Bet. 1992/93:JoU20

Jordbruksutskottets betänkande

1992/93:JOU20

Vissa frågor rörande jordbruket och trädgårdsnäringen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

JoU20

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1992/93:183

om åtgärder för en fortsatt anpassning av den svenska jordbruks-

och livsmedelssektorn till de förhållanden som råder inom EG.

Vidare behandlas 17 motionsyrkanden från de allmänna

motionstiderna 1991/92 och 1992/93 och 44 motionsyrkanden med

anledning av propositionen.

I fråga om åtgärder inom animaliesektorn tillstyrker utskottet

regeringens förslag utom såvitt avser de föreslagna

referenspriserna. Det bör enligt utskottet ankomma på regeringen

att justera dessa priser med beaktande av riksdagens beslut om

höjt inlösenpris på spannmål.

Med anledning av två motioner (c,kds) förordar utskottet att

stödet till grönmjölsproduktionen skall utgå som ett stöd

baserat på producerad volym och inte som ett arealstöd. I

anslutning till regeringens förslag om åtgärder inom

trädgårdsnäringen och med anledning av en motion(c) föreslår

utskottet tillkännagivande om att stödet till

produktutvecklingm.m. skall kunna användas även för

konsumtionsfrämjande åtgärder och information till näringen om

effekterna av ett EG-medlemskap. Vidare föreslår utskottet

tillkännagivande dels, med anledning av en motion(c), om en

utredning om trädgårdsnäringens energibeskattning, dels, med

anledning av tre motioner(s,m), om en utredning om den

yrkesmässiga fruktodlingens ekonomiska situation. I övrigt

tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker

motionsyrkandena.

Till betänkandet har fogats åtta reservationer (s,nyd).

Propositionen

Regeringen (Jordbruksdepartementet) har i proposition

1992/93:183 föreslagit att riksdagen godkänner vad som förordats

i fråga om

1. anpassningsåtgärder inom animaliesektorn (avsnitt 2.1),

2. villkoren för oljeväxtodlingen budgetåret 1994/95 (avsnitt

2.2),

3. stöd till grönmjölsproduktionen (avsnitt 2.3),

4. industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. (avsnitt 2.4),

5. åtgärder för att främja produktutveckling m.m. inom

trädgårdsnäringen (avsnitt 3.2),

6. åtgärder för att minska miljöpåverkan och främja ekologisk

trädgårdsproduktion (avsnitt 3.3),

7. stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra

Sverige budgetåret 1993/94 (avsnitt 4),

8. rådgivningen till jordbruket (avsnitt 5.2),

9. rådgivningen till trädgårdsnäringen (avsnitt 5.3),

10. stöd till fortbildning och rådgivning vid lantbruksskolor

(avsnitt 5.4).

Under rubriken Anslagsfrågor för budgetåren 1992/93 och

1993/94 har regeringen föreslagit att riksdagen under nionde

huvudtiteln

(A 3) till Utredningar m.m. på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 2 500 000 kr.

(B 8) till Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i

norra Sverige för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag

på 971 000 000 kr.

(B 10) godkänner vad som förordats om dispositionen av medel

under anslaget.

(H 6) 1. medger att Statens jordbruksverk under perioden den 1

juli 1993--den 1 januari 1995 får bevilja bidrag till export av

förädlade livsmedel inom en ram på 150 000 000 kr,

(H 6) 2. godkänner vad som förordats om dispositionen av medel

i råvarukostnadsutjämningskassan.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås åtgärder för en fortsatt anpassning

av den svenska jordbruks- och livsmedelssektorn till de

förhållanden som råder inom EG.

Med anledning av de åtgärder som vidtas för att sänka

foderkostnaderna inom animaliesektorn sänks referenspriset för

vissa animalieprodukter. Direktbidraget till mjölkproduktionen

sänks med 400 kr till 1200 kr/ko budgetåret 1993/94.

Till export av förädlade livsmedel anvisas 150 miljoner kronor

för perioden den 1 juli 1993--den 31 december 1994. Vidare

föreslås att ramen för export av kött höjs med 100 miljoner

kronor till 550 miljoner kronor.

Åtgärder föreslås till stöd för en anpassning av

trädgårdsnäringen inför ett medlemskap i EG.

Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige

föreslås för budgetåret 1993/94 uppgå till 971miljoner kronor.

Vidare lämnas förslag rörande rådgivningen inom jordbruket och

trädgårdsnäringen.

Motioner

Motioner med anledning av propositionen

1992/93:Jo24 av John Andersson (-) vari yrkas

1. att riksdagen till Stöd till jordbruket och

livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1993/94

anvisar 149 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit

eller således 1 120 miljoner kronor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regional merkostnadsersättning för dikor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om egenproducerad spannmål i kalkylen för

svinproduktion.

1992/93:Jo25 av Gudrun Norberg och Karl-Erik Persson (fp, v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till oljelinproduktionen

genom en omfördelning inom befintliga ramar.

1992/93:Jo26 av Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående rådgivningen till jordbruket och

trädgårdsnäringen,

2. att riksdagen beslutar att stödet till produktion av

grönmjöl skall utgå per producerat kilo i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1992/93:Jo27 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de behov av ytterligare medel som

erfordras för ersättning av merkostnader till jordbruket och

livsmedelsindustrin i norra Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regionalt dikostöd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om brister i kalkylen för svinproduktion.

1992/93:Jo28 av Ingbritt Irhammar och Anna Corshammar-Bojerud

(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till konsumtionsfrämjande insatser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till informationsinsatser om

effekterna för trädgårdsnäringen av ett eventuellt

EG-medlemskap,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om trädgårdsnäringens energibeskattning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om länsstyrelsernas skyldighet till

länsövergripande rådgivningsansvar.

1992/93:Jo29 av Christer Windén (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en långsiktig strategi för

anpassning av jordbruket i Sverige till EG:s gemensamma

jordbrukspolitik, CAP,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tolkningen av begreppet konkurrenskraftigt

jordbruk,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att svenska jordbrukare får

någorlunda samma kostnader som sina kolleger vid anslutningen

till Gemenskapen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om direktiven för en kommande utredning om

behovet av en anpassning av kostnadsnivån för hela

livsmedelskedjan från jordbruket till butiksdisken beträffande

såväl skatter och avgifter som högre miljö-, djurskydds- och

djurhälsoregler,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att exportbidragen inom RÅK-systemet skall

balansera motsvarande import och inte skall överstiga

motsvarande införselavgifter, räknat per produktgrupp,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om principerna för användningen av anslaget

för köttexport och bidrag till export av förädlade livsmedel

(H6, RÅK),

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om principerna för beräkning av

Norrlandsstödet och övervakning att det inte missbrukas,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en utvidgad utbildning vid

lantbruksskolorna.

1992/93:Jo30 av Sigge Godin och Ulla Orring (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande principen att

merkostnadsersättningen till jordbruket i norra Sverige skall

bygga på objektiva kalkylmässiga grunder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande principerna för stödet till

Norrlandsjordbruket vid förhandlingarna om medlemskap i EG.

1992/93:Jo31 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Gotland av regionalpolitiska skäl

tilldelas extra medel för finansiering av rådgivning till

jordbruket och trädgårdsnäringen genom omprioritering av

Jordbruksverkets resurser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Gotland prioriteras vid fördelningen

av avsatta medel för uppbyggandet av landsbygdscentrum vid

Lövsta.

1992/93:Jo32 av Stig Bertilsson och Ann-Cathrine Haglund (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om oljelinproduktionens ekonomiska

situation.

1992/93:Jo33 av Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

merkostnadsersättning för jordbruket i norra Sverige.

1992/93:Jo34 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen till stöd till jordbruket och

livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1993/94

anvisar 149 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit

eller således 1 120 miljoner kronor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rådgivningen till jordbruket.

1992/93:Jo35 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att skördeområde 1912 i norra Västmanland

bör omfattas av stödet till jordbruket i norra Sverige.

1992/93:Jo36 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av att svensk jordbruksproduktion får

samma villkor som jordbruksproduktionen inom EG.

1992/93:Jo37 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att redan nu införa startstöd

till bildande av producentorganisationer inom trädgårdsnäringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ambitionsnivån för

rådgivningssatsningen bör vara att hela näringen skall uppnå

kriterierna för integrerad produktion,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att marknadsföring sker

strategiskt, så att den ekologiska köksväxtodlingens möjlighet

att vara draghjälp åt hela trädgårdsnäringen utnyttjas.

1992/93:Jo38 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att för grönfoderproduktion ha ett kilobaserat stödsystem i

stället för arealstöd.

1992/93:Jo39 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1992/93:183 i den

del som behandlar åtgärder inom animaliesektorn, dvs.

direktbidraget till mjölkkor och referenspriserna för nötkött,

kalvkött, griskött, fågelkött och ägg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att anvisa 50 miljoner kronor som stöd

till marknadsföring och exportfrämjande åtgärder för svenska

förädlade livsmedel,

3. att riksdagen beslutar avvisa propositionens förslag att

anvisa 100 miljoner kronor ur RÅK-kassan som stöd till export av

kött och fläsk,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den sammanlagda energibeskattningen

vid yrkesmässig växthusodling inte får överstiga 0,6 % av

produkternas saluvärde,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om FoU på hemträdgårdsområdet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en snabbutredning om den yrkesmässiga

fruktodlingen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödet till jordbruket i norra Sverige,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rådgivningen till jordbruket.

1992/93:Jo40 av Jan Erik Ågren och Stefan Attefall (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om grunderna för beräkning av

merkostnadsersättningen till jordbruket i norra Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en kartläggning av hur en regional

merkostnadsersättning för dikor kan utformas.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991/92

1991/92:Jo803 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om åtgärder för att främja ett bredare resursutnyttjande av

naturen.

1991/92:Jo811 av Ingvar Eriksson och Liselotte Wågö (m) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättandet och utvecklandet av ett

Nordiskt mykologiskt centrum,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om del av finansieringen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992/93

1992/93:Jo209 av Birger Andersson m.fl. (c, m, fp, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en förskjutning av sydgränsen söderöver så

att norra Västmanland (Bergslagsdelen) hänförs till stödområde

4.

1992/93:Jo214 av Ingvar Eriksson och Bo Arvidson (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär beslut om en

snabbutredning av den yrkesmässiga fruktodlingens situation.

1992/93:Jo217 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om anslaget "Åtgärdsprogram för jordbruket i

norra Sverige".

1992/93:Jo219 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

åtgärder för fritidsodlingen med anledning av att

prisregleringsavgiften på handelsgödsel har avskaffats.

1992/93:Jo220 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en skyndsam utredning om vem som gör och

har gjort den verkliga förtjänsten på det svenska

jordbruksstödet med förslag till hur felaktigt utbetalade eller

feldestinerade eller felanvända medel skall kunna återvinnas

till statskassan.

1992/93:Jo224 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om återinförande av ett anslag om

50000000 kr med beteckningen "Åtgärdsprogram för jordbruket

i norra Sverige",

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansieringen av anslaget.

1992/93:Jo229 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arealstöd till jordbruk i norra Sverige

utan krav på omställning eller träda,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen i övrigt anförts om stöd till jordbruket.

1992/93:Jo241 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en övergång till kombinerat areal/djurstöd

för att kompensera jordbruket för sämre odlingsbetingelser inom

stödområdet.

1992/93:Jo242 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om snabbutredning av den svenska yrkesmässiga

fruktodlingen.

1992/93:Jo244 av Björn Ericson m.fl. (s, c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fortsatt stöd till fritidsodling.

1992/93:Jo252 av Sinikka Bohlin och Sigrid Bolkéus (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utökat stöd för getnäringen inom

Norrlandsstödet samt att ett CAE-program behövs i Sverige.

1992/93:Jo254 av Nils-Olof Gustafsson och Berit Andnor (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett åtgärdsprogram för jordbruket i norra

Sverige.

Utfrågning, uppvaktningarm.m.

Utskottet har anordnat utfrågning med en representant för

Svenska grönfodertorkföreningen angående formerna för stöd till

grönmjölsproduktionen. Vidare har utskottet uppvaktats av

representanter för Fritidsodlingens riksorganisation och

Trädgårdsnäringens riksförbund. Skrivelser om jordbrukets och

trädgårdsnäringens ekonomiska situation har inkommit från ett

flertal organisationer.

Utskottet

Anpassningsåtgärder inom jordbruket inför ett EG-medlemskap --

utgångspunkter

Propositionen

Sverige siktar på en fullständig integrering med EG:s

gemensamma jordbrukspolitik från tidpunkten för medlemskap.

Sverige skall vid integrationen uppnå så stora positiva

samhällseffekter som möjligt med hänsyn tagen till både behovet

av en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och till

konsumenternas och skattebetalarnas intressen. Ambitionen bör

vara att inga övergångsåtgärder skall behöva tillämpas sedan

Sverige blivit medlem samt att övriga konkurrensbegränsande

åtgärder undanröjs, i båda fallen på basis av ömsesidighet.

Målsättningen är också att behålla den höga svenska

ambitionsnivån på bl.a. miljö-, djurskydds- och

djurhälsoområdena. Målet är också att upprätthålla en fortsatt

hög ambitionsnivå på det regionalpolitiska området.

Motionen

I motion Jo29 (nyd) framhålls i yrkande1 behovet av en

långsiktig strategi för anpassning av jordbruket i Sverige till

EG:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Begreppet

konkurrenskraftigt jordbruk bör enligt yrkande2 tolkas som

kostnadseffektivt jordbruk. I yrkande3 betonas vikten av att

svenska jordbrukare får i stort sett samma kostnader som sina

kollegor vid anslutning till EG.

Utskottets överväganden

Som utskottet konstaterade vid behandlingen av årets

budgetproposition ställer Sveriges ansökan om medlemskap i EG

nya krav på jordbrukspolitiken, krav som inte ryms inom ramen

för 1990års beslut. För att Sverige vid tidpunkten för ett

inträde i EG skall ha en stark och konkurrenskraftig

jordbruksnäring och livsmedelsindustri måste anpassningen av de

svenska pris-, stöd- och kostnadsnivåerna påbörjas redan före

ett medlemskap. Utskottet uttalade att det skulle underlätta den

långsiktiga planeringen i jordbruket om en snabbare anpassning

av det svenska omställningsprogrammet vad avser

vegetabilieproduktionen till EG:s trädesprogram kunde

åstadkommas och föreslog att regeringen verkar för att

omställningsprogrammet i största möjliga utsträckning anpassas

till EG:s trädesprogram (1992/93:100, bil.10, JoU13,

rskr.231). I övrigt hänvisar utskottet till de överväganden

som redovisas i angivna betänkande när det gäller

konkurrensförhållanden m.m. mellan Sverige och EG. De synpunkter

på konkurrensfrågorna som nu på nytt aktualiseras i motion Jo29

kan utskottet i viss mån instämma i, liksom i önskemålen om en

mer långsiktig planering inför anpassningen till EG:s

jordbrukspolitik. De förändringar som sker i vår omvärld innebär

emellertid enligt utskottets mening att fördelarna med en mer

långsiktig och från början fastställd strategi är begränsade. En

sådan strategi skulle också kunna innebära en icke önskvärd

låsning eller brist på flexibilitet i de svenska positionerna i

det pågående förhandlingsarbetet inför ett svenskt

EG-medlemskap. Det anförda innebär att utskottet avstyrker

motion Jo29 yrkande1 i den mån motionsyrkandet inte kan anses

tillgodosett.

Som anförs i propositionen skall Sverige vid integrationen

uppnå så stora positiva samhällseffekter som möjligt med hänsyn

tagen till både behovet av en stark och konkurrenskraftig

jordbruksnäring och till konsumenternas och skattebetalarnas

intressen. Utskottet har i olika sammanhang understrukit

betydelsen av att en ökad frihandel inte leder till att de

svenska kraven på bl.a. djurskydds-, hälso- och miljöområdena

eftersätts. Man kan emellertid inte bortse från den motsättning

som kan finnas mellan å ena sidan kraven på anpassning mot lägre

kostnadsnivåer och jämlika konkurrensvillkor och å andra sidan

en bibehållen hög ambitionsnivå i den svenska

livsmedelsproduktionen från bl.a. miljö- och djurskyddssynpunkt.

Liksom tidigare anser utskottet det angeläget att regeringen

även fortsättningsvis beaktar dessa frågor och att arbetet med

anpassningsåtgärder inriktas på att åstadkomma en konsekvent

politik härvidlag. Utskottet finner i dessa avseenden inte någon

skillnad mellan de ambitioner som har uttalats av riksdagen och

regeringen och de synpunkter på konkurrenskraft och

kostnadseffektivitet som förs fram i motion Jo29. Med det

anförda finner utskottet att motionens yrkanden2 och3 kan

tillgodoses utan något riksdagens uttalande i frågan.

Åtgärder inom animaliesektorn

Propositionen

Mjölkproduktion

För att möjliggöra konkurrenskraftig produktion vid

EG-inträdet har regeringen påbörjat en utfasning av direktbidrag

där motsvarighet saknas inom EG:s gemensamma jordbrukspolitik

(CAP). En minskning av direktbidragen till mjölkkor, vilkas

motsvarighet finns inom EG, har genomförts för budgetåret

1992/93. Under innevarande budgetår uppgår direktbidragen till

mjölkkor till 1600kr/mjölkko, vilket beräknas motsvara en

kostnad på 849miljoner kronor.

Kostnadsnivån i Sverige är något högre än i närliggande

konkurrentländer och en rationalisering är eftersträvansvärd.

Åtgärder inom vegetabiliesektorn kommer att reducera

foderkostnaderna för mjölkproduktionen med ca0,10kr/kg

mjölk. Denna kostnadssänkning bör föras vidare genom sänkning av

stödnivån.

På grund av det anförda föreslår därför jordbruksministern att

direktbidragen till mjölkkor minskas till 1200kr/mjölkko

budgetåret 1993/94, vilket motsvarar en minskning av

direktstödet till ca640miljoner kronor.

Nötkött

För nötköttsproducenter innebär en anpassning till EG bl.a.

övergång till andra uppfödningsformer och en ny

planeringssituation exempelvis avseende optimering av

grovfoderareal. Fördelning av direktbidragen inom ramen för EG:s

gemensamma jordbrukspolitik sker enligt andra kriterier än i

Sverige. Det finns för närvarande inte underlag som medger en

fördelning av direktbidragen enligt EG:s kriterier.

Mot den redovisade bakgrunden föreslår jordbruksministern att

referenspriserna sänks med endast 1kr/kg motsvarande

cahälften av foderkostnadssänkningen. Sänkningen bör ske den

1januari 1994. Direktbidragen bör behållas oförändrade tills

vidare. Kostnaderna för direktbidrag till am- och dikor samt

ungnöt beräknas uppgå till 170+180=350miljoner kronor

för budgetåret 1993/94.

Griskött

Olikheter i kostnadsbild och kostnadsnivåer mellan Sverige och

EG i grisköttsproduktionen beror till viss del på svenska

regleringar. Svenska tvingande bestämmelser vad avser

djurhållning och djurskydd är mer långtgående än motsvarande i

våra närmaste konkurrentländer i EG. För att möjliggöra svensk

produktion enligt högre normer kan särskilda åtgärder och viss

tid för effektivisering och anpassning vara nödvändiga.

Förutom skillnader i kostnader som beror på

djurskyddsbestämmelser bedöms den svenska produktionen av

griskött kunna bli konkurrenskraftig även inom EG, detta under

förutsättning av en viss kostnadsanpassning i övrigt.

Avvecklingen av proteinfoderregleringen innebär en viss

anpassning till kostnadsförhållandena inom EG. De beräknade

kostnadsminskningarna har dock reducerats i förhållande till

Omställningskommissionens bedömning på grund av kronans

depreciering. För grisköttsproducenterna beräknas effekten bli

ca1kr lägre foderkostnader per kilo griskött.

Grisköttsproducenter torde kunna realisera reducerade

fodermedelskostnader redan på kort sikt. För att åstadkomma en

styrning mot en anpassning till de villkor branschen har i EG

och successivt skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig

produktion anser jordbruksministern att referenspriset för

griskött bör sänkas med 1kr/kg den 1juli 1993.

Ägg

I enlighet med riksdagens beslut (prop.1987/88:93, JoU22,

rskr.327) skall produktionsmetoder med burhållna värphöns vara

avvecklade vid utgången av år1998. Möjligheterna för

producenter att anpassa kostnaderna till villkor som råder inom

EG är därför begränsade så länge EG inte har infört motsvarande

djurskyddsbestämmelser.

Åtgärder inom vegetabiliesektorn beräknas minska

foderkostnaderna med ca0,55kr/kg ägg. Mot bakgrund av högre

kostnader än i EG för djurskydd och osäkerhet i fråga om

kostnader vid införande av nya produktionssystem anser

jordbruksministern det inte lämpligt att sänka referenspriset

för ägg under den nivå som Omställningskommissionen föreslår.

Jordbruksministern föreslår därför att referenspriset sänks med

0,25kr/kg den 1juli 1993.

Fågelkött

En del av kostnaderna för produktion av fågelkött i Sverige

beror på nationella djurskydds- och smittskyddsbestämmelser.

Producenterna har därför begränsade möjligheter att påverka den

totala produktionsnivån. Skillnader i kostnadsnivå som beror av

nationella särbestämmelser innebär att en högre pris- och

stödnivå är motiverad.

Minskade fodermedelskostnader på grund av borttagen

proteinfoderreglering och sänkt spannmålspris beräknas för

fågelköttsproduktionen uppgå till 0,60kr/kg. Minskade

foderkostnader får positiva effekter redan på kort sikt i en

produktionsgren med kort omloppstid som fågelköttsproduktion.

Jordbruksministern föreslår därför att referenspriset på

fågelkött sänks med 0,60kr/kg den 1juli 1993.

Får- och lammkött

Enligt 1990års beslut skall pristillägget på får- och

lammkött avvecklas stegvis under perioden fram till den 1juli

1993. För att möjliggöra en prishöjning beslutades att

gränsskyddet skulle höjas i motsvarande grad.

Mot bakgrund av strävan att anpassa svenska förhållanden till

dem som råder i EG bör inte gränsskyddet höjas ytterligare,

eftersom priserna ligger på ungefär samma nivå i EG och Sverige.

Direktbidrag till får- och lammköttsproduktion är dock högre i

EG. Kompensation till får- och lammköttsproduktion för

avvecklingen av pristillägget utgår genom den fördubbling av

direktbidraget som genomfördes redan budgetåret 1992/93. Denna

anpassningsåtgärd innebär ett avsteg från 1990års beslut att

höja gränsskyddet i motsvarande grad som pristillägget

avvecklas.

Motionerna

Sedan jordbruksutskottet vid sin budgetbehandling frångått

regeringens förslag på ett antal punkter anser

Socialdemokraterna att förutsättningarna för

animalieproduktionen i dag är så förändrade att propositionen

bör avslås i den del den berör animaliesektorn. Enligt motion

Jo39 yrkande1 bör därför regeringen lägga fram ett nytt

förslag där hänsyn har tagits till de förändrade kostnader som

utskottets beslut innebär. När det gäller referenspriset på

nötkött, griskött, ägg och fågelkött bör regeringen återkomma

med en redovisning av skälen till den föreslagna nivån.

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens (LES) uppdrag bör

enligt motion Jo29(nyd) utvidgas till att även omfatta analys

och förslag om åtgärder som täcker hela livsmedelskedjan från

jordbruket till butiksdisken såväl vad avser skatter och

avgifter som strängare miljö-, djurskydds- och djurhälsoregler

(yrkande4). I motion Jo220(nyd) begärs en skyndsam utredning

om "vem som gör och har gjort den verkliga förtjänsten på det

svenska jordbruksstödet med förslag till hur felaktigt

utbetalade eller feldestinerade eller felanvända medel skall

kunna återvinnas till statskassan".

Utskottets överväganden

Som ovan anförts har utskottet vid sin behandling av

Jordbruksdepartementets budgetbilaga på några punkter frångått

regeringens förslag. Således har utskottet föreslagit att kravet

på 15% omställning av stödarealen slopas som villkor för

arealbidrag och förordat att regeringen prövar möjligheterna att

fasa in det svenska omställningsprogrammet i EG:s trädesprogram.

Vidare bör arealbidraget omfatta samma grödor som inkomststödet

och inlösenpriset på spannmål höjas till 1,05kr per kilo.

Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets förslag

(rskr.231). Detta innebär att förutsättningarna för de

beräkningar som ligger till grund för regeringens förslag om

sänkta referenspriser har förändrats. Utskottet föreslår att

riksdagen ger regeringen i uppdrag att göra de ytterligare

justeringar av referenspriserna som föranleds av

riksdagsbeslutet om höjt inlösenpris på spannmål. Riksdagen bör

således inte bifalla regeringens begäran om godkännande såvitt

avser referensprisernas nivå. Däremot godtar utskottet förslaget

om sänkt direktbidrag till mjölkkor. Vad utskottet anfört om

uppdrag för regeringen att justera referenspriserna inom

animaliesektorn bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo39

yrkande1.

Utskottet anser det inte möjligt att, på grundval av en så

svepande formulering som görs i motion Jo220, föreslå något

riksdagsbeslut som med tillräcklig grad av precisering anger i

vilka avseenden det svenska jordbruksstödet bör utredas

ytterligare. I övrigt vill utskottet anföra följande beträffande

jordbruksstödets effekter i producent- och konsumentledet.

Det är givetvis angeläget att stödet till jordbruket används

så effektivt som möjligt och att det i förekommande fall --

beroende på stödets inriktning och ändamål -- kommer både

producenter och konsumenter till del. Det bör framhållas att en

grundtanke i 1990 års livsmedelspolitiska beslut var att

prisstödets roll skulle tonas ned, medan direkta medel för att

nå målen angående miljö, landskapsvård, regional fördelning och

beredskap förstärktes. Vidare skulle särskilda statliga insatser

göras för att underlätta omställningen av jordbruket. En stor

del av jordbruksstödet syftar till att uppnå dessa

målsättningar, och effektiviteten av detta stöd kan knappast

mätas i termer av lägre konsumentpriser eller större

företagsekonomisk effektivitet i näringen. Konsumenternas

önskemål skulle enligt 1990 års beslut tillgodoses bl.a. genom

väl fungerande marknader där olika former av

konkurrensbegränsning motverkades. Eftersom de olika

stödformerna varierar starkt i fråga om utformning och ändamål

finns det knappast underlag för att rikta någon generell kritik

mot jordbruksstödet i de avseenden som här diskuteras. När det

gäller återbetalning av stödmedel bör dessutom framhållas att

återbetalning är en sanktion som enligt gällande rättsregler

beslutas från fall till fall och förutsätter att mottagaren av

stödet inte uppfyllt villkoren för stödet eller förfarit

bevisligen oriktigt eller gjort sig skyldig till brottslig

handling. Av bl.a. rättssäkerhetsskäl kan därför inte någon form

av kollektivt verkande återkrav av utbetalda stödmedel komma i

fråga, i den mån det är detta som åsyftas i motionen.

Utskottet vill tillägga att det i olika sammanhang gjorts

utredningar om konkurrens, kostnadsstruktur, lönsamhet och

effektivitet i livsmedelskedjans olika led. Utskottet hänvisar

härvidlag bl.a. till de omfattande utredningar som företogs av

1986 års livsmedelskommitté (SOU 1987:44 med bilagor). Vidare

har Lantbrukets utredningsinstitut (LUI) år 1992 gjort en

jämförande utredning mellan livsmedelspriser,

produktionskostnader och effektivitet i Danmark och Sverige. I

utredningen anförs bl.a. att den samlade bilden är att priser

och kostnader generellt ligger 20--30 % lägre i Danmark än i

Sverige. De viktigaste kostnadsskillnaderna till Sveriges

nackdel anses bestå i mervärdesskatt, arbetskraftskostnader,

avgifter i jordbruksregleringen, energiskatter, transporter och

kommunikationer. Summan av dessa skillnader beräknas i

utredningen till 22% av konsumentpriserna.

Den svenska pris- och kostnadsnivån i förhållande till EG

berörs även i den nu aktuella propositionen (s. 7 f.). Där

framhålls att våra producent- och konsumentpriser till följd av

valutaförändringarna numera ligger nära Danmarks. Enligt

Konsumentberedningens bedömning skulle konsumentprisskillnaden

vara ca 10% vid en depreciering av den svenska kronan med

10%. Jordbruksministern noterar i detta sammanhang också att

jordbrukarnas avräkningspriser sjunkit, medan priserna på

jordbruksreglerade livsmedel i efterföljande förädlingsled och

till konsument varit i stort sett oförändrade. En översyn av

gränsskyddets funktion bör därför göras. Vidare understryks

vikten av att såväl primärproduktionen som efterföljande led

vidtar alla de åtgärder som är rimliga för att anpassa

kostnaderna i verksamheten inför ett EG-medlemskap. De led i

livsmedelskedjan som ligger efter det prisreglerade ledet har

ett stort ansvar för att åtgärder som vidtas i

prisregleringsledet faktiskt kommer konsumenterna till del.

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden kommer senare att få i

uppdrag att följa upp denna fråga.

I övrigt erinrar utskottet om att konkurrenslagstiftningen

nyligen skärpts i syfte att öka konkurrens och effektivitet

bl.a. inom livsmedelssektorn. Riksdagen har sålunda antagit en

lag om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om

jordbruksprodukter och sedermera en ny konkurrenslag (SFS

1991:921 resp. 1993:20). Ett viktigt steg mot ökad konkurrens i

detaljhandelsledet har också tagits i form av en ändring i plan-

och bygglagen som innebär att kommunerna i sin planering skall

främja näringsfrihet och effektiv konkurrens och att möjligheten

att i detaljplan reglera detaljhandel med livsmedel m.m.

avskaffats (1991/92:BoU10).

Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo220.

Som anförs i propositionen har de led i livsmedelskedjan som

ligger efter det prisreglerade ledet ett stort ansvar för att

åtgärder som vidtas i prisregleringsledet kommer även

konsumenterna till del. Effektiv konkurrens såväl i primärledet

som i efterföljande led inom livsmedelskedjan är förutsättningar

för att prissänkningar i primärledet ger utslag även för

konsumenterna. Utskottet förutsätter att konkurrensens betydelse

för prissättningen på livsmedelsområdet kommer att belysas inom

ramen för det uppdrag som jordbruksministern har för avsikt att

ge Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES). Utskottet anser

givetvis också att det vore värdefullt om uppföljningen kunde

göras så heltäckande som föreslås i motion Jo29. Det bör

emellertid i första hand ankomma på regeringen att bedöma om det

är möjligt att genomföra en sådan mer omfattande utredning inom

ramen för det aviserade uppdraget. Med det anförda avstyrker

utskottet motion Jo29 yrkande4.

Åtgärder inom vegetabiliesektorn

Propositionen

I årets budgetproposition föreslogs bl.a. att systemet med

inlösenpriser i kombination med arealbidrag bör gälla även för

oljeväxter budgetåret 1994/95. Jordbruksministerns bedömning är

att prisrelationen mellan oljeväxter och spannmål bör vara 2,5:1

för att odlingen av oljeväxter skall få önskad omfattning. Det

är viktigt att prisrelationen fastställs i god tid före

odlingssäsongen och angeläget att på ett tidigt stadium

informera jordbrukarna om de prisrelationer de kan förvänta sig

vid försäljning av 1994års skörd.

Det administrativt fastställda svenska priset bör avse

odlarpriset för en vara som har 9% vattenhalt, levererad till

mottagningsorten och i övrigt motsvarar de kvalitetskrav som

Statens jordbruksverk föreskriver. Jordbruksverket föreslås köpa

oljeväxtfrö levererad på säljarens risk och bekostnad till lager

i Karlshamn under förutsättning att odlaren har fått en

ersättning enligt gällande prisrelation. Det innebär att det

utöver ovan angivna odlarpris tillkommer kostnad för lagring,

frakt, ränta och administration med ca200miljoner kronor. Om

odlarpriset t.ex. är 2,50kr/kg blir kostnaden för inköp av

300000ton oljeväxtfrö således 750miljoner kronor. Statens

intäkter vid försäljning i Karlshamn beräknas till

ca360miljoner kronor och dessutom tillkommer

ca260miljoner kronor i fettvaruavgift. Det kvarstår en

mellanskillnad med 330miljoner kronor vilken även

fortsättningsvis måste finansieras med budgetmedel.

Jordbruksministerns förslag innebär en sänkning av kostnaderna

med ca300miljoner kronor jämfört med det anbudssystem som

tillämpas vid 1993års skörd. Utöver detta tillkommer dock

kostnaderna för arealbidrag.

Motionerna

I motionerna Jo25 (fp, v) och Jo32 (m) begärs särskilt stöd

till oljelinproduktionen. Stödet bör utgå som ett arealstöd i

likhet med vad som gäller för grönmjölsproduktion och som

finansieras genom en omfördelning inom befintliga ramar.

Utskottets överväganden

När gränsskyddet för proteinfodermedel tas bort den 1juli

1993 kommer den svenska produktionen av fodermedel att utsättas

för ökad konkurrens. I det följande behandlar utskottet det stöd

som grönmjölsproducenterna föreslås erhålla som kompensation.

Ett intäktsbortfall kan emellertid förutses även inom

oljelinproduktionen eftersom proteinfodermedel utgör en

biprodukt vid denna produktion. Utskottet förutsätter att

regeringen uppmärksammar dessa effekter men är inte berett att

förorda införande av ett arealstöd för oljelinproduktionen i

enlighet med motionerna Jo25 och Jo32. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna.

Utskottet noterar att regeringen räknar med ett referenspris

för spannmål om 1,10kr/kg (prop.s.11). I anslutning

härtill vill utskottet erinra om riksdagens beslut angående höjt

inlösenpris för spannmål (prop.1992/93:100, bil.10, JoU13,

rskr.231). Utskottet förutsätter att regeringen justerar

referenspriset för spannmål i enlighet med detta beslut.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om villkoren för

oljeväxtodlingen budgetåret 1994/95.

Åtgärder inom grönmjölsproduktionen

Propositionen

Stödet inom EG till produktion av grönmjöl uppgick den

1oktober 1992 till 730kr/ton vid dåvarande valutakurs.

Produkten är inte gränsskyddad, utan det inhemska priset bestäms

utifrån en korg av proteingrödor och det pris den betingar på

världsmarknaden. Stödnivån inom EG har sänkts med 10% men är

fortfarande relativt hög. Avsikten är att reducera nivån

ytterligare. Trots planerade sänkningar av stödnivån beräknas

stödet vara i storleksordningen 700kr/ton eller

ca5000kr/ha den 1januari 1995.

Den svenska produktionen av grönmjöl utsätts för en ökad

konkurrens när gränsskyddet för proteinfodermedel tas bort

fr.o.m. den 1juli 1993. Konkurrensen består inte i första hand

av importerat grönmjöl utan snarare av importerat

majsglutenmjöl. När proteinfoderregleringen tas bort blir priset

för majsglutenmjöl ca35% lägre. Detta torde få till följd

att det svenska priset faller till en nivå under det

gränsskyddade priset. Under antagande av att prisrelationen

mellan majsglutenmjöl och grönmjöl förblir densamma kan det

inhemska försäljningspriset beräknas sjunka till

ca1,30kr/kg.

Jordbruksministern anser att det fortsättningsvis bör lämnas

ett stöd i form av ett differentierat arealbidrag baserat på den

genomsnittliga produktionen av grönmjöl i området för en

torkanläggning. Detta stöd bör uppgå till 3000kr/ha i

genomsnitt budgetåren 1993/94 och 1994/95.

Produktionen uppgår ett normalår till ca15000ton

grönmjöl på en areal om drygt 2000ha. Till stöd till

grönmjölsproduktion bör anvisas högst 7miljoner kronor

budgetåren 1993/94 resp. 1994/95. Stödet skall i enlighet med

förslaget i 1993års budgetproposition finansieras inom ramen

för ej disponerade regleringsmedel och direktbidragen för

budgetåren 1993/94 resp.1994/95.

Motionerna

Enligt motionerna Jo26 (c) yrkande2 och Jo38 (kds) bör

stödet till produktion av grönmjöl utgå per producerat kilo i

stället för det differentierade arealbidrag som föreslås i

propositionen.

Utskottets överväganden

Som utskottet anfört ovan kommer den svenska produktionen av

grönmjöl att utsättas för en ökad konkurrens när gränsskyddet

för proteinfodermedel avskaffas fr.o.m. den 1juli 1993.

Prisnivån för den svenska grönmjölsproduktionen kan beräknas

sjunka till en nivå under det gränsskyddade priset. Ersättningen

till de svenska odlarna kommer därmed att sänkas, vilket kan

antas medföra ett minskat intresse för fortsatt produktion. Fram

till tiden för ett EG-medlemskap skulle detta få negativa

konsekvenser för torkanläggningarna, dvs. de företag som

producerar grönmjöl.

Ett stöd som utgår för producerad volym har enligt utskottets

mening flera fördelar framför ett arealbidrag med den utformning

som anges i propositionen. Med ett volymbaserat stöd kan

oönskade skillnader i stödnivån mellan olika producenter

undvikas. Ett sådant stöd står dessutom i bättre

överensstämmelse med den stödform som tillämpas inom EG.

Utskottet ansluter sig således till förslagen i motionerna Jo26

yrkande2 och Jo38 att regeringen bör utforma ett stöd för

grönmjölsproduktionen baserat på producerad volym. Närmare

bestämmelser om beräkningsunderlag, leveranskontrollm.m. bör

beslutas av regeringen. För budgetåren 1993/94 resp. 1994/95 bör

stödet, som regeringen föreslagit, uppgå till högst 7 miljoner

kronor. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Industrins råvarukostnadsutjämningm.m.

Propositionen

1990års beslut om en ny livsmedelspolitik innebär bl.a. att

de tidigare möjligheterna för producenterna att kollektivt

finansiera export av överskottsproduktion tas bort. Härigenom

begränsas den svenska livsmedelsindustrins möjligheter till

etablering på exportmarknaden inom sådana varugrupper som ligger

utanför systemet för industrins råvarukostnadsutjämning (RÅK).

RÅK ger svensk livsmedelsindustri som är utsatt för

internationell konkurrens möjligheter att konkurrera på lika

villkor som konkurrenter i andra länder med tillgång till

jordbruksvaror till lägre priser. Systemet är utformat så att

detta kan gälla såväl konkurrenter på den svenska marknaden som

konkurrensen på exportmarknaden.

Vid sidan av RÅK och det exportbidragssystem som gäller för

spannmål utbetalas i dag exportsubventioner för nöt- och

griskött inom ett temporärt system. Detta är en typ av

övergångslösning som gäller för perioden 1991/92--1993/94.

Totalt disponeras 450 miljoner kronor. Medel som avsatts för att

finansiera export av kött får föras mellan budgetåren för att

medge en större flexibilitet. Bidragen administreras av

Jordbruksverket och syftet är att medverka till att

partipriserna upprätthålls. Bidragen som betalas ut är

begränsade till vissa delar av sortimentet.

Regeringen har den 5mars 1992 beslutat att medverka med

60miljoner kronor i en satsning på exportfrämjande åtgärder

för livsmedel. Satsningen avser en fyraårsperiod.

Inom ramen för EES-förhandlingarna har knutits en bilateral

överenskommelse med EG. Överenskommelsen innebär bl.a. att det

inrättas ömsesidiga tull- och avgiftsfria kvoter för färskt

nötkött och vissa nötköttsprodukter. Överenskommelsen innefattar

även kvoter för export och import av ost.

I Sverige tillämpas två system för utjämning av industrins

kostnader för jordbruksvaror -- ett extern och ett internt,

tillsammans kallat RÅK-systemet. Ett införlivande av

EES-avtalets protokoll3 innebär ett enhetligt system för hela

EES-området och en övergång till s.k. nettokompensation, dvs.

utjämning till lägsta EES-pris. Den exakta tidpunkten för

EES-avtalets och det bilaterala avtalets ikraftträdande är i dag

oklar.

För vissa varor, som mjölkpulver och torkade äggprodukter, har

i Sverige införts vissa begränsningar i möjligheterna att få

exportbidrag. Anledningen till dessa begränsningar inom

RÅK-systemets ram är att förhindra att sådana varor som tidigare

kunde få exportbidrag inom jordbruksprisregleringen skulle

flyttas över till RÅK-systemet. Konsekvenserna av

begränsningsreglerna inom RÅK-systemet har blivit att vissa

industrier i ökad utsträckning använder importerad råvara

(mjölkpulver, ägg och kött) så att man vid export av färdigvaran

kan söka restitution för erlagd införselavgift. Dessa svenska

råvaror kan därför sägas vara diskriminerade i produktionen av

vissa förädlade livsmedel avsedda för export.

En svensk etablering på den totala EG-marknaden bör, som ett

led i anpassningen inför ett EG-medlemskap, underlättas genom

olika typer av åtgärder. Syftet med sådana åtgärder bör vara att

svenska livsmedelsföretag därigenom ges möjligheter att arbeta

på i första hand EG-marknaden och lära sig denna marknads

villkor. Sverige bör emellertid inte nu införa den typ av

generella exportstöd som förekommer inom EG och som motsvarar de

exportbidragssystem som tidigare tillämpades i Sverige. I

stället bör åtgärderna på detta område ansluta till existerande

system för exportbidrag och i första hand avse förädlade

livsmedel.

Som exempel på möjliga exportvaror nämner

Omställningskommissionen ost och förädlade köttprodukter.

Jordbruksministern anser det därför naturligt att möjligheten

att utjämna konkurrensvillkoren genom prisutjämnande åtgärder

under perioden den 1juli 1993--den 1januari 1995 bör vidgas

till att omfatta även dessa typer av produkter. De principer som

gäller för export inom RÅK-systemet bör även tillämpas för dessa

åtgärder och storleken på exportbidraget bör svara mot dess

syfte, dvs. bidraget bör ge möjlighet för svenska

livsmedelsföretag att konkurrera på exportmarknaden på liknande

villkor som livsmedelsföretag i andra länder. De kvantiteter av

livsmedelsprodukter som ingår i olika bilaterala avtal som

Sverige upprättat med bl.a. EG bör inte omfattas av möjligheten

till prisutjämnande åtgärder i de fall dessa avtal förutsätter

att inga exportbidrag ges.

I likhet med Omställningskommissionen anser jordbruksministern

att vissa höjningar av råvarugränserna bör göras i RÅK-systemet.

Syftet skulle vara att försöka komma till rätta med de negativa

effekter som nuvarande procentuella utjämningsgränser har fått i

form av diskriminering av svenska råvaror vid produktion av

vissa förädlade livsmedelsindustriprodukter. Även en övergång

till s.k. nettokompensation inom EES-avtalets protokoll3 gör

det möjligt att höja bidragsgränserna. RÅK-systemet bör dock

inte heller i framtiden kunna utnyttjas för s.k. bulkexport.

Det är emellertid enligt jordbruksministern inte lämpligt att

riksdagen och regeringen redan nu bestämmer vilka produkter som

bör omfattas av en utvidgning av möjligheten att tillämpa

prisutjämnande åtgärder. Risken finns då att dessa produkter i

ett senare stadium visar sig sakna konkurrenskraft eller

etableringsmöjligheter på EG-marknaden. Jordbruksministern är av

den uppfattningen att Jordbruksverket, efter samråd med

livsmedelsindustrin, är bäst lämpat att bestämma vilka förädlade

livsmedelsindustriprodukter som har förutsättningar att vara

långsiktigt konkurrenskraftiga på en EG-marknad. Regeringen bör

enligt jordbruksministern senare uppdra åt Jordbruksverket att,

inom ramen för de medel som anvisas, närmare bestämma vilka

förädlade produkter som bör omfattas av nyss nämnda utvidgning.

I enlighet med Omställningskommissionens förslag och mot

bakgrund av den aktuella situationen på den svenska marknaden

för kött bör det temporära exportsystemet för kött tillföras

ytterligare 100miljoner kronor utöver de 450miljoner kronor

som gäller för perioden 1991/92--1993/94. Jordbruksministern

anser även att systemet bör förlängas till att gälla fram till

den 1januari 1995. Mot bakgrund av övriga förslag till

åtgärder för export av förädlade livsmedel bör dock inte

systemets inriktning förändras. Vad gäller övriga förändringar

av RÅK-systemet har Jordbruksverket förutskickat att man avser

att göra en översyn av grunderna för bestämning av

begränsningsnivån för vissa råvaror. Det ankommer på verket att

bestämma hur stora procentuella förändringar som bör göras och

vilka råvaror som bör omfattas av förändringarna.

Jordbruksministern uttalar sin avsikt att se över vilka

möjligheter som finns för en utvidgning av de ömsesidiga

kvoterna inom den tidsrymd som gäller inför ett medlemskap i EG.

Till RÅK-systemet finns knuten en utjämningskassa som

förvaltas av Statens jordbruksverk. Kassan tillförs avgifter som

tas ut inom ramen för systemet. Med hänsyn till syftet med

systemet är det enligt jordbruksministern naturligt att utnyttja

de medel som inte har behövts för det nuvarande RÅK-systemet på

ett sätt som motsvarar detta syfte. Mot denna bakgrund bör

150miljoner kronor föras från utjämningskassan till

statsbudgetens inkomstsida. Ett motsvarande belopp bör få

utnyttjas för den utvidgning av möjligheten att tillämpa de

prisutjämnande åtgärder som föreslagits i syfte att ge svenska

förädlade livsmedel en möjlighet att konkurrera på

exportmarknaden. Utöver detta bör ytterligare 100miljoner

kronor föras från utjämningskassan till statsbudgetens

inkomstsida. Ett lika stort belopp bör få disponeras för det

temporära exportsystemet för nöt- och griskött. Medlen bör få

disponeras för perioden den 1juli 1993--den 31december 1994.

Motionerna

Exportbidragen inom RÅK-systemet bör enligt motion Jo29(nyd)

yrkande5 balansera motsvarande import och inte överstiga

motsvarande införselavgifter, räknat per produktgrupp. I motion

Jo36 (kds) betonas vikten av att svensk jordbruksproduktion får

samma villkor som jordbruksproduktionen i EG.

Socialdemokraterna begär i motion Jo39 yrkande2 att

50miljoner kronor anvisas för marknadsföring och

exportfrämjande åtgärder för svenska förädlade livsmedel. Enligt

motionens yrkande3 bör förslaget att anvisa 100miljoner

kronor för export av kött och fläsk avslås.

Utskottets överväganden

Med anledning av motion Jo29 yrkande5 vill utskottet anföra

följande. Syftet med 1990års livsmedelspolitiska reform var

bl.a. att produktionen av livsmedel i princip skulle vara

underkastad samma villkor som andra näringar. Producenterna

skulle ersättas endast för efterfrågade varor och tjänster.

Detta innebar inte att de inhemska producenterna garanterades

tillgång till hela den svenska marknaden, utan produktionen

skulle anpassas till vad som kunde avsättas på kommersiella

villkor. Genom det livsmedelspolitiska beslutet jämställdes

införselavgifter med allmänna budgetmedel, och avgifterna

reserveras inte längre för speciella ändamål inom jordbruks- och

livsmedelssektorn. RÅK-systemet syftar till att skapa

konkurrensneutralitet mellan vissa livsmedelsprodukter

producerade inom och utom landet genom att kompensera den

industri som är utsatt för internationell konkurrens för den

fördyring av råvarukostnaderna som den förda livsmedelspolitiken

medför. Vid prövningen av vilka produkter som skall erhålla

exportstöd beaktas visserligen inte förädlingsgraden, men

samtliga livsmedel skall vara förädlade och baserade på svenska

råvaror. Det nu aktuella förslaget innebär att systemet utvidgas

till att omfatta även vissa icke sammansatta produkter såsom ost

och olika förädlade köttprodukter. Härutöver har Jordbruksverket

aviserat en översyn av grunderna för bestämning av

begränsningsnivån för vissa råvaror.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om förlängning av

det temporära exportsystemet för kött fram till den 1januari

1995 och förordar att systemet tillförs ytterligare

100miljoner kronor. Även i övrigt tillstyrker utskottet

regeringens förslag i avsnittet om industrins

råvarukostnadsutjämning. Härmed avstyrker utskottet motion Jo39

yrkande 3.

På samma grund avstyrker utskottet motion Jo39 yrkande2.

Regeringens förslag om utvidgning av RÅK-systemet förstärker

enligt utskottets mening svenska produkters konkurrenskraft och

möjligheter till etablering på främst EG:s marknad. I detta

avseende föreligger ingen skillnad mellan förslaget och syftet

med motion Jo29. Med det anförda avstyrker utskottet motionens

yrkande5 i den mån motionsyrkandet inte kan anses

tillgodosett.

I motion Jo36 framförs ett yrkande om vikten av att svensk

jordbruksproduktion får samma villkor som jordbruksproduktionen

inom EG. Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan

finner utskottet syftet med motionen i viss del tillgodosett.

Motionen bör inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

Anpassningsåtgärder inom trädgårdssektorn inför ett

EG-medlemskap

Propositionen

Allmänna utgångspunkter

Ett svenskt EG-medlemskap kommer att förändra

förutsättningarna för svensk trädgårdsproduktion, främst genom

att tullarna gentemot övriga EG-länder avvecklas. Härav följer

med all sannolikhet en anpassning till ett lägre prisläge i

såväl producent- som konsumentled. Enligt jordbruksministerns

mening finns det under tiden före ett svenskt EG-inträde starka

skäl för sådana statliga insatser som bidrar till att överbrygga

de anpassningssvårigheter som i ett övergångsskede förväntas

uppkomma för svensk trädgårdsnäring.

Problemet för svensk odling är att anpassningen i riktning mot

EG:s lägre producentpriser kan komma att ske snabbare än

utjämningen av produktionskostnaderna.

Näringen måste enligt jordbruksministern förbereda sig för att

möta den hårdnande konkurrensen bl.a. genom en effektivisering

av produktionen och marknadsledet samt genom en ökad

produktdifferentiering.

Åtgärder för att främja produktutvecklingm.m.

I betänkandet Rådgivningen inom jordbruket och

trädgårdsnäringen (SOU1992:99) redovisas

produktdifferentiering som en anpassningsväg för den svenska

trädgårdsnäringen. Med detta avses att utveckla och anpassa

olika produkter för olika marknader eller konsumentkategorier.

Jordbruksministern delar utredarens uppfattning om behovet av

effektiviseringar på marknadssidan och förbättrad prognos- och

produktutvecklingsverksamhet. Ett fortsatt utrednings- och

utvecklingsarbete på dessa områden är enligt jordbruksministern

av stor vikt.

Av EG:s strukturprogram har utredaren bedömt investeringsstöd,

startstöd och stöd till bildande av producentorganisationer vara

av största betydelse för svensk trädgårdsnäring. I likhet med

utredaren anser jordbruksministern att förberedelsearbete

behöver inledas för att dessa stödformer skall kunna träda i

kraft genast vid ett svenskt EG-inträde. Jordbruksministern

anser emellertid att dessa stöd skall införas före EG-inträdet.

Jordbruksministern anser att det nu inte finns skäl att lämna

förslag om avvecklingstakten för tullskyddet. Inte heller avser

han att föreslå något statligt stöd för konsumtionshöjande

åtgärder, eftersom sådana åtgärder inte kan motiveras utifrån de

behov av anpassningsåtgärder som finns till följd av ett svenskt

EG-medlemskap. I stället har jordbruksministern tagit fasta på

det behov som finns av att med statliga insatser bidra till att

utveckla näringens konkurrenskraft inför ett EG-inträde.

Jordbruksministern tar först upp frågan om den kollektiva

återföringen av prisregleringsavgift till trädgårds- och

grönytesektorn. I den nyligen framlagda propositionen om

forskning för kunskap och framsteg (1992/93:170) konstateras att

finansieringen av den FoU på hemträdgårdsområdet och

grönytemiljöer, som hittills finansierats med

prisregleringsavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel,

bortfaller eftersom avgifterna har slopats fr.o.m. den

2december 1992. Mot bakgrund av den vikt denna forskning har

föreslår regeringen i propositionen att för budgetåret 1993/94

detta forskningsområde tillförs 11miljoner kronor över nionde

huvudtitelns anslag Stöd till kollektiv forskning. Medlen skall

anändas för FoU och därmed sammanhängande information och

rådgivning på grönyte-, miljö- och hemträdgårdsområdet

inkl. verksamhet inom det s.k. MOVIUM-sekretariatet vid Sveriges

lantbruksuniversitet i Alnarp. För budgetåret 1993/94 kommer

till dessa sektorer, utöver nämnda 11miljoner kronor, att

återföras de prisregleringsavgifter som har influtit under

budgetåret 1992/93.

Genom avvecklingen av prisregleringsavgifterna på

handelsgödsel och bekämpningsmedel kommer den yrkesmässiga

trädgårdsnäringen att efter utgången av år1993 stå i stort

sett utan kollektiva medel för information, marknadsföring och

utvecklingsarbete. Under de senaste åren har årligen drygt

10miljoner kronor av influtna avgiftsmedel per år avsatts för

sådana ändamål.

Mot bakgrund av dels det behov av anpassningsåtgärder inför

ett EG-inträde som enligt jordbruksministern föreligger, dels

trädgårdsnäringens avsaknad av kollektiva medel efter utgången

av år1993, anser jordbruksministern det motiverat att förorda

en kraftfull satsning för att stärka näringens långsiktiga

konkurrenskraft. För detta ändamål bör ett anslag på

25miljoner kronor anvisas för perioden den1juli 1993--den

31december 1994. Medlen skall för perioden fram t.o.m. ett

planerat EG-inträde användas för stöd i form av projektbidrag

för produktutveckling, förbättrade och säkrare marknadsprognoser

samt centrala insatser för att effektivisera marknadssidan inom

trädgårdsnäringen. Utvecklingsverksamhet med sikte på att ta

fram plantmaterial för den svenska trädgårdsproduktionen är

enligt jordbruksministerns mening också en form av

produktutveckling som bör kunna stödjas med dessa medel. Även

introduktion av ny teknik vid trädgårdsföretagen bör kunna

stödjas. Enligt jordbruksministern bör regeringen uppdra åt

Statens jordbruksverk att, efter hörande av berörda

intressenter, fördela detta belopp. Vid fördelningen på

ansökningar om projektbidrag skall som vägledande princip

eftersträvas att stödet används för att skapa förutsättningar

för en på sikt konkurrenskraftig näring.

Med hänvisning till en nyligen tillsatt arbetsgrupp med

uppgift att ta fram underlag rörande obeståndssituationen inom

jordbruket och trädgårdsnäringen är jordbruksministern inte

beredd att nu föreslå några åtgärder för skattelättnader på

bl.a. energiskatteområdet. Beträffande utredarens förslag vad

gäller forskning och statistik på trädgårdsnäringens område

avser jordbruksministern att återkomma till regeringen vid ett

senare tillfälle.

Motionerna

Enligt motionerna Jo39 (s) yrkande6, Jo214(m) och

Jo242(s) bör Statens jordbruksverk få i uppdrag att snabbt

utreda den yrkesmässiga fruktodlingens situation. Det föreslagna

anslaget om 25miljoner kronor bör enligt motion Jo28(c)

användas även för konsumtionsfrämjande verksamhet (yrkande1),

och stöd bör utgå även för information till trädgårdsnäringen om

effekterna av ett eventuellt EG-medlemskap (yrkande2). I

motion Jo37 (kds) yrkande1 betonas att startstöd redan nu bör

införas för bildande av producentorganisationer inom

trädgårdsnäringen.

Motionärerna i motion Jo28 (c) anser att starka skäl talar för

att energiskatten för trädgårdsnäringen bör avskaffas helt

fr.o.m. den 1juli 1993 och att den 85-procentiga nedsättningen

av koldioxidskatten bör behållas även efter den 1januari 1995

(yrkande3). Den sammanlagda energibeskattningen vid

yrkesmässig växthusodling bör enligt motion Jo39(s) yrkande4

inte överstiga 0,6% av produkternas saluvärde.

Fritidsodlingen behandlas i tre motioner. I motion Jo39 (s)

yrkande5 betonas vikten av att tillräckliga medel i

fortsättningen avsätts för FoU och därmed sammanhängande

information och rådgivning på hemträdgårdsområdet. Enligt

motionerna Jo219(fp) och Jo244(s,c) måste verksamheten vid

Trädgårdsodlingens Elitplantstation i Balsgård och försöks- och

utvecklingsenheten för fritidsodling vid SLU garanteras fortsatt

stöd. Minst lika viktigt är enligt motionärerna att verksamheten

inom fritidsodlarnas egna organisationer kan fortsätta att

utvecklas.

Utskottets överväganden

Som anförs i propositionen kommer, genom avvecklingen av

prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel,

den yrkesmässiga trädgårdsnäringen att efter utgången av

år1993 stå i stort sett utan kollektiva medel för information,

marknadsföring och utvecklingsarbete. Mot bakgrund härav och med

hänsyn till det behov av anpassningsåtgärder som föreligger

inför ett EG-inträde anser utskottet att en kraftfull satsning

för att stärka näringens långsiktiga konkurrenskraft är

motiverad. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att för

perioden fram till ett planerat svenskt EG-inträde anvisa ett

anslag om 25miljoner kronor för detta ändamål. Som

jordbruksministern anför bör medlen användas för stöd till

produktutveckling och utveckling av marknadsprognoser,

introduktion av ny teknik samt insatser för att effektivisera

marknadssidan inom svensk trädgårdsnäring. För att stödet skall

få avsett syfte anser utskottet emellertid att anvisade medel

bör kunna användas även för konsumtionsfrämjande verksamhet och

information om effekterna för näringen av ett svenskt

EG-medlemskap. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo28

yrkandena 1 och2 om en utvidgning av anslagets

användningsområde bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Utöver detta uttalande är utskottet inte berett att

tillmötesgå motion Jo37 yrkande1. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet har med uppmärksamhet följt de senaste årens

ekonomiska utveckling inom trädgårdsnäringen. Med hänvisning

till konsekvenserna av pågående GATT- och EFTA/EG-förhandlingar

och till den utredning som dåvarande Lantbruksstyrelsen hade

påbörjat uttalade utskottet hösten 1991 sin avsikt att senare ta

upp trädgårdsnäringens situation och därvid också överväga

önskvärdheten av en bred utredning av näringen (1990/91:JoU4).

Som ett led i sitt arbete med att analysera den ekonomiska

utvecklingen inom jordbruks- och trädgårdsnäringarna har

Jordbruksverket med hjälp av länsstyrelsernas lantbruksenheter

nyligen genomfört en enkätundersökning av ett antal jordbruks-

och trädgårdsföretag. Lantbruksenheterna har därvid uppskattat

antalet trädgårdsföretag i akut ekonomisk kris till ca70

företag. Med akut ekonomisk kris avser lantbruksenheterna i

detta fall att avveckling kan vara en realitet inom tre till sex

månader.

Det energipolitiska beslutet våren 1992 innebar bl.a. att

växthusnäringen befrias från energiskatt på elförbrukning

fr.o.m. år 1993 och på förbrukning av fossila bränslen fr.o.m.

år 1995. Näringen befrias också från skatten på all användning

av el. Vidare skall växthusodlingen under åren 1993 och 1994 få

behålla den 85-procentiga nedsättningen av energi- och

koldioxidskatten för bränslen för växthusuppvärmning

(prop.1991/92:150, bil.I:5, FiU30, rskr.350). Även med

hänsyn till effekten av det energipolitiska beslutet kommer

energibeskattningen att utgöra en betydande del av ett

trädgårdsföretags kostnader, varför skattereduktionen inte torde

komma att medföra några mer påtagliga förbättringar av näringens

ekonomiska situation. Mot bakgrund av synpunkterna i motion Jo28

anser utskottet att den expertutredning med företrädare för

bl.a. Jordbruksdepartementet, Jordbruksverket, Statistiska

centralbyrån och LRF som jordbruksministern nyligen har tillsatt

för att ta fram underlag om obeståndssituationen inom jordbruket

och trädgårdsnäringen skyndsamt bör utreda förutsättningarna för

ytterligare skattelättnader på energiområdet för

trädgårdsföretagen. Vad utskottet anfört med anledning av motion

Jo28 yrkande3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Förslaget i motion Jo39 om ett tak för den sammanlagda

energibeskattningen bör lämpligen prövas i detta sammanhang. Med

det anförda finner utskottet syftet med motion Jo39 yrkande4 i

allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte föranleda

något ytterligare riksdagens åtgärd.

Det kan i dag konstateras att de stödåtgärder, bl.a.

röjningsbidrag och skyddstullar, som infördes i samband med

avskaffandet år1990 av importregleringen för äpplen och päron

har visat sig otillräckliga för att bevara den yrkesmässiga

fruktodlingens konkurrenskraft. Utskottet bedömer den ekonomiska

situationen för svensk fruktodling som allvarlig. En särskild

utredning bör därför skyndsamt utreda omfattningen av

fruktodlingens ekonomiska problem och föreslå lämpliga åtgärder.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo39

yrkande6, Jo214 och Jo242 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Sedan ett decennium har vissa forsknings- och

utbildningsinsatser på hemträdgårdsområdet och när det gäller

grönytemiljöer i tätorter finansierats med

prisregleringsavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel.

Avgifterna har tagits ut inom ramen för

jordbruksprisregleringen. Sedan avgifterna slopades fr.o.m.

den2december 1992 bortfaller finansieringen av flera viktiga

forskningsuppgifter. I den nyligen framlagda forskningspolitiska

propositionen (prop.1992/93:170) föreslår regeringen att

medel för verksamheten i fortsättningen skall beräknas under

nionde huvudtiteln, anslaget I5. Stöd till kollektiv

forskning. För insatser på området, inkl. verksamheten inom det

s.k MOVIUM-sekretariatet vid SLU i Alnarp, föreslås 11miljoner

kronor att fördelas av Skogs- och jordbrukets forskningsråd

(SJFR). Det kan konstateras att mycket av den forskning som

bedrivs vid SLU även kommer fritidsodlarna till del, men med

hänsyn till odlingens speciella behov är det enligt utskottets

mening av stor vikt att de informationskanaler som finns mellan

forskning och praktik kan bibehållas och utvecklas. Utskottet

delar den syn på fritidsodlingens betydelse för

fritidssysselsättning och folkhälsa som framförs i motionerna

Jo39 yrkande5, Jo219 och Jo244. Enligt utskottets mening är

det ett samhällsintresse att de berörda organisationerna

erhåller en väsentlig del av de föreslagna medlen och att det

skapas förutsättningar för en fortsatt informations- och

rådgivningsverksamhet inom hemträdgårdsområdet. I övrigt går

utskottet inte närmare in på frågan hur medlen skall fördelas

och avstyrker motionerna, i den mån de inte tillgodoses med vad

utskottet anfört.

Åtgärder för att minska miljöpåverkan och främja ekologisk

trädgårdsproduktion

Propositionen

Något särskilt miljömål för trädgårdsnäringen har inte lagts

fast. Sedan mitten av 1980-talet har emellertid

trädgårdsnäringen i varierande utsträckning kommit att omfattas

av de miljöinsatser som primärt avser jordbruket. Det bör enligt

jordbruksministern finnas goda möjligheter för trädgårdsnäringen

att ytterligare minska bekämpningsmedelsanvändningen under

förutsättning att staten bidrar med de utvecklingsåtgärder m.m.

som utredaren redovisar. Det kan noteras att den svenska

ekologiska trädgårdsproduktionen är lägre än konsumtionen och

att det framöver borde finnas utsikter för såväl en ökad svensk

produktion som en ökad konsumtion. Enligt jordbruksministern

talar inte minst konsument- och miljöskäl för statliga insatser

avseende ekologisk produktion och miljöfrågor i övrigt.

Jordbruksministern tillstyrker utredarens förslag att

3miljoner kronor per år anvisas för att främst minska

användningen av bekämpningsmedel. Åtgärderna bör finansieras

inom ramen för anslaget Miljöförbättrande åtgärder inom

jordbruket. Eftersom rådgivningen spelar en avgörande roll för

miljöfrågorna anser jordbruksministern i likhet med utredaren

att medel från detta anslag bör kunna användas till

miljöinriktad rådgivning inom trädgårdsnäringen. Fortsatta

insatser för utveckling av tekniken för bl.a. recirkulering av

näringslösning i växthus bör också kunna göras inom ramen för

detta anslag.

Jordbruksverket är enligt jordbruksministern en lämplig

samordnande myndighet för utarbetande av ett handlingsprogram

avseende trädgårdsnäringens miljöfrågor. Jordbruksministern

uttalar sin avsikt att senare föreslå regeringen att

Jordbruksverket ges i uppdrag att i samråd med

Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och

Arbetarskyddsstyrelsen utarbeta ett handlingsprogram rörande

trädgårdsnäringens miljöfrågor.

Motionen

Ambitionsnivån för rådgivningen inom trädgårdsnäringen bör

enligt motion Jo37(kds) vara att hela trädgårdsnäringen bör

uppnå kriterierna för integrerad produktion (yrkande2). I

motionens yrkande3 framhålls behovet av att marknadsföringen

sker strategiskt så att den ekologiska köksväxtodlingens

möjlighet att vara draghjälp åt hela trädgårdsnäringen

utnyttjas.

Utskottets överväganden

I sin behandling av årets budgetproposition tillstyrkte

utskottet regeringens förslag om utbyggnad av stödet till den

ekologiska produktionen inom områdena tillämpad forskning och

utveckling, marknadsföringsinsatser och kontroll. Utskottet

tillstyrkte även förslaget om stöd till ekologisk

jordbruksproduktion med 10miljoner kronor per år för

budgetåren 1993/94 och 1994/95 (prop.1992/93:100, bil.10,

JoU13, rskr.231).

Som framgår av det nu aktuella förslaget är den svenska

ekologiska trädgårdsproduktionen lägre än konsumtionen, varför

det framöver borde finnas utsikter för såväl en ökad svensk

produktion som en ökad konsumtion. Utskottet gör samma bedömning

som jordbruksministern att inte minst konsument- och miljöskäl

talar för statliga insatser avseende ekologisk produktion och

miljöfrågor i övrigt. Utskottet tillstyrker därför regeringens

förslag att för budgetåren 1993/94 -- 1995/96 avsätta

3miljoner kronor om året för miljöförbättrande åtgärder på

trädgårdsnäringens område att användas bl.a. för att minska

användningen av bekämpningsmedel och för miljöinriktad

rådgivning. Vidare bör stödet till ekologisk jordbruksproduktion

om 10miljoner kronor per år för de två kommande budgetåren

kunna användas även för stöd till ekologisk trädgårdsproduktion.

Ovan angivna åtgärder bör enligt utskottet kunna garantera en

fortsatt hög ambitionsnivå såväl vad gäller den ekologiska

odlingen som arbetet i stort med miljöförbättrande åtgärder på

trädgårdsnäringens område. Utskottet anser att dessa åtgärder

och det handlingsprogram om trädgårdsnäringens miljöfrågor som

aviseras i propositionen tillsammans är väl ägnade att

tillgodose syftet med motion Jo37 yrkandena2 och3.

Motionsyrkandena bör inte föranleda någon riksdagens vidare

åtgärd.

Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige

budgetåret 1993/94

Propositionen

Antalet jordbruksföretag i stödområdet har under de senaste

åren minskat något mer än i resten av landet. Denna utveckling

har varit tydligare i de norra delarna av stödområdet.

Sammantaget har emellertid utvecklingen för jordbruket i

stödområdet mellan åren1989 och 1991 varit något mer positiv

än för landet som helhet. Utvecklingen i stödområde1 har dock

varit sämre än i resten av stödområdet. Produktionen av

mejerivaror motsvarar för närvarande konsumtionen totalt sett i

stödområdet. Avräkningspriserna för mjölk exkl. pristillägg

ligger lägre än riksgenomsnittet, och prisvariationerna har

under åren 1991--1992 varit kraftigare för

Norrlandsföreningarna.

I 1990års beslut slås fast att lönsamheten i jordbruket i

norra Sverige inte skall tillåtas sjunka nämnvärt till följd av

avregleringens effekter. Efter 1990års beslut skall

beräkningarna syfta till att urskilja dels

lönsamhetsförändringar inom stödområdet, dels reformens effekter

på lönsamheten. Den tidigare kopplingen till Mellansverige har

således släppts.

Riksdagen har påpekat att det i dag saknas en helhetssyn som

beaktar alla de faktorer (ekonomiska, socialam.fl.) som avgör

dessa företags framtid och fortbestånd (prop.1990/91:99,

JoU27, rskr.276). Jordbruksverket påpekar i sin översyn av

beräkningsmodellen och beräkningsunderlaget för stödet till

jordbruket i norra Sverige (rapport nr 1992:36) att det finns

svårigheter att integrera kombinationsverksamheter till

jordbruket i modeller. Jordbruksministern anser i likhet med

verket att kombinationsverksamheternas betydelse för företagens

lönsamhet bör kunna belysas med separat statistik. Verket bör

därför fortsättningsvis, i samband med att stödnivån beräknas,

även lämna en redogörelse beträffande

kombinationsverksamheternas betydelse. Jordbruksverkets och

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens (LES) arbete med att

utveckla en typgårdsmodell baserad på verkliga data bör avvaktas

tills vidare.

Jordbruksverket har beräknat stödnivån på tre olika sätt. Ett

beräkningsalternativ har gjorts under förutsättning av

oförändrad lönsamhet. Dessutom redovisas två alternativ där

hänsyn endast tagits till lönsamhetsförändringar på grund av

reformens effekter. Om kompensationen till jordbruket i norra

Sverige endast skall avse lönsamhetsförändringar av den

livsmedelspolitiska reformen visar beräkningarna att stödnivån

kan sänkas något. Om lönsamheten å andra sidan skall hållas

oförändrad jämfört med basåret 1989/90 bör nivån i stället

höjas. Jordbruksverket föreslår en oförändrad stödnivå för

budgetåret1993/94.

Jordbruksministern konstaterar att det föreligger viss

osäkerhet vad gäller utvecklingen på framför allt

avräkningspriserna. Även mycket små prisförändringar har

relativt stora återverkningar på lönsamheten och därigenom

stödbehovet. Det är vidare svårt att på ett entydigt sätt

urskilja reformens effekter på lönsamheten. Mot bakgrund av

detta och att det föreligger vissa tveksamheter vad gäller

beräkningsmodellen samt att vissa justeringar av 1990års

beslut påbörjats och planeras inför anpassningen till EG är

jordbruksministern i dag inte beredd att föreslå en sänkning av

stödnivån för jordbruket i norra Sverige. Jordbruksministern

föreslår därför att stödnivån bibehålls på oförändrad nivå under

budgetåret 1993/94. Kostnaden för stödet beräknas uppgå till

971miljoner kronor, varav 65miljoner kronor avser

kostnadstillägg till förädlingsindustrin. Inom ramen på

65miljoner kronor bör högst 43miljoner kronor avsättas för

mejerier, 20miljoner kronor för slakterier och 2miljoner

kronor för äggpackerier. Jordbruksministern avser att återkomma

till regeringen i fråga om fördelningen av stödet till

jordbruket.

För att bereda utrymme för effektiviseringar och

kostnadssänkningar och därmed öka konkurrenskraften bör stödet

till smågrisuppfödningen ges till smågrisuppfödare oavsett om de

äger suggorna eller inte. Jordbruksministern avser att återkomma

till regeringen i denna fråga.

Motionerna

Det generella stödet till dikor bör enligt motionerna

Jo24(-) yrkande2, Jo27(c) yrkande2 och Jo40(kds)

yrkande2 kompletteras med ett regionalt stöd.

Jordbruksverkets beräkningsmodell för stödet till jordbruket i

norra Sverige är enligt motionerna Jo24(-) yrkande3,

Jo27(c) yrkande3, Jo30(fp), Jo39(s) yrkande7 (delvis)

och Jo40(kds) yrkande1 bristfällig. Modellen bygger helt på

inköpt spannmål, medan det krävs en betydande andel

egenproducerad spannmål för att svinproducenterna i norra

Sverige skall kunna täcka behovet av spridningsareal för gödsel.

Beräkningen strider mot Sveriges ambitioner både vad gäller

miljön och möjligheterna att i pågående EG-förhandlingar få

gehör för ett regionalpolitiskt stöd.

Behovet av ytterligare medel för merkostnader till jordbruket

och livsmedelsindustrin i norra Sverige framhålls i motion

Jo27(c) yrkande1. Principerna för Norrlandsstödet bör enligt

motion Jo29(nyd) yrkande7 utformas så att företagarna och

jordbrukarna i regionen dels underkastas samma krav på

kostnadseffektivitet och rationalisering som jordbruket i övriga

Sverige, dels att stödet inte missbrukas.

Arealstöd utan krav på omställning eller träda bör enligt

motion Jo229(c) kunna utgå för jordbruk i norra Sverige

(yrkande1). Jordbruket i regionen skall undantas från tvånget

att ställa om till annan produktion och upprätthållas på ungefär

1989/90års nivå (yrkande2). Förslag om övergång till

kombinerat areal/djurstöd för att kompensera jordbruket inom

stödområdet för sämre odlingsbetingelser efterlyses i motion

Jo241(fp).

Enligt motionerna Jo217, Jo224 yrkande2 och Jo254

yrkande1(allas) bör anslaget Åtgärdsprogram för jordbruket

i norra Sverige återinföras. Anslaget bör kunna inpassas inom

den totala ramen för regional- och jordbrukspolitiken. I motion

Jo224 yrkande1 begärs för ändamålet 50miljoner kronor.

I motion Jo35 (s) begärs att skördeområde nr1912 i norra

Västmanland (Fagersta, Skinnskattebergs och Norbergs kommuner)

skall omfattas av stödet till jordbruket i norra Sverige. Enligt

motion Jo209(c,m,fp,kds) bör stödområdesgränsen

förskjutas söderut så att norra Västmanland (Bergslagen) hänförs

till stödområde4.

Getnäringen bör enligt motion Jo252(s) stimuleras genom att

getter jämställs med får inom ramen för Norrlandsstödet.

Härutöver behövs en särskild satsning på

marknadsföringsåtgärder, som kan genomföras med medel från

jordbrukets omställning. Motionärerna framhåller även behovet av

ett CAE-program (Caprin Arthrit och Encephalit, en sjukdom hos

getter som yttrar sig i bl.a. en långsam progressiv förlamning).

Utskottets överväganden

Våren 1991 konstaterade utskottet att dagens beräkningsmodell

inte var tillräcklig som underlag för utformningen av framtida

stödåtgärder och efterlyste en helhetssyn som beaktar alla de

faktorer som avgör de norrländska jordbruksföretagens framtid

och fortbestånd (prop.1990/91:99, JoU27, rskr.276). Av

propositionen framgår att Jordbruksverket och

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden arbetar med att utveckla

en typgårdsmodell som är baserad på verkliga data. I avvaktan på

resultatet av detta arbete avstyrker utskottet motionerna Jo24

yrkande3, Jo27 yrkande3, Jo30 yrkande1, Jo40 yrkande1

och Jo39 yrkande7 (delvis).

I 1990års beslut slås fast att lönsamheten i jordbruket i

norra Sverige inte skall tillåtas sjunka nämnvärt till följd av

avregleringens effekter. Det råder i dag en viss osäkerhet vad

gäller utvecklingen av framför allt avräkningspriserna. Även

mycket små prisförändringar har relativt stora återverkningar på

lönsamheten och därigenom på stödbehovet. Det är vidare svårt

att på ett entydigt sätt urskilja reformens effekter på

lönsamheten. Som framgår av propositionen föreligger dessutom

viss tveksamhet när det gäller beräkningsmodellen. Mot bakgrund

härav och då vissa justeringar av 1990års beslut påbörjats

inför anpassningen till EG tillstyrker utskottet regeringens

förslag om oförändrad stödnivå för jordbruket och

livsmedelsindustrin i norra Sverige under budgetåret 1993/94.

Utskottet finner det också lämpligt att

Omställningskommissionens förslag med överväganden om formerna

för stöd till jordbruket i norra Sverige i ett EG-perspektiv

avvaktas innan ställning tas till riktlinjerna för beräkningen

av stödet för budgetåret 1994/95. Enligt vad utskottet erfarit

kommer kommissionen att presentera sina förslag i slutet av

april 1993. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo27

yrkande1 och Jo30 yrkande2.

Med hänvisning till riksdagens nyligen fattade beslut om

slopande av kravet på 15% omställning av stödarealen som

villkor för arealbidrag och om ett uppdrag till regeringen att

pröva möjligheterna att fasa in det svenska

omställningsprogrammet i EG:s trädesprogram avstyrker utskottet

motion Jo229 yrkande1 i den mån motionsyrkandet inte kan anses

tillgodosett.

I avvaktan på Omställningskommissionens förslag med

överväganden om formerna för stöd till jordbruket i norra

Sverige i ett EG-perspektiv är utskottet inte berett att ta

ställning till de förslag om stödformer och omställningsåtgärder

som förs fram i motionerna Jo229 yrkande2 och Jo241.

Motionerna avstyrks.

Som anförs i några motioner har det särskilda

åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige haft en rad

positiva effekter från bl.a. jordbruks- och regionalpolitisk

synpunkt. Av hänsyn till det statsfinansiella läget är utskottet

inte berett att föreslå att denna stödform återinförs. De

överväganden som ligger till grund för motionerna bör kunna

beaktas i ett något vidare sammanhang. Utskottet hänvisar till

vad som anförs i utskottets betänkande 1992/93:JoU13 om

jordbrukets betydelse från regionalpolitisk synpunkt och om

målsättningen för medlemskapsförhandlingarna när det gäller

bl.a. jordbruket i norra Sverige (bet. s.27). Med det anförda

avstyrks motionerna Jo217, Jo224 och Jo254 yrkande1.

Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan och i avvaktan

på Omställningskommissionens förslag om bl.a. formerna för stöd

till jordbruket i norra Sverige i ett EG-perspektiv finner

utskottet inte anledning att tillmötesgå motionerna Jo24

yrkande2, Jo27 yrkande2 och Jo40 yrkande2 om ytterligare

ersättning för dikor. Motionsyrkandena avstyrks.

I Omställningskommissionens uppdrag ingår även att pröva

förutsättningarna för en ändrad stödområdesindelning. Utskottet

vill även erinra om det uppdrag kommissionen nyligen fått att

utreda om det finns områden i södra och mellersta Sverige som

kan komma att behöva särskilda stödinsatser med anledning av ett

EG-medlemskap (dir.1993:28). Det saknas därför anledning att i

detta sammanhang tillmötesgå de förslag om ändringar i

stödområdesindelningen som förs fram i motionerna Jo35 och

Jo209. Motionerna avstyrks.

Utskottet har givetvis inte någon annan synpunkt än motionären

i motion Jo29 när det gäller missbruk av Norrlandsstödet. Enligt

vad utskottet erfarit har Jordbruksverket utarbetat rutiner för

kontroll och uppföljning och avsätter icke obetydliga resurser

för detta arbete. De nya och strängare rutiner som verket

införde år 1991 har bl.a. resulterat i ett par fällande domar. I

några fall pågår utredning och förundersökning. Med hänvisning

härtill och till vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan

avstyrker utskottet motion Jo29 yrkande7 i den mån

motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

Med anledning av motion Jo252 vill utskottet erinra om att

getnäringen i dag erhåller 750kr i stöd per mjölkande get.

Stödet utgår inom ramen för Norrlandsstödet till företag med

minst fem mjölkproducerande djur. För får- och lammproduktionen

utgår stödet dels som ett djurbidrag med 90kr per lamm, dels

som pristillägg per kilo kött. Härutöver utgår ett

kostnadstillägg till slakterierna per kilo kött. Ett stöd till

getnäringen enligt denna konstruktion, vilket föreslås i

motionen, vore enligt utskottets mening inte lämpligt med hänsyn

till näringens struktur och inriktning. Utskottet kan dessutom

inte finna att ett sådant stöd skulle gynna getnäringen. När det

gäller motionens förslag om ett s.k. CAE-program vill utskottet

framhålla att det handlar om en veterinärmedicinsk fråga som bör

bedömas av vederbörande myndighet, i första hand

Jordbruksverket. Med det anförda avstyrker utskottet motion

Jo252.

Rådgivningen till jordbruket och trädgårdsnäringen

Propositionen

Allmänna utgångspunkter

Den statliga rådgivningen till jordbruket och

trädgårdsnäringen finansierades fram till budgetåret 1984/85

nästan helt från lantbruksnämndens förvaltningsanslag på

statsbudgeten. Efter hand har dock en ökad del av finansieringen

skett direkt i anslutning till den utförda prestationen genom

avgiftsuttag.

Staten bedriver rådgivningsverksamhet på två olika nivåer. Den

huvudsakliga verksamheten vänder sig till företagare inom

jordbruket och trädgårdsnäringen och genomförs av

länsstyrelserna i resp. län. Viktiga stödfunktioner på central

och regional nivå svarar Statens jordbruksverk och Sveriges

lantbruksuniversitet (SLU) för.

Den rådgivning som är knuten till myndighetsutövning

finansieras i stor utsträckning av länsstyrelsernas

förvaltningsanslag och andra särskilda program som genomförs på

grund av det livsmedelspolitiska beslutet år1990. Endast 9%

av den myndighetsanknutna rådgivningen är avgiftsfinansierad. Av

den rådgivningsverksamhet som inte är myndighetsanknuten är

ca25% avgiftsfinansierad. Avgiftsfinansieringen är lägre och

andelen rådgivning som inte är kopplad till myndighetsutövning

större vid länsstyrelserna i norra Sverige än i övriga landet.

Rådgivningsverksamheten på trädgårdsområdet är organiserad i

fem distrikt. Litet mer än en tredjedel av

trädgårdsrådgivningens verksamhet har direkt koppling till

myndighetsutövning som till största delen är inriktad på

miljöfrågor och statligt stöd till trädgårdsnäringen.

Rådgivningen till jordbruket

Det finns enligt jordbruksministern situationer då det är

motiverat att från statens sida använda rådgivning som ett medel

att uppnå angelägna samhällsmål och att effektivt genomföra

myndighetsutövning och andra myndighetsuppgifter. Statens

engagemang i rådgivningen bör emellertid begränsas till dessa

situationer och i princip inte omfatta produktionsteknisk och

företagsekonomisk rådgivning. Sådan rådgivning bör bedrivas i

näringens egen regi.

De medel som staten är beredd att ställa till förfogande bör

användas på ett så effektivt sätt som möjligt och bör därför

inte vara förbehållna statliga rådgivningsorgan. Staten måste

dock ha ett avgörande inflytande över hur sådana resurser

används. De av staten uppsatta målen måste följas, och alla

berörda jordbruksföretag oavsett organisationstillhörighet och

kommersiella intressen måste få tillgång till det

rådgivningsutbud som staten avsatt medel för.

Det måste enligt jordbruksministern avgöras från fall till

fall vilket som är det mest effektiva sättet att genomföra ett

statligt rådgivningsprogram. Avsatta medel bör kunna disponeras

för att genomföra rådgivning i statlig regi eller genom att

staten upphandlar genomförandet på marknaden.

För att förbättra svenskt jordbruks konkurrensförmåga gentemot

omvärlden kan det bli motiverat för staten att avdela medel för

att stärka rådgivning och kompetensutveckling inom jordbruket.

Jordbruksministern anser emellertid att ett EG-inträde inte

utgör något motiv för att nu föreslå ett generellt långsiktigt

statligt engagemang inom rådgivningen till jordbruket.

Förändringar av svenskt jordbruks konkurrenskraft jämfört med

näraliggande konkurrentländers bör naturligtvis följas, och om

behov uppstår av särskilda statliga åtgärder bör det prövas från

fall till fall.

Jordbruksverket bör liksom hittills ha det samlade ansvaret

för program, måluppfyllelse, utvärdering och en effektiv

användning av särskilt anvisade medel vad avser

rådgivningsverksamheten inom jordbruket, trädgårdsnäringen och

rennäringen. Genomförandet av statlig rådgivningsverksamhet på

regional nivå sker normalt genom länsstyrelserna. I dessa fall

har länsstyrelserna ansvaret för resultat och genomförande av

enskilda rådgivningsprogram och för att det i länen eller i en

större region finns tillräcklig kompetens och personella

basresurser för att genomföra de rådgivningsuppdrag staten

beställer. Genomförandet kan ske i resp. länsstyrelses regi

eller på marknaden. Målet är att alla tillgängliga finansiella

och personella resurser används så effektivt som möjligt.

Det kan finnas undantag då staten anser att det är mer

ändamålsenligt att välja en för hela landet generell lösning. I

Jordbruksverkets ansvar ingår också att svara för olika

stödfunktioner centralt och regionalt. Det bör ske i nära

samarbete med SLU och omfatta bl.a. en utveckling och

framställning av underlag för information, rådgivning och

kompetensutveckling för personal vid länsstyrelserna som

medverkar i genomförandet av olika rådgivningsprogram.

Jordbruksministern gör den bedömningen att i konkurrens med

andra privata rådgivningsorgan det kan vara möjligt för

länsstyrelserna att marginellt bedriva icke myndighetsanknuten

rådgivningsverksamhet för att kunna effektivisera sitt arbete

gentemot kunder.

Särskild hänsyn bör enligt jordbruksministern tas till

förhållandena i norra Sverige så att näringen, under en längre

tidsperiod och i den takt det är möjligt, får ta över ansvaret

för icke myndighetsanknuten rådgivning och information.

Att inrikta länsstyrelsernas verksamhet mot endast

myndighetsanknuten rådgivning för jordbruket gör att vissa

besparingar och omprioriteringar kan göras. Chefen för

Civildepartementet föreslog i årets budgetproposition att en

besparing skulle göras på 8miljoner kronor fördelat per

länsstyrelse med hänsyn till hur stor icke

myndighetsförknippad rådgivningsverksamhet länsstyrelsen

beräknas utföra (prop.1992/93:100, bil.14). För

länsstyrelserna i norra Sverige har dock hänsyn tagits till att

näringen inte själv har samma förutsättning att överta

rådgivningsverksamheten inom jordbruket, vilket har lett till

lägre besparingsuttag vid dessa länsstyrelser.

Motionerna

När det gäller rådgivningen till jordbruket och

trädgårdsnäringen anser motionärerna i motion Jo26 (c)

yrkande1 att informationen till konsumenterna bör samordnas

med informationen till jordbruket. Denna typ av rådgivning och

information bör handläggas av näringen och med ett ekonomiskt

stöd motsvarande statens ansvar för kunskapsöverföring till

jordbruksnäringen. Hushållningssällskapen bör åter få

tillämpliga delar av statens uppdrag att ansvara för

försöksutveckling och allmän rådgivning inom jordbruksnäringen.

Vänsterpartiet anser enligt motion Jo34 yrkande2 att

föreslagen förändring av rådgivningen inte bör genomföras på

grund av svårigheter att dra gränser mellan myndighetsanknuten

och icke myndighetsanknuten rådgivning. Tidpunkten är dessutom

olämplig, eftersom jordbrukets omställning och anpassning till

EG innebär att behovet av en seriös och för näringen mindre

kostsam rådgivningsverksamhet är särskilt stort i dag.

Motionärerna framhåller också vikten av att Norrlandsjordbrukets

problem beaktas i sammanhanget. Enligt motion Jo31 (c)

yrkande1 bör Gotland av regionalpolitiska skäl tilldelas extra

medel för finansiering av rådgivning till jordbruket och

trädgårdsnäringen genom omprioritering av Jordbruksverkets

resurser. Socialdemokraterna anser att en privatisering av

rådgivningen har stora nackdelar. Partiet ser svårigheter i att

särskilja myndighetsanknuten rådgivning och övrig rådgivning och

förutsätter i motion Jo39 yrkande8 att regeringen i kommande

regleringsbrev gör en tydligare gränsdragning mellan den privata

och den myndighetsanknutna rådgivningen.

Utskottets överväganden

Som anförs i propositionen bör statens engagemang i

rådgivningen till jordbruket begränsas till den information och

service som är förknippad med myndighetsutövning och till de

tillfällen då det ligger i samhällets intresse att rådgivning

används som medel för att främja jordbruksnäringens utveckling.

Även om staten har ett avgörande inflytande över hur de allmänna

medlen används innebär inte detta att de är förbehållna statliga

rådgivningsorgan. Med målsättningen att tillgängliga finansiella

och personella resurser i regionen används så effektivt som

möjligt bör avsatta medel kunna disponeras för rådgivning

antingen i statlig regi eller genom upphandling på marknaden.

Som jordbruksministern anför kan såväl rådgivningens inriktning

som omfattning, liksom sambanden mellan rådgivning och

myndighetsutövning eller andra myndighetsanknutna uppgifter,

förväntas variera över åren. Det bör därför avgöras från fall

till fall vilket sätt som är det mest effektiva för att

genomföra ett statligt rådgivningsprogram. Utskottet ser ingen

avgörande skillnad mellan regeringens överväganden och de

synpunkter som förs fram i motion Jo26. Utskottet gör t.ex.

ingen annan bedömning än motionärerna vad avser

hushållningssällskapens kompetens och långa erfarenhet när det

gäller försöksutveckling och allmän rådgivning inom

jordbruksnäringen. Hushållningssällskapen är således

oförhindrade att tillsammans med övriga rådgivningsorgan delta i

den regionala upphandlingen. Med det anförda finner utskottet

syftet med motion Jo26 yrkande1 i allt väsentligt

tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon ytterligare

åtgärd från riksdagens sida.

I anslutning till motion Jo31 vill utskottet framhålla att

jordbruket och livsmedelssektorn är av avgörande betydelse för

sysselsättningen på Gotland. Enligt jordbruksstatistisk årsbok

hade Gotlands län år1990 jämfört med landet i övrigt den klart

högsta befolkningsandelen sysselsatt i jordbruk, skogsbruk, jakt

och fiske (12,4%). De areella näringarna har också en viktig

funktion när det gäller att bevara öns unika natur- och

kulturvärden. Omställningskommissionens ovan nämnda

tilläggsdirektiv omfattar även behovet av stödinsatser på Öland

och Gotland, och kommissionen skall senare redovisa vilka

särskilda åtgärder som behövs för att bibehålla även

kulturlandskapet i dessa områden. Med det anförda och i avvaktan

på kommissionens ställningstaganden föreslår utskottet att

motion Jo31 yrkande1 lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller gränsdragningen mellan olika typer av

rådgivning anser utskottet att de exempel som anges i

propositionen tills vidare utgör tillräckligt underlag för en

definition av mydighetsanknuten resp. icke myndighetsanknuten

rådgivning. I den mån gränsdragningsproblem uppstår kan det

förutsättas att regeringen och Jordbruksverket vid behov vidtar

åtgärder för att klargöra problemen. Huruvida eventuella

ytterligare definitioner bör göras i regleringsbrevet eller i

annan ordning är närmast en administrativ fråga, som utskottet

inte har anledning att gå närmare in på. Utskottet avstyrker

motionerna Jo34 yrkande2 och Jo39 yrkande8.

Rådgivningen till trädgårdsnäringen

Propositionen

Det finns enligt jordbruksministern i dag inte förutsättningar

för att trädgårdsnäringen själv skall kunna ta över ansvaret för

den produktionstekniska och företagsekonomiska rådgivningen. En

minskning av de statliga medlen skulle leda till att näringen

får ett sämre utgångsläge vid en EG-anslutning. Det är därför

viktigt att rådgivningen till trädgårdsnäringen tills vidare

behålls på nuvarande nivå vid länsstyrelserna.

De medel som under anslaget Rådgivning och utbildning avsatts

för finansiering av kompetenshöjande utbildning för

näringsutövarna bör innefatta både trädgårdsnäringen och

jordbruksnäringen. Med anledning härav bör ytterligare

2miljoner kronor få disponeras för verksamheten under detta

anslag. Förstärkning bör ske genom ianspråktagande av

tillgängliga prisregleringsmedel.

Motionen

Enligt motion Jo28 (c) yrkande4 bör regeringen i

regleringsbrevet tydligt fastställa länsstyrelsernas skyldighet

att ha ett länsövergripande rådgivningsansvar för

trädgårdsnäringen.

Utskottets överväganden

Utskottet delar jordbruksministerns bedömning att det i dag

saknas förutsättningar för att trädgårdsnäringen själv skall

kunna ta över ansvaret för den produktionstekniska och

företagsekonomiska rådgivningen. Som jordbruksministern anför

skulle en minskning av de statliga medlen leda till att näringen

får ett sämre utgångsläge vid en EG-anslutning, varför det är

viktigt att rådgivningen till trädgårdsnäringen tills vidare

behålls på nuvarande nivå vid länsstyrelserna.

Inför lantbruksnämndernas integrering i länsstyrelserna den

1juli 1991 betonade dåvarande Lantbruksstyrelsen vikten av att

specialistfunktionerna inom trädgårdsrådgivningen bevarades.

Garanti skulle ges för att trädgårdsnäringen i hela landet

skulle få tillgång till heltäckande specialistrådgivning. Hösten

1990 fann utskottet anledning att understryka att

rådgivningsverksamheten till lantbrukarna och trädgårdsodlarna

sker under skilda förutsättningar. Utskottet ansåg det angeläget

att trädgårdsrådgivningen även fortsättningsvis kunde

organiseras effektivt och anpassas till näringens behov inom de

ramar som ställs upp (1990/91:JoU4). Detta uttalande gäller

alltjämt. Utskottet delar uppfattningen i motion Jo28 att

länsstyrelsernas övergripande ansvar för rådgivningen till

trädgårdsnäringen bör understrykas. Med utgångspunkt i vad

jordbruksministern anfört om trädgårdsnäringsrådgivningen

förutsätter utskottet att regeringen på lämpligt sätt klargör

detta ansvar. Syftet med motion Jo28 yrkande4 bör kunna

tillgodoses utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Lantbruksskolornas roll i fortbildning och rådgivningm.m.

Propositionen

För att utveckla och fördjupa de utbildningsmöjligheter som

finns vid lantbruksskolorna anser jordbruksministern en ökad

fortbildnings- och rådgivningsverksamhet inriktad på ekonomi och

produktionsteknik vara ett naturligt led.

Inom ramen för det särskilda utbildnings- och

rådgivningsprogram som redovisas under anslaget Rådgivning och

utbildning bör 5miljoner kronor per år disponeras för att

underlätta etableringen av ett antal kunskapscentra för

fortbildning inom jordbruket och trädgårdsnäringen. För

finansieringen bör medel disponeras av tillgängliga

prisregleringsmedel. Det ankommer enligt jordbruksministern på

Jordbruksverket att i samråd med berörda myndigheter och

organisationer utforma ramarna för programmet, villkoren för

stöden samt att fördela medlen till lantbruksskolorna.

Inom SLU har de senaste åren pågått ett utvecklingsarbete med

nya former för regionalt arbete inom försöks- och

informationsverksamheten. För att nå en så effektiv

resursanvändning som möjligt är det naturligt att samarbetet

mellan SLU och Jordbruksverket vidareutvecklas. Det ankommer på

Jordbruksverket och SLU att gemensamt utveckla detta samarbete.

Motionerna

I motion Jo29 (nyd) yrkande8 framhålls behovet av en

utvidgad utbildning vid lantbruksskolorna. Allt fler

jordbruksföretag kommer i framtiden att i högre utsträckning bli

beroende av sidoinkomster från t.ex. turism, energi och

hantverk, och företagarrollen kommer att bli tydligare. Nya krav

kommer därför att ställas på forskning och undervisning inom

jordbruks-, hortonom- och landskapsutbildningarna. Gotland bör

enligt motion Jo31(c) yrkande2 prioriteras vid fördelningen

av avsatta medel för uppbyggandet av ett landsbygdscentrum vid

Lövsta lantbruksskola.

Utskottets överväganden

Inte minst mot bakgrund av att utbildningen inom jordbruk och

trädgårdsnäring till så stor del utgörs av specialistkurser

anser utskottet det vara av stor betydelse att behoven av

fortbildning och kompetensutveckling kan tillgodoses även

fortsättningsvis. Det framstår därför som naturligt att den

ökade fortbildnings- och rådgivningsverksamheten inriktas på

ekonomi och produktionsteknik. Utskottet ansluter sig härmed

till regeringens förslag om stöd till de

naturbruks/lantbruksskolor som utvecklar sin roll som

förmedlare av kunskap till yrkesverksamma inom näringarna. I

sammanhanget vill utskottet framhålla att anpassningen till EG

och avregleringen av det svenska jordbruket i framtiden kommer

att ställa allt större krav på de aktiva näringsutövarnas

företagsekonomiska kunskaper och därmed på den undervisning som

ges vid lantbruksskolorna. Utskottet anser att dessa behov kan

bli väl tillgodosedda inom ramen för det i årets

budgetproposition beskrivna utbildningsprogrammet, där

tyngdpunkten skall ligga i bl.a. företagsledning, marknadsföring

och verksamhet för ny sysselsättning (prop.1992/93:100,

bil.10, JoU13, rskr.231). Med det anförda finner utskottet

syftet med motion Jo29 yrkande8 i väsentliga delar

tillgodosett. Motionen bör inte påkalla någon ytterligare

riksdagens åtgärd.

I likhet med jordbruksministern anser utskottet att det bör

ankomma på Jordbruksverket att i samråd med berörda myndigheter

och organisationer utforma ramarna för det ovan beskrivna

utbildningsprogrammet, villkoren för stödet samt fördelningen av

för ändamålet disponibla 5miljoner kronor till

lantbruksskolorna. Det anförda innebär att utskottet avstyrker

motion Jo31 yrkande2.

Vissa anslagsfrågor för budgetåren1992/93 och 1993/94

(niondehuvudtiteln)

1. Utredningarm.m. (A3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A3

(s.30f.).

2. Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra

Sverige (B8)

Propositionen

Statens jordbruksverk disponerar anslaget för främst

pristillägg enligt förordningen (1985:672) om stöd till jordbruk

och livsmedelsindustri i norra Sverige samt enligt förordningen

(1989:896) om bidrag till vissa jordbruksföretag.

Jordbruksministern har under avsnittet om stödet till

jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige

(prop.s.22f.) behandlat stödfrågorna. Medelsbehovet för

nästa budgetår beräknas därmed uppgå till 971miljoner kronor.

Motionerna

I motionerna Jo24(-) yrkande1 och Jo34(v) yrkande1

framhålls att Jordbruksverket i sin kalkyl inte har tagit hänsyn

till den reduktion av det generella djurstödet med 800kr per

djur som gjordes mellan budgetåren 1991/92 och 1992/93 och som

minskade intäkterna för jordbruket i norra Sverige med

80miljoner kronor. Därför begärs att anslaget höjs med 149

miljoner kronor utöver regeringens förslag. Enligt motion Jo33

(m) bör 73miljoner kronor föras över från anslaget

Landskapsvårdande åtgärder (prop. 1992/93:100, bil.15, B5)

som merkostnadsersättning till jordbruket i norra Sverige. Även

Socialdemokraterna begär i motion Jo39 yrkande7 (delvis) en

höjning av anslaget med 73 miljoner kronor men anser att detta

bör ske genom överföring av motsvarande belopp från

råvarukostnadsutjämningskassan(RÅK).

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsberäkning

och disposition av anslaget. I avvaktan på resultatet av

Jordbruksverkets och Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens

arbete med att utveckla en typgårdsmodell som beräkningsunderlag

för Norrlandsstödet har utskottet tidigare i detta betänkande

godtagit Jordbruksverkets nuvarande beräkningsmodell (s.29). I

enlighet härmed avstyrker utskottet motionerna Jo24 yrkande1,

Jo33, Jo34 yrkande1 och Jo39 yrkande7 i motsvarande del.

3. Omställningsåtgärder i jordbruketm.m. (B10)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B10

(s.31f.).

4. Industrins råvarukostnadsutjämning (H6)

Propositionen

Under avsnittet om industrins råvarukostnadsutjämningm.m.

(prop.s.13f.) föreslår jordbruksministern vissa åtgärder

för utökade möjligheter till export av förädlade livsmedel.

Således bör Statens jordbruksverk inom en ram av 150 miljoner

kronor få lämna bidrag till sådan export under tiden den 1juli

1993 till den 1januari 1995.

Av tillgängliga medel hos Jordbruksverkets

råvarukostnadsutjämningskassa, som för närvarande uppgår till

ca400miljoner kronor, bör 250miljoner kronor föras som en

inkomst till statsbudgeten.

Motionen

Enligt motion Jo29 (nyd) yrkande6 bör föreslagna

725miljoner kronor i första hand användas för export av råvara

och som kompensation till förädlingsindustrin för inköp av

svenska råvaror. I andra hand bör medlen anvisas för stöd till

marknadsföring av förädlade livsmedel. Parterna bör komma

överens om en närmare fördelning av stödet.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bidrag till

export av förädlade livsmedel inom en ram av 150miljoner

kronor och överföring av 250miljoner kronor från

Jordbruksverkets råvarukostnadsutjämningskassa (RÅK) till

statsbudgeten.

Utskottet har i det föregående (s. 19 f.) avstyrkt yrkande5

i motion Jo29 om balans mellan export och import inom

RÅK-systemet. I enlighet härmed avstyrker utskottet även

motionens yrkande6 om förändrad disposition av medlen.

Övriga frågor

Motionerna

Motionären i motion 1991/92:Jo803(s) anser att statsmakterna

genom att främja information och utbildning bör skapa kunskap om

och förståelse för de resurser skogen erbjuder och hur vi kan ta

till vara dessa resurser. I motion 1991/92:Jo811(m) föreslås

en svensk insats vad gäller FoU om matsvampodling genom

inrättande och utvecklande av ett Nordiskt mykologiskt centrum

(yrkande2). Verksamheten föreslås organiserad inom ramen för

en forskningsstiftelse med intressenter/finansiärer från

statliga, regionala och lokala myndigheter,

lantbruksorganisationer samt näringsliv och handel (yrkande3).

Utskottets överväganden

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat motioner

om ett ökat utnyttjande av naturen och uttalat att den

naturresurs som bär och svamp utgör borde tas till vara i större

utsträckning (t.ex. 1989/90:JoU11). Motion 1991/92:Jo803

innehåller således flera synpunkter som utskottet kan ansluta

sig till. Utskottet anser emellertid att syftet med motionen kan

tillgodoses utan något särskilt initiativ från riksdagens sida.

Utskottet gör i flera avseenden samma bedömning som

motionärerna i motion 1991/92:Jo811 om värdet av forskning och

utveckling när det gäller svensk svampodling. Ett mykologiskt

centrum med den inriktning som anges i motionen torde kunna

komma att utgöra ett värdefullt forum för samarbete på olika

områden när det gäller en effektiv och miljövänlig produktion av

svamp. De insatser som efterlyses är emellertid i högre grad en

branschfråga än ett ansvar för statsmakterna. Utskottet föreslår

att motion 1991/92:Jo811 yrkandena2 och3 lämnas utan någon

vidare åtgärd från riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en långsiktig strategi för anpassningen av

det svenska jordbruket till EG:s gemensamma jordbrukspolitik

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo29 yrkande1,

res.1(nyd)

2. beträffande kostnadseffektivitet i jordbruketm.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo29 yrkandena2 och3,

3. beträffande anpassningsåtgärder inom animaliesektorn

att riksdagen, med avslag på motion 1992/93:Jo39 yrkande1,

dels avslår regeringens begäran om godkännande såvitt avser

angivna referenspriser för nötkött, kalvkött, griskött och ägg,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om justering av dessa referenspriser, dels godkänner

vad i propositionen i övrigt förordats om anpassningsåtgärder

inom animaliesektorn,

res.2(s)

4. beträffande uppdraget till Livsmedelsekonomiska

samarbetsnämndenm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo29 yrkande4 och

1992/93:Jo220,

res.3(nyd)

5. beträffande villkoren för oljeväxtodlingenm.m.

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

villkoren för oljeväxtodlingen budgetåret 1994/95 och avslår

motionerna 1992/93:Jo25 och 1992/93:Jo32,

6. beträffande stöd till grönmjölsproduktionen

att riksdagen avslår regeringens begäran om godkännande såvitt

avser arealstöd till grönmjölsproduktionen och med anledning av

motionerna 1992/93:Jo26 yrkande2 och 1992/93:Jo38 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett

volymanpassat stöd till grönmjölsproduktionen för budgetåren

1993/94 och 1994/95,

7. beträffande industrins råvarukostnadsutjämning,m.m.

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

industrins råvarukostnadsutjämning och det temporära systemet

för export av nöt- och griskött samt avslår motionerna

1992/93:Jo29 yrkande5, 1992/93:Jo36 och 1992/93:Jo39

yrkandena2 och 3,

res.4(s)

8. beträffande åtgärder för att främja

produktutvecklingm.m. inom trädgårdsnäringen

att riksdagen dels med anledning av motion 1992/93:Jo28

yrkandena1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om användningen av stödet för främjande av

produktutvecklingm.m. inom trädgårdsnäringen och avslår motion

1992/93:Jo37 yrkande1, dels godkänner vad i övrigt i

propositionen förordats om åtgärder för att främja

produktutvecklingm.m. inom trädgårdsnäringen,

9. beträffande trädgårdsnäringens energibeskattning

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo28 yrkande3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

en skyndsam utredning om energibeskattningen och avslår motion

1992/93:Jo39 yrkande4,

10. beträffande den yrkesmässiga fruktodlingen

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo39

yrkande6, 1992/93:Jo214 och 1992/93:Jo242 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om en skyndsam

utredning om fruktodlingens ekonomiska situation,

11. beträffande fritidsodlingen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo39 yrkande5,

1992/93:Jo219 och 1992/93:Jo244,

12. beträffande åtgärder för att minska miljöpåverkan och

främja ekologisk trädgårdsproduktion

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

åtgärder för att minska miljöpåverkan och främja ekologisk

trädgårdsproduktion och avslår motion 1992/93:Jo37 yrkandena2

och3,

13. beträffande stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin

i norra Sverige

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stöd

till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige

budgetåret 1993/94 och avslår motionerna 1992/93:Jo24

yrkande3, 1992/93:Jo27 yrkande3, 1992/93:Jo30 yrkande1,

1992/93:Jo39 yrkande7i motsvarande del och 1992/93:Jo40

yrkande1,

res.5(s)

14. beträffande merkostnadsersättning för dikor

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo24 yrkande2,

1992/93:Jo27 yrkande2 och 1992/93:Jo40 yrkande2,

15. beträffande ersättning för merkostnader till jordbruket

och livsmedelsindustrin i norra Sverige

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo27 yrkande1,

16. beträffande principerna för Norrlandsstödet

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo29 yrkande7 och

1992/93:Jo30 yrkande2,

res.6(nyd)

17. beträffande återinförande av anslaget Åtgärdsprogram för

jordbruket i norra Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo217, 1992/93:Jo224

och 1992/93:Jo254 yrkande1,

18. beträffande ändrad stödområdesindelning

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo35 och

1992/93:Jo209,

19. beträffande stöd till getnäringen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo252,

20. beträffande utvidgat arealstödm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo229 och

1992/93:Jo241,

21. beträffande rådgivningen till jordbruket

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

rådgivningen till jordbruket och avslår motionerna 1992/93:Jo34

yrkande2 och 1992/93:Jo39 yrkande8,

res.7(s)

22. beträffande hushållningssällskapens rollm.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo26 yrkande1,

23. beträffande rådgivningen till jordbruket och

trädgårdsnäringen på Gotland

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo31 yrkande1,

24. beträffande rådgivningen till trädgårdsnäringen

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

rådgivningen till trädgårdsnäringen och avslår motion

1992/93:Jo28 yrkande4,

25. beträffande stöd till fortbildning och rådgivning vid

lantbruksskolor

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stöd

till fortbildning och rådgivning vid lantbruksskolor och avslår

motionerna 1992/93:Jo29 yrkande8 och 1992/93:Jo31

yrkande2,

26. beträffande utredningarm.m.

att riksdagen till Utredningarm.m. på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 2500000kr,

27. beträffande stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin

i norra Sverige

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1992/93:Jo24 yrkande1, 1992/93:Jo33,

1992/93:Jo34 yrkande1 och 1992/93:Jo39 yrkande7 i

motsvarande del till Stöd till jordbruket och

livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1993/94

anvisar ett förslagsanslag på 971000000kr,

res.8(s)

28. beträffande omställningsåtgärder i jordbruketm.m.

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

disposition av medel under anslaget,

29. beträffande bidrag till export av förädlade livsmedel

att riksdagen medger att Statens jordbruksverk under perioden

den 1juli 1993--den 1januari 1995 får bevilja bidrag till

export av förädlade livsmedel inom en ram på 150000000kr,

30. beträffande industrins råvarukostnadsutjämning

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

disposition av medel i råvarukostnadsutjämningskassan och avslår

motion 1992/93:Jo29 yrkande6,

31. beträffande ett bredare resursutnyttjande av naturen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo803,

32. beträffande ett Nordiskt mykologiskt centrum

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo811 yrkandena2 och 3.

Stockholm den 15 april 1993

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar

Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke

Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona

Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Christer Windén (nyd), Ulla

Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Lennart

Fremling (fp) och Carl-Olov Persson (kds).

Reservationer

1. En långsiktig strategi för anpassningen av det svenska

jordbruket till EG:s gemensamma jordbrukspolitik (mom.1)

Christer Windén(nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.8

börjar med "Som utskottet" och på s.9 slutar med "anses

tillgodosett" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i tidigare betänkanden uttalat att en snabbare

anpassning till EG:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) vore

önskvärd. I likhet med motionären i motion Jo29 kan utskottet

konstatera att regeringen valt att inte följa utskottets

uttalanden, eftersom jordbruksministern i samtliga

propositioner, inklusive den nu aktuella, endast uttalat sin

avsikt att senare återkomma med besked i betydelsefulla frågor.

Som anförs i motionen borde regeringen redan i samband med det

beslut om ändrad inriktning av jordbrukspolitiken som

föranleddes av Sveriges ansökan om medlemskap ha framlagt en

långsiktig strategi för anpassningen till CAP. Med detta

uttalande ansluter sig utskottet till motion Jo29 yrkande1 att

regeringen bör framlägga en långsiktig strategi för anpassningen

av det svenska jordbruket till EG:s gemensamma jordbrukspolitik.

Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande en långsiktig strategi för anpassningen av

det svenska jordbruket till EG:s gemensamma jordbrukspolitik

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo29 yrkande1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Anpassningsåtgärder inom animaliesektorn (mom.3)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka

Bohlin(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.12

börjar med "Som ovan" och slutar med "yrkande1" bort ha

följande lydelse:

Vid sin behandling av årets budgetproposition

(Jordbruksdepartementet) föreslog utskottet att arealbidraget

skall omfatta samma grödor som inkomststödet. Vidare föreslog

utskottet att inlösenpriset på spannmål höjs från föreslagna

0,90kr per kg till 1,05kr perkg, varigenom arealbidrag

kommer att utgå även för t.ex. sockerbetor och potatis.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag

(prop.1992/93:100, bil.10, JoU13, rskr.231). Genom

beslutet har enligt utskottets mening förutsättningarna för

animalieproduktionen förändrats i så hög grad att propositionen

bör avslås i de delar som avser direktbidraget till mjölkkor och

referenspriserna för nötkött, kalvkött, griskött, fågelkött och

ägg. I dessa delar bör regeringen återkomma till riksdagen med

förslag och med en redovisning av bakgrunden till de prisnivåer

som blir aktuella. Vad utskottet anfört med anledning av motion

Jo39 yrkande1 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande anpassningsåtgärder inom animaliesektorn

att riksdagen dels avslår regeringens begäran om

godkännande såvitt avser anpassningsåtgärder inom

animaliesektorn, dels med anledning av motion 1992/93:Jo39

yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Uppdraget till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndenm.m.

(mom.4)

Christer Windén(nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.14

börjar med "Som anförs" och slutar med "yrkande4" bort ha

följande lydelse:

I propositionen betonar jordbruksministern det ansvar som

åvilar de led i livsmedelskedjan som ligger efter det

prisreglerade ledet för att åtgärder som vidtas i

prisregleringsledet faktiskt kommer konsumenterna till del. Han

uttalar sin avsikt att föreslå regeringen att uppdra åt

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden att genomföra en

uppföljning av livsmedelskedjans olika led. I likhet med

motionären i motion Jo29 anser utskottet att det är väsentligt

att svenska producenter får ungefär lika kostnadsvillkor som

konkurrenterna inom EG. Uppdraget bör därför utvidgas till att

omfatta analys och förslag om åtgärder beträffande hela kedjan

från jordbruket till detaljhandeln. Även frågor om harmonisering

av skatter och avgifter, liksom ökade kostnader för t.ex.

djurskydd och miljöförbättrande åtgärder bör omfattas av

uppdraget. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo29

yrkande4 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande uppdraget till Livsmedelsekonomiska

samarbetsnämndenm.m.

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo29 yrkande4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

samt lämnar motion 1992/93:Jo220 utan vidare åtgärd,

4. Industrins råvarukostnadsutjämning,m.m. (mom.7)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka

Bohlin(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.20

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande3"

bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att 150miljoner kronor förs från

RÅK-systemets utjämningskassa till statsbudgetens inkomstsida.

Utskottet delar regeringens bedömning så till vida att stöd bör

utgå för marknadsföring av svenska livsmedel på exportmarknaden.

Däremot avvisar utskottet regeringens förslag att 100miljoner

kronor bör få disponeras för det temporära exportsystemet för

nöt- och griskött. I likhet med motionärerna i motion Jo39

avstyrker således utskottet regeringens förslag i denna del och

tillstyrker motionens yrkande3.

dels att utskottets hemställan under7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande industrins råvarukostnadsutjämning,m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo39 yrkande3

och med avslag på motionerna 1992/93:Jo29 yrkande5 och

1992/1993:Jo36 dels avslår regeringens begäran om

godkännande såvitt avser ytterligare medel för export av nöt-

och griskött, dels godkänner vad i propositionen i övrigt

förordats om industrins råvarukostnadsutjämning, dels lämnar

motion Jo39 yrkande2 utan vidare åtgärd,

5. Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra

Sverige (mom.13)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka

Bohlin(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.29

börjar med "Våren 1991" och slutar med "7(delvis)" bort ha

följande lydelse:

I 1990års livsmedelspolitiska beslut fastställdes en

lönsamhetsgaranti för jordbruket i norra Sverige. Senare

beslutades att den genomsnittliga lönsamheten under perioden den

1juli 1989 till den 31 juni1990 skulle utgöra grund för

lönsamhetsgarantin. Vidare skulle lönsamhetsberäkningar göras

genom modifiering av den kalkylmodell för beräkning av

merkostnader som användes före 1990års beslut. Genom att den i

propositionen föreslagna nivån för beräkning av Norrlandsstödet

inte bygger på ett kalkylmässigt underlag, är förslaget ett

avsteg från tidigare riksdagsbeslut och innebär en icke

oväsentlig försämring för det norrländska jordbruket. Detta

torde enligt utskottet också ogynnsamt påverka möjligheterna att

i pågående förhandlingar om EG-medlemskap få förståelse för ett

regionalpolitiskt stöd. Som anförs i motion Jo39 förutsätter ett

positivt förhandlingsresultat att ambitionerna när det gäller

stödnivån inte sänks. Utskottet ansluter sig därför till

motionens yrkande7 i den del yrkandet avser

beräkningsunderlaget för Norrlandsstödet. Vad utskottet anfört

med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.

Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo24

yrkande3, Jo27 yrkande3, Jo30 yrkande1 och Jo40 yrkande1

tillgodosett. Motionsyrkandena bör inte föranleda någon

riksdagens vidare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin

i norra Sverige

att riksdagen dels avslår regeringens begäran om

godkännande såvitt avser stöd till jordbruket och

livsmedelsindustrin i norra Sverige, dels med anledning av

motion 1992/93:Jo39 yrkande7 i motsvarande del som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

Jordbruksverkets beräkningsmodell, dels lämnar utan vidare

åtgärd motionerna 1992/93:Jo24 yrkande3, 1992/93:Jo27

yrkande3, 1992/93:Jo30 yrkande1 och 1992/93:Jo40 yrkande1,

6. Principerna för Norrlandsstödet (mom.16)

Christer Windén (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.30

börjar med "Utskottet har" och slutar med "anses tillgodosett"

bort ha följande lydelse:

Våren 1990 beslutade riksdagen att lönsamheten för jordbruket

i norra Sverige inte skall tillåtas sjunka nämnvärt på grund av

avregleringen. Som anförs i motion Jo29 bör emellertid beslutet

inte innebära att det norrländska jordbruket inte skall påverkas

av de ekonomiska förhållandena i övriga landet. Sedan

Norrlandsjordbrukets samband med jordbruket i mellersta Sverige

har upphört, saknas möjlighet till jämförelse av lönsamheten vid

beräkning av Norrlandsstödets omfattning. Enligt utskottets

mening måste företagare och jordbrukare i norra Sverige

underkastas samma krav som gäller i landets södra och mellersta

delar vad avser effektivitet och rationalisering. Härutöver

måste tillses att stödet inte missbrukas genom t.ex. uppköp och

frakt av slaktdjur från andra delar av landet. Härigenom

förfelas syftet med stödet samtidigt som det förlorar i

trovärdighet. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo29

yrkande7 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande principerna för Norrlandsstödet

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo29 yrkande7

och med avslag på motion 1992/93:Jo30 yrkande2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Rådgivningen till jordbruket (mom.21)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka Bohlin

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.34

börjar med "När det" och slutar med "yrkande8" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar jordbruksministerns bedömning såvitt avser

omfattningen av statens engagemang i rådgivningen till

jordbruket. Jordbruksministern förordar en på väsentliga områden

bibehållen statlig rådgivning samtidigt som de områden som inte

omfattas av denna rådgivning skall utsättas för konkurrens.

Denna uppdelning beräknas medföra en besparing om 8miljoner

kronor. I likhet med motionärerna i motion Jo39 ser utskottet

emellertid vissa svårigheter när det gäller gränsdragningen

mellan den rådgivning som är knuten till myndighetsutövning och

övrig rådgivning. Utskottet förutsätter att regeringen i det

kommande regleringsbrevet klart anger hur uppdelningen av

rådgivningsverksamheten skall ske. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Jo39 yrkande8 bör ges regeringen till

känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo34

yrkande2 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör

inte föranleda någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under21 bort ha följande

lydelse:

21. beträffande rådgivningen till jordbruket

att riksdagen dels med anledning av motion 1992/93:Jo39

yrkande8 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om gränsdragningen mellan myndighetsanknuten

och icke myndighetsanknuten rådgivning, dels godkänner vad i

övrigt i propositionen förordats om rådgivningen till

jordbruket, dels lämnar motion 1992/93:Jo34 yrkande2 utan

vidare åtgärd,

8. Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra

Sverige (mom.27)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge

Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka Bohlin

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.37

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motsvarande

del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan avstyrkt regeringens förslag om oförändrad

stödnivå för jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige

(res. nr5). I enlighet härmed avstyrker utskottet även

förslaget om medelsanvisning under förevarande anslag och

tillstyrker därmed motion Jo39 yrkande7 (delvis) om en höjning

av anslaget med 73miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Motsvarande belopp bör överföras från RÅK-systemets

utjämningskassa till statsbudgetens inkomstsida. Det anförda

innebär att utskottet avstyrker motionerna Jo24 yrkande1, Jo33

och Jo34 yrkande1.

dels att utskottets hemställan under27 bort ha följande

lydelse:

27. beträffande stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin

i norra Sverige

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion

1992/93:Jo39 yrkande7 i motsvarande del och med avslag på

motionerna 1992/93:Jo24 yrkande1, 1992/1993:Jo33 och

1992/93:Jo34 yrkande1 till Stöd till jordbruket och

livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1993/94

anvisar ett förslagsanslag på 1044000000kr och som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

överföring av medel från RÅK-kassan,