås bl.a. att stödet till ekologisk produktion ökas.

I kommissionens andra delbetänkande (SOU 1992:125) Åtgärder

för att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri för

EG behandlas huvudsakligen åtgärder inom animalieområdet. I

betänkandet föreslås bl.a. att gränsskyddet för proteinfoder tas

bort i sin helhet den 1 juli 1993. Dessutom föreslås att

direktbidragen till mjölkkorna bibehålls under budgetåret

1993/94 för att sedan avvecklas medan bidragen till ungnöts-

samt am- och dikoproduktionen även utbetalas fortsättningsvis.

Därutöver föreslås prissänkningar i partiledet för nöt-, gris-

och fågelkött samt för ägg under perioden den 1 juli 1993--den 1

juli 1994. Betänkandena har remissbehandlats.

Regeringens målsättning är att omställningen av jordbruket

skall fullföljas och att Sverige skall bli medlem i EG den 1

januari 1995. Regeringen har inför de nära förestående

medlemskapsförhandlingarna fastställt förhandlingsmål på bl.a.

jordbruksområdet. Sverige siktar på en fullständig integrering

med EG:s gemensamma jordbrukspolitik från den dag Sverige blir

medlem. En målsättning är att Sverige vid integrationen skall

uppnå så stora positiva samhällsekonomiska effekter som möjligt

med hänsyn tagen både till behovet av en stark och

konkurrenskraftig jordbruksnäring och till konsumenternas och

skattebetalarnas intressen. Ambitionen bör därvid vara att inga

övergångsåtgärder skall behöva tillämpas sedan Sverige blivit

medlem samt att övriga konkurrensbegränsande åtgärder undanröjs,

i båda fallen på basis av ömsesidighet.

Sverige vill också behålla den höga ambitionsnivå som vi har

på bl.a. miljö-, djurskydds- och djurhälsoområdena.

Målsättningen att upprätthålla de höga nivåer som vi nått på

dessa områden har en bred förankring i vårt samhälle. Sverige

kommer därför såväl i förhandlingsarbetet som vid ett medlemskap

att aktivt driva dessa frågor.

Av de relativt omfattande studier som Statens jordbruksverk

gjort av konsekvenserna för svensk livsmedelsproduktion av ett

EG-medlemskap framgår att Sverige före valutakursförändringarna

hade en totalt sett högre pris-, stöd- och kostnadsnivå än EG.

Generellt gällde jämförbara pris- och stödnivåer mellan Sverige

och EG på vegetabilieområdet, medan nivåerna inom

animalieproduktionen var högre i Sverige. Kostnadsnivån är

enligt studierna högre inom samtliga produktionsgrenar. Ett

svenskt medlemskap innebär självfallet ökad handel med livsmedel

mellan EG-länder och Sverige, vilket kommer att öka

konkurrenstrycket på den svenska livsmedelssektorn.

Den nyligen beslutade reformen av CAP, genom vilken priserna

på framför allt spannmål sänks, vilket i stället kompenseras med

arealbidrag, innebär inte att EG:s pris- och marknadsreglering

eller exportbidrag avskaffats. Reformen innebär bara att priser

och därmed exportbidrag sänkts och att den enskilde jordbrukaren

i stället ersätts genom ett direktstöd i form av arealbidrag.

I EG-kommissionens avis om förutsättningarna för ett svenskt

medlemskap i Gemenskapen framgår att den svenska avregleringen

av jordbruket, som följer av 1990 års reform, står i strid med

delar av CAP, som t.ex. pris- och marknadsregleringar samt

exportstöd. Detta innebär enligt EG-kommissionen att sådana

regleringar som ännu ej avskaffats behålls eller ånyo måste

införas vid ett medlemskap och att det därför krävs en

anpassning av den svenska jordbrukspolitiken. I utlåtandet

konstateras också att de svenska livsmedelsproducenterna kommer

att möta både lägre priser, lägre stödnivåer och högre grad av

konkurrens.

Sveriges och EG:s jordbrukspolitik och livsmedelsmarknad

skiljer sig alltså åt med avseende på priser, stödsystem,

stödnivåer och produktionskostnader. Samtidigt eftersträvar

Sverige en fullständig integrering med EG:s gemensamma

jordbrukspolitik från den dag Sverige blir medlem. Sveriges

ansökan om medlemskap i EG har därmed väsentligt förändrat

förutsättningarna för 1990 års livsmedelspolitiska beslut. För

att Sverige vid tidpunkten för ett inträde i EG skall ha en

stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och

livsmedelsindustri krävs att en anpassning av de svenska pris-,

stöd- och kostnadsnivåerna påbörjas redan före ett medlemskap.

Det förutsätter anpassningar av 1990 års livsmedelspolitiska

beslut i syfte att få ett jordbruk som har förutsättningar att

överleva och utvecklas med de nya förutsättningar och spelregler

som ett medlemskap innebär. Vidtas inte vissa

anpassningsåtgärder före ett medlemskap riskerar dessutom vissa

delar av primärproduktionen, som har förutsättningar att vara

konkurrenskraftiga i EG, att slås ut under perioden fram till

ett medlemskap.

Ansökan om EG-medlemskap har på ett avgörande sätt påverkat

omställningen inom vegetabilieproduktionen, i första hand

reduceringen av det svenska spannmålsöverskottet. Positiva

förväntningar på ett medlemskap och osäkerhet kring

omställningsarealens behandling och rätt till framtida EG-stöd

har påverkat förutsättningarna för en fortsatt omställning. En

ytterligare omställning av relativt stora arealer krävs för att

balans skall uppnås på spannmålsmarknaden.

En stor andel av den till omställningsprogrammet anslutna

arealen ligger också i vänteläge, dvs. några åtgärder som

innebär en permanent omställning har inte vidtagits eller

planerats. Det betyder att överskottsproduktionen i den uppkomna

situationen på kort sikt kommer att fortsätta trots att hela

1990 års beslut bygger på successiv anpassning till en situation

med marknadsbalans. Om inlösenprissystemet slopas efter 1993 års

skörd och inkomststödet avskaffas efter år 1992, allt i enlighet

med 1990 års beslut, kommer det svenska stödet till

spannmålsproduktionen att bli väsentligt lägre än inom EG.

Svensk produktion, som har förutsättningar att vara

konkurrenskraftig i EG, riskerar därmed att slås ut. En sådan

utveckling är enligt jordbruksministern inte motiverad. Den nya

situation som uppstått motiverar därför en principiell

anpassning av 1990 års livsmedelspolitiska beslut.

Omställningskommissionen har i sitt första delbetänkande

föreslagit åtgärder för att underlätta en marknadsetablering av

svenska produkter som bedöms vara långsiktigt konkurrenskraftiga

på utländska marknader. Jordbruksministern delar kommissionens

uppfattning att sådana åtgärder skulle underlätta anpassningen

av svensk livsmedelssektor till de förhållanden som råder inom

EG. Inom regeringskansliet bereds för närvarande förslag till

åtgärder för att underlätta export av icke sammansatta förädlade

livsmedel baserade på svenska råvaror. Jordbruksministern avser

att inom kort återkomma till regeringen med förslag i denna

fråga (se prop. 1992/93:183).

Sverige har generellt sett ett högre produktionskostnadsläge

än EG, men till skillnad från vegetabilieområdet ligger pris-

och stödnivåerna inom animalieområdet över motsvarande nivåer

inom EG. Det faktum att Sverige tvingats överge den fasta

växelkursen för kronan påverkar till viss del anpassningsbehovet

av de svenska pris-, stöd- och kostnadsnivåerna till de inom EG.

Sverige har sedan november en rörlig växelkurs för kronan.

Situationen präglas av stor osäkerhet, inte minst som flera

EG-länder inom EG:s växelkurssamarbete tvingats överge sina

fasta växelkurser, och det är därför svårt att i dag med

bestämdhet säga vilka konsekvenser växelkursförändringarna får

för EG-anpassningen på jordbruksområdet. Det kan dock

konstateras att pris- och stödnivåerna i Sverige, på grund av de

inträffade växelkursförändringarna, nu närmat sig motsvarande

nivåer inom EG.

En anpassning av de svenska kostnads-, pris- och stödnivåerna

förutsätter möjlighet att sänka gränsskyddet. En sådan

anpassning av gränsskyddet och därmed av pris- och stödnivån är

inte möjlig inom ramen för gällande livsmedelspolitiska beslut.

Enligt 1990 års beslut skall ett gränsskydd i form av rörliga

införselavgifter behållas i avvaktan på resultatet av

GATT-förhandlingarna.

Förhandlingarna är ännu inte avslutade och eventuella

gränsskyddssänkningar inom ramen för ett GATT-avtal skulle

heller inte vara tillräckliga med hänsyn till de anpassningskrav

som bör vara uppfyllda före ett medlemskap fr.o.m. år 1995. Även

på denna punkt anser jordbruksministern det således vara

nödvändigt med vissa principiella anpassningar av 1990 års

beslut för att möta de nya krav som ett EG-medlemskap ställer.

Det totala kompensationsbeloppet till det svenska jordbruket bör

inte längre bara fastställas med hänsyn till nationella

förhållanden och med hänsyn till de pågående

GATT-förhandlingarna. I stället måste det totala stödet även

avvägas mot behovet av anpassning av stödnivån inför ett

EG-medlemskap. Eftersom gränsskyddssänkningar är ett

betydelsefullt medel för att uppnå kostnads- och stödsänkningar

bör gränsskyddssänkningar få vidtas på såväl animalie- som

vegetabilieområdet.

Motionerna

I anslutning till propositionens inledande avsnitt om

EG-medlemskapets krav på jordbrukspolitiken behandlar utskottet

ett antal motioner som tar upp bl.a. jordbrukets EG-anpassning i

allmänhet och mer övergripande livsmedelspolitiska frågor m.m.

De motioner som avser arealstöd, inlösenpris på spannmål m.m.

och stöd till ekologisk odling behandlas i senare delar i

betänkandet.

Enligt motion Jo212 (kds) bör regeringen ta initiativ till en

snabb problem- och åtgärdsanalys av lantbruksföretagens

ekonomiska situation. I motion Jo218 (-) yrkas att regeringen

omgående omprövar villkoren för den svenska jordbrukspolitiken,

i överläggningar med företrädare för näringen, så att inte det

svenska jordbruket slås ut före ett eventuellt svenskt inträde i

EG.

Relativt allmänt formulerade krav på en snabbare anpassning

till de regler som gäller inom EG framförs i motionerna Jo203

yrkande 2 (m), Jo238 yrkande 2 (fp) och Jo239 (fp). Motionerna

tar i huvudsak sikte på de regler som innebär att svenskt

jordbruk behandlas mindre förmånligt än EG-jordbruket. Bl.a.

diskuteras behovet av ett exportstöd som motsvarar EG:s

exportstöd och en anpassning av gränsskyddet. I motion Jo226

yrkande 1 (kds) förordas en anpassning av pris- och stödnivån

till EG:s nivå, och i yrkande 2 föreslås ett exportstöd liknande

EG:s. Liknande yrkanden om exportstöd framförs i motionerna

Jo204 yrkande 2 (c), Jo233 yrkande 2 (c) och Jo256 yrkande 2

(c).

Enligt motion Jo250 yrkandena 2, 3 och 5 (c) bör

omställningsareal behandlas som EG-träda, odling av biobränslen

främjas och möjlighet ges för svenska jordbrukare att konkurrera

på lika villkor med jordbrukare inom EG, bl.a. i fråga om

exportstöd och gränsskydd. Enligt motion Jo256 yrkande 4 (c) bör

odlingen av råvaror till biobränsle och industriell användning

stimuleras.

I motion Jo213 (m) begärs en analys av de ekonomiska

konsekvenserna av svenska bestämmelser om djurskydd och miljö

m.m. och yrkas att kostnadskonsekvenserna av sådana särregler

beaktas.

I motion Fi211 (nyd) yrkande 28 begärs att jordbrukspolitiken

skall utformas så att svenska jordbrukare kan konkurrera på lika

villkor med jordbrukare inom EG.

I motion Jo255 yrkande 2 (s) förs en diskussion om de s.k.

kollektiva nyttigheter som jordbruket kan tillhandahålla i form

av biologisk mångfald och ett öppet och levande landskap. Ett

stöd till näringen för att bevara dessa nyttigheter bör kunna

utformas som ett utvecklat landskapsvårdsstöd. Stödformen skall

vara så utformad att den ger tydliga besked till bönderna om de

villkor som råder för näringen. Den skall vara så entydig och

lätt att administrera som möjligt. Den skall också vara förenlig

med ett framtida medlemskap i EG. Vidare föreslås i motionen att

ett tidsbegränsat marknadsföringsstöd införs för svenska

kvalitetslivsmedel (yrkande 7). Enligt yrkande 5 i samma motion

bör regeringen utreda hur prisregleringsavgifterna på

handelsgödsel och bekämpningsmedel kan omvandlas till

miljöavgifter. Därvid bör undersökas om en del av avgiften kan

återföras till jordbruket som direktstöd för att stimulera

ekologisk odling. Enligt yrkande 9 bör en nationell aktionsplan

upprättas för bevarande av den biologiska mångfalden.

Även i motionerna N317 yrkande 17 (s) och Jo644 (s) framförs

synpunkter rörande landskapsvårdsstödet och riktlinjerna på

något längre sikt för denna stödform.

Frågor om biologisk mångfald och värdering av jordbrukets

kollektiva nyttigheter tas också upp i motion Jo253 (c).

Motionärerna beskriver utförligt hur landsbygden kan fungera som

en resurs, inte bara för livsmedelsproduktion utan också som

producent av bioenergi och skapare av kollektiva nyttigheter i

form av biologisk mångfald, kulturmiljövärden, rekreationsvärden

och varierad landskapsbild. Enligt motionen bör ett system

utarbetas för att värdera dessa kollektiva nyttigheter.

Härigenom kan det bli ekonomiskt möjligt för den enskilde

jordbrukaren att bruka sin mark så dessa värden inte går

förlorade (yrkandena 1 och 2).

I motion Jo248 (s) framhålls behovet av övergångsregler för en

smidig anpassning till EG. Vidare yrkas att omställningsreglerna

utformas som i EG och att anpassningsomställningen prövas i

enlighet med vad som anförts i motionen (yrkandena 1--3).

I motion Jo235 yrkande 3 (m) anförs att regeringen bör verka

för att ett GATT-avtal snarast kan undertecknas.

Regler och villkor för omställningsstödet m.m. behandlas i

motionerna Jo216 (s), Jo222 (c) och Jo248 (s).

I motion Jo216 kritiseras det förhållandet att

omställningsstöd ej utgår när mark utarrenderas till t.ex.

extensivt bete, inhyrda köttdjur, utegångssvin m.m. I motion

Jo222 upprepas ett tidigare framfört krav på stöd till

jordbrukets täckdiknings- och dräneringsentreprenörer. Enligt

motion Jo248 yrkande 4 bör frågan om eventuella återkrav av

omställningsbidrag prövas i positiv anda och med generositet

från statsmakternas sida.

I motion Jo227 (kds) förordas en utredning angående ett

ekonomiskt stöd till s.k. maskinringar i jordbruket.

I motion Jo215 yrkande 2 (nyd) föreslås att det samlade

produktionsöverskottet, i stället för att dumpas på

världsmarknaden, används för riktad hjälp till katastrofdrabbade

områden. Det innebär att uppköp av livsmedel i första hand bör

göras i Sverige. Medel bör tas ur budgeten för katastrofbistånd

(den del av motionen, yrkande 3, som avser finansieringen

behandlas av utrikesutskottet).

Några motioner behandlar jordbrukets betydelse för vissa

angivna län och regioner i landet. I motionerna Jo204 yrkande 1

(c) och Jo238 yrkande 1 (fp) framhålls -- med hänvisning till

EG:s regionalpolitiska jordbruksstöd -- behovet av stöd till

jordbruket i södra Sveriges skogs- och mellanbygder samt på

Öland och Gotland. I motion Jo251 (c) anförs att ett

regionalpolitiskt stöd bör införas till lantbruksnäringen på

Gotland och att Gotland bör undantas från omställningskravet. I

motion A471 yrkande 3 (s) anförs att ingen ytterligare

omställning bör ske i Västmanlands län. I motion Jo232 (c)

yrkande 4 framhålls att man i förberedelserna för EG-inträdet

bör beakta att det regionala stödområdet omfattar delar av

Västmanlands län och Uppsala län. Enligt motion N255 yrkande 2

(fp) behövs ett ramprogram för jordbruket och livsmedelssektorn

i Skåne.

Utskottets överväganden

EG-medlemskapets krav på jordbrukspolitiken m.m.

Som framgår av propositionen ställer Sveriges ansökan om

medlemskap i EG nya krav på jordbrukspolitiken, krav som inte

ryms inom ramen för 1990 års beslut. För att förbereda en

avstämning av omställningsbeslutet tillsattes i december 1991 en

särskild kommission, Omställningskommissionen. Kommissionen har

lagt fram två delbetänkanden som delvis lagts till grund för

propositionens förslag. I sitt fortsatta arbete kommer

kommissionen att behandla bl.a. mål och medel för att bevara ett

öppet och levande kulturlandskap samt stödet till jordbruket i

norra Sverige.

Utskottet delar regeringens målsättning att omställningen av

jordbruket skall fullföljas och att Sverige skall bli medlem i

EG den 1 januari 1995. Vid integrationen bör Sverige uppnå så

stora samhällsekonomiska effekter som möjligt med hänsyn tagen

till både behovet av en stark och konkurrenskraftig

jordbruksnäring och till konsumenternas och skattebetalarnas

intressen. Vi bör också behålla den höga ambitionsnivå som vi

har på bl.a. miljö-, djurskydds- och djurhälsoområdena.

De regionalpolitiska frågorna bör ägnas särskild uppmärksamhet.

För att Sverige vid tidpunkten för ett inträde i EG skall ha

en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och

livsmedelsindustri krävs att en anpassning av de svenska pris-,

stöd- och kostnadsnivåerna påbörjas redan före ett medlemskap.

Det förutsätter, som jordbruksministern anför, anpassningar av

1990 års livsmedelspolitiska beslut i syfte att få ett jordbruk

som har förutsättningar att överleva och utvecklas med de nya

förutsättningar och spelregler som ett medlemskap innebär.

Vidtas inte vissa anpassningsåtgärder före ett medlemskap

riskerar dessutom vissa delar av primärproduktionen, som har

förutsättningar att vara konkurrenskraftiga i EG, att slås ut

under perioden fram till ett medlemskap.

En anpassning av de svenska kostnads-, pris- och stödnivåerna

förutsätter möjlighet att justera gränsskyddet och kräver

således i denna del vissa principiella anpassningar av 1990 års

beslut. Det totala kompensationsbeloppet till det svenska

jordbruket bör inte längre bara fastställas med hänsyn till

nationella förhållanden. Det totala stödet måste även avvägas

mot behovet av anpassning av stödnivån inför ett medlemskap.

Eftersom gränsskyddssänkningar är ett betydelsefullt medel för

att uppnå kostnads- och stödsänkningar bör gränsskyddssänkningar

få vidtas på såväl animalie- som vegetabilieområdet. Det anförda

innebär att utskottet i huvudsak inte har något att erinra mot

vad som anförs i propositionen (avsnitt 4.3) om principerna för

anpassning av kompensationsbeloppet till jordbruket. När det

gäller animalieproduktionens villkor och kostnadskonsekvenserna

av svenska bestämmelser om miljö och djurskydd m.m. hänvisar

utskottet till vad som anförs nedan.

När det gäller anpassningen i vegetabilieproduktionen anser

utskottet att det skulle underlätta den långsiktiga planeringen

i jordbruket om en snabbare anpassning av det svenska

omställningsprogrammet till EG:s trädesprogram kunde

åstadkommas. Omställningsstöd enligt de svenska bestämmelserna

utgår t.o.m. budgetåret 1993/94. De särskilda villkoren för

omställningsstöd gäller för perioden den 1 juli 1991 -- den 30

juni 1996 (omställningsperioden). Om det finns särskilda skäl,

kan stödmyndigheten i undantagsfall medge att en åtgärd vidtas

efter den 30 juni 1996. I ett följande avsnitt kommer utskottet

att föreslå att regeringens förslag frångås såvitt avser kravet

på omställning av stödarealen som villkor för arealbidrag

under budgetåren 1993/94 och 1994/95. Vidare förordas en höjning

av inlösenpriset på spannmål och en utvidgning av arealbidraget.

Mot bakgrund av utskottets ställningstagande rörande

omställningskravet föreslår utskottet att regeringen verkar för

att omställningsprogrammet i största möjliga utsträckning

anpassas till EG:s trädesprogram. Utskottet är medvetet om att

en sådan anpassning förutsätter överväganden om både tekniska

frågor och mer övergripande ekonomisk-politiska frågor såsom

t.ex. trädesvillkoren, varaktigheten och återbetalning av

omställningsstödet. Det bör ankomma på regeringen att närmare

pröva dessa frågor i syfte att uppnå ovannämnda anpassning. Vad

utskottet anfört om anpassning av omställningsprogrammet till

EG:s trädesprogram bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Utskottets ställningstagande innebär bl.a. att motionerna

Jo248 yrkandena 2 och 4 och Jo250 yrkande 2 inte påkallar någon

ytterligare åtgärd.

I anslutning till motion Jo212 vill utskottet framhålla att

det från olika håll i landet kommit oroande uppgifter om allt

svårare ekonomiska problem för jordbruksnäringen. Enligt

utskottets mening måste dessa problem följas med stor

uppmärksamhet. Under anslaget B 5 Stöd till skuldsatta

jordbrukare föreslår utskottet i det följande att reglerna för

stödet ses över. Vidare bör framhållas att

Jordbruksdepartementet enligt ett nyligen publicerat

pressmeddelande avser göra en snabbutredning av jordbrukets

ekonomiska situation. I meddelandet framhålls att det i 1990 års

beslut förutsågs att ekonomin i jordbruket under en

övergångsperiod skulle bli ansträngd. Förra sommarens torka och

den negativa prisutvecklingen på fläsk- och nötkött har

förvärrat situationen under senare tid. Till detta kommer den

höga räntenivån och krisen i den finansiella sektorn som gjort

att många jordbrukare fått problem med sina lån. Enligt

jordbruksministern är den senaste tidens rapporter om ett ökande

antal konkurser oroande. Jordbruksdepartementet kommer därför

att med förtur analysera den rådande situationen för att skapa

ett underlag för att bedöma behovet av åtgärder. Utskottet har

erfarit att utredningen kommer att få formen av en

expertutredning med representanter för bl.a. departementet,

Jordbruksverket, Statistiska centralbyrån och LRF.

De synpunkter som framförs i motion Jo212 sammanfaller i stor

utsträckning med det uttalande av departementet som återgetts

ovan. Enligt utskottets mening är syftet med motion Jo212

tillgodosett, och motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller konkursstatistiken vill utskottet för sin del

tillägga att huvuddelen av obeståndssituationerna i jordbruket

leder till en avveckling utan konkurs, eftersom antalet

oprioriterade fordringsägare vanligen är litet. Som exempel kan

nämnas en utredning som lantbruksenheten i Skaraborgs län

utfört. Enligt denna förekom i länet under år 1992 125

avvecklingar av jordbruk med anledning av obestånd. Av dessa

ledde enligt uppgift endast 10 till konkurs.

De motioner som går ut på att anpassningen till EG:s regler

skall drivas snabbare tar i huvudsak sikte på sådana stödformer

resp. produktionsbestämmelser som ställer EG-jordbruket i en mer

förmånlig position än det svenska jordbruket. Flera motioner

nämner särskilt exportstödet inom EG. Utskottet vill framhålla

att det torde bli nödvändigt att vidta åtgärder för anpassning i

flera steg under perioden fram till ett svenskt EG-inträde.

Regeringen har nyligen lagt fram förslag om ytterligare

anpassningsåtgärder. Här ingår bl.a. insatser för att underlätta

export av förädlade livsmedel (prop. 1992/93:183). Frågan

behandlas närmare i utskottets betänkande 1992/93:JoU20 och

föranleder i detta sammanhang inget särskilt uttalande av

utskottet.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet följande motioner i

den mån de inte tillgodoses med utskottets ställningstaganden:

Jo203 yrkande 2, Jo204 yrkande 2, Jo218, Jo226, Jo233 yrkande 2,

Jo238 yrkande 2, Jo239, Jo248 yrkandena 1 och 3, Jo250 yrkande

5, Jo255 yrkande 7 och Jo256 yrkande 2.

Frågan om konkurrens på lika villkor med EG-jordbruket

innefattar även kostnadskonsekvenserna för det svenska

jordbruket av strängare nationella bestämmelser angående miljö,

djurskydd m.m. I anslutning till motion Jo213 hänvisar utskottet

till sina uttalanden i betänkandet 1992/93:JoU9 (s. 5) och får i

övrigt anföra följande.

Inom Jordbruksverket har nyligen en utredning genomförts

angående svensk djurskyddslagstiftning i ett EG-perspektiv. I

utredningen diskuteras kostnadskonsekvenserna av vissa

särbestämmelser i Sverige. Jordbruksverket har gjort bedömningen

att de svenska djurskyddsreglerna begränsar möjligheterna att

uppnå en fullständig anpassning för produktionsgrenarna

griskött, fågelkött och ägg till den 1 januari 1995. I samband

med en utfrågning med representanter för Jordbruksverket har

utskottet fått ytterligare information om utredningen och om

verkets beräkningar av merkostnader för bl.a. fläsk-, fågelkött-

och äggproduktionen. Ett särskilt uppdrag har lämnats åt

professor Ingvar Ekesbo att undersöka merkostnader och

beräknade merintäkter ("plusvärden") för faktorer som kan

betecknas som bättre livsmedelskvalitet m.m. till följd av

svenska bestämmelser. Utskottet förutsätter att dessa

utredningar kommer att granskas ytterligare av regeringen och

läggas till grund för ett aktivt svenskt agerande i

medlemskapsförhandlingarna. Som utskottet tidigare anfört är det

viktigt att bibehålla den höga svenska ambitionsnivån på bl.a.

miljö-, livsmedels- och djurskyddsområdena. Vid ett EG-inträde

bör Sverige verka för att bidra till en högre ambitionsnivå och

en vidareutveckling av de europeiska reglerna i dessa avseenden.

Detta överensstämmer också med regeringens ståndpunkt sådan den

framgår av inledningsanförandet vid öppnandet av de svenska

medlemskapsförhandlingarna den 1 februari 1993. Under en

övergångsperiod kan det förutses att reglerna inom EG inte

kommer att vara konkurrensneutrala. Under denna övergångsperiod

kan det bli nödvändigt att skydda en högre inhemsk pris- och

kostnadsnivå inom vissa produktionsgrenar genom en anpassning av

gränsskyddet och/eller kompensation för merkostnaderna med

budgetmedel. Det anförda innebär att utskottet i huvudsak

instämmer med motion Jo213. I avvaktan på regeringens

ställningstagande till det nämnda utredningsmaterialet bör

motionen inte för närvarande leda till något bestämt uttalande

från riksdagens sida.

I motion Fi211 yrkande 28 framförs ett till synes generellt

syftande yrkande om konkurrens på lika villkor mellan det

svenska jordbruket och EG:s jordbruk. Utskottet delar

motionärernas uppfattning så till vida att vi på längre sikt

givetvis bör eftersträva största möjliga harmonisering på

jordbruksområdet. Frågan om lika villkor i jordbruksproduktionen

inrymmer emellertid en lång rad svårbedömda aspekter, och

konsekvenserna av en fullständig harmonisering på samtliga

områden kan knappast överblickas i dagsläget. Som framgår av

diskussionen ovan kan det för övrigt i vissa fall finnas skäl

att behålla svenska särregler så länge EG har lägre ställda

krav. Utskottet kan således inte tillstyrka motion Fi211 yrkande

28 med den vittsyftande utformning som yrkandet erhållit.

Regionalpolitiska frågor -- kollektiva nyttigheter m.m.

Som ovan redovisats behandlas frågor om jordbrukets betydelse

från regionalpolitisk synpunkt tämligen utförligt i motion Jo253

och i ett antal motioner som särskilt framhåller jordbrukets

betydelse i angivna län och regioner i landet. Vidare behandlas

jordbrukets resurser för att tillhandahålla s.k. kollektiva

nyttigheter i form av landskapsvård och biologisk mångfald m.m.

utförligt i motion Jo255, men också i motionerna Jo253, N317 och

Jo644.

Utskottet delar i huvudsak de synpunkter som framförs i motion

Jo253 om landsbygden som en resurs för hela landet. Det bör

framhållas att utskottet i flera sammanhang understrukit

landsbygdens och de areella näringarnas betydelse från

regionalpolitisk synpunkt. En av målsättningarna för 1990 års

beslut är att livsmedelspolitiken skall bidra till regional

utjämning av sysselsättning och välfärd. Vid öppnandet av

Sveriges förhandlingar om medlemskap den 1 februari 1993 betonas

särskilt de regionalpolitiska frågorna och jordbrukets betydelse

för den regionala utvecklingen. Vidare anfördes att "en

överenskommelse måste nås rörande tillvägagångssätt och metoder

för att inom ramen för Gemenskapens politik nå dessa mål och för

att slå vakt om och utveckla jordbruket i norra Sverige, i

skogsområdena i söder samt på Öland och Gotland". Utskottet

instämmer i denna formulering och förutsätter att den blir

vägledande för de fortsatta förhandlingarna.

Enligt ett pressmeddelande från Jordbruksdepartementet den 25

februari har regeringen beslutat om tilläggsdirektiv till

Omställningskommissionen som innebär att kommissionen får i

uppdrag att utreda vilka områden i södra och mellersta Sveriges

skogs- och mellanbygder inkl. Öland och Gotland som kan komma

att behöva stödinsatser vid ett EG-medlemskap. Kommissionen

skall senare också redovisa vilka särskilda åtgärder som behövs

för att bibehålla kulturlandskapet i dessa områden.

I enlighet med det anförda utgår utskottet således från att

synpunkterna i motionerna Jo204 yrkande 1, Jo238 yrkande 1,

Jo251 och Jo253 yrkande 1 kommer att beaktas och föreslår att

motionerna lämnas utan vidare åtgärd. I anslutning till motion

Jo251 yrkande 2 bör tilläggas att utskottet i ett följande

avsnitt frångår kravet på omställning som villkor för

arealbidrag.

Motionerna N255 yrkande 2, Jo232 yrkande 4 och A471 yrkande 3

avstyrks i den mån de ej tillgodoses med det anförda.

Vad särskilt beträffar jordbrukets medverkan i landskapsvården

och i arbetet för att bevara den biologiska mångfalden får

utskottet anföra följande. Landskapsvården är en integrerad del

av den livsmedelspolitiska reformen. Som framhålls i Miljö- och

naturresursdepartementets budgetbilaga (bil. 15 s. 82 f.) är en

fortsättning av systemet med landskapsvård nödvändig från både

odlingslandskaps-, kultur-, miljö- och naturvårdssynpunkt.

Riksdagens och regeringens nationella mål och internationella

åtaganden att slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap

och dess natur- och kulturmiljövärden liksom den biologiska

mångfalden förutsätter att dessa marker även i fortsättningen

nyttjas i jordbruket i så stor utsträckning som möjligt. I

Omställningskommissionens uppdrag ingår att pröva olika former

av ersättningar och stöd till jordbruket, bl.a. ett arealstöd,

och i det sammanhanget bedöma hur systemet med landskapsvård

skall ingå i den svenska jordbrukspolitiken. Det nuvarande

systemet uppvisar stora likheter med det system som byggs upp

inom EG. Vid ett eventuellt inträde i EG bedömer utskottet, i

likhet med miljöministern, att denna typ av system måste

bibehållas. I den mån formerna behöver förändras får bl.a.

Omställningskommissionens analyser utvisa detta. När det gäller

biologisk mångfald hänvisar utskottet till uttalandet i

budgetpropositionens bil. 15 (s. 16) att detta är ett av de

viktigaste miljöområdena under de kommande åren. En proposition

om biologisk mångfald aviseras senare under detta år. Där kommer

bl.a. att redovisas hur Sverige skall följa upp konventionen om

biologisk mångfald genom t.ex. en landstudie om biologisk

mångfald. I propositionen avses vidare redovisas hur

bestämmelserna om biotopskydd i naturvårdslagen skall tillämpas.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att det föreligger en

stor samstämmighet mellan regeringens överväganden och

motionerna i detta avseende. I likhet med motionärerna räknar

utskottet med att det finns en vilja att betala jordbruket för

bevarandet av jordbrukslandskapet och dess växt- och djurliv.

Som anförs i motion Jo253 kräver bl.a. värderingsfrågorna

särskild uppmärksamhet i detta sammanhang. När det gäller

värdering av och ersättning för nu åsyftade kollektiva

nyttigheter har utskottet vid en uppvaktning informerats om det

system för arealbidrag m.m. som utarbetats av Svenska

naturskyddsföreningen. Utskottet utgår från att synpunkterna i

motionerna Jo253 yrkande 2 och Jo255 yrkandena 2 och 9 kommer

att beaktas i det fortsatta utredningsarbetet. Motionerna

påkallar således ingen särskild åtgärd från riksdagens sida i

detta sammanhang. Utskottet gör samma bedömning beträffande

motionerna Jo644 och N317 yrkande 17.

Övriga frågor

I anslutning till motion Jo215 hänvisar utskottet till

Utrikesdepartementets skrift Svenskt bistånd 1991/92 (s. 41 f.).

Det internationella livsmedelsbiståndet kanaliseras i huvudsak

genom FN:s livsmedelsprogram (World Food Programme, WFP). Bland

Sveriges åtaganden i detta sammanhang kan nämnas ett årligt

bidrag enligt livsmedelshjälpskonventionen motsvarande 40 000

ton. De svenska kontantbidragen används för uppköp i Sverige

till världsmarknadspris eller i u-länder med egen

exportproduktion. Motionen är i huvudsak tillgodosedd och

påkallar ingen ytterligare åtgärd i denna del (yrkande 2).

Utskottet har inte funnit anledning att föreslå någon ändring

i villkoren för omställningsstödet, som regleras i

Jordbruksverkets detaljföreskrifter. Utskottets förslag i det

föregående om anpassning till EG:s trädesprogram innebär f.ö.

att reglerna eventuellt kommer att omprövas. Med anledning härav

avstyrker utskottet motion Jo216.

Dräneringsföretagen i jordbruket kan erhålla stöd i form av

garantilån enligt bestämmelserna om statligt stöd till

jordbrukets rationalisering. Utskottet har inte funnit anledning

att frångå sitt tidigare ställningstagande i fråga om stöd till

denna verksamhet och avstyrker därför motion Jo222 (se

1991/92:JoU15 s. 22).

Utskottet delar synpunkterna i motion Jo227 så till vida att

samverkan mellan jordbrukare i form av maskinringar m.m. är

särskilt viktig i en situation med stigande kostnader och

vikande intäkter i näringen. Maskinringsidén stöds av såväl

Jordbruksverket som LRF. Inom ramen för anslaget till rådgivning

och utbildning fördelar Jordbruksverket medel för att främja och

vidareutveckla maskinringsverksamheten. En särskild arbetsgrupp

har bildats för att genomföra centrala aktiviteter i form av

insatser på riksnivå med inriktning på utbildning, rådgivning

och erferenhetsutbyte mellan verksamhetsledare vid maskinringar

och mekaniseringskonsulenter vid länsstyrelsernas

lantbruks/landsbygdsenheter. Utskottet avstyrker motion Jo227

i den mån motionen ej tillgodoses med det anförda.

I likhet med vad som anförs i motion Jo235 anser utskottet det

viktigt att GATT-förhandlingarna kan slutföras och ge ett

positivt resultat för världshandeln. Eftersom en uppgörelse inte

kunde nås före det amerikanska presidentskiftet är det för

närvarande svårt att bedöma möjligheterna till en snabb

avslutning av Uruguayrundan. Utskottet förutsätter givetvis att

regeringen liksom tidigare arbetar aktivt för att få en

uppgörelse till stånd. Det kan nämnas att den svenska regeringen

tillsammans med 15 andra länder nyligen gjort en framställning

om det angelägna i att förhandlingarna leder till resultat.

Någon särskild åtgärd med anledning av yrkande 3 i motionen är

således inte påkallad.

När det gäller stimulans av odling av råvaror till biobränsle

och annan industriell användning hänvisar utskottet till

redovisningen i bil. 10 s. 92 om de omfattande satsningar som

gjorts på detta område. Med denna hänvisning avstyrks motionerna

Jo250 yrkande 3 och Jo256 yrkande 4.

Utskottet har inte funnit anledning att ompröva sitt nyligen

gjorda ställningstagande i fråga om prisregleringsavgifterna på

handelsgödsel och bekämpningsmedel (se 1992/93:JoU9 s. 8 f.).

Det uppdrag som nämns i betänkandet har nyligen slutförts av

Jordbruksverket, som föreslår en generell avgift på

bekämpningsmedel och en avveckling av miljöavgiften på kväve och

fosfor. Enligt verket har målet att reducera användningen av

handelsgödselkväve med 20% fram till år 2000 redan uppnåtts,

och användningen förväntas inte öka de närmaste åren. Verket

bedömer också att målet om en halvering av kväveförlusterna till

år 1995 kommer att uppnås. Vidare har ett regeringsuppdrag

redovisats om behov, möjligheter och konsekvenser av

miljöavgifter på kadmium. Förslagen bereds i regeringskansliet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Jo255

yrkande 5.

2. Åtgärder inom vegetabiliesektorn för budgetåret 1993/94

Propositionen

Systemet med inlösenpriser skall fullföljas i enlighet med

1990 års beslut samt kompletteras med ett differentierat

arealbidrag med i genomsnitt 700 kr/ha och år. Inlösenpriset

fastställdes i detta beslut till 90 öre per kg. För att

jordbrukarna skall bli berättigade till arealbidrag krävs att

minst 15 % av stödarealen har anslutits till 1990 års

omställningsprogram fr.o.m. 1993. Ersättning lämnas med i

genomsnitt 4 000 kr/ha för mark som ansluts till omställningen

under 1993. Företag med en stödareal under 20 ha undantas från

omställningskravet.

I EG lämnas arealbidrag för odling av spannmål, oljeväxter och

proteingrödor. Det svenska arealbidraget föreslås betalas ut för

1993 års spannmålsodling, dock maximalt motsvarande den areal

som ingår i stödarealen för budgetåret 1993/94 minskad med den

areal som har anslutits till omställningsprogrammet. Stödarealen

bör utgöras av arealen spannmål, oljeväxter, proteingrödor och

areal ansluten till Omställning 90 enligt Jordbrukets register

baserat på grödfördelningen år 1990. Under budgetåret 1993/94

bör dock inte lämnas någon arealersättning för den redan

kontrakterade oljeväxtodlingen. Den arealbidragsberättigade

arealen för budgetåret 1993/94 beräknas till ca 1140000 ha.

Det anförda innebär att 1990 års beslut som syftade till att

vid produktionsbalans möjliggöra ett högre pris måste frångås.

Detta bör ske genom en sänkning av referenspriset och därmed

gränsskyddet.

Som en konsekvens av att spannmåls- och fodermedelspriserna

sjunker kommer prisnivån på grönmjöl att sjunka och lönsamheten

minska. Utan kompletterande insatser finns det således en risk

att de svenska företagen för valltorkning slås ut under tiden

före ett medlemskap, trots att de skulle ha förutsättningar att

ekonomiskt klara sig på EG:s villkor. Mot denna bakgrund anser

jordbruksministern att ett temporärt stöd till

valltorkningsföretag bör behållas under perioden fram till den 1

januari 1995.

Motionerna

Ett flertal motioner går ut på att kravet på omställning redan

under skördeåret 1993 slopas som villkor för arealbidraget.

Dessa är Jo203 yrkande 1 (m), Jo215 yrkande 1 (nyd), Jo231

yrkande 2 (kds), Jo232 yrkande 2 (c), Jo233 yrkande 1 (c), Jo237

yrkande 1 (m), Jo250 yrkande 1 (c) och Jo256 yrkande 1 (c). I

motion Jo255 yrkande 1 (s) yrkas avslag på förslaget om

arealbidrag eftersom förslaget är ogenomtänkt och kortsiktigt.

Enligt yrkande 6 bör i stället, i syfte att bevara kontinuiteten

i jordbrukspolitiken, inkomststödet förlängas under 1993/94 och

utgå med ett belopp om 500 kr per ha, utan koppling till

ytterligare omställning. Kostnaden beräknas till 600 miljoner

kronor och bör finansieras inom ramen för anslaget till

omställningsåtgärder i jordbruket. I motionerna Jo232 yrkande 3

(c) och Jo256 yrkande 3 (c) understryks behovet av tidigare

besked till lantbrukarna om vilka regler som skall gälla. I

motion Jo235 yrkandena 1 och 2 (m) föreslås en modifiering av

regeringens förslag om omställning av areal och anpassning bl.a.

av arealbidraget till EG-nivå. Vidare yrkas (yrkande 4) att

odling av s.k. nischgrödor måste få fortsatta möjligheter. I

motion Jo237 yrkande 2 (m) redovisas några olika typfall som

skulle drabbas på ett oskäligt sätt av omställningskravet och

yrkas åtgärder för att minimera effekterna. Enligt motion Jo234

(m) bör effekterna av tvångsträdan utredas för vissa

mjölkproducenter med hög andel vallodling. I motion Jo240 (fp)

yrkas undantag från omställningskravet för ärtodlarna i Skåne.

Enligt motion Jo249 yrkande 1 (v) bör krav ställas på 30 %

vallodling som villkor för arealbidrag.

I motionerna Jo205 (-), Jo228 (c), Jo231 yrkande 1 (kds),

Jo232 yrkande 1 (c), Jo233 yrkande 3 (c), Jo235 yrkande 2 (m),

Jo245 (m) och Jo250 yrkande 4 (c) framförs yrkanden om en

anpassning av arealbidrag och/eller inlösenpris för spannmål

till den högre nivå som gäller i EG. I några av motionerna

preciseras kraven till ett arealbidrag om 1 000 kr per ha och

ett inlösenpris om en krona per kg.

I motionerna Jo207 (fp), Jo221 (c) och Jo225 (s) yrkas förslag

eller en plan för att upprätthålla produktionen av grönmjöl till

ett EG-inträde. Enligt motion Jo230 (kds) bör utvecklingen för

valltorkföretagen följas. I motion Jo243 (c) föreslås ett stöd

för lucernmjöl, likvärdigt med EG:s stöd.

Utskottets överväganden

Utskottet noterar att jordbruksministern, enligt ett

pressmeddelande från Jordbruksdepartementet, inte längre

vidhåller kravet på omställning av stödarealen från och med år

1993 som villkor för arealbidrag. Utskottet anser för sin del

att kravet i fråga om 1993 års odling bör frångås främst av den

anledningen att ett riksdagsbeslut i frågan skulle komma så sent

att många jordbrukare inte skulle kunna anpassa sin odling så

att de uppfyller kravet för arealbidrag. Som framgår av

utskottets överväganden i ett föregående avsnitt anser utskottet

att det tills vidare inte heller bör föreskrivas något krav på

omställning som villkor för arealbidraget för budgetåret

1994/95. Dessa överväganden bör anstå till dess regeringen

undersökt möjligheterna att i än högre grad anpassa det svenska

omställningsprogrammet till EG:s trädeskrav. Det anförda innebär

att utskottet helt eller delvis ställer sig bakom de motioner

som riktat invändningar mot kravet på omställning för år 1993.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av dessa motioner

uttalar att det tills vidare inte skall ställas krav på

omställning som villkor för arealbidraget.

De uppgifter som kommit utskottet till del i detta ärende

tyder på att lönsamheten i jordbruket minskat och att

intäktsnivåerna särskilt i spannmålsodlingen ligger klart under

EG:s nivåer. Utskottet har därför noga övervägt möjligheterna

att, trots det svåra statsfinansiella läget, genomföra vissa

förbättringar för vegetabilieodlingen. När det gäller

arealbidraget delar utskottet emellertid jordbruksministerns

bedömning att det bör utgå med i genomsnitt 700 kr per ha och

att stödarealen beräknas med 1990 års odling som grund.

Utskottet är däremot inte berett att godta den föreslagna

begränsningen av bidragsberättigade grödor. Arealbidrag bör

lämnas under budgetåret 1993/94 för 1993 års odling enligt

regeringens förslag, dvs. spannmål och proteingrödor (matärt,

foderärt, åkerbönor samt vicker till mognad). Dessutom bör

arealbidraget enligt utskottets mening omfatta odling av

rågvete, potatis (matpotatis och potatis för stärkelse och

råsprit), sockerbetor, konservärter, frövall och bruna bönor.

Den beräknade stödarealen om 1 140 000 ha utökas enligt

utskottets förslag med ca 100000 ha. Den sålunda förordade

konstruktionen av arealbidraget bör gälla även 1994 års odling.

När det gäller oljeväxter innebär utskottets förslag ingen

avvikelse från propositionen. För budgetåret 1993/94 utgår inget

arealbidrag för den redan kontrakterade odlingen. Beträffande

1994 års skörd hänvisar utskottet till de överväganden som görs

i betänkandet 1992/93:JoU20.

I fråga om inlösenpriset för spannmål gör utskottet den

bedömningen att ett inlösenpris om 1,05 kr per kg utgör en mera

rimlig nivå med hänsyn till den senaste tidens valutautveckling

och förhållandena inom EG. Detta förutsätter att referenspriset

och gränsskyddet anpassas något i förhållande till de

beräkningar som görs i bilaga 10 och i proposition 1992/93:183.

Utskottet har erfarit att detaljföreskrifterna om arealbidrag

vid en viss utformning skulle innebära att de jordbrukare som

anslutit sig till omställningsprogrammet drabbas av

odlingsbegränsningar som inte gäller för de jordbrukare som står

utanför programmet. Utskottet förutsätter att regeringen

utformar reglerna så att man undviker oskäliga effekter för

nämnda kategori av odlare.

Budgeteffekterna av utskottets förslag är i hög grad beroende

av vilka antaganden som görs i fråga om bl.a. den fortsatta

anslutningen till omställningsprogrammet, spannmålsöverskottets

storlek och världsmarknadsprisernas utveckling. Utskottet

återkommer till denna fråga i det följande under anslaget B 10.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av nu berörda

motioner gör ett tillkännagivande till regeringen av vad

utskottet anfört om slopande av omställningskravet,

arealbidragets omfattning och inlösenpriset. De motioner som i

första hand tillgodoses härigenom är Jo203 yrkande 1, Jo215

yrkande 1, Jo228 yrkande 1, Jo232 yrkandena 1 och 2, Jo233

yrkande 1, Jo235 yrkande 4, Jo237 yrkande 1, Jo250 yrkande 1 och

Jo256 yrkande 1. Motionerna Jo205, Jo231 yrkande 1 och Jo245 är

delvis tillgodosedda och bör inte föranleda någon ytterligare

åtgärd. Vidare avstyrks motionerna Jo233 yrkande 3, Jo228

yrkande 2, Jo235 yrkandena 1 och 2 och Jo250 yrkande 4.

Motion Jo255 yrkandena 1 och 6 avstyrks, med den anmärkningen

att förslaget om ett förlängt inkomststöd i viss mån

sammanfaller med utskottets förslag ovan om ett utvidgat

tillämpningsområde för arealbidraget. Skillnaderna består främst

i de föreslagna beloppens storlek och den tekniska

beräkningsgrunden för inkomststöd resp. arealbidrag. Enligt

gällande regler beräknas inkomststödet efter 1990 års odling,

medan arealbidraget relateras till aktuell odling.

Utskottets ställningstagande innebär vidare att motionerna

Jo232 yrkande 3, Jo237 yrkande 2, Jo240 och Jo256 yrkande 3 är

inaktuella och inte påkallar någon särskild åtgärd. När det

gäller effekterna för vissa mjölkproducenter m.fl. enligt

motiveringen i motion Jo234 förutsätter utskottet givetvis att

regeringen och Jordbruksverket följer den fortsatta

utvecklingen. Utskottet är inte berett att nu föreslå något

initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen.

Motion Jo249 yrkande 1 avstyrks, främst av det skälet att

utskottet anser att ett krav på 30 % vallodling framstår som

orealistiskt och att det i alltför stor utsträckning avviker

från EG:s trädeskrav.

I den nyligen framlagda proposition 1992/93:183 föreslår

regeringen att producenter av grönmjöl skall erhålla ett

arealbidrag på ca 3 000 kr/ha under budgetåren 1993/94 och

1994/95. Förslaget behandlas i utskottets betänkande

1992/93:JoU20. Utskottet konstaterar att motionerna om

grönmjölsproduktionen härigenom är helt eller delvis

tillgodosedda och avstyrker motionerna Jo207, Jo221, Jo225,

Jo230 och Jo243.

3. Åtgärder inom vegetabiliesektorn för budgetåret 1994/95

Propositionen

Systemet med inlösenpriser skall förlängas t.o.m. 1994 års

skörd samt kompletteras med ett fortsatt differentierat

arealbidrag. För att jordbrukarna skall bli berättigade till

arealbidrag krävs att minst 15 % av stödarealen har anslutits

till omställningen fr.o.m. år 1993. Företag med en stödareal

under 20 ha undantas från omställningskravet.

Arealbidrag lämnas budgetåret 1994/95 för den då aktuella

odlingen av spannmål och oljeväxter. Nivåerna på inlösenpriser

och arealbidrag skall beslutas senare.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i detta avsnitt med

den ändring som föranleds av att omställningskravet slopas som

villkor för arealbidrag och att arealbidraget får samma

omfattning som inkomststödet (se föregående avsnitt).

4. Fodermedelsregleringen

Propositionen

Som ett led i den nödvändiga kostnadsanpassningen inför ett

EG-medlemskap föreslår regeringen att gränsskyddet för

proteinfodermedel tas bort den 1 juli 1993. Förändringen kommer

på sikt att leda till väsentligt lägre kostnader inom

animalieproduktionen. Det leder emellertid också till att

priserna på inhemska fodermedel måste sänkas för att dessa skall

kunna konkurrera på marknaden. Sammanlagt kan

kostnadsminskningen inom animalieproduktionen till följd av

dessa åtgärder beräknas till mellan 1 500 och 2 000 miljoner

kronor. Gränsskyddet för spannmålssubstituten bör förändras i

takt med förändringarna av referenspriset på spannmål och, i den

mån proteinhalten i substituten är högre än i spannmål, även av

den borttagna införselavgiften på proteinfodermedel.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om borttagande av

gränsskyddet för proteinfodermedel. När det gäller effekterna

för animalieproduktionen bör framhållas att förutsättningarna

för propositionens antaganden har förändrats genom den fortsatta

valutaförändringen och genom utskottets förslag beträffande

inlösenpriset för spannmål.

I motion Jo206 (s) föreslås att de ideellt drivna ridskolorna

får del av världsmarknadens prissättning på svenskt

spannmålsöverskott för att minska foderkostnaderna.

Utskottet vill framhålla att de sänkta kostnaderna för

proteinfodermedel kommer att få en pristryckande effekt också på

andra foderråvaror. Efter hand som den svenska

spannmålsproduktionen leder till pristryckande överskott kan det

dessutom antas att de inhemska marknadspriserna alltmer närmar

sig världsmarknadspriserna. Motionen är i huvudsak tillgodosedd

och kan lämnas utan vidare åtgärd.

5. Åtgärder inom oljeväxtodlingen efter budgetåret 1993/94

Propositionen

EG:s marknadssystem för oljeväxter bygger på ett

världsmarknadspris för frö på EG-marknaden kompletterat med ett

arealbidrag. Arealbidraget för oljeväxter är regionaliserat med

ledning av avkastningsnivån för varje enskild region.

Regeringens förslag i det föregående innebär att

oljeväxtodlingen inte skall vara berättigad till arealbidrag för

budgetåret 1993/94. Inför 1994 års skörd skall ett särskilt

system med garanterat inlösenpris för skörden i kombination med

arealbidrag gälla för odlingen av oljeväxter.

Odlingen bör inte understiga vad som krävs av beredskapsskäl.

Jordbruksministern bedömer att produktionen med de förändringar

som föreslås kan upprätthållas på i stort sett oförändrad nivå.

Nivån på inlösenpriset för oljeväxtfrö bör fastställas vid samma

tillfälle som priset för spannmål, dock senast vid behandlingen

av 1994 års budgetproposition.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Frågor om

inlösenpris och arealbidrag för oljeväxtodlingen återkommer i

anslutning till utskottets behandling av proposition 1992/93:183

(JoU20).

6. Åtgärder för att främja ekologisk produktion

Propositionen

Stödet till den ekologiska produktionens utveckling skall

byggas ut inom områdena tillämpad forskning och utveckling,

marknadsföringsinsatser och kontroll. Sammanlagt skall 10

miljoner kronor per år anvisas för budgetåren 1993/94 och

1994/95 utöver nuvarande budgetmedel. 5 miljoner kronor fördelas

till området tillämpad forskning och utveckling, 3 miljoner

kronor till marknadsföringsinsatser och 2 miljoner kronor till

kontrollorganisationerna. Finansiering av förslaget skall ske

genom omfördelning av medel från de nuvarande direktbidragen.

I reformen av EG:s gemensamma jordbrukspolitik finns stöd till

ekologiskt lantbruk med bland de kompletterande stöden till

miljöfrämjande åtgärder. Dessa stöd delfinansieras av EG med

50 % eller med 75 % inom de s.k. mindre gynnade områdena. För

att erhålla ett stöd skall ett stödprogram utarbetas av

medlemsländerna. Programmet skall sedan godkännas av

EG-kommissionen.

Regeringen har utfärdat en förordning (1992:1085) om utförsel

av ekologiskt framställda produkter m.m. Förordningen

tillgodoser de krav som EG fr.o.m. den 1 januari 1993 ställer

vid import från tredje land av ekologiskt framställda produkter.

Härigenom vidgas möjligheterna att marknadsföra dessa produkter

på EG-marknaden.

När det gäller att införa ett svenskt omläggningsstöd före år

1995 är det enligt jordbruksministern ett problem att EG:s

villkor inte är kända. Han finner det olämpligt att införa ett

dylikt stöd innan det godkänts av EG men anser dock att det bör

utarbetas ett förslag till stöd till omläggning till ekologisk

produktion inom ramen för EG:s kompletterande miljöprogram.

Motionerna

I motion Jo208 (c) yrkas att reglerna om arealbidrag till

ekologisk odling anpassas till EG:s arealbidrag. I motion Jo223

(kds) yrkas utredning angående ett stöd till ekologisk odling i

form av en högre arealersättning och slopande av

förmalningsavgiften samt om stödformer för utveckling av

ekologiskt lantbruk och trädgårdsodling. Enligt yrkande 2 i

motionen bör inget trädeskrav ställas för ekologiskt lantbruk.

Även i motion Jo247 (-) yrkas att den ekologiska odlingen

undantas från trädeskravet.

I motion Jo255 yrkande 4 (s) yrkas att den ekologiska odlingen

tillförs ytterligare 25 miljoner kronor genom omfördelning av

anslaget till omställningsåtgärder i jordbruket. Den del av

motionen som avser medelsanvisning behandlas under motsvarande

anslagspunkt i det följande.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utbyggnad av

stödet till den ekologiska produktionen inom områdena tillämpad

forskning och utveckling, marknadsföringsinsatser och kontroll.

Genom utskottets överväganden i det föregående har kravet på

slopande av omställningskravet tillgodosetts också vad gäller

den ekologiska odlingen. Utskottet avstyrker därför motionerna

Jo223 yrkande 2 och Jo247.

När det gäller omläggningsstöd och andra åtgärder för att

stimulera ekologisk odling hänvisar utskottet till vad

jordbruksministern anfört om ytterligare förslag inom ramen för

EG:s kompletterande miljöprogram. I avvaktan på att sådana

förslag utarbetas bör motionerna Jo208, Jo223 yrkandena 1 och 3

och Jo255 yrkande 4 (delvis) inte föranleda någon åtgärd. Det

bör tilläggas att frågor om stöd till ekologisk

trädgårdsproduktion kommer att behandlas i anslutning till

proposition 1992/93:183 (JoU20).

7. Kostnader och finansiering för åtgärder inom

vegetabiliesektorn

Kostnaderna som uppkommer vid införande av arealbidrag, stöd

till produktion av grönmjöl samt stöd för främjande av ekologisk

odling skall enligt propositionen finansieras inom ramen för

tillgängliga medel för direktbidragen och prisregleringen.

Utskottet har ingen erinran mot detta förslag. Som framgår av

utskottets redovisning under anslaget B 10 bedöms effekterna av

utskottets förslag om utvidgning av arealbidraget bli relativt

begränsade.

8. Grunder för anpassningsåtgärder inom animaliesektorn

Propositionen

Sverige har generellt sett ett högre produktionskostnadsläge

än EG. Till skillnad från vegetabilieområdet ligger dock även

pris- och stödnivåerna inom animalieområdet över motsvarande

nivåer inom EG. Det finns således trots en förändrad växelkurs

fortfarande behov av en sänkning av dessa nivåer. Skall den

svenska animalieproduktionen vara konkurrenskraftig vid ett

EG-inträde måste de svenska nivåerna anpassas i riktning mot

nivåerna i våra närmaste konkurrentländer. Genom riksdagens

beslut hösten 1992 har direktbidragen reducerats (1992/93:JoU9).

Vidare har regeringen fattat beslut som innebär att gränsskyddet

på fodermedel sänks. Ytterligare anpassningar av pris- och

stödnivåer är nödvändiga för att åstadkomma en stark och

konkurrenskraftig jordbruksnäring inför EG-inträdet.

Anpassningar måste kunna åstadkommas såväl genom sänkning av

direktbidrag som genom sänkning av referenspriser och därmed

sänkning av gränsskydd. Detta förutsätter ett avsteg från 1990

års beslut. En anpassning av direktstöden bör ske så att dessa

överensstämmer med motsvarande direktstöd inom CAP. De

direktbidrag som saknar motsvarighet i EG bör fasas ut för att

möjliggöra en konkurrenskraftig produktion vid ett EG-inträde.

Jordbruksministern avser att återkomma till regeringen med

konkreta förslag till bl.a. gränsskyddssänkningar fr.o.m. den 1

juli 1993 i syfte att uppnå en anpassning till EG:s

förhållanden. Förslagen bör föreläggas riksdagen under våren.

Utskottets överväganden

Utskottet har i ett inledande avsnitt diskuterat mer

övergripande frågor om kraven på anpassning av svensk

jordbrukspolitik till EG:s jordbrukspolitik. Utskottet delar i

huvudsak regeringens bedömning att det behövs en anpassning av

pris- och stödnivåer för att åstadkomma en stark och

konkurrenskraftig jordbruksnäring inför ett EG-inträde och

tillstyrker regeringens förslag på denna punkt. När det gäller

kostnadskonsekvenserna till följd av vissa svenska

särbestämmelser om miljö och djurskydd m.m. hänvisar utskottet

till vad som anförts i det föregående.

9. Jordbruksdepartementet (A 1)

Propositionen

Jordbruksdepartementets arbete i samband med förhandlingar

inför ett svenskt medlemskap i EG kommer att öka i omfattning.

För detta ändamål har jordbruksministern beräknat en

resursförstärkning motsvarande 1 miljon kronor. Medelsbehovet

har vidare beräknats med utgångspunkt i en real minskning av

utgifterna om 2 % i enlighet med den princip som tillämpas

generellt i årets budgetförslag.

I propositionen meddelas att Jordbruksdepartementet -- liksom

även flertalet centrala ämbetsverk -- fr.o.m. budgetåret 1993/94

kommer att tillämpa en modell för generell räntebeläggning av

statliga medelsflöden som föreslagits av finansministern. Vissa

tekniska justeringar måste också göras till följd av en nyligen

företagen ändring av nivån på lönekostnadspålägget, ändrad

finansieringsform för Statshälsan, övergång till lån i

Riksgäldskontoret samt nya principer för budgeteringen av

anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar är redovisade av

finansministern i bilaga 1 till budgetpropositionen, avsnitt

2.2. om Statsbudgeten och särskilda frågor.

För budgetåret 1993/94 föreslår jordbruksministern att

Jordbruksdepartementet tilldelas ett ramanslag på 32 625 000 kr.

Motionen

Enligt motion Jo249 (v) kan det inte vara rimligt att

departementets utgifter ökar i takt med att näringen som sådan

minskar, samtidigt som den avregleras. Vänsterpartiet föreslår

en minskning av det äskade beloppet med 3 miljoner kronor till

29 625 000 kr (yrkande 4).

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens bedömning av behovet av

medelsförstärkning för de viktiga förhandlingar som nu inletts

om ett EG-medlemskap och tillstyrker förslaget om anslag.

Motionen avstyrks i berörd del.

10. Lantbruksråd (A 2)

Propositionen

Lantbruksråden har till uppgift att inhämta och förmedla

kunskaper om jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed

sammanhängande näringar i de länder eller internationella

organisationer som ingår i deras verksamhetsområden. För

närvarande är lantbruksråden placerade i Bonn, Bryssel, Moskva,

Rom och Washington. Under anslaget har beräknats medel för

ytterligare en lantbrukstjänst vilken redan inrättats i Bryssel.

Jordbruksministern föreslår ett förslagsanslag på 7 353 000 kr

till lantbruksråden för nästa budgetår.

Motionen

Vänsterpartiet förmodar enligt motion Jo249 att man mellan

departementen rimligen har diskuterat hur den utrikes placerade

personalen bör kunna samutnyttjas på ett mer rationellt sätt.

Motionärerna ifrågasätter om man behöver såväl miljöråd som

lantbruksråd i Bonn, särskilt som representationen är god i

Bryssel. Organisationen bör enligt motionen bantas och anslaget

minskas med 2 miljoner kronor (yrkande 5).

Utskottets överväganden

Enligt utskottets bedömning finns det behov av såväl

lantbruksråd som miljöråd i Bonn. Regeringens förslag tillstyrks

alltså, och motionen avstyrks i berörd del.

11. Utredningar m.m. (A 3) och Bidrag till vissa

internationella organisationer m.m. (A 4)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna A 3

och A 4 (s. 29 f.).

12. Statens jordbruksverk (B 1)

Propositionen

Statens jordbruksverk är central förvaltningsmyndighet med

uppgift att verka för en positiv utveckling av

jordbruksnäringen, trädgårdsnäringen och rennäringen på ett sätt

som tar hänsyn till kraven på en god miljö, en god hushållning

med naturresurserna, ett gott djurskydd och en regional

utjämning av sysselsättning och välfärd. Verket har i uppgift

att dels handlägga frågor kring den av riksdagen beslutade

omställningen av jordbruket, dels följa utvecklingen inom sitt

område med anledning av denna.

De riktlinjer som lades fast i 1991 års budgetproposition bör

enligt jordbruksministern gälla även för budgetåret 1993/94.

Riktlinjerna för Jordbruksverket bör även omfatta budgetåret

1994/95. Skälet är att det på så sätt är möjligt att, med

utgångspunkt i ett underlag omfattande Jordbruksverkets

årsredovisning, under våren 1993 utarbeta nya direktiv för

verket inför en fördjupad prövning från regeringens sida i 1995

års budgetproposition. För nästa budgetår föreslås ett ramanslag

på 113077000 kr.

Motionerna

I motion Jo249 (v) framhålls att den verksamhet

Jordbruksverket har att administrera får minskade anslag. Med

tidigare års anslagssparande inräknat innebär propositionens

förslag i stället en förstärkning med 10 miljoner kronor.

Anslaget kan därför minskas med 10 miljoner kronor till 103 077

000 kr (yrkande 6).

Utskottet har valt att i detta sammanhang även ta upp ett par

motioner om stöd åt biodlingen resp. pälsnäringen till

behandling.

Enligt motion Jo236 (fp) bör riksdagen göra ett uttalande till

förmån för stimulans av biodlingen. Denna utgör ett klassiskt

exempel på en verksamhet där en väsentlig del av intäkterna inte

tillfaller dem som utövar verksamheten utan i stället ger upphov

till intäkter för andra, framhåller motionärerna. Dessa positiva

s.k. externa effekter uppkommer genom binas pollineringsarbete.

Värdet härav överstiger värdet av honungsproduktionen och

tillfaller andra än biodlaren. Inom EG har man enligt motionen

insett detta och diskuterar nu olika sätt att öka biodlingen.

I motion Jo246 (c) begärs utredning av möjligheterna att bistå

svensk pälsdjursnäring med stöd. Under normala betingelser är

pälsdjursnäringen stark nog att klara sig själv, anför

motionärerna. Men en överproduktion i världen av farmade

pälsdjursskinn i kombination med milda vintrar har gjort

efterfrågan starkt begränsad vilket lett till starkt

försämrad lönsamhet och pågående reducering av produktionen. För

att svensk pälsdjursnäring skall kunna kvarleva och stå

konkurrenskraftig som exportindustri i framtiden är det viktigt

att samhället uppmärksammar näringens problem.

Utskottets överväganden

Utskottet biträder jordbruksministerns förslag att förlänga

den målformulering och de riktlinjer som gäller för innevarande

treårsperiod t.o.m. budgetåret 1994/95 och att riksdagen får

tillfälle ta ställning till nya direktiv våren 1995.

I propositionen framhålls att Jordbruksverkets verksamhet

under budgetåret 1991/92 resulterade i ett anslagssparande på

över 48 miljoner kronor, bl.a. som en följd av att nyanställning

av personal till den nybildade myndigheten skedde successivt

under året. Överskottet påverkades också av att en del beslutade

åtgärder inom området Miljöinriktad växtodlingsrådgivning inte

hann leda till utbetalningar under budgetåret. Anslagssparandet

kommer under budgetåren 1992/93 och 1993/94 att användas till

ökade arbetsinsatser för EG-förberedelser och implementering av

ett EES-avtal.

Utskottet erinrar om att förberedelserna inför ett

EG-medlemskap och ett genomförande av EES-avtalet kräver en

betydande insats från Jordbruksverkets sida. Med hänvisning

härtill och till vad som i övrigt anförts om skälen till

anslagssparandet under föregående budgetår tillstyrker utskottet

regeringens förslag. Motion Jo249 yrkande 6 avstyrks således.

Utskottet har i olika sammanhang betonat biodlingens

betydelse. Som framhålls i motion Jo236 har biodlingen positiva

externa effekter genom binas pollineringsverksamhet. Biodlingen

åtnjuter också visst statsstöd. Biodlare med minst 16 samhällen

får ersättning för sockerutfodring motsvarande prisskillnaden

mellan det svenska sockerpriset och världsmarknadspriset

(43kr/samhälle). Utskottet förutsätter att man från svensk

sida i samband med EG-förhandlingarna beaktar behovet av en

harmonisering med EG. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida

med anledning av motionen synes icke påkallad.

Även till pälsdjursnäringen utgår statsstöd. Enligt de

uppgifter utskottet erhållit får näringsidkarna viss ersättning

per skinn i form av prisåterbäring för fodret. Sammanlagt

beräknas detta uppgå till drygt 5 miljoner kronor innevarande

budgetår. Dessutom avsätts ett belopp till pälsnäringens

forskningsfond vilket i år beräknas till 1,8 miljoner kronor

(1991/92: 3,37 mkr). Utskottet är icke berett att förorda någon

särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen.

13. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m., m.fl.

anslag (B 2--B 4)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B 2--B 4 (s.

33--37).

14. Stöd till skuldsatta jordbrukare (B 5)

Propositionen

Från anslaget betalas stöd genom räntebidrag och

avvecklingsbidrag enligt förordningen (1990:1092) om stöd till

vissa skuldsatta jordbrukare. Jordbruksverket framhåller att

denna stödform ännu har ringa omfattning, bl.a. beroende på de

omställningsstöd som har lämnats under de gångna budgetåren.

När dessa minskar i omfattning eller upphör kan behovet av det

här aktuella stödet väntas öka. Jordbruksministern förordar, med

hänvisning till det anförda, att anslaget förs upp med

oförändrat belopp, 10 miljoner kronor.

Motionen

I motion Jo211 (c) konstateras att omställningen och

avregleringen i många fall är besvärlig vilket kan ge upphov

till akuta ekonomiska kriser. 1990 års beslut har inte lett till

den långsiktiga jordbrukspolitik som avsågs när beslutet

fattades. I stället har ansökan om medlemskap i EG och ändringen

av EG:s jordbrukspolitik gjort att osäkerheten blivit stor.

Motionärerna förutser att fler jordbrukare är i behov av hjälp

efter det senaste årets torka. Tillämpningen av stödet till högt

skuldsatta jordbrukare bör enligt motionen inte vara så

restriktiv som hittills. Riksdagen bör uttala att samhällets

insatser skall vara sådana att de jordbruksföretag som har en

möjlighet att överleva ges hjälp.

Utskottets överväganden

Enligt den ovan nämnda stödförordningen kan stöd lämnas till

särskilt skuldsatta jordbrukare som till följd av avvecklingen

av den interna marknadsregleringen på jordbrukets område får

allvarliga ekonomiska svårigheter. Stöd lämnas endast till

jordbrukare som har börjat ägna sig åt jordbruk under åren 1981

till den 1 juni 1990. Stöd kan lämnas för rekonstruktion av

jordbruksföretag och för avveckling av jordbruksföretag.

Vad gäller rekonstruktionsåtgärder framhöll jordbruksministern

i samband med 1990 års beslut om livsmedelspolitiken att en

rekonstruktion av företag kan ske på olika sätt beroende på om

brukaren har statliga lån eller kreditgarantier eller om han

saknar sådana. Han anvisade även lösningar för de olika fallen.

Utskottet och riksdagen hade ingen invändning (prop.

1989/90:146, JoU25 s. 123 f., rskr. 327).

Som framhålls i motionen har 1990 års jordbrukspolitiska

beslut inte lett till den stabilitet som avsågs när beslutet

fattades. Utskottet har i inledningen av detta betänkande

redovisat flera samverkande orsaker till förhållandet.

Förhandlingarna i GATT om den s.k. Uruguayrundan har dragit ut

på tiden långt över vad man kunde räkna med, och de har ännu

inte lett till något konkret resultat. EG:s jordbrukspolitiska

reform har blivit mindre omfattande än vad som förmodades.

Sveriges ansökan om medlemskap i EG har ändrat förutsättningarna

för jordbrukspolitiken. Regeringen föreslår nu nya åtgärder för

en anpassning av det svenska jordbruket inför ett EG-medlemskap

som innebär avvikelser från 1990 års jordbruks- och

livsmedelspolitiska beslut.

Utskottet får erinra om vad som anförts under p. 2 ovan om den

oroande utveckling av antalet konkurser som ägt rum inom

jordbrukssektorn. Enligt propositionen har den här aktuella

stödformen dock ännu ringa omfattning. I den mån detta beror på

att informationen om denna inte nått fram till alla berörda bör

givetvis åtgärder vidtas för att öka informationen. Utskottet

anser att denna stödform även i fortsättningen bör förbehållas

skuldsatta jordbrukare som till följd av avregleringen av den

interna marknadsregleringen får allvarliga ekonomiska

svårigheter. Mot bakgrund av vad som upplysts om svårigheterna

att tillämpa stödformen bör regeringen göra en snabb översyn av

tillämpningen och samtidigt pröva huruvida bestämmelserna

möjligen utformats på ett sätt som i alltför hög grad begränsar

tillämpningsområdet.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionen

som sin mening ge regeringen till känna. Regeringens förslag om

medelsanvisning tillstyrks.

15. Startstöd till jordbrukare m.fl. anslag (B 6, B 7 och B 9)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B 6, B 7 och B

9 (s.38 f.).

16. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (B 10)

Propositionen

Anslaget disponeras huvudsakligen för de olika

omställningsåtgärder som vidtas inom jordbruket, bl.a.

inkomststöd, omställningsstöd och anläggningsstöd inom

vegetabilieproduktionen samt omställningsåtgärder inom mjölk-

och köttproduktionen.

I propositionen erinras om att inkomststödet,

omställningsprogrammet för mjölkproduktionen, pristillägget på

får- och lammkött och stödet till valltorkföretag upphör enligt

1990 års beslut fr.o.m. budgetåret 1993/94.

Jordbruksministern erinrar om att han i det föregående

föreslagit vissa åtgärder för att förbereda svenskt jordbruk för

den omställning som ett svenskt medlemskap i EG innebär.

Förslagen innebär vissa justeringar i 1990 års

livsmedelspolitiska beslut som påverkar detta anslag. Under

anslaget bör anvisas medel för direktbidrag budgetåret 1993/94.

Riksdagen beslutade våren 1989 att 1 170 miljoner kronor

skulle tillföras jordbruket under regleringsåret 1989/90 som

kompensation för kostnadsökningar m.m. Till följd av en

överenskommelse i GATT i april 1989, som bl.a. innebar att

stödpriserna till jordbruket inte skulle höjas fram till dess

att förhandlingarna avslutats, beslutades att jordbrukets

ersättning i huvudsak skulle lämnas genom direktbidrag per djur

av olika slag eller per hektar av olika grödor i stället för

genom gränsskyddshöjning.

I propositionen redovisas hur kompensationsbeloppen utvecklats

under åren. Som en del i 1990 års livsmedelspolitiska beslut

höjdes det totala kompensationsbeloppet. Därefter har det

successivt sänkts. För budgetåret 1992/93 uppgår direktbidragen

till 1600 miljoner kronor varav 1305 miljoner kronor avsätts

som djurbidrag.

I detta sammanhang anmäls för riksdagens information vilka

åtgärder som vidtagits med anledning av 1992 års torkskador på

skörden. Det totala intäktsbortfallet för jordbruket till följd

av torkan beräknas av Jordbruksverket till drygt 1miljard

kronor. Till följd av torkskadornas relativt stora omfattning

beräknas Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskydd utbetala avsevärt

större belopp än normalt. Därför tillförs också fonden

295miljoner kronor av direktbidragen. Av detta belopp får

stiftelsen använda 235 miljoner kronor för särskild ersättning

för skador med anledning av 1992 års torka. Utöver den ordinarie

skördeskadeersättningen kan alltså upp till 235 miljoner kronor

utbetalas till de hårdast drabbade områdena som inte erhållit

ersättning inom ramen för det ordinarie skördeskadeskyddet. Mot

bakgrund av den låga vallskörden medgav regeringen den 3 juli

1992 att vallskörd får ske på omställningsareal under år 1992.

Vidare tidigarelades utbetalningen av 1992 års inkomststöd med

anledning av torkan. Det förtjänar också att påpekas att

inkomststödet som sådant utgör en form av minimistöd till

vegetabilieproducenter då det utgår oberoende av skördeutfallet.

För budgetåret 1993/94 bör enligt propositionen en ytterligare

besparing på direktbidragen med 50miljoner kronor göras. För

ändamålet bör således 1550miljoner kronor anvisas. Anvisat

belopp bör disponeras för finansiering av arealbidrag till

vegetabiliesektorn och direktbidrag till animaliesektorn.

Arealbidraget bör uppgå till 700kr/ha budgetåret 1993/94. Vad

gäller direktbidragen inom animaliesektorn avser

jordbruksministern återkomma till regeringen i denna fråga sedan

remissbehandlingen av Omställningskommissionens förslag i denna

del avslutats. (Förslag om detta föreligger numera i proposition

1992/93:183. Denna behandlas av utskottet i bet. JoU20.) Inom

ramen för direktbidragen bör även finansieras det stöd till

produktionen av grönmjöl som tidigare föreslagits. Anslagsposten

Vallfröstöd, m.m. kan därmed reduceras med 1,5miljoner kronor

vilket motsvarar nuvarande bidragsbelopp.

Anslagsposterna i övrigt är förslagsvis beräknade.

Belastningen av anslagsposterna styrs antingen genom fastställda

ramar eller beslutade regelsystem. Belastningen för ett enskilt

år kan därför vara svår att uppskatta. De ökade kostnader för

omställningsstödet i förhållande till tidigare plan som

förslagen i det föregående medför bör täckas genom att

anslagsposten tillförs ej disponerade prisregleringsmedel. De

ökade kostnaderna för hela perioden 1993/94 kan beräknas till ca

150miljoner kronor.

Inom ramen för tillgängliga medel för direktbidragen och

prisregleringen bör enligt propositionen (Avsnitt 5.5) även

finansieras stödet till den ekologiska produktionens utveckling

vilket skall byggas ut inom områdena tillämpad forskning och

utveckling, marknadsföringsinsatser och kontroll. Sammanlagt

skall 10 miljoner kronor per år anvisas för budgetåren 1993/94

och 1994/95 utöver nuvarande budgetmedel.

Sammanfattningsvis begär regeringen bemyndiganden att medge

att Statens jordbruksverk får disponera rörliga krediter för

inlösen av oljeväxter och spannmål (700 mkr) resp. för att

finansiera underskottet i spannmålsregleringen för 1990 års

skörd (50 mkr). Regeringen bör även bemyndigas att höja de

rörliga krediterna vid behov. Regeringen beräknar under anslaget

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. ett sammanlagt

medelsbehov för budgetåret 1993/94 på 2 212 001 000 kr.

Motionerna

Enligt motion Jo255 (s) bör regeringen i stället för att

införa arealstöd utreda ett förslag till införande av ett

utvecklat landskapsvårdsstöd. Under en övergångstid bör

omställningsprogrammet fortsätta med vissa justeringar.

Inkomststöden bör bibehållas under budgetåret 1993/94 till ett

belopp av 500 kr/ha, eller sammanlagt 600 miljoner kronor. Under

anslaget bör enligt motionen anvisas 1 965 501 000 kr vilket

innebär en minskning med 246,5 mkr jämfört med regeringens

förslag (yrkande 3). Motionärerna föreslår vidare att det inom

ramen för anslaget B10 omfördelas 25 mkr som tillfälligt stöd

för ekologisk odling. Medlen skall tillföras odlarna för att

delvis kompensera ökade produktionskostnader och på så sätt

sänka konsumentpriserna på alternativa jordbruksprodukter

(yrkande 4).

I motion Jo523 (s) föreslås att resurser för ombyggnad och

miljöförbättrande åtgärder kan tas från anslaget för

omställning i jordbruket för att klara kostnaderna för

investeringar till följd av djurskyddslagens krav.

Utskottets överväganden

Utskottet har i det föregående (under p. 2 om åtgärder inom

vegetabiliesektorn för budgetåret 1993/94) anfört att det skulle

underlätta den långsiktiga planeringen i jordbruket om en

snabbare anpassning av det svenska omställningsprogrammet till

EG:s trädesprogram kunde åstadkommas. Regeringens förslag bör

därför frångås såvitt avser kravet på omställning av stödarealen

som villkor för arealbidrag under budgetåren 1993/94 och

1994/95. Vidare har utskottet förordat en höjning av

inlösenpriset på spannmål till 1,05 kr per kg. och en utvidgning

av stödarealen för arealbidraget från 1 140 000 ha med ca

100000ha.

Utskottets förslag innebär ökade medelsanspråk i vissa

hänseenden, medan besparingar kan göras på andra områden.

Till grund för regeringens beräkningar i propositionen ligger

enligt vad utskottet erfarit ett antagande att förslagen skulle

leda till att 125000 ha anmäls till omställning.

Omställningsstödet skulle därmed uppgå till 500 miljoner kronor.

Utskottets förslag kan antas få till följd att endast 10 000 ha

anmäls till omställning, till en stödkostnad av 40 miljoner

kronor. Genom att kravet på omställning frångås görs alltså en

besparing på ca 460 miljoner kronor.

Utskottets förslag om utvidgning av stödarealen för

arealbidraget att omfatta även potatisodling m.m. (ca 100 000

ha) beräknas medföra en merkostnad på 70 miljoner kronor.

Dessutom beräknas stödarealen öka med 115 000 ha till följd av

att arealbidrag lämnas även för mark som inte anmäls till

omställning. Beräknad merkostnad blir 80 miljoner kronor.

En höjning av inlösenpriset för spannmål från 90 öre till 1,05

kr kommer enligt utskottets beräkning att medföra en ökad

belastning av anslaget enligt följande. För en antagen export --

vid normalskörd -- av 760 000 ton skulle enligt regeringens

beräkningar, med en antagen kostnad av 53 öre per kg, böra

anvisas 402 miljoner kronor. Genom att omställningskravet slopas

beräknar utskottet att spannmålsarealen ökar och att ytterligare

460 000 ton måste exporteras. Vidare bör med hänsyn till den

senaste tidens valutautveckling och förhållandena inom EG

referenspriset och gränsskyddet anpassas något i förhållande

till regeringens beräkningar. Utskottet beräknar kostnaden till

60 öre per kg. Vid en sammanlagd exportvolym av 1,22 miljoner

ton beräknas den sammanlagda kostnaden till 732 miljoner kronor,

eller 330 miljoner kronor mer än enligt regeringens förslag.

Sammantaget kommer således kostnaderna för arealbidrag,

spannmålsexport och omställningen enligt utskottets förslag att

belöpa sig på ca 1 720 miljoner kronor. Motsvarande kostnader

enligt regeringens förslag beräknas belöpa sig till 1 700

miljoner kronor. Med hänsyn till att beräkningarna i båda fallen

grundar sig på förutsättningar om utfall som beror på 1993 års

skörderesultat, valutautvecklingen m.m. får skillnaden mellan

kostnaden enligt regeringens förslag och enligt utskottets

förslag anses försumbar.

I övrigt har utskottet ingen erinran mot regeringens förslag

och de beräkningar som ligger till grund för detta. Som

jordbruksministern framhåller styrs belastningen av

anslagsposterna antingen genom fastställda ramar eller beslutade

regelsystem. Belastningen för ett enskilt år kan därför vara

svår att uppskatta. De ökade kostnader för omställningsstödet

resp. det enligt utskottets förslag utökade arealstödet i

förhållande till tidigare plan som förslagen i det föregående

medför bör som jordbruksministern anför täckas genom att

anslagsposten tillförs ej disponerade prisregleringsmedel.

Vad utskottet anfört innebär att det socialdemokratiska

förslaget om fortsatt inkomststöd enligt 1990 års

omställningsprogram avstyrks. Riksdagen bör således med avslag

på motion Jo255 yrkande 3 i denna del till Omställningsåtgärder

i jordbruket anvisa 2 212 001 000 kr.

Utskottet har inte heller någon erinran mot regeringens

förslag om bemyndiganden att medge rörliga krediter och

bemyndigande för regeringen att vid behov höja dessa.

Utskottet har i det föregående (under p. 6) tillstyrkt

regeringens förslag om utbyggnad av stödet till den ekologiska

produktionen inom områdena tillämpad forskning och utveckling,

marknadsföringsinsatser och kontroll. 10 miljoner kronor bör

således anvisas från direktstödsanslaget i detta syfte. Däremot

är utskottet icke berett att avdela medel till den ekologiska

odlingen utöver vad som föreslås i propositionen och avstyrker

därmed motion Jo255 yrkande 4.

Som anförs i motion Jo523 kan investeringarna i stallar m.m.

för att tillgodose kraven enligt miljö- och djurskyddslagarna

bli kostsamma för många jordbrukare. Utskottet är dock inte

berett att, som motionärerna föreslår, anvisa omställningsmedel

för att stödja dessa investeringar och avstyrker därmed

motionen.

17. Rådgivning och utbildning (B 11)

Propositionen

Från anslaget utbetalas medel för informations-, rådgivnings-,

utbildnings- och utvecklingsinsatser för att underlätta

jordbrukets omställning och för landskapsvård som ett led i

omställningen av jordbruket.

I propositionen framhålls att rådgivnings- och

utbildningsinsatser är av grundläggande betydelse i

omställningsprocessen i jordbruket. Den nya livsmedelspolitiken

ställer nya krav på jordbrukaren som företagare. Därför har

utbildningsinsatser prioriterats högt. Ett samarbete har

etablerats mellan Statens jordbruksverk och bl.a. Sveriges

lantbruksuniversitet, Statens naturvårdsverk,

Riksantikvarieämbetet, Statens skola för vuxna, Skogsstyrelsen,

Arbetsmarknadsverket, lantbruksskolorna och jordbrukets

organisationer. Målet är att insatserna för rådgivning och

utbildning under kommande år skall ha sin tyngdpunkt i

utbildningar bl.a. i företagsledning och marknadsföring samt i

verksamhet för ny sysselsättning och ny markanvändning.

Därigenom får programmet en långsiktig inriktning mot

kunskapsutveckling på landsbygden.

Exempel på aktuella utvecklingsprojekt är bl.a.:

ny markanvändning genom bioenergigrödor, lövskogsodling eller

landskapsvård -- extensivt bete,

ny sysselsättning genom småskalig vidareförädling, turism

eller ökad verksamhet i skogen,

omställning av ekonomi och produktion i växtodling och

animalieproduktion,

särskilda insatser för kvinnor och ungdomar i jordbruket.

Jordbruksministern anför för egen del att de utökade

rådgivnings- och utbildningsinsatser som enligt det

livsmedelspolitiska beslutet skall genomföras under

omställningsperioden är mycket angelägna. Enligt hans mening är

det också viktigt att utbildning i och information om

EG-frågorna lyfts fram i arbetet. Anslaget bör föras upp med

29785000kr för budgetåret 1993/94.

Motionen

Enligt motion Jo249 (v) krävs det en "kulturförändring" inom

näringen om ett jordbruk enligt Vänsterpartiets förslag skall

komma till stånd. Utbildning är ett sätt att uppnå en sådan

kulturförändring. Motionärerna yrkar mot den bakgrunden att

anslaget förs upp med 65 miljoner kronor utöver regeringens

förslag, eller med 94 785 000 kr (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Utskottet delar den uppfattning som både jordbruksministern

och motionärerna framför, att utökade rådgivnings- och

utbildningsinsatser i jordbruket är mycket angelägna. Däremot är

utskottet inte berett att som motionärerna förordar mer än

tredubbla anslaget, särskilt som ingen anvisning ges om vilka

professionella resurser som skall sättas in eller hur dessa

skall användas för att bedriva den verksamhet som skall bekostas

genom anslaget. Regeringens förslag synes väl avvägt. Riksdagen

bör besluta i enlighet med detta och avslå motionen såvitt nu är

i fråga.

18. Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. (B 12)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B 12 (s. 46

f.).

19. Fiskeriverket (D 1)

Propositionen

Riksdagen beslutade i maj 1991 att samla de centrala statliga

utgifterna på fiskets område i en och samma myndighet (prop.

1990/91:87, bet. 1990/91:JoU25, rskr. 1990/91:283).

Fiskeriverkets uppgifter framgår av förordningen (1991:827) med

instruktion för Fiskeriverket. Verket har bl.a. till uppgift att

leda de statliga åtgärderna för att främja fiskerinäringen,

fritidsfisket och fiskevården.

Jordbruksministern förordar att Fiskeriverkets övergripande

mål skall vara oförändrat. Fiskeriverket skall verka för en

ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna på ett sätt som

långsiktigt medverkar till livsmedelsförsörjningen och vårt

välstånd i övrigt.

Jordbruksministern framhåller vidare att Fiskeriverkets

fördjupade anslagsframställning till stora delar bygger på

uppgifter som hänför sig till budgetåren före riksdagens beslut

år 1991 om den statliga administrationen på fiskets område.

Fiskeriverkets verksamhet har fr.o.m. budgetåret 1991/92

förändrats i så hög grad att resultaten för denna period

knappast kan betraktas som relevanta för en utvärdering av den

nuvarande verksamheten. Vidare finns det, enligt

jordbruksministerns mening, inte ett nöjaktigt underlag för att

kunna göra en bedömning av effektiviteten i verksamheten inom de

olika verksamhetsområdena, eftersom de tekniska

förutsättningarna för en sådan prövning fortfarande saknas. För

att uppnå det övergripande målet bör den redan inledda

förändringen av verksamheten fortsättas bl.a. så att verket

stärker sin roll som central statlig myndighet på fiskets

område, att arbetet intensifieras med att förenkla och

koncentrera föreskrifterna på fiskets område och att arbetet med

internationella frågor på fiskets område stärks ytterligare.

Fiskeriverkets undersökningsfartyg skall fr.o.m. budgetåret

1993/94 vara helt avgiftsfinansierade.

För budgetåret 1993/94 föreslås ett ramanslag på 49 463 000

kr, och för de två följande budgetåren förutses oförändrade

ramar.

Motionerna

Propositionens förslag om Fiskeriverkets verksamhet och budget

har inte föranlett några motioner. Utskottet har emellertid

bedömt lämpligt att i detta sammanhang behandla ett antal

motioner om laxfisket.

I motion Jo406 (s) begärs total fredning av lax i de

till Sverige hörande uppväxtområdena i södra Östersjön (yrkande

1). Enligt motionen kan havsfisket kompenseras med exempelvis

ett mer kustnära fiske på speciella områden, och då på lax

utsatt enligt metoden fördröjd utsättning. Regeringen bör verka

för en internationell överenskommelse om fredning av laxens

uppväxtområden i hela Östersjön (yrkande 3). Motsvarande förslag

framläggs i motionerna Jo409 (-) och Jo419 (nyd) yrkandena 1 och

2. I motion Jo406 yrkas även på beslut om ytterligare

begränsningar av fiske efter lax med mängdfångande redskap längs

Norrlandskusten samt i och strax utanför älvarna. Detta kan ske

via inlösen av fiskerätter, anför motionärerna (yrkande 2).

Enligt motion Jo410 (kds) föreligger behov av fler laxtrappor

i de utbyggda Norrlandsälvarna (yrkande 3). Enligt motion Jo420

(fp) bör kraftbolagen vid omprövning av tillstånd enligt

vattenlagen (VL) åläggas att restaurera fiskevatten för att

skapa nya eller förbättrade vandringsvägar och lekområden för

fisk (yrkande 2). Enligt samma motion bör staten bilda en

stiftelse för förvaltning av fisket i de vatten där fiskevården

hittills skötts av Domänverket. Fiskeriverkets kompetens inom

området bör därvid tas till vara (yrkande 4).

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens bedömning av

Fiskeriverkets verksamhetsinriktning. Det övergripande målet som

det är formulerat i verkets instruktion bör ligga fast. Den

redan inledda förändringen av verksamheten bör fortsättas bl.a.

så att verket stärker sin roll som central statlig myndighet på

fiskets område, att arbetet intensifieras med att förenkla och

koncentrera föreskrifterna på fiskets område och att arbetet med

internationella frågor på fiskets område stärks ytterligare. Vid

de pågående förhandlingarna om EES och EG kommer Fiskeriverkets

kompetens beträffande såväl fiskenäringens behov som

undersökningsverksamheten att ha stor betydelse. Riksdagen bör

godkänna vad som förordats i propositionen om den huvudsakliga

inriktningen av verksamheten och anvisa medel enligt regeringens

förslag.

Med anledning av motionerna om laxfisket och skydd av de vilda

laxstammarna får utskottet anföra följande.

Riksdagen har under en följd av år påtalat risken för att de

vilda, naturligt reproducerande laxstammarna i de olika svenska

älvarna hotas av utrotning. Den rika förekomsten av lax i

Östersjön består till den övervägande delen (90 % av den samlade

fångsten) av fisk som reproduceras genom utsättning av odlad

smolt, bekostad främst av kraftbolagen. Fisket såväl till havs

som längs kusten bedrivs effektivt, och den naturlekande laxen

har under en lång följd av år successivt minskat i antal. En

fortgående utarmning av det genetiska materialet blir följden.

Svårigheten att nå överenskommelse om det internationella

laxfisket i Östersjön utgjorde länge hinder för restriktioner av

de svenska fiskarenas havsfiske. Sedan två år tillbaka har nu

överenskommelse om ett högsta tillåtet fiskeuttag (TAC) träffats

mellan strandstaternas representanter.

Fiskeriverket har nyligen beslutat (FIFS 1993:1--4) att under

en försöksperiod fram till slutet av år 1994 förbjuda vårfisket

efter lax och öring längs Norrlandskusten och norra

Upplandskusten. Även ålen skall fredas i vissa vatten.

Restriktionerna är främst anpassade så att de beräknas ge en

positiv effekt för de naturliga bestånden av lax i Östersjön.

Den lax som är av odlat ursprung har en senare lekvandring,

vilket innebär att dessa laxar kommer senare till sina hemälvar

och därför berörs i mindre grad av de beslutade förbudstiderna,

anför Fiskeriverket. Restriktionerna bedöms på kort sikt medföra

en minskning av laxfisket med 5--10 % vilket skall jämföras med

en minskning med 35 % som drabbade laxfisket i södra Östersjön

till följd av att en TAC införts. På längre sikt innebär

restriktionerna enligt Fiskeriverket att laxfångsterna ökas med

oförändrat fisketryck.

Utskottet finner det tillfredsställande att Fiskeriverket nu

vidtagit vissa åtgärder för att vända den pågående utvecklingen

mot alltmer decimerade naturliga, frilekande laxstammar. Den lax

som fångas i havsfisket är ofta inte färdigvuxen. På sikt är det

därför önskvärt att, som framhålls i flera motioner, den odlade

laxen kan sättas ut vid olika kustavsnitt med fördröjd

utsättning, varigenom storsjöfisket kan minskas radikalt, den

odlade laxen fångas närmare land och den frilevande efter

tillväxten i havet få möjlighet att söka sig åter till sin

hemälv. Utskottet erinrar om att de försök som under några år

gjordes med fördröjd utsättning av lax visade mycket goda

resultat. Enligt uppgift kommer regeringen att i de kommande

förhandlingarna om fisket i Östersjön inom Gdanskkonventionens

ram att fortsatt driva frågan om nedskärning av havsfisket och

återupptagande av laxutsättning enligt metoden fördröjd

utsättning.

Vad utskottet anfört är ägnat att i väsentlig grad tillgodose

syftet med motionerna Jo406, Jo409 och Jo419. Någon särskild

åtgärd från riksdagens sida synes icke påkallad.

Enligt övergångsbestämmelserna till vattenlagen (1983:291) kan

bl.a. äldre vattendomar där tid för nyprövning inte fastställts

omprövas efter 1993. Fiskeriverket framhåller i sin

anslagsframställning att omfattningen av denna verksamhet för

närvarande inte kan överblickas. Det krävs enligt verket en

inventering av vilka domar som för fiskets del behöver omprövas.

Dessutom har viss ändring av lagtexten begärts av

Kammarkollegium som är den myndighet som företräder statens

intressen gentemot kraftbolagen. Utskottet har ingen annan

mening än motionärerna om det rimliga i att behoven av

fungerande laxtrappor och på restaurering av fiskevattnen

beaktas i samband med kommande omprövningar av vattendomar. Det

får förutsättas att Fiskeriverket och Kammarkollegiet bevakar

fiskeintressena i detta sammanhang. Därmed får syftet med

motionerna Jo410 yrkande 3 och Jo420 yrkande 2 anses

tillgodosett, och motionsyrkandena påkallar ingen särskild

åtgärd från riksdagens sida.

Med anledning av förslaget i motion Jo420 yrkande 4 om

bildande av en stiftelse för förvaltning av fisket i

Domänverkets vatten får utskottet erinra om att Domänverket

numera ombildats till ett statligt bolag (prop. 1991/92:134,

JoU9y, NU33). Enligt vad utskottet inhämtat är Domän AB:s

fiskevård nära integrerad med Domän Skogs naturvårdsprogram.

Domäns fiskekort gäller över hela landet i mer än 1500 vatten.

Enligt bolagets mening skulle ett utbrytande av fiskevården på

intet sätt gynna fiskevårdsintresset. Utskottet har inte funnit

anledning till annan mening och avstyrker motionsyrkandet.

20. Främjande av fiskerinäringen (D 2)

Propositionen

Anslaget används för bidrag till främjande av fiskerinäringen

och för att täcka kostnader för forskning, utvecklingsarbete och

försöksverksamhet på fiskets område.

I enlighet med vad som redovisades i proposition 1991/92:38 om

inriktningen av den ekonomiska politiken bör bidragen till

fiskeorganisationer avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 1993/94.

Anslaget bör således minskas med 457000kr till

4084000kr.

Sammanlagt bör anslaget föras upp med 4084000kr.

Motionerna

För fiskarna i Gävleborgs och Västernorrlands län har torsken

som fiskeart haft stor, ibland mycket stor, ekonomisk betydelse

från tid till annan, framhålls det i motion Jo402 (s). Under

1970- och 1980-talen var tillgången mycket god, men

torskbeståndet utraderades genom ett förödande trålfiske som

inleddes våren 1987 och pågick under ett par säsonger. Fisket

står nu inför mycket stora ekonomiska problem. Mot den

bakgrunden, och med hänvisning till att försök pågår med odling

av torskyngel, förordar motionärerna att dessa försök om möjligt

utvidgas till utsättning av märkta torskar i Bottenhavet. En

utvärdering måste göras av vilka förutsättningar det finns när

det gäller att omvandla den nu stora födoreserven i Bottenhavet

till fångstbar torsk. Även i motion Jo407 (s) yrkas på åtgärder

för att stärka torskbeståndet. Enligt motionen visar försök vid

Havsfiskelaboratoriet i Lysekil på en metod för reproduktion och

odling i bassäng och kasse som kan innebära en möjlig framtida

verksamhet. Motionärerna anser att en marknad bör upparbetas för

kommersiell reproduktion och odling av torsk. Sverige bör uppta

förhandlingar om ekonomiskt deltagande i en uppköpsordning från

berörda Östersjöstaters sida av torskyngel för utsättning. Inte

minst viktigt är detta mot bakgrund av att Östersjötorsken

används i kvotförhandlingar med EG-länderna.

I ett par motioner från Västerbottens län uppmärksammas hotet

från en fisksjukdom som fått namnet M 74 och som drabbat

laxodlingar i Östersjön. I motion Jo408 (fp) yrkas på ett

tillkännagivande om åtgärder för laxbeståndet med anledning av

det hot som denna fisksjukdom utgör. I det korta perspektivet

bör begränsningar av allt laxfiske komma till stånd för att öka

antalet lekande laxhonor, anför motionärerna. I ett längre

perspektiv krävs betydande forskningsresurser. Motsvarande

yrkande framläggs i motion Jo612(-).

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och

tillstyrker alltså detta.

Under senare år har medel avsatts för att utveckla metoder för

odling och utsättning av torskungar i syfte att därmed

åtminstone lokalt förbättra beståndssituationen i Östersjön.

Mycket arbete återstår dock, framhåller Fiskeriverket i sin

anslagsframställning. Utskottet har för egen del ingen annan

mening än motionärerna om det angelägna i att

försöksverksamheten kan fortsätta och utvärderas för att efter

hand förhoppningsvis mynna ut i en marknadsmässig hantering. För

närvarande bekostas verksamheten av prisregleringsmedel. Sådana

kommer enligt uppgift att vara tillgängliga även under nästa

budgetår, även om prisregleringen som planerat avvecklas fr.o.m.

den 1 juli 1993. Någon särskild riksdagens åtgärd med anledning

av motionerna Jo402 och Jo407 synes icke påkallad.

Fisksjukdomen M 74 har fortfarande inte kunnat beskrivas

närmare än att man vet att laxungar i odlingsbassänger dör redan

på gulsäcksstadiet. Enligt vad utskottet erfarit har sjukdomen

nu tagit sådana proportioner att en forskningsutredning

tillsatts i samverkan mellan Fiskeriverket, Naturvårdsverket,

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) och

Världsnaturfonden (WWF) för att granska kända fakta. Utredningen

som beräknas bli klar i maj har i uppgift att avgöra om ett

särskilt, samfinansierat projektområde skall inrättas för

fortsatt forskning kring sjukdomen.

Utskottet delar den oro som föranlett motionerna Jo408 och

Jo612 om åtgärder mot M 74. Som redovisats under avsnittet

Fiskeriverket har verket nyligen beslutat införa restriktioner

för kustfisket av lax. Dessa restriktioner bör komma att

medverka till en rikligare uppgång av laxhonor till älvar och

avelsstationer. Genom den omnämnda utredningen kommer även

frågan om intensifierad forskning kring sjukdomen att närmare

belysas. Därmed tillgodoses till väsentlig del syftet med

motionerna, vilka alltså inte bör föranleda någon ytterligare

åtgärd från riksdagens sida.

21. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. (D8)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under D 8 (s. 54).

22. Bidrag till fiskevård m.m. (D 9)

Propositionen

Från anslaget lämnas bidrag till bl.a. fiskevård och till

kostnader för bildande av fiskevårdsområden enligt förordningen

(1985:440) om statsbidrag till fritidsfisket.

Ett reservationsanslag på 3 612 000 kr föreslås.

Motionerna

Enligt motionerna Jo249 (v) yrkande 2 och Jo413 (s) bör

riksdagen begära förslag om en allmän fiskevårdsavgift.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och

tillstyrker således detta.

Frågan om hur fiskevården skall finansieras har under en följd

av år varit föremål för olika förslag i riksdagen. Riksdagens

beslut om fritidsfisket m.m. våren 1981 innebar en satsning på

bildande av fiskevårdsområden med statsstöd under en

tioårsperiod. Vid sidan härav skulle budgetmedel anvisas årligen

för fiskevården. Slutligen skulle fiskets organisationer

(Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund resp. Sveriges

Fiskevattenägareförbund) erhålla ett årligt stöd (prop.

1980/81:153, JoU29).

Regeringen föreslog våren 1991 att slopa statens bidrag till

fiskevård mot bakgrund av behovet att kraftigt minska

statsutgifterna. Riksdagen beslöt dock att under kommande

budgetår behålla detta bidrag. Dessutom borde medel säkras för

finansiering av bildande av fiskevårdsområdesföreningar som

anmälts inom den angivna tioårsperioden, före den 1 september

1990. Samtidigt begärde riksdagen att regeringen skulle låta

närmare utreda frågan om införande av en allmän fiskevårdsavgift

(prop. 1990/91:100 bilaga11, JoU22, rskr. 202). Efter

utredning föreslog en av regeringen tillsatt särskild

utredningsman att en allmän fiskevårdsavgift om 75 kr per år

skulle inrättas och omfatta alla fiskande över 15 års ålder.

Sistnämnda fråga förföll dock sedan regeringen valt att inte

föreslå införandet av allmän fiskevårdsavgift. Motioner om sådan

avgift avslogs våren 1992. Samtidigt beslöt riksdagen att

anslagen till fiskets organisationer skulle halveras för att

helt upphöra efter utgången av budgetåret 1992/93 (prop.

1991/92:100 bilaga 10, JoU12, rskr. 212).

Genom att statsbidragen till fiskevård minskar kommer

fiskevården i fiskevårdsområdena liksom i de statsägda enskilda

fiskevattnen således i fortsättningen att i väsentlig

utsträckning få finansieras genom fiskekortsförsäljning. Däremot

saknas denna möjlighet att finansiera fiskevården på

frifiskevattnen. Dessa omfattar efter 1985 års

handredskapsfiskereform så gott som alla fiskevatten längs

kusterna och runt öarna från Strömstad till Haparanda samt i de

stora sjöarna. För Vänern gäller dock att riksdagen våren 1992

begärt en utredning om fiskevårdsfrågorna med sikte på införande

av en särskild fiskevårdsavgift, vilken avses finansiera den

tilltänkta statliga delen av ett fiskeprojekt "Laxfond Vänern"

(1991/92:JoU20, rskr. 304).

Genom avskaffandet av prisregleringen på fisk kommer efter

hand även de fiskevårdsbidrag som finansierats genom intäkterna

från denna att upphöra. De utnyttjas huvudsakligen för

utsättning av fisk med sikte på yrkesfiskets intressen.

Fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter är föremål för en

särskild utredning. Utredningen skall enligt direktiven avge

slutbetänkande senast den 1 juli 1993. I delbetänkandet (SOU

1992:136) Svenskt fiske -- nuläge och utvecklingsmöjligheter

anförs att utredningen i sitt slutbetänkande avser att mer i

detalj beskriva utsättningsverksamheten och dess

samhällsekonomiska lönsamhet samt även lämna förslag till ändrad

inriktning, finansiering och omfattning av utsättningarna.

Utskottet förutsätter att utredningen i det sammanhanget även

överväger hur en fiskevård anpassad efter fritids- och

sportfiskets behov skall organiseras i frifiskevattnen.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo249 yrkande 2

och Jo413 om allmän fiskevårdsavgift.

23. Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet

m.m. (F 1--F 2)

Propositionen

Under anslaget F 1 tas upp ett formellt belopp på 1000kr

till uppdragsverksamhet vid Statens veterinärmedicinska anstalt

(SVA). Under anslaget F 2 anvisas medel för

centrallaboratorieuppgifter m.m. vid SVA.

SVA är ett expert- och serviceorgan åt Statens jordbruksverk

och andra myndigheter samt enskilda organisationer och

allmänheten, med uppgift att bl.a. utreda smittsamma

djursjukdomars uppkomst, orsak och spridningssätt. SVA skall

vara ett veterinärmedicinskt centrallaboratorium samt utföra

viss rutinmässig diagnostisk verksamhet. Vidare skall SVA aktivt

medverka i djursjukdomars förebyggande och bekämpande. Till stöd

för dessa funktioner skall SVA utföra forsknings- och

utvecklingsarbete.

Enligt jordbruksministern bör de övergripande målen för SVA:s

verksamhet även fortsättningsvis vara att främja en god

djurhälsa och en god folkhälsa. Under perioden kan det

förutsättas att ett EES-avtal kommer att träda i kraft i fråga

om det veterinära området, och avsikten är att Sverige skall bli

medlem i EG. Verksamheten bör därför inriktas så att SVA aktivt

kan medverka i detta integrationsarbete och upprätthålla en hög

beredskap mot de förändrade sjukdomshot som en EG-anpassning kan

medföra. Samverkan mellan myndighetsuppgiften och

uppdragsverksamheten bör ytterligare effektiviseras för att

uppnå en större effekt samtidigt som kostnadsredovisningen för

de olika verksamhetsområdena hålls isär. Därutöver framhålls

vikten av en fortsatt utveckling av myndighetens

resultatredovisning. För förberedelsearbetet inför ett svenskt

EG-medlemskap bör SVA anvisas 500000 kr.

Kostnaderna för SVA:s verksamhet beräknas för budgetåret

1993/94 till 146 294 000 kr. Dessa finansieras dels med intäkter

från uppdragsverksamheten med 79 173 000 kr, dels genom bidrag

över statsbudgeten (F 2) med 67 121 000kr. Förslaget har som

utgångspunkt en real minskning av utgifterna om 2 % i enlighet

med den princip som generellt tillämpas i årets budgetförslag.

Motionerna

I motion Jo513 (nyd) konstateras att forskningen om älgdöden

har tagit ett brett grepp för att bl.a. belysa älgpopulationens

situation, sjukdomsorsaker och dessas eventuella samband med

miljöpåverkan. Målet för forskningen är att fastställa

smittoämnet och via populationsdynamiska, fysiologiska,

epidemiologiska och kemiska kunskaper utarbeta en strategi för

att begränsa sjukdomen. Ett snabbt klarläggande av sjukdomens

orsaker och vilka motåtgärder som kan vidtagas är enligt

motionären en riksangelägenhet. Mot bakgrund av sjukdomens

utveckling skulle ett riktat anslag om 5 000 000 kr av allmänna

medel till Statens veterinärmedicinska anstalt kunna bidra till

en mer koncentrerad insats när det gäller bekämpandet av

ifrågavarande sjukdom. Enligt motion Jo522 (c) har jaktvårdarna

tagit prover på de djur som fällts under älgjakten år 1992.

Proverna har ännu inte analyserats och enligt motionärerna

saknar jaktvårdsorganisationen medel för detta ändamål. Det är

angeläget att gå vidare i forskningen om älgarnas sjukdom i

västra Sverige och medel bör därför anvisas ur jaktvårdsfonden

för att man skall klara av dessa analyser.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna

F1--F 2 samt föreslår att riksdagen godkänner den i

propositionen föreslagna målsättningen för verksamheten inom SVA

(prop. s. 61--64).

SVA är ett expert- och serviceorgan med uppgift att bl.a.

utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak och

spridningssätt. Enligt vad utskottet erfarit bedrivs i SVA:s

regi ett koordinerat program för forskning om den älgdöd som

drabbat älgstammen i sydvästra Sverige. I programmet deltar

SVA:s virologiska laboratorium och epizootologiska enhet. Vidare

bedrivs ett fristående fältprojekt, inriktat på bl.a. patologi,

provinsamling, planering etc. Projektet finansieras med medel

från viltskaderegleringsfonden efter prioritering av

forskningsnämnden vid Statens naturvårdsverk (SNV). Härutöver

finansieras forskningen om älgdöden genom bidrag från en rad

olika håll. Nämnas kan Statens jordbruksverk, Svenska

jägareförbundet, Älghundsklubben och vissa viltskadefonder.

Utskottet har stor förståelse för de krav som ställs i

motionerna Jo513 och Jo522 om ytterligare resurser till

forskningen om den s.k. älgdöden. Som framhålls i motionerna är

älgen en värdefull jaktlig tillgång samtidigt som den i likhet

med allt levande fungerar som en indikator på tillståndet i vår

miljö. Det är således av stort allmänt intresse att den

fortsatta forskningen på detta område säkerställs och att

sjukdomens orsaker kan klarläggas. Detta är inte minst viktigt

när det gäller risken för sjukdomsspridning till djur inom

husdjursskötseln. Som framgår av redovisningen ovan har

fältprojektet huvudsakligen finansierats med medel från

viltskaderegleringsfonden. Utskottet vill i detta sammanhang

peka på möjligheten att i utökad omfattning använda medel från

jaktvårdsfonden. Situationens allvar motiverar mycket väl en

sådan ordning och detta ligger även väl i linje med fondens

syfte. I detta sammanhang bör även framhållas betydelsen av att

forskningsinsatserna samordnas på bästa sätt. Utskottet

förutsätter att SVA och SNV vidtar de åtgärder som i detta

avseende kan anses erforderliga. Det anförda är ägnat att i stor

utsträckning tillgodose syftet med motionerna Jo513 och Jo522.

Utskottet är därför inte berett att föreslå något särskilt

uttalande från riksdagens sida. Motionerna avstyrks.

24. Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet m.fl.

anslag (F 3--F 8)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna

F3--F 8 (prop. s. 64 f.).

25. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet m.fl. anslag

(G1--G 7)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna

G1--G 7 (prop. s. 72 f.).

26. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (H 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt H 3

(prop. s.85 f.).

27. Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring och

kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. (H 4--H 5)

Propositionen

Under anslaget H 4 anvisas medel för bruttoinvesteringar i

beredskapslager av livsmedel och insatsvaror i jordbruket.

Vidare anvisas medel för produktionsförberedelser, skydd mot

ABC-stridsmedel och ransoneringsförberedelser.

Jordbruksministern föreslår att anslaget efter prisomräkning

förs upp med 87 398 000 kr, varav 5,7 miljoner kronor utgör

medel från den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del.

Av dessa bör 4 miljoner kronor användas för beredskapslagring av

veterinära läkemedel och 1 miljon kronor för åtgärder inom

ABC-området. Förslaget innebär en neddragning med 15 203 000 kr

för budgetåret 1993/94 jämfört med de kostnader för

lageruppbyggnad som förutsattes i det livsmedelspolitiska

beslutet år 1990.

Från anslaget H 5 betalas driftkostnader för beredskapslagring

av livsmedel m.m. samt kostnader för andra beredskapsåtgärder än

lagring i form av planering m.m. Under anslaget Statens

jordbruksverk anvisas medel för lönekostnader m.m. för viss

personal. Jordbruksministern föreslår att anslaget efter

prisomräkning skall föras upp med sammanlagt 247 280 000 kr,

varav 2,4 miljoner kronor avser medel inom den ekonomiska ramen

för totalförsvarets civila del. Förslaget innebär en neddragning

med 1 533 000 kr för budgetåret 1993/94 jämfört med de kostnader

för beredskapslagring av livsmedel som förutsattes i det

livsmedelspolitiska beslutet år 1990.

Motionen

Enligt motion Jo249 (v) måste behovet av beredskapslagring

bedömas mot bakgrund av landets säkerhetspolitiska situation. I

andra sammanhang gör regeringen bedömningen att den

säkerhetspolitiska situationen har förbättrats avsevärt under

senare år. Anslaget H 4 bör därför minskas med 30 000 000 kr

(yrkande 7). Med samma motivering yrkas vidare att anslaget H 5

minskas med 20 000 000 kr (yrkande 8).

Utskottets överväganden

Utskottet delar jordbruksministerns bedömning när det gäller

medelsbehovet under punkterna H 4--H 5 och tillstyrker därför

regeringens förslag. Därmed avstyrks motion Jo249 yrkandena 7

och 8.

28. Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. (H6--H7)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna

H6--H 7 (prop. s. 89 f.).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kompensationsbelopp

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

principerna för fastställandet av kompensationsbeloppet till

jordbruket,

2. beträffande omställningsprogrammet

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om anpassning av det svenska

omställningsprogrammet till EG:s trädesprogram samt avslår

motionerna 1992/93:Jo248 yrkandena 2 och 4 och 1992/93:Jo250

yrkande 2,

res. 1 (s) - delvis

3. beträffande problem- och åtgärdsanalys

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo212,

4. beträffande anpassning till EG:s pris- och stödnivå

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo203 yrkande 2,

1992/93:Jo204 yrkande 2, 1992/93:Jo218, 1992/93:Jo226,

1992/93:Jo233 yrkande 2, 1992/93:Jo238 yrkande 2,

1992/93:Jo239,

1992/93:Jo248 yrkandena 1 och 3, 1992/93:Jo250 yrkande 5,

1992/93:Jo255 yrkande 7 och 1992/93:Jo256 yrkande 2,

5. beträffande merkostnader för svensk animalieproduktion

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo213,

6. beträffande generella krav på konkurrensneutralitet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi211 yrkande 28,

7. beträffande värdering av kollektiva nyttigheter i

jordbruket m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo253 yrkandena 1 och

2, 1992/93:Jo255 yrkandena 2 och 9, 1992/93:Jo644 och

1992/93:N317 yrkande 17,

8. beträffande stöd till jordbruket i vissa regioner m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo204 yrkande 1,

1992/93:Jo232 yrkande 4, 1992/93:Jo238 yrkande 1,

1992/93:Jo251, 1992/93:N255 yrkande 2 och 1992/93:A471 yrkande

3,

9. beträffande överskott som katastrofhjälp

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo215 yrkande 2,

10. beträffande regler för omställningsstödet m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo216,

11. beträffande dräneringsföretagen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo222,

12. beträffande maskinringar

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo227,

13. beträffande GATT-avtalet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo235 yrkande 3,

14. beträffande biobränslen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo250 yrkande 3 och

1992/93:Jo256 yrkande 4,

15. beträffande prisregleringsavgifterna

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo255 yrkande 5,

res. 1 (s ) - delvis

16. beträffande vegetabiliesektorn budgetåret 1993/94

att riksdagen

dels, med avslag på motion 1992/93:Jo255 yrkandena 1 och

6, godkänner vad i propositionen förordats om vegetabiliesektorn

budgetåret 1993/94 i de delar som ej avser omställningskrav som

villkor för arealbidrag, arealbidragets omfattning och

inlösenprisets storlek,

dels med anledning av motionerna 1992/93:Jo203 yrkande 1,

1992/93:Jo215 yrkande 1, 1992/93:Jo228 yrkande 1,

1992/93:Jo231 yrkande 2, 1992/93:Jo232 yrkandena 1 och 2,

1992/93:Jo233 yrkande 1, 1992/93:Jo235 yrkande 4,

1992/93:Jo237 yrkande 1, 1992/93:Jo250 yrkande 1 och

1992/93:Jo256 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om slopande av omställningskravet,

arealbidragets omfattning och inlösenprisets storlek,

dels avslår motionerna 1992/93:Jo205, 1992/93:Jo228

yrkande 2, 1992/93:Jo231 yrkande 1, 1992/93:Jo232 yrkande 3,

1992/93:Jo233 yrkande 3, 1992/93:Jo234, 1992/93:Jo235

yrkandena 1 och 2, 1992/93:Jo237 yrkande 2, 1992/93:Jo240,

1992/93:Jo245, 1992/93:Jo249 yrkande 1, 1992/93:Jo250 yrkande

4 och 1992/93:Jo256 yrkande 3,

res. 1 (s) - delvis

17. beträffande grönmjölsproduktionen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo207, 1992/93:Jo221,

1992/93:Jo225, 1992/93:Jo230 och 1992/93:Jo243,

18. beträffande vegetabiliesektorn budgetåret 1994/95

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om slopande av omställningskravet och

arealbidragets omfattning samt i övrigt godkänner vad i

propositionen förordats om vegetabiliesektorn budgetåret

1994/95,

res. 1 (s) - delvis

19. beträffande fodermedelsregleringen

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

fodermedelsregleringen och avslår motion 1992/93:Jo206,

20. beträffande oljeväxtodlingen

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

oljeväxtodlingen efter budgetåret 1993/94,

21. beträffande ekologisk produktion

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

främjandet av ekologisk produktion samt avslår motionerna

1992/93:Jo208, 1992/93:Jo223, 1992/93:Jo247 och 1992/93:Jo255

yrkande 4 i motsvarande del,

res. 2 (s)

22. beträffande finansiering

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

finansieringen av åtgärder inom vegetabiliesektorn,

23. beträffande anpassningsåtgärder

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

grunderna för anpassningsåtgärder inom animaliesektorn,

Jordbruksdepartementet m.m. (Litt. A)

24. beträffande anslag till Jordbruksdepartementet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Jo249 yrkande 4 till

Jordbruksdepartementet för budgetåret 1993/94 anvisar

ett ramanslag på 32625000 kr,

25. beträffande Lantbruksråd

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Jo249 yrkande 5 till Lantbruksråd

för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 7 353 000

kr,

26. beträffande Utredningar m.m.

att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94

anvisar ett ramanslag på 9 313 000 kr,

27. beträffande Bidrag till vissa internationella

organisationer m.m.

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella

organisationer m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 36000000 kr,

Jordbruk och trädgårdsnäring (Litt. B)

28. beträffande Statens jordbruksverk

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Jo249 yrkande 6 till Statens

jordbruksverk för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på

113 077 000 kr,

29. beträffande stimulans av biodlingen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo236,

30. beträffande utredning av stöd till pälsdjursnäringen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo246,

31. beträffande bidragsram för jordbrukets rationalisering

att riksdagen medger att under budgetåret 1993/94 statsbidrag

beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst

5000 000 kr,

32. beträffande medelsanvisning till jordbrukets

rationalisering

att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering,

m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

10000000 kr,

33. beträffande en rörlig kredit för jordfondsändamål

att riksdagen medger att en rörlig kredit på 35 000 000 kr i

Riksgäldskontoret får disponeras för jordfondsändamål under

budgetåret 1993/94,

34. beträffande anslag till markförvärv

att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets

rationalisering för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 1 000 kr,

35. beträffande täckande av förluster på grund av statlig

kreditgaranti

att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig

kreditgaranti för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 19928000 kr,

36. beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare

att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 10000000

kr,

37. beträffande reglerna för bidrag till skuldsatta

jordbrukare

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo211 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

38. beträffande startstöd till jordbrukare

att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 38 000 000 kr,

39. beträffande stöd till avbytarverksamhet m.m.

att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 435000000

kr,

40. beträffande stöd till innehavare av fjällägenheter

m.m.

att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter

m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

1538000kr,

41. beträffande kredit för inlösen av oljeväxter och

spannmål

att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Statens

jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och spannmål under

budgetåret 1993/94 får disponera en rörlig kredit på

700000000kr i Riksgäldskontoret,

42. beträffande kredit för finansiering av underskottet i

spannmålsregleringen

att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Statens

jordbruksverk för finansiering av underskottet i

spannmålsregleringen för 1990 års skörd under budgetåret

1993/94 får disponera en rörlig kredit på 50 000 000 kr i

Riksgäldskontoret,

43. beträffande bemyndigande att höja rörliga krediter

att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov höja de

rörliga krediter som Statens jordbruksverk disponerar för

inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av

underskott i spannmålsregleringen,

44. beträffande omställningsåtgärder i jordbruket m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Jo255 yrkande 3 till

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret

1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2212001000kr,

res. 3 (s) - villk. 1

45. beträffande stöd till ekologisk odling

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo255 yrkande 4 i

motsvarande del,

res. 4 (s) - villk. 2

46. beträffande resurser för ombyggnad och miljöförbättrande

åtgärder

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo523,

47. beträffande rådgivning och utbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Jo249 yrkande 3 till Rådgivning och

utbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 29785000 kr,

48. beträffande stöd till sockerbruket på Gotland m.m.

att riksdagen till Stöd till sockerbruket på Gotland m.m.

för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

12500000 kr,

Fiske (Litt. D)

49. beträffande Fiskeriverkets ansvarsområde

att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen för

verksamheten inom Fiskeriverkets ansvarsområde i enlighet med

vad som förordats i avsnittet Slutsatser,

50. beträffande anslag till Fiskeriverket

att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1993/94

anvisar ett ramanslag på 49 463 000 kr,

51. beträffande begränsning av laxfisket

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo406, 1992/93:Jo409

och 1992/93:Jo419,

52. beträffande krav på fungerande laxtrappor m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo410 yrkande 3 och

1992/93:Jo420 yrkande 2,

53. beträffande Domänverkets fiskevattenatt riksdagen

avslår motion 1992/93:Jo420 yrkande 4,

54. beträffande främjande av fiskerinäringen

att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 4 084 000

kr,

55. beträffande reproduktion och odling av torsk

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo402 och

1992/93:Jo407,

56. beträffande fisksjukdomen M 74

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo408 och

1992/93:Jo612,

57. beträffande intrång i enskild fiskerätt m.m.

att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild

fiskerätt m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 000 kr,

58. beträffande bidrag till fiskevård m.m.

att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 3 612 000

kr,

59. beträffande förslag om en allmän fiskevårdsavgift

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo249 yrkande 2 och

1992/93:Jo413,

Djurskydd och djurhälsovård (Litt. F)

60. beträffande den huvudsakliga inriktningen för

verksamheten inom Statens veterinärmedicinska anstalts

ansvarsområde

att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen för

verksamheten inom Statens veterinärmedicinska anstalts

ansvarsområde i enlighet med vad som förordas i propositionen

under avsnittet Slutsatser,

61. beträffande Statens veterinärmedicinska anstalt:

Uppdragsverksamhet

att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag

på 1 000 kr,

62. beträffande bidrag till Statens veterinärmedicinska

anstalt

att riksdagen till Bidrag till Statens veterinärmedicinska

anstalt för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

67121000kr,

63. beträffande forskning om s.k. älgdöd

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo513 och

1992/93:Jo522,

res. 5 (nyd)

64. beträffande distriktsveterinärorganisationen:

uppdragsverksamhet

att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag

på 1000kr,

65. beträffande bidrag till

distriktsveterinärorganisationen

att riksdagen till Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1993/94

anvisar ett förslagsanslag på 76868000kr,

66. beträffande bidrag till avlägset boende djurägare för

veterinärvård

att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för

veterinärvård för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 6000000kr,

67. beträffande djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder

att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 25757000kr,

68. beträffande Centrala försöksdjursnämnden

att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5608000kr,

69. beträffande bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

att riksdagen till Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 51766000kr,

Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (Litt. G)

70. beträffande Statens utsädeskontroll:

Uppdragsverksamhet

att riksdagen till Statens utsädeskontroll:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag

på 1 000 kr,

71. beträffande bidrag till Statens utsädeskontroll

att riksdagen till Bidrag till Statens utsädeskontroll för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

2416000kr,

72. beträffande Statens växtsortnämnd

att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret

1993/94 anvisar ett ramanslag på 646000kr,

73. beträffande Statens maskinprovningar:

Uppdragsverksamhet

att riksdagen till Statens maskinprovningar:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett

anslag på 1000kr,

74. beträffande bidrag till Statens maskinprovningar

att riksdagen till Bidrag till Statens maskinprovningar

för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

7443000kr,

75. beträffande miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

28315000kr,

76. beträffande bekämpande av växtsjukdomar

att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

2429000kr,

Livsmedel (Litt. H)

77. beträffande Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 3750000kr,

78. beträffande inköp av livsmedel m.m. för

beredskapslagring

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Jo249 yrkande 7 till Inköp av

livsmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 87398000kr,

79. beträffande kostnader för beredskapslagring av livsmedel

m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Jo249 yrkande 8 till Kostnader för

beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1993/94

anvisar ett förslagsanslag på 247280000kr,

80. beträffande rörlig kredit för råvarukostnadsutjämning

att riksdagen medger att Statens jordbruksverk för

råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1993/94 får disponera

en rörlig kredit på högst 20000000kr i Riksgäldskontoret,

81. beträffande anslag till industrins

råvarukostnadsutjämning, m.m.

att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning,

m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

172000000kr,

82. beträffande livsmedelsstatistik

att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret

1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 11514000kr.

Stockholm den 16 mars 1993

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar

Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Bengt

Rosén (fp), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge

Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Christer

Windén (nyd), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Lena

Klevenås (s) och Carl Olov Persson (kds),

dock att vid punkterna 19--28 Patrik Norinder (m) deltagit

i stället för Ingvar Eriksson (m).

Reservationer

1. Anpassning till EG, omställningsprogrammet m.m. (mom. 2,

15, 16 och 18)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Lena Klevenås (alla

s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Som framgår" och på s. 24 slutar med "till känna"

bort ha följande lydelse:

För en stor majoritet av vårt lands befolkning är en levande

landsbygd och ett landskap med hagar och ängsmarker en viktig

del av välfärden. Den moderna jordbrukspolitiken har inte nått

detta mål. Det intensiva jordbruk som blev följden av

prisgarantin medförde en alltför stor kemikalieanvändning, med

negativa effekter för natur och miljö. Viktiga växt- och

djurlokaler har försvunnit, och flora och fauna har utarmats.

Matens kvalitet och pris är viktiga frågor för de flesta

konsumenter. Det måste finnas ett tillfredsställande utbud av

livsmedelsprodukter, och produkterna måste skilja sig åt bl.a.

när det gäller pris, förädlingsgrad, produktionssätt och

produktionsland. Eftersom konsumenternas intresse och kunskaper

om livsmedlens kvalitet och framställningssätt ständigt ökar är

det viktigt att livsmedlen märks med uppgifter om t.ex. innehåll

och ursprungsland.

Förutsättningen för att lantbrukarna skall få avsättning för

sina produkter är att de producerar det som efterfrågas på

livsmedelsmarknaden. Detta borde innebära goda möjligheter till

utveckling av livsmedel med hög kvalitet. Det konsumentmål som

formulerades i det livsmedelspolitiska beslutet innebär att det

är konsumentens val som skall styra produktionen och att

konsumenterna skall ges goda möjligheter att välja mellan

livsmedel av olika slag.

Att lägga om jordbrukspolitiken i riktning mot

brukningsmetoder som bevarar den biologiska mångfalden och

producerar livsmedel utan att använda stora mängder kemikalier

var ett viktigt inslag i den omställning av jordbrukspolitiken

som beslutades år 1990 och som nu är till stor del genomförd.

Det miljö- och resursmål som formulerades i beslutet innebär att

jordbruket måste ta hänsyn till kravet på en god miljö och

behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra

naturresurser. Markens produktionsförmåga skall bevaras, och

jordbruket skall i rimlig utsträckning bedrivas så att det

bidrar till att bevara genetisk variation och värdefulla delar

av floran och faunan i odlingslandskapet. Målet om

säkerställande av den biologiska mångfalden upprepas i 1991 års

riksdagsbeslut om miljöpolitiken (1990/91:JoU31). I samband med

1992 års FN-konferens om miljö och utveckling åtog sig Sverige

ett ansvar för säkerställande av den biologiska mångfalden.

Utskottet förutsätter att regeringen fattar beslut om en

nationell aktionsplan för den biologiska mångfalden. Härvid

spelar jordbruket en viktig roll, eftersom jordbruksnäringens

utveckling starkt hänger samman med möjligheterna att bevara

denna mångfald.

Som framgår av det anförda anser utskottet att 1990 års beslut

om livsmedelspolitiken utgör en god grund att bygga vidare på.

Som en allmän kommentar till regeringens nu framlagda förslag

vill utskottet därför framhålla att det i alltför hög grad går

ut på en anpassning till EG på områden där detta inte kan

motiveras på ett övertygande sätt. Det gäller i synnerhet på

vegetabilieområdet. Det faktum att Sverige sökt medlemskap i EG

motiverar inte att jordbrukspolitiken nu läggs om på ett så

genomgripande sätt som regeringen föreslår. Den nödvändiga

anpassningen inför ett eventuellt medlemskap kan bäst

åstadkommas genom ett fullföljande av 1990 års beslut, som

syftar till balans i produktion och konsumtion. Utskottet

föreslår därför i det följande en förlängning av systemet med

inkomststöd enligt 1990 års beslut. I enlighet med det anförda

motsätter sig utskottet även de förslag som framförts om

ytterligare anpassning av omställningsprogrammet till EG:s

trädesprogram. Däremot kan utskottet acceptera de förhållandevis

marginella anpassningsåtgärder som föreslås i syfte att anpassa

de svenska kostnads-, pris- och stödnivåerna (avsnitt 4.3 i

propositionen).

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 5" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Jo255 att

prisregleringsavgiften på bekämpningsmedel i högre grad är en

miljöfråga än en företagsekonomisk fråga. Regeringen bör utreda

hur prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och

bekämpningsmedel kan omvandlas till en miljöavgift som även

omfattar kadmium i handelsgödsel. Därvid bör undersökas om en

del av avgiftsmedlen kan återföras till jordbruket som

direktstöd för att stimulera alternativ odling. Det är en

stödform som är förenlig med EG:s regler. Återföring av medel

bör också ske till trädgårdsnäringen och fritidsodlingen och

till det arbete som pågår inom MOVIUM.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Utskottet noterar" och på s. 33 slutar med "aktuell

odling" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo255 är det angeläget att bevara

kontinuiteten i jordbrukspolitiken. Därför bör, som utskottet

anfört ovan, omställningsprogrammet fortsätta med i huvudsak

samma inriktning som tidigare. Utskottet avstyrker regeringens

förslag om införande av ett arealbidrag från den 1 juli 1993,

bl.a. av det skälet att förslaget motverkar den omställning som

1990 års beslut initierade. Förslaget rymmer inget inslag av

naturvård och miljö utan är enbart inriktat på en förbättrad

lönsamhet. Merparten av stödet skulle enligt utskottets

bedömning hamna hos de stora spannmålsodlarna på slättbygderna.

Även detta strider mot tanken i 1990 års beslut; att stödja små

och medelstora företag i skogs- och mellanbygder. Utskottet

föreslår i stället att inkomststödet behålls under budgetåret

1993/94, utan villkor om ytterligare omställning. Beloppet bör

bestämmas till 500 kr, och i övrigt bör nu gällande bestämmelser

om inkomststödet gälla. Vad utskottet anfört med anledning av

yrkandena 1 och 6 i motion Jo255 bör riksdagen ge regeringen

till känna.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "föregående

avsnitt)" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till utskottets ställningstagande ovan föreslår

utskottet att riksdagen avslår regeringens begäran om

godkännande såvitt avser vegetabiliesektorn budgetåret 1994/95.

dels att utskottets hemställan under 2, 15, 16 och 18

bort ha följande lydelse:

2. beträffande omställningsprogrammet

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo248 yrkandena 2 och

4 och 1992/93:Jo250 yrkande 2,

15. beträffande prisregleringsavgifterna

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo255 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande vegetabiliesektorn budgetåret 1993/94

att riksdagen

dels med anledning av motion 1992/93:Jo255 yrkandena 1 och

6 avslår regeringens begäran om godkännande såvitt avser

vegetabiliesektorn budgetåret 1993/94 och som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om en förlängning av

inkomststödet,

dels avslår motionerna 1992/93:Jo203 yrkande 1, -- -- --

(samtliga motioner i andra och tredje dels-satsen) -- -- --

1992/93:Jo256 yrkande 3,

18. beträffande vegetabiliesektorn budgetåret 1994/95

att riksdagen avslår regeringens begäran om godkännande såvitt

avser vegetabiliesektorn budgetåret 1994/95,

2. Ekologisk produktion (mom. 21)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Lena Klevenås (alla

s)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36

börjar med "När det" och slutar med "(JoU20)" bort ha följande

lydelse:

Som anförs i motion Jo255 finns det en stor efterfrågan på

ekologiskt odlade produkter. Det beror till stor del på att

konsumenterna blivit alltmer medvetna om det traditionella

jordbrukets miljöeffekter och värdet av sunda och naturenligt

odlade livsmedel av hög kvalitet. Fortfarande är emellertid

alternativodlade produkter dyrare än traditionellt odlade

livsmedel. Utskottet delar motionärernas uppfattning att den

ekologiska odlingen bör tillföras ytterligare resurser genom

stödåtgärder som direkt riktas till odlarna. Ytterligare 25

miljoner kronor bör tillföras odlarna för att kompensera ökade

produktionskostnader och på så sätt sänka konsumentpriserna på

alternativodlade jordbruksprodukter. En mer långsiktig bedömning

av stödet till ekologisk odling bör ingå i kommande överväganden

om ett utvecklat landskapsvårdsstöd. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo255 yrkande 4 i motsvarande del bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Frågan om

medelsanvisning behandlas i det följande under anslaget B10.

Omställningsåtgärder i jordbruket. Motionerna Jo208 och Jo223

yrkandena 1 och 3 avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom

utskottets förslag.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande

lydelse:

21. beträffande ekologisk produktion

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo255 yrkande 4

i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om stöd till odlarna och i övrigt godkänner

vad i propositionen förordats om ekologisk produktion samt

avslår motionerna 1992/93:Jo208, 1992/93:Jo223 och

1992/93:Jo247,

3. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (mom. 44)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Lena Klevenås

(allas)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44

börjar med "Utskottet har" och på s. 45 slutar med

"2212001000kr" bort ha följande lydelse:

Vad utskottet anfört i det föregående innebär en besparing på

153 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Riksdagen

bör således med anledning av motion Jo255 yrkande 3 anvisa

2 059 001 000 kr under anslaget B 10. Omställningsåtgärder i

jordbruket m.m.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande

lydelse:

44. beträffande omställningsåtgärder i jordbruket m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

anledning av motion 1992/93:Jo255 yrkande 3 till

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret

1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2059001000kr,

4. Stöd till ekologisk odling (mom. 45)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Lena Klevenås

(allas)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45

börjar med "Utskottet har i" och på s. 46 slutar med "yrkande 4"

bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till utskottets ställningstagande under p. 6 i

det föregående förordar utskottet att 25 miljoner kronor

omfördelas till stöd till ekologisk odling inom ramen för

anslaget B 10. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. Enligt

utskottets beräkningar kommer kostnaden att rymmas inom

anslagsramen. Riksdagen bör således bifalla motion Jo255 yrkande

4 i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande

lydelse:

45. beträffande stöd till ekologisk odling

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo255 yrkande 4 i

motsvarande del inom ramen för anslaget B 10.

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. till Stöd till

ekologisk odling för budgetåret 1993/94 anvisar

25000000kr,

5. Forskning om s.k. älgdöd (mom. 63)

Christer Windén (nyd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55

börjar med "Utskottet har" och slutar med "Motionerna avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Som konstateras i motion Jo513 är älgdöden ett problem i södra

delen av landet. Mer än 800 älgar har sedan år 1985 setts

döda eller sjuka i en tidigare okänd sjukdom. Antalet

rapporterade fall ökar. Det faktiska antalet sjuka och döda djur

är okänt. I vissa av de områden, där älgdöden slagit till

särskilt hårt, uppträder samtidigt ett problem med kraftig

älgbetning av gran. Gran tillhör inte älgens normala diet. Inom

dessa delar av landet är markerna kraftigt försurade.

Forskningen har tagit ett brett grepp för att bl.a. belysa

älgpopulationens situation, sjukdomsorsak och eventuellt samband

med miljöpåverkan. Man har bl.a. funnit ett tidigare okänt

retrovirus som sätter ned immunförsvaret (hiv- och

cancerframkallande) som i samverkan med för djuren otjänliga

miljöfaktorer eventuellt orsakar sjukdomen. Vidare har man

funnit att älgar inom berörda områden har för låga halter av för

kroppen nödvändiga mineraler.

Utskottet anser att läget är allvarligt -- inte enbart för vår

älgstam och andra frilevande viltpopulationer -- utan också för

vår boskap och i sista hand för oss själva. Situationens allvar

understryks inte minst av att man enligt uppgift nu konstaterat

ett samband mellan ifrågavarande retrovirus och den kattdöd som

förekommit i vissa delar av landet. Ett snabbt klarläggande av

sjukdomens orsaker och vilka motåtgärder som kan vidtagas är en

riksangelägenhet. Som redovisats ovan har SVA under föregående

år samordnat forskningsinsatserna och kopplat in de resurser som

står till buds. Ekonomin är emellertid ansträngd och

erforderliga insatser får härigenom inte full verkan. Med tanke

på ärendets art samt den utveckling den kan få på tamboskap samt

människor anser utskottet att regeringen genom en omfördelning

inom ramen för SVA:s anslag bör anslå 5000000 kr till

ifrågavarande forskning. Detta skulle kunna bidra till en mer

koncentrerad forskningsinsats och därmed förbättra möjligheterna

att komma till rätta med älgdöden. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo513 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motion Jo522 avstyrks i den mån dess

syfte inte kan anses tillgodosett med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande

lydelse:

63. beträffande forskning om s.k. älgdöd

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo513 och med

avslag på motion 1992/93:Jo522 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Lennart Brunander (c) och Carl Olov Persson (kds) anför:

Spannmålspris och arealersättning

De kostnadsstegringar som skett och kan beräknas för det

kommande året för spannmålsodlingen motiverar att ersättningen

höjs. Det är mot den bakgrunden som vi gett vårt stöd till

utskottets majoritetsbeslut. Det är dock vår uppfattning att en

bättre kombination mellan pris och arealersättning vore en

höjning av arealersättningen från 700 till 1 000 kr per ha och

att inlösenpriset på spannmål bestämdes till en krona per kg.

Vårt förslag skulle ge spannmålsodlingen en något högre

ersättning än vad utskottets beslut innebär och framför allt ge

lägre kostnader för animalieproduktionen. En höjning av

arealersättningen skulle också ha inneburit mer EG-lika

förhållanden. Man borde också i detta sammanhang ha prövat

förutsättningarna för att differentiera arealersättningen för

biologisk-ekologisk odling så att denna odlingsform premieras.