Bet. 1992/93:JoU19

Jordbruksutskottets betänkande

1992/93:JOU19

Åtgärder mot klimatpåverkan

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1992/93

JoU19

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1992/93:179 om

åtgärder mot klimatpåverkanm.m. Vidare behandlas

103motionsyrkanden väckta dels med anledning av propositionen,

dels under den allmänna motionstiden 1993. Samtliga

motionsyrkanden avstyrks.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner FN:s

ramkonvention om klimatfrågor och ändringarna i

Montrealprotokollet.

Utskottet anser i likhet med regeringen att åtgärdsprogram för

att minska utsläppen av växthusgaser skall utgöra en integrerad

del av det framtida samhällsbyggandet och i arbetet med att

miljöanpassa olika samhällsaktiviteter. Klimataspekterna bör

beaktas ingående inför energi- och transportsystemens framtida

utbyggnad och bostädernas och arbetsplatsernas lokalisering och

bli en drivkraft för den tekniska utvecklingen. Därmed

tillstyrker utskottet vad som anförts i propositionen om

strategier för minskad klimatpåverkan. Detta innebär bl.a. att

en nationell strategi bör vara att koldioxidutsläppen från

fossila bränslen år2000 stabiliseras till 1990års nivå för

att därefter minska. Koldioxidskatt bör från den 1januari 1994

i nytillkommande anläggningar utgå även för elproduktion.

Satsningar från svensk sida på att utveckla s.k. sänkor bör ses

som kompletterande åtgärder till huvudstrategin att minska

utsläppen av koldioxid. Metanutsläppen från avfallsupplag bör

minska med 30% till år2000.

En vetenskaplig samordningsgrupp för klimatrelaterad forskning

och utveckling bör inrättas. I syfte att öka kunskapen hos

allmänheten om effekten av ett förändrat klimat, förebyggande

åtgärder och betydelsen av den enskildes agerande anvisas

5miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Systemet med

miljöklasser bör vidareutvecklas. Vidare bör Naturvårdsverket

ges i uppdrag att lämna förslag om fortsatta åtgärder för att

begränsa utsläppen av CFC- och HCFC-föreningar och eventuella

ytterligare svenska begränsningsåtgärder i syfte att

användningen av ozonnedbrytande ämnen upphör helt i Sverige.

För bl.a. kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd, fortsatt

strålskyddssamarbete och deltagande i multilaterala program i

Central- och Östeuropa tillstyrker utskottet att för budgetåret

1993/94 sammanlagt 122,5miljoner kronor anvisas.

Utskottet ansluter sig till vad regeringen anför om riktlinjer

för ekonomiska styrmedel inom miljö- och trafikpolitiken. För

budgetåret 1993/94 bör avsättas 9miljoner kronor för att

inleda ett fyraårigt forsknings-, utvecklings- och

demonstrationsprogram rörande användning av el- och hybridfordon

för att förbereda en introduktion. Vidare bör möjligheten

utredas att i vissa tätorter införa ett system med miljözoner

för fordon med nollutsläpp. För finansiering av svenska

punktinsatser i syfte att stärka kollektivtrafiken i

Östersjöländerna bör 15miljoner kronor avsättas.

Liksom hittills bör Sverige vara pådrivande i det

internationella arbetet med sjöfartens miljöfrågor.

NUTEK (Närings- och teknikutvecklingsverket), Statens

naturvårdsverk och SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) bör ges i

uppdrag att göra en samlad utredning om hur jordbruket och

skogsbruket mest effektivt kan bidra till ett minskat

nettoutsläpp av koldioxid. Vidare bör ett uppdrag ges åt

Naturvårdsverket, NUTEK och Statens provningsanstalt att utreda

förutsättningarna för att minska emissionerna av kolväten vid

eldning av biobränslen i villapannor, kaminer och liknande

anläggningar.

Ett program bör utformas med syfte att bidra till främst

energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av förnybara

energislag i de baltiska länderna och Östeuropa. Även insatser i

utvecklingsländerna skall kunna finansieras inom ramen för

programmet. Insatserna skall pågå under en längre tid. För

budgetåret 1993/94 bör anvisas 95miljoner kronor.

De delar av propositionen som inte har remitterats till

jordbruksutskottet behandlas i näringsutskottet (1992/93:NU28).

Till betänkandet har fogats 28 reservationer (s,nyd), ett

särskilt yttrande(kds) och en meningsyttring(v).

Socialdemokraterna har reserverat sig till förmån för ett

sammanhållet program för de svenska insatserna för miljöanpassad

energiförsörjning i Östeuropa och de baltiska länderna. I

enlighet härmed begärs att ett särskilt anslag om 221miljoner

kronor inrättas under fjortonde huvudtiteln, finansierat genom

omdisponeringar av flertalet av de i propositionen föreslagna

anslagen. Vidare föreslås tillkännagivanden om bl.a. en studie

av klimatförändringarna, införande av ytterligare en miljöklass

för motorfordon, en redovisning av miljösamarbetet med Östeuropa

och de baltiska länderna, skärpta regler för svavelhalt, en

avvecklingsplan för blyad bensin samt höjda miljökrav för små

biobränslebaserade anläggningar. Ny demokrati motsätter sig en

höjning av koldioxidskatten och vill bl.a. framhålla att de

svenska miljösatsningarna i första hand bör inriktas mot våra

grannar i Östersjöområdet. I detta arbete bör svenska

småföretagare gynnas och yrkeskunskapen hos arbetslösa svenskar

tas till vara. Vidare föreslås ett aktivt svenskt arbete för

förhöjd miljöstandard för världens fordon och införande av

miljözoner för nollemissionsfordon i större tätorter.

Propositionen

Miljö- och naturresursdepartementet

I propositionen (bilaga 1) föreslås riksdagen att

dels

1. godkänna Förenta nationernas ramkonvention om klimatfrågor,

2. godkänna 1992 års ändringar av Montrealprotokollet om ämnen

som bryter ned ozonskiktet,

dels

3. godkänna de strategier för minskad klimatpåverkan som

förordats i avsnitt5,

4. under ett nytt reservationsanslag över fjortonde

huvudtiteln Miljöinsatser i Östersjöregionen anvisa för

budgetåret 1993/94 122500000kr,

5. under fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. anvisa

ett belopp som är 5000000kr högre än vad som tidigare har

föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga15,

6. under fjortonde huvudtitelns anslag Bidrag till

internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m. anvisa

ett belopp som är 1500000kr högre än vad som har

föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga15.

Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som

anförts om

7. det fortsatta internationella samarbetet på klimatområdet i

avsnitt6,

8. forskning och utveckling (avsnitt 7.1),

9. trafikfrågor (avsnitt 7.3),

10. åtgärder mot metan, dikväveoxid och andra växthusgaser

(avsnitt7.4),

11. vissa avfallsfrågor (avsnitt 7.5),

12. åtgärder till skydd mot ozonskiktet (avsnitt 8.1).

Kommunikationsdepartementet

I propositionen (bilaga 2) föreslås

dels att riksdagen

1. till Östersjösamarbetet om trafik och miljö för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 15000000kr,

2. till Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för

budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på

9000000kr,

dels att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som

anförts om

3. en strategi för reducering av koldioxidutsläppen inom

transportsektorn (avsnitt5),

4. ekonomiska styrmedel (avsnitt 7),

5. forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet

rörande användning av biomassebaserade motoralkoholer och biogas

(avsnitt8),

6. åtgärder inom sjöfarten och luftfarten (avsnitt 11

och12).

Jordbruksdepartementet

I propositionen (bilaga 3) hemställs att riksdagen bereds

tillfälle att ta del av vad som anförts om

1. jordbruket och skogsbruket som en resurs för att förbättra

klimatförhållandena (avsnitt2.2),

2. främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion

(avsnitt 3),

3. utvecklingsprogram för mindre panncentraler för biobränsle

och för minskat kolväteutsläpp från vedeldning i småhus

(avsnitt4),

4. utveckling av ny teknik för etanolframställning

(avsnitt5).

Under rubriken Anslagsfråga för budgetåret 1993/94 har

regeringen under nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen

(J 1) att under reservationsanslaget Bioenergiforskning för

budgetåret 1993/94 anvisa 25000000kr utöver vad som har

föreslagits i proposition 1992/93:170.

Näringsdepartementet

I propositionen (bilaga 4) föreslås riksdagen godkänna de

riktlinjer som förordats för

1. en klimatstrategi inom energiområdet (avsnitt 1.5),

2. svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för

energieffektivisering och förnybara energislag (avsnitt2),

3. stöd till utbyggnad av fjärrvärme (avsnitt 3.1),

4. insatser för miljöanpassade fordon och drivmedel

(avsnitt3.3).

Under rubriken Anslagsfrågor har regeringen under tolfte

huvudtiteln föreslagit

(E 7) att riksdagen under tolfte huvudtiteln,

reservationsanslaget Insatser för ny energiteknik, för

budgetåret 1993/94 anvisar 15000000kr utöver vad som har

föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga13,

(E 9) att riksdagen till Åtgärder för energieffektiviseringar

m.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum för budgetåret 1993/94

anvisar ett reservationsanslag på 95000000 kr,

(E 10) att riksdagen till Insatser för utbyggnad av

fjärrvärmenäten för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 50000000kr.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner den

ramkonvention om klimatförändringar som undertecknades under

Förenta nationernas konferens om miljö- och utveckling i Rio de

Janeiro år 1992. I propositionen redovisas också förslag till

fortsatta åtgärder inom klimatområdet. I denna del behandlas

förslag lämnade av Biobränslekommissionen, Naturvårdsverket och

av trafikverken i samband med deras miljörapportering.

Regeringens förslag till riksdagen att godkänna

klimatkonventionen leder fram till en nationell strategi som bör

vara att koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen

stabiliseras till 1990 års nivå år2000. En sektorsstrategi för

att begränsa koldioxidutsläppen inom transportsektorn redovisas.

Denna sektorsstrategi omfattar ökad användning av biobränslen

och ekonomiska styrmedel, energieffektivisering, förbättrad

kollektivtrafik, samhällsplanering samt forskning, utveckling

och demonstration. Program skall utarbetas för introduktion av

motoralkoholer samt el- och hybridfordon.

Som en del av omläggningen av energibeskattningen fr.o.m. den

1januari 1993 aviserades i kompletteringspropositionen våren

1992 (prop. 1991/92:150) en avsättning av 500 miljoner kronor

per år för att finansiera insatser vad gäller förnybar energi,

energihushållning samt vissa stödåtgärder i Baltikum och

Östeuropa, bl.a. vad avser kärnsäkerheten och insatser för att

rena Östersjön. Förslag till fördelning av medel för

energieffektivisering, förnybara energikällor, strålskydd och

kunskapsuppbyggnad i de baltiska staterna och miljö- och

kärnsäkerhetsåtgärder kring Östersjön tas upp i propositionen. I

propositionen föreslås också att riksdagen godkänner de

ändringar av Montrealprotokollet som antogs i Köpenhamn i

november 1992.

Motioner

Motioner med anledning av propositionen

1992/93:Jo83 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om koldioxidutsläppen.

1992/93:Jo86 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en internationell studie av klimatfrågorna

m.m.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om små biobränsleeldade anläggningar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om energiskatter,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att koldioxidutsläppen och

energianvändningen prövas enligt miljöskyddslagen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om internationellt arbete i syfte att införa

ekonomiska styrmedel på biltrafiken,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om "miljöbubblor" och handel med

utsläppsrätter i Östersjöregionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av hur

åtgärder för en miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum

fortskrider och hur de anslagna medlen till Östeuropasamarbetet

använts,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att samordna arbetsmarknadspolitiska

åtgärder med miljöåtgärder i Baltikum,

12. att riksdagen inrättar ett nytt reservationsanslag över

fjortonde huvudtiteln Åtgärder för miljöanpassad

energiförsörjning i Baltikum och för budgetåret 1993/94 anvisar

221000000 kr,

13. att riksdagen, vid bifall till yrkande 12, för

miljöinsatser i Östersjöregionen för budgetåret 1993/94 anvisar

17000000 kr mindre än vad regeringen har föreslagit,

14. att riksdagen, vid bifall till yrkande 12, till fjortonde

huvudtitelns anslag Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94

anvisar 5000000kr mindre än vad regeringen har föreslagit,

15. att riksdagen, vid bifall till yrkande 12, till sjätte

huvudtitelns anslag Östersjösamarbetet om trafik och miljö för

budgetåret 1993/94 anvisar 15000000 kr mindre än vad

regeringen föreslagit,

16. att riksdagen, vid bifall till yrkande 12, till sjätte

huvudtitelns anslag Bidrag till forskning om el- och

hybridfordon för budgetåret 1993/94 anvisar 9000000 kr

mindre än vad regeringen föreslagit,

19. att riksdagen, vid bifall till yrkande 12, över tolfte

huvudtitelns anslag Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i

bl.a. Östeuropa och Baltikum för budgetåret 1993/94 anvisar

95000000 kr mindre än vad regeringen föreslagit.

1992/93:Jo87 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att Sveriges koldioxidutsläpp skall

ha minskat med 20% från år 2000 till år 2010,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förbud mot fossila drivmedel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett enhetligt system för koldioxidskatt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om koldioxidskatt vid användning av

metallurgiskt kol.

1992/93:Jo88 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om svenskt initiativ i syfte att genomföra en

internationell koldioxidbeskattning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om koldioxidskatt på elproduktion,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att minska metanutsläpp från

deponier,

6. att riksdagen hos regeringen begär en samlad redovisning av

klimatpolitikens effekter för olika myndigheters normgivning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inställning till redovisning av

bruttoutsläpp,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om resurser för miljöorganisationernas

deltagande i informationsverksamhet,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

obligatoriska kravnivåer beträffande koldioxidutsläpp från lätta

fordon, som underlag för internationella förhandlingar,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utveckling av systemet med miljöklasser,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om genomförande av Naturvårdsverkets förslag

rörande avveckling av ämnen som bryter ned ozonskiktet,

12. att riksdagen hos regeringen begär redovisning av läget

när det gäller omhändertagande av CFC i avfall, samt förslag

till ytterligare åtgärder,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

ytterligare insatser för utvecklingsverksamhet med el- och

hybridbilar i enlighet med vad som i motionen anförts,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

trafikstrategi med utgångspunkt från de kaliforniska

pionjärinsatserna på området,

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till stöd till

biobränsleproduktion integrerad i jordbruksproduktion,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av ett nytt beslut angående

Öresundsförbindelse,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prövning även av energiförbrukning i

samband med prövning av tillstånd enligt lagen om miljöskydd,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändring

av skattesystem för tjänstebilar och reseavdrag så att bättre

miljöanpassning uppnås,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöanpassning av hastighetsregler,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om energi- och koldioxidskatter för

industrin.

1992/93:Jo89 av Jan Fransson och Arne Kjörnsberg (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ersätta fossila bränslen/kärnkraft med

skogsbränsle.

1992/93:Jo90 av Claus Zaar (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige nu inte skall höja

ambitionsnivån ytterligare i den nationella klimatpolitiken i

förhållande till OECD-länderna och EG,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att koldioxidskatten inte skall höjas

såsom förordats i propositionen.

1992/93:Jo91 av Holger Gustafsson m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att i biståndspolitiken i ökad

utsträckning beakta nödvändigheten av att främja

teknikutveckling, skogsplantering m.fl. åtgärder i u-länder för

att motverka växthuseffekten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ett nationellt mål om stabilisering av

inhemskt uppkomna växthusgasemissioner till 1990 års nivå år

2000 bör fastslås,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att mål om utsläppsreduktioner

efter år 2000 formuleras och att åtgärdsprogram för sådana

målsättningar utarbetas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det positiva med gemensamma åtgärder mot

klimatförändringar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att nya regler för tjänstebilsförmåner bör

tas fram.

1992/93:Jo92 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en höjd målsättning vad gäller

minskning av koldioxidutsläpp så att en minskning av dessa

uppnås redan före år 2000,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om återbeskogning av tidigare skövlade

skogsområden i u-länderna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ytterligare satsning på utveckling av

energisnålare teknik, framför allt inom transportsektorn,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de 5 miljoner som avsätts för

klimatrelaterad information kanaliseras via kommunerna som

samtidigt får ansvar för att öka kunskapen hos allmänheten om

effekterna av ett förändrat klimat och hur vi som enskilda kan

agera för att motverka växthuseffekterna.

Motioner väckta under allmänna motionstiden1993

1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att miljösatsningar i första hand inriktas

på våra grannar i Östersjöområdet.

1992/93:U283 av Lars Sundin och Charlotte Branting (fp) vari

yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av stimulanser till

miljösatsningar i Baltikum.

1992/93:U656 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall verka för att

internationella avtal ingås beträffande förhöjd internationell

miljöstandard på fordon i syfte att påskynda förnyelsetakten av

världens fordon,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall verka för att skapa

nödvändiga förutsättningar för en fortsatt svensk utveckling av

en enkel avgasreningsanordning för eftermontering på alla typer

av förbränningsmotorer, vilken sedan kan säljas eller inom ramen

för gällande budget ges som bistånd,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall verka för att en

multilateral fond bildas för att finansiera Östersjöområdets

miljöprogram,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det vid svenska miljösatsningar i

Östersjöområdet även skall drivas projekt som passar för svenska

småföretagare,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att svenska program för miljösatsningar i

Östersjöområdet upprättas med hänsyn tagen till berörda

länders egen prioritering.

1992/93:T208 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöanpassade drivmedel,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tunga fordon och arbetsmaskiner.

1992/93:T216 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om aktiva åtgärder för att framställa

miljöanpassade fordon.

1992/93:T219 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utvecklingen av miljövänliga drivmedel.

1992/93:Jo624 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att tillsätta en utredning med uppgift att

skyndsamt lägga fram förslag som går ut på att ett system med

nollemissionsfordon i städer och samhällen med mer än 45 000

invånare skall kunna införas senast den 1 januari 2007.

1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Östersjöns miljö,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om s.k. mjuka freoner,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöklassning av fordon och bensin,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en avvecklingsplan för blyad bensin,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om mindre energianläggningar för biobränslen.

1992/93:Jo631 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Östersjön,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om dumpningar i Östersjön,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att stoppa miljöförstöring,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om civil- och avtalsrättslig lagstiftning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jordbruk och livsmedelsförsörjning.

1992/93:Jo632 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vidgad användning av vegetabiliska oljor

som motorbränsle.

1992/93:Jo639 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt kommer med

förslag till ytterligare nedskärningar av svavelutsläppen,

2. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt kommer med

förslag till ytterligare nedskärningar av kväveoxidutsläppen,

3. att riksdagen begär att regeringen tillsammans med den

norska regeringen startar förhandlingar med den brittiska

regeringen i syfte att snabbt reducera de brittiska försurande

luftföroreningarna.

1992/93:Jo641 av Rolf L Nilson och Jan Jennehag (v) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär att miljökrav ställs på de i

Sverige kvarvarande delarna av svensk bilindustri.

1992/93:Jo643 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att ett heltäckande program tas

fram, vilket också angriper de diffusa utsläppen samt de små och

medelstora utsläppen till Östersjön,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av uppföljning av hur det

nationella arbetet samt arbetet internationellt fortgår.

1992/93:Jo649 av Owe Andréasson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om gränsöverskridande luftföroreningar.

1992/93:Jo657 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utvärdering av alternativa bensinsorter i avsikt att på sikt

förbjuda den blyade bensinen, om de alternativa bensinsorterna

är godtagbara.

1992/93:Jo668 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om förbud mot blyad bensin.

1992/93:Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom (fp)

vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om minskning av luftutsläppen från sjöfarten,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om minskning av svavelhalten i bunkeroljan,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättandet av en naturvårdsfond.

1992/93:Jo676 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående arbetsredskap,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stimulans för utveckling av miljövänlig

teknik,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som i övrigt anförts i motionen om att åtgärder för att begränsa

luftföroreningarna skall beaktas vid olika myndigheters arbete.

1992/93:Jo677 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att Sverige skall följa den

klimatkonvention som undertecknats i Rio i juni 1992, vilket

innebär att växthusgaserna från Sverige senast år 2000 skall ha

stabiliserats på 1990 års nivå,

2. att riksdagen beslutar att Sveriges koldioxidutsläpp skall

ha minskat med 20% från år 2000 till år 2010,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en konkret

aktionsplan tas fram för hur dessa mål skall uppfyllas.

1992/93:Jo703 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om internationella överenskommelser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skärpta regler för svavelhalt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omläggning av trafiksystemet.

Motioner överlämnade från annat utskott

1992/93:U237 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om vikten av att Sverige inom ramen för det nordiska samarbetet

aktivt verkar för att åtgärder vidtas beträffande

kärnkraftssäkerheten på Kolahalvön.

1992/93:U243 av Birgitta Dahl (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kraftfulla insatser för atomsäkerheten i

Nordområdena,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omedelbart initiativ för att ta fram

alternativ till de miljöfarliga anläggningar i Baltikum--S:t

Petersburgsområdet och på Kolahalvön som man nu tvingas hålla i

drift trots stora risker,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i samarbetet med övriga

nordiska länder bör ta initiativ till insatser för ett nytt

mindre miljöfarligt och mer effektivt energisystem i

Baltikum--S:t Petersburgsområdet och på Kolahalvön,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fortsatta nordiska ansträngningar för att

få till stånd bindande internationella avtal och strikt kontroll

av all kärnteknisk verksamhet, såväl civil som militär.

1992/93:U603 av Bengt Hurtig och Lars Werner (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljösamarbetet i Barentsregionen.

1992/93:U645 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att stoppa skogsskövlingen i

Kambodja.

1992/93:U656 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en parlamentarisk observationsgrupp

tillsätts för att öka kontrollen av de svenska

miljöinvesteringarna i Östersjöområdet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att tillvarata den svenska yrkeskunskap

som finns representerad bland arbetslösa genom att låta

yrkesskickliga arbetslösa delta i Sveriges miljöprogram för

Östersjöområdet,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige bör öppna sina gränser för

lärlingar från de baltiska staterna.

Utskottet

Inledning

I betänkandet behandlar utskottet förslag från fyra

departement, nämligen Miljö- och naturresursdepartementet

(bilaga1), Kommunikationsdepartementet (bilaga2),

Jordbruksdepartementet (bilaga3) och Näringsdepartementet

(bilaga4). Bilagorna1 och2 behandlas i sin helhet av

jordbruksutskottet. I bilaga3 behandlar jordbruksutskottet

frågor om främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion

(avsnitt3) och ett program för minskat kolväteutsläpp från

vedeldning i småhus (avsnitt4.3). Övriga frågor behandlas av

näringsutskottet (1992/93:NU28). Bilaga 4 behandlas av

jordbruksutskottet endast såvitt avser svenska insatser i bl.a.

de baltiska staterna och Östeuropa för energieffektivisering och

förnybara energislag (avsnitt2) jämte förslaget om

medelsanvisning för ändamålet. I övrigt behandlas bilagan av

näringsutskottet.

Utrikesutskottet har avgett yttrande över propositionen och

vissa motioner. Yttrandet fogas till betänkandet som bilaga1.

Från Svenska torvproducentföreningen har inkommit en skrivelse

om torvbränningens miljöeffekter.

Bilaga1, Miljö- och naturresursdepartementet

Sammanfattning av propositionens inledningsavsnitt

Växthuseffekten och klimatförändringar

Jordens energiutbyte med rymden regleras av de s.k.

växthusgaserna, varav de viktigaste är vattenånga, koldioxid,

metan, dikväveoxid, klorfluorkarboner (CFC eller s.k. freoner)

och ozon. Dessa ämnen absorberar långvågig strålning från

markytan och förhindrar därför att värmen går förlorad till

rymden. Utsläpp från mänskliga verksamheter har påtagligt ökat

halten av växthusgaser från rymden. De flesta växthusgaser har

en lång livslängd i atmosfären, vilket betyder att ledtiderna är

långa innan en jämvikt har inställt sig mellan utsläppen av och

sänkorna för växthusgaser. Det kommer att ta lång tid innan vi

ser någon effekt av eventuella åtgärder, och det kan ta mer än

100år innan en jämvikt har inställt sig. De förändringar vi

kan iaktta i dag har orsakats av utsläpp som skett sedan slutet

av 1800-talet.

Schematiskt beror varje växthusgas klimatpåverkan på vilken

förmåga den har att absorbera värmestrålning, hur länge den

finns kvar i atmosfären samt i hur stora mängder den tillförs

atmosfären. Ozon absorberar långvågig strålning i den lägre

delen av stratosfären och i den övre troposfären och absorberar

skadlig kortvågig strålning. Den största mängden ozon förekommer

i stratosfären -- det s.k. ozonskiktet. Utsläpp av CFC och andra

ämnen som påverkar ozonskiktet har förorsakat en reduktion av

ozonhalten i stratosfären.

De globala utsläppen av koldioxid från förbränning av

fossila bränslen uppgår till ca6miljarder ton, räknat som

kol, per år. Betecknande är att tolv länder svarar för 75% av

världens utsläpp av koldioxid, av vilka det helt övervägande

antalet är industriländer. Sedan år1950 har utsläppen ökat med

nära tre gånger och koldioxidhalten med ca28% under det

senaste århundradet. Ökningen uppgår nu till ca0,5% per år.

Metan bildas naturligt i våtmarker vid nedbrytning av

organiskt material under syrefattiga förhållanden. Likaså bildas

metan under jäsning i termitstackar och i idisslares

matsmältningskanal. Den största enskilda posten för utsläpp av

metan har emellertid härletts till kolbrytning och till

utvinning och distribution av naturgas. Andra antropogena -- av

människan skapade -- källor är odling av ris, avfallsupplag,

djurhållning och avloppsreningsverk. Koncentrationen av metan i

atmosfären ökar för närvarande med ca1% per år, och halten

har mer än fördubblats under de senaste hundra åren.

Under vissa omständigheter kan dikväveoxid bildas under

reduktionen eller oxidationen av kväveföreningar. Bedömningar av

utsläppsnivån är osäkra beroende på de stora variationer i

utsläppsflödena som rapporterats. De naturliga utsläppen är den

dominerande källan. Inom jordbrukssektorn avges dikväveoxid i

samband med gödsling av åkermark. Även omvandling av naturmark

genom nedhuggning av tropiska skogar och förbränning av

biomassan ökar belastningen av dikväveoxid. En annan källa till

utsläpp är förbrännning av bränslen i pannor och motorer.

Dikväveoxid bryts ned i atmosfären främst under inverkan av

solljus. Ökningen av dikväveoxidutsläppen har varit måttlig

under 1900-talet. I dag uppgår haltökningen till 0,2--0,3% per

år.

Klorfluorkarboner (CFC) har till skillnad från andra

växthusgaser ingen känd naturlig förekomst. CFC-föreningar

används som jäsmedel i mjuk och hård skumplast, som köldmedium i

värme- och kylanläggningar, som lösningsmedel och

avfettningsmedel, som isolergas och som drivmedel i sprayburkar.

Den enda kända processen som bryter ned CFC-föreningar är

fotolys i stratosfären. Haltökningen för CFC uppgår ännu till

3--4% per år, men en minskning av ökningstakten börjar nu

märkas på grund av kraftig nedgång i användningen under de

senaste åren.

Eftersom det inte har visat sig möjligt att beskriva de

regionala temperaturhöjningarna särskilt noggrant, har man i

stället pekat ut de områden på jorden som anses vara särskilt

känsliga för ett förändrat klimat. Allmänt sett är det inte

medeltemperaturen i sig som är avgörande, utan förekomsten av

extremvärden såsom sammanhängande perioder med hög temperatur

och torka. En global temperaturhöjning med 1,5--4,5grader

kommer att förskjuta klimatzonerna 10--40mil inom loppet av en

50-årsperiod. Ekosystemen kan inte anpassa sig i samma takt som

klimatzonerna förskjuts, vilket leder till förändrad

artsammansättning och artdiversitet. Tundrazonen i Asien bedöms

på sikt försvinna, och minskad nederbörd kan innebära ökad

ökenutbredning i de norra delarna av Afrika och Främre Orienten.

Medelhavsområdena kan få problem med ökad torka och

saltvatteninträngning i vattentäkter. De mest utsatta

jordbruksområdena återfinns i stora delar av Afrika, i östra

Brasilien, Sydostasien och Centralamerika på 25--40graders

nordlig bredd. I de norra delarna av Europa kan jordbruket komma

att öka sin produktion om nederbörden inte minskar, vilket dock

inte kan uteslutas. De mest känsliga skogsområdena är dels de

skogar som har en lång omloppstid där en anpassning försvåras,

dels de områden som har ett halvtorrt klimat. Problem med

insektsangrepp liksom med föryngringen kan inträffa. En höjning

av havsytans nivå med 50cm skulle göra miljontals människor

hemlösa. Det är Egypten, Bangladesh, Indien, Pakistan,

Indonesien, Vietnam och delar av Kina som är mest utsatta. Vissa

ö-nationer i Indiska oceanen kan komma att drabbas hårt. En

ökning av temperaturen kan också komma att medföra hälsoeffekter

såsom ökning av hjärt-, kärl- och virussjukdomar. Den ökande

saltvatteninträngningen kan också ge upphov till problem med

renvattenförsörjningen.

Hittillsvarande arbete inom klimatområdet

Koldioxid står för huvuddelen av utsläppen av

växthusgaser, och mer än 90% av utsläppen härrör från

användningen av fossila bränslen, dvs. kol, olja och gas.

Utsläppen av koldioxid nådde en topp år1970 då

ca100miljoner ton koldioxid släpptes ut i Sverige. Från

slutet av 1970-talet och fram till mitten av 1980-talet minskade

koldioxidutsläppen markant. Efter denna nedgång har utsläppen

stabiliserats på en ny lägre nivå av ca60miljoner ton per

år. Den avgörande förklaringen till nedgången är övergång från

olja till el och utbyggnad av kärnkraften som skedde mellan

år1976 och 1984. Andra faktorer som påverkat utvecklingen är

utbyggnaden av fjärrvärme och att den elproduktion med

oljeeldade kondenskraftverk som fanns under 1970-talet i stort

sett ersatts av kärnkraft.

Omstruktureringar av industrin, särskilt nedläggningar av

råvarubaserad produktion och övergång till produktion av mer

förädlade produkter inom järn- och stålindustrin, metallurgisk

industri och gruvindustri, har också påverkat utvecklingen. I

ett globalt perspektiv är det en trend att energiintensiv

råvaruproduktion flyttar från industriländer till

utvecklingsländer, vilket bör uppmärksammas vid jämförelser

mellan olika länder och vid bedömning av trender för

koldioxidutsläpp.

Medan utsläppen från energisektorn och industrin stadigt har

minskat, har trafikens utsläpp av koldioxid successivt ökat

sedan början av 1970-talet. Framför allt har utsläppen från

vägtrafiken ökat. Transportsektorns andel av de totala utsläppen

har ökat från ca17% år1970 till ca 40% år1990. De

senaste två åren har utsläppen från transportsektorn minskat.

Den svenska skogen utgör i dag en sänka för koldioxid.

Tillväxten i skogen är större än avverkningen, vilket leder till

att koldioxid binds i biomassan. Det är emellertid av betydelse

att skilja på skogen som en sänka för koldioxid och som en

reservoar för bundet kol. Skogens roll som sänka är endast

temporär. Då en jämvikt har inställt sig mellan nedbrytning och

upptag i skogen, fungerar skogen endast som en reservoar.

De av människan skapade utsläppen av metan i Sverige

uppgår i dag till ca500000ton årligen. Avgången från

upplagen beräknas vara ca300000ton och djurhållningen

svarar för 120000ton per år. Dessa båda källor svarar

således för 80% av de totala utsläppen. I övrigt bildas metan

i varierande grad vid olika förbränningsprocesser. Grovt sett

gäller att ju bättre förbränningen är, desto mindre metan

bildas. Förbränningstekniska åtgärder och katalysatorer

reducerar därför metanutsläppen väsentligt. Även vid vissa

industriella processer bildas metan, och ofta sker utsläppen

tillsammans med andra kolväten. En stor naturlig källa är myrar

och vattendränkta marker. Även sjöar, vattendrag och havsområden

avger metan. De naturliga källorna i Sverige bedöms vara

betydligt större än de som människan förorsakar.

Liksom för metan är de antropogena tillskotten av

dikväveoxid små i förhållande till de naturliga flödena.

Mänsklig påverkan på de naturliga flödena genom förändrad

markanvändning etc. är dock betydelsefull. Tillskott av kväve

genom atmosfärisk deposition liksom kväveutsläpp till vatten

ökar bildningen av dikväveoxid. Kvävegödslingen inom jordbruket

är sannolikt en betydelsefull källa. Utsläppen av dikväveoxid

från tekniska processer är betydligt lägre än från biologiska

system. Dikväveoxid bildas även vid förbränning och vid vissa

industriprocesser, främst salpetersyratillverkning.

När det gäller övriga växthusgaser är långlivade

fluorkolväten av intresse. Flera ämnen av detta slag har tagits

fram som ersättare för CFC. Den mest aktuella är HCFC134a som

ersätter CFC12 i vissa kylanläggningar. Den nuvarande

användningen är liten men en snabb ökning kan förväntas. En

annan grupp är fullständigt fluorerade ämnen med mycket lång

livslängd i atmosfären. Användningen som kemikalie har hittills

varit begränsad, men ämnen ur denna grupp förekommer som

"freon-fritt" alternativ både som isolergas och som köldmedel.

Hösten 1988 uttalade jordbruksutskottet "att regeringen bör

klarlägga energianvändningens effekter på koldioxidhalten i

atmosfären och utarbeta ett program för att minska

koldioxidutsläppen till vad naturen tål. Som ett nationellt

delmål bör anges att koldioxidutsläppen icke bör ökas utöver den

nivå de har i dag." I syfte att skapa underlag för långsiktigt

hållbara beslut om energipolitiken tog den dåvarande regeringen

hösten 1990 initiativ till överläggningar med Folkpartiet

liberalerna och Centerpartiet. Överläggningarna slutfördes den

15januari 1991 med en överenskommelse om riktlinjer för

energipolitiken. I regeringsdeklarationen hösten 1991

underströks att energiöverenskommelsen ligger fast. I

överenskommelsen ingår en strategi mot klimatförändringar,

enligt vilken arbetet på det nationella planet bör utformas så

att Sverige kan vara pådrivande i det internationella arbetet.

Sverige har vidtagit en rad åtgärder för att begränsa

utsläppen av koldioxid. Under år1991 introducerades en

koldioxidskatt i Sverige motsvarande 25öre perkg koldioxid.

Skatten på oblandad etanol har tagits bort. Från den 1januari

1993 har energibeskattningen ändrats. Nedsättningen av allmän

energiskatt och koldioxidskatt för industrin kommer i sin helhet

att tas bort under år1995. Nedsättningsreglerna har inneburit

att energibeskattningen inte har haft någon styrande effekt för

de energiintensiva företagen så fort energiskattebelastningen

överskridit en viss procentsats av förädlingsvärdet. Genom att

bestämmelserna slopas kommer den energiintensiva industrins

förbrukning i likhet med annan förbrukning att på marginalen

drabbas av skatt. Ändringen av koldioxidskatten innebär bl.a.

höjning av koldioxidskatten från 25öre perkg koldioxid till

32öre. Vidare innebär förslaget att även den konkurrensutsatta

industrin kommer att omfattas av en likformig koldioxidskatt om

8öre perkg. Omläggningen av energibeskattningen innebär att

Sverige befäster sin tätposition internationellt sett vad gäller

åtgärder på klimatområdet. Från den 1januari 1993 höjdes också

bensinskatten med 77öre per liter för blyfri bensin och med

97öre per liter för annan bensin.

I kompletteringspropositionen våren1992 (prop.1991/92:150)

angavs att ett belopp om 500miljoner kronor per år skulle

användas för energieffektivisering, förnybara energikällor och

vissa miljöåtgärder inom Östersjöregionen.

Andra viktiga instrument i arbetet med att minska utsläppen av

koldioxid utgörs av särskilda program för omställning av det

svenska energisystemet. Stödsystemet uppgår i sin helhet till

nära 3miljarder kronor under en femårsperiod.

Ett annat viktigt inslag i 1991års energipolitiska beslut är

att riksdag och regering skall ha möjlighet att bedöma

resultatet av insatserna för energihushållning och för ny kraft-

och värmeproduktion. Det förutsätts att de resultat som uppnås

genom de energipolitiska programmen årligen skall redovisas till

riksdagen i budgetpropositionen. Regeringen skall samtidigt

förelägga riksdagen förslag om de ytterligare åtgärder som är

motiverade.

Konventionen om klimatförändringar

Propositionen

FN:s ramkonvention om klimatförändring lägger grunderna för

fortsatt internationellt arbete på klimatområdet. Parterna

förpliktar sig att uppnå vissa generellt formulerade mål,

nämligen att minska utsläppen av växthusgaser, att öka upptagen

av sådana gaser i sänkor och att underlätta ekosystemens

successiva anpassning till klimatförändring. Konventionen är

uppbyggd på ett processorienterat sätt med bestämmelser om

kontinuerlig uppföljning i form av rapportering från parterna

och granskning av nationella program och planer. En viktig

faktor i det fortsatta internationella arbetet med

klimatfrågorna är att industriländerna enligt konventionen har

åtagit sig att finansiera de extrakostnader som uppstår för

utvecklingsländerna på grund av de åtaganden som skall

genomföras inom konventionens ram. De exakta kostnaderna för

dessa åtgärder, och sättet att beräkna kostnaderna, fastställs

inte i konventionen utan det uppdras åt partskonferensen att

fatta erforderliga beslut. Kostnader för projekt och liknande

insatser i utvecklingsländer avses, åtminstone under en

interimsperiod, finansieras via den globala miljöfonden (GEF).

Kostnader för utvecklingsländernas nationella planer och

rapportering till partskonferensen avses finansieras med andra

medel från industriländerna.

Konventionen innehåller ett inledande avsnitt samt

24artiklar. Till konventionstexten hör också en resolution som

drar upp riktlinjer för arbetet till dess konventionen trätt i

kraft.

I inledningen understryks klimatfrågans allvarliga karaktär

och oron över att mänskliga verksamheter förstärker den

naturliga växthuseffekten, vilket befaras leda till skadlig

inverkan på människan och ekosystemen. I inledningen framhålls

även vikten av att industriländer skrider till omedelbar

handling för att motverka växthuseffekten.

I artikel1 definieras en rad begrepp. Definitionerna är

i huvudsak vetenskapliga till sin karaktär. Begreppen "utsläpp",

"källor" och "sänkor" omfattar alla utsläpp resp. processer,

inte bara dem som förorsakas av mänskliga aktiviteter.

Artikel2 anger konventionens mål. Det slutgiltiga målet

är att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären vid en

sådan nivå och inom en sådan tidsram att livsmedelsproduktionen

inte hotas och att ekosystemen kan anpassa sig på ett

naturligt sätt. Samtidigt fastslås att vidtagna åtgärder skall

möjliggöra en hållbar ekonomisk utveckling.

Vissa grundläggande principer och synsätt läggs fast i

artikel3. Bl.a. skall klimatet skyddas till förmån för

nuvarande och kommande generationer. Industriländerna har den

ledande rollen och hänsyn skall tas till utvecklingsländernas

speciella behov och omständigheter. Försiktighetsprincipen slås

fast, vilket innebär att avsaknaden av fullständig vetenskaplig

säkerhet inte får användas som skäl för att inte vidta

nödvändiga åtgärder.

I artikel4 beskrivs parternas åtaganden. Bl.a. skall

varje land rapportera och publicera sina utsläppsdata för

växthusgaser och upptagen i sänkor. Parterna skall genomföra

program för begränsning av utsläppen av växthusgaser. Politiska

beslut förutsätts innehålla bedömningar av konsekvenserna från

klimatsynpunkt. Vidare skall parterna samarbeta och främja

vetenskaplig forskning och utveckling inom alla områden som

berör klimatet. Artikelns punkt2 är en av de mest centrala i

konventionstexten. För att differentiera åtagandena har parterna

uppdelats i två länderkategorier, utvecklade industriländer och

utvecklingsländer. Staterna i det tidigare Östeuropa räknas till

industriländerna, men det noteras att de befinner sig i ett

övergångsskede, och de har bl.a. tillerkänts vissa

övergångslösningar. Industriländerna åläggs att föra en

nationell politik och vidta åtgärder för att motverka

klimatpåverkan. Åtgärderna skall ses mot bakgrund av det

enskilda landets utgångspunkter, förutsättningar och

möjligheter. Vidare finns en hänvisning till behovet av en

rättvis fördelning av åtgärderna mellan länderna. Parterna ges

möjlighet att genomföra åtagandena gemensamt eller i samarbete.

Industriländerna skall rapportera om den nationella

klimatpolitikens inriktning, åtgärdsprogram, projicerade utsläpp

och upptag i sänkor. Syftet med åtgärdsprogrammen är att

utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser bör återgå till

den nivå som rådde år1990. Artikeln innehåller även vissa

bestämmelser om de uppgifter som skall åligga den första

partskonferensen. Vidare skall industriländerna i olika

avseenden stödja utvecklingsländerna med bl.a. bistånd för att

dessa länder skall kunna genomföra sina åtaganden enligt

konventionen.

Artikel5 behandlar behovet av forskning och systematisk

insamling av data inom klimatområdet.

Enligt artikel6 åtar sig parterna att främja och

underlätta information om klimatförändringar och dess effekter

till allmänheten. För utvecklingsländerna understryks behovet av

expertutbyte.

Partskonferensen är konventionens högsta beslutande organ.

Dess viktigaste funktioner beskrivs i artikel7.

Artikel12 behandlar rapporteringsskyldigheten under

konventionen och artikel13 stadgar att parterna vid sitt

första möte har att ta ställning till huruvida man skall

etablera någon form av mekanism som skall kunna anlitas för att

behandla frågor som gäller genomförande av konventionen.

Artikel14 om tvistlösning följer en traditionell modell

med förhandlingar som ett första steg. Kan inte tvisten lösas

inom tolvmånader kan den hänskjutas till förlikning av en för

frågan särskilt etablerad förlikningskommission.

Klimatkonventionen är en ramkonvention och dess artiklar

medför enligt miljöministern inte några problem i förhållande

till svensk rätt. Någon situation där Sverige inte skulle kunna

uppfylla sina förpliktelser enligt konventionen kan för

närvarande inte förutses.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och

tillstyrker således att riksdagen godkänner FN:s ramkonvention

om klimatfrågor.

Strategi och mål för minskad klimatpåverkan

Propositionen

Sverige bör ratificera klimatkonventionen. Därmed skall

utsläppen av samtliga klimatpåverkande gaser begränsas. Såväl

nationellt som internationellt bör Sverige genomföra

kostnadseffektiva insatser. En nationell strategi bör enligt

miljöministern vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen

stabiliseras i enlighet med klimatkonventionen till 1990års

nivå år2000. Koldioxidskatt bör i nytillkommande anläggningar

utgå även vid elproduktion. Skatten bör uppgå till 8öre

perkg koldioxid och utgå från den 1januari 1994.

Satsningar från svensk sida på att utveckla sänkor bör ses som

kompletterande åtgärder till huvudstrategin att minska utsläppen

av koldioxid.

Metanutsläppen från avfallsupplag bör enligt miljöministern

minska med 30% till år2000. Åtgärdsstrategier för de totala

metanutsläppen och för övriga växthusgaser bör anstå till dess

kompletterande ny kunskap har tagits fram om förekomstm.m.

samt om resp. växthusgas potentiella betydelse i

klimatsammanhang.

Miljöministern framhåller att åtgärdsprogram för att minska

utsläppen av växthusgaser skall utgöra en integrerad del av det

framtida samhällsbyggandet och i arbetet med att miljöanpassa

olika samhällsaktiviteter. Klimataspekterna bör beaktas ingående

inför energi- och transportsystemens framtida utbyggnad och

inför bostädernas och arbetsplatsernas lokalisering och

utformning och bli en drivkraft för den tekniska utvecklingen.

Motionerna

Enligt motion Jo90 (nyd) yrkande1 bör Sverige inte för

närvarande höja ambitionsnivån ytterligare i den nationella

klimatpolitiken i förhållande till OECD-länderna och EG.

Vänsterpartiet begär i motion Jo677 yrkande1 att Sverige

följer klimatkonventionen, vilket innebär att växthusgaserna

senast år2000 skall ha stabiliserats på 1990års nivå. Enligt

motion Jo91(kds) bör syftet med en nationell strategi vara att

utsläppen av inhemskt uppkomna växthusgaser år2000

stabiliseras på 1990års nivå (yrkande2). Målet bör enligt

motion Jo92 yrkande1 från samma parti nås före år2000.

Enligt motionerna Jo87 yrkande1 och Jo677 yrkande2 (bådav)

skall Sveriges koldioxidutsläpp ha minskat med 20% från

år2000 till år2010. Regeringen bör utarbeta en konkret

aktionsplan för hur dessa mål skall uppfyllas (motion Jo677

yrkande3). I motion Jo91 (kds) framhålls behovet av att

formulera mål om och utarbeta ett åtgärdsprogram för

utsläppsreduktioner efter år2000, liksom det positiva i s.k.

joint implementations, dvs. möjligheter till gemensamt utförande

(yrkandena3 resp.4).

En samlad redovisning av klimatpolitikens effekter för

myndigheternas normgivning begärs i motion Jo88 (-) yrkande6.

I motion Jo676 (fp) yrkande12 efterlyses åtgärder för att

myndigheterna i sitt arbete skall beakta begränsning av

luftföroreningarna. Regeringen bör enligt motion Jo639 (v)

skyndsamt utarbeta förslag om ytterligare nedskärning av svavel-

och kväveoxidutsläppen (yrkandena1 resp.2).

Med hänvisning till vad som anförts i en annan motion från

samma parti begär Socialdemokraterna i motion Jo86 ett

tillkännagivande om energiskatten (yrkande6). Ett enhetligt

system för koldioxidskatt bör enligt motion Jo87(v) yrkande3

utarbetas och en koldioxidskatt om 5öre i ett första steg

införas för användning av metallurgiskt kol (yrkande4). Enligt

motion Jo88 (-) bör riksdagen fatta principbeslut om

koldioxidskatt på elproduktion (yrkande3). Såväl

bruttoutsläppen som effekten av upptag av koldioxid i växande

grödor bör redovisas (yrkande7) och grundprincipen vara lika

energi- och koldioxidskatt för alla sektorer. Möjlighet till

undantag bör finnas för t.ex. energiintensiv industri

(yrkande20). Enligt motionären i motion Jo90(nyd) yrkande2

bör koldioxidskatten inte höjas.

Enligt motion Jo86(s) yrkande7 bör Koncessionsnämnden i

sin prövning enligt miljöskyddslagen även beakta de

energiintensiva industriernas koldioxidutsläpp och

energianvändning. Motionären i motion Jo88(-) yrkande17

anser att nämnden bör pröva även energiförbrukningen enligt

miljöskyddslagen.

Utskottets överväganden

Utgångspunkterna för svensk del i det fortsatta arbetet med

att begränsa globala klimatförändringar är

energiöverenskommelsen från år1991 och klimatkonventionens

åtaganden. Stor betydelse har också nya forskningsresultat och i

vilken takt och till vilka kostnader andra länder vidtar

konkreta åtgärder. I klimatkonventionen läggs ett särskilt

ansvar på industriländerna genom att dessa länder har åtagit sig

att anta nationella strategier och åtgärder för att begränsa

utsläppen av klimatgaser. Vid den närmare utformningen av en

svensk klimatstrategi måste emellertid jämförelser göras med

faktiskt vidtagna åtgärder i andra länder för att undvika att

Sverige påtar sig en väsentligt större ekonomisk börda än våra

konkurrentländer. Som miljöministern anför innebär

bestämmelserna i klimatkonventionen inte några direkta krav på

omorientering eller preciseringar av den hittillsvarande svenska

klimatpolitiken. En strategi utformad på ett kostnadseffektivt

sätt och med generella styrmedel i form av t.ex.

koldioxidskatter som centrala inslag är enligt utskottets mening

väl ägnad att utgöra grund för det fortsatta arbetet med

begränsning av globala klimatförändringar.

Det kan i dag konstateras att Sverige under den senaste

20-årsperioden har minskat sina utsläpp av koldioxid med

ca40% och dessutom infört en koldioxidbeskattning, som

ligger väsentligt högre än den föreslagna EG-nivån. I sin

rapport Åtgärder mot klimatförändringar (nr4120) åberopar

Naturvårdsverket beräkningar som visar att det finns goda

möjligheter att till år2000 stabilisera de nationella

utsläppen på 1990års nivå. Till grund för Naturvårdsverkets

bedömningar ligger prognoser som visat relativt höga utsläpp.

Enligt vad utskottet erfarit har senare prognoser visat att

utsläppen kan antas bli väsentligt lägre till följd av

justeringar av de antaganden som gjorts om tillväxten.

Som anförts ovan är det av stor betydelse vilka kostnader

andra länders åtgärder medför. Naturvårdsverkets beräkningar

visar emellertid också att en stabilisering av

koldioxidutsläppen inte ger några större effekter på

bruttonationalprodukt och bruttonationalinkomst oavsett om

motsvarande åtgärder vidtas i andra länder. Utskottet delar

således inte de farhågor som framförs i motion Jo90 och

avstyrker mot denna bakgrund motionens yrkande1 i den mån

motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

Sammantaget innebär det ovan anförda att utskottet ansluter

sig till miljöministerns bedömning vad gäller mål och utformning

av en nationell strategi. Koldioxidutsläppen från fossila

utsläpp bör således i enlighet med klimatkonventionen

stabiliseras år 2000 till 1990års nivå för att därefter

minska, vilket innebär såväl en precisering som en skärpning för

Sveriges del av de åtaganden som konventionen innebär. Med detta

uttalande finner utskottet att syftet med motionerna Jo91

yrkande2 och Jo677 yrkande1 kan anses tillgodosett.

Motionsyrkandena bör inte medföra någon vidare åtgärd från

riksdagens sida.

Utskottet delar den oro för de globala klimatförändringarna

som kommer till uttryck i motion Jo92 men anser, vilket

utskottet också anfört ovan, att regeringens förslag utgör en

god grund för en fortsatt hög ambitionsnivå i det svenska

klimatarbetet. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att

tillmötesgå motionens yrkande1 om ett särskilt uttalande om en

minskning av koldioxidutsläppen före år2000. Motionsyrkandet

avstyrks.

Som anförs i propositionen är den enda åtgärd som varaktigt

kan minska risken för klimatförändringar en global minskning av

koldioxidutsläppen med ca50--80% inom en 50-årsperiod. De

beslut som på såväl lång som kort sikt blir nödvändiga för att

uppnå detta mål kommer att även för Sveriges del innebära en

omfattande omställning av samhällsstrukturen och öka kraven på

en kostnadseffektiv utformning av klimatpolitiken. Härvidlag

utgör en långsiktig planering ett nödvändigt instrument för att

underlätta omställningen och minska anpassningskostnaderna. Det

är därför enligt utskottets mening av vikt att snarast

fastställa mål för klimatarbetet efter år2000 och utarbeta

förslag om åtgärder för att nå dessa mål. En tidig omställning

torde på sikt också innebära ekonomiska fördelar för de länder

som tidigt börjat ställa om sina system. Som anförs i

propositionen skall åtgärdsprogram för att minska utsläppen av

växthusgaser utgöra en integrerad del av det framtida

samhällsbyggandet och i arbetet med att miljöanpassa olika

samhällsaktiviteter. Klimataspekterna bör beaktas ingående inför

energi- och transportsystemens framtida utbyggnad samt

bostädernas och arbetsplatsernas lokalisering och utformning och

bli en drivkraft för den tekniska utvecklingen. För att

underlätta den omfattande omställning av samhällsstrukturen som

krävs på sikt och för att minska anpassningskostnaderna bör,

vilket även framhålls av miljöministern, de generella styrmedlen

kompletteras med riktade insatser främst inom energi- och

transportområdena. I detta syfte har kommunikationsministern

nyligen uppdragit åt en särskild utredare att göra fördjupade

studier för åtgärder beträffande transportsektorn (dir.

1993:40). Motsvarande utredning aviseras beträffande förnybara

energikällor och jord- och skogsbrukets bidrag till ett minskat

nettoutsläpp av koldioxid. Som framgår av utskottets redogörelse

har regeringen redan inlett arbetet med klimatfrågorna efter

år2000. Innan vidare erfarenheter gjorts finner utskottet det

inte meningsfullt att, utöver den föreslagna stabiliseringen av

utsläppen fram till år2000, fastställa ytterligare

kvantitativa mål. Utskottet utgår emellertid ifrån att de

synpunkter som framförs i motion Jo91 yrkande3 kommer att bli

tillgodosedda utan något särskilt uttalande från riksdagens sida

och föreslår att motionsyrkandet lämnas utan vidare åtgärd.

Med det ovan anförda finner utskottet syftet med motionerna

Jo87 yrkande1 och Jo677 yrkandena2 och3 i allt väsentligt

tillgodosett. Inte heller dessa motionsyrkanden bör påkalla

någon riksdagens vidare åtgärd.

Med anledning av motion Jo88 vill utskottet, utöver vad som i

tillämpliga delar anförts ovan, erinra om att det s.k.

sektorsansvaret för miljön och vården av naturresurserna som

slogs fast av riksdagen våren 1991 omfattar även klimatfrågorna

och innebär ett ansvar för såväl näringsidkare som myndigheter

som driver verksamhet att anpassa sig till de fastlagda

miljömålen (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). Med dessa

uttalanden avstyrker utskottet motion Jo88 yrkande6.

Hösten 1992 redogjorde utskottet för det arbete som både

nationellt och internationellt pågår på luftvårdsområdet och som

för Sveriges del lades fast i riksdagens miljöpolitiska beslut

våren 1991 (1992/93:JoU5). När det gäller kväveoxidutsläppen

kommer under hösten 1993 det s.k. kväveoxidprotokollet inom

ramen för ECE:s konvention om långväga gränsöverskridande

luftföroreningar att omförhandlas. Vid undertecknandet av

protokollet år 1988 anslöt sig Sverige, liksom flertalet

västeuropeiska konventionsparter, till det mest vittgående av de

tre alternativen, vilket innebär en 30-procentig reduktion av de

årliga kväveoxidutsläppen till år1995. Enligt vad utskottet

inhämtat är de svenska ambitionerna inför höstens förhandlingar

att uppnå beslut om ytterligare skärpning av utsläppsgränserna.

Beträffande svavelutsläppen har Sverige redan i dag uppnått den

80-procentiga minskning av de årliga utsläppen som åtagandet

enligt det s.k. svavelprotokollet från år1985 innebar. Av ett

pressmeddelande framgår, att miljöministern vid den europeiska

miljöministerkonferensen i Luzern nyligen uppmanade de

närvarande ministrarna att verka för ett snabbt resultat vid

förhandlingarna om ett nytt protokoll. Utskottet förutsätter att

Sverige också fortsättningsvis kommer att spela en pådrivande

roll i arbetet med att nedbringa även svavelutsläppen. Det

anförda innebär enligt utskottets mening att syftet med motion

Jo639 yrkandena1 och2 kommer att bli tillgodosett utan något

särskilt uttalande i frågan. Motionsyrkandena avstyrks.

I enlighet med energiöverenskommelsen år1991 bör den svenska

energipolitiken utformas så att den stimulerar en ekonomiskt

försvarbar utbyggnad av ny kraft som är grundad på förnybara

energislag och som utnyttjar teknik med hög energieffektivitet,

t.ex. kraftvärme. Det är enligt utskottets mening angeläget att

de investeringar som görs i kraftvärmen i ökad utsträckning

baseras på användning av biobränslen, vilket främjas genom det

investeringsbidrag för biobränslekraftvärme som infördes

år1991. Som anförs i propositionen skulle en koldioxidskatt på

elproduktionen ytterligare stärka biobränslenas konkurrenskraft

i ny kraftproduktion. En sådan skatt skulle också medverka till

en viss minskning av koldioxidutsläppen och uppmuntra

nyinvesteringar i biobränslebaserad elproduktionskapacitet. Goda

skäl talar således enligt utskottets mening för införande av en

koldioxidskatt i enlighet med vad som anförs i propositionen. I

likhet med miljöministern anser utskottet att skatten bör gälla

endast nya anläggningar, uppgå till 8öre/kg koldioxid och utgå

fr.o.m. beskattningsåret1994. Med detta ställningstagande

avstyrker utskottet motion Jo90 yrkande2.

En särskild arbetsgrupp i regeringskansliet arbetar för

närvarande med en översyn av kraftvärmens beskattning. Som

anförs i propositionen bör koldioxidbeskattningen i

elproduktionen beredas vidare inom denna grupp. Därvid torde de

olika förslag om koldioxid- och energibeskattning som framförs

eller hänvisas till i motionerna Jo87 yrkandena 3 och4 och

Jo88 yrkandena 3, 7 och 20 komma att övervägas. Med det anförda

avstyrker utskottet motionsyrkandena i den mån de inte kan anses

tillgodosedda.

Med hänvisning till en motion från Socialdemokraterna om

förslag om energibeskattning av industrin, vilken behandlas i

annat utskott, framförs i motion Jo86 yrkande6 från samma

parti synpunkter till stöd för detta förslag. Med hänvisning

till vad utskottet anfört ovan avstyrks även detta

motionsyrkande.

I likhet med motionärerna i motion Jo91 ser utskottet många

fördelar från effektivitetssynpunkt när det gäller s.k. joint

implementation. Utskottet anser emellertid att de synpunkter som

framförs i motionen kan uppmärksammas utan något särskilt

riksdagens uttalande i frågan. Motionens yrkande4 avstyrks i

den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett med vad

utskottet anfört.

Hösten 1992 behandlade utskottet förslag med den inriktning

som framläggs i motion Jo676 om begränsning av

luftföroreningarna i Stockholmsområdet. I betänkandet redogjorde

utskottet utförligt för de åtgärder som i olika avseenden

vidtagits och övervägs för att komma till rätta med de problem

som beskrivs i motionen (1992/93:JoU5). Utskottet vill även

hänvisa till riksdagens ställningstaganden våren1991 till

miljöpolitikens inriktning bl.a. vad gäller luftföroreningar och

miljön i våra tätorter (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338).

Med det anförda avstyrker utskottet motionens yrkande12.

Miljöskyddskommittén har nyligen framlagt sitt förslag om

miljöbalk (SOU1993:27). Där föreslås i 2kap. 5§ att vad

som gäller hushållning med naturresurser också skall gälla

hushållning med energi, vilket bl.a. innebär att

aktsamhetsreglerna i 3kap. föreslås gälla även

energiförbrukning. Konsekvensbeskrivningen i den del den skall

beskriva varje alternativs väsentliga konsekvenser för miljön,

hälsan och hushållningen med naturresurser kommer därmed att

omfatta även energianvändningen. Förslaget bereds i

regeringskansliet. Det anförda innebär att motionerna Jo86

yrkande7 och Jo88 yrkande17 torde komma att bli

tillgodosedda utan något särskilt uttalande från riksdagens

sida. Motionsyrkandena avstyrks.

Det fortsatta internationella samarbetet på klimatområdet

Propositionen

Miljöministern betonar att Sverige tillsammans med övriga

industriländer har ett särskilt ansvar för att ge klimatfrågan

en framskjuten plats i det internationella samarbetet och

särskilt i relation till de utvecklingsländer där effekterna av

eventuella klimatförändringar kan förväntas bli särskilt

allvarliga. Biståndsministern avser att utfärda särskilda

riktlinjer till SIDA, BITS (Beredningen för internationellt

tekniskt-ekonomiskt samarbete) och SAREC (Styrelsen för

u-landsforskning) om att klimataspekterna skall beaktas i det

svenska biståndet.

I enlighet med energiöverenskommelsen har Sverige eftersträvat

ett samarbete med EG och EFTA-länderna för att få till stånd en

stabilisering av de totala västeuropeiska koldioxidutsläppen och

en utveckling av kostnadseffektiva styrmedel. Miljöministern

anser det ytterst angeläget att Sverige verkar pådrivande för

att få till stånd en kostnadseffektiv europeisk strategi för att

begränsa koldioxidutsläppen innefattande bl.a. miniminivåer för

en koldioxidskatt. Sverige kommer att söka uppnå deltagande i

EG:s program för att utveckla förnybara energikällor och

effektivisera energisystemen. Sverige deltar även i ECE:s

program Energy Efficiency2000 som avser att stärka samarbetet

mellan de väst- och östeuropeiska länderna på energiområdet. Vad

gäller trafikfrågorna bör Sverige aktivt driva på arbetet med

att få till stånd effektiva gemensamma regler för utsläpp av

koldioxid från i första hand lätta fordon inom EG. Vidare bör vi

följa och driva utvecklingen inom EG i fråga om övergång till

energisnåla hushållsapparaterm.m.

Förberedelserna inför den första partskonferensen i

klimatkonventionen har redan påbörjats i den

förhandlingskommitté som på mandat från FN:s generalförsamling

förhandlat fram klimatkonventionen.

Miljöministern anser det angeläget att den svenska medverkan i

IPCC (Intergovernmental Panel of Climate Change, FN:s

klimatpanel) kan vidmakthållas på en ambitiös nivå såväl när det

gäller att bidra med forskningsresultat om det globala

klimatsystemet som att medverka i analyser av åtgärdsstrategier.

En inventering av pågående svensk forskning med anknytning till

klimatområdet bör omedelbart genomföras. Sverige bör vid

översynen av konventionsåtagandena verka för att

industriländerna gemensamt åtar sig att minska utsläppen av

koldioxid och andra växthusgaser eller utsläppen av

koldioxidekvivalenter enligt en preciserad tidtabell.

Industriländernas gemensamma åtaganden bör vidare fördelas på

ett kostnadseffektivt och rättvist sätt mellan industriländerna.

Sverige bör verka för att ekonomiska styrmedel, i första hand

likformiga koldioxid- och energiskatter för alla

samhällssektorer, införs gemensamt. Möjligheterna att

långsiktigt införa ett system med överlåtbara kvoter bör

ytterligare analyseras. Sverige bör även verka för att konkreta

åtgärdsplaner och kvantitativa åtaganden fastställs för så många

länder som möjligt.

Inom Nordiska ministerrådet har ett stort antal projekt

beröringspunkter till klimatområdet. Det är enligt

miljöministern angeläget att samordna nordiska insatser t.ex.

när det gäller att bedöma framtida klimatförändringars effekter

på klimatet i våra länder. Det är också angeläget att studera

hur vi i det framtida nordiska elsamarbetet kan ta till vara de

fördelar ett optimalt utnyttjande av de sammantagna nordiska

elproduktionsresurserna innebär. En sådan gemensam studie har

redan föreslagits inom Nordiska rådet.

Motionerna

Socialdemokraterna begär i motion Jo86 yrkande1 att

regeringen tar initiativ till en studie av hur enskilda länder

påverkas av befarade klimatförändringar och de anpassningar som

kan behövas inom t.ex. jordbruket. I motion Jo91(kds)

yrkande1 framhålls behovet av att i biståndspolitiken beakta

nödvändigheten av att i u-länderna främja teknikutveckling,

skogsplantering m.fl. åtgärder som motverkar växthuseffekten. I

motion Jo92 yrkande2 från samma parti betonas vikten av mindre

förbränning och återbeskogning i u-länderna. Åtgärder mot

skogsskövlingen i Kambodja begärs i motion U645(v) yrkande3.

Enligt motion Fi211 (nyd) yrkande27 bör miljösatsningar i

första hand inriktas mot våra grannar i Östersjöområdet.

I motion Jo88(-) yrkande1 efterlyses ett svenskt initiativ

i syfte att genomföra en internationell koldioxidbeskattning.

Vänsterpartiet begär i motion Jo639 yrkande3 att den svenska

regeringen tillsammans med Norges regering inleder förhandlingar

med den brittiska regeringen i syfte att snabbt

reducera de brittiska försurande luftföroreningarna. Enligt

motionärerna i motion Jo649(s) yrkande1 bör Sverige arbeta

målmedvetet för att effekterna av gränsöverskridande

luftföroreningar från andra länder minimeras. I motion

Jo703(s) yrkande1 framhålls att de europeiska avtalen om

begränsningar av svavel- och kväveutsläpp behöver byggas ut och

att Sverige bör ingå internationella överenskommelser om

utsläppsbegränsningar och internationellt bindande

överenskommelser för att minska svavelutsläppen från fartyg.

Utskottets överväganden

I likhet med miljöministern vill utskottet betona det

särskilda ansvar som Sverige tillsammans med övriga

industriländer har för att ge klimatfrågan en framskjuten plats

i det internationella samarbetet. Detta gäller särskilt i

relation till de utvecklingsländer där effekterna av eventuella

klimatförändringar kan förväntas bli särskilt allvarliga. Som

framgår av propositionen avser biståndsministern att utfärda

särskilda riktlinjer till SIDA, BITS och SAREC om att

klimataspekterna skall beaktas i det svenska biståndet. Med

anledning av motion Jo86 vill utskottet framhålla att artikel4

i klimatkonventionen ålägger parterna att på olika sätt stödja

de utvecklingsländer som är särskilt utsatta för

klimatförändringar. Vid partskonferensens första möte kommer

bl.a. industriländernas politik och åtgärder för att uppfylla

åtagandena enligt artikel 4 att granskas. Utskottet förutsätter

härvidlag att Sverige kommer att verka pådrivande i olika frågor

om artikelns genomförande. Något särskilt uttalande i enlighet

med motion Jo86 yrkande1 finner utskottet emellertid inte

påkallat. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan anses

tillgodosett med vad utskottet anfört.

Utrikesutskottet har i sitt yttrande över propositionen jämte

vissa motioner om internationella skogsfrågor bl.a. anfört

följande:

Vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i

juni 1992 antogs tre grundläggande texter, nämligen

Riodeklarationen om miljö och utveckling, Agenda 21 samt

Skogsprinciperna. I det sistnämnda dokumentet ges grundläggande

riktlinjer för ett hållbart utnyttjande av världens skogar.

Skogens alla funktioner skall skyddas. Finansiella resurser och

kunskaper skall ställas till förfogande för u-länder med stora

skogstillgångar för att de skall kunna hindra skövling och

övergå till ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Handelspolitiska

åtgärder på skogsområdet måste vara förenliga med

internationella avtal.

I detta sammanhang vill utskottet peka på att SIDA inom ramen

för särskilda miljöinsatser stöder projekt som gäller föryngring

av skog, byskogmetodik och global skogsinventering. SIDA stöder

också ett projekt som initierats av Världsbanken, UNDP (FN:s

utvecklingsprogram United Nations Development Programme), FAO

och WRI (World Resources Institute) -- Tropical Forestry Action

Plan. Ett huvudmål för detta projekt var inledningsvis att

minska avskogningen. Ett annat viktigt mål är ett uthålligt

utnyttjande av skogsresurser.

Utskottet vill understryka att insatser för att hindra

skövling och underlätta övergång till ett långsiktigt hållbart

skogsbruk bör vara en viktig del av svensk biståndspolitik.

Enligt utskottets mening bör i detta sammanhang även

uppmärksammas de problem på skogsområdet som finns i Östeuropa.

Med det anförda anser utskottet att motionerna U645 (v)

yrkande 3, Jo91(kds) yrkande1 och Jo92 yrkande2 kan

besvaras.

I likhet med utrikesutskottet vill jordbruksutskottet betona

att det, som en viktig del i svensk biståndspolitik, även bör

ingå insatser för att hindra skövling och underlätta övergång

till ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Som utrikesutskottet

anför bör i detta sammanhang även uppmärksammas de problem på

skogsområdet som finns i Östeuropa. Med hänvisning till de

texter som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling och

till de projekt som SIDA stöder inom ramen för särskilda

miljöinsatser och som utrikesutskottet har redogjort för ovan

ansluter sig utskottet till utrikesutskottets bedömning

beträffande motionerna Jo91 yrkande 1, Jo92 yrkande 2 och U645

yrkande3. Motionsyrkandena avstyrks således.

I enlighet med energiöverenskommelsen våren 1991 har Sverige

eftersträvat samarbete med EG och EFTA-staterna för att få till

stånd en stabilisering av de totala västeuropeiska

koldioxidutsläppen och en utveckling av kostnadseffektiva

styrmedel. Utskottet ansluter sig till miljöministerns bedömning

om det ytterst angelägna i att Sverige verkar pådrivande för att

få till stånd en kostnadseffektiv europeisk strategi som syftar

till att begränsa koldioxidutsläppen och som innefattar bl.a.

miniminivåer för en koldioxidskatt. Med det anförda finner

utskottet syftet med motion Jo88 yrkande1 i allt väsentligt

tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

Som ovan anförts behandlade utskottet hösten 1992 frågor om

internationellt luftvårdsarbete (1992/93:JoU5). När det gäller

det internationella arbetet med minskning av kväveoxid- och

svavelutsläppen förutsätter utskottet att Sverige i kommande

förhandlingar liksom hittills kommer att verka pådrivande även i

detta arbete. Inom ramen för ECE:s konvention om långväga

gränsöverskridande luftföroreningar godkände riksdagen i oktober

1992 protokollet om organiska flyktiga ämnen där Sverige, liksom

flertalet västeuropeiska konventionsparter, har anslutit sig

till det mest vittgående av de tre alternativen, vilket innebär

en 30-procentig reduktion av de årliga utsläppen till år1999.

Förhandlingar skall enligt protokollet inledas om ytterligare

minskningar (prop.1991/92:171, 1992/93:JoU2, rskr.11). När

det gäller utsläpp från fartyg pågår arbete inom den

internationella sjöfartsorganisationen IMO (International

Maritime Organization), HELCOM (Helsingforskommissionen) och EG

med regler om fartygens utsläpp till luft. Bl.a. har det inom

HELCOM uttalats att Östersjöländerna bör eftersträva att

internationella regler om förorening från fartyg även innehåller

regler om maximering av svavelhalten i fartygsbränsle. Utskottet

vill i sammanhanget erinra om att EG år1992 antog ett

direktiv, varigenom svavelhalten i fartygsbränsle för bruk inom

EG minskar till 0,2% i ett första steg. Utskottet vill även

erinra om att kommunikationsministern i årets budgetproposition,

bilaga7, uttalar att, i avvaktan på en samlad internationell

reglering, förutsättningarna för bilaterala avtal beträffande

svavelutsläppen inom färjetrafiken i Sveriges närområde bör

undersökas. Med det anförda finner utskottet att syftet med

motionerna Jo649 yrkande1 och Jo703 yrkande1 kan tillgodoses

utan något särskilt uttalande i frågan. Motionsyrkandena

avstyrks.

Som utskottet konstaterade senast hösten 1992 föreligger en

betydande politisk enighet om miljöproblemens omfattning och

karaktär. Målen för den svenska miljöpolitiken är giltiga också

för Sveriges agerande i det internationella miljösamarbetet, där

vårt land traditionellt har spelat en pådrivande roll

(1991/92:JoU18 och 1992/93:JoU5). När det gäller svavelutsläpp

från bl.a. Storbritannien vill utskottet erinra om att för

länderna inom EG gäller direktiv om utsläpp från stora

förbränningsanläggningar. Utskottet har vidare inhämtat att

arbete pågår för att få till stånd ett nytt svavelprotokoll som

skall vara effektrelaterat till kritiska belastningsgränser i

ekosystemen. I detta sammanhang vill utskottet erinra om

miljöministerns uttalande om vikten av ett snabbt

förhandlingsresultat (prop.s.36). I övrigt hänvisas till det

arbete som pågår inom EG, där Sverige har uttalat sin avsikt att

aktivt driva på arbetet med att få till stånd effektiva

gemensamma regler för utsläpp av koldioxid från i första hand

lätta fordon. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo639

yrkande3 i den mån motionsyrkandet inte kan anses

tillgodosett.

Våren 1992 aviserades i kompletteringspropositionen en

avsättning om 500miljoner kronor för att finansiera bl.a.

energiinsatser i de baltiska staterna och Östeuropa. I

december1992 beslutade riksdagen dels att för budgetåret

1992/93 anvisa 186,9miljoner kronor för detta ändamål, dels om

ett åtgärdsprogram för Östersjöområdet (prop.1992/93:99,

JoU11, rskr.138). Med hänvisning härtill och till de förslag

som framläggs i den nu aktuella propositionen avstyrker

utskottet motion Fi211 yrkande27 i den mån motionsyrkandet

inte kan anses tillgodosett.

Fortsatta åtgärder mot klimatförändringar

Propositionen

Enligt miljöministern bör en vetenskaplig samordningsgrupp för

klimatrelaterad forskning och utveckling inrättas. Gruppen bör

få i uppgift att samordna svensk klimatrelaterad forskning när

det gäller såväl naturvetenskapliga, tekniska som ekonomiska och

sociala aspekter. Vidare bör gruppen svara för viss rapportering

till nationella och internationella organ om svensk forskning

inom området samt handha andra uppgifter som regeringen ålägger

den.

För klimatrelaterad information och utbildningm.m. bör

5miljoner kronor anvisas för budgetåret 1993/94. Syftet är att

öka kunskapen hos allmänheten om effekten av ett förändrat

klimat, om förebyggande åtgärder och om betydelsen av den

enskildes agerande.

Systemet med miljöklasser bör enligt miljöministern

vidareutvecklas. Detta motiveras dels av Sveriges närmande till

EG, dels av behovet att vidareutveckla systemet som ett

verkningsfullt miljöpolitiskt styrmedel. I uppdraget med att

vidareutveckla miljöklassystemet bör ingå att skissera

alternativa lösningar som underlag vid framtida diskussioner

inom EG om gemensamma regler och i expertdiskussionerna inom

ramen för EES-avtalet.

Naturvårdsverket bör få i uppdrag att lämna förslag om

lämpliga styrmedel för att ta till vara metan från

deponeringsanläggningar. Målet bör vara att flertalet tippar,

även små och nedlagda deponeringsanläggningar, skall ha system

för att ta till vara metan. Naturvårdsverket bör vidare ges i

uppdrag att lämna förslag om fortsatta åtgärder för att begränsa

utsläppen av FC- och HCFC-föreningar.

Motionerna

Enligt motion Jo88(-) yrkande8 bör miljöorganisationerna

få del av de medel som anvisas för information och utbildning

m.m. Motionärerna i motion Jo92(kds) yrkande4 anser att

medlen bör kanaliseras via kommunerna som samtidigt bör få

ansvar för att öka kunskapen hos allmänheten om effekterna av

ett förändrat klimat och hur vi som enskilda kan agera för att

motverka växthuseffekten.

Enligt motion T216 (s) yrkande10 bör aktiva åtgärder vidtas

för tillverkning av miljöanpassade fordon. Sverige bör spela en

pådrivande roll i det internationella arbetet på området, en ny

miljöklassning bör snarast aviseras och fordon med mindre

miljöpåverkande bränslen bör inordnas i systemet. I motion

Jo88(-) framhålls att i Naturvårdsverkets uppdrag bör ingå att

kravnivåerna görs obligatoriska (yrkande9). Systemet med

miljöklasser bör utvecklas genom en kombination av subventioner

för rena fordon och avgifter på den äldre fordonsparken enligt

ett förslag från Svenska naturskyddsföreningen (yrkande10).

Socialdemokraterna framhåller i motion Jo630 yrkande25

(delvis) att när en ny obligatorisk miljöklass införs år1996

bör systemet tillföras ytterligare en klass med mer avancerad

kravprofil. Enligt motion Jo676(fp) bör ett normsystem

skyndsamt skapas för miljöklassificering av maskiner, traktorer

och arbetsredskap (yrkande2). Utvecklingen av miljövänlig

teknik bör stimuleras (yrkande3).

För att metanutsläppen från deponier skall minska bör enligt

motion Jo88(-) yrkande4 införas investeringsbidrag och en

tidsgräns på fem år inom vilken åtgärderna senast skall vara

genomförda.

Utskottets överväganden

Utskottet gör samma bedömning som miljöministern om behovet av

inrättande av en vetenskaplig samordningsgrupp för

klimatrelaterad forskning och utveckling med de uppgifter som

beskrivs i propositionen.

Den enskilde medborgarens attityder till och kunskap om

miljöproblemen är enligt utskottets mening av stor betydelse för

det fortsatta arbetet på miljöområdet och för diskussioner om

förändringar av vår livsstil. En kretsloppsanpassad

samhällsutveckling är nödvändig samtidigt som avgörande

attitydförändringar kräver lång tid. Information om

kretsloppssamhället bör därför ingå som en naturlig del i

informationen om klimatfrågor. I likhet med miljöministern anser

utskottet det önskvärt att branschorganisationer och

folkbildningsinstitut engageras i arbetet med

informationskampanjer. Utskottet delar den uppfattning om

miljöorganisationernas roll i arbetet med information i

klimatfrågor som kommer till uttryck i motion Jo88 men är inte

berett att i detta sammanhang tillmötesgå motionärens begäran om

medel för ändamålet. Det bör i sedvanlig ordning ankomma på

regeringen att besluta om den närmare fördelningen av föreslagna

resurser. Yrkande8 i motionen avstyrks således.

Som framhålls i motion Jo92 ankommer det även på kommunerna

att ta ansvar för en god energihushållning, och utskottet har

tidigare betonat den stora vikt som arbetet i våra kommuner har

när det gäller uppföljningen av Riokonferensen (1992/93:JoU8).

Utskottet finner emellertid inte anledning att ansluta sig till

motionens yrkande4 om fördelning av de medel som föreslås

avsatta för information om klimatfrågan och avstyrker

motionsyrkandet.

Ett system med miljöklasser och differentierade

försäljningsskatter för fordon introducerades i Sverige den

1juli 1992. Miljöklassystemet avser bilar fr.o.m. 1993års

modeller. I bilavgasförordningen (1991:1481) definieras tre

miljöklasser. Miljöklass3 motsvarar de grundläggande,

obligatoriska kraven och klasserna 2och1 innehåller

successivt strängare krav. Det kan konstateras att systemet har

börjat fungera när det gäller lätta fordon. Flera modeller i

miljöklass2 finns nu tillgängliga på marknaden. Introduktionen

har dock gått sämre när det gäller tunga fordon. Bilindustrin

har hänvisat till ett antal introduktionsproblem, och man har

även anfört kritik mot skattesystemets konstruktion. Vidare har

nybilsförsäljningen av både tunga och lätta fordon gått ned

kraftigt på grund av lågkonjunkturen. Riksdagen har beslutat att

den nya försäljningsskatten inte skall tas ut på tunga fordon av

1993års och tidigare års modeller. Det har från olika håll

hävdats att utformningen av systemet med ekonomiska styrmedel

inte medför de miljöeffekter som eftersträvas. Detta gäller

framför allt tunga fordon, där en ny försäljningsskatt infördes

samtidigt som de grundläggande avgaskraven skärptes.

Naturvårdsverket har tidigare föreslagit att utformningen av de

ekonomiska styrmedel som är kopplade till miljöklasserna ändras

så att stimulansen sker genom subventioner i stället för

avgifter och att subventionerna finansieras med avgifter på den

äldre fordonsparken.

Utskottet ansluter sig till miljöministerns bedömning av

behovet av en vidareutveckling av miljöklassystemet. Detta är

motiverat dels av Sveriges närmande till EG, dels av behovet av

systemet som ett verkningsfullt miljöpolitiskt styrmedel. Som

miljöministern anför, bör i uppdraget att vidareutveckla

miljöklassystemet ingå att skissera alternativa lösningar som

underlag vid framtida diskussioner inom EG om gemensamma regler

och i expertdiskussionerna inom ramen för EES-avtalet. I

uppdraget bör även ingå att överväga om en komplettering av

miljöklasserna med gränsvärden för utsläpp av koldioxid är ett

verkningsfullt och ekonomiskt försvarbart sätt att minska dessa

utsläpp. I uppdraget bör vidare ingå att överväga om en

definition av miljöklasserna skall kompletteras med gränsvärden

för utsläpp av andra skadliga ämnen än de som regleras i dag.

Enligt proposition 1990/91:156 om miljöklasser för nya

fordonm.m. skall elbilar hänföras till miljöklass1. I

propositionen sägs, att det då inte förelåg något behov av en

särskild miljöklass för fordon med mycket låga utsläpp, men att

det inte kan uteslutas att miljöklassindelningen i framtiden kan

behöva utökas.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att systemet med

miljöklasser bör vidareutvecklas. Ett sådant uppdrag bör

påbörjas under våren1993 och samordnas med näraliggande

utredningar inom skatteområdet. Vad utskottet anfört tillgodoser

i allt väsentligt syftet med motionerna Jo88 yrkandena9 och

10, Jo630 yrkande25 (delvis) och T216 yrkande10.

Motionsyrkandena avstyrks.

Frågor om miljökrav på avgasutsläpp från maskiner, båtar,

traktorer och arbetsredskap har tidigare behandlats av utskottet

(1990/91:JoU30 och 1992/93:JoU5). Uskottet ställde sig redan

våren 1991 bakom de krav regeringen avsåg införa för traktorer

och arbetsmaskiner både vad gäller nivå för utsläpp och tidpunkt

för införande. Enligt vad utskottet inhämtat har

Naturvårdsverket inom ramen för ECE föreslagit ett system för

sådana avgaskrav. ECE räknar med att inom den närmaste framtiden

kunna föreslå miljökrav på avgasutsläpp från i första hand

jordbrukstraktorer. Förslaget förväntas ligga till grund för

ett EG-direktiv på området. Med hänvisning härtill finner

utskottet att syftet med motion Jo676 yrkandena2 och3 kommer

att bli i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandena

avstyrks.

En stor del av metanutsläppen i Sverige sker från

avfallsupplag. Åtgärder för att minska utsläppen från sådana

upplag innebär i huvudsak en utbyggnad av deponigasuppsamling på

samtliga upplag vars gasproduktion anses vara väsentlig. Mindre

upplag bör på sikt kunna ta hand om metanutsläppen genom

oxidation i täckskiktet. Upplagens utformning och sammansättning

ger olika förutsättningar för gasbildning, varför genomförandet

av utbyggnad av metangasutvinning varierar mellan upplagen. Som

miljöministern anför bör utbyggnad i första hand kombineras med

energiutvinning som kan ersätta fossila bränslen. Enligt vad

utskottet erfarit kommer Naturvårdsverket att utarbeta allmänna

råd till sommaren1993. Råden är avsedda att vara en vägledning

vid prövning av deponierna enligt miljöskyddslagen. För att

påskynda tillvaratagandet av metan och för att få till stånd

åtgärder på de nedlagda deponierna bör man emellertid redan nu

överväga andra typer av styrmedel. I samråd med NUTEK bör därför

Naturvårdsverket lämna förslag om lämpliga styrmedel. Som

utgångspunkt för förslaget bör enligt utskottet gälla att

flertalet tippar till år2000 skall ha någon form av uppsamling

av metan. I propositionens bilaga3 (Jordbruksdepartementet)

aviseras ett reducerat investeringsbidrag för

avfallsanläggningar i de fall där en källsorterad

avfallsfraktion av i huvudsak biobränsle används. I denna del

bereds propositionen av näringsutskottet (1992/93:NU28). Vad

utskottet nu anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med

motion Jo88 yrkande4. Motionsyrkandet avstyrks.

Uttunningen av det stratosfäriska ozonskiktet

Propositionen

Miljöministern anser att Naturvårdsverket bör få i uppdrag att

utreda utformningen av de ytterligare åtgärder som måste vidtas

för att Sverige skall kunna uppfylla sina åtaganden enligt det

år1992 reviderade Montrealprotokollet. De beslutade

skärpningarna i protokollet innebär ytterligare skärpningar i

avvecklingsplanerna för de ämnen som redan omfattas av

protokollets bestämmelser och är direkt bindande för parterna. I

protokollet anges inte på vilket sätt en minskning av

förbrukning och produktion av ozonnedbrytande ämnen skall

uppnås, utan det ankommer på varje part att utforma erforderliga

styrmedel. Vid mötet i Köpenhamn beslutades att uppmana parterna

att samla upp, återanvända och, när så är möjligt, destruera de

kontrollerade ämnena. Vidare enades parterna om vilka

destruktionstekniker som skall anses uppfylla kraven på en

miljömässigt acceptabel destruktion.

Miljöministern gör den bedömningen att protokollet inte

medför några problem i förhållande till svensk rätt. På grund av

Sveriges tidigare åtgärder krävs endast begränsade

kompletteringar som kan omfatta bl.a. ett importförbud för CFC,

halon och ofullständigt halogenerade bromfluorkarboner (HCFC). I

ett längre tidsperspektiv krävs även att användningen av HCFC

upphör helt. Naturvårdsverket bör vidare erhålla ett uppdrag att

utreda eventuella ytterligare svenska begränsningsåtgärder i

syfte att nå slutmålet att användningen av ozonnedbrytande ämnen

helt upphör i Sverige.

Miljöministern konstaterar med tillfredsställelse att de stora

användarna av ozonnedbrytande ämnen, EG och USA, nyligen har

aviserat att i sin lagstiftning gå längre än vad de i Köpenhamn

beslutade ändringarna i protokollet kräver. Därmed har de

viktigaste industriländerna i det närmaste nu anslutit sig till

den svenska avvecklingsplanens tidtabell.

Motionerna

Motionären i motion Jo88(-) framhåller i yrkande11 att

Naturvårdsverkets plan för bl.a. förbud mot HCFC bör genomföras.

I motionens yrkande12 begärs en redovisning av läget när det

gäller omhändertagande av CFC i avfall och förslag om

ytterligare åtgärder. Enligt motion Jo630(s) yrkande17 bör

en skatt på HCFC införas.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och

tillstyrker således att riksdagen godkänner 1992års

revideringar av Montrealprotokollet.

De beslutade skärpningarna i protokollet innebär ytterligare

skärpningar i avvecklingsplanerna för de ämnen som redan

omfattas av protokollets bestämmelser och är direkt bindande för

parterna. Utskottet kan emellertid konstatera att, på grund av

Sveriges tidigare åtgärder, endast begränsade kompletteringar

erfordras som kan omfatta bl.a. importförbud för CFC, halon och

ofullständigt halogenerade bromfluorkarboner (HCFC).

Utformningen av dessa åtgärder bör utredas av Naturvårdsverket.

I likhet med miljöministern anser utskottet att, i ett längre

tidsperspektiv, användningen av HCFC skall upphöra helt.

Naturvårdsverket bör därför erhålla ett uppdrag att, vid sidan

av den ovan nämnda utredningen, utreda eventuella ytterligare

svenska begränsningsåtgärder i syfte att nå slutmålet att

användningen av ozonnedbrytande ämnen helt upphör i Sverige.

Utskottet finner det tillfredsställande att de stora

användarna av ozonnedbrytande ämnen, EG och USA, nyligen har

aviserat att i sin lagstiftning gå längre än vad de i Köpenhamn

beslutade ändringarna i protokollet kräver. Därmed kan

konstateras att de viktigaste industriländerna i det närmaste nu

har anslutit sig till den svenska avvecklingsplanens tidtabell.

Utskottet har inhämtat att Naturvårdsverket i november 1992

redovisade en rapport där verket föreslår förbud från

den1januari 1995 mot HCFC-användning vid tillverkning av

expanderad polystyren, fjärrvärmerör och polyuretanisolering.

Vissa särskilda tillämpningar föreslås erhålla ytterligare några

få års respittid. Verket föreslår vidare att en skatt på 300 kr

per kg HCFC införs från den 1 januari 1995 för användning som

köldmedium. Skatten avses inte gälla redan installerade mängder

i befintliga aggregat. För att undvika att det framstår som

billigare att behålla CFC som köldmedium eller för särskilda

isoleringsändamål, föreslås att en skatt på 600 kr per kg CFC

införs samtidigt. Denna bör gälla nytillverkat CFC och CFC som

kan återanvändas som köldmedium. Rapporten bereds i

regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av detta arbete

avstyrker utskottet motionerna Jo88 yrkandena11 och12 och

Jo630 yrkande17 i den mån motionsyrkandena inte kan anses

tillgodosedda.

Östersjöfrågor inkl. strålskyddsfrågor

Propositionen

Miljöministern föreslår att 5miljoner kronor anvisas för det

bilaterala samarbetet om kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd

i Central- och Östeuropa under budgetåret 1993/94. Det framhålls

som angeläget att det bilaterala samarbetet kring miljöfrågor

med länderna i Central- och Östeuropa kan upprätthållas.

Samarbetet direkt mellan myndigheter i Sverige och i dessa

länder bör fortsätta och utvecklas vidare. Vidare föreslås att

1,5miljoner kronor anvisas för att utarbeta en vision för

Östersjöområdet under budgetåret 1993/94. Avsikten är att

åstadkomma ett för Östersjöområdet gemensamt planeringsunderlag

som kan ge vägledning för hur energisystem, naturresurser,

infrastruktur, kommunikationer etc. bör utnyttjas på ett

rationellt och miljöhushållande sätt i framtiden. För fortsatt

strålskyddssamarbete med de baltiska staterna föreslås

12miljoner kronor under budgetåret 1993/94. För insatser i

Östersjöområdet utöver dem som tidigare föreslagits i

propositionen begärs 105,5miljoner kronor. Medlen är i första

hand avsedda för multilaterala insatser för miljö och

kärnsäkerhet.

Motionerna

Enligt motion U656(nyd) bör Sverige verka för att en

multilateral fond bildas för att finansiera Östersjöområdets

miljöprogram. Svenska program för miljösatsningar i

Östersjöområdet bör upprättas med hänsyn tagen till berörda

länders egen prioritering (yrkandena7 resp.11). I motion

Jo630(s) yrkande9 föreslås ett antal åtgärder när det gäller

Östersjöns miljö. Bl.a. bör fortsatta insatser på multilateral

bas koordineras, det Nordiska riskkapitalbolaget NEFCO (Nordic

Environment Finance Corporation) stärkas och stödet slussas via

Europeiska utvecklingsbanken. Mottagarlandet bör avgöra vilka

insatser som bör göras, energisektorn bör effektiviseras och

kunskapsöverföring och myndighetsanknutna insatser inom

miljöövervakning och kärnsäkerhet bör byggas ut. Motionärerna i

motion Jo63l (c) anser att Sverige bör medverka till och vara

pådrivande inom Östersjösamarbetet så att angelägna arbeten kan

sättas i gång så snart som möjligt (yrkande2). Vidare bör

Sverige bistå med framtagande av civil- och avtalsrättslig

lagstiftning och uppbyggande av institutioner (yrkande6) samt

stödja utbildning av jordbrukare i miljövänliga brukningsmetoder

(yrkande7).

I motion Jo86 beskriver Socialdemokraterna det nuvarande

samarbetet med de baltiska staterna som oöverskådligt och

svårgripbart. De i motionen föreslagna åtgärderna bör därför

samordnas inom en effektiv organisation med tillgång till

diplomatisk, teknisk och ekonomisk expertis. Ett nytt

övergripande anslag för Åtgärder för miljöanpassad

energiförsörjning i Baltikum föreslås inrättas, och för

ändamålet föreslås att 221miljoner kronor anvisas under

fjortonde huvudtiteln. Anslaget bör finansieras genom

omdisponeringar av flertalet av de i propositionen föreslagna

anslagen (yrkande12).

I motion Jo86(s) yrkande10 begärs en redovisning av hur

åtgärderna för en miljöanpassad energiförsörjning i de baltiska

staterna fortskrider och hur de anslagna medlen till

Östeuropasamarbetet har använts. En parlamentarisk

observationsgrupp bör enligt motionärerna i motion U656(nyd)

yrkande8 tillsättas för att öka kontrollen av de svenska

miljöinvesteringarna i Östersjöområdet.

Behovet av stimulanser till miljösatsningar i de baltiska

staterna betonas i motion U283(fp). I de fall stöd till

miljövårdande insatser i Sverige skulle ge större total effekt

om de gjordes i dessa länder måste denna region prioriteras. Det

bör vidare utredas hur svenska företag ytterligare kan

stimuleras att medverka i större miljösatsningar i området

(yrkande6). Ett samarbete för att minska koldioxidutsläppen i

Östersjöregionen skulle enligt motion Jo86(s) kunna bygga på

en modell med "miljöbubblor" och handel med utsläppsrätter

(yrkande9).

Miljöåtgärderna i de baltiska staterna bör enligt motion

Jo86(s) yrkande11 samordnas med arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Nydemokraterna framhåller i motion U656 att vid

svenska miljösatsningar i Östersjöområdet skall även drivas

projekt som passar för svenska småföretagare (yrkande10). Den

svenska yrkeskunskap som finns representerad bland arbetslösa

bör tillvaratas genom att de ges möjlighet att delta i Sveriges

miljöprogram för Östersjöområdet (yrkande12) och Sverige bör

öppna sina gränser för lärlingar från de baltiska staterna

(yrkande13). I motion Jo643(kds) framhålls dels behovet av

ett heltäckande åtgärdsprogram som också angriper de diffusa

utsläppen och de små och medelstora utsläppen till Östersjön,

s.k. hot spots, inom ramen för HELCOM (yrkande1), dels behovet

av uppföljning av hur det nationella och internationella arbetet

fortgår (yrkande2).

Vikten av att Sverige inom ramen för det nordiska samarbetet

aktivt verkar för att åtgärder vidtas beträffande

kärnkraftssäkerheten på Kolahalvön betonas i motion U237(fp).

Motionären i motion U243(s) yrkande1 begär kraftfulla

insatser för atomsäkerheten i Nordområdena. I yrkande2 begärs

omedelbart initiativ för att ta fram alternativ till de

miljöfarliga anläggningar i Baltikum--S:t Petersburgsområdet och

på Kolahalvön som man nu tvingas hålla i drift trots stora

risker. I samarbetet med övriga nordiska länder bör Sverige ta

initiativ till insatser för ett nytt, mindre miljöfarligt och

mer effektivt energisystem i dessa områden (yrkande3). De

nordiska länderna bör fortsätta sina ansträngningar för att få

till stånd bindande internationella avtal och strikt kontroll av

all kärnteknisk verksamhet, såväl civil som militär

(yrkande4). Delar av de 56miljoner kronor som har

reserverats för regeringens disposition under anslaget G1

Samarbete med Central- och Östeuropa (tredje huvudtiteln) bör

enligt motion U603(v) yrkande2 tillföras miljösamarbetet i

Barentsregionen.

Utskottets överväganden

Riksdagen anslog våren 1990 en miljard kronor för insatser i

Central- och Östeuropa för treårsperioden 1990/91--1992/93

(prop. 1989/90:100, bil. 4, UU15, rskr.223). Våren 1992 beslöt

riksdagen om inrättande av ett nytt anslag för Samarbete med

Central- och Östeuropa och anvisade ett reservationsanslag för

budgetåret 1992/93 om 994500000 kr. Vidare bemyndigades

regeringen att under budgetåret 1992/93 få göra utfästelser

intill ett belopp på högst 2,9 miljarder kronor (prop.

1991/92:100, bil.4, UU16, rskr.210). I

kompletteringspropositionen våren 1992 (1991/92:150) angavs att

ett belopp om 500miljoner kronor per år skulle användas till

energieffektivisering, förnybara energikällor och därutöver

vissa miljöåtgärder inom Östersjöområdet. Detta

resursutrymme, som skapades i anslutning till omläggningen av

energibeskattningen, är ett viktigt inslag i Sveriges

klimatstrategi. Hösten 1992 beslöt riksdagen om bidrag till

uppbyggnaden av ett miljöanpassat energisystem i de baltiska

staterna och om ett åtgärdsprogram för Östersjöområdet. Beslutet

syftade till att göra det möjligt att påbörja nödvändiga

miljöinsatser och innebar att anslaget Bidrag till miljöarbete

förstärktes med sammanlagt 186,9 miljoner kronor, varav

43,1miljoner kronor anvisades för multilaterala insatser inom

miljö- och kärnsäkerhetsarbetet i Östersjöregionen (prop.

1992/93:99, JoU11, rskr.243).

Huvudansvaret för fördelningen av det svenska biståndet till

östländerna, däribland de baltiska staterna, ankommer på BITS.

SIDA ger stöd till enskilda organisationers samarbete med

länderna i Baltikum. Frågor om projektet som rör forskning,

högre utbildning, kultur och expertutbyte med dessa länder

administreras av Svenska institutet.

Utrikesutskottet har i sitt yttrande över propositionen i

denna del jämte vissa motioner om Östersjösamarbetet på miljö-

och kärnsäkerhetsområdena bl.a. anfört följande.

I propositionen anges att en utgångspunkt för såväl det

internationella som det svenska klimatarbetet har varit att

begränsa klimatförändringarna till den nivå som naturen tål.

Vissa nivåer för minskningen av de globala utsläppen av

koldioxid inom en 50-årsperiod uppställs. Dessa nivåer bör,

anförs det i propositionen, läggas till grund för den svenska

klimatpolitiken. Vidare skall klimatpolitiken utformas på ett

kostnadseffektivt sätt. Utgångspunkten för svensk del i det

fortsatta arbetet med att begränsa globala klimatförändringar är

enligt propositionen energiöverenskommelsen från år 1991 samt

klimatkonventionens åtaganden.

Sammanfattningsvis bör svenska åtgärdsprogram utformas så att

de i samklang med insatser i övriga industriländer inkl.

länderna i Östeuropa bidrar till en kostnadseffektiv global

strategi för att minska klimatpåverkan.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att stödåtgärder

i Sveriges närområde, i första hand Baltikum och Östeuropa, ges

hög prioritet.

Med anledning av de synpunkter och förslag som förs fram i

motioner om miljöproblem i de baltiska staterna, S:t

Petersburgsområdet och Barentsregionen hänvisar

utrikesutskottet till det energiprojekt som EBRD för närvarande

bedriver i de baltiska länderna med samma inriktning som de som

förordas i propositionen. I EBRD har nyligen beslut fattats om

upprättande av en multilateral fond i syfte att åtgärda

omedelbara behov av insatser för förbättrad säkerhet vid

kärnkraftverken i Central- och Östeuropa. Världsbanken, som har

en sammanhållande roll i arbetet med att ta fram en regional

energistrategi för de baltiska länderna, förbereder liknande

projekt. Vidare redogör utrikesutskottet för frågans behandling

i Nordiska rådet, där miljöutskottet vid Rådets session i

mars1993 konstaterade att det pågår en omfattande aktivitet

för att öka kärnkraftssäkerheten i de nordliga områdena och det

tidigare Sovjetunionen. Miljöutskottet anbefallde att man

fortsätter verksamheten på basen av det samarbete som redan

etablerats och framhöll särskilt att det är av yttersta vikt att

dessa frågor ges en hög prioritering inom det nordiska och

internationella samarbetet. Miljöutskottet underströk vikten av

att det etablerade samarbetet mellan Norge och Ryssland i dessa

frågor genomförs med kraft. Miljöutskottets betänkande antogs av

Nordiska rådet. I övrigt anför utrikesutskottet följande.

Med anledning av förslaget i motion U243 om bindande

internationella avtal rörande all kärnteknisk verksamhet vill

utskottet erinra om att de nordiska länderna vid flera

tillfällen väckt förslag i bl.a. IAEA om att bindande

internationella avtal skall ingås om kärnsäkerhet och

avfallshantering vid såväl civil som militär verksamhet.

Förslagen har hittills stött på motstånd från bl.a.

kärnvapenstaterna. Vid en internationell konferens om

atomsäkerhet hösten 1991 lade Sverige tillsammans med Finland

och Norge fram förslag om att IAEA skall utarbeta en global

konvention om atomsäkerhet och avfallshantering. En arbetsgrupp

inom IAEA håller för närvarande på att utarbeta förslag till en

sådan konvention. Arbetsgruppens konklusioner skall redovisas i

sin helhet under 1993.

Nordiska rådets miljöutskott uttalade med anledning av det

ovan nämnda medlemsförslaget att det enligt utskottets

uppfattning är mycket viktigt att de nordiska länderna

fortsätter att driva denna fråga.

I sitt betänkande 1992/93:UU16 framhöll utskottet att det är

angeläget att regeringen såväl bilateralt som multilateralt

fortsätter ansträngningarna att förbättra den svårt belastade

miljön i Östeuropa och i synnerhet i Östersjöområdet. Enligt

utskottets mening kommer värnandet om miljön i Sveriges

närområde att växa till att bli en av huvuduppgifterna för vårt

internationella samarbete under avsevärd tid framöver.

Enligt utskottets mening har motionärerna aktualiserat mycket

viktiga frågor. Miljösituationen i Sveriges närområde är ägnad

att inge oro. De kärnkraftverk som finns i Baltikum och Ryssland

är behäftade med svagheter som måste åtgärdas omedelbart.

Alternativ till dessa miljöfarliga anläggningar behöver också

tas fram. I Barents hav har atomavfall dumpats. På Kolahalvön

och i Arkhangelsk är atomdrivna skepp stationerade.

Energisystemen i de baltiska staterna och Ryssland kännetecknas

av stort slöseri och brister i alla led från utvinning och

produktion till användning. Det är angeläget att åtgärder

snarast vidtas för att åstadkomma effektivare användning av

energi och ökat utnyttjande av förnybara energislag. Ett nytt

mindre miljöfarligt och mer effektivt energisystem behövs. Som

utskottet påpekade i sitt betänkande 1992/93:UU16 har värdefulla

erfarenheter av miljövårdssamarbete redan vunnits genom insatser

som gjorts eller pågår i de baltiska staterna och Polen. Det är

naturligt att dessa erfarenheter utnyttjas i det fortsatta

arbetet och att berörda myndigheter nära samarbetar för att

tillgängliga kunskaper och erfarenheter utnyttjas på effektivast

möjliga sätt. Utskottet förutsätter vidare att regeringen

fortsatt prioriterar arbetet med att tillsammans med övriga

nordiska länder medverka till att bindande internationella avtal

om den kärntekniska verksamheten kommer till stånd.

Med det ovan anförda anser utskottet att motionerna U237 (fp),

U243(s) och U603(v) yrkande2 kan besvaras.

Jordbruksutskottet vill i sammanhanget erinra om de avsevärda

resurser som Sverige satsar på miljöinsatser inkl. kärnsäkerhet

och strålskyddssamarbete i de baltiska staterna och Östeuropa.

Riksdagen beslöt hösten 1992 att för innevarande budgetår anvisa

108 miljoner kronor för uppbyggnad av ett eller flera

reningsverk i de baltiska staterna samt 43 miljoner kronor för

kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete med de baltiska staterna

och Ryssland (prop. 1992/93:99, JoU11, rskr.243). Förslagen i

den nu aktuella propositionen innebär att totalt 234 miljoner

kronor skall avsättas för insatser i Central- och Östeuropa

under budgetåret 1993/94. Härtill kommer de insatser på

miljöområdet som görs inom ramen för stödet för samarbete med

länder i Central- och Östeuropa under Utrikesdepartementets

huvudtitel. För innevarande budgetår beräknas dessa medel uppgå

till drygt 75 miljoner kronor.

Jordbruksutskottet delar den oro som kommer till uttryck i

motionerna U237, U243 och U603 för miljösituationen i framför

allt de baltiska staterna, S:t Petersburgsområdet och

Barentsregionen. Kärnkraftverken i Estland, Lettland, Litauen

och Ryssland är behäftade med svagheter som måste åtgärdas

omedelbart och alternativ till dessa miljöfarliga anläggningar

behöver tas fram. I likhet med utrikesutskottet vill utskottet

framhålla det angelägna i att åtgärder snarast vidtas för att

åstadkomma effektivare användning av energi och ökat utnyttjande

av förnybara energislag. Utskottet vill även peka på behovet av

ett nytt mindre miljöfarligt och mer effektivt energisystem. Som

utrikesutskottet framhåller är det naturligt att ta tillvara de

värdefulla erfarenheter som gjorts och utnyttja dem i det

fortsatta arbetet. För att tillgängliga kunskaper och

erfarenheter används på ett så effektivt sätt som möjligt

förutsätter utskottet ett nära samarbete mellan berörda

myndigheter. Utskottet förutsätter vidare att regeringen

fortsättningsvis prioriterar arbetet med att tillsammans med

övriga nordiska länder medverka till bindande internationella

avtal om den kärntekniska verksamheten. Med det anförda finner

utskottet att syftet med motionerna U237, U243 och U603

yrkande2 kan tillgodoses utan något särskilt riksdagens

uttalande i frågan. Motionerna bör inte påkalla någon

ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

I propositionen framhålls att åtgärderna för att bygga upp ett

miljöanpassat energisystem i de baltiska staterna kommer att ha

direkta tillväxtfrämjande effekter i mottagarländerna. Svenska

insatser kan också bidra till att öppna nya och på sikt

expansiva marknader för den teknik och det kunnande som har

utvecklats i svensk industri som en följd av den pågående

omställningen av det svenska energisystemet. Svenska företag

bl.a. inom tillverkningsindustrin bör enligt propositionen ha

mycket goda förutsättningar att spela en aktiv roll, varför

insatserna bör kunna verka stimulerande för export av svenskt

kunnande och svenska produkter.

Utrikesutskottet har i sitt betänkande 1992/93:UU16 gjort

bedömningen att de satsningar som bl.a. Swedecorp gör inom ramen

för det nordiska samarbetet har förutsättningar att också

positivt påverka sysselsättningsläget i Sverige.

I betänkandet har utrikesutskottet även behandlat förslag om att

arbetslösa svenskar skall kunna erbjudas beredskapsarbete eller

liknande i de baltiska staterna och Polen. Utrikesutskottet

framhöll att det för närvarande pågår en tvåårig

försöksverksamhet med beredskapsarbete vid Länsarbetsnämnden i

Malmöhus län. Vidare redovisade utrikesutskottet att regeringen

undersöker möjligheterna att ytterligare komplettera

biståndsinsatser med olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utrikesutskottet underströk att det är positivt om svenska

biståndsinsatser kan bidra till att öka sysselsättningen i

Sverige men att detta emellertid inte är biståndets syfte. Olika

arbetsmarknadspolitiska insatser kan emellertid, anförde

utrikesutskottet, ofta med fördel komplettera

biståndssamarbetet. I sitt yttrande till jordbruksutskottet

vidhåller utrikesutskottet dessa synpunkter och anser att i

sammanhanget aktuella motioner kan besvaras med det anförda.

I likhet med utrikesutskottet anser jordbruksutskottet att det

givetvis är positivt om svenska biståndsinsatser kan bidra till

att öka sysselsättningen i Sverige eller, vilket framförs i

motion U656 yrkande10, gynnar svenska småföretagare. Det bör

emellertid understrykas att detta inte bör vara syftet med

biståndet. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo86

yrkande11 och U656 yrkandena10, 12 och13 i den mån de inte

kan anses tillgodosedda.

Det får i dag anses vara en tradition i svensk biståndspolitik

att åtgärdsprogram och projekt utformas i nära samarbete med de

länder som blir föremål för insatserna. Med anledning av motion

U656 yrkande11 vill utskottet erinra om de diskussioner som på

olika nivåer har ägt rum och ständigt pågår, och där önskemål

har framförts från de berörda länderna i Central- och Östeuropa

om prioriteringar och utformningen av samarbetet på såväl

multilateral som bilateral nivå. Med det anförda avstyrker

utskottet motionsyrkandet i den mån det inte kan anses

tillgodosett.

Av vad utskottet anfört inledningsvis i detta avsnitt framgår

att medel till Östeuropasamarbetet på miljöområdet anvisas från

Utrikesdepartementets, Miljö- och naturresursdepartementets,

Kommunikationsdepartementets och Näringsdepartementets

huvudtitlar. Ansvaret för genomförande av insatserna på olika

områden ankommer på en rad myndigheter -- främst BITS, SIDA,

Swedecorp, Statens kärnkraftinspektion, Statens

strålskyddsinstitut, NUTEK och Svenska institutet.

I sitt yttrande anför utrikesutskottet att utskottet

... är medvetet om att Östeuropasamarbetet på miljöområdet i

vid mening endast pågått under några år. Utskottet kan dock

instämma i motionärernas synpunkt att det för närvarande är

svårt att få en samlad bild av hur arbetet fortskrider. Det är

därför enligt utskottets mening angeläget -- inte minst med

hänsyn till de stora resurser som satsas -- att en samlad

redovisning av de totala statliga satsningarna inom

miljösamarbetet med Östeuropa lämnas till riksdagen. Utskottet

utgår från att så kommer att ske. Med det anförda anser

utskottet att motionerna Jo86(s) yrkande10 och U656(nyd)

yrkande8 kan besvaras.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet

förslagen i propositionen i de delar som berör utrikesutskottets

ansvarsområde.

Jordbruksutskottet gör för sin del följande bedömning. Medel

till de svenska satsningarna på miljöförbättrande åtgärder i

Östeuropa anvisas i dag över fyra olika huvudtitlar, och

ansvaret för genomförandet ankommer på ett flertal myndigheter.

Som utrikesutskottet anför är det därför förenat med vissa

svårigheter att på ett tillfredsställande sätt bilda sig en

uppfattning om miljösamarbetets omfattning och effektivitet.

Inte minst med hänsyn till problemens storlek och de avsevärda

resurser som avsätts bör en samlad redovisning av de totala

statliga satsningarna inom miljösamarbetet med Östeuropa lämnas

till riksdagen. Utskottet förutsätter att så kommer att ske och

förväntar sig att en redovisning framläggs för riksdagen under

hösten1993. Något särskilt riksdagens uttalande i frågan

finner utskottet emellertid inte påkallat. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna Jo86 yrkande10 och U656

yrkande8 i den mån motionsyrkandena inte kan anses

tillgodosedda.

Det ovan anförda tillgodoser enligt utskottets mening syftet

även med motion Jo643 yrkande2. Motionsyrkandet avstyrks.

Med anledning av motion U656 yrkande7 vill utskottet erinra

om riksdagens behandling hösten1992 av ett regeringsförslag om

vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen (prop.

1992/93:99, JoU11, rskr. 138). I propositionen redovisades det

internationella arbete som pågår för att bilda en multilateral

fond i syfte att åtgärda omedelbara behov av insatser för

förbättrad säkerhet vid kärnkraftverken i Central- och

Östeuropa. Fonden förutsätts administreras av EBRD. Härutöver

vill utskottet hänvisa till ett uttalande som miljöministern

nyligen gjorde i samband med den europeiska

miljöministerkonferensen. I uttalandet framhöll miljöministern

behovet av en miljövårdsfond, "Ecofund for Europe", för

tillfredsställande resultat i det europeiska miljöarbetet. Med

det anförda avstyrker utskottet motion U656 yrkande7 i den mån

motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

En viktig förutsättning för att effektiva miljöåtgärder skall

kunna genomföras i Central- och Östeuropa är att länderna

förfogar över en förvaltnings- och institutionsuppbyggnad som

kan svara för en långsiktig miljöstrategi. Flertalet nyligen

självständiga länder befinner sig i ett skede där man håller på

att bygga upp sina förvaltningar, utarbeta lagstiftning och

regelverk och utforma lösningar vad gäller bl.a. uppföljning och

övervakning av olika miljöåtgärder. I det åtgärdsprogram för

Östersjön som riksdagen antog hösten 1992 framhålls att olika

former av kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd är en

förutsättning för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder. I

sammanhanget betonade utskottet även nödvändigheten av

skyndsamma åtgärder för att öka miljömedvetenheten inom

jordbruket och framhöll bistånd med utbildning som en viktig

insats (1992/93:JoU11). Utskottet anförde vidare att det svenska

utbildningsprogram för miljöförbättrande åtgärder inom

jordbruket som Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och

Jordbruksverket har utarbetat för informatörer och

utbildningsansvariga vid myndigheter och

rådgivningsorganisationer bör kunna läggas till grund för

utbildningsinsatser anpassade till de särskilda förhållanden som

föreligger i de olika länderna. Med hänvisning härtill finner

utskottet syftet med motion Jo631 yrkandena6 och 7

tillgodosett. Motionsyrkandena bör inte påkalla någon

ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Frågan om miljöpolitisk styrning i form av utsläppsramar eller

s.k. bubblor, ofta i kombination med överlåtbara utsläppskvoter

har under senare år väckt ökat intresse. Utsläppsramar är i

första hand lämpliga att använda då de samlade utsläppen av ett

ämne behöver minskas, men när det från miljösynpunkt saknar

betydelse var utsläppsminskningen sker inom det aktuella

området. I princip har utsläppsramar formen av ett

administrativt styrmedel. I samband med förra årets

riksdagsbehandling av kompletteringspropositionen, bilaga I:2,

behandlades frågan av utskottet. Utskottet hade ingen erinran

mot miljöministerns avsikt att senare under året uppdra åt

Naturvårdsverket att närmare utarbeta konkreta förslag om ökad

användning av utsläppsramar i några områden (prop.1991/92:150,

JoU24, rskr.355). Det är givetvis ingenting som hindrar att

den svenska regeringen i det fortsatta miljösamarbetet i

Östersjöregionen verkar för användning av utsläppsramar i de

fall denna teknik befinns vara den för ändamålet mest effektiva.

Något särskilt uttalande härom finner emellertid utskottet inte

påkallat. Motion Jo86 yrkande9 avstyrks i den mån den inte kan

anses tillgodosedd.

Med anledning av motion Jo643 vill utskottet, utöver

vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan, hänvisa till sin

behandling hösten1992 av regeringens förslag om vissa åtgärder

inom klimatområdet och i Östersjön (1992/93:JoU11). Härutöver

vill utskottet erinra om den internationella

finansieringskonferens inom ramen för HELCOM som ägde rum i

Gdansk i mars i år. Konferensen ägnades huvudsakligen åt

åtgärdsprogrammets finansiering. Med det anförda avstyrker

utskottet motion Jo643 yrkande1 i den mån motionsyrkandet inte

kan anses tillgodosett.

Hösten1992 konstaterade utskottet att de åtaganden Sverige

då hade gjort när det gäller Östersjösamarbetet utgör ett led i

det konsekventa och målmedvetna arbete som är nödvändigt och som

kommer att kräva stora insatser under lång tid framöver. En av

förutsättningarna för att detta arbete skall kunna bedrivas på

ett effektivt och framgångsrikt sätt är en långsiktig planering

av arbetets finansiering. Samtidigt kräver förhållandena i

regionen att miljöinsatser kan påbörjas snarast och utan hinder

av att finansieringsfrågorna inte har hunnit lösas

(1992/93:JoU11). Inte minst mot bakgrund av miljöproblemens

storlek och allvar betonar regeringen i den nu aktuella

propositionen vid upprepade tillfällen vikten av åtgärdernas

effektivitet. Utskottet finner härvidlag inte någon skillnad

mellan den inställning som präglar regeringens arbete och de

ambitioner som kommer till uttryck i motionerna Jo630

yrkande9, Jo631 yrkande2 och U283 yrkande6. Med hänvisning

härtill och till vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan

finner utskottet att motionerna inte bör påkalla någon vidare

åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet har inte funnit anledning att frångå regeringens

förslag när det gäller åtgärdernas inriktning och fördelningen

av medel på olika anslag. Utskottet avstyrker således motion

Jo86 yrkande12.

Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1993/94 (fjortonde

huvudtiteln)

Miljöinsatser i Östersjöregionen (nytt anslag)

Propositionen

Regeringen föreslår att 122,5miljoner kronor för budgetåret

1993/94 anvisas under ett nytt reservationsanslag, benämnt

Miljöinsatser i Östersjöregionen. Av dessa medel föreslås

5miljoner kronor för det bilaterala samarbetet om

kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd i Central- och Östeuropa

(s.55), 12miljoner kronor för fortsatt strålskyddssamarbete

med de baltiska staterna och Ryssland (s.57f.) och

105,5miljoner kronor för insatser i Östersjöområdet

(s.58f.).

Motionen

Socialdemokraterna begär i motion Jo86 yrkande12 inrättande

av ett nytt anslag för miljöanpassad energiförsörjning i

Baltikum (se ovan s.35). I enlighet härmed bör förevarande

anslag minskas med 17miljoner kronor (yrkande13).

Utskottets överväganden

Utskottet har ovan (s.36f.) tillstyrkt regeringens förslag

när det gäller visst samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa. Därmed tillstyrker utskottet även förslagen om

medelsanvisning för budgetåret 1993/94 under förevarande anslag.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo86

yrkande13.

Utredningarm.m. (A2)

Propositionen

För klimatrelaterad information och utbildningm.m. har

regeringen föreslagit att 5miljoner kronor anvisas för

budgetåret 1993/94 under förevarande anslag (s.43).

Motionen

I enlighet med sitt förslag om inrättande av ett nytt anslag

för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum, begär

Socialdemokraterna i motion Jo86 yrkande14 att riksdagen

avslår regeringens förslag om anslagshöjning.

Utskottets överväganden

Utskottet har på annan plats i detta betänkande (s.30f.)

tillstyrkt regeringens förslag om insatser för ökad kunskap hos

allmänheten om bl.a. effekten av ett förändrat klimat. Härigenom

tillstyrker utskottet även den föreslagna medelsanvisningen och

avstyrker således motion Jo86 yrkande14.

Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda

miljönm.m. (F1)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning

(prop.s.55f. och59).

Bilaga2, Kommunikationsdepartementet

Internationellt arbete på trafikområdet

Propositionen

Vid UNCED-konferensen föreslogs att världsvisa konferenser om

trafik och miljö bör genomföras. Regeringen har nyligen tagit

initiativ för att en sådan konferens skall kunna genomföras år

1995. EG har under hösten 1992 beslutat om en s.k. vitbok om

trafikpolitiken. I rapporten prioriteras trafikens miljöproblem.

Överväganden görs om skärpta avgasregler för motorfordon och om

normer för bränsleeffektivitet, och system för miljökontroll

diskuteras. Enligt rapporten bör ekonomiska styrmedel tillämpas.

Kommissionen lyfter också fram idéer om s.k. tillträdesavgifter,

och överväganden görs om särskilda miljöavgifter och om behovet

av miljökonsekvensbeskrivningar.

Motionerna

Socialdemokraterna framför i motion Jo86 yrkande8 krav på

aktivt deltagande från Sveriges sida i det internationella

arbetet med att införa ekonomiska styrmedel i trafiken. Enligt

motion U656(nyd) yrkandel bör Sverige verka för att

internationella avtal ingås beträffande förhöjd internationell

miljöstandard på fordon i syfte att påskynda förnyelsetakten av

världens fordon.

Utskottets överväganden

Utskottet välkomnar regeringens initiativ för att genomföra en

världsvis konferens om trafik och miljö i enlighet med förslaget

vid UNCED-konferensen. Utskottet finner det också

tillfredsställande att trafikens miljöproblem prioriteras i EG:s

s.k. vitbok om trafikpolitik. Enligt rapporten bör bl.a.

ekonomiska styrmedel tillämpas. I sammanhanget vill utskottet

även erinra om det arbete som pågår inom EG-kommissionen med ett

förslag om direktiv om koldioxidutsläpp från personbilar. Regler

för koldioxidutsläpp är enligt utskottets mening en möjlig

åtgärd för att minska vägtrafikens bidrag till utsläppen. Det är

givet att sådana regler får störst effekt om de samordnas mellan

olika länder, varför en samordning med EG är viktig. Som anförs

i propositionen bör regeringen på olika sätt bidra till att

kommande gemensamma europeiska fordonskrav får en utformning som

medför en påtaglig minskning av koldioxidutsläppen. I den

avsikten har den svenska regeringen ordförandeskapet i den s.k.

Stockholmsgruppen, som utgörs av representanter på expertnivå

från länder med särskilt höga ambitioner på bilavgasområdet.

Gruppen har tidigare utarbetat ett förslag om obligatoriska

emissionsgränser för koldioxidutsläpp, där hänsyn tas till

fordonens vikt. Med det anförda finner utskottet syftet med

motion Jo86 yrkande8 i väsentliga delar tillgodosett utan

något särskilt uttalande från riksdagens sida. Motionsyrkandet

avstyrks.

På annan plats i detta betänkande behandlar utskottet frågor

om försök med motoralkohol som fordonsbränsle (s.48f.). I

det sammanhanget konstaterar utskottet bl.a. att världens

bilindustri nu efter hand anpassar sig till de mycket

långtgående avgaskrav som kommer att införas i Californien

fr.o.m. år 1998. Med hänvisning härtill och till vad utskottet i

tillämpliga delar anfört ovan avstyrks även motion U656

yrkande1.

En strategi för 1900-talet inom transportsektorn

Propositionen

Kommunikationsministern anför att en strategi för reducering

av koldioxidutsläppen inom transportsektorn skall läggas fast.

Strategin bör omfatta ökad användning av biobränslen och

ekonomiska styrmedel, energieffektivisering, förbättrad

kollektivtrafik samt utökad forsknings-, utvecklings- och

demonstrationsverksamhet.

Motionerna

I motion Jo88(-) begärs förslag om en trafikstrategi med

utgångspunkt från de kaliforniska pionjärinsatserna på området

(yrkande14). Nödvändigheten av ett nytt beslut om en

Öresundsförbindelse betonas i yrkande16. Systemen för

hastighetsbegränsning på vägarna bör enligt yrkande19 ändras

så att utsläpp av koldioxid och föroreningar begränsas. Enligt

motion Jo92(kds) yrkande3 bör ytterligare satsningar göras

på utveckling av energisnålare teknik, framför allt inom

transportsektorn. Motionärerna i motion Jo703(s) vill införa

skärpta regler för svavelhalt, utsläpp av kväveoxider och

kolväten (yrkande2). Trafiksystemet bör läggas om så att det

medverkar till bl.a. fordon med effektivare rening, introduktion

av alternativa bränslen och minskning av utsläppen (yrkande3).

Utskottets överväganden

De åtaganden som en ratificering av klimatkonventionen innebär

nödvändiggör enligt utskottets mening en strategi för reducering

av koldioxidutsläppen inom transportsektorn. Som anförs i

propositionen bör den första huvudlinjen vara att genom ökad

energieffektivitet minska koldioxidutsläppen. Åtgärderna på

detta område har hittills inriktats på en minskning av trafikens

bränsleförbrukning, vilket har uppnåtts speciellt för bussar och

lastbilar. Det finns i dag ett ekonomiskt incitament för minskad

bränsleförbrukning. Att införa ekonomiska styrmedel i form av

differentierade skatter för olika miljöklasser för fordon och

bränslen kan enligt utskottets mening vara ett medel för att

uppnå kostnadseffektiva åtgärder för att minska

koldioxidutsläppen. Den andra huvudlinjen är att successivt

öka användningen av biomassebaserade bränslen. Utskottet vill

betona vikten av att arbete redan nu inleds med att ersätta

fossila bränslen med bränslen som inte ger något nettotillskott

av koldioxid. Ett alternativ som bör övervägas är därför att

införa biomassebaserade drivmedel i Sverige. Utan en sådan

övergång kan enligt utskottets mening en kraftig och varaktig

minskning av trafikens koldioxidutsläpp inte förverkligas. I

detta arbete är insatser för att främja användningen av

biobränslen, t.ex. ökad användning av ekonomiska styrmedel samt

forskning och utveckling, mycket viktiga inslag. I sammanhanget

bör påpekas att introduktionen av biomassebaserade motorbränslen

förutsätter att energiåtgången i de nya bränslenas produktions-

och förädlingsled är förhållandevis låg. Den tredje

huvudlinjen innebär satsningar på kollektivtrafiken, inte

minst i storstadsområdena. Även i övrigt bör emellertid

kollektivtrafikens långsiktiga förutsättningar stödjas. Av stor

betydelse är härvid att järnvägstrafikens långsiktiga

förutsättningar förbättras. Beslutsunderlaget på trafik- och

miljöområdet vad gäller olika åtgärder, konsekvenser och

kostnader behöver utvecklas. Utskottet välkomnar därför den i

propositionen aviserade särskilda utredningen om trafik och

miljö. Vad utskottet nu anfört tillgodoser i allt väsentligt

syftet med motionerna Jo92 yrkande3 och Jo703 yrkande3.

Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet avstyrker med det anförda även förslagen i motion

Jo88 yrkandena14 och 16. När det gäller Öresundsförbindelserna

bör resultatet av den prövning som nu pågår med stöd av flera

olika lagar avvaktas.

Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks

även motion Jo703 yrkande2.

I den nyligen framlagda propositionen om trafiksäkerheten på

vägarna inför 2000-talet (1992/93:161) uttalar regeringen sin

avsikt att ge Vägverket i uppdrag att följa utvecklingen vad

gäller hastighetsgränser. I sammanhanget nämner

kommunikationsministern att Vägverkets arbete successivt bör

inriktas mot information för att öka insikten hos allmänheten om

sambandet mellan hastigheter, trafiksäkerhet och miljö.

Propositionen bereds av trafiksutskottet (TU29). Sambandet

mellan hastigheter, buller och utsläpp från fordon är väl

dokumenterat. Det är därför enligt utskottets mening av vikt att

detta samband också beaktas i miljöarbetet och görs tydligt för

allmänheten. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den

möjlighet som länsstyrelse och kommun redan i dag har att med

stöd av 147§ vägtrafikkungörelsen (1972:603) besluta om lägre

hastighetsgränser om det är motiverat bl.a. av hänsyn till

miljön. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo88

yrkande19 i den mån motionsyrkandet inte kan anses

tillgodosett.

Ekonomiska styrmedel

Propositionen

En översyn av skatter och avgifter inom alla trafikslag bör

enligt kommunikationsministern bl.a. ha som inriktning att

ytterligare stimulera miljöanpassade alternativ. Nivån för de

rörliga vägtrafikskatterna bör i tillägg till trafiksäkerhet

och vägslitage bestämmas utifrån målet att begränsa utsläppen av

koldioxid. Skatter på drivmedel skall även i fortsättningen vara

ett styrmedel för att bidra till att koldioxidmålet nås.

Motionerna

Motionären i motion Jo88(-) yrkande18 begär förslag om

förändring av skattesystemet för tjänstebilar och reseavdrag så

att en bättre miljöanpassning kan uppnås. Enligt motion Jo91

(kds) yrkande6 bör sådana regler för tjänstebilsförmåner

utarbetas som motverkar onödigt bilåkande.

Utskottets överväganden

Ekonomiska styrmedel har den effekten att de kan påskynda

teknisk utveckling i miljöanpassad riktning, men de kan också

medverka till en fördelning mellan trafikslagen som bättre

överensstämmer med en effektiv resursanvändning. I arbetet med

att ytterligare stimulera miljöanpassade alternativ kan därför

rätt avvägda skatter och avgifter utgöra verkningsfulla

ekonomiska styrmedel på trafikområdet. Det är därför värdefullt

att man i pågående översyn av användningen av skatter och

avgifter inom samtliga trafikslag även utreder miljöaspekterna

när det gäller beskattningen av bilförmåner, den tunga trafiken

och drivmedel. Bilförmånsreglerna behandlas för närvarande av en

särskild utredare i samband med en översyn av vissa regler i

inkomstslaget tjänst (dir.1992:3). I avvaktan på resultatet av

pågående arbete på området avstyrker utskottet motionerna Jo88

yrkande18 och Jo91 yrkande6.

Vidgade försök med motoralkohol som fordonsbränsle

Propositionen

Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet rörande

användning av biomassebaserade motoralkoholer och biogas skall

vidgas för att förbereda en introduktion.

Motionerna

Sverige bör enligt motion U656(nyd) yrkande6 verka för att

skapa nödvändiga förutsättningar för en fortsatt svensk

utveckling av en enkel avgasreningsanordning för eftermontering

på alla typer av förbränningsmotorer, vilken kan säljas eller

inom ramen för gällande budget ges som bistånd. Enligt motion

T208(v) yrkande19 bör, beträffande tunga fordon och

arbetsmaskiner, Naturvårdsverket ges i uppdrag att utvärdera

katalysatorernas effekt i praktiken och regeringen lämna förslag

om åtgärder för att minska utsläppen. I motion Jo641(v) krävs

att miljökrav ställs på de i Sverige kvarvarande delarna av

svensk bilindustri. FoU på området bör enligt motion Jo87(v)

yrkande2 samordnas med förslag om förbud mot fossila

drivmedel. När det gäller miljöanpassade drivmedel bör Sverige

enligt motion T208(v) yrkande18 satsa mer på FoU och skärpa

kraven på diesel. Motionärerna i motion T2l9(s) anser att

frågan om lagstiftning om övergång till diesel av miljöklass1

bör övervägas (yrkande5). Socialdemokraterna förväntar sig i

motion Jo630 förslag om miljöklassystem för bensin (yrkande25

delvis) och en avvecklingsplan för blyad bensin (yrkande26).

Massiva åtgärder inom forskning, utveckling och marknadsföring

krävs enligt motion Jo632(c) för att lansera befintliga

rapsoljeprodukter och för att utveckla nya. Ekonomiska styrmedel

är nödvändiga för att åstadkomma rätt miljövärdering av

rapsoljan. En utvärdering av alternativa bensinsorter bör göras

enligt motion Jo657(kds). Syftet bör vara att på sikt förbjuda

blyad bensin, om de alternativa bensinsorterna är godtagbara.

Motionären i motion Jo668(-) anser att blyad bensin snarast

bör förbjudas.

Utskottets överväganden

Inledningsvis kan utskottet konstatera att, i takt med att

miljöproblemen har kartlagts, intresset för motoralkoholer också

har ökat både i Sverige och utomlands. När Motoralkoholkommittén

i mitten av 1980-talet i sitt betänkande hävdade att det var

fullt möjligt att utveckla system för låg inblandning av alkohol

i bensin och fordon som kan drivas med ren alkohol

(SOU1986:51), ansågs kostnaden för alkoholframställning vara

så hög att det var svårt att konkurrera med bensin. På denna

punkt har förutsättningarna förbättrats. En väsentlig del i

utvecklingen hänger samman med att Californien fr.o.m. år 1998

kommer att införa mycket långtgående avgaskrav. Världens

bilindustri anpassar sig efter hand till dessa krav, vilket

innebär att man överväger produktion av fordon som kan drivas

med olika blandningar av bensin och motoralkoholer, dvs.

flerbränslefordon eller hybridfordon för el- och etanoldrift. I

sammanhanget vill utskottet erinra om det uppdrag

Naturvårdsverket har fått att föreslå en utformning av en

miljöklassning av bensin. Uppdraget redovisades i januari 1993

och verket föreslår i sin rapport att blyet i bensin ersätts med

andra ämnen. Rapporten remissbehandlas för närvarande. I samband

med sin behandling nyligen av proposition 1992/93:180 om en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling underströk utskottet att

det vore önskvärt att så snart det är tekniskt och ekonomiskt

möjligt få bort den blyade bensinen från marknaden (JoU14).

Utskottet vill även hänvisa till det förslag om utveckling av

nya tekniker för alternativa drivmedel som läggs fram i

propositionens bilaga3 och som bereds av näringsutskottet

(1992/93:NU28). Med det anförda finner utskottet syftet med

motionerna Jo630 yrkande26, Jo657, Jo668 och T219 yrkande5 i

allt väsentligt tillgodosett. Motionerna bör inte påkalla någon

riksdagens vidare åtgärd.

Mot bakgrund av vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan

avstyrker utskottet motion Jo630 yrkande25 (delvis) i den mån

motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

På samma grund avstyrker utskottet motion Jo641.

Utskottet vill erinra om att riksdagen i det energipolitiska

beslutet våren1991 anvisade medel till forsknings-,

utvecklings- och demonstrationsverksamhet med användning av

motoralkoholer i Transportforskningsberedningens (TFB) regi

(prop.1990/91:88, NU40, rskr. 373). 120miljoner kronor

avsattes från energiteknikfonden under fyra år med 30miljoner

kronor fr.o.m. budgetåret1991/92 för utvecklings- och

demonstrationsverksamhet med användning av motoralkoholer. TFB

kunde därmed inleda ett omfattande utvecklings- och

demonstrationsprogram. Programmet har vid inledningen av

budgetåret 1993/94 pågått i två år och har hittills inriktats

mot användning av motoralkoholer i tunga fordon, bussar och

distributionsfordon i tätorter. Enligt vad utskottet erfarit är

resultaten positiva, och TFB har i en lägesrapport redovisat

förslag om hur en utvidgad verksamhet bör utformas. TFB anser

att forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamheten nu

bör ges en vidare inriktning samt omfatta försök med andra

fordonstyper och inte enbart koncentreras till tätortsproblemen.

För kollektivtrafiken i de större tätorterna bör även biogas

prövas. Utskottet anser i likhet med kommunikationsministern att

verksamheten skall vidgas i ovan angiven riktning för att

förbereda en introduktion. Därmed finner utskottet syftet med

motionerna Jo87 yrkande2, Jo632 och T208 yrkande18 i

väsentliga delar tillgodosett. Motionsyrkandena avstyrks.

Frågor om miljökrav på avgasutsläpp från maskiner, båtar,

traktorer och arbetsredskap har tidigare behandlats av utskottet

(1990/91:JoU30 och 1992/93:JoU5). Utskottet ställde sig redan

våren 1991 bakom de krav regeringen avsåg införa för traktorer

och arbetsmaskiner både vad gäller nivå och tidpunkt för

införande. Arbetet med sådana avgaskrav pågår vid

Naturvårdsverket för att kunna införas från år1995.

Ny avgasreningsteknologi utvärderas löpande av

Naturvårdsverket, som publicerar resultaten i sin rapportserie.

I utvärderingen prövas både teknologi och effekter vad gäller

lätta och tunga fordon inkl. arbetsmaskiner. Verket har därvid

funnit att man måste arbeta med emissionskrav inom t.ex. ett

miljöklassystem och härigenom ställa krav på motorbranschen att

utveckla och introducera motorer med mer gynnsamma

miljöeffekter. Med hänvisning härtill och till vad utskottet

ovan i detta betänkande anfört om miljöklasser och andra

miljöfrämjande åtgärder när det gäller motorfordon avstyrker

utskottet motion T208 yrkande19 i den mån motionsyrkandet inte

kan anses tillgodosett.

När det gäller eftermontering av avgasreningssystem har

utskottet erfarit att, i avvägningen mellan negativa och

positiva miljöeffekter när det gäller ändringar av befintliga

motorer och motordelar, hittills gjorda försök inte har kunnat

visa några påtagliga miljöeffekter. Mot den bakgrunden och med

hänvisning till vad utskottet anfört ovan om miljöklassystem är

utskottet inte berett att tillmötesgå motion U656 yrkande6 som

avstyrks.

Stöd till utvecklingen av el-och hybridfordon

Propositionen

Kommunikationsministern uttalar sin avsikt att inleda ett

fyraårigt forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram

rörande användning av el- och hybridfordon för att förbereda en

introduktion. För budgetåret 1993/94 föreslås att 9miljoner

kronor avsätts. Beloppet skall disponeras av TFB för

genomförande av programmet. Verksamheten är långsiktig och

utgångspunkten för det fortsatta arbetet bör vara en stegvis

ökning under fyraårsperioden.

Kommunikationsministern avser att föreslå regeringen att

tillsätta en utredning som skall utreda förutsättningarna för

ett system med miljözoner för fordon med nollutsläpp.

Motionerna

Motionären i motion Jo88(-) yrkande13 begär förslag om

ytterligare insatser för utvecklingsverksamhet med el- och

hybridbilar. För ändamålet bör 120miljoner kronor avsättas

under fyra år. En utredning bör enligt motion Jo624(nyd)

tillsättas för att skyndsamt lägga fram förslag om ett system

med nollemissionsfordon i städer och samhällen med mer än

45000 invånare. Systemet bör kunna införas senast

denljanuari 2007.

Utskottets överväganden

Utskottet kan konstatera att den tekniska utvecklingen av el-

och hybridfordon sedan ett par år tillbaka är intensiv. Orsaken

är främst de successivt skärpta avgaskraven i Californien. El-

och hybridfordon ger väsentligt lägre utsläpp än konventionell

teknik och lämpar sig särskilt bra för tätorter. I Sverige har

stödet hittills begränsats till medverkan i ett par mindre

demonstrationsprojekt. Enligt vad utskottet erfarit har NUTEK

nyligen inrättat ett teknikupphandlingsprogram i syfte att

stimulera inköp av el- och hybridfordon i Sverige. 5miljoner

kronor skall användas för teknikupphandling av

kollektivtrafikfordon. Ett flertal intressenter, däribland

BilspeditionAB, Postverket, Gatubolaget i Göteborg samt

Stockholms läns landsting, har anmält sitt intresse att

medverka. Som anförs i propositionen finns i dag ett behov av

att öka samhällets engagemang på detta område så att vidare

erfarenheter kan vinnas även i Sverige. Forskningen bör

förstärkas samtididigt som utvecklings- och

demonstrationsverksamheten ges en väsentligt vidare inriktning

och omfattning än tidigare. Utskottet stöder därför regeringens

förslag att ett fyraårigt forsknings-, utvecklings- och

demonstrationsprogram rörande användning av el- och hybridfordon

för att förbereda en introduktion inleds. För ändamålet bör

9miljoner kronor avsättas för budgetåret 1993/94 att

disponeras av TFB för att genomföra programmet. Verksamheten bör

vara långsiktig och utgångspunkten för det fortsatta arbetet bör

vara en stegvis ökning under fyraårsperioden. Vad utskottet nu

anfört tillgodoser syftet med motion Jo88 yrkande13.

Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår av propositionen avser kommunikationsministern att

föreslå regeringen att tillsätta en utredning som även kommer

att utreda förutsättningarna för att införa miljözoner i vissa

tätorter. Även möjligheten att införa ett system för fordon med

nollutsläpp bör utredas. Med det anförda avstyrker utskottet

motion Jo624 i den mån motionen inte kan anses tillgodosedd.

Östersjösamarbetet om trafik och miljö

Propositionen

Kommunikationsministern föreslår att för de svenska

stödinsatser som förbereds inom ramen för det pågående

samarbetet om trafik och miljö i Östersjöregionen (Baltic Sea

Conference of Ministers of Transport) avsätts 15miljoner

kronor för finansiering av svenska punktinsatser i syfte att

stärka kollektivtrafiken.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag.

Åtgärder inom sjöfarten

Propositionen

Kommunikationsministern uttalar att Sverige, liksom hittills,

bör vara pådrivande i det internationella arbetet om sjöfartens

miljöfrågor. Arbetet med bilaterala avtal om begränsningar av

svavelutsläpp fortsätter. Ett uppdrag skall ges om att redovisa

de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för och

konsekvenserna av avgaskrav och renare bränsle avseende

fritidsbåtar, arbetsfartyg och vägfärjor samt andra fartyg som

används enbart för inrikestrafik.

Motionerna

I motion Jo63l(c) föreslås ett antal åtgärder mot dumpningen

i Östersjön (yrkande3) och mot miljöförstöringen i området

(yrkande4). Motionärerna i motion Jo675 (fp) efterlyser

åtgärder som minskar luftutsläppen från sjöfarten (yrkande7)

och svavelhalten i bunkerolja (yrkande8). En naturvårdsfond

bör inrättas enligt den s.k. PPP-principen och finansieras med

passageraravgifter. Medlen bör användas bl.a. för återställande

av skadade stränder och för forskning och dokumentation i syfte

att stimulera utvecklingen av en levande skärgård (yrkande9).

Utskottets överväganden

Sjöfartens internationella karaktär medför att åtgärder för

att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan i allt väsentligt

måste grundas på internationella överenskommelser och regler.

Långtgående nationella särlösningar kan bl.a. medföra

snedvridning av konkurrensen. Sverige deltar därför aktivt i det

internationella arbetet med sjöfartens miljöfrågor inom bl.a.

FN:s sjöfartsorganisation IMO och i HELCOM.

Sjöfartens utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid är inte

obetydliga och kan på sikt minskas. Sverige stödjer därför

arbetet inom IMO med en internationell miljöbaserad

miljöstandard för fartygsbränslen och med utvecklingen av en ny

bilaga till MARPOL-konventionen om reglering av luftföroreningar

från fartyg. En sådan bilaga skulle medföra att föreskrifterna

om vattenförorening från fartyg kompletteras med föreskrifter om

fartygens utsläpp till luft. Inom HELCOM har uttalats att

Östersjöländerna bör eftersträva att internationella regler om

förorening från fartyg också skall innehålla regler om

maximering av svavelhalten i fartygsbränsle. HELCOM har också

uttalat att bilaterala avtal om maximering av svavelhalten i

eldningsolja till högst 1,5volymprocent bör kunna träffas med

Östersjöländerna. Även inom EG pågår arbete för att minska

luftutsläpp från fartyg. I mars1992 antogs ett direktiv,

varigenom svavelhalten i bl.a. fartygsbränsle för bruk inom EG

minskas till 0,2%i ett första steg. I likhet med

kommunikationsministern gör utskottet den bedömningen att, i

avvaktan på en samlad internationell reglering, bilaterala avtal

med övriga Östersjöländer kan vara ett snabbare sätt att få fram

regler som begränsar svavelutsläppen främst från färjetrafiken i

Sveriges närområde. Som framgår av årets budgetproposition,

bilaga7, kommer förutsättningarna för sådana avtal att

undersökas. Utskottet välkomnar det uppdrag som aviseras i den

nu aktuella propositionen att undersöka möjligheterna att minska

luftföroreningarna från bl.a. fritidsbåtar och svensk inrikes

sjöfart. Därvid skall förutsättningarna att introducera tekniska

eller ekonomiska åtgärder till grund för nationella åtgärder och

initiativ i internationella fora klarläggas.

I november1992 behandlade utskottet utförligt ett antal

motioner om bl.a. det marina miljöskyddsarbetet för vatten och

luft (1992/93:JoU5). Sammanfattningsvis konstaterade utskottet

att motionerna i huvudsak var tillgodosedda när det gäller den

miljöpolitiska målsättningen och kraven på internationellt

samarbetem.m. De i nuvarande sammanhang aktuella motionerna

tar upp i huvudsak samma frågeställningar som de motioner som då

var föremål för utskottets behandling. Utskottets

ställningstaganden från hösten1992 kvarstår givetvis. Med

hänvisning härtill och till vad utskottet anfört ovan avstyrks

motionerna Jo631 yrkandena3 och4 och Jo675 yrkandena7

och8 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.

Utöver det ovan anförda vill utskottet, med anledning av

motion Jo675 yrkande9, erinra om det uppdrag som aviseras i

propositionen om att redovisa de tekniska och ekonomiska

förutsättningarna för och konsekvenserna av avgaskrav och renare

bränsle avseende fritidsbåtar, arbetsfartyg och vägfärjor samt

andra fartyg som används enbart för inrikes trafik. Med

hänvisning härtill och till vad utskottet i tillämpliga delar

anfört ovan avstyrks motionsyrkandet i den mån det inte kan

anses tillgodosett.

Det arbete med miljöfrågor som pågår inom de internationella

luftfartsorganisationerna, där Sverige liksom hittills bör vara

pådrivande, avses bl.a. leda till internationella

överenskommelser om möjlighet till införande av ekonomiska

styrmedel för att reducera flygets utsläpp till luft. Sådana

överenskommelser finns i dag endast beträffande möjlighet till

differentiering av landningsavgifter med hänsyn till buller.

Utskottet anser i likhet med kommunikationsministern att

Luftfartsverket, bl.a. som en del i arbetet med att uppfylla av

regeringen fastställda miljövillkor för Arlanda flygplats, bör

slutföra arbetet med förslag om miljörelaterade

landningsavgifter på svenska flygplatser. Som anförs i

propositionen bör i arbetet även beaktas behovet av en

förändring av nuvarande miljöskatt på inrikes flygtrafik med

hänsyn till de förändrade marknadsförhållandena.

Utskottet ansluter sig till kommunikationsministerns bedömning

att en särskild utredning bör tillsättas i syfte att minska

utsläppen av koldioxid från trafiken.

Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1993/94 (sjätte

huvudtiteln)

Östersjösamarbetet om trafik och miljöm.m. (A6)

Propositionen

Kommunikationsministern föreslår att 15miljoner kronor

avsätts under ett nytt anslag för finansiering av svenska

satsningar för att stärka kollektivtrafiken i länderna kring

Östersjön. Det bör ankomma på regeringen att disponera anvisade

medel.

Motionen

Med hänvisning till sitt förslag om inrättande av ett särskilt

anslag för miljöanpassad energiförsörjning i de baltiska

staterna begär Socialdemokraterna i motion Jo86 yrkande15 att

regeringens begäran om medel avstyrks.

Utskottets överväganden

Utskottet, som på annan plats i detta betänkande (s.51) har

tillstyrkt regeringens förslag om samarbete med Östersjöländerna

om trafik och miljö, tillstyrker även den föreslagna

medelsanvisningen för ändamålet. Det anförda innebär att

utskottet avstyrker motion Jo86 yrkande15.

Bidrag till forskning om el- och hybridfordon (G4)

Propositionen

Kommunikationsministern har tidigare föreslagit att

9miljoner kronor avsätts för ett fyraårigt forsknings-,

utvecklings- och demonstrationsprogram för att förbereda en

introduktion av el- och hybridfordon (s.162f.). Härutöver

bör anvisade medel till en mindre del även kunna täcka

förvaltningskostnader i anslutning till genomförandet av

verksamheten.

Motionen

Socialdemokraterna begär i motion Jo86 yrkande16 att

riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om medelsanvisning

under förevarande anslag och överföra medlen till det i motionen

föreslagna anslaget för miljöanpassad energiförsörjning i

Baltikum.

Utskottets överväganden

I enlighet med sitt ställningstagande till programmet om

användning av el- och hybridfordon (s.49f.) tillstyrker

utskottet regeringens förslag om medel för ändamålet och om

disposition av anslaget. Utskottets ställningstagande innebär

att motion Jo86 yrkande16 avstyrks.

Bilaga3, Jordbruksdepartementet

Jordbruk och skogsbruk som resurs i klimatarbetet

Propositionen

NUTEK, Naturvårdsverket och SLU bör ges i uppdrag att göra en

samlad utredning om hur jordbruket och skogsbruket mest

effektivt kan bidra till ett minskat nettoutsläpp av koldioxid.

Föredragande statsrådet framhåller som angeläget att det görs

en översiktlig, samlad bedömning av de olika källorna och

marknaderna för biobränsle, särskilt med hänsyn till deras

positiva effekter från klimatsynpunkt. Av särskilt intresse är

vilka användningsområden som är samhällsekonomiskt mest

kostnadseffektiva. I detta sammanhang bör även metoder för

massaproduktion och materialåtervinning belysas.

Motionerna

I motion Jo83(-) hävdas att 35 miljarder kronor för ett

tiotal fabriker och 3 miljoner hektar skogs- och åkermark behövs

för produktion av biomassa. Motionären i motion Jo88(-)

yrkande15 begär förslag om stöd för biobränsleproduktion

integrerad i jordbruksproduktionen. Åtgärder för att ersätta

fossila bränslen/kärnkraft med skogsbränsle bör uppmärksammas

enligt motionärerna i motion Jo89(s) yrkande1.

Utskottets överväganden

Produkter från jordbruk och skogsbruk kan ersätta icke

förnybara produkter inom olika samhällsområden. Med dessa

utgångspunkter måste jordbruket och skogsbruket utnyttjas som

resurser i miljöarbetet. När det gäller målet att minska

koldioxidutsläppen anser utskottet att dessa sektorer har en

nyckelroll. Biobränslekommissionen har i sina betänkanden

(SOU1991:93 och 1992:90) visat på en stor potential för

produktion av biomassa för dessa ändamål. Kommissionen drar

slutsatsen att tillgångarna inte utgör någon begränsning för

användning av biobränslen inom bostads-, service- och

industrisektorerna. Utskottet finner det därför angeläget att

det görs en översiktlig, samlad bedömning av de olika källorna

och marknaderna för biobränsle, särskilt med hänsyn till deras

positiva effekter från klimatsynpunkt. Av särskilt intresse är

härvidlag vilka samhällsområden som är de samhällsekonomiskt

mest kostnadseffektiva. Utskottet ansluter sig till regeringens

bedömning att i sammanhanget även olika metoder för

massaproduktion och materialåtervinning bör belysas. Av

propositionen framgår att jordbruksministern avser att i annat

sammanhang föreslå regeringen att NUTEK, Naturvårdsverket och

SLU får i uppdrag att göra en samlad utredning om hur jordbruket

mest effektivt kan bidra till ett minskat nettoutsläpp av

koldioxid. Utskottet gör till stora delar samma bedömning som

motionärerna i motion Jo89 om biobränslenas fördelar framför

fossila bränslen. Med hänvisning till det ovan anförda anser

emellertid utskottet att syftet med motionens yrkande1 i allt

väsentligt kan tillgodoses utan något särskilt riksdagens

uttalande i frågan. Motionsyrkandet avstyrks således.

Sammantaget är det pågående arbete som beskrivs i

propositionen och de olika åtgärder som föreslås när det gäller

biobränsleproduktionen ägnat att i väsentliga delar tillgodose

syftet med motion Jo88 yrkande15. Motionsyrkandet avstyrks i

den mån det inte kan anses tillgodosett.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet även

motion Jo83.

Förbättrade miljöprestanda i mindre biobränslepannor

Propositionen

Naturvårdsverket, NUTEK och Statens provningsanstalt bör ges i

uppdrag att utreda förutsättningarna för att minska emissionerna

av kolväten vid eldning med biobränslen i villapannor, kaminer

och liknande anläggningar.

Motionerna

När det gäller små biobränsleeldade anläggningar bör, enligt

yrkande3 i motion Jo86(s), miljökraven skärpas även för

andra föroreningar, t.ex. tjärhalt. Naturvårdsverket bör påbörja

rådgivning till kommuner och fastighetsägare. I motion Jo630

yrkande28 från samma parti begärs förslag om höjda miljökrav

för mindre biobränslebaserade anläggningar. Utsläppen av tjära,

kolväten och kväveoxider måste minska och pannorna bli mer

energieffektiva.

Utskottets överväganden

I vårt land finns i dag mer än 100000pannor för ved som

inte är miljögodkända. Många av dem är äldre dubbelpannor för

olja och ved, ofta med undermåliga miljöprestanda vid

vedeldning. Förutom höga utsläpp av kolväten har sådana

anläggningar mycket dålig verkningsgrad och i många fall även

högre brandrisk än normalt. Med moderna miljögodkända pannor som

kombineras med ackumulatortank reduceras utsläppen av kolväten

kraftigt. Kommunerna har visserligen möjlighet att i samband med

bygglovsprövning för nyinstallation i tätort kräva

miljögodkännande, men utanför tätorterna ställs inte sådana

krav. Kolväteutsläpp sker också vid eldning i öppna spisar,

eldning av trädgårdsavfall och grillning i träkolsgrillar.

Utskottet har erfarit att Naturvårdsverket inom ramen för

handlingsprogrammet Miljö93 utreder effekterna av de nuvarande

utsläppen vid småskalig förbränning. Mot bakgrund av de hälso-

och miljöproblem som den småskaliga vedeldningen i framför allt

villapannor orsakar, och med utgångspunkt i bl.a.

Naturvårdsverkets handlingsprogram bör förutsättningarna att

minska emissionerna av kolväten vid eldning med biobränslen i

villapannor, kaminer och liknande anläggningar utredas. Som

anförs i propositionen bör detta uppdrag ges till

Naturvårdsverket, NUTEK och Statens provningsanstalt. Med det

anförda avstyrker utskottet motionerna Jo86 yrkande3 och Jo630

yrkande28 i den mån motionsyrkandena inte kan anses

tillgodosedda.

Bilaga4, Näringsdepartementet

Svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för

energieffektivisering och förnybara energislag

Propositionen

Näringsministern föreslår att ett program utformas med syfte

att bidra till främst energieffektiviseringsåtgärder och ökat

utnyttjande av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa.

Även insatser i utvecklingsländerna skall kunna finansieras inom

ramen för programmet. Insatserna skall pågå under en längre tid.

För budgetåret 1993/94 bör anvisas 95miljoner kronor.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag.

Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1993/94 (tolfte

huvudtiteln)

Åtgärder för energieffektiviseringarm.m. i bl.a. Östeuropa

och Baltikum (E9)

Propositionen

Från anslaget bör enligt näringsministern betalas stöd enligt

vad ovan anförts (prop. s.199f.) rörande svenska insatser

för energieffektivisering och introduktion av nya energislag i

Baltikum, Polen och övriga Östeuropa. En mindre del av

medelsramen bör kunna utgå i form av bidrag.

Motionen

Socialdemokraterna begär i motion Jo86 yrkande19 att

regeringens förslag om medelsanvisning avstyrks och att medlen

överförs till det i motionen föreslagna anslaget Åtgärder för

miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum.

Utskottets överväganden

Som anförts ovan har utskottet ingen erinran mot regeringens

förslag om ett program för svenska insatser på energiområdet i

bl.a. de baltiska staterna och Östeuropa. Det anförda innebär

att utskottet även tillstyrker förslaget om medelsanvisning och

disposition av anslaget. Därmed avstyrker utskottet motion Jo86

yrkande19.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Förenta nationernas ramkonvention om

klimatfrågor

att riksdagen godkänner Förenta nationernas ramkonvention om

klimatfrågor,

2. beträffande strategier för minskad klimatpåverkan

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

strategier för minskad klimatpåverkan,

3. beträffande ambitionsnivån i den nationella

klimatpolitiken

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo90 yrkande1,

res. 1 (nyd)

4. beträffande stabilisering av koldioxidutsläppen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo91 yrkande2,

1992/93:Jo92 yrkande1 och 1992/93:Jo677 yrkande1,

5. beträffande en nationell strategi för klimatpolitiken

efter år2000

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo87 yrkande1,

1992/93:Jo91 yrkande3 och 1992/93:Jo677 yrkandena2 och3,

men. (v) - delvis

6. beträffande klimatpolitikens effekter för

myndighetsarbetet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo88 yrkande6,

7. beträffande s.k. joint implementation

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo91 yrkande4,

8. beträffande svavel- och koldioxidutsläppen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo639 yrkandena1 och2,

9. beträffande koldioxidbeskattningenm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo86 yrkande6,

1992/93:Jo87 yrkandena3 och4, 1992/93:Jo88 yrkandena3, 7

och20 och 1992/93:Jo90 yrkande2,

res. 2 (s) - motiv.

res. 3 (nyd)

men. (v) - delvis

10. beträffande Koncessionsnämndens prövning

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo86 yrkande7 och

1992/93:Jo88 yrkande17,

res. 4 (s)

11. beträffande begränsning av luftföroreningar i

myndighetsarbetet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo676 yrkande12,

12. beträffande en studie av klimatförändringarna

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo86 yrkande1,

res. 5 (s)

13. beträffande skogsbruket i utvecklingsländerna

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo91 yrkande1,

1992/93:Jo92 yrkande2 och 1992/93:U645 yrkande3,

14. beträffande internationell koldioxidbeskattning

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo88 yrkande1,

15. beträffande gränsöverskridande luftföroreningarm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo639 yrkande3,

1992/93:Jo649 yrkande1 och 1992/93:Jo703 yrkande1,

16. beträffande miljösatsningar i Östersjöområdet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi211 yrkande27,

res. 6 (nyd)

17. beträffande information om klimatfråganm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo88 yrkande8 och

1992/93:Jo92 yrkande4,

18. beträffande miljöklassystem för motorfordonm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo88 yrkandena9

och10, 1992/93:Jo630 yrkande25 i motsvarande del och

1992/93:T216 yrkande10,

res. 7 (s)

19. beträffande avgasutsläpp från traktorer,

arbetsredskapm.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo676 yrkandena2 och3,

20. beträffande metanutsläpp från deponier

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo88 yrkande4,

21. beträffande ändringar av Montrealprotokollet

att riksdagen godkänner 1992års ändringar av

Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet,

22. beträffande styrmedel för HCFCm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo88 yrkandena11 och

12 och 1992/93:Jo630 yrkande17,

res. 8 (s)

23. beträffande kärntekniskt samarbetem.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:U237, 1992/93:U243 och

1992/93:U603 yrkande2,

men. (v) - delvis

24. beträffande samordning av arbetsmarknadspolitiska

åtgärder och miljöåtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo86 yrkande11 och

1992/93:U656 yrkandena10, 12 och 13,

res. 9 (nyd)

25. beträffande prioritering av åtgärderna

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:U656 yrkande11,

26. beträffande en redovisning av miljösamarbetet med de

baltiska staterna

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo86 yrkande10,

1992/93:Jo643 yrkande2 och 1992/93:U656 yrkande8,

res. 10 (s)

27. beträffande en multilateral fond

att riksdagen avslår motion 1992/93:U656 yrkande7,

res. 11 (nyd)

28. beträffande biståndets utformningm.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo631 yrkandena6 och7,

29. beträffande utsläppsramar

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo86 yrkande9,

res. 12 (s)

men. (v) - delvis

30. beträffande ett heltäckande åtgärdsprogram

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo643 yrkande1,

31. beträffande Östersjösamarbetets utformningm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo630 yrkande9,

1992/93:Jo631 yrkande2 och 1992/93:U283 yrkande6,

res. 13 (s)

men. (v) - delvis

32. beträffande ett nytt anslag till åtgärder för

miljöanpassad energiförsörjning i Baltikumm.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo86 yrkande12,

res. 14 (s)

men. (v) - delvis

33. beträffande fortsatt internationellt arbete på

klimatområdetm.m.

att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen i övrigt

anförts om det fortsatta internationella arbetet på

klimatområdet, forskning och utveckling, trafikfrågor, åtgärder

mot metan, dikväveoxid och andra växthusgaser, vissa

avfallsfrågor samt åtgärder till skydd mot ozonskiktet,

34. beträffande anslag till miljöinsatser i

Östersjöregionen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Jo86 yrkande13 till Miljöinsatser i

Östersjöregionen för budgetåret 1993/94 under fjortonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 122500000kr,

res. 15 (s) - villk.

men. (v) - delvis

35. beträffande anslag till utredningarm.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Jo86 yrkande14 till

Utredningarm.m. för budgetåret 1993/94 under fjortonde

huvudtiteln anvisar ett belopp som är 5000000kr högre än

vad som tidigare har anvisats av riksdagen (prop.1992/93:100,

bil.15, JoU12, rskr.243),

res. 16 (s) - villk.

men. (v) - delvis

36. beträffande bidrag till internationellt samarbete kring

den byggda miljönm.m.

att riksdagen till Bidrag till internationellt samarbete

kring den byggda miljönm.m. för budgetåret 1993/94 under

fjortonde huvudtiteln anvisar ett belopp som är 5000000kr

högre än vad som tidigare har anvisats av riksdagen (prop.

1992/93:100, bil.15, BoU14, rskr.217),

37. beträffande Sveriges deltagande i det internationella

arbetet på trafikområdet

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo86 yrkande8 och

1992/93:U656 yrkande1,

res. 17 (s)

res. 18 (nyd)

men. (v) - delvis

38. beträffande reducering av koldioxidutsläppen inom

transportsektornm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo88 yrkandena14 och

16, 1992/93:Jo92 yrkande3 och 1992/93:Jo703 yrkande 3,

39. beträffande skärpta regler för svavelhaltm.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo703 yrkande2,

res. 19 (s)

40. beträffande miljöanpassade hastighetsregler

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo88 yrkande19,

41. beträffande skattesystemet för tjänstebilarm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo88 yrkande18 och

1992/93:Jo91 yrkande6,

42. beträffande avvecklingsplan för blyad bensinm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo630 yrkande26,

1992/93:Jo657, 1992/93:Jo668 och 1992/93:T219 yrkande5,

res. 20 (s)

men. (v) - delvis

43. beträffande miljöklassystem för bensinm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo630 yrkande25 i

återstående del och 1992/93:Jo641,

men. (v) - delvis

44. beträffande miljöanpassade drivmedel

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo87 yrkande2,

1992/93:Jo632 och 1992/93:T208 yrkande18,

men. (v) - delvis

45. beträffande tunga fordon och arbetsmaskiner

att riksdagen avslår motion 1992/93:T208 yrkande19,

men. (v) - delvis

46. beträffande en avgasreningsanordning för

eftermontering

att riksdagen avslår motion 1992/93:U656 yrkande6,

res. 21 (nyd)

47. beträffande ytterligare insatser för utveckling av el-

och hybridfordon

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo88 yrkande13,

res. 22 (s) - motiv.

48. beträffande ett system med nollemissionsfordon

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo624,

res. 23 (nyd)

49. beträffande minskning av utsläppen från fartygm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo631 yrkandena3

och4 och 1992/93:Jo675 yrkandena7 och8,

50. beträffande inrättande av en naturvårdsfond

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo675 yrkande9,

51. beträffande anslag till Östersjösamarbetet om trafik och

miljö

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Jo86 yrkande15 till

Östersjösamarbetet om trafik och miljö för budgetåret

1993/94 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 15000000kr,

res. 24 (s) - villk.

men. (v) - delvis

52. beträffande bidrag till forskning om el- och

hybridfordon

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Jo86 yrkande16 till Bidrag till

forskning om el- och hybridfordon för budgetåret 1993/94 under

sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

9000000kr,

res. 25 (s) - villk.

men. (v) - delvis

53. beträffande en strategi för reducering av

koldioxidutsläppen inom transportsektornm.m.

att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen i övrigt

anförts om en strategi för reducering av koldioxidutsläppen inom

transportsektorn, ekonomiska styrmedel, forsknings-,

utvecklings- och demonstrationsverksamhet rörande användning av

biomassebaserade motoralkoholer och biogas samt åtgärder inom

sjöfarten och luftfarten,

54. beträffande ersättande av fossila bränslen/kärnkraft med

skogsbränsle

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo89 yrkande1,

res. 26 (s)

55. beträffande integration av biobränsleproduktionen i

jordbruksproduktionenm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo83 och 1992/93:Jo88

yrkande15,

56. beträffande höjda miljökrav för små biobränslebaserade

anläggningar

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo86 yrkande3 och

1992/93:Jo630 yrkande28,

res. 27 (s)

men. (v) - delvis

57. beträffande jordbrukets och skogsbrukets betydelse för

ett förbättrat klimat

att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen i övrigt

anförts om jordbruket och skogsbruket som en resurs för att

förbättra klimatförhållandena och om ett utvecklingsprogram för

minskat kolväteutsläpp från vedeldning i småhus,

58. beträffande svenska insatser på energiområdet i bl.a.

Baltikum och Östeuropa

att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslås om

svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för

energieffektivisering och förnybara energislag,

59. beträffande anslag till åtgärder för

energieffektiviseringarm.m. i bl.a. Östeuropa och

Baltikum

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Jo86 yrkande19 till Åtgärder för

energieffektiviseringarm.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum

för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 95000000kr.

res. 28 (s) - villk.

men. (v) - delvis

Stockholm den12 maj1993

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar

Virgin (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke Selberg (s), Lennart

Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Max

Montalvo (nyd), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka

Bohlin (s), Patrik Norinder (m), Lennart Fremling (fp), Berndt

Ekholm (s) och CarlOlov Persson (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Ambitionsnivån i den nationella klimatpolitiken (mom.3)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.21

börjar med "Som anförts" och slutar med "anses tillgodosett"

bort ha följande lydelse:

Under den senaste 20-årsperioden har de svenska

koldioxidutsläppen minskat med ca40%. Härutöver har Sverige,

vilket också framhålls i propositionen, infört en

koldioxidbeskattning som ligger väsentligt högre än den

föreslagna nivån inom EG. I den allmänna debatten har förekommit

den uppfattningen att Sverige bör avvakta införande av åtgärder

som ger motsvarande effekter i övriga OECD-länder innan beslut

fattas om höjning av ambitionsnivån i den nationella

klimatpolitiken. Utskottet ansluter sig till denna uppfattning

och anser att Sverige inte för närvarande bör besluta om en

ensidigt höjd ambitionsnivå på området till nackdel för landets

näringsliv och konkurrenskraft i förhållande till OECD och EG.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo90 yrkande1 bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande ambitionsnivån i den nationella

klimatpolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo90 yrkande1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Koldioxidbeskattningenm.m.(mom.9, motiveringen)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt

Ekholm(alla s) anser

att den del av utskottets yttrande som på s.23 börjar med "I

enlighet" och på s.24 slutar med "anses tillgodosedda" bort ha

följande lydelse:

I enlighet -- -- -- (=utskottet) -- -- -- biobränslebaserad

elproduktionskapacitet. Goda skäl talar således enligt

utskottets mening för införande av en koldioxidskatt. Samtidigt

kan utskottet konstatera att regeringen, med hänvisning till

fortsatt beredning av frågan, avstår från att lägga fram förslag

om en sådan skatt. Utskottet har inhämtat att frågan om

beskattning av kraftvärme är föremål för översyn inom en

särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet. Därvid torde enligt

utskottets mening de olika förslag om koldioxid- och

energibeskattning som framförs i motionerna Jo87 och Jo88 komma

att övervägas. I avvaktan på resultatet av gruppens arbete

avstyrker utskottet motionerna Jo87 yrkandena3 och4, Jo88

yrkandena3, 7 och20 i den mån motionsyrkandena inte kan

anses tillgodosedda.

Med vad utskottet anfört ovan avstyrks även motion Jo90

yrkande2.

3. Koldioxidbeskattningenm.m.(mom.9)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.23

börjar med "I enlighet" och slutar med "yrkande2" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i motion Jo90 finns skilda ståndpunkter när det

gäller frågan om koldioxidskatt på elproduktion. I sina

yttranden över Biobränslekommissionens förslag om en

koldioxidskatt på 8öre per kg koldioxid framhåller flera

remissinstanser att införande av en sådan skatt skulle störa det

nordiska kraftutbytet och verka prishöjande på den svenska

elmarknaden. Också regeringen uttrycker tveksamhet härvidlag och

anser att frågan bör beredas ytterligare inom regeringskansliet.

I likhet med motionären i motion Jo90 ställer sig även utskottet

mycket tveksamt till att mot denna bakgrund redan nu inta en

positiv hållning i frågan. Beslut om införande av en

koldioxidskatt bör därför anstå. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo90 yrkande2 bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande koldioxidbeskattningen

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo90 yrkande2

och med avslag på motionerna 1992/93:Jo86 yrkande6,

1992/1993:Jo87 yrkandena3 och4 och 1992/93:Jo88

yrkandena3, 7 och20 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

4. Koncessionsnämndens prövning (mom.10)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt

Ekholm(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.24

börjar med "Miljöskyddskommittén har" och slutar med

"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Miljöskyddskommittén har -- -- -- (=utskottet) -- -- -- i

regeringskansliet. Därmed finner utskottet motion Jo86

yrkande7 i denna del tillgodosedd. Härutöver vill utskottet

anföra följande. De energiintensiva företagen kan i många fall

vidta åtgärder som är mer effektiva från miljösynpunkt och som

medför lägre marginalkostnader än motsvarande åtgärder inom

andra samhällssektorer när det gäller utnyttjande av energin.

Därför vore det enligt utskottets mening otillfredsställande om

en sänkning av koldioxidskatten tillsammans med befrielse från

energiskatt skulle innebära att dessa samhällsekonomiskt

lönsamma åtgärder inte skulle komma att vidtas. Som anförs i

motion Jo86 bör i Koncessionsnämndens tillståndsprövning även

koldioxidutsläppen granskas. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag härom. Vad utskottet anfört med anledning

av motion Jo86 yrkande7 bör ges regeringen till känna. Med det

anförda finner utskottet motion Jo88 yrkande17 tillgodosett.

Motionsyrkandet bör inte medföra någon ytterligare åtgärd från

riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande Koncessionsnämndens prövning

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo86 yrkande7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1992/93:Jo88 yrkande17,

5. En studie av klimatförändringarna (mom.12)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt

Ekholm(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.26

börjar med "I likhet" och slutar med "utskottet anfört" bort ha

följande lydelse:

Det internationella arbetet på klimatområdet måste enligt

utskottets mening prioriteras även i framtiden. Det

vetenskapliga arbetet måste få fortsatt stöd, samtidigt som

Sverige driver klimatfrågorna både nationellt och

internationellt. Därför bör regeringen ta initiativ till en

studie av hur enskilda länder kommer att påverkas av de befarade

klimatförändringarna. Studien bör även omfatta de anpassningar

som kan komma att krävas vad gäller t.ex. jordbruket. Bl.a. bör

effekterna av konkreta utsläppsminskningar studeras. Studien bör

kunna ligga till grund för åtgärdsstrategier på klimatområdet,

exempelvis inom ramen för IPCC och INC (International

Negotiation Committee). Som anförs i motion Jo86 bör studien

styras av en internationell eller regional samordningsgrupp,

bestående av forskare, beslutsfattare, industriledare och

företrädare för miljörörelsen. Gruppen bör ha som målsättning

att lägga fram förslag om globala och regionala åtgärder och

förankra dessa på hög nivå i de olika länderna. Den av

regeringen föreslagna vetenskapliga samordningsgruppen för

klimatrelaterad forskning och utveckling betraktar utskottet som

en nationell del i den av utskottet föreslagna internationella

gruppen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo86

yrkande1 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande en studie av klimatförändringarna

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo86 yrkande1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Miljösatsningar i Östersjöområdet (mom.16)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.28

börjar med "Våren1992" och slutar med "anses tillgodosett"

bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Fi211 importerar Sverige 85--90% av

luft- och vattenföroreningarna. Miljöproblemen är globala, och

det är enligt utskottets mening i den andan som miljöarbetet

skall bedrivas. För Sveriges del är det fråga om att på

miljöområdet framför allt bistå de baltiska länderna och

Östeuropa. Det anförda innebär att utskottet ansluter sig till

motion Fi211 yrkande27 att de svenska miljösatsningarna i

första hand bör inriktas mot våra grannar i Östersjöregionen.

Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande miljösatsningar i Östersjöområdet

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Fi211

yrkande27 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Miljöklassystem för motorfordonm.m. (mom.18)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.31

börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "Motionsyrkandena

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter -- -- -- (=utskottet) -- -- -- behöva

utökas. Enligt utskottets mening har detta visat sig var fallet.

Det kan konstateras att Sveriges beslut att som första land i

Europa införa skärpta krav för minskning av utsläppen av

kolväten och kväveoxider har haft en pådrivande effekt i dessa

frågor. Enligt utskottets mening krävs ett intensivt

internationellt arbete för att öka ansträngningarna för

framtagande av bättre miljöanpassade fordon. I detta arbete bör

Sverige spela en pådrivande roll. Som anförs i motionerna Jo630

och T216 bör regeringen därför redan nu förbereda nästa steg i

miljöklassningssystemet. När en ny obligatorisk miljöklass avses

införas år1996 bör systemet tillföras ytterligare en klass,

mellan klasserna1 och2, med mer avancerad kravprofil. I

systemet bör inordnas fordon som kan drivas med mindre

miljöpåverkande bränslen. Härigenom kan de skärpta krav som bör

införas vid sekelskiftet förberedas och få en tidigare

genomslagskraft. Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna Jo630 yrkande25 (delvis) och T216 yrkande10 bör

ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet

motion Jo88 yrkandena9 och10 i den mån motionsyrkandena inte

kan anses tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under18 bort ha följande

lydelse:

18. beträffande miljöklassystem för motorfordonm.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo630

yrkande25 i motsvarande del och 1992/93:T216 yrkande10 och

med avslag på motion 1992/93:Jo88 yrkandena9 och10 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Styrmedel för HCFCm.m. (mom.22)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.33

börjar med "Utskottet har inhämtat" och på s.34 slutar med

"anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:

Utskottet har -- -- -- (=utskottet) -- -- -- i

regeringskansliet. I likhet med motionärerna i motion Jo630

anser utskottet att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag

om införande av en skatt på HCFC i enlighet med vad som förordas

i Naturvårdsverkets rapport. Vad utskottet anfört med anledning

av motionens yrkande17 bör ges regeringen till känna. Med det

anförda finner utskottet syftet med motion Jo88 yrkande11 i

väsentliga delar tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte

föranleda någon riksdagens vidare åtgärd. Utskottet är däremot

inte berett att tillmötesgå förslaget i motion Jo88 yrkande12.

Motionsyrkandet avstyrks.

dels att utskottets hemställan22 under bort ha följande

lydelse:

22. beträffande styrmedel för HCFCm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo630

yrkande17 och med avslag på motion 1992/93:Jo88 yrkande12

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1992/93:Jo88 yrkande11,

9. Samordning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och

miljöåtgärderm.m.(mom.24)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.39

börjar med "I likhet" och slutar med "anses tillgodosedda" bort

ha följande lydelse:

I likhet -- -- -- (=utskottet) -- -- -- svenska småföretagare.

Likaså bör man överväga att ta till vara den yrkeskunskap som

finns hos arbetslösa svenskar genom att låta yrkesskickliga

arbetslösa delta i lämpliga projekt inom ramen för det svenska

miljöprogrammet för Östersjöområdet. Som anförs i motionen bör

Sverige även öppna sina gränser för lärlingar från länderna i

Baltikum. Vad utskottet anfört med anledning av motion U656

yrkandena10, 12 och13 bör ges regeringen till känna. Med vad

utskottet i tillämpliga delar anfört finner utskottet syftet

med motion Jo86 yrkande11 i allt väsentligt tillgodosett.

Motionsyrkandet bör inte påkalla någon riksdagens vidare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande samordning av arbetsmarknadspolitiska

åtgärder och miljöåtgärderm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:U656

yrkandena10, 12 och13 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd

motion 1992/93:Jo86 yrkande11,

10. En redovisning av miljösamarbetet med Baltikum (mom.26)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.40

börjar med "Jordbruksutskottet gör" och slutar med "anses

tillgodosedda" bort ha följande lydelse:

Jordbruksutskottet gör -- -- -- (=utskottet) -- -- -- flertal

myndigheter. Antalet ansvariga företrädare för staten är således

ansenligt. Detta bidrar enligt utskottets mening till att skapa

osäkerhet och dålig effektivitet, särskilt som dessutom oklara

ansvarsförhållanden råder. Som framhålls i motion Jo86 förstärks

problemen av bristande överblick och avsaknad av en effektiv

samordning. Detta är enligt utskottets mening mycket olyckligt,

eftersom ett sammanhållet program, i enlighet med motionen, är

angeläget för en framgångsrik Östeuropapolitik. Inom ramen för

ett sådant program bör enligt utskottet en miljöanpassad

energiförsörjning och andra miljöåtgärder utvecklas och

genomföras. Liksom motionärerna ser utskottet med oro att de

medel som riksdagen våren 1992 anvisade för satsningen i

Östeuropa splittras på en rad anslag, vilket innebär att

utfallet av anslagna medel blir sämre. En mer sammanhållen

strategi för de svenska insatserna i Östeuropa och de baltiska

staterna, byggd på internationell samverkan, är en nödvändig

förutsättning för effektivitet i biståndsarbetet. Inom ramen för

en sådan strategi måste alternativ till befintliga miljöfarliga

anläggningar tas fram, ett nytt miljöanpassat energisystem

utvecklas och omfattande åtgärder för energieffektivisering

vidtas. Även om en mer sammanhållen och koncentrerad svensk

insats blir mer kostnadseffektiv än den nuvarande, utgår

utskottet från att insatserna måste utökas framöver och

ytterligare medel anvisas. Med detta uttalande ansluter sig

utskottet till motion Jo86 yrkande10 att regeringen snarast

bör återkomma till riksdagen med en redovisning av hur

åtgärderna för en miljöanpassad energiförsörjning fortskrider.

Härutöver bör regeringen redovisa hur anslagna medel för

samarbetet med Östeuropa har använts. Utskottet förutsätter att

regeringen därvid beaktar de synpunkter som förs fram i

motionen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo86

yrkande10 bör ges regeringen till känna. Med det anförda

avstyrker utskottet motion U656 yrkande8 i den mån

motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under26 bort ha följande

lydelse:

26. beträffande en redovisning av miljösamarbetet med de

baltiska staterna

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo86 yrkande10

och med avslag på motionerna 1992/93:Jo643 yrkande2 och

1992/93:U656 yrkande8 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

11. En multilateral fond(mom.27)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.40

börjar med "Med anledning" och slutar med "anses tillgodosett"

bort ha följande lydelse:

I juli1992 inleddes arbetet med att skapa en multilateral

mekanism för att komplettera de bilaterala insatserna för

förbättrad kärnsäkerhet i Central- och Östeuropa. Mekanismens

syfte skall vara att åtgärda omedelbara behov av insatser för

att förbättra säkerheten vid kärnkraftverken i regionen. Som

anförs i motion U656 är det angeläget att Sverige verkar för att

en multilateral fond tillskapas för detta ändamål. Genom en

sådan fond kan bl.a. akuta säkerhetsbehov som faller utanför

redan existerande bilaterala stödprogram finansieras. Vad

utskottet anfört med anledning av motion U656 yrkande7 bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under27 bort ha följande

lydelse:

27. beträffande en multilateral fond

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:U656 yrkande7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Utsläppsramar (mom.29)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.41

börjar med "Frågan om" och slutar med "anses tillgodosedd" bort

ha följande lydelse:

Frågan om -- -- -- (=utskottet) -- -- -- administrativt

styrmedel. Höga kostnader för att minska koldioxidutsläppen kan

undvikas om arbetet inriktas på reducering av de utsläpp som

kostar minst att åtgärda. Den extremt dåliga hushållningen med

energi i Central- och Östeuropa innebär att marginalkostnaden

för reduktion av utsläppen i regionen är väsentligt lägre än vad

som gäller för motsvarande åtgärder i Sverige. Förutsättningen

för att de svenska insatserna för minskning av

koldioxidutsläppen i de baltiska staterna och andra delar av

Östersjöområdet skall kunna ge avsett resultat är emellertid

att samarbetet sker i kontrollerade former. Därför måste såväl

Sverige som övriga samarbetsparter sätta bindande "tak" för de

samlade utsläppen vid olika tidpunkter. Härvid måste givetvis

ambitionen vara en väsentlig reduktion av utsläppen. Mycket

talar enligt utskottets mening för att samarbetet i så hög

utsträckning som möjligt bör ske på företagsnivå och med svenska

energiföretag som drivande kraft. För att så skall kunna ske,

behövs tydliga signaler. En modell där berörda företag ges

incitament att själva agera har enligt utskottets mening många

fördelar. Det beskrivna systemet med en s.k. miljöbubbla innebär

att de deltagande länderna anger ett bindande "tak" för

utsläppen, under vilket sedan bl.a. energiföretagen kan överlåta

utsläppskvoter. Som anförs i motion Jo86 kräver utformandet av

ett system med utsläppsramar ingående kunskap om förhållandena i

de deltagande länderna. Det bör enligt utskottet ankomma på den

i propositionen aviserade utredningen att utforma förslag härom.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo86 yrkande9 bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under29 bort ha följande

lydelse:

29. beträffande utsläppsramar

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo86 yrkande9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Östersjösamarbetets utformningm.m. (mom.31)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.41

börjar med "Hösten1992" och på s.42 slutar med "riksdagens

sida" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo630 måste de fortsatta insatserna i

Central- och Östeuropa ske samordnat och i stor utsträckning på

multilateral bas. NEFCO:s möjligheter till finansiering av olika

insatser bör stärkas, och insatserna bör också kunna finansieras

via EBRD. Denna mer direkta form av stöd är enligt utskottets

mening ofta mer effektiv, eftersom alltför många bilaterala

överföringar kan leda till felprioriteringar. Det bör vidare

betonas att, av effektivitetsskäl, mottagarlandet bör avgöra

vilka insatser som bör komma i fråga. Som anförs i motionen bör

de myndighetsanknutna insatserna byggas ut inom områdena

miljöövervakning och kärnsäkerhet. Även kunskapsöverföring,

bl.a. på kommunal nivå, bör stimuleras. Sverige bör också

förmedla kunskap om hur en marknadsekonomi skall byggas upp på

en socialt och ekologiskt ansvarsfull grund. Det av BITS

finansierade strategiska miljösamarbetet med Polen är också en

värdefull form av insatser som måste fortsätta. Utskottet vill i

sammanhanget upprepa sin tidigare inställning att förhållandena

i regionen samtidigt kräver, att miljöinsatser kan påbörjas

snarast och utan hinder av att finansieringsfrågorna inte har

hunnit lösas (1992/93:Jou11). Vad utskottet anfört med anledning

av motion Jo630 yrkande9 bör ges regeringen till känna. Med

det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo631 yrkande2 och

U283 yrkande6 i den mån motionsyrkandena inte kan anses

tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under31 bort ha följande

lydelse:

31. beträffande Östersjösamarbetets utformningm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo630 yrkande9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1992/93:Jo631

yrkande2 och 1992/93:U283 yrkande6,

14. Ett nytt anslag till åtgärder för miljöanpassad

energiförsörjning i Baltikum(mom.32)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.42

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande12" bort ha

följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion Jo86 anser utskottet att

det nuvarande samarbetet med Östeuropa och de baltiska staterna

kan beskrivas som oöverskådligt och svårgripbart. Anslagna medel

utnyttjas ineffektivt. För att de svenska insatserna skall kunna

få önskad effekt krävs därför en betydligt mer sammanhållen

strategi än den som föreslås av regeringen. Insatserna under de

närmaste budgetåren bör därför koncentreras till några

begränsade områden. Som exempel på åtgärder kan nämnas byggandet

av ett biobränslebaserat kraftvärmeverk i någon av de baltiska

staterna och åtgärder för förbättrad hushållning med olja och

andra bränslen. Insatserna bör vidare koncentreras till större

tätorter inom ett begränsat geografiskt område, så att man inom

ramen för projektet kan studera effekterna av energianvändningen

och förutsättningarna för att ta till vara den inhemska

kompetensen på resp. område. Satsningen inom ramen för ett

samlat program för Östeuropapolitiken bör vara långsiktig och

omfattande och inbegripa en miljöanpassad energianvändning. Den

bör vidare stimulera inhemsk produktion och grundas på god

resurshushållning och energieffektiv teknik i syfte att minska

kostnaderna och användningen av fossila bränslen. Som föreslås i

motionen bör därför åtgärderna samordnas inom en effektiv

organisation med tillgång till diplomatisk, teknisk och

ekonomisk expertis. För att den kompetens som finns hos

myndigheter, företag och organisationer skall kunna utnyttjas på

ett så effektivt sätt som möjligt, bör organisationen även

präglas av flexibilitet. I enlighet med motionen bör ett nytt

övergripande anslag för Åtgärder för miljöanpassad

energiförsörjning i Östeuropa och Baltikum inrättas och för

ändamålet bör anvisas 221miljoner kronor under fjortonde

huvudtiteln. Anslaget bör finansieras genom omdisponeringar av

flertalet av de i propositionen föreslagna anslagen. Utskottet

tillstyrker således motion Jo86 yrkande12.

dels att utskottets hemställan under32 bort ha följande

lydelse:

32. beträffande ett särskilt anslag för åtgärder för

miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo86 yrkande12

till Åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum

för budgetåret 1993/94 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 221000000kr i enlighet med vad som

anförs i motionen,

15. Anslag till miljöinsatser i Östersjöregionen (mom.34)

Under förutsättning av bifall till reservation 14

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.42

börjar med "Utskottet har ovan" och slutar med "yrkande13"

bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslår regeringen att 122,5miljoner kronor

för budgetåret 1993/94 anvisas under ett nytt anslag, benämnt

Miljöinsatser i Östersjöregionen. Utskottet har på annan plats i

detta betänkande (res.14) anslutit sig till

Socialdemokraternas förslag om en betydligt mer sammanhållen

strategi för miljösamarbetet i Baltikum. I enlighet härmed

föreslår utskottet i det följande vissa omdisponeringar av

regeringens förslag om medelsanvisning för ovan angivet ändamål

(res.16, 24, 25 och28). Under förevarande anslag innebär

detta att utskottet ansluter sig till motion Jo86 yrkande13

att en del av de medel som regeringen föreslår anvisade bör

överföras till det i motionen förordade nyinrättade anslaget för

miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum.

dels att utskottets hemställan under34 bort ha följande

lydelse:

34. beträffande anslag till miljöinsatser i

Östersjöregionen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1992/93:Jo86 yrkande13 till Miljöinsatser

i Östersjöregionen för budgetåret 1993/94 under fjortonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 105500000kr,

16. Anslag till utredningarm.m.(mom.35)

Under förutsättning av bifall till reservation 14

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.43

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande14" bort ha

följande lydelse:

I enlighet med utskottets ställningstagande ovan (res.14)

ansluter sig utskottet även till yrkande14 i motion Jo86.

Detta innebär att de medel som regeringen föreslår anvisade

under förevarande anslag bör överföras till det i motionens

yrkande12 begärda anslaget för miljöanpassad energiförsörjning

i Baltikum.

dels att utskottets hemställan under35 bort ha följande

lydelse:

35. beträffande anslag till utredningarm.m.

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo86 yrkande14

avslår regeringens förslag såvitt avser anslag till

utredningarm.m.,

17. Sveriges deltagande i det internationella arbetet på

trafikområdet (mom.37)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.44

börjar med "Utskottet välkomnar" och slutar med "Motionsyrkandet

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Inledningsvis finner utskottet det tillfredsställande att

trafikens miljöproblem prioriteras i EG:s s.k. vitbok om

trafikpolitiken. Enligt rapporten bör bl.a. ekonomiska styrmedel

tillämpas. I sammanhanget vill utskottet även erinra om det

arbete som pågår inom EG-kommissionen med ett förslag om

direktiv för koldioxidutsläpp från personbilar. Sådana regler är

enligt utskottets mening en möjlig åtgärd för att minska

vägtrafikens bidrag till utsläppen. Det är givet att sådana

regler får störst effekt om de samordnas mellan olika länder,

varför en samordning med EG är viktig. Inom EG har en

arbetsgrupp det senaste året arbetat med att utforma ett system

med en kombination av normer för högsta energiförbrukning och

ekonomiska styrmedel. Medlemsländerna har emellertid inte kunnat

enas om beskattningens utformning. Som anförs i motion Jo86 bör

Sverige delta aktivt i detta arbete och verka för att EG väljer

ett flexibelt och kostnadseffektivt system och att normen eller

differentieringen utformas så att den genomsnittliga

förbrukningen av fossila bränslen till år2005 kan minska med

ca40%. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo86

yrkande8 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under37 bort ha följande

lydelse:

37. beträffande Sveriges deltagande i det internationella

arbetet på trafikområdet

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo86 yrkande8

och med avslag på motion 1992/93:U656 yrkande1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Sveriges deltagande i det internationella arbetet på

trafikområdet (mom.37)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.44

börjar med "På annan" och slutar med "yrkande1" bort ha

följande lydelse:

Det kan i dag konstateras att en av de främsta orsakerna till

den s.k. drivhuseffekten, med undantag av energiproduktionen, är

utsläppen av drivhusgaser från petroleumdrivna fordon. Som

anförs i motion U656 bör Sverige därför aktivt verka för nya

internationella regler om höjd miljöstandard för motorfordon.

Syftet bör vara att påskynda förnyelsetakten av fordonsparken så

att 50% av världens fordon snarast möjligt blir försedda med

katalysatorer. Vad utskottet anfört med anledning av motion U656

yrkande1 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under37 bort ha följande

lydelse:

37. beträffande Sveriges deltagande i det internationella

arbetet på trafikområdet

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:U656 yrkande1

och med avslag på motion 1992/93:Jo86 yrkande8 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Skärpta regler för svavelhaltm.m. (mom.39)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.45

börjar med "Med vad" och slutar med "yrkande2" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i motion Jo703 är miljösituationen i Västsverige

fortfarande mycket allvarlig. Försurningens effekter påverkar

skogens tillstånd mycket negativt. Importen av försurande ämnen

måste minska samtidigt med de inhemska utsläppen av svavel- och

kväveoxider. Därför bör kraven på högsta svavelhalt skärpas

ytterligare med början i Västsverige till maximalt 0,1%

svavel. Vidare bör miljökrav införas för arbetsmaskiner och

fritidsbåtar och utsläppskraven skärpas för arbetsfordon och

tunga fordon. Miljöklassindelningen av dieselbränsle bör

kompletteras med ytterligare en miljöklass. I tätorter bör ett

centralt riktvärde fastställas för högsta halt av flyktiga

organiska ämnen. Vad utskottet anfört med anledning av motion

Jo703 yrkande2 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under39 bort ha följande

lydelse:

39. beträffande skärpta regler för svavelhaltm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo703 yrkande2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Avvecklingsplan för blyad bensinm.m. (mom.42)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.47

börjar med "Inledningsvis kan" och på s.48 slutar med "vidare

åtgärd" bort ha följande lydelse:

Inledningsvis kan -- -- -- (= utskottet) -- -- -- för

närvarande. Det kan konstateras att betydligt renare bränslen än

tidigare nu introduceras på marknaden och att

miljöklassindelning och differentierad beskattning av brännoljor

har gett en snabb och positiv miljöeffekt. Utskottet anser i

likhet med vad som anförs i motion Jo630 yrkande 26 att det vore

önskvärt att så snart som möjligt få bort den blyade bensinen

från marknaden. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till

riksdagen med en avvecklingsplan för blyad bensin. Utskottet

utgår härvid från att utbytet av bly mot andra tillsatser i

bensinen sker på ett sådant sätt att den från hälso- och

miljösynpunkt önskade förbättringen säkerställs. Vad utskottet

anfört med anledning av motion Jo630 yrkande 26 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda finner

utskottet syftet med motionerna Jo657, Jo668 och T219 yrkande5

i allt väsentligt tillgodosett. Motionerna bör inte påkalla

någon riksdagens vidare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under42 bort ha följande

lydelse:

42. beträffande avvecklingsplan för blyad bensin

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo630

yrkande26 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna

1992/93:Jo657, 1992/93:Jo668 och 1992/93:T219 yrkande5,

21. En avgasreningsanordning för eftermontering (mom.46)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.49

börjar med "När det" och slutar med "som avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Mot bakgrund av det stora antalet utvecklingsländer torde, om

inte åtgärder vidtas, förnyelsen av världens fordonspark komma

att ta lång tid. Sverige har i dag kommit mycket långt när det

gäller utvecklingen av t.ex. nollemissionsfordon på den inhemska

marknaden. Vårt land kan därför aktivt medverka till en global

miljöförbättring genom att skapa nödvändiga förutsättningar för

en fortsatt utveckling av en enkel avgasreningsanordning för

eftermontering på alla typer av förbränningsmotorer. Denna

anordning bör sedan kunna säljas eller ges som bistånd inom

ramen för gällande budget. Vad utskottet anfört med anledning av

motion U656 yrkande6 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under46 bort ha följande

lydelse:

46. beträffande en avgasreningsanordning för

eftermontering

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:U656 yrkande6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Ytterligare insatser för utveckling av el- och

hybridfordon (mom.47, motiveringen)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm

(allas) anser

att den del av utskottets yttrande som på s.49 börjar med

"Utskottet kan" och på s. 50 slutar med "Motionsyrkandet

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan -- -- -- (=utskottet) -- -- -- att medverka.

Enligt utskottets mening tillkommer ansvaret för att finansiera

forskning och utveckling vad gäller produktion och introduktion

av el- och hybridfordon bilindustrin, som nu har inlett ett

långsiktigt arbete på området. Innan ställning tas till ett

eventuellt behov av statligt stöd bör resultatet av

bilindustrins åtgärder avvaktas. Med det anförda avstyrker

utskottet motion Jo88 yrkande13.

23. Ett system med nollemissionsfordon (mom.48)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.50

börjar med "Som framgår" och slutar med "anses tillgodosedd"

bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo624 bör ett system utarbetas för

nollemissionsfordon i de centrala delarna av tätorter med mer än

45000invånare. Systemet bör bygga på den redan införda

miljözonen i Göteborg. Detta system innebär förbud mot trafik i

särskilt miljökänsliga områden av tätorter med sådana

dieseldrivna bussar med en totalvikt över 3,5ton eller

dieseldrivna tunga lastbilar som enligt bilavgasförordningen

(1991:1481) tillhör en viss miljöklass. Systemet kan utvecklas

stegvis genom att t.ex. gälla lätta lastbilar och slutligen även

personbilar, där målet bör vara nollemissionsfordon till

år2007. För att förbättra förutsättningarna för fordon som

enligt detta system inte äger tillträde till tätorterna och för

att förhindra s.k. trafikinfarkter i de centrala områdena, bör

infartsparkeringar planeras samtidigt. Detta innebär att

planeringen av parkeringsplatser, kollektivtrafik och nya fordon

måste samordnas. Vad utskottet anfört med anledning av motion

Jo624 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under48 bort ha följande

lydelse:

48. beträffande ett system med nollemissionsfordon

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo624 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Anslag till Östersjösamarbetet om trafik och

miljö(mom.51)

Under förutsättning av bifall till reservation 14

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.50

börjar med "Utskottet har" och slutar med "regeringens förslag"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att åtgärder för att stärka kollektivtrafiken

bör vägas mot andra åtgärder inom ramen för det samlade program

som efterlyses i motion Jo86. Utskottet avstyrker således

propositionen i denna del.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.53

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande15" bort ha

följande lydelse:

I enlighet med utskottets ställningstagande ovan (res.14)

ansluter sig utskottet även till yrkande15 i motion Jo86.

Detta innebär att de medel som regeringen föreslår anvisade

under förevarande anslag bör överföras till det i motionens

yrkande12 förordade anslaget för miljöanpassad

energiförsörjning i Baltikum.

dels att utskottets hemställan under51 bort ha följande

lydelse:

51. beträffande anslag till Östersjösamarbetet om trafik och

miljö

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo86 yrkande15

avslår regeringens förslag såvitt avser anslag till

Östersjösamarbetet om trafik och miljö,

25. Bidrag till forskning om el- och hybridfordon (mom.52)

Under förutsättning av bifall till reservation 14

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.53

börjar med "I enlighet" och slutar med "16avstyrks" bort ha

följande lydelse:

I enlighet med utskottets ställningstagande ovan (res.14)

ansluter sig utskottet även till yrkande16 i motion Jo86.

Detta innebär att de medel som regeringen föreslår anvisade

under förevarande anslag bör överföras till det i motionens

yrkande12 förordade anslaget för miljöanpassad

energiförsörjning i Baltikum.

dels att utskottets hemställan under52 bort ha följande

lydelse:

52. beträffande bidrag till forskning om el- och

hybridfordon

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo86 yrkande16

avslår regeringens förslag såvitt avser bidrag till forskning om

el- och hybridfordon,

26. Ersättande av fossila bränslen/kärnkraft med

skogsbränsle(mom.54)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.54

börjar med "Produkter från" och på s.55 slutar med "avstyrks

således" bort ha följande lydelse:

Produkter från -- -- -- (=utskottet) -- -- -- av koldioxid.

Vårt land står i dag inför en betydande omställning av

energiproduktionen. Beslutet att avveckla kärnkraften och det

energipolitiska beslutet år1991 att ersätta fossila bränslen

med miljömässigt mer skonsamma ställer krav på alternativ

energiproduktion. Enligt utskottets mening skulle skogsnäringen

härvidlag kunna ge ett betydelsefullt bidrag genom att medverka

till att en ökad andel virke används som bränsle. När det gäller

utnyttjandet av skogsråvara för energiändamål har Sverige unika

förutsättningar att bli ett föregångsland. Vi har stora och

ökande tillgångar på virke, en väl utvecklad infrastruktur samt

kunskap, teknik och organisation för att vårda och skörda skogen

som en förnybar råvara. Det finns således enligt utskottets

mening många fördelar när det gäller att utveckla ett tredje

sortiment, dvs. bränsle, i vårt skogsbruk. Ett sortiment av

energived, baserat på den lågkvalitativa stamveden, skulle vara

till gagn för såväl skogsbruk som skogsindustri och stimulera en

god skogsskötsel och förbättrad ekonomi när det gäller

avverkning. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo89

yrkande1 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under54 bort ha följande

lydelse:

54. beträffande ersättande av fossila bränslen/kärnkraft med

skogsbränsle

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo89 yrkande1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Höjda miljökrav för små biobränslebaserade

anläggningar(mom.56)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.55

börjar med "I vårt" och på s. 56 slutar med "anses

tillgodosedda" bort ha följande lydelse:

I vårt -- -- -- (=utskottet) -- -- -- i träkolsgrillar.

Härtill kommer utsläppen av sot och tjära. Mot bakgrund av de

hälso- och miljöproblem som den småskaliga vedeldningen i

framför allt villapannor orsakar och med utgångspunkt i bl.a.

Naturvårdsverkets handlingsprogram bör, vilket anförs i

propositionen, ett uppdrag ges till Naturvårdsverket, NUTEK och

Statens provningsanstalt att utreda förutsättningarna för en

minskning av emissionerna av kolväten vid eldning av biobränslen

i villapannor, kaminer och liknande anläggningar. Flera

angelägna åtgärder kan emellertid vidtas redan nu. Det gäller

t.ex. att fastställa gränser för högsta tjärhalt i nya pannor,

så att nyinstallationer kan göras med miljögodkända pannor eller

braskaminer. Naturvårdsverket bör snarast och utan att avvakta

resultatet av utredningsarbetet utarbeta preliminära råd och

anvisningar om minskning av utsläppen av kolväten från små

biobränslebaserade anläggningar. Utskottet ansluter sig därmed

till motionerna Jo86 yrkande3 och Jo630 yrkande28. Vad

utskottet anfört med anledning av motionsyrkandena bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under56 bort ha följande

lydelse:

56. beträffande höjda miljökrav för små biobränslebaserade

anläggningar

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo86

yrkande3 och 1992/93:Jo630 yrkande28 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Anslag till åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i

bl.a. Östeuropa och Baltikum (mom.59)

Under förutsättning av bifall till reservation14

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.56

börjar med "Utskottet har" och slutar med "regeringens förslag"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning om angelägenheten av

åtgärder för energieffektivisering och ökat utnyttjande av

förnybara energislag i Östeuropa och de baltiska staterna.

Samtidigt anser emellertid utskottet att dessa åtgärder bör

samordnas med övriga åtgärder inom ramen för ett samlat anslag

för en miljöanpassad energiförsörjning i enlighet med motion

Jo86.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.57

börjar med "Som anförts" och slutar med "yrkande19" bort ha

följande lydelse:

I enlighet med utskottets ställningstagande ovan (res.14)

ansluter sig utskottet även till yrkande19 i motion Jo86.

Detta innebär att de medel som regeringen föreslår anvisade

under förevarande anslag bör överföras till det i motionens

yrkande12 förordade anslaget för miljöanpassad

energiförsörjning i Baltikum.

dels att utskottets hemställan under59 bort ha följande

lydelse:

59. beträffande anslag till åtgärder för

energieffektiviseringar i bl.a. Östeuropa och Baltikum

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo86 yrkande19

avslår regeringens förslag såvitt avser bidrag till åtgärder för

energieffektiviseringar i bl.a. Östeuropa och Baltikum,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Jan Jennehag(v) anför:

En nationell strategi för klimatpolitiken efter år2000

När det gäller åtgärder för påverkan på klimatet är det främst

utsläppen av koldioxid som måste minska. I stället föreslår

regeringen nu en rad åtgärder och tillåter förhållanden som

innebär höjning av utsläppsnivån. Vänsterpartiet anser att

Sveriges koldioxidutsläpp skall ha minskat med 20 % från år 2000

till år 2010. Regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag om en konkret aktionsplan för hur detta mål skall

uppfyllas. Riksdagen bör således bifalla motionerna Jo87

yrkande1 och Jo677 yrkandena2 och3 (Hemställan mom.5).

Koldioxidbeskattningenm.m.

Statens naturvårdsverk förordar i sitt åtgärdsprogram för

energisektorn bl.a. skatt på elproduktion med 8 öre perkg

koldioxid och höjning av skatten till 32 öre per kgkoldioxid

för den icke energiintensiva produktionen. Vänsterpartiet

motsatte sig riksdagens beslut om den nu gällande konstruktionen

av energi- och koldioxidskatterna och förordade högre nivåer och

ett mer enhetligt system. Vi kan dock acceptera

Naturvårdsverkets förslag som en etapp på väg mot ett enhetligt

system på 50-öresnivå.

Vid råjärnsframställning och pelletstillverkning i

järngruvorna används i dag rent kol som reduktionsmedel. En del

av de överskottsgaser som uppstår i dessa processer utnyttjas

för kraftvärmeproduktion. Det totala utsläppet av koldioxid från

denna verksamhet torde uppgå till ca10 % av de totala

koldioxidutsläppen i Sverige. Som framhålls i propositionen har

koldioxidutsläppen inom industrin minskat kraftigt de senaste

20åren, vilket främst är ett resultat av minskad

oljeanvändning. Eftersom kravet är att minska koldioxidutsläppen

ytterligare, måste emellertid också industrins utsläpp bli

föremål för granskning och åtgärder. Som miljöministern

framhåller är det från klimatsynpunkt inte något framsteg att

ersätta olja med kol i industriella tillämpningar. Om man

däremot ersätter kol med olja eller naturgas kan man uppnå

kraftiga minskningar av koldioxidutsläppen.

I början av 1980-talet diskuterades möjligheten att använda

gas från de norska fälten vid malmfältsgruvorna och vid

råjärnsproduktionen i Luleå. På många håll i världen används

också denna teknik. Om de högsvavliga restoljorna vid våra

raffinaderier togs om hand inom landet, förgasades och renades

från svavel m.m. skulle även lämplig gas för råjärnsproduktion

och pelletstillverkning kunna erhållas. Dessa oljor säljs nu

utomlands där de bidrar till försurning av lufthavet och de sura

regn som också faller över Sverige. Denna handel bör givetvis

upphöra snarast. Det framgår inte av propositionen om den ovan

beskrivna användningen av kol för framställning av pellets och

råjärn kommer att belastas med koldioxidskatt; metallurgisk

produktion skall tydligen även framgent vara skattebefriad.

Detta är inte rimligt. En skatt som stimulerar industrin att

söka efter bättre metoder och etablera samarbetsprojekt med

oljeindustrin för att ta till vara restoljor bör införas och

infogas i ett sammanhållet system. Ett första steg om en

koldioxidskatt om 5 öre per kilo vid användning av metallurgiskt

kol bör införas omedelbart.

Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att riksdagen bör

bifalla motion Jo87 yrkandena3 och4 (Hemställan mom.9).

Kärntekniskt samarbetem.m.

De miljöföroreningar som sprids från Murmanskregionen drabbar

givetvis i första hand landets egen befolkning, men med all

sannolikhet påverkas även de nordiska länderna avsevärt. Oron

för utsläpp av radioaktivitet från dumpat avfall är stor i

området. Vänsterpartiet anser att samarbetet i miljöfrågor när

det gäller detta område måste ges hög prioritet. Kartläggningen

av miljöstörningarna måste fördjupas, och kraftfulla insatser

för reduktion av utsläppen måste komma till stånd med ekonomiskt

stöd från andra länder och från internationella organ. En del av

de 56miljoner kronor som har reserverats för regeringens

disposition under anslaget G1 för samarbete med Central- och

Östeuropa måste tillföras miljösamarbetet i Barentsregionen.

Riksdagen bör således bifalla motion U603 yrkande2 (Hemställan

mom.23).

Utsläppsramar

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation nr12, med anledning av motion Jo86 yrkande9 ha

beslutat om tillkännagivande om förslag om utformande av ett

bilateralt eller multilateralt system med utsläppsramar

(Hemställan mom.29).

Östersjösamarbetets utformningm.m.

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation nr13, med anledning av motion Jo630 yrkande9 ha

beslutat om tillkännagivande om förslag om utformningen av

samarbetet för Östersjöns miljö (Hemställan mom.31).

Ett nytt anslag till åtgärder för miljöanpassad

energiförsörjning i Baltikumm.m.

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation nr14, med anledning av motion Jo86 yrkande12 ha

beslutat föreslå inrättande av ett nytt övergripande anslag för

åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum.

Utskottet borde vidare ha hemställt att riksdagen för budgetåret

1993/94 anvisar 221miljoner kronor under fjortonde huvudtiteln

att finansieras i enlighet med motionsyrkandet (Hemställan

mom.32).

Anslag till miljöinsatser i Östersjöregionen

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation nr15, tillstyrkt motion Jo86 yrkande13 att

riksdagen för budgetåret 1993/94 till miljöinsatser i

Östersjöregionen anvisar 105,5miljoner kronor (Hemställan

mom.34).

Anslag till utredningarm.m.

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation nr16, har tillstyrkt motion Jo86 yrkande14 att

riksdagen avslår regeringens förslag såvitt avser anslag till

Utredningarm.m. (Hemställan mom.35).

Sveriges deltagande i det internationella arbetet på

trafikområdet

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation nr17, med anledning av motion Jo86 yrkande8 ha

beslutat om tillkännagivande om ett aktivt svenskt deltagande i

det internationella arbetet med att införa ekonomiska styrmedel

i trafiken (Hemställan mom.37).

Avvecklingsplan för blyad bensinm.m.

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation nr20, med anledning av motionerna Jo630 yrkande 26

och T219 yrkande5 ha beslutat om tillkännagivande om en

avvecklingsplan för blyad bensin (Hemställan mom.42).

Miljöklassystem för bensinm.m.

Regering och riksdag bör i princip inte styra

industribranscher. Bilindustrin har emellertid avgörande

betydelse för många orter och för hela landets ekonomi, varför

samhället vid behov måste vidta åtgärder på detta område.

Vänsterpartiet föreslår att den svenska regeringen agerar på

samma sätt som de franska och tyska regeringarna. Dessa

regeringar har ställt krav på bilindustrin i resp. land. T.ex.

skall bilarna till år2005 ha en drivmedelsförbrukning på

0,5liter per mil, och de skall inom femår vara till

100%återvinningsbara. Vänsterpartiet anser att miljökrav bör

ställas även på den i vårt land kvarvarande bilindustrin.

Riksdagen bör således bifalla motion Jo641 (Hemställan

mom.43).

Miljöanpassade drivmedel

Forskning och utveckling av nya tekniker och nya drivmedel

måste stimuleras. De stöd som regeringen föreslår till sådan

FoU, bl.a. av hybridfordon, är alltför blygsamma. Vänsterpartiet

har föreslagit att medel från miljöavgifter skall fonderas för

att användas för utveckling av miljöanpassad produktion och

produkter. FoU-stöd bör också, för att bli riktigt effektivt,

samordnas med förslag om förbud mot fossila drivmedel. SL:s

projekt för satsning på etanoldrivna bussar, liksom andra

liknande projekt, bör tillföras erforderliga medel för att kunna

bedrivas som pilotprojekt. Omställningen till biobränslen kan

enligt vår mening med gott resultat förenas med omställningen i

jordbruks-, skogs- och energisektorerna. Kraven på

dieselbränslen måste kontinuerligt skärpas. Riksdagen bör

således bifalla motionerna Jo87 yrkande2 och T208 yrkande18

(Hemställan mom.44).

Tunga fordon och arbetsmaskiner

Vänsterpartiet anser att regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag om hur utsläppen från tunga fordon och

arbetsmaskiner/fordon skall minska. Riksdagen bör således

bifalla motion T208 yrkande19 (Hemställan mom.45).

Anslag till Östersjösamarbetet om trafik och miljö

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation nr24, har tillstyrkt motion Jo86 yrkande15 att

riksdagen avslår regeringens förslag såvitt avser anslag till

Östersjösamarbetet om trafik och miljö (Hemställan mom.51).

Bidrag till forskning om el- och hybridfordon

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation nr25, ha tillstyrkt motion Jo86 yrkande16 att

riksdagen avslår regeringens förslag såvitt avser bidrag till

forskning om el- och hybridfordon (Hemställan mom.52).

Höjda miljökrav för små biobränslebaserade anläggningar

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation nr27, med anledning av motionerna Jo86 yrkande3

och Jo630 yrkande28, ha beslutat om tillkännagivande om att

uppdraget att utreda förutsättningarna för en minskning av

emissionerna av kolväten vid eldning av biobränslen i bl.a.

villapannor utvidgas till att omfatta även andra föroreningar

såsom tjära och kvävedioxider (Hemställan mom.56).

Anslag till åtgärder för energieffektiviseringarm.m. i bl.a.

Östeuropa

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i

reservation nr28, ha tillstyrkt motion Jo86 yrkande19 att

riksdagen avslår regeringens förslag såvitt avser anslag till

åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Östeuropa

(Hemställan mom.59).

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom.5, 9, 23, 43, 44 och45 borde ha hemställt:

5. beträffande en nationell strategi för klimatpolitiken

efter år2000

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo87

yrkande1 och 1992/93:Jo677 yrkandena 2 och3 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts samt lämnar utan

vidare åtgärd motion 1992/93:Jo91 yrkande3,

9. beträffande koldioxidbeskattningen

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo87

yrkandena3 och4 och med avslag på motionerna

1992/93:Jo88 yrkandena3, 7 och20 och 1992/93:Jo90 yrkande2

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts samt

lämnar utan vidare åtgärd motion 1992/93:Jo86 yrkande6,

23. beträffande kärntekniskt samarbetem.m.

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:U603 yrkande2

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts samt

lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1992/93:U237 och

1992/93:U243,

43. beträffande miljöklassystem för bensinm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo641 och med

avslag på motion 1992/93:Jo630 yrkande25 i återstående del som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

44. beträffande miljöanpassade drivmedel

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo87

yrkande2 och 1992/93:T208 yrkande18 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts samt lämnar utan vidare

åtgärd motion 1992/93:Jo632,

45. beträffande tunga fordon och arbetsmaskiner

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:T208 yrkande9

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

Särskilt yttrande

Stabilisering av koldioxidutsläppen(mom.4)

CarlOlov Persson(kds) anför:

Forskningsrapporter slår larm om växthusgasernas skadliga

effekt på miljön. Det kan konstateras att de alltför stora

utsläppen av i och för sig nyttig koldioxid kommer att ge upphov

till en global uppvärmning av jordens atmosfär, som får mycket

allvarliga och delvis svåröverskådliga följder.

Om inte något påtagligt görs för att hejda koldioxidutsläppen,

kommer en någorlunda gynnsam utveckling av världsekonomin att

leda till en kraftig acceleration av de årliga utsläppen av

växthusgaser. I dag cirkulerar ca1,5% av jordens kolförråd i

atmosfären. Utan motåtgärder kommer nivån att inom mindre än

40år vara fördubblad i jämförelse med den förindustriella

nivån. Eftersom uppvärmningen av världshaven medför en

tidsförskjutning på två decennier, kommer klimateffekten av

denna fördubbling att få fullt genomslag i mitten av nästa

sekel. Ett försök att fastställa en så vetenskapligt säkerställd

ståndpunkt som möjligt i denna fråga har genomförts av en

expertpanel i FN:s regi (IPCC1990). Under ledning av professor

Bert Bolin vid Stockholms universitet har i detta arbete

engagerats närmare 500 forskare. Panelen uppskattar som

centralvärde att en fördubbling av koldioxidhalten innebär en

temperaturökning på 2,5 grader. Osäkerhetsintervallet anges till

1,5--4,5 grader. På längre sikt skulle detta innebära att

jordens medeltemperatur höjs med 10 grader. En höjning av

temperaturen med endast två grader innebär att jordens atmosfär

får en medeltemperatur som människan aldrig tidigare har

upplevt. En grads temperaturhöjning inträffade senast för

åttatusen år sedan. För att finna en temperatur fem grader över

den nuvarande får man söka sig flera tiotals miljoner år

tillbaka i tiden. Det finns i dag egentligen inte någon

reningsteknik som eliminerar koldioxidutsläppen. Därför måste

den viktigaste insatsen för att minska jordens uppvärmning vara

att minska förbränningen av fossila bränslen och därmed

nettoutsläppen av koldioxid.

I propositionen hävdas att Sverige skulle ha låga specifika

utsläpp av koldioxid per capita och per BNP-enhet. Detta är inte

helt korrekt. Vid jämförelser med andra länder måste hänsyn tas

till att Sverige har rikligare tillgång till vattenkraft än

flertalet övriga industriländer. En sådan jämförelse måste även

inkludera vårt lands rika tillgångar på skog som en viktig

biobränsleresurs. Dessutom har Sverige i stor utsträckning

satsat på kärnkraft. Sammantaget innebär dessa resurser att

Sverige i relation till andra länder borde ha betydligt lägre

koldioxidutsläpp per capita än något annat industriland. Jag

utgår från att regeringen prövar alla möjligheter att höja

ambitionsnivån i detta avseende.

Utrikesutskottets yttrande

1992/93:UU6y

Bilaga

Yttrande över regeringens proposition 1992/93:179 om åtgärder

mot klimatpåverkan m.m.

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har genom beslut den 1 april 1993 berett

utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över proposition

1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan m.m. jämte

följdmotioner i de delar utrikesutskottets beredningsområde

berörs.

Under förutsättning av jordbruksutskottets medgivande

överlämnar utrikesutskottet tillsammans med föreliggande

yttrande jämväl motionerna 1992/93:U237, U243, U603 yrkande 2,

U645 yrkande 3 och U656 yrkandena 8, 12 och 13.

Utskottet yttrar sig i det följande över

dels propositionen såvitt avser bilaga 1 från Miljö- och

naturresursdepartementet samt bilaga 4 från Näringsdepartementet

avsnittet 2. Svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för

energieffektivisering och förnybara energislag

dels motioner som väckts med anledning av proposition

1992/93:179,

1992/93:Jo86 av Margareta Winberg m.fl. (s) yrkandena 10 och

11

1992/93:Jo91 av Holger Gustafsson m.fl. (kds) yrkande 1

1992/93:Jo92 av Kenneth Lantz (kds) yrkande 2

dels motioner som väckts med anledning av proposition

1992/93:100 bilaga 4,

1992/93:U237 av Hugo Bergdahl (fp)

1992/93:U243 av Birgitta Dahl (s)

1992/93:U603 av Bengt Hurtig (v) yrkande 2

1992/93:U645 av Bertil Måbrink (v) yrkande 3

1992/93:U656 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkandena 8, 12

och13.

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner den

ramkonvention om klimatförändringar som undertecknades under

Förenta nationernas kongress om miljö och utveckling i Rio de

Janeiro år 1992. I propositionen redovisas också förslag till

fortsatta åtgärder inom klimatområdet. Förslagen läggs fram från

fyra departement, nämligen Miljö- och naturresursdepartementet

samt Kommunikations-, Jordbruks- och Näringsdepartementen.

I klimatkonventionen förpliktar sig parterna att uppnå vissa

generellt formulerade mål, nämligen att minska utsläppen av

växthusgaser, att öka upptagen av sådana gaser i sänkor och att

underlätta ekosystemens successiva anpassning till

klimatförändring. Konventionen är uppbyggd på ett

processorienterat sätt med bestämmelser om kontinuerlig

uppföljning i form av rapportering från parterna och granskning

av nationella program och planer. Detta gör det också möjligt

för parterna att gå vidare inom konventionens ram genom att

ytterligare förstärka och kvantifiera sina åtaganden i ljuset av

nya mätdata och vetenskapliga forskningsrön om

klimatutvecklingen och sambanden mellan klimatförändring och

växthusgaser.

Konventionens parter är uppdelade i två länderkategorier,

utvecklade industriländer och utvecklingsländer. Staterna i det

tidigare Östeuropa räknas till industriländerna, men det noteras

att de befinner sig i ett övergångsskede.

De förslag som läggs fram från Miljö- och

naturresursdepartementet (bil. 1 till propositionen) innebär i

huvudsak följande.

Ändringarna i Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned

ozonskiktet överlämnas till riksdagen för godkännande. För

budgetåret 1993/94 föreslås dels att 5 miljoner kronor anvisas

för klimatrelaterad information och utbildning m.m., dels att 5

miljoner kronor anvisas för det bilaterala samarbetet om

kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd i Central- och

Östeuropa, dels att 1,5 miljoner kronor anvisas för att utarbeta

en vision för Östersjöområdet, dels att 12 miljoner kronor

anvisas för fortsatt strålskyddssamarbete med de baltiska

staterna och Ryssland, dels att 105,5 miljoner kronor anvisas

för i första hand multilaterala miljö- och kärnsäkerhetsprogram

i Östersjöområdet.

Miljöministern framhåller att Sverige bör använda

möjligheterna att samverka med andra länder på det sätt som

klimatkonventionen öppnat möjlighet för. För svensk del är,

säger han, en sådan samverkan också angelägen med tanke på att

åtgärder i energisystemen i framför allt Östeuropa är nödvändiga

för att minska nedfallet av försurande luftföroreningar från

dessa länder.

I propositionen aviseras att en särskild utredare inom kort

kommer att tillkallas för att närmare belysa möjligheterna till

gemensamt genomförande och redovisa förslag om formerna för ett

framtida samarbete med andra länder i klimatpolitiken.

I fråga om det nordiska samarbetet har inom Nordiska

ministerrådet ett stort antal projekt beröringspunkter till

klimatområdet. Miljöministern anser att det är angeläget att

samordna nordiska insatser t.ex. när det gäller att bedöma

framtida klimatförändringars effekter på klimatet i våra länder.

Det hittillsvarande nordiska elsamarbetet inom Nordel har haft

stor betydelse för vår gemensamma elförsörjning.

Miljömininistern anser att det är angeläget att studera hur vi

i det framtida nordiska elsamarbetet kan ta till vara fördelar

med bl.a. ett optimalt utnyttjande av de sammantagna nordiska

elproduktionsresurserna, främst vattenkraften. En sådan gemensam

nordisk studie har redan föreslagits inom Nordiska rådet.

De svenska insatserna inom kärnsäkerhets- och

strålskyddssamarbetet med de baltiska staterna och

Ryssland koncentreras främst på förbättrad säkerhet vid

kärnkraftverken i vårt närområde samt på stöd till de nationella

tillsyns- och kontrollorganen i de baltiska staterna samt

Ryssland, Ukraina och Kazakstan. De bilaterala

kärnsäkerhetsprogrammen koordineras genom samarbete inom G-24

där Sverige medverkar. Denna koordinering avser i huvudsak

projekt med anknytning till säkerhetshöjande insatser i

kärnkraftverk och behandlar således inte strålskyddssamarbete i

ett miljö- och hälsoperspektiv som inte är direkt kopplat till

säkerhetsförhållandena i de östeuropeiska kärnkraftverken och de

därmed sammanhängande riskbedömningarna av en kärnkraftsolycka.

De svenska projekten inom kärnsäkerhets- och

strålskyddssamarbetet administreras och samordnas av Statens

kärnkraftinspektion (SKI) och Statens strålskyddsinstitut (SSI).

Förutom medverkan i direkt kärnsäkerhetsrelaterade projekt har

SSI även inlett samarbete med de baltiska staterna och Ryssland

kring bl.a. omhändertagande och deponering av förbrukade

strålkällor och radioaktivt avfall från industrier och sjukhus.

Inom ramen för Östersjörådets arbete med bl.a. kärnsäkerhets-

och strålskyddsfrågor har behovet av samarbete kring

Sillamäedammen och omhändertagande och slutförvaring av vissa

strålkällor understrukits.

I Näringsdepartementets bilaga (bil. 4 till propositionen)

framhålls beträffande energipolitiken och klimatkonventionen att

de verkningar som utsläpp av klimatpåverkande gaser befaras ge

upphov till är oberoende av var utsläppen äger rum. Kostnaderna

för att begränsa utsläppen är dock mycket varierande och i hög

grad beroende av var begränsningarna genomförs.

De klimatpolitiska åtgärderna på energiområdet måste utgå från

högt ställda krav på kostnadseffektivitet. Rangordningen mellan

åtgärderna bör därför bestämmas av deras effekt för att minska

klimatpåverkan i förhållande till kostnaden.

Koldioxidutsläppen i det svenska energisystemet har halverats

under de senaste tjugo åren som en följd av långtgående

energieffektivisering och en övergång från fossila bränslen till

andra energikällor.

Kostnaderna för ytterligare utsläppsbegränsningar i Sverige är

höga jämfört med kostnaderna i bl.a. de östeuropeiska länderna,

vilka kännetecknas av avsevärt lägre energieffektivitet och

större andel fossila bränslen i energibalansen. De svenska

klimatpolitiska insatserna inom energiområdet skall därför

koncentreras till två områden: i Sverige forskning, utveckling

och demonstration av energieffektiv teknik och teknik för att

utnyttja förnybara energikällor, samt i Baltikum, Polen och

övriga Östeuropa energieffektivisering och övergång till

förnybara energikällor.

Enligt en i propositionen redovisad rapport från Förenta

nationernas ekonomiska kommissions för Europa (ECE) kommitté för

energifrågor om energiförsörjningsläget och möjligheter till

energihushållning inom Väst- och Östeuropa minskade

energiåtgången per BNP-enhet med drygt 20 % i

marknadsekonomierna i väst under perioden 1973--1988, medan den

ökade under samma period med ca 10 % i Östeuropa och dåvarande

Sovjetunionen. Den specifika energiförbrukningen i Östeuropa är

i dag dubbelt så hög som i Västeuropa och i OSS-länderna tre

gånger högre. Detta beror bl.a. på att den tunga industrin

svarar för en mycket stor del av industriproduktionen i dessa

länder. Dessutom är energisystemen ineffektiva och dåligt

underhållna och drivna.

I propositionen föreslås att ett program utformas med syfte

att bidra till främst energieffektiviseringsåtgärder och ökat

utnyttjande av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa.

Även insatser i utvecklingsländerna skall kunna finansieras inom

ramen för programmet. Insatserna skall pågå under en längre tid.

För budgetåret 1993/94 anvisas 95 miljoner kronor under ett nytt

anslag benämnt Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a.

Östeuropa och Baltikum. Ansvar för hantering av stödet föreslås

i propositionen ges NUTEK.

I Kommunikationsdepartementets bilaga (bil. 2 till

propositionen) föreslås att 15 miljoner kronor skall avsättas

för svenska stödinsatser i Östersjöländerna som förbereds inom

ramen för det pågående samarbetet om trafik och miljö i

Östersjöregionen.

Miljö- och kärnsäkerhetsåtgärder i Baltikum, Ryssland och

Östeuropa m.m.

Motionerna

I motion U237 (fp) erinras om den risk för hela Nordkalotten

som kärnkraftverket på Kolahalvön utgör genom dumpningar bl.a.

av kärnavfall.

Sverige bör tillsammans med övriga nordiska länder, framför

allt Norge och Finland, initiera ett utökat samarbete inom

kärnsäkerhetsområdet för att på lång sikt bistå Ryssland med att

skapa en hållbar och miljövänlig energiproduktion. Vidare bör,

anser motionären, möjligheterna till framtida energiöverföring

från de nordiska länderna till Ryssland och Kolahalvön utredas.

I motion U243 (s) föreslås en rad åtgärder för att öka

kärnsäkerheten och skydda miljön på Kolahalvön och kring

Östersjön. Motionären redovisar de uttalanden och program som

tagits bl.a. vid ESK-mötet i Helsingfors 1992, vid Nordiska

rådets session i november 1992 och det pågående arbetet inom

IAEA med att utarbeta en global konvention om atomsäkerhet coh

avfallshantering. Motionären anför att det är mycket angeläget

att redan nu, parallellt med insatser för att omedelbart minska

riskerna i de anläggningar som är i bruk, undersöka olika

möjligheter att bygga upp nya energisystem, inkl.

ersättningsanläggningar till dem, som i dag utgör ett stort hot

mot hälsa och miljö. Självfallet kräver en sådan insats

ekonomiskt och tekniskt stöd utifrån.

Särskilt viktigt är det att ta fram förslag till anläggningar

som kan ersätta dem som man nu tvingas hålla i drift trots stora

risker.

I motionen föreslås även att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna vad i motionen anförs om fortsatta

nordiska ansträngningar för att få till stånd bindande

internationella avtal och strikt kontroll av all kärnteknisk

verksamhet, såväl civil som militär.

Motionären redogör ingående för behandlingen inom Nordiska

rådets miljöutskott av ett inom Nordiska rådet väckt

medlemsförslag med i allt väsentligt likartat syfte som det här

aktuella.

Enligt motion U656 (nyd) yrkande 8 bör en parlamentarisk

observationsgrupp tillsättas för att öka kontrollen av de

svenska miljöinvesteringarna i Östersjöområdet.

I motion U603 (v) yrkande 2 föreslås åtgärder för att stärka

miljösamarbetet i Barentsregionen.

I motion Jo86 (s) uttalas oro för att de 500 miljoner kronor

som riksdagen våren 1992 anslog till satsningar i Östeuropa

plottras bort på en rad olika anslag. Motionärerna anser att den

nuvarande spridningen av de anslagna medlen på en rad åtgärder

medför att de totalt sett får mindre effekt. Vidare hävdar de

att av den totala ramen om 500 miljoner kronor har regeringen

endast redovisat hur 338 miljoner kronor har använts. Riksdagen

bör därför kräva att regeringen lämnar en total redovisning för

hur de anslagna medlen har använts (yrkande 10).

Enligt motionen (yrkande 11) behövs det en betydligt mera

sammanhållen strategi om den svenska insatsen i Östeuropa skall

få någon mätbar effekt. I motionen anförs bl.a. följande.

Det långsiktiga miljö- och energisamarbetet måste i början

utformas som ett stöd. Men snarast bör det kommersiella inslaget

öka, och genom att kombinera stödet med svenska

arbetsmarknadspolitiska behov bör det vara möjligt att få ut mer

än stödinsaterna. En del av insatserna kan omvandlas till

svenska industrisatsningar och därigenom skapa sysselsättning.

Bakgrund

Riksdagen anslog våren 1990 en miljard kronor för insatser i

Central- och Östeuropa för treårsperioden 1990/91--1992/93

(prop. 1989/90:100 bil. 4, bet. UU15, rskr. 223).

Våren 1992 beslöt riksdagen om inrättande av ett nytt anslag

gällande Samarbete med Central- och Östeuropa och anvisade ett

reservationsanslag för budgetåret 1992/93 på 994 500 000 kr.

Vidare lämnade riksdagen regeringen ett bemyndigande att under

budgetåret 1992/93 få göra utfästelser intill ett belopp på

högst 2,9 miljarder kronor (prop. 1991/92:100 bil. 4, bet.

1991/92:UU16, rskr. 210).

I kompletteringspropositionen våren 1992 (prop. 1991/92:150)

angavs att ett belopp om 500 miljoner kronor per år skulle

användas till energieffektivisering, förnybara energikällor och

vissa miljöåtgärder inom Östersjöområdet. Detta resursutrymme,

som skapades i anslutning till omläggningen av

energibeskattningen, är ett viktigt inslag i Sveriges

klimatstrategi.

Hösten 1992 beslöt riksdagen på förslag i proposition

1992/93:99 om bidrag till uppbyggnaden av ett miljöanpassat

energisystem i de baltiska staterna och om ett åtgärdsprogram

för Östersjöområdet. Förslagen syftade till att göra det möjligt

att påbörja nödvändiga miljöinsatser. Riksdagens beslut innebar

att anslaget Bidrag till miljöarbete förstärktes med sammanlagt

186,9 miljoner kronor, varav 43,1 miljoner kronor anvisades för

multilaterala insatser inom miljö- och kärnsäkerhetsarbetet i

Östersjöregionen (prop. 1992/93:99, bet. Jo11, rskr. 243).

Huvudansvaret för fördelningen av det svenska biståndet till

östländerna, däribland Baltikum, har Beredningen för

internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete, BITS. SIDA ger

stöd till enskilda organisationers samarbete med länderna i

Baltikum.

Frågor om projektet som rör forskning, högre utbildning,

kultur och expertutbyte med dessa länder administreras av

Svenska institutet.

Utskottet

I propositionen anges att en utgångspunkt för såväl det

internationella som det svenska klimatarbetet har varit att

begränsa klimatförändringarna till den nivå som naturen tål.

Vissa nivåer för minskningen av de globala utsläppen av

koldioxid inom en 50-årsperiod uppställs. Dessa nivåer bör,

anförs det i propositionen, läggas till grund för den svenska

klimatpolitiken. Vidare skall klimatpolitiken utformas på ett

kostnadseffektivt sätt. Utgångspunkten för svensk del i det

fortsatta arbetet med att begränsa globala klimatförändringar är

enligt propositionen energiöverenskommelsen från år 1991 samt

klimatkonventionens åtaganden.

Sammanfattningsvis bör svenska åtgärdsprogram utformas så att

de i samklang med insatser i övriga industriländer inkl.

länderna i Östeuropa bidrar till en kostnadseffektiv global

strategi för att minska klimatpåverkan.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att stödåtgärder

i Sveriges närområde, i första hand Baltikum och Östeuropa, ges

hög prioritet.

Förslag som syftar till att komma till rätta med

miljöproblem i Baltikum, S:t Petersburgsområdet och i

Barentsregionen läggs fram i de under allmänna motionstiden

1993 väckta motionerna U237 (s), U243 (s) och U603 (v) yrkande

2.

Med anledning av de synpunkter och förslag som motionärerna

för fram vill utskottet anföra följande.

Regeringen föreslår i proposition 1992/93:179 omfattande

insatser i syfte att förbättra miljön i första hand i Sveriges

närområde. Sammanfattningsvis innebär förslagen att 12 miljoner

kronor anvisas för fortsatt samarbete inom de strålskyddsprojekt

som inletts med de baltiska staterna och Ryssland och som inte

direkt är kopplade till reaktorssäkerhetsfrågor. För insatser på

kärnsäkerhetsområdet -- framför allt för förbättrad säkerhet vid

kärnkraftverken i Central- och Östeuropa -- föreslås att 105,5

miljoner kronor skall avsättas. Dessa medel kompletterar enligt

propositionen de satsningar på bilateralt kärnsäkerhetsarbete

som väntas ske med stöd av medel från Utrikesdepartementets

huvudtitel. Vidare föreslås att 3,5 miljoner kronor skall

anvisas för vissa utredningar bl.a. för utarbetande av en vision

för Östersjöområdet.

För energieffektiviseringsåtgärder och för ökat utnyttjande av

förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa föreslås att 95

miljoner anvisas från Näringsdepartementets huvudtitel. Dessa

medel bör användas till projekt för effektivisering i

elproduktionsanläggningar, fjärrvärmeverk, distributionssystem

och naturgassystem. Till en del bör insatserna även kunna avse

konvertering av fossileldade värmepannor till biobränsleeldade,

om sådana åtgärder har ett högre miljövärde än en

effektivisering.

I detta sammanhang kan nämnas att Europeiska utvecklingsbanken

(EBRD) för närvarande bedriver energiprojekt i de baltiska

länderna med samma inriktning som de som förordas i

propositionen. Världsbanken som har en sammanhållande roll i

arbetet med att ta fram en regional energistrategi för de

baltiska länderna förbereder liknande projekt. I propositionen

framhålls att det är viktigt att de svenska insatserna

koordineras med verksamheten inom de internationella

institutionerna.

I EBRD har nyligen beslut fattats om upprättande av en

multilateral fond i syfte att åtgärda omedelbara behov av

insatser för förbättrad säkerhet vid kärnkraftverken i Central-

och Östeuropa.

Inom Nordiska rådet har -- som redovisas i motion U243 --

förslag om kärnsäkerhet i nordområdena behandlats vid flera

sammanträden i miljöutskottet. Vid Nordiska rådets session i

mars 1993 uttalade miljöutskottet bl.a. följande.

Miljöutskottet konstaterar att det pågår en omfattande

aktivitet för att öka kärnkraftssäkerheten i de nordliga

områdena och det tidigare Sovjetunionen. Verksamhet pågår nu i

många fora och den eftersträvade koordineringen av västländernas

biståndsinsatser inom ramen för G-24 skulle avsevärt förbättra

möjligheterna att harmonisera verksamheten.

Med hänsyn till detta anser miljöutskottet att det inte i

första hand är nödvändigt att utarbeta ett nytt internationellt

bindande handlingsprogram, utan anbefaller att man fortsätter

verksamheten på basen av det samarbete som redan etablerats.

Miljöutskottet vill särskilt framhålla att det är av yttersta

vikt att dessa frågor ges en hög prioritering inom det nordiska

och internationella samarbetet.

Miljöutskottet har fått en ingående redovisning av hur arbetet

fortgår med att kartlägga dumpat radioaktivt material i Ishavet

och lagringen av detta farliga material i ankrade fartyg.

Utskottet vill understryka vikten av att det etablerade

samarbetet mellan Norge och Ryssland i dessa frågor genomförs

med kraft.

Miljöutskottets betänkande antogs sedermera av Nordiska rådet.

Med anledning av förslaget i motion U243 om bindande

internationella avtal rörande all kärnteknisk verksamhet vill

utskottet erinra om att de nordiska länderna vid flera

tillfällen väckt förslag i bl.a. IAEA om att bindande

internationella avtal skall ingås om kärnsäkerhet och

avfallshantering vid såväl civil som militär verksamhet.

Förslagen har hittills stött på motstånd från bl.a.

kärnvapenstaterna. Vid en internationell konferens om

atomsäkerhet hösten 1991 lade Sverige tillsammans med Finland

och Norge fram förslag om att IAEA skall utarbeta en global

konvention om atomsäkerhet och avfallshantering. En arbetsgrupp

inom IAEA håller för närvarande på att utarbeta förslag till en

sådan konvention. Arbetsgruppens konklusioner skall redovisas i

sin helhet under 1993.

Nordiska rådets miljöutskott uttalade med anledning av det

ovan nämnda medlemsförslaget att det enligt utskottets

uppfattning är mycket viktigt att de nordiska länderna

fortsätter att driva denna fråga.

Som utskottet redovisat i det föregående satsar Sverige

avsevärda resurser på miljöinsatser inkl. kärnsäkerhet och

strålskyddssamarbete i Baltikum och Östeuropa. Riksdagen beslöt

hösten 1992 att för innevarande budgetår anvisa 108 miljoner

kronor avsedda för uppbyggnad av ett eller flera reningsverk i

Baltikum samt 43 miljoner kronor för kärnsäkerhets- och

strålskyddssamarbete med de baltiska staterna och Ryssland

(prop. 1992/93:99, bet. JoU11, rskr. 243).

Förslagen i proposition 1992/93:179 innebär att totalt 234

miljoner kronor skall avsättas för insatser i Central- och

Östeuropa under budgetåret 1993/94.

Härtill kommer de insatser på miljöområdet som sker inom ramen

för stödet för samarbete med länder i Central- och Östeuropa

genom Utrikesdepartementets huvudtitel. För innevarande budgetår

beräknas dessa medel uppgå till drygt 75 miljoner kronor.

I sitt betänkande 1992/93:UU16 framhöll utskottet att det är

angeläget att regeringen såväl bilateralt som multilateralt

fortsätter ansträngningarna att förbättra den svårt belastade

miljön i Östeuropa och i synnerhet i Östersjöområdet. Enligt

utskottets mening kommer värnandet om miljön i Sveriges

närområde att växa till att bli en av huvuduppgifterna för vårt

internationella samarbete under avsevärd tid framöver.

Enligt utskottets mening har motionärerna aktualiserat mycket

viktiga frågor. Miljösituationen i Sveriges närområde är ägnad

att inge oro. De kärnkraftverk som finns i Baltikum och Ryssland

är behäftade med svagheter som måste åtgärdas omedelbart.

Alternativ till dessa miljöfarliga anläggningar behöver också

tas fram. I Barents hav har atomavfall dumpats. På Kolahalvön

och i Arkhangelsk är atomdrivna skepp stationerade.

Energisystemen i de baltiska staterna och Ryssland kännetecknas

av stort slöseri och brister i alla led från utvinning och

produktion till användning. Det är angeläget att åtgärder

snarast vidtas för att åstadkomma effektivare användning av

energi och ökat utnyttjande av förnybara energislag. Ett nytt

mindre miljöfarligt och mer effektivt energisystem behövs. Som

utskottet påpekade i sitt betänkande 1992/93:UU16 har värdefulla

erfarenheter av miljövårdssamarbete redan vunnits genom insatser

som gjorts eller pågår i de baltiska staterna och Polen. Det är

naturligt att dessa erfarenheter utnyttjas i det fortsatta

arbetet och att berörda myndigheter nära samarbetar för att

tillgängliga kunskaper och erfarenheter utnyttjas på ett

effektivast möjliga sätt. Utskottet förutsätter vidare att

regeringen fortsatt prioriterar arbetet med att tillsammans med

övriga nordiska länder medverka till att bindande

internationella avtal om den kärntekniska verksamheten kommer

till stånd.

Med det ovan anförda anser utskottet att motionerna U237 (fp),

U243 (s) och U603 (v) yrkande 2 kan besvaras.

Förslag som syftar till att samordna arbetsmarknadspolitiska

åtgärder med miljöåtgärder i Baltikum förs fram i motionerna

Jo86 (s) yrkande 11 och U656 (nyd) yrkandena 12 och 13.

I propositionen framhålls att åtgärderna för att bygga upp ett

miljöanpassat energisystem i Baltikum kommer att ha direkta

tillväxtfrämjande effekter i mottagarländerna. Svenska insatser

kan också bidra till att öppna nya och på sikt expansiva

marknader för den teknik och det kunnande som har utvecklats i

svensk industri som en följd av den pågående omställningen av

det svenska energisystemet. Svenska företag bl.a. inom

tillverkningsindustrin bör enligt propositionen ha mycket goda

förutsättningar att spela en aktiv roll, varför insatserna bör

kunna verka stimulerande för export av svenskt kunnande och

svenska produkter.

Utskottet har också i sitt betänkande 1992/93:UU16 gjort

bedömningen att de satsningar som bl.a. Swedecorp gör inom ramen

för det nordiska samarbetet har förutsättningar att också

positivt påverka sysselsättningsläget i Sverige.

I det nämnda betänkandet har utskottet även behandlat förslag om

att arbetslösa svenskar skall kunna erbjudas beredskapsarbete

eller liknande i Baltikum och Polen. Utskottet framhöll att det

för närvarande pågår en tvåårig försöksverksamhet med

beredskapsarbete vid Länsarbetsnämnden i Malmöhus län. Vidare

redovisade utskottet att regeringen undersöker möjligheterna att

ytterligare komplettera biståndsinsatser med olika

arbetsmarknadspolitiska insatser.

I betänkandet underströk utskottet att det är positivt om

svenska biståndsinsatser kan bidra till att öka sysselsättningen

i Sverige. Detta är dock inte biståndets syfte. Olika

arbetsmarknadspolitiska insatser kan emellertid, anförde

utskottet, ofta med fördel komplettera biståndssamarbetet.

Utskottet vidhåller denna synpunkt.

Med det anförda anser utskottet att motionerna Jo86 (s)

yrkande 11 och U656 (nyd) yrkandena 12 och 13 kan besvaras.

Enligt motion Jo86 (s) yrkande 10 bör regeringen lämna en

redovisning av hur åtgärder för en miljöanpassad

energiförsörjning i Baltikum fortskrider samt hur de medel som

anslagits för Östeuropasamarbetet har använts. Ett likartat

syfte har förslaget i motion U656 (nyd) yrkande 8 om att en

parlamentarisk observationsgrupp skall tillsättas för att öka

kontrollen av miljöinvesteringarna i Östersjöområdet.

Av redogörelsen i det föregående framgår att medel till

Östeuropasamarbetet på miljöområdet kommer att anvisas från

flera huvudtitlar -- Utrikesdepartementets, Miljö- och

naturresursdepartementets, Kommunikations- och

Näringsdepartementens. Ansvaret för genomförande av insatserna

på olika områden åvilar en rad myndigheter -- främst BITS, SIDA,

Swedecorp, Statens kärnkraftinspektion, Statens

strålskyddsinstitut, NUTEK och Svenska institutet.

Utskottet är medvetet om att Östeuropasamarbetet på

miljöområdet i vid mening endast pågått under några år.

Utskottet kan dock instämma i motionärernas synpunkt att det för

närvarande är svårt att få en samlad bild av hur arbetet

fortskrider. Det är därför enligt utskottets mening angeläget --

inte minst med hänsyn till de stora resurser som satsas -- att

en samlad redovisning av de totala statliga satsningarna inom

miljösamarbetet med Östeuropa lämnas till riksdagen. Utskottet

utgår från att så kommer att ske.

Med det anförda anser utskottet att motionerna Jo86 (s)

yrkande 10 och U656 (nyd) yrkande 8 kan besvaras.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet

förslagen i propositionen i de delar som berör utrikesutskottets

ansvarsområde.

Skogsbruk

Motionerna

Motion U645 (v) tar upp avverkningen av skogarna i Kambodja.

Motionärerna åberopar en studie från UNDP enligt vilken

skogsförstöringen redan hotar produktiviteten inom jordbruket

och fisket. Kambodjas bästa skogar kan enligt motionen vara

försvunna inom fem år. Motionärerna vill att riksdagen skall

göra ett uttalande om behovet av åtgärder för att stoppa

skogsskövlingen i Kambodja (yrkande 3).

I motion Jo91 (kds) erinras om att i-länderna i

klimatkonventionen har åtagit sig att överföra ekonomiska och

teknologiska resurser till u-länderna. Om inte i-länderna lever

upp till sina åtaganden kan det enligt motionen få mycket

allvarliga följder. Motionärerna vill därför att riksdagen skall

göra ett uttalande om behovet av att i biståndspolitiken i ökad

utsträckning beakta nödvändigheten av att främja

teknikutveckling, skogsplantering m.fl. åtgärder i u-länder för

att motverka växthuseffekten (yrkande 1).

Enligt motion Jo92 (kds) yrkande 2 bör Sverige intensifiera

det internationella arbetet för alternativ energiproduktion.

Mindre förbränning av fossila bränslen och att skövlade skogar i

u-länderna återbeskogas är oerhört viktigt, anser motionären.

Utskottet

Med anledning av motionärernas förslag vill utskottet anföra

följande.

Vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i

juni 1992 antogs tre grundläggande texter, nämligen

Riodeklarationen om miljö och utveckling, Agenda 21 samt

Skogsprinciperna. I det sistnämnda dokumentet ges grundläggande

riktlinjer för ett hållbart utnyttjande av världens skogar.

Skogens alla funktioner skall skyddas. Finansiella resurser och

kunskaper skall ställas till förfogande för u-länder med stora

skogstillgångar för att de skall kunna hindra skövling och

övergå till ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Handelspolitiska

åtgärder på skogsområdet måste vara förenliga med

internationella avtal.

I detta sammanhang vill utskottet peka på att SIDA inom ramen

för särskilda miljöinsatser stöder projekt som gäller föryngring

av skog, byskogmetodik och global skogsinventering. SIDA stöder

också ett projekt som initierats av Världsbanken, UNDP, FAO och

WRI -- Tropical Forestry Action Plan. Ett huvudmål för detta

projekt var inledningsvis att minska avskogningen. Ett annat

viktigt mål är ett uthålligt utnyttjande av skogsresurser.

Utskottet vill understryka att insatser för att hindra

skövling och underlätta övergång till ett långsiktigt hållbart

skogsbruk bör vara en viktig del av svensk biståndspolitik.

Enligt utskottets mening bör i detta sammanhang även

uppmärksammas de problem på skogsområdet som finns i Östeuropa.

Med det anförda anser utskottet att motionerna U645 (v)

yrkande 3, Jo91 (kds) yrkande 1 och Jo92 yrkande 2 kan besvaras.

Stockholm den 22 april 1993

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Mats

Hellström (s), Maj Britt Theorin (s), Inger Koch (m), Nils T

Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola

Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson

(s), Göran Lennmarker (m), Berndt Ekholm (s), Peeter Luksep (m),

Ingbritt Irhammar (c) och Eivor Husing (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Nils T Svensson, Viola

Furubjelke, Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Eivor Husing

(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 94

börjar med "Utskottet är medvetet om" och slutar med "kan

besvaras." bort ha följande lydelse:

Som framgår härav är mängden ansvariga företrädare för staten

ansenlig. Detta bidrar enligt utskottets mening under nuvarande

förhållanden till att skapa osäkerhet och bristande

effektivitet, särskilt som oklara ansvarsförhållanden råder. Som

framhålls i motion Jo86 (s) förstärks problemen på grund av

bristande överblick och avsaknaden av en effektiv samordning.

Detta är mycket olyckligt, eftersom ett sammanhållet program, i

enlighet med motionen, är angeläget för en framgångsrik

Östeuropapolitik.

Inom ramen för detta skall en miljöanpassad energiförsörjning

och andra miljöåtgärder utvecklas och genomföras.

Liksom motionärerna ser utskottet med oro på att de medel, som

anslogs av riksdagen till Östeuropasatsningen våren 1992,

plottras bort på en rad olika anslag. Utväxlingen av anslagna

medel blir sämre. En mer sammanhållen strategi för den svenska

insatsen i Östeuropa och Baltikum är en nödvändig förutsättning

för effektivitet. Denna måste bygga på internationell samverkan.

Inom ramen för en sådan strategi måste alternativ till

nuvarande miljöfarliga energianläggningar tas fram, ett nytt

miljöanpassat energisystem utvecklas och omfattande

energieffektiviseringsåtgärder sättas in. Vi utgår ifrån att

även om en mer sammanhållen och koncentrerad svensk insats blir

mer kostnadseffektiv än regeringens, så måste insatserna

framöver byggas ut och ytterligare medel anvisas.

Enligt utskottet motiverar de anförda skälen, precis som

föreslås i motion Jo86 (s) yrkande 10, att regeringen snarast

redovisar hur åtgärderna för en miljöanpassad energiförsörjning

fortskrider samt redovisar hur de anslagna medlen till

östeuropasamarbetet använts.

Dessa frågor berörs delvis med samma inriktning i motion U656

(nyd), men utskottet anser att frågan om en parlamentarisk

observationsgrupp för närvarande inte är motiverad.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen hos

regeringen begär en samlad redovisning av stödet till Östeuropa

i enlighet med motion Jo86 (s) yrkande 10. Med detta anser

utskottet att motion U656 (nyd) yrkande 8 kan anses besvarad.