Bet. 1992/93:JoU21

Jordbruksutskottets betänkande

1992/93:JOU21

Vissa fiskefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

JoU21

Sammanfattning

Regeringen föreslår i proposition 1992/93:184 att

prisregleringen på fisk avvecklas i allt väsentligt den 1juli

1993 till följd av internationella överenskommelser.

Med hänvisning till att EES-avtalets ikraftträdande med stor

sannolikhet kommer att skjutas upp förordar utskottet att

prisregleringen avvecklas senast den 1januari 1994, då

generella stödåtgärder skall vara avvecklade enligt 1989 års

EFTA-avtal.

Utskottet föreslår att medel som avsatts till

konsumentfrämjande åtgärder utnyttjas för långsiktig

informationsverksamhet i syfte att öka konsumtionen av fisk.

Utskottet biträder regeringens förslag att regionalstöd skall

utgå till fiskare på ost- och sydkusten och på Gotland. Enligt

utskottets mening bör ett särskilt anslag tas upp i detta syfte

vilket bör finansieras med medel från prisregleringskassan.

Överskottshanteringen bör enligt utskottets mening finansieras

från prisregleringskassan.

Till betänkandet fogas två reservationer (s,nyd).

Propositionen

Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition

1992/93:184

1. att riksdagen godkänner att prisregleringen på fisk

avvecklas den 1juli 1993,

2. att riksdagen medger att användningen av återstående

prisregleringsmedel per den 1juli 1993 får ske enligt de

grunder som regeringen beslutar,

3. att riksdagen godkänner vad som anförts om disposition av

vissa prisregleringsmedel för särskilda åtgärder under

budgetåret 1992/93.

Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som

anförts om regionalt stöd till fisket, exportfrämjande åtgärder,

produktutveckling, informationsverksamhet, fiskets

trygghetsförsäkring, utsättning av fisk, bidrag till bildande av

producentorganisationer samt överskottshantering av fisk.

Under rubriken Anslagsfrågor för budgetåret 1993/94 har

regeringen under nionde huvudtiteln föreslagit

(D 3) 1. att riksdagen godkänner vad som förordats om

grunderna för statligt stöd till fisket,

(D 3) 2. att riksdagen medger att under budgetåret 1993/94

statligt stöd beviljas till särskilda insatser för fisket med

sammanlagt högst 25000000kr,

(D 3) 3. att riksdagen till Särskilda insatser för fisket för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

26391000kr.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att prisregleringen på fisk i allt

väsentligt avvecklas den 1juli 1993 till följd av

internationella överenskommelser.

De prisregleringsmedel som återstår bör enligt förslagen under

budgetåret 1993/94 användas för exportfrämjande åtgärder,

produktutveckling, informationsverksamhet, fiskets

trygghetsförsäkring, utsättning av fisk, stöd till bildande av

producentorganisationer på fiskets område samt för att bekosta

avvecklingen av prisregleringen.

Det statliga ekonomiska stödet till fiskets rationalisering

bör i fortsättningen endast ha formen av bidrag och

kreditgarantier och kunna ges i syfte att modernisera

fiskeflottan och anpassa dess storlek och sammansättning till

fisktillgången. Fiskerilånen avskaffas sålunda. I stället

förstärks bidragen. Bidraget för skrotning av fiskefartyg höjs.

Statligt stöd i form av lånegaranti skall i fortsättningen kunna

lämnas även till fiskodlingsföretag.

Motioner

Motioner med anledning av propositionen

1992/93:Jo41 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder i syfte att främja reproduktionen

av naturlax.

1992/93:Jo42 av Sven-Olof Petersson och Elving Andersson(c)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avvecklingen av prisregleringen

på fisk upphör vid det datum som EES-avtalet träder i kraft,

dock senast den 1januari 1994,

2. att riksdagen beslutar att det regionala stödet till syd-

och ostkusten reserveras som ett särskilt anslag över budgeten,

3. att riksdagen beslutar att medel för överskottshanteringen

tas från normpriskassan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om konsumentbefrämjande insatser.

1992/93:Jo43 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär utarbetande av erforderliga

författningar om skydd för uppväxande torsk i Östersjön och

ytterligare åtgärder för stöd åt yrkesfisket på ost- och

sydkusten i enlighet med vad som anförts i motionen.

1992/93:Jo44 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att införa skrotningsbidrag enligt

reglerna inom EG,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att anslå regionalt ekonomiskt stöd till

fisket i Blekinge,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att införa licenser på resp. kuststräcka.

1992/93:Jo45 av Claus Zaar (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 17 miljoner kronor under

anslaget D3 Särskilda insatser för fisket utgår som bidrag på

sätt som förordats i motionen,

2. att riksdagen beslutar avslå förslaget om återbetalning av

prisregleringsmedel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om planerat stillaliggande,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om konsumentfrämjande åtgärder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om producentorganisationen Svensk Fisk,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utsättning av fisk.

1992/93:Jo46 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om stödsystemet för fisket.

1992/93:Jo47 av Åke Carnerö och Christer Lindblom (kds,fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansieringen av regionalt inkomststöd

och överskottshantering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det nya producentorganet.

1992/93:Jo48 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att prisregleringen på fisk avvecklas vid EES-avtalets

ikraftträdande, dock senast den 1 januari 1994 och att systemet

disponeras i samma omfattning och nivå som regleringsåret

1992/93,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att prisregleringsavgiften tas ut på

inhemsk och importerad fisk med samma nivå som för innevarande

budgetår, längst till den 1 januari 1994,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att medel avsatta för konsumentfrämjande

åtgärder inom prisregleringskassan bör överföras till ett

nybildat Svensk Fisk och användas för långsiktiga

informationsinsatser,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att 5 miljoner kronor upptas som ett nytt

budgetanslag för regionalt stöd till syd- och ostkusten inkl.

Gotland.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992/93

1992/93:Jo401 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ändrad gräns för trålfiske i Öresund.

1992/93:Jo404 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regionalpolitik och EG när det gäller

yrkesfisket i Bottenhavet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samarbete mellan Sverige och Finland

angående Bottenhavsfiskets framtid.

1992/93:Jo405 av Ingrid Näslund och Åke Carnerö (kds) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att förhandlingar på

nytt tas upp med den norska regeringen om möjligheter till ökade

fiskekvoter för Sverige i de norska fiskevattnen vad beträffar

bl.a. vitfisk.

1992/93:Jo410 av Ingrid Näslund och Chatrine Pålsson (kds)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om övergång till s.k. fyrkantsmaska vid

torskfiske och höjning av minimimåttet på torsk och gös,

1992/93:Jo411 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för det svenska fisket.

1992/93:Jo412 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförs i motion 1992/93:A470 om fiskenäringen i Skåne.

1992/93:Jo414 av Christer Lindblom och Agne Hansson (fp,c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ostkustfiskets framtid.

1992/93:Jo417 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en satsning på en marknadsföringskampanj för

svensk fisk.

Utskottet

Bakgrund

Prisregleringssystemet på fisk har fungerat i sin nuvarande

form sedan år 1981. Sedan några år förbereds en avreglering. År

1989 träffades inom EFTA en överenskommelse om införlivande av

handeln med fisk i frihandelsområdet. Enligt överenskommelsen

skall statligt stöd till fiskerisektorn som snedvrider

konkurrensen vara avvecklat vid årsskiftet 1993/94. Sedermera

har EES-överenskommelsen framförhandlats med ytterligare

konsekvenser för fisket. De internationella överenskommelserna

får till följd att generella stödåtgärder inte längre kan ges. I

den nu föreliggande propositionen ges följande

bakgrundsteckning till regeringens förslag.

Propositionen

Regeringen bemyndigade den 8 juli 1992 chefen för

Jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med

uppgift att mot bakgrund av de internationella överenskommelser

som träffats på bl.a. fiskets område utreda fiskerinäringens

utvecklingsmöjligheter (dir.1992:83). Till utredaren är knuten

en parlamentarisk referensgrupp. Utredaren skall redovisa sina

slutliga förslag till regeringen senast den 1 juli 1993.

Utredaren har den 16december 1992 i delbetänkande

(SOU1992:136) Svenskt fiske -- nuläge och

utvecklingsmöjligheter lämnat förslag till särskilda åtgärder

per den 1juli 1993. Betänkandet har remissbehandlats.

Fiskeriverket har på regeringens uppdrag utrett vissa frågor

om fisket med anledning av EES-avtalet. Verket har redovisat

uppdraget i en promemoria den 4juni 1992. Promemorian

beskriver reglerna för statsstöd till fisket inom EG och jämför

dessa med motsvarande svenska bestämmelser. Vidare beskrivs

EES-avtalets bestämmelser om etablering och konsekvenserna av

dessa för svenskt fiske. Promemorian beskriver vidare EG:s

regelverk för producentorganisationer på fiskets område och

lämnar vissa förslag till åtgärder. Slutligen lämnas förslag

till hur de för konsumentfrämjande åtgärder avsatta medlen inom

prisregleringskassan för fisk bör användas. Även Fiskeriverkets

promemoria har remissbehandlats.

EFTA-staterna träffade våren 1989 en överenskommelse om att

fisk och andra marina produkter skulle omfattas av

bestämmelserna i EFTA-konventionen fr.o.m. den 1juli 1990.

Varje form av statligt stöd till fiskerisektorn som snedvrider

konkurrensen skulle vara avskaffat senast den 1januari 1994. I

proposition 1989/90:123 om fisket redovisades

EFTA-överenskommelsen och dess konsekvenser för svensk

fiskeripolitik. Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens

förslag att godkänna överenskommelsen (bet.1989/90:JoU22,

rskr.1989/90:341). I proposition 1990/91:87 om näringspolitik

för tillväxt redogjordes för nödvändiga anpassningar av

prisregleringen på fisk till följd av överenskommelsen.

Riksdagen lämnade regeringens redovisning utan erinran och

uttalade samtidigt att den svenska avregleringen på fiskets

område bör ske i takt med motsvarande process i övriga

EFTA-länder (bet.1990/91:JoU25, rskr.1990/91:283).

I proposition 1991/92:120 om reglering av priserna på fisk

m.m. redogjordes bl.a. för vissa riktlinjer för framtida

förändringar av prisregleringssystemet för fisk. Av redogörelsen

framgår att prisregleringsavgiften, som i dag helt finansierar

prisregleringen, och alla generella pristillägg inom

prisregleringen avvecklas i och med utgången av budgetåret

1992/93 till följd av internationella överenskommelser. Genom

dessa åtgärder ändras förutsättningarna för regleringsföreningen

Svensk Fisk, ekonomisk förening, att fortsätta sin verksamhet

efter den 1juli 1993. Jordbruksministern framhöll då att det

är angeläget att den kompetens som finns hos Svensk Fisk tas

till vara för att i linje med anpassningen till EG underlätta

bildandet och driften av en producentorganisation. Om en sådan

organisation bildas är det, enligt vad jordbruksministern då

anförde, rimligt att staten bidrar med vissa prisregleringsmedel

under uppbyggnaden av denna. Den betydelsefulla

informationsverksamhet som Svensk Fisk bedriver borde fortsätta.

Han framhöll också att finansieringen av utsättning av fisk och

den kollektiva trygghetsförsäkringen på fiskets område, som i

dag bekostas av prisregleringsmedel, blir en fråga för

yrkesfisket.

Riksdagen biträdde i väsentliga delar regeringens förslag i

propositionen och uttalade bl.a. följande (bet.1991/92:JoU20,

rskr.1991/92:304). Med anledning av EFTA-överenskommelsen är

det angeläget att obalanser i fiskets konkurrensförhållanden

inte accentueras genom statliga stödåtgärder och att regeringen

vidtar erforderliga åtgärder för den händelse

konkurrensförhållandena skulle snedvridas genom åtgärder i något

annat EFTA-land. Det blir enligt riksdagen av avgörande

betydelse för svenskt fiskes framtid att Sverige i de kommande

förhandlingarna om medlemskap i EG förmår att förhandla sig till

lika stora andelar i EG:s samlade fiskepolitiska resurser som

Sverige avstår från i samband med medlemskapets verkställighet.

De medel som står till förfogande inom ramen för prisregleringen

för fisk bör i större utsträckning än hittills användas för

åtgärder som främjar näringens konkurrenskraft. Det är enligt

riksdagen angeläget att Sverige även i framtiden har en vital

och bärkraftig fiskerinäring. Fisket har stor betydelse för

försörjningen i många regioner, och inte minst i glest bebyggda

trakter. Riksdagen hade ingen invändning mot de riktlinjer för

den framtida anpassningen av fisket till ett eventuellt

EG-inträde som skisserades i propositionen.

I proposition 1991/92:170 om Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet (EES) redovisades bl.a. vissa konsekvenser för

fisket till följd av EES-avtalet. Av redovisningen framgår att

avtalet behandlar en rad väsentliga områden inom fiskerisektorn,

även om EFTA-staterna inte tar över EG:s regelverk på fiskets

område och således inte heller ansluts till EG:s gemensamma

fiskeripolitik. Bl.a. återfinns i avtalet tullättnader för vissa

fiskprodukter samt bestämmelser om statsstöd, gränsskydd,

marknadsreglering och direktlandningar. Riksdagen beslutade i

november 1992 att godkänna EES-avtalet (bet.1992/93:EU1,

rskr.1992/93:18). Avtalet beräknas kunna träda i kraft den

1juli 1993.

Sverige ansökte sommaren 1991 om medlemskap i EG.

Medlemskapsförhandlingarna inleddes den 1 februari 1993. Målet

är ett medlemskap från den 1januari 1995 och i anslutning

härtill en fullständig integration i EG:s gemensamma

fiskeripolitik. Sverige kommer i förhandlingarna att framföra

krav på fiskemöjligheter motsvarande det traditionella svenska

fisket i omgivande vatten samt i Nordsjön. Vidare kommer Sverige

att kräva att EG:s tullar på svensk fisk och svenska

fiskprodukter avskaffas från den dag Sverige blir medlem. För

Sverige är det av största vikt att upprätthålla och utveckla

sådana regionalpolitiska åtgärder på fiskets område som

motiveras av ett strängt klimat, långa avstånd och andra

ogynnsamma villkor.

Av den lämnade redovisningen framgår att svenskt fiske under

de närmaste åren står inför stora förändringar. Det ger

anledning att anpassa delar av den svenska fiskeripolitiken till

de nya förhållandena. Förändringarna bör enligt

jordbruksministern påbörjas redan nu så att övergången kan ske

så smidigt som möjligt. Även andra skäl talar för att

justeringar görs redan nu. Jordbruksministern tänker då särskilt

på de akuta svårigheterna inom det svenska fisket. Utredarens

förslag och remissinstansernas yttranden utgör enligt hans

mening lämpliga utgångspunkter för utformningen av de

förändringar som föreslås i propositionen.

Utskottets överväganden

Utskottet erinrar om att EES-avtalet enligt de ursprungliga

intentionerna skulle träda i kraft den 1januari 1993. Tiden

för ikraftträdandet har dock efter hand förskjutits.

EFTA-medlemmen Schweiz har på grund av ett negativt utfall i en

folkomröstning inte kunnat ratificera avtalet. Därefter har ett

protokoll med justeringar av avtalet om EES-området

framförhandlats. I proposition 1992/93:225 föreslår regeringen

riksdagen att godkänna protokollet. Något exakt datum för

EES-lagens ikraftträdande har dock inte angivits. Med hänsyn

till den rådande osäkerheten om när EES-avtalet träder i kraft

föreslår utskottet i den följande framställningen att tiden för

avvecklingen av fiskprisregleringen senareläggs. Därmed kommer

även utrymmet för stödåtgärderna att något vidgas.

Fiskerinäringens situation

Propositionen

Den svenska fiskerinäringen befinner sig för närvarande i en

mycket bekymmersam situation förorsakad av flera samverkande

faktorer. Beståndet av torsk i Östersjön är svagt som en följd

av bl.a. brist på saltvatteninflöde från Västerhavet under en

lång period, hårt fisketryck och störningar i miljön. Mot denna

bakgrund har Fiskerikommissionen för Östersjön för år 1993

förordat sänkta tillåtna fångstmängder för torsk. Bristen på

torsk i Östersjön har medfört att detta fiske i många fall

blivit företagsekonomiskt olönsamt. Möjligheterna att övergå

till annat fiske är begränsade, eftersom fisket efter de flesta

kommersiella arterna är kvoterat. Bestånden av sill och

strömming är relativt goda, medan marknaden för dessa arter är

fortsatt svag.

Gynnsamma klimatiska förutsättningar under januari 1993 har

medfört att stora mängder saltvatten har strömmat in i

Östersjön. Detta förhållande bör på ett avgörande sätt kunna

påverka torskbeståndets förmåga att reproducera sig, vilket på

några års sikt bör ge resultat i form av bättre bestånd och

större fångstmängder. En förutsättning härför är dock ett

ansvarsfullt fiske under tiden.

De internationella överenskommelser som vi har träffat de

senaste åren medför att det inte längre är möjligt att stödja

fisket genom generella pristillägg. Dessa har i huvudsak lämnats

för sill och strömming. Förändringen innebär att

förutsättningarna för fiske ändras radikalt framför allt för

fiskeföretagen på syd- och ostkusten.

De minskade landningarna av torsk från Östersjön har även

skapat stora problem för de företag som har specialiserat sig på

beredning av torsk. För närvarande har flertalet företag ställt

in betalningarna eller försatts i konkurs. Företag som arbetar

med beredning av sill har avsättningsproblem till följd av bl.a.

ofördelaktiga konkurrensförhållanden på EG-marknaden.

Fiskerinäringens situation påverkas även av omläggningen av

den generella näringspolitiken. Omläggningen innebär bl.a. att

politiken inriktas på att genom generella åtgärder såsom

skattesänkningar skapa goda förutsättningar för företagandet i

Sverige och på att konkurrenssnedvridande och selektiva

företagsstöd avvecklas.

Motionerna

I flera motioner uttrycks oro över den bristande tillgången på

torsk i Östersjön. I motion Jo43(s) framhålls att regeringen

infört totalstopp för torskfiske (i delar av Östersjön) under

lektiden i år. Motionären finner detta lovvärt. Emellertid är

åtgärden enligt hans mening otillräcklig för att skydda

uppväxande torsk. Han anser därför att erforderliga

författningar om skydd för uppväxande torsk i Östersjön bör

utarbetas. Som exempel anförs skärpt tillsyn av fångster av

undermålstorsk, s.k. minktorsk, införande av större

minimimått, utbyte av visst trålmaterial samt ytterligare

åtgärder för att stödja fiskeföretagen vid stillaliggande.

I den fristående motionen Jo410 (kds) yrkande2 föreslås ett

tillkännagivande om övergång till s.k. fyrkantsmaska vid

torskfiske och höjning av minimimåttet på torsk och gös, och i

motion Jo411(s) yrkas på åtgärder för det svenska fisket mot

bakgrund av den pressade situationen.

Utskottets överväganden

Utskottet delar den oro över havsfiskets utveckling som

uttalas av regeringen och motionärerna. Som framhålls i motion

Jo43 har regeringen för att bidra till upprätthållande av

torskreproduktionen infört fiskeförbud på torsk i delar av

Östersjön under lekperioden, från den 1april till utgången av

juli månad 1993. Förhoppningar finns då att årets lekperiod

skall resultera i en starkare årgång med hjälp även av ett

syrerikt saltvatten som trängt in genom Bälten och Öresund under

årets januaristormar.

Ansvaret för regleringen av skyddet för uppväxande torsk

ligger i första hand på Fiskeriverket som enligt sin instruktion

bl.a. har att främja forskning och bedriva utvecklingsverksamhet

på fiskets område. Verket har vidare att i enlighet med

myndighetens sektorsansvar för miljön verka för ett rikt och

varierat fiskbestånd och ett ansvarsfullt fiske. Enligt vad

utskottet erfarit driver också verket genom

Havsfiskelaboratoriet, delvis inom det nordiska samarbetet och

även i samordning med EG, ett intensivt arbete med att utveckla

fiskemetoder och förbättra redskapen för att underlätta riktade

fångster av olika slags fisk och av olika storlekar av fisken.

Flera projekt genomförs med medel från Nordiska Ministerrådet

och i samarbete med berörda EG-organ. Som exempel kan nämnas

införande av fyrkantiga maskor i torsktrålar för att medge för

småtorsk att slippa ut ur trålen.

Det anförda visar att regeringen och den närmast ansvariga

myndigheten nära följer och söker påverka utvecklingen.

Havsfiskets internationella karaktär gör det naturligt för olika

länders myndigheter att samarbeta i forsknings- och

utvecklingsarbetet på fiskets område. Syftet med motion Jo42 får

anses tillgodosett med det anförda. Någon särskild åtgärd från

riksdagens sida är ej påkallad.

Med motsvarande motivering avstyrks motion Jo411.

Motion Jo410 yrkande 2 avstyrks med hänvisning till det ovan

anförda och till det faktum att motionären tar upp utpräglade

myndighetsfrågor.

Anpassningsåtgärder

Propositionen

Avveckling av prisregleringen på fisk

Regeringen föreslår att prisregleringen på fisk i allt

väsentligt upphör den 1juli 1993. Under budgetåret 1993/94 bör

medel från prisregleringskassan för fisk användas för avveckling

av prisregleringen, exportfrämjande åtgärder, produktutveckling,

informationsverksamhet, fiskets trygghetsförsäkring, utsättning

av fisk och bidrag till bildande av producentorganisationer.

Jordbruksministern erinrar om att grunderna för

prisregleringen beslutades av riksdagen år 1978 och att de

senare kompletterades år 1981. Prisregleringen är så uppbyggd

att den skall styra fisket mot lönsamhet och samtidigt utjämna

variationer i fiskares inkomster. I proposition 1991/92:120 om

reglering av priserna på fisk m.m. redogjordes bl.a. för vissa

riktlinjer gällande framtida förändringar av

prisregleringssystemet för fisk. Av redogörelsen framgår att

prisregleringsavgiften och alla generella pristillägg bör

avvecklas i och med utgången av budgetåret 1992/93 till följd av

internationella överenskommelser, nämligen 1989 års EFTA-avtal

och EES-avtalet.

Mot den bakgrunden föreslår jordbruksministern att

prisregleringen på fisk i allt väsentligt upphör från den

1juli 1993. Dock kvarstår överskottshanteringen av fisk. Det

innebär bl.a. att Fiskeriverket i fortsättningen har att fatta

beslut om gällande återtagspriser för olika fiskslag.

Motionerna

I flera motioner framhålls att det är osäkert om EES-avtalet

träder i kraft vid kommande halvårsskifte. Om så inte blir

fallet finns det enligt motionärerna anledning uppskjuta

avvecklingen till den 1januari 1994, vilket är den tidpunkt då

generella stöd skall vara avvecklade enligt EFTA-avtalet, eller

det tidigare datum då EES-avtalet träder i kraft. Yrkanden härom

framförs i motionerna Jo42(c) yrkande1 och

Jo48(s). Enligt sistnämnda motion bör prisregleringssystemet

under tiden disponeras i samma omfattning och nivå som

regleringsåret 1992/93 (yrkande1). Prisregleringsavgiften bör

tas ut på inhemsk och importerad fisk med samma nivå som för

innevarande budgetår, längst till den 1januari 1994

(yrkande2). Likartade överväganden görs i motionerna

Jo45(nyd) och Jo47(kds,fp) utan att dock något yrkande

framställs i detta avseende.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens principiella

förslag beträffande prisregleringssystemets avskaffande.

Utskottet har inledningsvis erinrat om att tidtabellen för

EES-avtalets ikraftträdande förskjutits sedan propositionen

framlagts. Anledningen är mellankommande omständigheter som man

från svensk sida inte haft möjlighet att påverka. Mot den

bakgrunden finns det enligt utskottets mening anledning att

förskjuta tidpunkten för prisregleringssystemets avveckling.

Enligt den gällande överenskommelsen inom EFTA från 1989 skall

några generella stödåtgärder som påverkar

konkurrensförhållandena inte få finnas efter den 1januari

1994. Utskottet förordar med hänsyn härtill att

prisregleringssystemet avvecklas den 1januari 1994. Regeringen

bör dock ha möjlighet att besluta om avregleringen vid annan

lämplig tidpunkt under andra halvåret 1993, för den händelse så

bedöms nödvändigt på grund av EES-avtalets ikraftträdande.

Utskottets ställningstagande innebär givetvis att

prisregleringsavgifter uttas så länge prisregleringen

bibehålls.

Riksdagen bör således med anledning av regeringens förslag och

med anledning av motionerna Jo42 yrkande1 och Jo48

yrkandena1 och2 godkänna att prisregleringen på fisk

avvecklas den 1januari 1994 eller vid ett tidigare datum varom

regeringen får besluta. Därigenom tillgodoses även synpunkterna

i motionerna Jo45 och Jo47.

Informationsverksamhet -- konsumentfrämjande insatser

Propositionen

Svensk Fisk bedriver i dag olika former av

informationsverksamhet. Denna betydelsefulla verksamhet bör

fortsätta och handhas av lämpligt organ i vilket företrädare bör

finnas för fiskerinäringen i vid bemärkelse. 5miljoner kronor

bör avsättas för ändamålet under budgetåret 1993/94.

I propositionen erinras vidare om att det ankommer på

regeringen att besluta om den närmare användningen av de medel

som inom prisregleringskassan är avsatta för konsumentfrämjande

åtgärder.

Motionerna

I flera motioner diskuteras användningen av medel som avsatts

inom prisregleringskassan för konsumentfrämjande åtgärder.

Enligt motion Jo42(c) yrkande4 vore det lämpligt att dessa

medel överfördes så att Svensk Fisk kunde använda avkastningen

på kapitalet för att fortsätta sin etablerade informations- och

upplysningsverksamhet. Motsvarande yrkanden återfinns i motion

Jo48(s) yrkande3 och Jo417(fp). Enligt motion

Jo47(kds,fp) yrkande2 bör dessa medel avsättas till den

föreslagna nya producentorganisationen, i vilken företrädare bör

finnas för fiskerinäringen i vid bemärkelse, och även för

konsumentintresset.

I motion Jo45 (nyd) yrkande 4 föreslås att fiskare som

motprestation för stilleståndsersättning aktivt skall få

möjlighet att delta i informationsarbetet vid skolor,

storhushåll och mässor.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag att

5miljoner kronor avsätts ur prisregleringskassan för Svensk

Fisks informationsverksamhet under det kommande budgetåret.

Som framgår av propositionen ankommer det på regeringen att

besluta om den närmare användningen av medel som reserverats för

konsumentfrämjande åtgärder. Regeringen har i sitt uppdrag till

Fiskeriverket inför regleringsåret 1992/93 angett att medlen bör

användas för mer långsiktigt verkande åtgärder.

Utredningen om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter har på

basis av förslag från Fiskeriverket föreslagit att medlen

huvudsakligen bör användas för en väl utarbetad

informationskampanj som syftar till att långsiktigt öka

intresset för fisk och fiskprodukter. En sådan måste enligt

utredningen betraktas som en åtgärd som gynnar såväl det svenska

fisket som de svenska konsumenterna, inte minst från

folkhälsosynpunkt. Medlen bör fonderas och förstärkas med medel

från fiskbranschen i vid bemärkelse. Informationsinsatserna bör

enligt utredningen genomföras av ett ombildat Svensk Fisk eller

någon annan organisation med brett stöd bland fiskets och

fiskbranschens organisationer på grundval av översiktliga

riktlinjer som beslutas av regeringen.

Utskottet erinrar om att sammanlagt 30miljoner kronor

avsattes i 1987 och 1988 års prisförhandlingar för att

kompensera konsumenterna för höga torskpriser. Utskottet delar

den mening som framförts i motionerna att medlen bör utnyttjas

för långsiktig informationsverksamhet till förmån för

fiskkonsumtionen. Medlen bör överföras till ett särskilt konto.

När Svensk Fisk ombildas finns det anledning att uppdra åt detta

organ att administrera informationsverksamheten.

Konsumentintressena och fiskbranschen i vid bemärkelse bör vara

väl företrädda vid utarbetandet och genomförandet av

informationen.

Vad utskottet anfört om användningen av de medel som

reserverats för konsumentfrämjande åtgärder bör riksdagen med

anledning av motionerna Jo42 yrkande4, Jo47 yrkande2, Jo48

yrkande3 och Jo417 som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet har ingen erinran mot den tanke som framförs i

motion Jo45 yrkande4 om att fiskare som motprestation för

stilleståndsersättning skall få möjlighet att aktivt delta i

informationsarbetet. Sådana insatser bör i första hand grundas

på frivilliga åtaganden. Något riksdagsuttalande härom bör

således inte göras.

Övriga anpassningsåtgärder

Propositionen

Regionalt stöd till fisket

Under innevarande budgetår lämnas ett särskilt stöd i form av

regionalt pristillägg för sill och strömming till fiskare

bosatta vid syd- och ostkusten och på Gotland. De

internationella överenskommelserna på fiskets område begränsar

möjligheterna att i fortsättningen stödja fisket. Utredaren

avser att i slutbetänkandet återkomma med förslag till sådant

regionalpolitiskt stöd till fisket som kan rymmas inom EG:s

regionalpolitik.

Jordbruksministern är inte nu beredd att ta ställning till

förslag om transportstöd till fisket vid norra ostkusten. Med

tanke på den bekymmersamma situationen för fisket i Östersjön är

det emellertid motiverat med särskilda åtgärder under nästa

budgetår. Fiskare på syd- och ostkusten inkl. Gotland bör därför

under nästa budgetår erhålla ett inkomststöd i form av ett

engångsvis utbetalt belopp. Beloppet bör motsvara det stöd som

under innevarande budgetår har utbetalats som regionalt

pristillägg för sill och strömming på syd- och ostkusten inkl.

Gotland. Beloppet beräknas till ca 5miljoner kronor. Stödet

bör lämnas från ett nytt anslag som tas upp i det följande.

Utsättning av fisk

Fiskeriverkets verksamhet med utsättning av fisk bör till den

del som finansieras med prisregleringsmedel fortsätta med samma

omfattning som under innevarande budgetår i avvaktan på

utredningens slutliga förslag. Verksamheten bör finansieras med

medel från prisregleringskassan. Jordbruksministern beräknar

kostnaderna härför till 9miljoner kronor.

Ny lagstiftning om marknadsreglering på fiskets område, m.m.

Marknadsregleringen av fisk inom EG har som mål att

stabilisera marknaden, garantera ett säkert och stabilt utbud på

marknaden samt att tillförsäkra konsumenterna skäliga priser och

god kvalitet. För att uppnå dessa mål tillämpas inom EG:s

fiskeripolitik fyra medel, nämligen försäljningsbestämmelser,

producentorganisationer, prisreglering och regler för handel med

tredje land. Jordbruksministern har för avsikt att senare i vår

föreslå regeringen att lägga fram ett förslag till lag om

marknadsreglering på fiskets område inkl. bestämmelser för

producentorganisationer.

Bidrag till bildande av producentorganisationer

Producentorganisationerna bildas på initiativ av

producenterna. De har till uppgift att vidta åtgärder i syfte

att säkra ett rationellt fiske och goda försäljningsvillkor. En

producentorganisation tillåts inte inta en dominerande ställning

inom den gemensamma marknaden. Jordbruksministern anser att det

finns flera fördelar med en producentorganisation framför flera

sådana. Han beräknar att högst 5miljoner kronor ur

prisregleringskassan behöver avsättas för uppbyggnaden.

Överskottshantering av fisk

Det är både möjligt och önskvärt att vi i Sverige behåller en

överskottshantering på fisk, främst med hänsyn till dess stora

betydelse för sill- och strömmingsfisket, framhåller

jordbruksministern. Enligt hans mening bör verksamheten, liksom

fallet är inom EG, bedrivas inom ramen för den eller de

producentorganisationer som bildas. Enligt danska erfarenheter

krävs en viss tid för att fullfölja bildandet av en sådan

organisation. För att underlätta övergången till det nya

systemet bör Svensk Fisk övergångsvis ansvara för

överskottshanteringen av fisk, dock längst till den 1januari

1994. För budgetåret 1993/94 beräknas kostnaderna för

verksamheten till högst 4miljoner kronor. Den bör finansieras

med medel från ett nytt anslag (D3).

Återbetalning av prisregleringsmedel

Utredaren har föreslagit att det bör ges restitution av den

prisregleringsavgift som fiskberedningsföretag och grossister

har erlagt för fisk som finns i lager det datum då avgiften

avvecklas. Jordbruksministern framhåller att det enligt

förordningen (1986:428) om prisreglering på fiskets område

ankommer på Fiskeriverket att besluta i frågan.

Motionerna

I några fristående motioner framförs förslag som rör

EG-förhandlingarna och dessas regionalpolitiska aspekter.

Enligt motion Jo404(s) bör riksdagen göra ett tillkännagivande

om regionalpolitik och EG när det gäller yrkesfisket i

Bottenhavet (yrkande1) samt om samarbete mellan Sverige och

Finland angående Bottenhavsfiskets framtid (yrkande2). Enligt

motion Jo405(kds) bör förhandlingar på nytt tas upp med den

norska regeringen om möjligheter till ökade fiskekvoter för

Sverige i de norska fiskevattnen. Enligt motionen är den svenska

torskkvoten så obetydlig jämfört med andra länders kvot att man

kan tala om diskriminering av svenskt fiske.

I motion Jo41 (s) framhålls att det är av största vikt att

gemensamma åtgärder vidtas från såväl svensk som finsk sida för

att tillförsäkra och stärka reproduktionen av naturlaxen i de

återstående outbyggda älvarna runt Bottenviken. I Torne älv som

är en av Nordens bästa reproduktionsälvar har åtgärder vidtagits

från svensk sida för att främja reproduktionen av naturlax.

Motsvarande åtgärder från finsk sida har icke varit lika

kraftfulla. Regeringen bör därför skyndsamt ta upp förhandlingar

med den finska regeringen om åtgärder för att rädda den

naturlekande laxen i de återstående älvarna runt Bottenviken,

anser motionärerna.

Enligt motion Jo45 (nyd) yrkande 5 är det angeläget att

fiskarna får ett eget utökat ansvar för marknadsföringen av

fisk. Duktiga säljare och informatörer bör utbildas bland

fiskarbefolkningen. Motionären anför vidare att fiskarna själva

bör ges ett ökat ansvar för fiskutsättningar, vilket på sikt kan

skapa en ökad marknad (yrkande6). Enligt yrkande2 i samma

motion bör regeringens förslag om restitution av erlagd

prisregleringsavgift avslås. Motionären anför att en taktisk

planering för att erhålla medel inte bör genomföras eftersom

endast några få intressenter berörs.

Utskottets överväganden

I likhet med jordbruksministern anser utskottet att det är

angeläget att fiskarna på syd- och ostkusten och på Gotland även

under kommande år får ett inkomststöd. Detta är särskilt viktigt

mot bakgrund av den bekymmersamma situationen för fisket i

Östersjön. Utskottet tillstyrker alltså i sak regeringens

förslag men har en annan uppfattning om hur stödet skall anvisas

och finansieras. Finansieringsfrågan tas upp i samband med

anslagsbehandlingen.

Som jordbruksministern framhåller kommer det att bli anledning

att återkomma till frågan om stöd till fisket vid norra

ostkusten sedan utredaren i slutbetänkandet framlagt förslag

till sådant regionalpolitiskt stöd till fisket som kan rymmas

inom EG:s regionalpolitik. Utskottet vill i det sammanhanget

framhålla vikten av att Sverige i förhandlingarna om

EG-medlemskap uppmärksammar även fiskesamarbetet med våra

nordiska grannländer liksom även våra intressen av fiske i

Norges fiskezon. Utskottet förutsätter att dessa frågor beaktas

i förhandlingsarbetet. Därmed tillgodoses i väsentlig del

motionerna Jo404 och Jo405. De påkallar inte något särskilt

riksdagsuttalande.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om

utsättning av fisk och tillstyrker alltså detta.

Utskottet har ingen annan mening än motionärerna bakom motion

Jo41 om vikten av att åtgärder till skydd för den viltlekande

laxen vidtas på båda sidor om Bottniska viken. Den viltlekande

laxens fortlevnad kräver att fiskevården intensifieras.

Utskottet har senast diskuterat laxproblematiken i

budgetbetänkandet JoU13. När det gäller Torneälven erinrar

utskottet om att fiskevården där lyder under

Gränsälvkommissionens ansvarsområde. Utskottet har erfarit

att förhandlingar om revision av kommissionens instruktion

förbereds och utgår från att även frågan om fiskevården kommer

att beaktas i det sammanhanget. Någon vidare riksdagens åtgärd

med anledning av motion Jo41 synes icke påkallad.

Förslaget i motion Jo45 om att fiskarna själva bör ges ett

ökat ansvar för fiskutsättningar ligger i linje med uttalandena

i propositionen. Motionen påkallar ingen särskild åtgärd från

riksdagens sida i denna del.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i

propositionen om producentorganisation. Eftersom en sådan skall

vara upprättad på initiativ av producenterna, dvs.

fartygsägarna, är det naturligt att fiskarna får ett eget utökat

ansvar för marknadsföringen av fisk. Utskottet har i detta

avseende ingen annan mening än vad som sägs i motion Jo45

(yrkande5). Något särskilt uttalande från riksdagens sida är

inte påkallat.

Utskottet har heller ingen erinran mot vad som sägs i

propositionen om vikten av att vi i Sverige behåller en

överskottshantering på fisk. Med hänsyn till den senareläggning

av avregleringen som utskottet förordat i det föregående kan en

eventuell förlängning av Svensk Fisks uppdrag vara befogat,

utöver vad som förordas i propositionen. Vidare finner

utskottet, i likhet med vad som yrkas i flera motioner, att

överskottshanteringen även i fortsättningen så långt utrymme

finns bör finansieras med medel från prisregleringskassan.

Utskottet återkommer till denna fråga i samband med behandlingen

av anslagsförslagen.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i

propositionen om restitution av prisregleringsmedel. Utskottet

konstaterar att det ankommer på Fiskeriverket att besluta i

frågan. Riksdagen bör avslå motion Jo45 såvitt nu är i fråga

(yrkande2).

Utskottet har ingen erinran mot vad som i övrigt anförs i

propositionen. Regeringens förslag under rubrikerna

Exportfrämjande åtgärder, Produktutveckling, Fiskets

trygghetsförsäkring, Kontrollverksamhet, Statistik på fiskets

område och Disposition av vissa prisregleringsmedel

tillstyrks alltså eller föreslås lämnade utan erinran i de delar

som inte särskilt kommenterats.

Anslagsfrågor för budgetåret 1993/94

NIONDE HUVUDTITELN (D. Fiske)

Särskilda insatser för fisket (D 3)

Propositionen

1991/92 Utgift * 12 499 792

1992/93 Anslag * 9 391 000

1993/94 Förslag 26 391 000

* Anslagen Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, Bidrag till

fiskets rationalisering m.m., Täckande av förluster vid statlig

kreditgaranti till fiske.

Jordbruksministern föreslår att bidrag till fiskets

rationalisering, bidrag till skrotning, bidrag vid planerat

stillaliggande med fiskefartyg, regionalt stöd till fisket,

överskottshantering och kvalitetskontroll på fiskets område

skall finansieras över detta anslag fr.o.m. budgetåret 1993/94.

Bidrag till fiskets rationalisering bör i fortsättningen kunna

ges i syfte att modernisera fiskeflottan och långsiktigt anpassa

dess storlek och sammansättning till fisktillgången. Bidraget

för skrotning av fiskefartyg höjs. Fiskerilånen avskaffas.

Statligt stöd i form av lånegaranti medges i fortsättningen även

till fiskodlingsföretag.

Fiskerilån kan lämnas enligt förordningen om statligt stöd

till fiskerinäringen. För att öka flexibiliteten i användningen

av rationaliseringsstödet bör lånen slopas och ersättas med

bidrag. Enligt utredaren motsvarar det statliga

subventionsvärdet i fiskerilånen ca 17miljoner kronor.

Från budgetåret 1993/94 bör i stället för fiskerilån ett nytt

instrument införas i fiskeripolitiken. Således bör det som ett

alternativ till skrotning av fiskefartyg och som en metod att

tillfälligt minska fångsterna inom fiskeflottan vara möjligt att

erhålla statligt stöd vid planerat stillaliggande med

fiskefartyg.

Regeringens förslag till anpassningsåtgärder som avser

åtgärder av långsiktig karaktär, dvs. regionalt stöd till

fisket, överskottshantering och kvalitetskontroll på fiskets

område bör fr.o.m. budgetåret 1993/94 finansieras med medel från

här ifrågavarande anslag.

Motionerna

I motion Jo412 (s) om fiskerinäringen i Skåne varnas för

risken av att de nuvarande fiskeriföretagen slås ut. Vid sidan

av de åtgärder som gjorts och kan vidtas för att modernisera

fiskeflottan anvisar motionärerna metoden att använda ett

planerat stillaliggande för att tillfälligt minska

fångskapaciteten. Ersättningen bör enligt deras mening i detta

fall anpassas till EG:s nivåer och beräknas så att den -- inom

den tillåtna ramen -- täcker fiskeriföretagets faktiska

kostnader. Ett likartat resonemang förs i motion Jo414(fp,c)

om ostkustfiskets framtid. Enligt motionen är det väsentligt för

ostkustfisket att ersättningen vid den fångstbegränsning som

beslutats för torsk får en bra lösning, t.ex. vid planerat

stillaliggande.

I flera motioner framhålls att de 17 miljoner kronor som står

till förfogande efter avskaffandet av fiskerilånen bör användas

för sitt avsedda rationaliseringssyfte och inte tas i anspråk

för det regionala stödet och inte heller för

överskottshanteringen av fisk. Riksdagen bör därför besluta att

det regionala stödet till syd- och ostkusten reserveras som ett

särskilt anslag över budgeten. Yrkanden härom framställs i

motionerna Jo42(c) yrkande2 och Jo48(s) yrkande4. Enligt

sistnämnda motion bör medlen tas upp på ett nytt budgetanslag

för regionalt stöd till syd- och ostkusten inklusive Gotland.

Detta är särskilt viktigt med tanke på

medlemskapsförhandlingarna med EG och möjligheterna till utökat

regionalt stöd. I motion Jo42(c) yrkande3 yrkas vidare att

medel för överskottshanteringen tas från "normpriskassan".

Enligt motion Jo45(nyd) yrkande1 bör riksdagen besluta att

17miljoner kronor under anslaget D3 Särskilda insatser för

fisket utgår som bidrag. Det finns inte någon anledning att

frångå utredningens förslag, anför motionären. I motion

Jo47(kds,fp) yrkande 1 förordas att regionalt inkomststöd

och överskottshantering finansieras via prisregleringskassan. De

medel som kvarstår sedan fiskerilån dragits in -- 17miljoner

kronor -- bör oavkortat användas till rationaliseringsstöd, inte

minst mot bakgrund av de stora investeringsbehov som föreligger

vid en anpassning till EG, anser motionärerna.

Enligt motion Jo44 (s) yrkande 1 bör samma regler för

skrotningsbidrag införas som de som gäller inom EG-länderna,

t.ex. Danmark. Motionärerna yrkar vidare att riksdagen anvisar

15miljoner kronor som ekonomiskt stöd till fisket i Blekinge

genom omdisponering inom anslaget (yrkande2). Slutligen

föreslås att fiskeresurserna fördelas regionalt genom att

licenser utfärdas för respektive kuststräckor (yrkande3).

I motion Jo45 (nyd) yrkande 3 förordas att ersättningen vid

stillaliggande kopplas till någon form av motprestation som

t.ex. arbetsinsatser som är till nytta för Sverige och/eller

näringen.

Enligt motion Jo46 (m) bör riksdagen göra ett tillkännagivande

om stödsystemet. I ett läge där det på grund av våra

internationella bindningar inte längre är möjligt att stödja

fisket genom generella pristillägg måste lösningar sökas som

leder till en sund utveckling av fisket och som säkrar

fortbeståndet av fisk, framhåller motionären.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag att slopa

fiskerilånen och att utnyttja subventionsdelen av dessa för

bidrag till fiskets rationalisering och stöd vid planerat

stillaliggande m.m.

Ett statligt stöd vid planerat stillaliggande med fiskefartyg

utgör, som jordbruksministern och flera motionärer framhållit,

en metod att tillfälligt minska fångsterna inom fiskeflottan.

Utskottet biträder regeringens förslag att höja bidragsnivån för

att den bättre skall svara mot de faktiska kostnaderna vid

stillaliggande. Tillsammans med de övriga förslag om stöd till

rationaliseringen och om regionalt stöd som framläggs i

propositionen och som biträds av utskottet tillgodoses

motionerna Jo412 och Jo414 i väsentliga delar. Dessa motioner

bör alltså inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens

sida.

Med det anförda bör även motion Jo46 lämnas utan vidare

åtgärd.

Utskottet har i det föregående föreslagit att avvecklingen av

prisregleringssystemet skjuts upp till den 1januari 1994.

Utskottets ställningstagande innebär att ett visst utrymme

skapas för att med prisregleringsmedel finansiera åtgärder som

enligt propositionen bör belasta anslaget (D3). Utskottet

delar den mening som företräds i flera motioner att de medel som

avsätts till anslaget och vilka motsvarar subventionsdelen av de

slopade fiskerilånen så långt möjligt bör användas för

rationaliseringsstöd till fisket.

Utskottet förordar mot den angivna bakgrunden att

överskottshanteringen även i fortsättningen finansieras med

medel från prisregleringskassan så långt denna förslår.

Riksdagen bör med anledning av motionerna Jo42 yrkande3 och

Jo47 yrkande1 i denna del i ett särskilt uttalande ge

regeringen till känna vad utskottet anfört om finansieringen av

överskottshanteringen.

Utskottet har inledningsvis biträtt jordbruksministerns

förslag att fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland under

nästa budgetår bör erhålla ett inkomststöd i form av ett

engångsvis utbetalt belopp och att stödet bör utgå i enlighet

med förslaget i propositionen. Inte heller detta stöd bör

emellertid enligt utskottets mening belasta anslaget. Utskottet

förordar i stället att ett särskilt budgetanslag tas upp för

detta stöd.

Riksdagen bör således med anledning av propositionen och med

anledning av motionerna Jo42 yrkande2 i denna del, Jo47

yrkande1 i denna del och Jo48 yrkande4 anvisa 5miljoner

kronor under ett särskilt anslag (D4) under nionde huvudtiteln

för stöd till fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland för

budgetåret 1993/94.

Anslaget (D 4) bör finansieras med medel från

prisregleringskassan på så sätt att motsvarande belopp överförs

från prisregleringskassan till statsbudgeten. Riksdagen bör med

anledning av motionerna Jo42 yrkande2 i denna del och Jo47

yrkande1 i denna del som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet anfört om finansieringen.

Regeringens förslag som biträtts av utskottet innebär att

skrotningsbidragen höjs. Därigenom tillgodoses i väsentlig mån

motion Jo44 yrkande 1 som alltså inte bör föranleda någon vidare

åtgärd. Vidare avstyrker utskottet motionärernas förslag om att

anvisa 15miljoner kronor till regionalt stöd till fisket i

Blekinge (yrkande2) samt även förslaget om regionaliserade

fiskelicenser (yrkande3).

Vad utskottet anfört är ägnat att i betydande grad tillgodose

syftet med motion Jo45 yrkande1 som alltså avstyrks.

Utskottet anser det inte möjligt att på grundval av den

kortfattade motiveringen i motion Jo45 bedöma om det är möjligt

eller lämpligt att ställa krav på viss motprestation från

yrkesfiskares sida som villkor för bidrag vid stillaliggande med

fiskefartyg. I den mån motionären tänkt sig någon form av

obligatoriska arbetsinsatser från bidragstagarens sida, som inte

har samband med den egna fiskeriverksamheten, uppstår det en rad

komplicerade frågor av bl.a. arbetsrättslig karaktär. Behovet

av sådana arbetsinsatser skulle för övrigt behöva vägas mot

bidragstagarens intresse att utföra t.ex. underhålls- och

reparationsåtgärder på fartyg och utrustning i samband med

stillaliggandet. Utskottet avstyrker motion Jo45 yrkande3.

Riksdagen bör med de ändringar som följer av vad utskottet

anfört godkänna vad i propositionen förordats om grunderna för

statligt stöd till fisket. Utskottet tillstyrker således

regeringens förslag om inrättande av ett nytt anslag, D3, med

ett rambelopp på 25miljoner kronor och anvisande av ett

förslagsanslag på 26391000kr.

Övrigt

I motion Jo401 (fp) begärs ett tillkännagivande om ändrad

gräns för trålfiske i Öresund. Utskottet erinrar om att

riksdagen nyligen (bet.1991/92:JoU20) avslagit en motion om

trålfisket i Öresund med hänvisning till Fiskeriverkets ansvar.

Med samma motivering avstyrks motion Jo401.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fiskerinäringens situation, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo43, 1992/93:Jo410

yrkande2 och 1992/93:Jo411,

2. beträffande prisregleringen på fisk

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna

1992/93:Jo42 yrkande1 och 1992/93:Jo48 yrkandena1 och2

godkänner att prisregleringen på fisk avvecklas den 1januari

1994, dock med möjlighet för regeringen att besluta om

avreglering vid ett tidigare datum enligt vad utskottet

anfört,

3. beträffande konsumentfrämjande åtgärder

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo42

yrkande4, 1992/93:Jo47 yrkande2, 1992/93:Jo48 yrkande3 och

1992/93:Jo417 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. beträffande fiskares medverkan i informationsarbetet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo45 yrkande4,

5. beträffande Bottenhavsfiskets framtid

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo404,

6. beträffande fiskekvoter i norsk zon

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo405,

7. beträffande fiskevården i Bottenviken

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo41,

8. beträffande fiskarnas ansvar för fiskutsättningar, m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo45 yrkandena5 och6,

9. beträffande restitution av prisregleringsavgift

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo45 yrkande2,

10. beträffande disposition av vissa prisregleringsmedel

att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om

disposition av vissa prisregleringsmedel för särskilda åtgärder

under budgetåret 1992/93,

11. beträffande fisket i Skåne och på ostkusten

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo412 och

1992/93:Jo414,

12. beträffande stödsystemet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo46,

13. beträffande finansieringen av överskottshanteringen

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo42

yrkande3 och 1992/93:Jo47 yrkande1 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande stöd till fiskare på syd- och ostkusten och

på Gotland

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo42

yrkande2 i denna del, 1992/93:Jo47 yrkande1 i denna del och

1992/93:Jo48 yrkande4 till Stöd till fiskare på syd- och

ostkusten och på Gotland för budgetåret 1993/94 anvisar ett

förslagsanslag på 5000000kr,

15. beträffande finansieringen av anslaget till stöd till

fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo42

yrkande2 i denna del och 1992/93:Jo47 yrkande1 i denna del

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 1 (s)

16. beträffande användningen av återstående

prisregleringsmedel

att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

användningen av återstående prisregleringsmedel per den 1juli

1993 med de ändringar som föranleds av utskottets hemställan i

mom.2, 3, 13, 14 och 15,

17. beträffande skrotningsbidragen m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo44,

18. beträffande motprestation för ersättningen vid

stillaliggande

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo45 yrkande3,

res. 2 (nyd)

19. beträffande särskilda insatser för fisket

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo45 yrkande1,

20. beträffande grunderna för statligt stöd till fisket

att riksdagen med de ändringar som föranleds av utskottets

ställningstaganden i det föregående godkänner vad som förordats

i propositionen om grunderna för statligt stöd till fisket,

21. beträffande statligt stöd för särskilda insatser

att riksdagen medger att under budgetåret 1993/94 statligt

stöd beviljas till särskilda insatser för fisket med sammanlagt

högst 25000000kr,

22. beträffande anslaget till särskilda insatser

att riksdagen till Särskilda insatser för fisket för

budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

26391000kr,

23. beträffande trålfiskegränsen i Öresund

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo401,

24. att riksdagen i övrigt lämnar utan erinran vad i

propositionen anförts om regionalt stöd till fisket,

exportfrämjande åtgärder, produktutveckling,

informationsverksamhet, fiskets trygghetsförsäkring, utsättning

av fisk, bidrag till bildande av producentorganisationer samt

överskottshantering av fisk.

Stockholm den 20 april 1993

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg(s), Ivar

Virgin(m), Ingvar Eriksson(m), Åke Selberg(s), Lennart

Brunander(c), Inge Carlsson(s), Mona Saint Cyr(m), Kaj

Larsson(s), Dan Ericsson i Kolmården(kds), Sinikka

Bohlin(s), Patrik Norinder(m), Lena Klevenås(s), Björn

Ericson(s), Claus Zaar(nyd) och Erling Bager(fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag(v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Finansieringen av anslaget till stöd till fiskare på syd-

och ostkusten och på Gotland (mom.15)

Margareta Winberg, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson,

Sinikka Bohlin, Lena Klevenås och Björn Ericson (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.18

börjar med "Anslaget (D4)" och slutar med "om finansieringen"

bort ha följande lydelse:

Anslaget (D 4) bör finansieras med medel från

prisregleringskassan på så sätt att motsvarande belopp

reserveras för att överföras till statsbudgeten i samband med

prisregleringskassans avveckling. Riksdagen bör som sin mening

ge regeringen till känna vad utskottet anfört om finansieringen.

Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Jo42

yrkande2 i denna del och Jo47 yrkande1 i denna del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande finansieringen av anslaget till stöd till

fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Jo42 yrkande2

i denna del och 1992/93:Jo47 yrkande1 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Motprestation för ersättningen vid stillaliggande

(mom.18)

Claus Zaar (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.18

börjar med "Utskottet anser" och på s. 19 slutar med

"yrkande3" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att förslaget i motion Jo45, att ersättning

vid stillaliggande kopplas till någon form av motprestation för

att stärka fiskenäringens konkurrenskraft, är värt att

övervägas. En sådan motprestation kan utgöras av deltagande i

informationsarbetet vid skolor, storhushåll och mässor. Även

andra arbetsinsatser som är till nytta för Sverige och/eller

näringen bör komma i fråga. Enligt utskottets mening borde

regeringen låta utreda frågan. Riksdagen bör med anledning av

yrkande3 i motionen som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande

lydelse:

18. beträffande motprestation för ersättningen vid

stillaliggande

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo45 yrkande3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,