Bet. 1992/93:JoU18

Jordbruksutskottets betänkande

1992/93:JOU18

Forskning för kunskap och framsteg

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

JoU18

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1992/93:170

om forskning för kunskap och framsteg i den del som berör Miljö-

och naturresursdepartementets verksamhetsområde (avsnitt 14).

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för

miljöforskningen som regeringen förordar. Det innebär bl.a. att

forskning om biologisk mångfald, klimatförändringar och ett

kretsloppsanpassat samhälle skall utgöra prioriterade

forskningsområden. Vidare tillstyrker utskottet regeringens

förslag om medelsanvisning till miljöforskning, till Stockholms

internationella miljöinstitut och till kretsloppsforskning. Ett

antal följdmotioner och fristående motioner avstyrks med bl.a.

den anmärkningen att de motioner som gäller miljöforskningens

inriktning m.m. till stor del sammanfaller med regeringens

överväganden eller kan antas bli tillgodosedda inom ramen för de

föreslagna forskningsinsatserna.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer (s) och en

meningsyttring (v).

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:170 avsnitt 14 (Miljö-

och naturresursdepartementet) föreslagit

(B 4) 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för

miljöforskningen som har angetts,

(B 4) 2. att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 159 372 000 kr,

(B 11) 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för Stockholms

internationella miljöinstitut som har angetts,

(B 11) 2. att riksdagen till Stockholms internationella

miljöinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 12 000 000 kr,

(B 12) 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för forskning

för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling som har angetts,

(B 12) 2. att riksdagen till Forskning för en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 32 760 000 kr.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen presenteras regeringens forskningspolitik för

åren 1993/94 -- 1995/96.

Propositionen inleds med några mer övergripande avsnitt om

innehållet i en ny forskningspolitik m.m. Där finns bl.a.

överväganden om miljöstrategisk forskning (s. 38) och forskning

för en bättre miljö (s. 64 f.). Därefter redovisas regeringens

konkreta förslag om riktlinjer för forskningen, anslag m.m. i 14

olika avsnitt, ett för varje departement som berörs. Förslagen

inom Miljö- och naturresursdepartementets verksamhetsområde

redovisas i avsnitt 14. Regeringen anger där bl.a. vilka

forskningsområden som bör prioriteras och föreslår vissa

anslagsförstärkningar på miljöforskningens område.

Motioner

Motioner väckta med anledning av propositionen

1992/93:Jo22 av Pär Granstedt och Ingbritt Irhammar (c) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av den

djurförsöksverksamhet som förekommer i Sverige, med hänsyn till

dels metodernas relevans, dels försökens syfte,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett program för

utvärdering av för närvarande tillgängliga alternativ till

djurförsök,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

utbildning i alternativa metoder för djurförsök skall ingå i

högskolans grund- och forskarutbildning med medicinsk och

biologisk inriktning,

4. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat kraftfullt

program för forskning kring alternativa metoder i nästkommande

forskningsproposition.

1992/93:Jo23 av Anna Corshammar-Bojerud (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts angående SEI:s verksamhet.

1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöforskning,

22. att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1993/94

anvisar 40 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller

således 199372000 kr,

23. att riksdagen till Stockholms internationella

miljöinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar 18 000 000 kr

utöver vad regeringen föreslagit eller således 30 000 000 kr,

1992/93:Ub128 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

adekvat forskning för att mäta måluppfyllelser angående

biologisk mångfald bör prioriteras,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskningen för ett kretsloppsanpassat

samhälle,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samfinansiering av kretsloppsforskning med

berörda branscher,

34. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar 8 000 000 kr

till Stockholms internationella miljöinstitut utöver regeringens

förslag,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Stockholms internationella institut,

36. att riksdagen anvisar 32 000 000 kr till miljöforskning

(anslag B4) utöver regeringens förslag,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöforskning,

39. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar ytterligare

11000000 kr under anslaget B 12 för inrättandet av ett

"Centrum för miljöekonomi och styrmedelsforskning",

40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om styrmedelsforskning och närmandet mellan

ekologi och ekonomi.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993

1992/93:Kr515 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Naturvårdsverkets roll vad avser forskning

med anknytning till turism och rekreation.

1992/93:Jo609 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

grundläggande forskning, konsekvensstudier samt skydd av

sumpskogar.

1992/93:Jo635 av Lars Björkman och Hans Nyhage (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om möjligheten att vid oljesanering i bebodda

hus använda mikrobiologiska saneringsmedel.

1992/93:Jo645 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

förstärkt forskning kring rinnande vatten.

Utskottet

Miljöforskning

Propositionen

Miljöforskningsutredningen har haft regeringens uppdrag att

belysa hur relevant den sektorsfinansierade miljöforskningen är

för samhället och hur resultaten sprids och används, samt att

lägga förslag till prioriteringar av insatser inom detta område.

Kungliga Vetenskapsakademien har haft i uppdrag att göra en

utvärdering av den svenska miljöforskningens kvalitet och

inriktning. Akademiens uppdrag har redovisats i rapporten

"Svensk miljöforskning. Utvärdering av kvalitet och inriktning".

Innehållet redovisas delvis i Miljöforskningsutredningens

slutrapport Långsiktig miljöforskning (SOU 1992:68).

Under rubriken Regeringens överväganden anförs bl.a. följande.

Utmärkande för svensk miljövård har varit att forskningsresultat

har fått ett snabbt genomslag i form av konkreta åtgärder.

Samtidigt är det viktigt att beakta miljöproblemens ändrade

karaktär. Regionala och globala problem kommer alltmer i

förgrunden. Sådana problem kräver internationella lösningar.

Beslut och rekommendationer vid UNCED, FN:s konferens om miljö

och utveckling, är viktiga exempel. Det utökade

forskningssamarbetet med EG bör ses som en möjlighet att genom

gemensamma forskningsresultat påverka EG:s miljöarbete. De

samstämmiga synpunkterna från olika remissorgan på utredningen

"Långsiktig miljöforskning" är att ökad uppmärksamhet måste

ägnas miljörelaterad forskning utanför sektorsorganens

miljöforskning, liksom att behovet av helhetssyn ytterligare bör

uppmärksammas.

Under rubriken Regeringens bedömning anförs bl.a. att

forskningsinsatserna i stort bör följa utredningens förslag.

Regeringen anser också att de åtaganden som Sverige gjort i

internationella överenskommelser kan komma att påverka

prioriteringarna inom forskningsområdet. För att fullfölja

intentionerna i konventioner och handlingsprogram från

UNCED-konferensen kommer ytterligare forskning att krävas såväl

nationellt som i internationellt samarbete. Forskning inom

sådana områden där Sverige verkar för internationella

miljööverenskommelser i övrigt bör stärkas. Regeringen vill

därför framhålla betydelsen av forskningssatsningar inom

områdena biologisk mångfald, klimatforskning, forskning för ett

kretsloppsamhälle och ökade insatser för internationalisering

(prop. s. 514--516).

Motionerna

I motion Ub121 yrkande 21 (v) begärs ett riksdagsuttalande om

miljöforskningens inriktning på grundval av bl.a. en uppräkning

i motionen av ett antal prioriterade områden. Miljöteknik och

miljöanpassade produkter och processer är avgörande för Sveriges

framtid ur flera aspekter. Avgörande för den samhällsekonomiska

nyttan av FoU-insatser är att man satsar på framtidssektorer som

kan ingå i det ekologiskt anpassade samhället. FoU inom

miljöområdet måste också fortfarande vara på en hög nivå när det

gäller grundfakta och datainsamling. Den allvarligaste

kunskapsbristen för klimatförändringar och miljösituationen

finns i u-länder och i Östeuropa. Bland prioriterade områden

nämns i motionen miljömedicin, akvatisk kemi och atmosfärkemi,

delar av den terresta ekologin, kustnära marinekologi, klorerade

kolväten, kemiska och mikrobiella markprocesser, ekologi och

genetik med anknytning till biologisk mångfald, klimatforskning,

miljöteknik och avfallsteknik. Dessa prioriteringar får inte

innebära att vissa områden försummas och att det

tvärvetenskapliga arbetet försvåras. Stödet till industrins FoU

bör koncentreras på förbättrad miljöutbildning främst för

tekniker och ekonomer, stimulans till ökade kontakter mellan

industrins produktutvecklare och högskolornas forskare, ökad

satsning på forskningsinformation, stöd till kollektiv

forskning, stöd till mindre och medelstora företag där

miljöforskning och miljöanpassning är låg.

I motion Ub128 (s) anförs under rubriken Miljö- och

naturresursdepartementets verksamhetsområde att motionärerna

instämmer i regeringens prioritering när det gäller

växthusgaser, ozonskiktet, marknära ozon, avfall samt

samhällsvetenskaplig forskning. Särskilt vill man prioritera

forskningen kring olika miljöpolitiska styrmedel. Forskningen om

organiska och andra miljögifter måste få fortsatt stöd.

Forskningen om hur användningen av genetiskt modifierade

organismer påverkar miljön måste intensifieras liksom forskning

som rör den biologiska mångfalden. I ett avsnitt rörande

kretsloppsforskningen framhålls särskilt vikten av att

styrmedelsforskningen ökas för att utveckla avgifter, skatter

m.m. som kan minska andelen skadliga ämnen och delar i olika

produkter. Motionärerna föreslår därför att ett centrum för

miljöekonomi och styrmedelsforskning inrättas. Även den

kommunaltekniska forskningen handlar om kretslopp och bör ges

ökat stöd. Det gäller t.ex. utveckling av icke vattenburna

avloppssystem. Delar av denna forskning bör bekostas i högre

grad av branschen. Motionärerna föreslår att regeringen ges i

uppdrag att diskutera möjligheterna till delfinansiering med

berörda branscher samt med Kommunförbundet och de kommunala

bolagen. Därmed skulle forskningsanslaget för ett

kretsloppsanpassat samhälle successivt kunna öka och inom några

år fördubblas. Motionen utmynnar i en rad yrkanden om att

adekvat forskning för att mäta måluppfyllelse angående biologisk

mångfald skall prioriteras (yrkande 21) och om tillkännagivande

av vad i motionen anförts om kretsloppsforskning,

samfinansiering av kretsloppsforskningen, miljöforskningens

inriktning och styrmedelsforskning (yrkandena 32, 33, 37, 39 och

40). Den del av motionen som gäller kretsloppsforskningen samt

inrättande av ett centrum för miljöekonomi och

styrmedelsforskning behandlas dock i ett följande avsnitt.

I två fp-motioner från allmänna motionstiden anförs synpunkter

rörande miljöforskningen och närliggande frågor. Båda motionerna

utgör upprepningar av tidigare väckta motioner. Enligt motion

Jo645 bör forskningen kring rinnande vattendrag förstärkas.

Enligt motion Jo609 krävs mer grundläggande forskning om

våtmarkernas funktion, sumpskogar m.m.

Utskottets överväganden

Utskottet hänvisar inledningsvis till regeringens mer

övergripande uttalanden om forskningspolitikens syfte och

inriktning. Det framhålls att denna politik syftar till att

skapa förutsättningar för vetenskapen att nå kunskapens

frontlinje. Den utgår från att forskningsresultat inte kan

kommenderas fram utan skapas i det naturliga samspelet människor

emellan. Utskottet vill särskilt framhålla att regeringen

förklarat sig avstå från att själv i enskildheter avgöra hur

forskningsförstärkningen skall fördelas. Det är, som framgår av

propositionen, i första hand en uppgift för forskningsråd,

forskningsnämnder och övriga organ inom universitets- och

högskoleväsendet att mer i detalj styra resurserna till olika

forskningsområden och forskningsprojekt. Genom den nya

högskolelag som antogs av riksdagen i december 1992

tillförsäkras universiteten och högskolorna ökad frihet bl.a.

vad gäller studieorganisation, utbildningsutbud, inrättande av

professurer samt disposition av resurser för grundutbildning och

forskning. När det gäller forskningen har principen om

forskningens frihet kommit till uttryck bl.a. i 1 kap. 6 §

högskolelagen (1992:1434). I paragrafen föreskrivs som allmänna

principer att 1. forskningsproblem får fritt väljas, 2.

forskningsmetoder får fritt utvecklas och 3. forskningsresultat

får fritt publiceras.

I avsnitt 1.13 (s. 64 f.) anför regeringen bl.a. att det för

att skapa en bättre miljö ställs stora krav på kreativitet,

aktivitet och samarbete mellan företrädare för industri,

myndigheter, universitet och högskolor. Miljöforskningen har

hittills till stor del varit inriktad på att studera effekterna

av miljöstörande aktiviteter, snarare än att precisera gränserna

för olika typer av resursutnyttjande och finna goda lösningar.

Effektstudierna behöver nu kompletteras med en ny, mer

resultatorienterad forskning, för att få fram praktiskt

tillämpbara kunskaper.

Miljöforskningen är interdisciplinär till sin karaktär.

Universiteten och högskolorna bör underlätta gränsöverskridande

forskning genom att skapa centra eller nätverk. Anslagsgivare

bör stimulera gränsöverskridande forskning vid medelstilldelning

och genom att initiera programforskning där sådant samarbete ges

företräde. Regeringen föreslår därför satsningar innefattande

såväl teknik som ekonomi och beteendevetenskap. Satsningarna

måste bygga på ett samarbete mellan forskarvärlden, näringslivet

och kommunerna så att nyvunna kunskaper snabbt kommer till

användning (prop. s. 66).

Utskottet har ingen erinran mot de allmänna överväganden som

görs i propositionen om miljöforskningen. Utskottet har i

huvudsak ej heller några invändningar att rikta mot de

synpunkter på miljöforskningens inriktning m.m. som framförs i

motionerna Ub121 yrkande 21 och Ub128 yrkande 37. I väsentliga

delar sammanfaller motionärernas förslag med de prioriteringar

som görs i propositionen. Den omständigheten att regeringen i

propositionen lyfter fram ett relativt litet antal

forskningsområden torde inte innebära att de mer i detalj

beskrivna ämnesområdena i motionerna kommer att tillmätas mindre

betydelse. Det bör framhållas att de huvudämnen inom forskning

och utveckling som nämns i propositionen -- biologisk mångfald,

klimatfrågor och kretsloppssamhället -- inrymmer ett mycket

stort antal underliggande/närliggande forskningsområden inom

bl.a. de naturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga

områdena. Utskottet utgår från att motionerna till stor del blir

tillgodosedda inom ramen för de förstärkningar av

miljöforskningen som propositionen innefattar och föreslår att

de i angivna delar lämnas utan någon vidare åtgärd från

riksdagens sida. Det kan tilläggas att regeringen i det ovan

nämnda inledningsavsnittet (s. 66) också uttalar sig angående

prioriteringen av forskartjänsterna. Mot den bakgrund som där

anges prioriteras tjänster inom följande områden: ekologi och

genetik för biologisk mångfald, bärkraftigt naturresursbruk,

riskvärdering/miljömedicin, klimatförändring, miljöanpassad

teknikutveckling, samhällsvetenskap, kustnära marinekologi,

atmosfärskemi och akvatisk kemi. Även dessa överväganden ligger

delvis i linje med synpunkterna i motionerna Ub121 och Ub128.

Utskottet delar regeringens bedömning i avsnitt 14 (s. 513 f.)

att forskningen behöver stärkas på flera områden i syfte att

bevara den biologiska mångfalden. Av särskild betydelse är

behovet av att inom de areella näringarna vidareutveckla

brukningsmetoder som i så stor utsträckning som möjligt är

anpassade till de ekologiska systemens naturliga

föryngringsprocesser. Särskilda insatser behövs för att i

samarbete med de areella näringarna snabbt ta fram

brukningsmetoder som upprätthåller en hög biologisk mångfald och

samtidigt medger en hög produktion. Som framhålls i

propositionen är det viktigt att kopplingarna till utbildning

och rådgivning ses över. Det kan tilläggas att utskottet i

betänkandet 1992/93:JoU20 behandlar regeringsförslag om

rådgivningen till jordbruket och trädgårdsnäringen.

I anslutning till yrkande 21 i motion Ub128 vill utskottet

framhålla att frågor om måluppfyllelse i forskning om biologisk

mångfald rimligen måste ingå som ett naturligt led i många

forskningsprojekt inom detta område. Utskottet utgår härvid från

att motionärerna med måluppfyllelse avser t.ex. i vad mån olika

brukningsmetoder eller bevarandeåtgärder ger mätbara resultat

när det gäller bibehållen eller ökad artrikedom av växter, djur

och lägre organismer. Utan att gå närmare in på de enskilda

forskningsprojektens utformning vill utskottet framhålla att det

i många fall torde vara svårt att bedriva meningsfull forskning

om biologisk mångfald om man inte samtidigt beaktar behovet av

metoder för att mäta måluppfyllelse i den mening som här avses.

Motionen torde således i denna del bli tillgodosedd utan något

särskilt riksdagsuttalande.

De forskningsfrågor m.m. som nämns i motionerna Jo609 och

Jo645 -- sumpskogar, våtmarker och rinnande vatten --

karaktäriseras av att de avser viktiga biotoper för växter och

djur. Det kan således förutsättas att de angivna

forskningsområdena kommer att beaktas inom ramen för de ökade

satsningarna på forskning om biologisk mångfald som regeringen

föreslår. Dessutom vill utskottet framhålla att regeringen i

proposition 1992/93:226 om skogspolitiken lagt fram förslag som

bl.a. utgår från att pågående inventeringar av nyckelbiotoper

och sumpskogar fullföljs så snart som möjligt. Motionerna är i

huvudsak tillgodosedda och påkallar ingen särskild åtgärd.

När det gäller klimatforskning delar utskottet regeringens

uppfattning att ytterligare forskningsinsatser krävs om de

grundläggande mekanismerna för klimatförändringar. Systematiska

analyser av klimatdata samt hydrologiska och oceanografiska data

bör utföras med tyngdpunkt på Norden. Forskning kring effekter

på ekosystem och samhällsfunktioner i ett nordligt klimat måste

utföras grundad på olika scenarier. Det är också viktigt att

Sverige bedriver forskning kring skogens roll som sänka för

koldioxid. Utskottet har ingen erinran mot regeringens uttalande

att det finns ett starkt behov att särskilt stödja den

klimatrelaterade forskningen och skapa en nationell kommitté med

uppgift att samordna denna forskning och svara för en

sammanhållen rapportering till regeringen.

Beträffande forskning för ett kretsloppssamhälle anser

utskottet i likhet med regeringen att det är nödvändigt att få

större kunskap om de miljöproblem som hänger samman med

industrisamhällets produkter och deras innehåll av olika ämnen,

liksom om produkternas nedbrytningsprocesser och långsiktiga

verkan i storskalig spridning. Här finns ett stort behov av ökad

forskning om återvinning, återanvändning och avfallsbehandling

men också forskning om utnyttjande av förnybara naturresurser

inom nya användningsområden. Helhetssynen på problemen får inte

gå förlorad. Det är av största vikt att hela kedjan råvara --

industriprocess -- distribution -- användning -- kvittblivning

utforskas väl. Forskning kring ekonomiska mekanismer och

incitament är central i sammanhanget.

Under rubriken Ökade insatser för internationalisering

anför regeringen bl.a. att omfattningen och inriktningen av

forsknings- och utvecklingsverksamheten inom den europeiska

gemenskapen avgörs i fleråriga ramprogram. EFTA-länderna har

hittills kunnat delta i forskningsprogrammen på program- och

projektnivå. Det innebär att svenska forskare får delta i olika

projekt och att deras deltagande finansieras av Sverige.

I det pågående tredje ramprogrammet inom EG har en

förstärkning av miljöforskning och forskning i biologiska ämnen

gjorts. Miljöforskning förekommer dels integrerat i flera

delprogram, dels i det enskilda miljöforskningsprogrammet

Environment, som startade år 1991 och avslutas år 1994. Budgeten

uppgår preliminärt till 550 miljoner ecu. Miljöforskningen

kommer att utgöra ett viktigt ämnesområde även i det planerade

fjärde ramprogrammet.

En bedömning av den kommande treårsperioden är att antalet

medverkande svenska forskare i EG:s miljöforskningsverksamhet

kommer att öka. Utöver den inträdesavgift för deltagande som

Sveriges regering genom avtal inbetalar till EG behövs

finansiellt stöd för att bekosta den del av projektens kostnad

som inte betalas av EG. Naturvårdsverket är genom sin

forskningsnämnd den största svenska finansiären av svensk

miljöforskning och har av regeringen utsetts till huvudansvarig

svensk myndighet för EG:s miljöforskningsprogram.

Svenskt deltagande i EG:s miljöforskning utgör ett komplement

till den nationella miljöforskningen. EES-avtalet innebär att

EFTA-länderna inkl. Sverige aktivt kan delta i EG:s "Joint

Research Centres". Eftersom miljöforskning är ett betydande

inslag vid dessa är det mycket troligt att svenska miljöforskare

och administratörer i olika grad involveras i verksamheten. I

EES-avtalet tillkommer också möjligheten för svenska forskare

att aktivt delta i EG:s omfattande program för Öst- och

Centraleuropa. I detta program utgör miljöforskningen en

väsentlig del.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i avsnittet om

ökade insatser för internationalisering.

Anslagsfrågor m.m., fjortonde huvudtiteln

B 4. Miljöforskning

Propositionen

Regeringen delar Naturvårdsverkets bedömning att en

förstärkning av miljöforskningen är nödvändig för att uppfylla

de mål som riksdagen beslutade om år 1991 för miljöpolitiken.

Inom anslaget skall medel även fortsättningsvis avsättas för

att täcka Sveriges kostnader för EG:s basprogram. Det är vidare

angeläget att stödja enskilda forskningsprojekt för svenska

forskare inom EG:s program.

Naturvårdsverket bör stödja den långsiktiga

kompetensförsörjningen på miljöforskningsområdet genom att

inrätta ytterligare forskartjänster på prioriterade områden.

Långsiktiga avtal bör träffas med såväl universitet och

högskolor som uppdragsmyndigheter. Naturvårdsverket bör vidare

stödja sådana forskningsprojekt som kan ge en långsiktig

kunskapsutveckling till stöd för arbetet med att skydda miljön.

Regeringen föreslår ett reservationsanslag på 159 372 000 kr

för budgetåret 1993/94.

Motionerna

I motion Ub121 påpekas att anslaget bl.a. belastats med

kostnaderna för deltagande i EG:s miljöforskningsprogram med

11,5 miljoner kronor. Anslaget bör räknas upp utifrån behov,

inflation, riksdagens målsättning och deltagandet i EG:s

forskningsprogram med 40 miljoner kronor (yrkande 22).

Med hänvisning till vad som anförts i motion Ub128 om

prioriterade forskningsområden yrkar Socialdemokraterna att

anslaget höjs med 32 miljoner kronor (yrkande 36).

I motion Kr515 yrkande 3 (s) föreslås ett tillkännagivande om

Naturvårdsverkets roll vad avser forskning med anknytning till

turism och rekreation.

Utskottets överväganden

Utskottet erinrar om att anslaget till miljöforskning

förstärkts kraftigt under den senaste treårsperioden, från drygt

112 miljoner kronor för budgetåret 1990/91 till ca 152 miljoner

kronor för budgetåret 1992/93. För nästa budgetår föreslås drygt

159 miljoner kronor. Utskottet ansluter sig till regeringens

bedömning angående medelsbehovet och avstyrker motionerna Ub121

yrkande 22 och Ub128 yrkande 36.

Motiveringen till yrkande 3 i motion Kr515 saknar den

tydlighet och utförlighet som krävs för att motionen skall kunna

läggas till grund för något preciserat ställningstagande från

riksdagens sida. I den mån motionen berör Naturvårdsverkets roll

i forskningssammanhang vill utskottet erinra om att

forskningsnämnden vid Naturvårdsverket, som framgår av

propositionen, bekostar ett tjugotal forskartjänster vid olika

universitet och högskolor. Enligt regeringens överväganden bör

verket stödja den långsiktiga kompetensförsörjningen på

miljöforskningsområdet genom att inrätta ytterligare

forskartjänster på prioriterade områden. Motionen avstyrks i

berörd del.

Stockholms internationella miljöinstitut (SEI)

Propositionen

Under år 1992 har en utvärdering gjorts av SEI:s verksamhet.

Regeringen anför, med instämmande i vad utvärderarna anfört, att

institutet har byggt upp en internationellt erkänd verksamhet

och utvecklat forskningen inom områden som är relevanta för de

globala miljöproblemen. Inriktningen bör vara i stort sett

densamma under den kommande treårsperioden. Regeringen anser

emellertid att institutet bör öka sina insatser att sprida

forskningsresultaten, så att de kommer till större användning

både nationellt och internationellt.

Regeringen anser att institutet i större omfattning bör kunna

bli uppdragsfinansierat genom nationella och internationella

uppdrag. Det statliga stödet bör på längre sikt kunna minskas.

En neddragning av anslaget föreslås under den kommande

treårsperioden. Med hänvisning till att SEI har vissa

innestående medel föreslås för budgetåret 1992/93 ett bidrag om

12 miljoner kronor, vilket innebär en besparing med 13 miljoner

kronor.

Motionerna

I motion Jo23 (c) understryks vad utvärderingen kommit fram

till om SEI. Motionären framhåller att SEI bör få de möjligheter

som behövs för att fullfölja sina uppgifter och därmed fortsätta

att vara tongivande både nationellt och internationellt.

I motion Ub121 yrkande 23 understryks Sveriges internationella

ansvar för kunskapsuppbyggnad på miljöområdet. Särskilt med

tanke på ekonomiska och ekologiska villkor som gäller i u-länder

och i Östeuropa torde en utvidgad verksamhet vara av stort

intresse. Svenska forskares möjligheter att bedriva

miljöforskning för och i u-länder och Östeuropa behöver kraftigt

förbättras. Med hänvisning härtill yrkas en anslagsförstärkning

med 18 miljoner kronor.

Enligt motion Ub128 (s) är det mot bakgrund av den positiva

utvärderingen märkligt att regeringen föreslår en så kraftig

reducering av anslaget. Motionärerna anser emellertid liksom

regeringen att verksamheten kan bli mer uppdragsfinansierad

genom nationella och internationella uppdrag och att det

statliga stödet kan minskas något. Utöver regeringens förslag

bör ytterligare 8 miljoner kronor anvisas av statliga medel till

SEI (yrkandena 34 och 35).

Utskottets överväganden

Även utskottet anser att SEI har fullgjort en viktig funktion

inom betydelsefulla områden av miljöforskningen och att

institutet uppnått en internationellt erkänd ställning som vi

bör slå vakt om. Utskottet delar regeringens uppfattning att det

bör vara möjligt att i större utsträckning finansiera

verksamheten genom nationella och internationella uppdrag. Det

får dock förutsättas att regeringen noga uppmärksammar

effekterna för SEI:s verksamhet av den föreslagna neddragningen

av det statliga stödet. Med hänvisning till det anförda

tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelsanvisning och

avstyrker motionerna Ub121 yrkande 23 och Ub128 yrkande 34.

De uttalanden som görs i motionerna Jo23 och Ub128 yrkande 35

om värdet av SEI:s verksamhet är relativt allmänt hållna och

innebär ingen avvikelse från vare sig regeringens eller

utskottets bedömning av denna verksamhet. Motionerna bör inte

föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

B 12. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling

Propositionen

Riksdagen har år 1990 beslutat om programrådet för forskning

för ett avfallssnålt samhälle (AFR -- prop. 1989/90:90, NU40).

Målet är att stödja forskning för att åstadkomma en

miljöanpassad produktutveckling, återvinning av restprodukter

och ett miljöriktigt slutligt omhändertagande av avfall. AFR

kommer vid budgetårsskiftet 1992/93--1993/94 att ha avslutat ett

treårigt program för miljöanpassad produktutveckling och

avfallshantering.

Enligt regeringens bedömning är detta ett område som även

fortsättningsvis bör prioriteras. För den fortsatta verksamheten

inom detta forskningsområde föreslår regeringen för budgetåret

1993/94 medel under ett nytt anslag B 12. Forskning för en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Redan för budgetåret

1994/95 krävs betydligt större belopp än vad som för närvarande

står till förfogande. Frågan om finansiering av en ökning av

anslagen är beroende av löntagarfondernas användning.

Den reservation som kan finnas vid utgången av budgetåret

1992/93 under fjortonde huvudtitelns anslag B 12. Forskning för

ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering och under tolfte

huvudtitelns anslag F 9. Forskning för ett avfallssnålt

samhälle: Miljöanpassad produktutveckling bör tillföras detta

nya anslag. Ett reservationsanslag på 32 760 000 kr föreslås för

nästa budgetår.

Motionen

Enligt motion Ub128 (s) bör styrmedelsforskningen öka för att

utveckla skatter och avgifter m.m. som syftar till att minska

andelen skadliga ämnen och delar i olika produkter. Därför bör

ett centrum för miljöekonomi och styrmedelsforskning inrättas.

Även den kommunaltekniska forskningen handlar om kretslopp och

bör ges ökat stöd; det gäller t.ex. utveckling av icke

vattenburna avloppssystem. Delar av den forskning som berörs,

bl.a. produktutveckling, avfallshantering och annan

kommunalteknisk forskning, bör i högre grad bekostas av

branschen. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att

diskutera möjligheterna till en sådan delfinansiering med

berörda branscher samt med Kommunförbundet och de kommunala

bolagen (yrkandena 32, 33, 39 och 40).

Det föreslagna centret för miljöekonomi och

styrmedelsforskning bör enligt motionen behandla bl.a. följande

frågeställningar:

strukturella effekter av miljöpolitiska beslut

bedömning av kostnads/nyttoaspekter av miljöpolitiska beslut

val av ekonomiska styrmedel

forskning om Östeuropas möjligheter att minska miljöutsläppen

juridiska analyser av internationella konventioner, EG:s

lagstiftning m.m.

analys av olika samhällssektorers möjligheter att klara

miljöuppgifterna, t.ex. kommunernas ökade tillsynsansvar.

I institutets styrelse bör representanter ingå från

Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen.

För inrättande av ett sådant centrum bör enligt motionen 11

miljoner kronor anvisas under anslaget B 12.

Utskottets överväganden

Syftet med FoU-verksamheten inom avfallsområdet är dels att

identifiera de risker som en olämplig och ofullständig

avfallshantering innebär för en god miljö, dels precisera de

krav som behöver ställas på produktutveckling, konsumenter och

avfallshantering för att minska avfallets mängd och farlighet.

Riksdagen har år 1990 beslutat om programrådet för forskning för

ett avfallssnålt samhälle, AFR (prop. 1989/90:90, NU40). Målet

är att stödja forskning för att åstadkomma en miljöanpassad

produktutveckling, återvinning av restprodukter och ett

miljöriktigt slutligt omhändertagande av avfall. AFR kommer att

vid budgetårsskiftet 1992/93 ha avslutat ett treårigt program

för miljöanpassad produktutveckling och avfallshantering.

Mot bakgrund av vad som anförts om AFR:s verksamhet och med

hänsyn till det statsfinansiella läget är utskottet inte berett

att föreslå att ett centrum för miljöekonomi och

styrmedelsforskning inrättas. Utskottet avstyrker därför motion

Ub128 yrkandena 39 och 40.

Yrkande 32 i motion Ub128 innebär såvitt utskottet kan bedöma

ingen nämnvärd avvikelse från regeringens överväganden om

kretsloppsforskningens inriktning. Motionärerna poängterar

särskilt vikten av att öka styrmedelsforskningen för att

utveckla avgifter, skatter m.m. Även den kommunaltekniska

forskningen bör enligt motionen ges ökat stöd. Utskottet utgår

från att dessa synpunkter inryms i den fortsatta forskningen för

ett kretsloppssamhälle. När det gäller forskning om styrmedel

hänvisar utskottet dessutom till regeringens uttalande (s. 515)

i samband med forskning för ett kretsloppsanpassat samhälle att

forskning kring ekonomiska mekanismer och incitament är central

i sammanhanget. Utskottet utgår också från att regeringen tar

till vara de möjligheter som finns att förstärka forskningen på

detta område genom samfinansiering med industri och kommuner.

Det bör här framhållas att de svenska FoU-satsningarna generellt

sett karaktäriseras av att en mycket hög andel bekostas genom

privatfinansiering. I propositionen (s. 16) nämns t.ex. att de

samlade svenska FoU-satsningarna under budgetåret 1989/90

uppgick till ca 35 miljarder kronor och att nära 60 % av dessa

finansierades med privata medel. Offentliga medel svarade för 38

%. Av FoU-verksamheten som sådan utförs 64 % inom näringslivet,

medan universitets- och högskolesektorn svarar för 32 % och den

övriga offentliga sektorn för 4 %.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 32 och 33 i

motion Ub128.

Övriga forskningsfrågor

Enligt motion Jo635 (m) måste användningen av mikrobiologiska

saneringsmedel, t.ex. vid oljeskador i bostadshus, utprovas

bättre innan metoden generellt kan tillåtas.

Utskottet erinrar om att riksdagen antagit en lag (1991:639)

om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel. Lagen

täcker emellertid i sin nuvarande utformning inte

saneringsåtgärder av det slag som anges i motionen. 1990 års

Genteknikberedning har uppmärksammat frågan och föreslår i sitt

slutbetänkande (SOU 1992:82) att lagen utvidgas så att den

innefattar även användning av mikroorganismer m.m. för andra

ändamål än bekämpning av skadegörare. Enligt förslaget skulle

bl.a. användning av mikroorganismer för miljösanering

innefattas. Remissbehandlingen av betänkandet har avslutats, och

frågan övervägs i Justitiedepartementet. Även

Miljöskyddskommittén har behandlat frågan om hur biotekniken och

dess tillämpning skall lagregleras (SOU 1993:27). Betänkandet

remissbehandlas för närvarande. I avvaktan på resultatet av den

beredning som här angetts bör motionen inte föranleda någon

åtgärd från riksdagens sida.

I motion Jo22 (c) upprepas några yrkanden om

försöksdjursanvändningen som utskottet behandlat tidigare vid

ett flertal tillfällen. Utskottet har i dessa sammanhang mycket

utförligt redovisat de tungt vägande skäl som talar mot att

t.ex. utpräglade forskningsfrågor behandlas i en central

utredning eller utvärdering. Utskottet hänvisar till sitt

ställningstagande i betänkandet 1991/92:JoU16 och avstyrker

yrkandena 1--3 i motionen. Utskottet är heller inte berett att

nu göra något uttalande med avseende på nästa

forskningsproposition och avstyrker även yrkande 4 i samma

motion.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för miljöforskningen

att riksdagen godkänner de riktlinjer för miljöforskningen som

angetts i propositionen, avsnitt 14, och avslår motionerna

1992/93:Ub121 yrkande 21 och 1992/93:Ub128 yrkandena 21 och 37,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

2. beträffande forskning om våtmarker m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo609 och

1992/93:Jo645,

3. beträffande anslag till miljöforskning

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande

22 och 1992/93:Ub128 yrkande 36 till Miljöforskning för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

159372000 kr,

res. 2 (s)

men. (v) - delvis

4. beträffande Naturvårdsverkets roll i viss forskning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr515 yrkande 3,

5. beträffande riktlinjer för Stockholms internationella

miljöinstitut

att riksdagen godkänner de riktlinjer för institutet som

angetts i propositionen, avsnitt 14, och avslår motionerna

1992/93:Jo23 och 1992/93:Ub128 yrkande 35,

6. beträffande anslag till Stockholms internationella

miljöinstitut

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande

23 och 1992/93:Ub128 yrkande 34 till Stockholms

internationella miljöinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar

ett reservationsanslag på 12000000 kr,

res. 3 (s)

men. (v) - delvis

7. beträffande forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling

att riksdagen godkänner de riktlinjer för forskningen som

angetts i propositionen, avsnitt 14, och avslår motion

1992/93:Ub128 yrkandena 32 och 33,

res. 4 (s) - delvis

8. beträffande anslag till kretsloppsforskning

att riksdagen till Forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 32760000 kr,

9. beträffande ett centrum för miljöekonomi och

styrmedelsforskning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub128 yrkandena 39 och 40,

res. 4 (s) - delvis

10. beträffande mikrobiologiska saneringsmedel

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo635,

11. beträffande försöksdjursanvändningen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo22.

Stockholm den 13 april 1993

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar

Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke

Selberg (s), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Ulla

Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Lennart

Fremling (fp), Lennart Daléus (c), Björn Ericson (s), Carl-Olov

Persson (kds) och Claus Zaar (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Björn Ericson

(alla s) har avgett följande reservationer:

1. Riktlinjer för miljöforskningen (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet har" och på s. 7 slutar med "Ub128" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar de synpunkter som framförs i motion Ub128 på

miljöforskningens allmänna inriktning. Som framgår av motionen

deltar Sverige sedan länge i olika internationella

forskningsprogram och ligger inom många områden vid forskningens

frontlinje. Svenska forskningsresultat har haft stor betydelse

för att driva på internationella förhandlingar, bl.a. när det

gäller klimatfrågor och försurning. Det är viktigt att den

svenska miljöforskningen kan behålla denna position. Det bör ske

bl.a. genom att miljöforskningen tilldelas ökade statliga

resurser (se res. 2 nedan) och genom att ytterligare

forskningsområden prioriteras. Utöver denna ökning av de

statliga resurserna bör ytterligare insatser vidtas för

finansiering genom t.ex. industrins försorg.

Industrins ökade engagemang när det gäller livscykelanalyser

och möjligheterna att ta hänsyn till miljöeffekterna av en

produkt under hela tillverkningskedjan måste få genomslag i

produktutveckling och annan teknisk forskning. Det är nödvändigt

att ytterligare förbättra informationen och kontaktytorna mellan

miljöforskare och företag.

Utskottet instämmer i regeringens prioritering av forskning

kring växthusgaser, ozonskiktet, marknära ozon, fysisk påverkan,

avfall samt den samhällsvetenskapliga forskningen. Särskilt bör

forskningen kring olika miljöpolitiska styrmedel prioriteras.

Utskottet föreslår i det följande (res. 4) att ett centrum för

miljöekonomi och styrmedelsforskning inrättas. Det är angeläget

att forskningen om organiska och andra miljögifter får fortsatt

stöd. Forskningen om hur genetiskt modifierade organismer

påverkar miljön måste intensifieras, liksom forskning som rör

den biologiska mångfalden. Vad utskottet anfört med anledning av

motion Ub128 yrkande 37 bör ges regeringen till känna. Härigenom

tillgodoses i stor utsträckning även motion Ub121 yrkande 21.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande riktlinjer för miljöforskningen

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub128 yrkande 37

och med avslag på motion 1992/93:Ub121 yrkande 21 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört och i övrigt

godkänner vad i propositionen anförts om riktlinjer för

miljöforskningen,

2. Anslag till miljöforskning (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 36" bort

ha följande lydelse:

Som framgår av motion Ub128 går en allt större andel av

Naturvårdsverkets forskningsanslag till forskningsprojekt inom

EG:s ram. I årets budget uppgår de svenska insatserna i EG:s

miljöforskningsprogram till omkring 20 miljoner kronor, varav

Naturvårdsverket står för drygt 11 miljoner. Budgetåret 1994/95

beräknas kostnaden till 40 miljoner kronor. Utskottet anser det

angeläget att svenska forskare deltar i dessa forskningsprogram,

men forskningsanslaget måste tillåtas öka i motsvarande takt så

att inte den inhemska forskningen om mer specifika svenska

miljöproblem blir eftersatt. Med hänvisning härtill och till vad

utskottet ovan anfört (res. 1) om prioritering av ytterligare

forskningsområden föreslår utskottet, som tillstyrker yrkande 36

i motionen, en anslagsförstärkning med 32 miljoner kronor.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande anslag till miljöforskning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1992/93:128 yrkande 36 och med avslag på motion

1992/93:Ub121 yrkande 22 till Miljöforskning för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

191372000 kr,

3. Anslag till Stockholms internationella miljöinstitut (mom.

6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Även utskottet" och slutar med "yrkande 34" bort ha

följande lydelse:

Även utskottet -- -- -- (= utskottet) -- -- -- vakt om.

Utskottet delar uppfattningen i motion Ub128 att det bör finnas

möjligheter att öka inslaget av uppdragsfinansiering genom

nationella och internationella uppdrag. Den anslagsreducering

som regeringen föreslår redan för nästa budgetår är emellertid

alltför långtgående och riskerar att försvåra SEI:s viktiga

verksamhet. Utskottet gör samma bedömning som motionärerna i

motion Ub128 yrkande 34 att det statliga anslaget bör höjas med

8 miljoner kronor för budgetåret 1993/94 jämfört med regeringens

förslag.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande anslag till Stockholms internationella

miljöinstitut

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall

till motion 1992/93:Ub128 yrkande 34 och med avslag på motion

1992/93:Ub121 yrkande 23 till Stockholms internationella

miljöinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 20000000 kr,

4. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling m.m.

(mom. 7 och 9)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "Ub128" bort ha

följande lydelse:

Utskottet instämmer delvis i regeringens överväganden om

forskning för ett kretsloppsanpassat samhälle. Denna forskning

är av central betydelse för att nå en långsiktigt hållbar

utveckling av samhället. Särskilt vill utskottet understryka

vikten av att styrmedelsforskningen ökas för att utveckla

skatter och avgifter m.m. som kan bidra till att minska andelen

skadliga ämnen och delar i olika produkter. Utskottet

tillstyrker därför motionärernas förslag att ett centrum för

miljöekonomi och styrmedelsforskning inrättas. Vidare instämmer

utskottet i motionens yrkanden att delar av

kretsloppsforskningen, framför allt produktutveckling,

avfallshantering och annan kommunalteknisk forskning bör

bekostas i högre grad av branschen. Riksdagen bör därför ge

regeringen i uppdrag att diskutera möjligheterna till en sådan

delfinansiering med berörda branscher samt med Kommunförbundet

och de kommunala bolagen. Därmed skulle forskningsanslaget för

ett kretsloppsanpassat samhälle successivt kunna öka och inom

några år fördubblas.

Det av utskottet föreslagna centret för miljöekonomi och

styrmedelsforskning bör behandla följande frågeställningar:

strukturella effekter av miljöpolitiska beslut

bedömning av kostnads/nyttoaspekter av miljöpolitiska beslut

val av ekonomiska styrmedel

forskning om Östeuropas möjligheter att minska miljöutsläppen

juridiska analyser av internationella konventioner, EG:s

lagstiftning m.m.

analys av information och annat opinionsbildande arbete

analys av olika samhällssektorers möjligheter att klara

miljöuppgifterna, t.ex. kommunernas ökade tillsynsansvar.

I institutets styrelse bör representanter ingå från

Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. En del av

institutets forskning bör vara uppdragsforskning för

myndigheternas räkning. Det är angeläget att denna forskning

snabbt kommer i gång och därför är det lämpligt att institutet

läggs i anslutning till andra institutioner som bedriver sådan

forskning, lämpligen universitetet i Stockholm eller Umeå.

Vad utskottet med anledning av motion Ub128 yrkandena 32, 33

och 40 anfört om kretsloppsforskning och styrmedelsforskning

m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

För inrättande av ett sådant centrum som angetts ovan bör

riksdagen i enlighet med motion Ub128 yrkande 39 anvisa 11

miljoner kronor för budgetåret 1993/94.

dels att utskottets hemställan under 7 och 9 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande forskning för en kretsloppsanpassad

samhällsutveckling

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub128 yrkandena

32 och 33 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört och i övrigt godkänner vad i propositionen anförts om

riktlinjer för forskningen,

9. beträffande ett centrum för miljöekonomi och

styrmedelsforskning

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub128 yrkandena

39 och 40 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om inrättande av ett centrum för miljöekonomi och

styrmedelsforskning samt för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 11000000 kr för detta ändamål.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Jan Jennehag (v) anför:

1. Riktlinjer för miljöforskningen (mom. 1)

Som anförs i motion Ub121 yrkande 21 är miljöteknik och

miljöanpassade produkter och processer avgörande för Sveriges

framtid ur två aspekter.

Samhället måste ställas om så att det blir ekologiskt

anpassat. Svenskt näringsliv måste också övergå till produktion

som är miljöanpassad -- både produkterna och processerna skall

ingå i ett ekologiskt kretslopp. Svenskt näringsliv måste

successivt kunna möta den utländska konkurrensen som gradvis

alltmer baseras på dessa miljökrav. Internationella rapporter

och forskare visar att miljöteknik i vid bemärkelse är den

snabbast växande näringen och framtidssektorn. Verkligheten

visar dock att viktiga delar av svenskt näringsliv har svårt att

anpassa sig härtill.

En effektiv och konkurrensneutral metod som samhället har till

förfogande för att stödja utvecklingen i miljövänlig riktning är

att initiera och driva forskning och utbildning i önskad

riktning. Utbildning och forskning är grundläggande för ett

tekniskt högtstående land som Sverige. I takt med att

produkterna blir alltmer högteknologiska, komplicerade och

högförädlade kommer en allt större del av de totala

investerings- och produktionsresurserna att utgöras av

utbildnings- och forskningsinsatser. Avgörande för den

samhällsekonomiska nyttan av FoU-insatser är att man satsar på

framtidssektorer som kan ingå i det ekologiskt anpassade

samhället.

FoU inom miljöområdet måste också fortfarande vara på en hög

nivå när det gäller grundfakta och datainsamling. Den

allvarligaste kunskapsbristen rör klimatförändringar och

miljösituationen i u-länder och i Östeuropa.

Forskning om t.ex. kärnkraft skall hållas på en minimal nivå i

syfta att endast garantera säkerheten vid avvecklingen och

förvaring av kärnkraftsavfallet.

Miljöforskningen bör koncentreras till områden där Sverige har

en högkvalitativ forskning och ligger bland de främsta

forskningsnationerna. Följande områden bör prioriteras:

miljömedicin

akvatisk kemi och atmosfärkemi

delar av den terresta ekologin

kustnära marinekologi

klorerade kolvägen

kemiska och mikrobiella markprocesser

ekologi och genetik med anknytning till biologisk mångfald

klimatforskning

miljöteknik

avfallsteknik.

Dessa prioriteringar och eventuella omstruktureringar av

högskolorna får inte innebära att vissa områden försummas och

att tvärvetenskapligt samarbete försvåras. En viss grundnivå på

forskningen bör behållas inom många ämnesområden. Endast

samhällsstyrd och samhällsfinansierad forskning som inte har ett

omedelbart ekonomiskt vinstintresse kan garantera detta.

Stödet till industrins FoU bör koncentreras till följande

insatser:

förbättrad miljöutbildning främst för tekniker och ekonomer

stimulans till ökade kontakter mellan industrins

produktutvecklare och högskolornas forskare

ökad satsning på forskningsinformation

stöd till kollektiv forskning

stöd till mindre och medelstora företag där miljöforskning och

miljöanpassning är låg.

Grunden för detta är att miljökraven formuleras så att de

driver fram nya tekniska lösningar och att rimliga

övergångstider medges.

2. Anslag till miljöforskning (mom. 3)

Enligt propositionen vill regeringen satsa på ett uthålligt

samhälle och bevarad biologisk mångfald. Dessa målsättningar

motsvaras inte av de ekonomiska resurser som föreslås. I

praktiken innebär regeringens förslag att anslagen till

Naturvårdsverkets miljöforskning minskar, eftersom anslaget

bl.a. belastas med kostnaden för vårt deltagande i EG:s

miljöforskning med 11,5 miljoner kronor. Anslaget bör räknas upp

med 40 miljoner kronor till 199 372 000 kr i enlighet med

förslaget i motion Ub121 yrkande 22.

3. Anslag till Stockholms internationella miljöinstitut

(mom.6)

Stockholms internationella miljöinstitut har på kort tid fått

ett internationellt erkännande. Institutet är engagerat bl.a. i

u-landsproblematiken och i miljöproblemen i Östeuropa. Det är då

anmärkningsvärt att regeringen föreslår en väsentlig minskning

av anslaget till institutet. Särskilt med tanke på de ekonomiska

och ekologiska villkor som gäller i u-länder och i Östeuropa är

en utvidgad verksamhet och ökade statliga anslag av stort

intresse. Anslaget bör därför, i enlighet med motion Ub121

yrkande 23, höjas med 18 miljoner kronor utöver regeringens

förslag.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

1, 3 och 6 borde ha hemställt:

1. beträffande riktlinjer för miljöforskningen

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub121 yrkande 21

och med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 21 och 37 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts samt i

övrigt godkänner de riktlinjer för miljöforskningen som angetts

i propositionen,

3. beträffande anslag till miljöforskning

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 22

och med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 36 till

Miljöforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 199372000 kr,

6. beträffande anslag till Stockholms internationella

miljöinstitut

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 23

och med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 34 till

Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 30000000 kr.