Bet. 1992/93:JoU26

Jordbruksutskottets betänkande

1992/93:JOU26

Godkännande av vissa marina konventioner

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

1992/93

JoU26

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1992/93:237 om godkännande

av vissa marina konventioner m.m. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag att godkänna 1992 års konvention om skydd av

Östersjöområdets marina miljö samt konventionen för skydd av den

marina miljön i Nordostatlanten. Därvid tillstyrks även

förslaget att utvidga den s.k. dumpningslagen (1971:1154) till

att omfatta förbränning av avfall. Vidare tillstyrks ett

godkännande av ECE-konventionen om skydd och användning av

gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar.

Utskottet har ingen erinran mot att den från år 1974 gällande

svensk-danska Öresundsöverenskommelsen om skydd av Öresund mot

föroreningar upphör.

I betänkandet behandlas vidare 24 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 1993 om vissa vattenvårdsfrågor m.m.

Utskottet behandlar motionerna på ett förenklat sätt med

hänvisning till att vattenvården nyligen behandlats av riksdagen

(1992/93:JoU5) och till det faktum att en stor del av motionerna

tar upp frågor som omfattas av den pågående uppföljningen av

1991 års miljöpolitiska beslut.

Propositionen

Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) har i

proposition 1992/93:237 föreslagit

dels att riksdagen antar förslaget till

1. lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning

av avfall i vatten,

dels att riksdagen godkänner

2. 1992 års konvention om skydd av Östersjöområdets marina

miljö,

3. konventionen för skydd av den marina miljön i

Nordostatlanten,

4. ECE-konventionen om skydd och användning av

gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar,

5. upphävandet av Öresundsöverenskommelsen mellan Sverige och

Danmark.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner 1992 års

konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö samt

konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten.

Båda konventionerna utgör revideringar och moderniseringar av

befintliga konventioner -- Helsingforskonventionen samt Paris-

och Oslokonventionerna. För att fullgöra de åtaganden som följer

av konventionerna föreslås att dumpningslagen (1971:1154)

utvidgas till att omfatta förbränning av avfall.

Under år 1992 har inom Förenta nationernas kommission för

Europa (ECE) antagits en konvention om skydd och användning av

gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar.

Insatser inom ramen för konventionen väntas medföra minskad

föroreningsbelastning på Östersjön. Konventionen föreslås

godkännas av riksdagen. De förpliktelser som följer av denna

konvention täcks av befintlig svensk miljölagstiftning.

Slutligen föreslås att riksdagen godkänner att den

svensk-danska Öresundsöverenskommelsen från år 1974 upphör.

Överenskommelsen, som syftat till att minska utsläppen av

föroreningar i Öresund, kommer att ersättas av andra former av

samarbete i miljövårdsfrågor mellan länderna.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.

Lagförslaget bifogas till detta betänkande som bilaga1.

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1992/93:Jo607 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

kustvattenkontroll i Öresund.

1992/93:Jo616 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om svenskt initiativ för att bilda en

Nordsjökommission,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om radioaktiva utsläpp från Sellafield,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om oljeutvinning i Skagerrak,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en nordisk handlingsplan för västerhavets

miljö,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en särskild låneordning i Nordiska

investeringsbanken,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att förhindra miljöförstöring

från vrak,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om minskad kvävetillförsel till västerhavet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om musselodlingar för att minska

övergödningen i kustvattnen.

1992/93:Jo622 av Lars Sundin och Elver Jonsson (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av incitament för att anlägga

våtmarker och skyddszoner.

1992/93:Jo625 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om försöksverksamhet för att minska

kvävebelastningen i Laholmsbukten.

1992/93:Jo653 av Liisa Rulander (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av ett statsbidragssystem för åtgärder inom

jordbruket för att hejda igenväxningen av sjöar och hav.

1992/93:Jo659 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av att en s.k. noll-avläsning av Öresunds miljö

utförs innan Öresundsbron byggs, och att därefter kontinuerlig

uppföljning av Öresundsmiljön utförs, så att negativa

förändringar av miljön snabbt kan upptäckas och åtgärdas.

1992/93:Jo682 av Lars Bäckström (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att inrätta en fast marin miljöstation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att lokalisera en fast marin miljöstation

till Uddevalla--Lysekilsregionen.

1992/93:Jo686 av Charlotte Branting och Karl-Gösta

Svenson(fp,m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för

bättre miljöbevakning och uppföljning av miljöinsatser i

Östersjöområdet.

1992/93:Jo692 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett utvidgat Östersjölaboratorium i

Karlskrona.

1992/93:Jo701 av Karin Wegestål och Bo Bernhardsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samordning, finansiering och lagstiftning

när det gäller återställande av å-systemen i Skåne.

1992/93:Jo702 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av

ett Skånes Miljö- och naturvärn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en utökning av antalet

mätstationer för miljökontroll i Öresund,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om marint skydd med reservatsbestämmelser för

Öresund och södra Kattegatt.

1992/93:Jo703 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att motverka läckage av kväve

till havsområdena.

1992/93:A475 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att inrätta ett Östersjöinstitut.

1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en satsning på ett Östersjöcentrum.

Utskottet

Godkännande av vissa marina konventioner m.m.

Propositionen

I propositionen föreslås att 1992 års konvention om skydd av

Östersjöområdets marina miljö och konventionen för skydd av den

marina miljön i Nordostatlanten skall godkännas av riksdagen.

Enligt föredragande statsrådet överensstämmer de åtgärder som

skall vidtas enligt konventionerna väl med de riktlinjer för det

internationella arbetet för en hållbar utveckling på

havsmiljöområdet som inryms i handlingsprogrammet Agenda21

från FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED) i juni 1992.

Vid en konferens i Helsingfors i april 1992 undertecknades den

nya reviderade konventionen till skydd av Östersjöns marina

miljö. Vid konferensen antog även miljöministrarna en

deklaration, The Baltic Sea Declaration, om den strategiska

inriktningen av och huvudelementen i det åtgärdsprogram som

initierades i Ronneby år 1990. Programmet innehåller både en

beskrivning av Östersjöns miljötillstånd och ger förslag till

konkreta åtgärder för att begränsa utsläppen av föroreningar.

1992 års Helsingforskonvention utgör det instrument som skall

användas för att genomföra de långtgående miljöförbättrande

åtgärder som kommer att bli aktuella med anledning av

programmet. Konventionen träder i kraft två månader efter att

samtliga fördragsslutande parter ratificerat och godkänt den. Så

snart detta skett ersätter konventionen den nu gällande 1974 års

konvention.

Konventionen för skydd av den marina miljön i

Nordostatlanten antogs vid ett möte med Oslo- och

Pariskommissionerna i september 1992. Den utgör en

sammanslagning av Oslo- och Pariskonventionerna. Den nya

konventionen omfattar samtliga källor till föroreningar av och

skadliga effekter på den marina miljön. Även föroreningar från

landbaserade källor som når havet via luften omfattas av den nya

konventionens åtgärdsområde. Vidare beaktar den

försiktighetsprincipen och är ägnad att stärka det regionala

samarbetet. Konventionen träder i kraft 30 dagar efter att

samtliga i Oslo- och Pariskonventionerna fördragsslutande parter

ratificerat eller godkänt den. Så snart detta skett ersätter den

de nuvarande Oslo- och Pariskonventionerna mellan de

fördragsslutande parterna.

När det gäller genomförandet av de båda konventionerna

konstateras i propositionen att bestämmelserna i artikel 10 i

konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö och

artikel4 i konventionen för skydd av den marina miljön i

Nordostatlanten, som innebär ett förbud mot förbränning av

avfall till havs, saknar motsvarighet i den gällande svenska

lagstiftningen. En föreskrift som innebär ett förbud mot

förbränning av avfall i enlighet med konventionernas krav bör

därför enligt föredragande statsrådet införas i svensk

lagstiftning. Föreskriften bör tas in i 1971 års dumpningslag. I

övrigt anser föredragande statsrådet att frågor som gäller

genomförandet i svensk lagstiftning inte skall föranleda uppskov

vad gäller godkännandet av konventionerna.

I propositionen föreslås vidare att ECE-konventionen om

skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och

internationella sjöar skall godkännas. Konventionen antogs vid

ett möte inom ECE i Helsingfors den 17--18 mars 1992 varvid den

undertecknades av 22 stater och EG. Enligt konventionen skall

parterna vidta alla lämpliga åtgärder för att förhindra,

kontrollera och minska gränsöverskridande påverkan. Särskilt

gäller detta vattenföroreningar samt användning av

gränsöverskridande vatten i övrigt. Ekosystemen skall bevaras

och vid behov återställas. Konventionen träder i kraft efter

ratifikation av ett tillräckligt antal stater.

Enligt propositionen väntas konventionen för svensk del inte

innebära åtaganden om miljövårdsinsatser som inte redan täcks av

gällande lagstiftning eller tidigare internationella

överenskommelser.

Enligt propositionen skall Öresundsöverenskommelsen mellan

Sverige och Danmark upphävas. Under år 1992 har träffats avtal

mellan Miljöministeriet i Köpenhamn och Miljö- och

naturresursdepartementet i Stockholm angående upphävande av den

svensk-danska överenskommelsen om skyddet av Öresund mot

föroreningar. I enlighet med beslut vid det avslutande mötet med

Öresundskommissionen har överläggningar inletts mellan

företrädare för Statens naturvårdsverk och dess danska

motsvarighet, Miljöstyrelsen, om organisationen av det fortsatta

samarbetet om skyddet av Öresund på regional och kommunal nivå

mot olika slag av föroreningar. Mot bakgrund av denna utveckling

kan enligt föredragande statsrådet syftet med

Öresundsöverenskommelsen nås utan en särskild svensk-dansk

kommission på regeringsnivå. Behovet av samarbete kan

tillgodoses genom regionala och lokala organ. Uppsägning har

skett den 16mars 1992.

Utskottets överväganden

Som framhålls i propositionen överensstämmer de åtgärder som

skall vidtas enligt konventionerna väl med de riktlinjer för det

internationella arbetet för en hållbar utveckling på

havsmiljöområdet, som inryms i handlingsprogrammet Agenda21.

Konventionerna är ett viktigt steg på vägen mot en renare

havsmiljö. När det gäller skyddet av Östersjöområdets marina

miljö är arbetet med att genomföra det åtgärdsprogram som

initierades i Ronneby och vars strategi och inriktning

fastställdes i Helsingfors år 1992 en viktig uppgift under de

kommande åren. Ett viktigt instrument vid genomförandet är 1992

års Helsingforskonvention. Utskottet anser i likhet med

föredragande statsrådet att det internationella samarbetet inom

Nordsjöområdet väsentligen kommer att underlättas genom

sammanslagningen av de två tidigare konventionerna. Särskilt

betydelsefullt är i detta sammanhang att den nya konventionen

omfattar samtliga källor till föroreningar av och skadliga

effekter på den marina miljön.

De nya konventionerna om skyddet av den marina miljön i

Östersjöområdet och Nordostatlanten innebär en modernisering av

de nu gällande konventionerna och en anpassning till nya

miljöpolitiska krav. Utskottet delar föredragande statsrådets

uppfattning att frågor som gäller genomförandet i svensk

lagstiftning inte bör föranleda något uppskov vad gäller själva

godkännandet av konventionerna. I den mån Sveriges åtaganden

enligt konventionerna föranleder ändringar i svensk lagstiftning

kvarstår denna förpliktelse även efter det att

ratifikationsprocessen är avslutad.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet ett

godkännande av 1992 års konvention om skydd av Östersjöområdets

marina miljö och konventionen för skydd av den marina miljön i

Nordostatlanten. Utskottet tillstyrker även förslaget att

utvidga dumpningslagen till att omfatta förbränning av avfall.

ECE-konventionen om skydd och användning av gränsöverskridande

vattendrag och internationella sjöar kan sedan den trätt i kraft

bidra till en förbättring av vattenmiljön både i fråga om

ytvatten och grundvatten i Europa. Som framhålls i propositionen

har det ändrade politiska läget i Europa öppnat nya möjligheter

för ett vidgat samarbete i vattenvårdsfrågor mellan länderna. En

del av de vattendrag som berörs av ett sådant samarbete mynnar i

Östersjön. Insatser inom ramen för den aktuella konventionen kan

sålunda även innebära ett förbättrat föroreningsläge i

Östersjön. Konventionen ger även förutsättningar för ett

intensifierat utbyte av information om tillståndet i miljön i

Europa. Med det anförda tillstyrker utskottet ett godkännande av

ECE-konventionen om skydd och användning av gränsöverskridande

vattendrag och internationella sjöar.

Sedan Öresundsöverenskommelsen mellan Sverige och Danmark

träffades år 1974 har det skett stora förändringar på det

miljöpolitiska området. Bl.a. har de kommunala och regionala

organen numera större ansvar för tillsyn och miljöövervakning än

tidigare. Samarbetet på nordisk och internationell nivå har

förstärkts. Formerna för samverkan har utvecklats och fördjupats

såväl inom ramen för Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté

för miljövårdsfrågor som inom konventionen om skydd av

Östersjöområdets marina miljö. Andra viktiga konventioner som

tillkommit är den nordiska miljöskyddskonventionen och

Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett

gränsöverskridande sammanhang. Som framgår av propositionen har

överläggningar inletts mellan företrädare för Naturvårdsverket

och dess danska motsvarighet, Miljöstyrelsen, om organisationen

av det fortsatta samarbetet om skyddet av Öresund. Berörda

myndigheter skall undersöka och utarbeta förslag när det gäller

ett nytt svensk-danskt samarbetsorgans uppgifter, sammansättning

m.m. Mot bakgrund av denna utveckling anser utskottet i likhet

med föredragande statsrådet att syftet med

Öresundsöverenskommelsen kan nås utan en särskild svensk-dansk

kommission på regeringsnivå. Samtidigt bör det framhållas att de

nu föreslagna organisatoriska förändringarna inte får leda till

en försämring av miljöövervakningen i Öresund, och utskottet

förutsätter att regeringen uppmärksammar eventuella problem i

detta avseende. Utskottet har därmed inget att erinra mot att

Öresundsöverenskommelsen mellan Sverige och Danmark upphävs.

Vissa vattenvårdsfrågor m.m.

Utskottets överväganden

Utskottet behandlar i detta betänkande sammanlagt 24

motionsyrkanden om olika vattenvårdsfrågor på ett förenklat sätt

i enlighet med utskottets tidigare principbeslut om planeringen

av motionsärenden inom valperioden. Beslutet innebär bl.a. att

utskottet genom ett mer selektivt arbetssätt skall ges möjlighet

även till en fördjupad behandling av vissa ämnesområden. I

november 1992 behandlade utskottet och riksdagen mer utförligt

en stor del av de frågor om vattenvård m.m. som tas upp i

motionerna (1992/93:JoU5).

Utskottet vill inledningsvis framhålla att de konventioner om

den marina miljön som redovisats ovan omfattar huvuddelen av de

miljöfrågor som berörs i motionerna. Utskottet erinrar vidare

om att en stor del av motionerna tar upp frågor som omfattas av

den pågående uppföljningen av 1991 års miljöpolitiska beslut.

Bl.a. kan nämnas att Naturvårdsverket för närvarande arbetar med

ett aktionsprogram, Miljö-93, som skall överlämnas till

regeringen sommaren 1993. Miljö-93 syftar till att ge en

samlad beskrivning av miljösituationen och följa upp

internationella åtaganden och övriga beslut av riksdag och

regering. Som underlag för aktionsprogrammet har

Naturvårdsverket utarbetat ett antal rapporter som analyserar

miljöproblemen i landet och i omgivande hav med avseende på

olika miljöstörningar. Rapporterna behandlar bl.a.

eutrofieringen av mark, sötvatten och hav samt försurningen av

sjöar och vattendrag. Underlaget omfattar bl.a. olika förslag

för att ytterligare minska kvävetillförseln. Vidare kommer

våtmarkernas roll i detta sammanhang att uppmärksammas.

Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att utarbeta

ett program för den samlade miljöövervakningen. Resultatet skall

redovisas i juli 1993. Utskottet vill i detta sammanhang erinra

om att de tre marina centrumen i Stockholm, Göteborg och Umeå

tillsammans har ansvaret för marin forskning och viss

miljökontroll längs den svenska kusten. Regeringen har nyligen

föreslagit att fartygsanvändningen vid den marina forskningen

skall tillföras ytterligare 5miljoner kronor. Förslaget

behandlas för närvarande av riksdagen (prop.1992/93:170).

Vidare kan nämnas att SMHI inrättat en jourcentral för akuta

larm om förändringar i havet. Centralen vidarebefordrar

eventuella larm till berörda myndigheter som har sektoransvaret

för samordning av eventuella insatser på detta område.

Med hänvisning till det anförda avstår utskottet nu från att

behandla motionerna mer utförligt i sak. Samtliga motioner

avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagen om förbud mot dumpning av avfall i

vatten

att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen

(1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten,

2. beträffande Östersjöområdets marina miljö

att riksdagen godkänner 1992 års konvention om skydd av

Östersjöområdets marina miljö,

3. beträffande den marina miljön i Nordostatlanten

att riksdagen godkänner konventionen för skydd av den marina

miljön i Nordostatlanten,

4. beträffande ECE-konventionen

att riksdagen godkänner ECE-konventionen om skydd och

användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella

sjöar,

5. beträffande Öresundsöverenskommelsen

att riksdagen godkänner upphävandet av

Öresundsöverenskommelsen mellan Sverige och Danmark,

6. beträffande vissa vattenvårdsfrågor m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo607, 1992/93:Jo616

yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8 och9, 1992/93:Jo622,

1992/93:Jo625, 1992/93:Jo653, 1992/93:Jo659,

1992/93:Jo682, 1992/93:Jo686, 1992/93:Jo692, 1992/93:Jo701,

1992/93:Jo702, 1992/93:Jo703 yrkande4, 1992/93:A475 yrkande2

och 1992/93:N317 yrkande24.

Stockholm den 13 maj 1993

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar

Virgin (m), Inga-Britt Johansson(s), Bengt Rosén(fp), Åke

Selberg(s), Lennart Brunander(c), Mona Saint Cyr(m), Kaj

Larsson(s), Max Montalvo(nyd), Ulla Pettersson(s), Carl G

Nilsson(m), Sinikka Bohlin(s), Patrik Norinder(m), Björn

Ericson(s) och Carl Olov Persson(kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Bilaga