Bet. 1992/93:JoU8

Jordbruksutskottets betänkande

1992/93:JOU08

FN:s konferens om miljö och utveckling år 1992 -- UNCED

Innehåll

Sammanfattning

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1992/93

JoU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse (1992/93:13) med

redogörelse med anledning av FN:s konferens om miljö och

utveckling år 1992 -- UNCED samt de motioner som väckts med

anledning av skrivelsen.

Till regeringens skrivelse är fogade översättning till svenska

av de grundtexter som antogs vid konferensen, nämligen

Riodeklarationen, Skogsprinciperna och Agenda21. Redogörelsen

innefattar även de konventioner om klimatförändringar resp. om

den biologiska mångfalden som förelåg för undertecknande vid

konferensen. I motionerna lämnas omfattande kommentarer till

dessa texter samt förslag till uppföljning av konferensens

beslut. Utskottet finner att motionärernas synpunkter i många

fall är beaktansvärda. Med hänsyn till att ett ambitiöst

uppföljningsarbete redan påbörjats av regeringen bör motionerna

dock icke föranleda några uttalanden av riksdagen.

Utrikesutskottet har avgett yttrande över motionsyrkanden som

rör biståndspolitiken och vissa FN-frågor.

Till betänkandet har fogats två reservationer och en

meningsyttring av suppleant.

Skrivelsen

Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) bereder genom

skrivelsen (skr.1992/93:13) riksdagen tillfälle att ta del av

vad som anförts med anledning av FN:s konferens om miljö och

utveckling.

Motioner

1992/93:Jo1 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om uppföljningen av UNCED-konferensen.

1992/93:Jo2 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en nationell trafikplan för en

uthållig trafikutveckling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en nationell energiplan för

omställning av energisektorn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en nationell plan för att

bevara landets biologiska mångfald,

4. att riksdagen hos regeringen begär att Naturvårdsverket får

i uppdrag att redovisa hur Sveriges miljöskuld skall minska,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansiering av miljösamarbetet vid sidan

av biståndsramarna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förslag till finansiering av Agenda21

med exempelvis en global miljöskatt, avgifter på olja och kol

och skatt på vapenhandel,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förstärkning av klimatkonventionen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förstärkt kemikaliekontroll,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om svensk medverkan för utveckling av

biobränsleprojekt i Östeuropa,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöhänsyn i alla biståndsorgans och

Exportkreditnämndens verksamhet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samarbete mellan SIDA och

Naturvårdsverket,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om insatser från biståndsmyndigheterna för

att stimulera framväxt av miljöanpassade transportsystem,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av energibiståndet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökat bistånd till kvinnliga jordbrukare,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljökonsekvensanalyser av internationella

avtal på handelsområdet,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om folkrörelserepresentation, särskilt från

u-länderna, i GEF, Världsbanksgruppen, IMF, GATT och UNCTAD,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arbetet för en global ramkonvention på

vattenområdet,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avskrivning av u-ländernas skulder

alternativt utbyte av skulder mot miljöinsatser,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Miljö- och naturresursdepartementets

medverkan vid utformningen av den svenska politiken i de

internationella finansinstitutionerna.

1992/93:Jo3 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att förbereda nästa steg i

miljöpolitiken och tillsätta en kommission för hållbar

långsiktig utveckling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utarbetande av en kraftfull svensk

förhandlingsposition gällande miljöfrågorna inför

medlemskapsförhandlingarna med EG,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om FN-studien om militären och miljön

avseende nationella och internationella åtgärder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen i övrigt anförts om konkreta uppföljningsåtgärder med

anledning av Riokonferensen.

1992/93:Jo4 av Kenneth Lantz och Lars Svensk (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om internalisering av miljökostnader i

produkter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utarbeta planer för reducering av

växthusgaser som syftar till att nå målet om hållbar utveckling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet att utveckla och introducera

hållbara transportsystem och att stimulera utvecklingen av

alternativa bränsleslag,

4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur man

kan göra de kollektiva transportalternativen mer attraktiva

genom att stimulera forskning som syftar till ett effektivt

transportsystem från dörr till dörr,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet att i större skala utveckla

alternativa bränsleslag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av konkreta handlingsplaner för

den biologiska mångfaldens bevarande,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av uppföljning av effekterna på

den biologiska mångfalden med anledning av den nya aviserade

skogsvårdslagstiftningen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att i olika internationella

fora verka för att u-ländernas ekonomiska situation skall

förbättras genom att påverka andra stater att leva upp till

0,7-procentsmålet.

1992/93:Jo5 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av pådrivande arbete från

Sveriges sida för det internationella arbetet med

naturresursräkenskaper och sociala indikatorer,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om fortsatt

utveckling av naturresursräkenskaper baserat på

Miljöräkenskapsutredningens betänkande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om svenska initiativ i förhållande till

transnationella företag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett fortsatt aktivt engagemang i arbetet

för omställning av militära resurser till miljöskydd,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett nytt perspektiv på de globala miljö-

och utvecklingsproblemen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om initiativ för skärpning av

klimatkonventionen,

7. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av

uppföljningen av Rioprocessen med tonvikt på globala och sociala

perspektiv,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett fortsatt aktivt arbete för

att förverkliga 0,7-procentsmålet,

9. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av de

prioriteringar regeringen ämnar göra i uppföljningsarbetet,

10. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av

situationen i kommunerna när det gäller miljötillsyn och övriga

miljöåtgärder,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett svenskt initiativ för att bättre ta

till vara erfarenheterna från kvinnors konkreta miljöarbete,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett samordnat uppföljningsarbete via

folkrörelserna,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett svenskt initiativ för att förändra

USA:s inställning till konventionen om biologisk mångfald.

Utskottet

Vid beredningen av ärendet har utrikesutskottet avgett

yttrande (1992/93:UU2y). Yttrandet är fogat som bilaga till

betänkandet.

Inledning

Skrivelsen

Regeringen redogör i skrivelsen för FN:s konferens om miljö

och utveckling i Rio de Janeiro den 3--14 juni 1992. Konferensen

behandlade globala miljö- och utvecklingsfrågor av stor

betydelse för mänsklighetens fortlevnad. Konferensen var i vissa

hänseenden en uppföljning av Stockholmskonferensen år 1972. Av

skrivelsens inledande avsnitt framgår bl.a. följande.

Riokonferensen utmärkte sig genom sitt breda ämnesområde men

även genom att konferensbesluten kommer att påverka de

långsiktiga levnadsvillkoren för människor i många länder på ett

avgörande sätt när de omsätts i åtgärder och handlingar.

En viktig del av bakgrunden till konferensen finns i

Brundtlandkommissionens rapport år 1987 Vår gemensamma framtid.

Rapporten visar tydligt att den globala utvecklingen med

tilltagande miljöförstöring och ökande fattigdom måste vändas.

Ett ökat samarbete mellan världens folk är nödvändigt för att

åstadkomma förändringar. Kommissionen pekar på möjligheten av en

världskonferens för miljö och utveckling.

Beslutet om UNCED fattades av FN:s generalförsamling år 1989.

U-ländernas problem och behov understryks särskilt i beslutet.

Ett av generalförsamlingen tillsatt sekretariat,

UNCED-sekretariatet, och en förberedande kommitté har förhandlat

fram förslag till konferensbeslut. Parallellt med detta

förberedelsearbete har särskilda förhandlingskommittéer haft i

uppgift att utarbeta texter till konventioner om dels att

motverka risker för klimatförändringar, dels att bevara

biologisk mångfald, dvs. artrikedomen i djur- och växtliv. I

Sverige samordnades förberedelserna inför konferensen av en

nationalkommitté (ME1990:01) och ett sekretariat --

FN92-sekretariatet.

Vid Riokonferensen antogs tre grundläggande texter, nämligen

Riodeklarationen om miljö och utveckling, Agenda21 samt

Skogsprinciperna. En konvention om klimatförändringar och en

konvention om biologisk mångfald var tillgänglig för underskrift

vid konferensen. Konventionerna undertecknades av företrädare

för mer än 150 länder och EG.

Riodeklarationen

Miljöministern lämnar i skrivelsen följande sammanfattning av

Riodeklarationens innehåll.

Riodeklarationen innehåller grundläggande principer för miljö-

och utvecklingsarbetet. I deklarationen anges bl.a. att

staterna har en suverän rätt att utnyttja sina naturtillgångar

i enlighet med sin miljö- och utvecklingspolitik men att de

också har ett ansvar att inte skada andra staters miljö eller

skada områden som ligger utanför statlig kontroll;

ett ovillkorligt krav för att nå en hållbar utveckling är att

alla stater och folk samarbetar för att utplåna fattigdom så att

ojämlikheten i levnadsförhållandena kan minska;

staterna skall samarbeta för att främja en öppen

internationell ekonomisk ordning, som leder till ekonomisk

tillväxt och hållbar utveckling i alla länder, vilket ger bättre

möjligheter att hantera miljöförstöringen;

kvinnornas deltagande är av yttersta vikt för att nå en

hållbar utveckling;

staterna skall reducera och eliminera icke hållbara

produktions- och konsumtionsmönster samt främja lämpliga

demografiska program;

den som förorenar skall, i princip, bära kostnaderna för

föroreningarna (Polluter Pays Principle -- PPP);

staterna skall motverka eller hindra omlokalisering och

överföring till andra stater av verksamheter och ämnen som hotar

människors hälsa eller miljön;

brist på vetenskapligt säkerställda bevis skall inte utgöra

skäl för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att

hindra miljöförstöring (försiktighetsprincipen);

krigföring motverkar i grunden en hållbar utveckling.

Riodeklarationen bygger vidare på den deklaration som antogs

av 1972 års Stockholmskonferens och betonar bl.a. den ökade

insikten om utvecklingsfrågornas betydelse och sambanden mellan

miljö och utveckling i ett globalt perspektiv.

Agenda 21

Handlingsprogrammet Agenda 21 ger riktlinjer för nationellt

och internationellt handlande under återstoden av 1900-talet och

även in i nästa sekel, det 21:a århundradet. Agenda21

innehåller rekommendationer och är således inte juridiskt

bindande, men handlingsprogrammet är enligt regeringens mening

politiskt och moraliskt förpliktande, framhåller miljöministern.

Agenda21 är ett uppdrag till alla grupper och individer i

samhället att arbeta för att uppnå målet om en hållbar

utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön.

Agenda 21 innehåller 40 kapitel med handlingsprogram för

nationella åtgärder och internationellt samarbete för att uppnå

en ekologiskt hållbar utveckling. I handlingsprogrammet betonas

t.ex. att miljöfrågorna måste integreras socialt och ekonomiskt.

Betydelsen av demokrati och medverkan i beslutsfattandet stryks

under liksom individers och olika folkgruppers ansvar och

medverkan i genomförandet.

Genomförandet på det internationella planet av Riokonferensens

beslut skall enligt Agenda21 bl.a. ske genom att FN:s

generalförsamling under hösten 1992 fattar beslut om att

tillsätta en kommission för hållbar utveckling, Commission on

Sustainable Development, CSD.

Skogsprinciperna

I det tredje dokumentet som behandlades vid Riokonferensen --

Skogsprinciperna -- ges grundläggande riktlinjer för ett

hållbart utnyttjande av världens skogar. Skogens alla funktioner

skall skyddas. Finansiella resurser och kunskaper skall ställas

till förfogande för u-länder med stora skogstillgångar för att

de skall kunna hindra skövling och övergå till ett långsiktigt

hållbart skogsbruk. Handelspolitiska åtgärder på skogsområdet

måste vara förenliga med internationella avtal.

Konventionen om klimatförändringar

Konventionen om klimatförändringar har som mål att stabilisera

koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på en nivå som

tillåter en naturlig anpassning av ekosystemen. Konventionen

innehåller åtaganden för industriländerna att anta program och

vidta åtgärder för att begränsa utsläppen av alla växthusgaser.

En rapporteringsskyldighet med sikte på stabilisering på 1990

års nivå vid sekelskiftet skall byggas upp.

Konventionen om den biologiska mångfalden

Konventionen lägger fast ett modernt naturvårdstänkande genom

att fokusera på både traditionellt naturvårdsarbete och ett ökat

sektorsansvar för den biologiska mångfalden. Nationella planer

skall utarbetas för hur mångfalden skall skyddas och de

biologiska resurserna användas på ett uthålligt sätt.

Svensk värdering av UNCED-besluten

Miljöministern anför i skrivelsen att Riokonferensen får

betecknas som en framgång. Den innebär ett viktigt steg för att

nationellt och internationellt lägga ökad vikt vid och ge ökade

resurser för att lösa världens miljö- och utvecklingsproblem.

Konferensens beslut skall ses som början på en långsiktig

process mot en miljömässigt hållbar utveckling. Den fullständiga

utvärderingen av Riokonferensen kommer att kunna göras först om

ett antal år då man kan se hur konferensens rekommendationer har

omsatts i praktisk handling och resultatorienterad politik.

Sverige eftersträvade en handlingsinriktad konferens, med

konkreta åtaganden av och rekommendationer till regeringar och

internationella organisationer. I skrivelsen konstaterar

regeringen med tillfredsställelse att flertalet förhandlingsmål

i den delen har blivit väl tillgodosedda, främst genom

Agenda21. Dess avsnitt om fattigdom har fått en utformning som

väl ansluter till svensk biståndspolitik medan agendans texter i

energirelaterade frågor och transportfrågor enligt svensk

uppfattning kunnat vara mera kraftfulla och tydliga. Sverige

verkade aktivt för UNCED-beslut som innebär åtaganden från

givarländer att öka det officiella biståndet enligt FN-målet om

0,7% av bruttonationalprodukten. Detta mål bekräftades vid

Riokonferensen medan tidpunkten för målets uppfyllande lämnades

öppen.

Vidare betraktar regeringen det som en framgång att

konventionerna om klimat och biologisk mångfald kunde

undertecknas i Rio de Janeiro, vilket för Sveriges del skedde

den 8juni 1992. Konventionen om biologisk mångfald, som ej

undertecknades av USA, uppfyller i huvudsak de svenska

förhandlingsmålen. Klimatkonventionen borde enligt svensk

uppfattning ha varit mer preciserad i fråga om tidsgränser för

åtaganden om reduktion av utsläpp av växthusgaser. Av särskild

vikt är dock de möjligheter till kostnadseffektiva åtgärder och

samordnade miljöåtaganden mellan länder som konventionen

innehåller. De båda konventionerna utgör enligt regeringens

bedömning viktiga steg framåt i det internationella samarbetet

på miljöområdet. De kännetecknas av ett integrerat miljö- och

utvecklingstänkande. Skogsprinciperna utgör enligt skrivelsen en

god grund för framtida förhandlingar med inriktning på ett mer

bindande globalt skogsinstrument.

Riodeklarationen kan enligt regeringens mening väntas få stor

betydelse i det fortsatta internationella samarbetet på miljö-

och utvecklingsområdet. Bland deklarationens principer återfinns

försiktighetsprincipen, principen om förorenarens

kostnadsansvar, vikten av ökad handel och marknadsekonomi samt

uttalanden om demokrati och medverkan. Dessa punkter har från

svensk sida poängterats i förhandlingsarbetet, anför

miljöministern. Slutligen nämns att Sverige drivit frågan om

militära aktiviteter och miljön. Resultat nåddes bl.a. i

Riodeklarationens principer 24 och25 samt i Agenda21 i

avsnitten om miljöfarligt avfall resp. om finansiering.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens mening att Riokonferensen får

betraktas som en framgång. Den utgör ett viktigt steg i strävan

att lösa världens miljö- och utvecklingsproblem. Även om

åtskilliga av de förhoppningar inte infriats som från svensk

sida fästs vid konferensen bör man, som miljöministern

framhåller, se konferensens beslut som början på en långsiktig

process mot en miljömässigt hållbar utveckling. I vissa

hänseenden var konferensen en uppföljning av 1972 års

Stockholmskonferens. Stockholmskonferensen tillkom på svenskt

initiativ, och även vid Riokonferensens tillkomst spelade

Sverige en viktig roll. Förhandlingarna har drivits aktivt från

svensk sida. Utskottet utgår från att regeringen även i

fortsättningen driver på det internationella

förhandlingsarbetet, såväl på det globala planet inom FN som

inom den europeiska regionen.

Utskottet finner det positivt att regeringen omgående har

publicerat konferensens grundtexter i svensk översättning.

Därigenom förbättras förutsättningarna för att såväl

Riodeklarationen och Skogsprinciperna som, framför allt,

Agenda21 förs ut för vidare diskussion, analys och uppföljning

inom Sverige. De kan därigenom bidra till att bredda den

fortsatta debatt om inrikes och internationella miljöpolitiska

frågor som bör utmynna i fortsatta åtgärder till försvar av och

skydd för den globala miljön.

Utskottet noterar att en redogörelse för konferensen lämnas

även av UD i serien Aktstycken utgivna av Utrikesdepartementet,

Ny serie II:47. Där återges Riodeklarationen och

Skogsprinciperna samt Agenda21:s inledning jämte

programområdenas rubriker och mål även i engelsk

originalversion. En kort sammanfattning av konferensarbetet

lämnas i skriften Rio-konferensen (UD informerar 1992:5).

Miljövårdsberedningen har i rapporten (SOU1992:104) Vår

uppgift efter Rio. Svensk handlingsplan inför 2000-talet lagt

fram underlag för uppföljningsarbetet i regeringskansliet.

Förverkligande av UNCED-besluten i Sverige -- Uppdragen från

Rio de Janeiro

Skrivelsen

Genom Riodeklarationen har de deltagande länderna åtagit sig

att långsiktigt sträva mot en hållbar utveckling. En utveckling

som äger rum inom ramen för ekosystemens bärighet har därmed för

första gången angetts som ett mellanstatligt erkänt långsiktigt

mål för världssamfundet, anför miljöministern.

Riokonferensens handlingsplan Agenda 21 är en vägvisare till

att förverkliga detta mål. Besluten i Rio de Janeiro präglas av

insikten att övergången till en hållbar utveckling med

nödvändighet måste ses i ett längre tidsperspektiv, in i nästa

århundrade. Genomförandet av åtgärder inom ramen för Agenda21

måste i huvudsak äga rum i de enskilda länderna med tyngdpunkt i

insatser på det lokala planet. En övergång till hållbar

utveckling måste i framtiden genomsyra och prägla alla delar av

samhällets verksamhet och vara vägledande vid utformningen av

ländernas politik inom olika sektorer. Sektorsansvaret för en

hållbar utveckling förstärks av UNCED-besluten.

Det är viktigt att man nu tar sig an utmaningen från Rio,

framhåller miljöministern. En bred diskussion och analys bör

inledas av hur handlingsprogrammet kan genomföras i Sverige.

Arbetet måste omfatta alla samhällsgrupper och sektorer; andra

grupper i samhället som ungdom, folkrörelser samt det

vetenskapliga samfundet bör engagera sig.

Motionerna

I några motioner förs en allmän diskussion om sättet på vilket

uppföljningsarbetet efter Riokonferensen bör bedrivas och vilka

aspekter som särskilt bör betonas. Enligt motion Jo1 av Lennart

Fremling(fp) är det värdefullt att regeringen så snart efter

avslutandet av FN:s konferens kommit med sin redogörelse.

Riksdagen bör ge regeringen ett kraftfullt stöd för arbetet med

förverkligande av besluten och uppföljning. I

uppföljningsarbetet bör särskilt stor vikt läggas vid ekonomiska

styrmedel och möjligheten att i det sammanhanget pröva handel

med utsläppsrätter. För att komma åt trafikens miljöproblem bör

regeringen sträva efter att effektiva transportkonferenser hålls

i alla världsdelar. Vidare betonas skolans roll i vårt

långsiktiga miljöarbete. I det internationella

uppföljningsarbetet bör regeringen särskilt verka för en god

köns- och åldersfördelning så att ungdomar och kvinnor får

inflytande, framhåller motionären.

Enligt gruppmotion Jo3 av Margareta Winberg m.fl.(s) är

regeringens skrivelse en välkommen början på uppföljningsarbetet

men räcker inte, vare sig för att vi skall nå internationell

trovärdighet eller få den breda nationella uppslutning som

krävs. Motionärerna yrkar därför att regeringen för att

förbereda nästa steg i miljöpolitiken tillsätter en kommission

för hållbar långsiktig utveckling (yrkande1). De erinrar om

att de regionala miljöprojekt (inom Sverige) som avslutade sina

arbeten för ett par tre år sedan hade till uppgift att både

initiera och lämna förslag till åtgärder för att väsentligt

minska miljöpåverkan inom resp. regioner inom en tioårsperiod.

På motsvarande sätt bör en uppgift för den föreslagna

kommissionen vara att identifiera de politiska beslut som behövs

för att skapa förutsättningar för mer hållbara

konsumtionsmönster. Därvid bör man söka samarbete med vetenskap,

företagande och folkrörelser. Allt behöver inte heller ske inom

kommissionens ram. Det viktiga är att framåtsyftande projekt

kommer till stånd, framhåller motionärerna. I motionen framhålls

även att uppföljningen kräver regional samordning (på det

internationella planet), och att EG i dagsläget erbjuder en

plattform för ett utökat samarbete. Mot bakgrund av gemenskapens

samlade ekonomiska styrka och och stora folkmängd kan de

miljökrav som sätts inom gemenskapen få en enorm slagkraft. Det

är hur kraftfullt EG vågar agera som i stor utsträckning kommer

att bestämma om vi kommmer att klara såväl globala som regionala

miljöproblem, anser motionärerna. Kommissionen bör därför få i

uppdrag att utarbeta en kraftfull svensk förhandlingsposition

gällande miljöfrågorna inför medlemskapsförhandlingarna med EG

(yrkande2).

I motion Jo5 av Annika Åhnberg (-) begärs redovisning av de

prioriteringar regeringen ämnar göra i uppföljningsarbetet.

Motionärens egen uppfattning är att frågan om en internationell

koldioxidbeskattning eller avgift bör tillmätas högsta prioritet

(yrkande9).

Utskottets överväganden

Utskottet delar den bedömning som görs i motion Jo1 om värdet

i att regeringen så snart efter avslutandet av Riokonferensen

kommit med sin redogörelse. Utskottet har heller ingen annan

mening än motionären om betydelsen av de särskilda aspekter på

uppföljningsarbetet som tas upp i motionen. Som framgår av den

fortsatta framställningen anser utskottet att dessa aspekter

blir tillgodosedda genom skrivelsen och utskottets uttalanden.

Utskottet är icke berett att för närvarande förorda någon

särskild prioritetsordning. Motionen påkallar således ingen

ytterligare riksdagens åtgärd.

Med hänvisning till det sist anförda avstyrks även motion Jo5

yrkande9.

Frågan om tillsättande av en särskild kommission med uppdrag

att svara för uppföljningen av konferensen har aktualiserats

tidigare och även varit föremål för en debatt i riksdagens

kammare helt nyligen. Miljöministern framhöll då att han inte

har någonting emot en kommission utan på den punkten är helt

öppen, men att uppföljningsarbetet inte får koncentreras utan

bör spridas till många involverade. Han ville därför avvakta en

aning.

Utskottet har ingen annan mening än motionärerna om behovet av

en ingående analys av de krav som bör ställas för att nå de mål

som sätts i Agenda21. Analysen bör leda fram till ett

kraftfullt åtgärdsprogram. Ett sådant bör omfatta såväl åtgärder

inom landet som våra internationella åtaganden och vår strävan

att påverka omvärlden. En bred diskussion och analys bör inledas

av hur handlingsprogrammet kan genomföras i Sverige. Arbetet

måste omfatta alla samhällsgrupper och sektorer; andra grupper i

samhället som ungdom, folkrörelser samt det vetenskapliga

samfundet bör engagera sig. Kvinnornas engagemang betonas

särskilt i Agenda21. Ett första utkast till strukturering av

arbetet föreligger redan i den handlingsplan som skisseras i

Miljövårdsberedningens redan omnämnda utredning (SOU1992:104)

Vår uppgift efter Rio. Enligt utskottets mening finns det mot

den bakgrunden skäl att något avvakta innan ställning tas till

frågan om tillsättande av en kommission. Utskottet delar således

miljöministerns mening. Riksdagen bör inte för närvarande göra

något uttalande med anledning av motion Jo3 yrkande1.

Utskottet delar motionärernas mening även i frågan om vår

förhandlingsposition vid medlemskapsförhandlingarna med EG.

Regeringen har i olika sammanhang redovisat att högsta

tillämpade miljöpolitiska ambitionsnivå skall gälla i dessa

förhandlingar. Utskottet har i sitt yttrande över regeringens

förslag till godkännande av EES-avtalet (prop. 1991/92:170,

1992/93:JoU1y, EU1) framhållit att Sverige aktivt bör bidra till

att den tillväxt som kommer att bli följden av EFTA-ländernas

anknytning till den inre marknaden också leder till en

miljömässigt hållbar utveckling. EES-utskottet och riksdagen har

anslutit sig till detta yttrande och vidare förutsatt att en

miljöstrategi redovisas för riksdagen snarast möjligt och senast

under våren 1993. Med hänsyn till att full enighet således råder

om vår förhandlingsposition påkallas ingen ytterligare

riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo3 yrkande2.

Miljö- och naturresurspolitik

Skrivelsen

Under rubriken Kretsloppsanpassning framhålls i skrivelsen att

Agenda21 innehåller ett stort antal rekommendationer som är av

betydelse för ett resurshushållande och därmed

kretsloppsanpassat samhälle. Regeringen avser att återkomma till

dessa frågor i en särskild proposition om riktlinjer för en

kretsloppsanpassad samhällsutveckling.

Av redogörelsen för Kemikaliekontroll framgår att Agenda21

har ett avsnitt med riktlinjer för kemikaliehanteringen vars

struktur och innehåll i stora delar stämmer överens med den

svenska kemikaliekontrollen. Därutöver innehåller programmet

uppmaningar till i-länderna att på olika sätt bistå u-länderna

med uppbyggnad av egen kapacitet och förmåga att hantera

kemikalier.

Klimatkonventionen kommer enligt skrivelsen att närmare

behandlas i en proposition om klimatfrågor som regeringen avser

att lägga fram under år 1993. Den kommer att innehålla förslag

om ratifikation av konventionen och riktlinjer för det fortsatta

klimatarbetet nationellt. Naturvårdsverkets analys av åtgärder

mot klimatförändringar kommer då att behandlas, och viktigt

underlag hämtas från trafikverkens, NUTEK:s,

Biobränslekommissionens och Skogspolitiska kommitténs

betänkanden. Arbetet inom landet bör bedrivas utan att avvakta

konventionens formella ikraftträdande. En första internationell

partskonferens planeras till 1994, och fram till år 1995

förväntas en ny vetenskaplig utvärdering vara färdig.

Regeringen bereder även de frågor som aktualiseras vid en

ratificering av konventionen om biologisk mångfald och siktar på

en proposition redan under innevarande riksmöte. I propositionen

kommer ratificeringen av konventionen om biologisk mångfald att

tas upp. Vidare kommer frågor i anslutning till tillämpningen av

konventionen att behandlas, såsom t.ex. genomförandet av en

landstudie om biologisk mångfald. Landstudien är en

statusrapport som skall utgöra underlag för utarbetande av en

nationell strategi för bevarande och uthålligt nyttjande av

biologisk mångfald. Vidare kommer att redovisas hur de under år

1991 införda förändringarna i naturvårdslagen (1964:822) rörande

biotopskydd och biotoper för markavvattning skall tillämpas.

Konventionen kommer i enlighet med principen om sektorsansvar

för miljön att föra med sig behov av ökade insatser från olika

sektorer. I skrivelsen aviseras vidare en ökad inriktning mot

forskning inom området biologisk mångfald.

Motionerna

Enligt motion Jo4 av Kenneth Lantz och Lars Svensk(kds) bör

riksdagen göra ett uttalande om internalisering av

miljökostnader i produkter (yrkande1). En internalisering av

miljökostnader som innefattar principen om att förorenaren

betalar och försiktighetsprincipen är en viktig åtgärd för att

vrida samhället mot en hållbar utveckling, och det är endast

inom sådana ramar en ekonomisk tillväxt kan tillåtas ske, anför

motionärerna.

I motion Jo2 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas att riksdagen gör

ett tillkännagivande om förstärkt kemikaliekontroll. Den globala

kemikaliekontrollen och kemikaliekunskapen måste förstärkas,

anför motionärerna, och vi måste förhindra att kemikalier som

förbjudits hos oss sprids till Östeuropa och u-länderna

(yrkande8).

I motion Jo2 yrkas vidare på en förstärkning av

klimatkonventionen (yrkande7). Den svenska koldioxidskatten

bör marknadsföras mer aktivt, och särskilt gentemot USA, Japan

och EG, anför motionärerna. Enligt yrkande2 i motion Jo4 bör

regeringen utarbeta planer för reducering av växthusgaser i

syfte att nå målet om hållbar utveckling. I motion Jo5 yrkas på

ett initiativ för skärpning av klimatkonventionen (yrkande6).

I motion Jo2 yrkande 3 betonas behovet av att en nationell

plan antas för att bevara landets biologiska mångfald. Ett

motsvarande yrkande återkommer i motion Jo4 (yrkande6). I

sistnämnda motion yrkas vidare att en uppföljning sker av

effekterna på den biologiska mångfalden med anledning av den nya

aviserade skogsvårdslagstiftningen, i syfte att få kunskap om

hur måluppfyllelsen på naturvårdsområdet nås (yrkande7).

I motion Jo5 yrkas på ett svenskt initiativ för att förändra

USA:s inställning till konventionen om biologisk mångfald

(yrkande13). Enligt motionären har den nye vicepresidenten Al

Gore gjort sig känd som en engagerad miljöpolitiker, och det

borde finnas förutsättningar för att USA med den nya regimen kan

underteckna konventionen.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen annan mening än motionärerna om det

angelägna i att miljökostnader internaliseras i produktpriserna.

Detta fastslås också i Riodeklarationens princip16. I

Miljövårdsberedningens handlingsprogram hävdas att strävan att

internalisera naturresurs- och miljökostnaderna är av högsta

prioritet vad avser ekonomi och handel. Som framgår av

referatet av regeringskrivelsen avser regeringen att återkomma

till kretsloppsfrågorna i en särskild proposition om riktlinjer

för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Därmed får syftet

med yrkande1 i motion Jo4 anses tillgodosett.

Som anförts i det föregående innehåller Agenda 21 ett avsnitt

med riktlinjer för kemikaliehanteringen. I kapitel19 förordas

ett omfattande nationellt och icke minst internationellt arbete

för att komma till rätta med de problem som giftiga kemikalier

utgör. Bl.a. behandlas utökad internationell riskvärdering,

harmonisering av klassificering, informationsutbyte,

riskreduktionsprogram och stärkande av nationell kapacitet.

Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta arbetet

även beaktar de risker för spridning till andra länder av hos

oss förbjudna kemikalier som påpekas i motion Jo2 yrkande8.

Något särskilt riksdagsuttalande synes icke påkallat.

Med anledning av motionsförslagen om förstärkning av

klimatkonventionen erinrar utskottet om vad som inledningsvis

anförts om den svenska bedömningen av konventionen. Utskottet

utgår från att regeringen inför den aviserade partskonferensen

gör ytterligare ansträngningar för att nå överenskommelse om

preciseringar i fråga om tidsgränser för åtaganden om

utsläppsreduktioner. Därmed tillgodoses åtminstone delvis syftet

med motionerna Jo2 yrkande7 och Jo5 yrkande6.

Utskottet finner även att förslagen i motion Jo4 yrkande2 om

planer för reduktion av växthusgaser kan besvaras med vad i

regeringsskrivelsen anförs om nationella riktlinjer för det

fortsatta klimatarbetet, och som refererats i det föregående.

När det gäller motionerna om bevarande av den biologiska

mångfalden i Sverige vill utskottet hänvisa till vad som anförts

ovan i referatet av regeringens skrivelse. Som framgår av detta

avser regeringen att genomföra en landsstudie som skall ligga

till grund för en strategi för bevarande och uthålligt nyttjande

av biologisk mångfald. Utskottet utgår från att regeringen på

allt sätt anstränger sig för att, såsom förutskickas i

skrivelsen, lägga fram en proposition om biologisk mångfald

redan under innevarande riksmöte. Med det anförda tillgodoses i

allt väsentligt syftet med motionerna Jo2 yrkande3 och Jo4

yrkande6.

Skogspolitiska kommitténs betänkande (SOU 1992:76)

Skogspolitiken inför 2000-talet bereds i regeringens kansli med

sikte på en proposition under vårriksdagen. Med hänsyn till att

ärendet bereds avstyrks motion Jo4 yrkande7 om uppföljning av

den nya skogsvårdslagstiftningens effekter på den biologiska

mångfalden.

Med anledning av förslaget i motion Jo5 om svenskt initiativ

för att förändra USA:s inställning till konventionen får

utskottet erinra om den inställning Sverige traditionellt intar

i internationella miljövårdsfrågor. Alltsedan 1960-talet, inför

FN:s första miljökonferens i Stockholm och framåt, har

regeringen och våra utlandsrepresentanter verkat för ökad

kunskap och respekt för miljöproblemen. Utskottet utgår från att

de ansträngningar som gjorts från svensk sida för att nå

uppslutning kring konventionen om biologisk mångfald inte upphör

i och med att konferensen avslutats, utan att frågan om

anslutning av ytterligare länder hålls vid liv och förs fram vid

lämpligt tillfälle. Något särskilt initiativ från riksdagens

sida synes alltså icke påkallat med anledning av yrkande13 i

motionen.

Ekonomisk politik och näringsliv

Skrivelsen

I Agenda 21 läggs stor vikt vid ökad användning av ekonomiska

styrmedel i miljö- och utvecklingspolitik. I skrivelsen erinras

om att regeringen i budgetpropositionen 1992 lagt fram principer

för ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken

samt förslag till åtgärder för att förbättra kunskap och

information om bl.a. sambanden mellan miljö och ekonomi.

Utredningar har tillsatts på avfalls-, HCFC- och

fordonsklassningsområdena.

Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag att utveckla modeller

för sambanden mellan miljö och ekonomi.

Agenda 21 har även rekommendationer till näringslivet, bl.a.

transnationella företag, framhåller miljöministern. Ett särskilt

Business Council for Sustainable Development har utarbetat

riktlinjer för industrins miljöåtaganden. Dessa bör enligt

skrivelsen omsättas i konkret handling.

Motionerna

I motion Jo3 hävdas att Sverige har en viktig roll i det

internationella samarbetet för att utveckla miljöräkenskaper. Vi

bör ge stöd åt FN:s arbete för att skapa ett internationellt

system av satelliträkenskaper för natur- och miljöresurser,

anför motionärerna (yrkande4 i denna del). Ett motsvarande

yrkande återfinns i motion Jo5. Motionären förordar ett

riksdagsuttalande om nödvändigheten av att Sverige driver på det

internationella arbetet med naturresursräkenskaper och sociala

indikatorer (yrkande1). Vidare bör riksdagen begära förslag om

fortsatt utveckling av naturresursräkenskaper baserat på

Miljöräkenskapsutredningens betänkande (yrkande2).

I motion Jo5 yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om

svenska initiativ i förhållande till transnationella företag

(TNC). Enligt motionen är TNC stora förbrukare av energi och

resurser och dominerar de sex industrisektorer som bidrar mest

till växthuseffekten. Det kunde vara Sveriges uppgift att driva

på processer för att påverka TNC, anför motionären. Detta måste

ske genom internationellt samarbete och innebära att TNC av det

samlade internationella samfundet avkrävs konkreta åtgärder.

Utskottets överväganden

I kapitel 8 av Agenda 21 finns ett programområde med rubriken

Att upprätta system som integrerar miljö och ekonomi i

nationalräkenskaperna. Huvudmålet för programområdet är att

utvidga de nuvarande systemen för nationalräkenskaperna för att

integrera de miljömässiga och sociala dimensionerna inom ramarna

för bokföringen. Enligt agendan bör som ett minimum gälla att

parallella redovisningssystem tillämpas för naturresurser i alla

medlemsstater. Åtgärder bör vidtas både för att stärka det

internationella samarbetet -- där FN-sekretariatet ges ett

huvudansvar -- och för att stärka de nationella

räkenskapssystemen.

Miljöräkenskapsutredningen lämnade våren 1991 förslag till

natur- och miljöräkenskaper i betänkandet (1991:37) Räkna med

miljön. Som ovan anförts har Konjunkturinstitutet fått i uppdrag

att utveckla modeller för sambanden mellan miljö och ekonomi.

Institutet skall även ansvara för forskning och utveckling kring

monetära miljöräkenskaper som komplement till

nationalräkenskaperna. Regeringen har också utsett en särskild

samrådsgrupp med uppgift att stödja och påverka arbetet.

Utskottet vill för egen del betona vikten av att arbetet på

att införa miljöräkenskaper bedrivs aktivt. Detta arbete är,

vilket också framhålls i Miljövårdsberedningens rapport, av hög

prioritet, eftersom det nuvarande BNP-måttet är ett dåligt mått

på förändringar i välfärd. Utskottet erinrar även om att

miljöministern i riksdagens kammare betonat att detta är ett

mycket ambitiöst arbete. Utskottet utgår vidare från att FN:s

ansträngningar att sprida metoder för miljöräkenskaper stöds av

regeringen. Det anförda innebär att syftet med motionerna Jo3

yrkande4 i denna del och Jo5 yrkandena1 och2 i allt

väsentligt blir tillgodosett. Motionerna påkallar därför ingen

särskild åtgärd från riksdagens sida i nu berört avseende.

När det gäller förslaget i yrkande 4 av motion Jo5 om att

Sverige bör driva på processer för att påverka de

transnationella företagen erinrar utskottet om att dessa företag

särskilt utpekas som målgrupp i kapitel30 om näringslivets

roll i Agenda21. Bl.a. understryks deras ansvar för att föra

in globala företagsprinciper för en hållbar utveckling och att

se till att miljöanpassad teknik utan extra kostnader görs

tillgänglig för dotterföretag i u-länderna. För de

svenskdominerade transnationella företagen bör uttalandena i

handlingsprogrammet innebära en särskild utmaning. Utskottet

utgår från att regeringen och de statliga organ som ger service

i olika sammanhang till företagen bevakar och uppmuntrar de

transnationella företagens miljösatsningar. Någon särskild

åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet

synes inte påkallad.

Biståndspolitik

Skrivelsen

Miljö och uthållig utveckling är prioriterade områden i

Sveriges biståndspolitik som därmed ligger väl i linje med

UNCED-besluten. För att kunna konkretisera hur beslut och

åtaganden från UNCED skall följas upp inom biståndet har

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), Styrelsen för

u-landsforskning (SAREC), Beredningen för internationellt

tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) och Styrelsen för

internationellt näringslivsbistånd (Swede Corp) anmodats att

redovisa de åtgärder som planeras för att stödja tillämpningen

av det handlingsprogram som antogs vid UNCED. Biståndsorganen

utgör i detta arbete en väsentlig resurs, anför miljöministern.

De frågor som är av särskilt stort intresse i ett

UNCED-perspektiv för de fattiga länderna är framför allt hur

markförstöring och dess konsekvenser kan motverkas, tillgång

till färskvatten och sanitet, okontrollerad tätortstillväxt,

överutnyttjandet av marina kustområden samt utbildning och

kapacitetsuppbyggnad. Dessa är samtliga frågor som har hög

prioritet för såväl SIDA som SAREC.

Motionerna

I motion Jo2 framställs flera yrkanden om Riokonferensens

påverkan på vår biståndspolitik. Enligt motionen bör riksdagen

göra tillkännagivanden om miljöhänsyn i biståndsorganens och

Exportkreditnämndens verksamhet (yrkande10), om samarbete

mellan SIDA och Naturvårdsverket (yrkande11), om insatser från

biståndsmyndigheterna för att stimulera framväxt av

miljöanpassade transportsystem (yrkande12), om inriktningen av

energibiståndet (yrkande13), om ökat bistånd till kvinnliga

jordbrukare (yrkande14), om folkrörelserepresentation,

särskilt från u-länderna, i GEF, Världsbanksgruppen, IMF, GATT

och UNCTAD (yrkande16), samt om avskrivning av u-ländernas

skulder alternativt utbyte av skulder mot miljöinsatser

(yrkande18). I motionerna Jo4 yrkande8 och Jo5 yrkande8

betonas vikten av att andra stater påverkas att leva upp till

0,7-procentsmålet.

Utskottets överväganden

Utrikesutskottet har i sitt yttrande bl.a. tagit upp yrkandena

10--14 och16 i motion Jo2 om hur miljöhänsynen på olika sätt

skall stärkas inom det svenska biståndet.

Genom det s.k. femte biståndsmålet, miljömålet, har

miljöaspekterna sedan flera år integrerats i den svenska

biståndsverksamheten, anför utrikesutskottet. En svensk

utgångspunkt vid förhandlingarna inför Riokonferensen har varit

att också dessa skulle präglas av ett integrerat synsätt, dvs.

ett synsätt där man inte ser miljön som en enskild sektor,

oberoende av utvecklingen i övrigt. Det är utrikesutskottets

uppfattning att en förståelse av sambanden mellan miljö och

utveckling utgör en viktig förutsättning för såväl förståelsen

av behovet av bistånd som för att biståndet -- liksom

u-ländernas utvecklingspolitik -- ges en utformning som

medverkar till att långsiktigt lösa utvecklingsproblemen. UNCED

lyckades enligt utrikesutskottets uppfattning slå fast de nära

sambanden mellan miljö och utveckling. De svenska

biståndsorganens verksamhet har därmed, enligt utrikesutskottets

mening, fått starkt stöd i de slutsatser som drogs i Rio.

SIDA har på regeringens uppdrag redovisat sin pågående och

planerade uppföljning av UNCED. I denna redovisning noteras

bl.a. att alla programområdena inom Agenda21 har relevans för

u-länderna, men att en del är av större betydelse för SIDA:s

biståndsverksamhet än andra. I redovisningen betonas behovet av

långsiktighet och landkännedom. SIDA framhåller nödvändigheten

av en fortsatt betoning av miljöaspekterna i programmen för de

svenska programländerna. Ett av SIDA:s analysinstrument, de s.k.

miljöprofilerna, kan här spela en betydelsefull roll.

SIDA redovisar vidare hur integreringstanken på olika sätt

avses hållas i fokus i den kommande verksamhetsplaneringen,

bl.a. inom infrastruktursektorn, när det gäller

jämställdhetsfrågorna och kvinnoinriktat bistånd och på områdena

vatten/sanitet och transporter. Mot bakgrund av Agenda21:s

betoning på folkligt deltagande aviserar SIDA fortsatt

engagemang på sådana områden inom vilka den folkliga

förankringen sedan länge varit en ledstjärna, t.ex.

undervisningssektorn, liksom på bl.a. naturresursområdet. SIDA

framhåller att etablerandet av ett allmänt miljömedvetande är en

förutsättning för att miljöproblemen skall kunna lösas på sikt.

Utrikesutskottet konstaterar med tillfredsställelse att SIDA

avser att fördjupa arbetet med att göra

miljökonsekvensbedömningar av i princip alla insatser.

Utrikesutskottet delar vissa av motionärernas synpunkter

beträffande t.ex. behovet av uppföljning av Agenda21 och

betydelsen av att miljöhänsyn tas i alla typer av

biståndsprojekt. Utskottet anser att SIDA:s aviserade fortsatta

arbete med miljö- och utvecklingsfrågorna ligger väl i linje med

vad motionärerna anför i dessa avseenden. Utskottet utgår från

att även de andra statliga biståndsorganen i sin verksamhet

kommer att följa upp UNCED-besluten och på lämpligt sätt

redovisa detta arbete.

Med det anförda anser utrikesutskottet att de nu aktuella

yrkandena i motion Jo2 bör besvaras.

Jordbruksutskottet ansluter sig till utrikesutskottets mening.

Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo2

yrkandena 10--14 och16 påkallas alltså inte.

Utrikesutskottet har även yttrat sig över de förslag som

framställs i motionerna Jo4 yrkande8 och Jo5 yrkande8 om att

FN:s biståndsmål om 0,7% av BNI uppfylls.

Utriksutskottet konstaterar att Sverige sedan länge uppfyller

FN:s biståndsmål om 0,7% av BNI och framhåller att utskottet i

tidigare betänkanden framhållit att Sverige bör verka för att

också andra OECD-länder uppfyller detta mål. Utrikesutskottet

har även i sitt yttrande i anledning av regeringen föreslagna

åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin (1992/93:UU4y)

framhållit att en återgång till den svenska 1-procentsnivån, som

också är en internationellt betydelsefull symbolfråga, bör ske

så snart det akuta statsfinansiella läget tillåter.

Vad beträffar Riokonferensen och frågan om biståndet

konstaterar utrikesutskottet att Sverige agerat aktivt för att

UNCED skulle resultera i åtaganden från givarländerna att öka

det officiella biståndet till FN:s 0,7-procentsmål. Denna

målsättning bekräftades i Rio, även om ett beslut om tidsplaner

inte kunde fattas.

Resursfrågan blev inte desto mindre central i Rio. I

Agenda21 görs en grov uppskattning av kapitalbehovet för att

genomföra de åtgärder som föreslås i dokumentet: U-länderna

skulle behöva satsa sammanlagt över 600miljarder dollar per år

under 1993--2000. Av denna summa skulle ca 125miljarder dollar

per år behövas i form av bistånd. Den senare summan är mer än

dubbelt så stor som den som i dag totalt ges i bistånd till

u-länderna. Behovet av ökade resurser allmänt till miljö och

utveckling, liksom behovet av ökat bistånd för dessa ändamål,

slogs således tydligt fast av UNCED. Utrikesutskottet

konstaterar att SIDA, efter samråd med Utrikesdepartementet,

påbörjat en genomgång av internationella konventioner på

miljöområdet för att få en bättre bild av vilka åtaganden

Sverige har inom ramen för dessa när det gäller

resursöverföringar till u-länderna. Utrikesutskottet utgår från

att regeringen också i andra avseenden fortsätter det aktiva

arbetet för att förverkliga de målsättningar som bekräftades av

världssamfundet i Rio, inbegripet 0,7-procentsmålet. Därmed

anser utskottet att yrkande8 i motion Jo4 samt yrkande8 i

motion Jo5 bör besvaras.

Jordbruksutskottet ansluter till utrikesutskottets

uppfattning. Motionerna Jo4 och Jo5 avstyrks i berörda delar.

Beträffande förslaget i motion Jo2 yrkande 18 om avskrivning

av u-ländernas skulder, alternativt ett utbyte av skulder mot

miljöinsatser, hänvisar utrikesutskottet till att utskottet i

olika sammanhang understrukit vikten av att Sverige även

fortsättningsvis strävar efter samlade och långsiktiga åtgärder

på skuldområdet. De mest skuldsatta u-länderna bör enligt

utrikesutskottets uppfattning uppmuntras att föra en målmedveten

strukturanpassningspolitik inriktad på långsiktig tillväxt, med

utgångspunkt från resp. länders speciella ekonomiska och sociala

förutsättningar och problem. För de allra fattigaste och mest

skuldtyngda länderna är det nödvändigt också med ytterligare

insatser. I yttrandet understryks att i-länderna även har ett

särskilt ansvar för att driva en ekonomisk politik som kan

åstadkomma en hög och uthållig tillväxt i ett globalt

perspektiv.

Riokonferensen erbjöd ett unikt tillfälle att diskutera

framtida behov av resursöverföringar från i- till u-länder.

Utrikesutskottet konstaterar att också skuldfrågorna getts ökad

uppmärksamhet i och med UNCED. Som framhålls i regeringens

skrivelse kommer formuleringarna om finansieringsfrågorna i

Agenda21 att bidra till att göra resursöverföringarna till en

fortsatt central punkt i relationerna mellan i- och u-länder.

Mot denna bakgrund utgår utskottet från att regeringen, såväl

bilateralt som i internationella fora, fortsätter att aktivt

verka för att insatser i form av skuldlättnadsåtgärder görs för

de fattigaste länderna samt för att ytterligare skuldreduktioner

kan komma i fråga också för andra relevanta länder, t.ex. de som

är föremål för uppmärksamhet inom Parisklubben. Därmed anser

utrikesutskottet att yrkande18 i motion Jo2 bör besvaras.

Jordbruksutskottet ansluter sig även i denna del till vad

utrikesutskottet anfört. Motionen bör alltså inte heller i denna

del föranleda något särskilt riksdagsuttalande.

Försvarspolitik

Skrivelsen

Överbefälhavaren (ÖB) har i sin programplan för perioden

1993--1998, ÖB93, redovisat ett regeringsuppdrag om åtgärder

för en förbättrad miljö. I planen lämnas förslag till

övergripande riktlinjer och till utgivandet av en miljöbroschyr.

Förslaget till riktlinjer innebär nya konkreta arbetsuppgifter

och utredningsuppdrag för flera myndigheter, t.ex. att upprätta

ett centralt övergripande register över försvarsmaktens

miljöfarliga ämnen och verksamheter, egna föreskrifter m.m. samt

att utarbeta en miljöplan för försvarsmakten. Förslagen bereds

inom regeringskansliet.

Regeringen avser att ta till vara de möjligheter som

UNCED-besluten erbjuder för att fortsatt ta upp frågor om

sambandet mellan militär verksamhet och miljö i internationella

fora som FN och ESK.

Motionerna

Enligt motion Jo3 är det angeläget att mot bakgrund av det

internationella läget ta till vara resurser som nu används på

den militära sidan för miljösatsningar. I motionen erinras om

att en FN-studie inom området utarbetats under svenskt

ordförandeskap. I studien föreslås att FN skall sätta upp en

internationell miljöräddningstrupp, ordna en kunskapsbank för

erfarenhetsutbyte m.m. Varje land bör undersöka vilka militära

resurser som kan användas i miljöarbetet och göra upp en

nationell aktionsplan. Riksdagen bör enligt motionen göra ett

uttalande om FN-studien om militären och miljön avseende

nationella och internationella åtgärder (yrkande3). Även i

motion Jo5 hänvisas till FN-studien. De textavsnitt som

regeringen i sin skrivelse hänvisar till motsvarar på intet sätt

de ambitioner som kom till uttryck i arbetsgruppens rapport

eller i det tidigare svenska engagemanget i denna fråga, anför

motionären och yrkar att riksdagen gör ett uttalande om fortsatt

aktivt engagemang i arbetet för omställning av militära resurser

till miljöskydd (yrkande4).

Utskottets överväganden

Utskottet har inhämtat att den redovisning av åtgärder för

förbättrad miljö som ÖB lämnat innefattar en inventering och

sammanställning av miljöarbetet inom försvaret. Den mynnar ut i

ett förslag till en försvarsmaktens miljöpolicy.

I redovisningen framhåller ÖB att försvarsmakten följer civila

miljöregler när det gäller avloppsrening och avfallshantering.

Militärt skrot hanteras genom avtal mellan Försvarets

materielverk och Svensk skrothandel. Flygfält och skjutbanor

miljöprövas enligt miljöskyddslagen. Hantering av oljor,

drivmedel, asbest m.m. regleras genom föreskrifter som anpassats

till gällande miljö- och kemikalielagstiftning. Nya metoder

prövas för destruktion vid avveckling av materiel som innehåller

komponenter med miljörisker. Ett särskilt kapitel ägnas åt behov

och möjligheter till återställning efter militär verksamhet.

Alla soldater utbildas i markhänsyn. I redovisningen citeras

en utredning av Naturvårdsverket enligt vilken de militära

skjutfälten utgör en väsentlig tillgång i den svenska naturen

som i allmänhet förvaltas med stor hängivenhet och hänsyn till

väsentliga naturvärden. Fälten är utan tvekan generellt rikare

på arter och i individantal både vad gäller faunan och floran än

omgivande marker, heter det.

I ÖB:s förslag till miljöpolicy redovisas ett

handlingsprogram. En viktig inriktning är därvid att skapa en

genomarbetad plan att arbeta efter. Den höga miljökompetens som

finns på skilda specialområden inom försvaret skall samlas i en

Försvarets miljöberedning. Denna bör få i uppdrag att se över

bestämmelser, att påskynda bullerutredningar och att byta ut

miljöskadliga ämnen m.m. Försvarsmakten skall enligt planen ta

största möjliga hänsyn till människor, natur, hav, växt- och

djurliv vid planering av övningar och annan verksamhet samt

verka för en minskning av buller, avfall och utsläpp av skadliga

ämnen. Även i fortsättningen skall försvarsmakten biträda med

att tidigt upptäcka och bekämpa miljökatastrofer, framhåller ÖB

avslutningsvis.

ÖB:s förslag beräknas enligt vad utskottet erfarit komma att

behandlas i budgetpropositionen 1993.

Utskottet ser positivt på det intensifierade miljöarbete som

således kan förväntas inom den militära sektorn. Det återspeglar

den strävan att utvidga miljöskyddsarbetet att även innefatta

militär verksamhet som Sverige icke helt utan framgång verkat

för i det internationella förhandlingsarbetet.

De motioner som behandlas i detta avsnitt och som främst går

in på en FN-studie om överföring av olika militära resurser till

miljöområdet kommenteras i utrikesutskottets yttrande.

Utrikesutskottet erinrar om att det svenska aktiva

förberedelsearbetet inför UNCED syftade till att rikta ökad

uppmärksamhet på möjligheterna att använda militär teknik och

kunskaper för miljöändamål samt på vikten av strikta miljönormer

för militära aktiviteter i fredstid. Utrikesutskottet

konstaterar att detta arbete tyvärr inte rönte större

framgångar. Resultat nåddes dock bl.a. i Riodeklarationens

principer 24 och25 samt i Agenda21 i avsnitten om

miljöfarligt avfall resp. om finansiering. Utskottet utgår från

att regeringen, trots dessa motgångar, fortsatt driver dessa

frågor på sätt som den finner ändamålsenliga. Därmed anser

utskottet att här berörda motionsyrkanden bör besvaras.

Jordbruksutskottet delar utrikesutskottets bedömning. Som

framhålls i finansieringskapitlet av Agenda21 kan

nedrustningen lösgöra resurser för miljö och utveckling.

Utskottet utgår från att regeringen beaktar dessa möjligheter i

den fortsatta beredningen. Något särskilt uttalande från

riksdagens sida med anledning av motionerna Jo3 yrkande3 och

Jo5 yrkande4 synes icke påkallat.

Transportpolitik

Skrivelsen

Enligt skrivelsen har Sverige redan tagit initiativ för att få

till stånd en konferens om trafik och miljö i ECE:s regi som

rekommenderats av UNCED. Vidare har Sverige aktualiserat en

hearing med världens bil- och bränsleindustri för att driva på

utvecklingen mot nya miljöanpassade bil- och bränslealternativ.

Tillsammans med EFTA har Sverige på expertnivå föreslagit ett

införande av koldioxidkrav som leder till en minskning av

bränsleförbrukningen.

Motionerna

De miljöskador som orsakas av trafiken tas upp i flera

motioner. Enligt motion Jo2 bör en nationell trafikplan

utarbetas för en uthållig trafikutveckling. Exempelvis skall

skattebelastningen på olika drivmedel motsvara deras

miljöbelastning enligt "polluter pays principle" (yrkande1). I

motion Jo3 hävdas att kommande beslut för att begränsa trafikens

miljöskador kommer att kräva nya styrmedel, och dessa måste vara

förankrade bland människor (yrkande4 i denna del). Enligt

motion Jo4 bör riksdagen göra ett uttalande om behovet av att

utveckla och introducera hållbara transportsystem och att

stimulera utvecklingen av alternativa bränsleslag (yrkande3).

Vidare begärs en utredning om hur man kan göra de kollektiva

transportalternativen mer attraktiva genom att stimulera

forskning som syftar till ett effektivt transportsystem från

dörr till dörr (yrkande4). Slutligen betonas behovet av att i

större skala utveckla alternativa bränsleslag (yrkande5).

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen annan mening än motionärerna om att kraven

på en hållbar utveckling innebär att de miljöproblem som

åtföljer trafiken måste nedbringas. Dessa problem innefattar

såväl fara för människors hälsa och säkerhet på grund av

luftföroreningar, stress och trafikolyckor som även, på sikt,

risk för globala miljöstörningar genom växthuseffekten och

utarmning av ändliga naturresurser. I Agenda21 behandlas

trafikens miljöproblem under två rubriker, nämligen kapitel7

om utveckling av boende och bebyggelse samt kapitel9 om

skyddet av atmosfären. I kapitel7 formuleras ett mål för

främjandet av energi- och transportsystem i tätorter så, att

tillgången till energieffektivare teknik och

alternativa/förnybara energikällor bör öka samt att de negativa

verkningar som energiproduktion och användning av energi har på

miljön och på människors hälsa bör minska. Enligt kapitel9 bör

kostnadseffektiva program utvecklas och främjas för att

begränsa, reducera eller bemästra skadliga utsläpp i atmosfären.

Regeringarna uppmanas att undersöka möjligheterna att

sammankalla regionala konferenser om transporter och miljö.

Utskottet framhåller för egen del att det brådskar med

sammankallandet av transportkonferenser både i Europa och andra

världsdelar. Med hänvisning till vad som anförts i

regeringsskrivelsen utgår utskottet från att regeringen aktivt

verkar i den riktningen. Vid de kommande konferenserna bör bl.a.

de frågor komma upp till behandling som tas upp i motionerna och

som alla ligger i linje med Agenda21. Utskottet vill även

understryka betydelsen av att ett utvecklingsarbete sker i vårt

eget land för att få fordonsparken mer miljövänlig. Arbetet med

att gynna introduktionen av alternativa bränslen liksom av

vätgas- och el-drivna motorer bör intensifieras, bl.a. för att

åstadkomma en minskning av koldioxidutsläppen. Det kan tilläggas

att riksdagen nyligen (1992/93:JoU5) behandlat frågan om

miljöanpassade drivmedel. Vad utskottet anfört är ägnat att

tillgodose motionärernas syfte, och motionerna Jo2 yrkande1,

Jo3 yrkande4 i denna del samt Jo4 yrkandena 3, 4 och5

påkallar ingen ytterligare riksdagens åtgärd.

Handelspolitik m.m.

Skrivelsen

Enligt skrivelsen har sambandet mellan miljö och handel

utvecklats till ett viktigt ämne för det internationella

handelspolitiska samarbetet. I OECD pågår ett arbete för att

formulera icke-bindande riktlinjer för OECD-länderna, och en

arbetsgrupp i GATT arbetar bl.a. med förhållandet mellan GATT

och internationella miljökonventioner.

Ett viktigt mål för energipolitiken är att trygga

tillgången på energi på konkurrenskraftiga villkor och på ett

långsiktigt hållbart sätt, framhåller miljöministern.

Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära och

energisystemet skall i största möjliga utsträckning bygga på

varaktiga, helst inhemska och förnybara, energikällor samt en

effektiv energihushållning.

Beträffande uppföljningen i kommunerna anförs i skrivelsen

att utarbetandet av lokala handlingsprogram för att genomföra

Agenda21 kan kopplas samman med den utveckling som sker i

kommunerna, inte minst i de s.k. ekokommunerna. Många användbara

system och praktiska lösningar har redan utarbetats. Regeringen

välkomnar en utveckling där fler kommuner arbetar aktivt för

ekologisk anpassning.

Ett särskilt kapitel ägnas i Agenda 21 åt Kvinnors

medverkan i miljöarbetet. Enligt skrivelsen kommer

Riodeklarationens princip om kvinnors deltagande i miljö- och

utvecklingsarbete att utvecklas vid ett Europarådsseminarium i

Sverige under våren 1994. FN:s kvinnokommission är förberedande

organ för FN:s världskvinnokonferens i Beijing år 1995.

Enligt skrivelsen förbereder regeringen flera aktiviteter för

att stimulera folkrörelsernas engagemang i förverkligandet

av UNCED. Fortsatt informationsspridning kring kopplingarna

mellan miljö och utveckling är därvid en viktig uppgift, anför

miljöministern.

Motionerna

Enligt motion Jo2 leder världshandeln som betecknas som högst

ofri till överexploatering av den odlingsbara jorden genom att

råvaruprisraset driver staterna att med mer eller mindre brutala

metoder lägga om jordar från mat- till exportgrödor.

Motionärerna yrkar att miljökonsekvensanalyser görs av

internationella avtal på handelsområdet (yrkande15). I

motionen yrkas även på ett tillkännagivande om behovet av en

nationell energiplan för omställning av energisektorn. En

rapport från NUTEK visar enligt motionen att det dels behövs

klara besked om skattelagstiftning, kärnkraftsavveckling m.m.,

dels också en samlande strategi för hur energisektorn skall

kunna ingå i ett uthålligt samhälle (yrkande2).

I motion Jo2 erinras även om att över en miljard människor

saknar tillgång till rent vatten. Den sinande tillgången på

sötvatten håller på många håll på att leda till konfliker som

det behövs internationella avtal för att kunna lösa. Sverige bör

driva på arbetet för en global ramkonvention på vattenområdet

(yrkande17).

I motion Jo5 yrkande 10 begärs en redovisning av situationen i

kommunerna när det gäller miljötillsyn och övriga miljöåtgärder.

Motionären hänvisar till att det pågår en bantning runt om i

landet av kommunernas anslag till miljö- och

hälsoskyddsförvaltningarna och varnar för att detta kommer att

resultera i försämrad miljötillsyn på olika områden. I

yrkande11 av samma motion begärs ett svenskt initiativ för att

bättre ta till vara erfarenheterna från kvinnors konkreta

miljöarbete, och i yrkande12 hävdas att uppföljningsarbetet

via folkrörelserna bör samordnas och att det gemensamma kansliet

bör vara helt fristående från det politiska etablissemanget.

Utskottets överväganden

I Riodeklarationens princip 2 betonas staternas suveräna rätt

att bestämma över sina egna naturtillgångar. Samtidigt har de

ansvaret för att tillse att verksamheter inom deras område inte

skadar miljön i andra länder. I de internationella

handelsorganen GATT och OECD verkar Sverige, som framgår av

referatet av regeringsskrivelsen, aktivt för att handelns

miljöaspekter skall tillerkännas ökad betydelse. OECD:s

arbetsgrupp för miljöpolitiska riktlinjer i handeln har enligt

vad utskottet erfarit låtit utarbeta sektorsstudier för att om

möjligt få underlag till miljökonsekvensbedömningar. Ett

motsvarande arbete har påbörjats även av UNCTAD (FN:s handels-

och utvecklingskonferens). OECD-gruppens studier omfattar

sektorerna jordbruk, energi, transporter, utrotningshotade arter

och skogsbruk. Enligt uppgift visar studierna att stora

svårigheter är förenade med miljökonsekvensbedömningar men att

åtminstone transportfrågorna anses kunna göras till föremål för

sådana analyser. Arbetet pågår fortfarande och beräknas leda

till resultat i form av riktlinjer under de närmaste åren.

Utskottet vill för egen del betona att olika aspekter av den

internationella handelns miljöpåverkan närmare bör utforskas för

att åtgärder skall kunna vidtas mot miljöstörningar som kan

härledas till världshandeln. De enskilda staternas suveränitet

över det egna territoriet måste givetvis respekteras. Samtidigt

har varje nation ansvaret för att verksamheten inom landet inte

negativt inverkar på grannländernas miljö och inte heller på den

globala miljön. Vad utskottet anfört är ägnat att i viss mån

tillgodose syftet med yrkande15 i motion Jo2. Motionsyrkandet

påkallar således ingen särskild åtgärd från riksdagens sida.

Energifrågorna behandlades vid Riokonferensen som relaterade

till utveckling och miljö. Energifrågorna utgör en del av

atmosfärsavsnittet i 9kap. av Agenda21. Där framhålls att

behovet av att begränsa emissionen av växthusgaser i ökande grad

leder till behov av förbättrad effektivitet i energiproduktionen

och -konsumtionen samt ökad användning särskilt av förnybara

energikällor. Denna målsättning stämmer enligt utskottets mening

väl överens med det mål som gäller för Sveriges energipolitik

alltsedan energiöverenskommelsen från 1991 och som i

sammanfattning återges i regeringsskrivelsen. Inom ramen för

energipolitiken har sedan överenskommelsen träffats en fortsatt

utveckling ägt rum. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att

åtskilliga skatteändringar vidtagits i styrande syfte, att medel

anvisats för främjande av biobränslen och att

Biobränslekommissionen analyserat de långsiktiga

förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av

biobränslen samt lämnat förslag till åtgärder för att stärka

biobränslenas konkurrenskraft. Regeringen föreslår i proposition

1992/93:99 om åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen

att medel anvisas för insatser för ny energiteknik. Den delen av

propositionen bereds av näringsutskottet. Som framgår av det

anförda pågår en ständig utveckling av energipolitiken i

riktning mot ett fullföljande av de mål som sätts upp i

Agenda21 och i 1991 års överenskommelse om energipolitiken.

Därmed synes syftet med yrkande2 i motion Jo2 i viss mån

tillgodosett, och yrkandet påkallar ingen ytterligare riksdagens

åtgärd.

Utskottet delar den mening som framförs i yrkande17 av

motion Jo2 om vikten av att frågan om tillgången till rent

sötvatten görs till föremål för internationellt samarbete. I

kapitel18 av Agenda21 görs en bred ansats beträffande

vattenproblematiken. Där behandlas bl.a. integrerad utveckling

och förvaltning av vattenresurser, värdering och skydd av

vattenreservoarer, vattenkvalitet, tillgången till dricksvatten

och sanitet samt klimatförändringarnas påverkan på

vattenresurserna. Däremot har meningarna varit delade i frågan

om en global ramkonvention skulle vara det mest effektiva sättet

att föra ut frågan till de länder som berörs mest av

konkurrensen om vattnet. Från svensk sida har man enligt vad

utskottet erfarit snarare ansett att subregionala konferenser

knutna till de gränsöverskridande flodernas (Zambesi, Mekong,

Eufrat och Tigris, Jordan m.fl.) vattenområden skulle ha större

möjligheter att verka för en rättvis fördelning och rening av

vattnet. Utskottet är med hänvisning till det anförda inte

berett tillstyrka motionen i denna del.

Som framhålls i motion Jo5 är arbetet i kommunerna av stor

vikt för uppföljningen av Riokonferensen, liksom att kvinnornas

erfarenheter av miljöarbete tas till vara och att folkrörelserna

engageras. Utskottet har nyligen i ett betänkande om naturvården

(bet.3) betonat vikten av att det naturvårdsinriktade arbetet

på kommunal nivå utvärderas. Utskottet framhöll i det

sammanhanget att det kan behövas särskilda insatser för att

stödja och utveckla ekologisk kompetens hos kommunerna.

Regeringen avser enligt vad miljöministern meddelat att skicka

Agenda21 på remiss till kommunerna för att senare inbjuda

representanter för kommunerna till en överläggning om

kommunernas del i genomförandet av Agenda21. Målet bör vara

att alla kommuner tar fram en egen Agenda21 så att Sverige

skall kunna tjäna som internationell förebild. Enligt

handlingsplanen bör lokala planer vara upprättade till år 1996.

Utskottet utgår även från att kvinno- och ungdomsorganisationer

liksom andra folkrörelser skall få del av handlingsplanen och

därigenom ges möjlighet att delta i arbetet på att inom landet

bidra till genomförandet av planen. Den organisatoriska

infrastruktur som finns i Sverige i bildningsförbund och ideella

organisationer liksom på skolans område bör enligt utskottets

mening utgöra en fruktbar grogrund för detta arbete. Vad

utskottet anfört är ägnat att tillgodose syftet med

yrkandena10, 11 och12 av motion Jo5. Någon ytterligare

riksdagens åtgärd med anledning av dessa motionsyrkanden

påkallas alltså ej.

Internationell uppföljning, m.m.

Skrivelsen

Riokonferensen var ett led i en internationell

förhandlingsprocess, framhåller miljöministern. Genom att lyfta

upp miljö- ocn utvecklingsfrågorna på ett högt politiskt plan

har förutsättningar skapats för mera effektiva multilaterala

förhandlingar om dessa frågor. Det är nu angeläget att i berörda

internationella organ utnyttja dessa nya möjligheter. Vid FN:s

47:e generalförsamling skall beslut fattas om att upprätta en

kommission för hållbar utveckling (Commission on Sustainable

Development CSD).

Mot bakgrund av skrivningarna i Agenda 21 om

finansieringsfrågorna fortsätter resursöverföringarna att vara

en central punkt i relationerna mellan i- och u-länder.

Motionerna

De finansieringsfrågor som är förknippade med uppföljningen av

Riokonferensen är föremål för flera yrkanden i vänstermotionen

Jo2. I yrkande4 begärs att Naturvårdsverket får i uppdrag att

redovisa hur Sveriges miljöskuld skall minska. Motionärerna

anser att kraftåtgärder måste sättas in för att snabbt minska

det ekologiska budgetunderskottet. Regeringen har enligt deras

mening inte presenterat några idéer eller visioner om hur

miljöskulden skall hanteras, än mindre minskas. Enligt

yrkande5 bör riksdagen göra ett uttalande om finansiering av

det internationella miljösamarbetet vid sidan av

biståndsramarna. I yrkande6 lämnas förslag till finansiering

av Agenda21 med exempelvis en global miljöskatt, avgifter på

olja och kol och skatt på vapenhandel. Motionärerna hävdar även

att miljösamarbetet med Östersjöstaterna måste bli effektivare

och få ökade resurser. Sverige bör medverka till att utveckla

biobränsleprojekt i Östersjöregionen (yrkande9). Slutligen

yrkas att Miljö- och naturresursdepartementet bör medverka vid

utformningen av den svenska politiken i de internationella

finansinstitutionerna (yrkande19).

Enligt motion Jo5 belyser skrivelsen den nuvarande regeringens

ljumma intresse för de globala perspektiven och för de sociala

aspekterna av dessa perspektiv. Riksdagen bör i ett uttalande

kräva ett nytt perspektiv på de globala miljö- och

utvecklingsproblemen (yrkande5) samt hos regeringen begära en

redovisning av uppföljningen av Rioprocessen med tonvikt på

globala och sociala perspektiv (yrkande7).

Utskottets överväganden

Av regeringens redovisningar för UNCED framgår att frågan om

finansieringen av de åtgärder som bör vidtas av världssamhället

för att nå målet om en långsiktigt hållbar utveckling vållat

oenighet. Inget förslag till text förelåg vid konferensens

början. Småningom nåddes överenskommelse om att genomförandet av

Agenda21 i första hand bör finansieras av varje lands egna

resurser. Vidare borde det offentliga biståndet öka. Flertalet

industriländer (dock inte USA) bekräftade sina åtaganden att öka

sina biståndsåtaganden för att nå 0,7-procentsmålet så snart som

möjligt (bl.a. Frankrike år2000). Konferensen kunde även enas

om principer för ändring av den globala miljöfond (GEF) som

upprättats gemensamt av Världsbanken, UNDP och UNEP i syfte att

ersätta u-länderna för de extra kostnader som uppstår när de tar

hänsyn till globala miljöeffekter.

Som anförs i skrivelsen fortsätter resursöverföringarna att

vara en central punkt i relationerna mellan i- och u-länder.

Även inom i-världen kommer enligt utskottets mening

finansieringen av en anpassning till ett ekologiskt uthålligt

samhällssystem att kräva uppoffringar. Utskottet delar den

mening som framförs i motion Jo2 om att nya finansieringsformer

kan komma att erfordras. Som miljöministern framhållit kan det

vara möjligt att omvandla delar av de militära budgetarna till

utvecklingspengar. Internationella miljöavgifter skulle kunna

införas och medlen därifrån användas till internationella

biståndsprojekt med miljöinriktning. Härigenom skulle kravet på

konkurrensneutralitet mellan rika länder kunna tillgodoses.

Utskottet utgår från att regeringen i det fortsatta miljöarbetet

både inom och utom landet noga beaktar de möjligheter som

erbjuds för att finna nya finansieringsformer.

Utskottet har ingen annan mening än motionärerna om det

angelägna i att de baltiska länderna bör ges ett betydande

bistånd. Utskottet behandlar för närvarande regeringsförslag om

åtgärder i bl.a. Östersjöregionen (prop. 1992/93:99). I

propositionen erinras om att en finansieringskonferens om

återställandet av Östersjöns ekologiska balans kommer att äga

rum våren 1993. I avvaktan på långsiktiga lösningar föreslår

regeringen omedelbara insatser och begär bl.a. att riksdagen

anvisar 45miljoner kronor för stöd till energieffektivisering

och utveckling av miljöanpassad energiproduktion i de tre

baltiska länderna.

Sveriges delegationer vid sammanträden och konferenser i olika

internationella organ tillsätts av regeringen. Utskottet utgår

från att Miljö- och naturresursdepartementet vid behov blir

representerat i dessa sammanhang. Som exempel kan nämnas att

departementet var representerat i den svenska delegationen vid

det senaste UNCTAD-mötet i februari 1992.

Vad utskottet anfört i detta avsnitt är ägnat att i betydande

utsträckning tillgodose syftet med motion Jo2 yrkandena5, 6, 9

och19. Motionen bör såvitt nu är i fråga icke föranleda något

särskilt riksdagsuttalande.

Miljövårdsberedningen publicerade sommaren 1992 rapporten (SOU

1992:58) Miljöskulden. En rapport om hur miljöskulden utvecklas

om vi ingenting gör. I denna uppskattas Sveriges miljöskuld till

omkring 260miljarder kronor. År 1980 beräknas motsvarande

summa ha varit knappt hälften så stor i fast penningvärde. De

tyngsta posterna finns inom områdena jordbruk, avfall och

försurning. Utifrån de scenarier som redovisas i rapporten

beräknas Sveriges miljöskuld öka med ytterligare nästan

7miljarder kronor per år. Rapporten bereds i regeringens

kansli. Med hänvisning till att frågan alltså är under beredning

avstyrker utskottet motion Jo2 yrkande4.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens redovisning av

sitt arbete med FN:s konferens för miljö och utveckling i Rio de

Janeiro. Som framgår av detta betänkande har uppföljningsarbetet

redan påbörjats. Utskottet utgår från att uppföljningen

målmedvetet fortsätter och fullföljs. Med det anförda avstyrker

utskottet motion Jo5 yrkandena5 och7. Riksdagen bör lägga

regeringens skrivelse nr13 till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sättet för uppföljningsarbetet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo1,

2. beträffande redovisning av regeringens prioriteringar

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo5 yrkande 9,

men. (v) -- delvis

3. beträffande kommission för långsiktigt hållbar

utveckling

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo3 yrkande 1,

res. 1 (s)

4. beträffande förhandlingar med EG

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo3 yrkande 2,

5. beträffande internalisering av miljökostnader

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo4 yrkande 1,

6. beträffande riktlinjer för kemikaliehanteringen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo2 yrkande 8,

7. beträffande tidsram enligt klimatkonventionen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo2 yrkande7 och

1992/93:Jo5 yrkande6,

men. (v) -- delvis

8. beträffande planer för reduktion av växthusgaser

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo4 yrkande 2,

9. beträffande strategi för bevarande av den biologiska

mångfalden

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo2 yrkande 3 och

1992/93:Jo4 yrkande6,

men. (v) -- delvis

10. beträffande skogspolitiken och den biologiska

mångfalden

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo4 yrkande 7,

11. beträffande USA:s inställning till konventionen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo5 yrkande 13,

12. beträffande miljöräkenskaper

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo3 yrkande 4 i denna

del och 1992/93:Jo5 yrkandena1 och2,

13. beträffande transnationella företag

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo5 yrkande 3,

14. beträffande biståndspolitikens miljöaspekter

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo2 yrkandena 10--14

och16,

men. (v) -- delvis

15. beträffande 0,7-procentsmålet

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo4 yrkande 8 och

1992/93:Jo5 yrkande8,

16. beträffande avskrivning av u-ländernas skulder

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo2 yrkande 18,

men. (v) -- delvis

17. beträffande sambandet mellan militär verksamhet och

miljö

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo3 yrkande 3 och

1992/93:Jo5 yrkande4,

res. 2 (s)

18. beträffande transportpolitik

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo2 yrkande 1,

1992/93:Jo3 yrkande4 i denna del samt 1992/93:Jo4

yrkandena3, 4 och5,

19. beträffande handel och energi m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo2 yrkandena 2, 15

och17,

20. beträffande kommunernas m.fl. engagemang

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo5 yrkandena 10--12,

21. beträffande internationell uppföljning

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo2 yrkandena5, 6, 9

och19,

22. beträffande miljöskulden

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo2 yrkande 4,

23. beträffande perspektiv på Rioprocessen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo5 yrkandena 5

och7.

24. beträffande skrivelsen

att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Stockholm den 26 november 1992

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar

Virgin (m), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge

Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Dan Ericsson

i Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Ulla Pettersson (s),

Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Patrik Norinder (m),

Lennart Fremling (fp) och Björn Ericson(s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Kommission för långsiktigt hållbar utveckling (mom.3)

Margareta Winberg, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson,

Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Björn Ericson (allas)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har -- -- -- (= utskottet) -- -- -- efter Rio.

Regeringens skrivelse innehåller emellertid bara en uppräkning i

allmänna ordalag om vad man tänkt göra någon gång i framtiden.

Ingenting är konkret. I dagens läge brådskar det med att ta fram

ett konkret handlingsprogram för uppföljningen av

Riokonferensen. Regeringen bör därför omgående tillsätta en

kommission för hållbar utveckling med uppgift att identifiera de

politiska beslut som behövs för att skapa förutsättningar för

mer hållbara konsumtionsmönster. Kommissionen bör ges möjlighet

att arbeta konstruktivt och samarbeta med vetenskap, företagande

och folkrörelser. Vad utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motionen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande kommission för långsiktigt hållbar

utveckling

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo3 yrkande1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Sambandet mellan militär verksamhet och miljö (mom.17)

Margareta Winberg, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson,

Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Björn Ericson (allas)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.21

börjar med "Jordbruksutskottet delar" och slutar med "icke

påkallat" bort ha följande lydelse:

Jordbruksutskottet finner det i likhet med utrikesutskottet

beklagligt att Sveriges ansträngningar vid konferensen inte

rönte större framgångar när det gällde att vinna stöd för

FN-studien. Utskottet delar motionärernas uppfattning att de

insatser som regeringens företrädare gjorde vid konferensen inte

heller var särskilt kraftfulla. Mot den bakgrunden bör riksdagen

i ett särskilt uttalande begära att regeringen trots motgångarna

vid Riokonferensen fortsätter arbetet på att vinna

internationellt stöd för studiens förslag. Vad utskottet anfört

bör riksdagen med anledning av motionerna Jo3 yrkande3 och Jo5

yrkande4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande

lydelse:

17. beträffande sambandet mellan militär verksamhet och

miljö

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo3

yrkande3 och 1992/93:Jo5 yrkande4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Jan Jennehag (v) anför:

Enligt min mening borde utskottets yttrande utmynna i ett

antal klara ställningstaganden för uppföljningen av

Riokonferensen på en rad områden. Regeringen skulle på så sätt

få en anvisning om det fortsatta arbetet. Om så inte sker

föreligger uppenbar risk för att uppföljningen kommer att

inskränka sig till konstateranden att vi i dagens läge tyvärr

inte har råd att vidta någon av alla de åtgärder som krävs för

att Sverige, inom landet lika väl som på det internationella

planet, skall leva upp till Riokonferensens utmaningar.

Utskottet bör därför föreslå att regeringen upprättar en

prioritetsordning över de målsättningar som diskuteras i

Agenda21. Jag biträder den mening som framförs i motion Jo5

att minskningen av koldioxidutsläppen bör ha högsta prioritet

(Hemställan mom.2).

En kommission för långsiktigt hållbar utveckling bör

tillsättas för uppföljningen av Riokonferensen. Jag ansluter mig

således till reservation1.

Klimatkonventionen bygger på att världssamhällets utsläpp av

koldioxid kan bringas ned. Som anförs i motion Jo2 bör den

svenska koldioxidskatten marknadsföras mer aktivt

internationellt. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande om

detta (Hemställan mom.7).

Arbetet på implementering av konventionen om biologisk

mångfald bör aktiveras. Riksdagen bör kräva av regeringen att

den verkligen lägger fram den aviserade propositionen om

godkännande av konventionen under våren 1993 och samtidigt

presenterar en landplan eller strategi för bevarande av den

biologiska mångfalden (Hemställan mom.9).

I motion Jo2 framläggs en rad yrkanden om biståndspolitiken.

Som framhålls i Bertil Måbrinks särskilda yttrande till

utrikesutskottets yttrande (UU2y) betydde Riokonferensen

inledningen på ett globalt samarbete för en hållbar utveckling.

I-länderna har ett stort ansvar för att bistå u-länderna vid

genomförandet. Hela vårt samarbete med u-länderna måste präglas

av ansvaret för den globala miljön. Det femte biståndsmålet

-- miljömålet -- skall vägleda hela den svenska

biståndspolitiken, inte enbart SIDA:s verksamhet. Särskilt

viktigt är att Sverige driver detta i Världsbanken.

Om u-länderna, särskilt de minst utvecklade länderna, skall ha

någon möjlighet att genomföra Agenda21, måste de få omfattande

nya och additionella finansiella resurser. De länder som redan

har uppnått biståndsmålet 0,7% av BNP skall, som det heter i

Agenda21, uppmuntras att "bidra till de gemensamma

ansträngningarna för att tillskjuta de betydande extraresurser

som måste mobiliseras".

För Sverige som har uppnått 0,7-procentsmålet, betyder detta

att miljöbistånd för genomförandet av Agenda21 skall

finansieras utöver biståndsramarna. Dessutom bör Sverige i det

fortsatta UNCED-arbetet verka för additionell finansiering

utifrån de förslag som framkommit, exempelvis en global

miljöskatt, avgifter på olja och kol, skatt på vapenhandel.

Riksdagen bör således bifalla motionen i de delar som rör

biståndspolitiken (Hemställan mom.14 och16).

Riksdagen bör även ansluta sig till reservation2 om

sambandet mellan militär verksamhet och miljö (Hemställan

mom.17).

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom.2, 7, 9, 14 och16 borde ha hemställt:

2. beträffande redovisning av regeringens prioriteringar

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo5 yrkande9

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

7. beträffande tidsram enligt klimatkonventionen

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo2

yrkande7 och 1992/93:Jo5 yrkande6 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

9. beträffande strategi för bevarande av den biologiska

mångfalden

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo2

yrkande3 och 1992/93:Jo4 yrkande6 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

14. beträffande biståndspolitikens miljöaspekter

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo2 yrkandena

10--14 och16 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

16. beträffande avskrivning av u-ländernas skulder

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo2 yrkande18

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

Utrikesutskottets yttrande

1992/93:UU2y

Bilaga

Regeringens skrivelse 1992/93:13 om FN:s konferens om miljö

och utveckling år 1992 -- UNCED

Till jordbruksutskottet

Sammanfattning

I yttrandet behandlas regeringens skrivelse 1992/93:13 om FN:s

konferens om miljö och utveckling år 1992 -- UNCED samt ett

antal motioner väckta med anledning av nämnda skrivelse.

Bakgrund

Regeringen har med skrivelse 1992/93:13 lämnat riksdagen en

redogörelse för FN:s konferens om miljö och utveckling, UNCED,

som ägde rum i Rio de Janeiro den 3--14 juni 1992. Konferensen

behandlade globala miljö- och utvecklingsfrågor av stor

betydelse för mänsklighetens fortlevnad. Konferensen var i vissa

hänseenden en uppföljning av Stockholmskonferensen år 1972.

Jordbruksutskottet har med remiss 1992-11-03 berett

utrikesutskottet tillfälle att avge yttrande över skrivelsen

samt över motioner väckta med anledning av nämnda skrivelse.

Utrikesutskottet begränsar sitt yttrande till skrivelsen och de

motionsyrkanden som rör miljöfrågorna i biståndet, FN:s

biståndsmål, u-ländernas skuldbörda samt frågan om militära

resursers användande för miljöändamål.

Motionerna

I yttrandet behandlar utrikesutskottet följande motioner:

1992/93:Jo2 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöhänsyn i alla biståndsorgans och

Exportkreditnämndens verksamhet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samarbete mellan SIDA och

Naturvårdsverket,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om insatser från biståndsmyndigheterna för

att stimulera framväxt av miljöanpassade transportsystem,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen på energibiståndet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökat bistånd till kvinnliga jordbrukare,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om folkrörelserepresentation, särskilt från

u-länderna, i GEF, Världsbanksgruppen, IMF, GATT och UNCTAD,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avskrivning av u-ländernas skulder

alternativt utbyte av skulder mot miljöinsatser.

1992/93:Jo3 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande FN-studien om militären och

miljön avseende nationella och internationella åtgärder.

1992/93:Jo4 av Kenneth Lantz och Lars Svensk (kds) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

behovet av att i olika internationella fora verka för att

u-ländernas ekonomiska situation kan förbättras genom att

påverka andra stater att leva upp till 0,7-procentsmålet.

1992/93:Jo5 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett fortsatt aktivt engagemang i arbetet

för omställning av militära resurser till miljöskydd,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett fortsatt aktivt arbete för

att förverkliga 0,7-procentsmålet.

Utskottet

Utskottet konstaterar att Riokonferensen i många avseenden var

en stor framgång. Den innebar ett viktigt steg för att

nationellt och internationellt lösa världens miljö- och

utvecklingsproblem. De länder som deltog i konferensen har genom

Riodeklarationen åtagit sig att långsiktigt sträva mot en

hållbar utveckling. Därmed har världssamfundet för första gången

bekräftat att utveckling, som äger rum inom ramen för

ekosystemens bärighet, utgör en långsiktig mellanstatlig

målsättning.

Utskottet konstaterar vidare att Sverige på olika sätt var

pådrivande i det förhandlingsarbete som ägde rum inom den

förberedande kommittén för Riokonferensen. I många viktiga

frågor presenterade Sverige ensamt, eller tillsammans med övriga

nordiska länder, förslag och initiativ. Det gäller bl.a. inom

områden som finansiering av föreslagna åtgärder på miljöområdet,

utvecklingen av det institutionella samarbetet, innehållet i

Riodeklarationen, frågan om biologisk mångfald samt särskilda

avsnitt om förhållandet mellan militära aktiviteter och miljön i

handlingsprogrammet Agenda 21.

Utskottet konstaterar att de svenska förhandlingsmålen inför

Riokonferensen, bl.a. att denna skulle resultera i konkreta

åtaganden av och rekommendationer till regeringar och

internationella organisationer, blivit väl tillgodosedda,

särskilt genom beslutet om Agenda 21. Riodeklarationen kan

enligt utskottets bedömning väntas få stor betydelse i det

fortsatta internationella samarbetet på miljö- och

utvecklingsområdet. Det får vidare anses som en framgång att

konventionerna om klimat och biologisk mångfald kunde

undertecknas i Rio och av en överväldigande majoritet av

världens länder.

Samtidigt konstaterar utskottet med beklagande att de länder

som samlades i Rio inte lyckades komma överens i vissa

avseenden. Konventionen om biologisk mångfald, som i huvudsak

uppfyller de svenska förhandlingsmålen, undertecknades t.ex.

inte av Förenta staterna. Den av Sverige aktivt drivna frågan om

militära aktiviteter och miljöansvar fick i Rio inte den

genomslagskraft som motsvarar det svenska engagemanget.

Klimatkonventionen borde enligt svensk uppfattning ha varit mer

preciserad i fråga om bl.a. tidsgränser. Också texterna i Agenda

21 angående energirelaterade frågor kunde ha varit mer

kraftfulla och tydliga.

Sverige, liksom de andra deltagarna i UNCED, står nu inför

uppgiften att nationellt och internationellt följa upp de

åtaganden som gjordes i Rio. Utskottet konstaterar att

regeringens skrivelse, inbegripet översättningen av den

omfattande Agenda 21, på ett föredömligt sätt ger uttryck för

regeringens ambition att inleda en bred diskussion om och analys

av hur Riobesluten skall förverkligas i Sverige och hur det

internationella uppföljningsarbetet skall fortlöpa. Detta måste

vara ett högprioriterat mål i den långsiktiga processen mot en

globalt sett miljömässigt hållbar utveckling. Samtidigt utgår

utskottet från att regeringen i det internationella arbetet

fortsätter att aktivt driva de förhandlingsmål som inte helt kom

att tillgodoses i Riokonferensens slutdokument.

Vänsterpartiets motion Jo2, yrkandena 10--14 och 16, behandlar

frågan om hur miljöhänsynen på olika sätt skall stärkas inom det

svenska biståndet. Utrikesutskottet vill i detta sammanhang

anföra följande.

Genom det s.k. femte biståndsmålet, miljömålet, har

miljöaspekterna sedan flera år integrerats i den svenska

biståndsverksamheten. En svensk utgångspunkt vid förhandlingarna

inför Riokonferensen har varit att också dessa skulle präglas av

ett integrerat synsätt, dvs. ett synsätt där man inte ser miljön

som en enskild sektor, oberoende av utvecklingen i övrigt. Det

är utskottets uppfattning att en förståelse av sambanden mellan

miljö och utveckling utgör en viktig förutsättning för såväl

förståelsen av behovet av bistånd som för att biståndet --

liksom u-ländernas utvecklingspolitik -- ges en utformning som

medverkar till att långsiktigt lösa utvecklingsproblemen. UNCED

lyckades enligt utskottets uppfattning slå fast de nära

sambanden mellan miljö och utveckling. De svenska

biståndsorganens verksamhet har därmed, enligt utskottets

mening, fått starkt stöd i de slutsatser som drogs i Rio.

SIDA har på regeringens uppdrag redovisat sin pågående och

planerade uppföljning av UNCED. I denna redovisning noteras

bl.a., att alla programområdena inom Agenda 21 har relevans för

u-länderna, men att en del är av större betydelse för SIDA:s

biståndsverksamhet än andra. I redovisningen betonas behovet av

långsiktighet och landkännedom. SIDA framhåller nödvändigheten

av en fortsatt betoning av miljöaspekterna i programmen för de

svenska programländerna. Ett av SIDA:s analysinstrument, de s.k.

miljöprofilerna, kan här spela en betydelsefull roll.

SIDA redovisar vidare hur integreringstanken på olika sätt

avses hållas i fokus i det kommande verksamhetsplaneringen,

bl.a. inom infrastruktursektorn, när det gäller

jämställdhetsfrågorna och kvinnoinriktat bistånd och på områdena

vatten/sanitet och transporter. Mot bakgrund av Agenda 21:s

betoning på folkligt deltagande aviserar SIDA fortsatt

engagemang på sådana områden inom vilka den folkliga

förankringen sedan länge varit en ledstjärna, t.ex.

undervisningssektorn, liksom på bl.a. naturresursområdet. SIDA

framhåller att etablerandet av ett allmänt miljömedvetande är en

förutsättning för att miljöproblemen skall kunna lösas på sikt.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att SIDA avser

fördjupa arbetet med att göra miljökonsekvensbedömningar av i

princip alla insatser.

Utskottet delar vissa av motionärernas synpunkter beträffande

t.ex. behovet av uppföljning av Agenda 21 och betydelsen av att

miljöhänsyn tas i alla typer av biståndsprojekt. Utskottet anser

att SIDA:s aviserade fortsatta arbete med miljö- och

utvecklingsfrågorna ligger väl i linje med vad motionärerna

anför i dessa avseenden. Utskottet utgår från att även de andra

statliga biståndsorganen i sin verksamhet kommer att följa upp

UNCED-besluten och på lämpligt sätt redovisa detta arbete.

Med det anförda anser utrikesutskottet att de nu aktuella

yrkandena i motion Jo2 (v) bör besvaras.

I motion Jo4 (kds), yrkande 8, samt i motion Jo5 (-), yrkande

8, föreslås att regeringen skall verka för att FN:s biståndsmål

om 0,7 % av BNI uppfylls. I bl.a. motion Jo2 (v) uttrycks oro

för att Sverige skulle ha svårare för att verka för ett

uppfyllande av FN-målet som en följd av den tillfälliga

nedskärningen av den svenska biståndsvolymen i enlighet med

regeringens proposition 1992/93:50.

Utskottet konstaterar att Sverige sedan länge uppfyller FN:s

biståndsmål om 0,7 % av BNI. I tidigare betänkanden (bl.a.

1991/92:UU15) har utskottet framhållit, att Sverige bör verka

för att också andra OECD-länder uppfyller detta mål. Vad

beträffar den svenska biståndsvolymen anges i utskottets

yttrande i anledning av regeringens föreslagna åtgärder för att

stabilisera den svenska ekonomin (1992/93:UU4y) bl.a. att en

återgång till den svenska 1-procentnivån, som också är en

internationellt betydelsefull symbolfråga, bör ske så snart det

akuta statsfinansiella läget tillåter.

Vad beträffar Riokonferensen och frågan om biståndet

konstaterar utskottet att Sverige agerat aktivt för att UNCED

skulle resultera i åtaganden från givarländerna att öka det

officiella biståndet till FN:s 0,7-procentmål. Denna målsättning

bekräftades i Rio, även om ett beslut om tidsplaner inte kunde

fattas.

Resursfrågan blev inte desto mindre central i Rio. I Agenda 21

görs en grov uppskattning av kapitalbehovet för att genomföra de

åtgärder som föreslås i dokumentet: U-länderna skulle behöva

satsa sammanlagt över 600 miljoner USD per år under 1993--2000.

Av denna summa skulle ca 125 miljarder USD per år behövas i form

av bistånd. Den senare summan är mer än dubbelt så stor som den

som i dag totalt ges i bistånd till u-länderna. Behovet av ökade

resurser allmänt till miljö och utveckling, liksom behovet av

ökat bistånd för dessa ändamål, slogs således tydligt fast av

UNCED. Utskottet konstaterar att SIDA, efter samråd med

Utrikesdepartementet, påbörjat en genomgång av internationella

konventioner på miljöområdet för att få en bättre bild av vilka

åtaganden Sverige har inom ramen för dessa när det gäller

resursöverföringar till u-länderna. Utskottet utgår från att

regeringen också i andra avseenden fortsätter det aktiva arbetet

för att förverkliga de målsättningar som bekräftades av

världssamfundet i Rio, inbegripet 0,7-procentmålet.

Därmed anser utskottet att yrkande 8 i motion Jo4 (kds) samt

yrkande 8 i motion Jo5 (-) bör besvaras.

I Vänsterpartiets motion Jo2, yrkande 18, föreslås en

avskrivning av u-ländernas skulder, alternativt ett utbyte av

skulder mot miljöinsatser.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat frågan

om u-ländernas skuldsituation, senast i utskottets betänkande

1991/92:UU15 om det internationella utvecklingssamarbetet. Däri

underströks bl.a. vikten av att Sverige även fortsättningsvis

strävar efter samlade och långsiktiga åtgärder på skuldområdet.

Vidare framhölls att de mest skuldsatta u-länderna, enligt

utskottets uppfattning bör uppmuntras att föra en målmedveten

strukturanpassningspolitik inriktad på långsiktig tillväxt, med

utgångspunkt från resp. lands speciella ekonomiska och sociala

förutsättningar och problem. För de allra fattigaste och mest

skuldtyngda länderna är det nödvändigt också med ytterligare

insatser. Utskottet har tidigare konstaterat att i-länderna även

har ett särskilt ansvar för att driva en ekonomisk politik som

kan åstadkomma en hög och uthållig tillväxt i ett globalt

perspektiv.

Riokonferensen erbjöd ett unikt tillfälle att diskutera

framtida behov av resursöverföringar från i- till u-länder.

Utskottet konstaterar att också skuldfrågorna getts ökad

uppmärksamhet i och med UNCED. Som framhålls i regeringens

skrivelse kommer formuleringarna om finansieringsfrågorna i

Agenda 21 att bidra till att göra resursöverföringarna till en

fortsatt central punkt i relationerna mellan i- och u-länder.

Mot denna bakgrund utgår utskottet från att regeringen, såväl

bilateralt som i internationella fora, fortsätter att aktivt

verka för att insatser i form av skuldlättnadsåtgärder görs för

de fattigaste länderna samt för att ytterligare skuldreduktioner

kan komma i fråga också för andra relevanta länder, t.ex. de som

är föremål för uppmärksamhet inom Parisklubben.

Därmed anser utskottet att yrkande 18 i motion Jo2 (v) bör

besvaras.

Motion Jo3 (s), yrkande 3, samt motion Jo5 (-), yrkande 4, tar

upp frågan om de militära resursernas användning för

miljöändamål samt den FN-studie som utarbetats i ämnet.

Som nämns i regeringens skrivelse om UNCED har Sverige drivit

frågan om militära aktiviteter och miljön. Utskottet har

tidigare påpekat (i betänkande 1991/92:UU22 om internationella

miljöfrågor) att den FN-studie, som utarbetats under svenskt

ordförandeskap, borde kunna utgöra en grund för överföring av

diverse militära resurser till miljöområdet. Det svenska aktiva

förberedelsearbetet inför UNCED syftade till att rikta ökad

uppmärksamhet på möjligheterna att använda militär teknik och

militära kunskaper för miljöändamål samt på vikten av strikta

miljönormer för militära aktiviteter i fredstid. Tyvärr får

konstateras att detta arbete inte rönte större framgångar.

Resultat nåddes dock bl.a. i Riodeklarationens principer 24 och

25 samt i Agenda 21 i avsnitten om miljöfarligt avfall resp. om

finansiering. Utskottet utgår från att regeringen, trots dessa

motgångar, fortsatt driver dessa frågor på sätt som den finner

ändamålsenliga.

Därmed anser utskottet att yrkande 3 i Jo3 (s) samt yrkande 4

i Jo5 (-) bör besvaras.

Stockholm den 24 november 1992

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre

Schori (s), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström (s), Pär

Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T

Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Karl-Göran Biörsmark

(fp), Kristina Svensson (s), Göran Lennmarker (m), Lena Boström

(s), Richard Ulfvengren (nyd) och Alf Eriksson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bertil Måbrink anför:

Riokonferensen betydde inledningen på ett globalt samarbete

för en hållbar utveckling. I-länderna har ett stort ansvar för

att bistå u-länderna vid genomförandet. Hela vårt samarbete med

u-länderna måste präglas av ansvaret för den globala miljön. Det

femte biståndsmålet -- miljömålet -- skall vägleda hela den

svenska biståndspolitiken, inte enbart SIDA:s verksamhet.

Särskilt viktigt är att Sverige driver detta i Världsbanken.

Om u-länderna, särskilt de minst utvecklade länderna, skall ha

någon möjlighet att genomföra Agenda 21, måste de få omfattande

nya och additionella finansiella resurser. De länder som redan

har uppnått biståndsmålet 0,7 % av BNP skall, som det heter i

Agenda 21, uppmuntras att "bidra till de gemensamma

ansträngningarna för att tillskjuta de betydande extraresurser

som måste mobiliseras".

För Sverige, som har uppnått 0,7-procentsmålet, betyder detta

att miljöbistånd för genomförandet av Agenda 21 skall

finansieras utöver biståndsramarna. Dessutom bör Sverige i det

fortsatta UNCED-arbetet verka för additionell finansiering

utifrån de förslag som framkommit, exempelvis en global

miljöskatt, avgifter på olja och kol, skatt på vapenhandel.

Mot bakgrund av det anförda yrkar jag bifall till motion

1992/93:Jo2.