Bet. 1992/93:JoU9

Jordbruksutskottets betänkande

1992/93:JOU09

Vissa jordbrukspolitiska frågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

JoU9

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande en proposition med

förslag om bl.a. sänkning av det kompensationsbelopp till

jordbruket som anvisas i form av direktbidrag m.m. och som i

huvudsak utgör kompensation för kostnadsökningar. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag om besparingar på detta område

med sammanlagt ca 800 miljoner kronor och föreslår att riksdagen

på tilläggsbudget anvisar 1,6 miljarder kronor för innevarande

budgetår. Beloppet skall som under tidigare år disponeras i

huvudsak för direktbidrag till växtodlingen och som djurbidrag.

I propositionen redovisas i övrigt bl.a. vissa överväganden om

jordbrukets EG-anpassning, sänkt gränsskydd på fodermedel och

avskaffande av prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och

bekämpningsmedel. Utskottet har ingen erinran mot dessa

överväganden.

Motioner om direktbidragen, om införande av arealstöd m.m.

och om bibehållande av prisregleringsavgifterna i form av

miljöavgifter avstyrks.

Till betänkandet har fogats två reservationer (s), två

särskilda yttranden (s, kds) och en meningsyttring (v).

Propositionen

Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition

1992/93:130

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om en

sänkning av kompensationsbeloppet till jordbruket,

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

utbetalning av direktbidrag till jordbruket för budgetåret

1992/93,

3. att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.

på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 1600000000 kr.

Vidare har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av

vad i propositionen anförts om åtgärder för att påbörja en

anpassning av svenskt jordbruk till de förhållanden som råder

inom EG.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att medel skall anvisas för 1992 års

direktbidrag till jordbruket. Utöver de besparingar på detta

belopp som aviserades i 1992 års budgetproposition föreslås nu

ytterligare besparingar. Sammanlagt kommer därmed direktbidragen

att uppgå till 1600 miljoner kronor för budgetåret 1992/93.

Det innebär en total besparing på drygt 800 miljoner kronor i

förhållande till det ursprungliga kompensationsbeloppet som

lades fast i 1990 års livsmedelspolitiska beslut.

I propositionen aviseras också åtgärder för att påbörja en

anpassning av den svenska livsmedelssektorn till de förhållanden

som råder inom EG.

Motionerna

1992/93:Jo6 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1992/93:130.

1992/93:Jo7 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1992/93:130,

2. att riksdagen beslutar att till Omställningsåtgärder i

jordbruket m.m. på tilläggsbudget för statsbudgeten för

budgetåret 1992/93 skall anvisas ett förslagsanslag på

1303500000 kr,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omvandling av prisregleringsavgiften till

miljöavgift.

1992/93:Jo8 av Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna att den noga bör följa

utvecklingen när det gäller MOVIUM för att säkerställa att den

forskning som där bedrivs inte äventyras.

1992/93:Jo9 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder med anledning av att

prisregleringsavgiften på handelsgödsel avskaffas,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

miljöavgift som ersättning för prisregleringsavgiften.

1992/93:Jo10 av Harry Staaf och Ulf Björklund (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införandet av arealstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en förändring och omläggning av

miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel och att

dessa avgifter i sin helhet skall gå tillbaka till jordbruket

genom arealstödet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om marknadsföringsstöd för och

exportfinansiering av jordbruksprodukter.

1992/93:Jo11 av Karin Wegestål och Birthe Sörestedt (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sambandet mellan prisregleringsavgiften

och MOVIUM:s fortsatta möjligheter att utveckla forskning,

rådgivning och information om tätorternas miljö.

Uppvaktning

Utskottet har uppvaktats av företrädare för Föreningen

Sveriges spannmålsodlare och Stiftelsen Lantbrukarnas

skördeskadeskydd.

Utskottet

Inledning

I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 10) gjordes

bedömningen att en överenskommelse inom ramen för pågående

GATT-förhandlingar (Uruguayrundan) var nära förestående. Ett

ställningstagande till jordbrukets kompensationsbelopp och de

s.k. direktbidragen för budgetåret 1992/93 skulle därför anstå

till dess förhandlingarna var avslutade. I budgetpropositionen

aviserades i detta sammanhang en besparing budgetåret 1992/93

med 175 miljoner kronor på direktbidragen. Dessa uttalanden

föranledde inga kommentarer i samband med riksdagsbehandlingen.

I den nu aktuella propositionen anförs att även om

GATT-förhandlingarna skulle bli klara snart kan inte resultatet

av dem verkställas under innevarande budgetår, varför

jordbruksministern nu vill ta upp frågan om direktbidrag för

budgetåret 1992/93.

Vidare görs i propositionen under rubriken Allmänna

utgångspunkter en redogörelse av vissa frågor rörande

anpassningen av svenskt jordbruk till förhållandena inom EG.

Förberedelserna för ett svenskt medlemskap i EG är för

närvarande en av de viktigaste frågorna på jordbruksområdet.

Regeringens målsättning är att Sverige skall bli medlem fr.o.m.

den 1 januari 1995. Integration i den gemensamma

jordbrukspolitiken blir ett av huvudelementen vid Sveriges

inträde som medlem i EG.

Den särskilda omställningskommission som fått regeringens

uppdrag att förbereda en avstämning av 1990 års

livsmedelspolitiska beslut har nyligen avgivit ett delbetänkande

som i första hand behandlar vegetabilieproduktionens villkor

fram till ett EG-medlemskap (SOU 1992:87). Enligt

jordbruksministern skulle det vara en fördel om villkoren för

såväl vegetabilie- som animalieproduktionen kunde klargöras i

ett sammanhang. Omställningskommissionen förväntas enligt

propositionen inom kort också redovisa förslag rörande

animalieproduktionen. Därmed blir det möjligt att på ett samlat

sätt ta ställning till hela livsmedelspolitiken vid ett och

samma tillfälle. Jordbruksministern har för avsikt att i samband

med 1993 års budgetproposition återkomma med förslag rörande

grunderna för en successiv anpassning av livsmedelspolitiken där

bl.a. frågan om villkoren för vegetabilie- och

animalieproduktionens anpassning kommer att behandlas. I det

sammanhanget kommer också att tas upp frågan om storleken på

direktbidrag för budgetåret 1993/94 och därmed också utrymmet

för en anpassning till EG:s system med arealbidrag och därtill

hörande trädesvillkor. Med hänsyn till vikten av en tidigt

påbörjad anpassning är det dock nödvändigt att redan nu börja

vidta olika åtgärder för att sänka produktionskostnaderna.

Motionerna

I motion Jo6 av Sten Söderberg (-) yrkas avslag på

propositionen. Av motiveringen synes framgå att motionären är

kritisk till bl.a. den föreslagna sänkningen av direktbidragen

till jordbruket. Motionen innehåller emellertid inga yrkanden

utöver avslagsyrkandet.

Även i motion Jo7 av Margareta Winberg m.fl. (s) yrkas avslag

på propositionen, i huvudsak med motiveringen att propositionen

är alltför bristfällig för att läggas till grund för ett

riksdagsbeslut. Detta avslagsyrkande behandlas i ett senare

avsnitt i samband med motionärernas yrkande avseende

direktbidrag m.m.

I motion Jo10 av Harry Staaf och Ulf Björklund (kds) yrkandena

1 och 3 tas upp några mer långsiktiga frågor om jordbrukets

utveckling och betydelse för landsbygden och för den globala

livsmedelsförsörjningen. Vidare framhålls att det med en

samordnad marknadsföring av livsmedelsprodukter på

Europamarknaden bör finnas förutsättningar att avsätta produkter

till den del av marknaden som efterfrågar livsmedel som odlats

med minimala insatser av bekämpningsmedel och konstgödsel. Med

den samverkan som skett mellan staten och jordbruket är det

naturligt att staten fullföljer samarbetet och medverkar till

att svenska livsmedel etableras på Europamarknaden.

På grund av Sveriges ansökan om medlemskap i EG är det rimligt

att söka uppnå likformighet på exportområdet, särskilt med tanke

på jordbruksproduktionens årsmåns- och säsongvariationer. Det

framhålls att EG tillämpar ett system med exportsubventioner.

Utskottets överväganden

Utskottet vill inledningsvis framhålla att ett bifall till

avslagsyrkandet i motion Jo6 bl.a. skulle innebära att riksdagen

avslår det av regeringen föreslagna direktbidraget till

jordbruket om 1,6 miljarder kronor för innevarande budgetår. Ett

sådant beslut skulle få allvarliga konsekvenser för

jordbruksnäringen. Motionen avstyrks.

I anslutning till motion Jo10 vill utskottet anföra följande.

Som framgår av redovisningen ovan kommer riksdagen att inom kort

få ta ställning till mer övergripande frågor om jordbrukets och

livsmedelspolitikens anpassning med anledning av ett svenskt

medlemskap i EG. Häri ingår t.ex. både frågor om arealstöd och

möjligheterna att på ett framgångsrikt sätt marknadsföra

svensktillverkade livsmedelsprodukter i Europa. I propositionen

anförs härvidlag att Sverige vill behålla den höga ambitionsnivå

som vi har på bl.a. miljö- och djurskydds-/djurhälsoområdet. I

anslutning härtill vill utskottet erinra om att utskottet i

olika sammanhang understrukit betydelsen av att en ökad

frihandel inte leder till att de svenska kraven på djurskydd

eller hälso- och miljökraven eftersätts. Vid en realistisk

bedömning av dessa frågor kan man dock inte bortse från den

motsättning som finns mellan å ena sidan kraven på en anpassning

mot lägre kostnadsnivåer och jämlika konkurrensvillkor och å

andra sidan en bibehållen hög ambitionsnivå i den svenska

livsmedelsproduktionen från miljö- och djurskyddssynpunkt m.m.

Som anförs i motionen finns det sannolikt en marknad i Europa

för livsmedel som producerats med höga etiska krav och miljökrav

m.m. Underlagen för att bedöma utbuds- och

efterfrågestrukturen på denna marknad måste dock alltjämt

betraktas som osäkra. I samband med en studieresa i september

1992 till tre EG-länder delgavs utskottet vissa bedömningar,

enligt vilka marknaden för dessa produkter beräknades till några

procent av den totala livsmedelsmarknaden. I

Omställningskommissionens betänkande om åtgärder för att

förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri för EG (SOU

1992:87 s. 111) anförs att ekologiskt producerade livsmedel

bedöms kunna uppnå marknadsandelar om ca 5% om

säsongvariationerna i produktionen kan bemästras så att en säker

och stabil marknad kan upprätthållas året om. Utskottet anser

det angeläget att regeringen noga beaktar dessa frågor och att

det fortsatta arbetet med anpassningsåtgärderna inriktas på att

åstadkomma en konsekvent och realistisk politik på detta område.

Vad beträffar frågor om arealstöd m.m. kan tilläggas att

Omställningskommissionen i nyssnämnda betänkande bl.a. lagt

förslag om ett arealbidrag till vegetabilieproduktionen (SOU

1992:87 s. 73).

Utskottet anser sig inte böra föregripa resultatet av

kommissionens arbete och föreslår att motion Jo10 yrkandena 1

och 3, med de uttalanden som gjorts ovan, lämnas utan någon

vidare åtgärd från riksdagens sida.

Sänkt gränsskydd på fodermedel

Som ett första steg i den nödvändiga kostnadsanpassningen,

till den del den faller på staten, avser jordbruksministern att

inom kort föreslå regeringen att fr.o.m. den 1 januari 1993

sänka införselavgiften på proteinfodermedel med 30 %. EG har

inget gränsskydd för dessa typer av fodermedel och de svenska

foderkostnaderna ligger därför avsevärt över foderkostnadsnivån

inom EG. En sänkning av gränsskyddet och därmed den svenska

prisnivån är ett viktigt steg i anpassningen till villkoren som

gäller inom EG. Animalieproducenterna kan därmed sänka sina

kostnader, vilket i sin tur ger utrymme för en sänkt stödnivå

inom denna sektor.

Effekterna av en gränsskyddssänkning på proteinfodermedel är

en ökad användning av dessa fodermedel inom animalieproduktionen

på bekostnad av framför allt spannmålen. Undanträngningen av

spannmål är dock beroende av spannmålspriset. Även användningen

av andra inhemska fodermedel, som t.ex. foder från raps, kommer

att påverkas. Jordbruksministern har för avsikt att återkomma

också till denna fråga i samband med budgetpropositionen när

Omställningskommissionens andra delbetänkande föreligger.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i

propositionen i denna del.

Avskaffad prisregleringsavgift på handelsgödsel och

bekämpningsmedel

Propositionen

Den s.k. prisregleringsavgiften på handelsgödsel och

bekämpningsmedel, vars syfte är att bidra till finansieringen av

överskottsexporten av spannmål, har ingen direkt motsvarighet i

EG. Avgiftens storlek och därmed jordbrukets kostnader för denna

uppgår till ca 400 miljoner kronor per år. I enlighet med vad

Omställningskommissionen har föreslagit bör, som ett led i

anpassningen till de förhållanden som gäller inom EG,

kostnadsnivån inom Sverige reduceras genom att

prisregleringsavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel

avskaffas. Kommissionen har föreslagit att detta bör ske från

den 1 juli 1993.

Den till följd av torkan mycket låga skörden år 1992 innebär

att exportkostnaderna för överskott i det närmaste uteblir för

denna skörd budgetåret 1992/93. Därmed är finansieringsbehovet

inte längre lika stort som tidigare och grunden för att belasta

jordbruket med denna kostnad bortfaller. Prisregleringsavgiften

kan därför avskaffas redan fr.o.m. den 1 januari 1993.

Jordbruksministern har för avsikt att inom kort återkomma till

regeringen med förslag i denna fråga.

Ytterligare åtgärder för att anpassa växtodlingen är

nödvändiga, och jordbruksministern avser att återkomma med

förslag till anpassningsåtgärder i samband med att ställning tas

till en anpassning av både animalie- och

vegetabilieproduktionen.

Åtgärderna kommer att innebära att förutsättningarna för en

extensifiering inom vegetabilieodlingen ökar. Intensiteten i

vegetabilieodlingen påverkas främst av relationerna mellan

priserna på produkter och produktionsmedel.

Sänkningen av inlösenpriset från 139 öre i 1989 års priser

till 90 öre år 1993, som gällande beslut innebär, utgör ett

mycket starkt incitament för en extensifiering av odlingen.

Förändringen innebär en mycket kraftig sänkning av det reala

inlösenpriset på spannmål mellan åren 1989 och 1993. Sänkningen

av priserna på handelsgödsel och bekämpningsmedel till följd av

ett borttagande av prisregleringsavgifterna är relativt sett

väsentligt lägre.

Motionerna

I motion Jo7 av Margareta Winberg m.fl. (s) anförs kritik mot

propositionen som sådan och mot att regeringen nu lägger endast

ett konkret förslag, medan övriga frågor skjuts på framtiden.

Detta innebär svårigheter både för jordbrukarna och för

politikerna. Möjligheterna till överblick och helhetssyn över

jordbrukspolitiken försvåras. På grund av lantbrukets akuta

ekonomiska situation bör likväl, enligt motionen, frågan om

direktbidrag till jordbruket realbehandlas.

När det gäller prisregleringsavgifterna anförs i motionen att

det även här saknas en redovisning av konsekvenserna av att

avgifterna avskaffas. Till detta kommer att 30--40 % av det

handelsgödsel och bekämpningsmedel som skall användas under år

1993 redan har köpts in. Från rättvisesynpunkt är det därför

olämpligt att avskaffa avgifterna från den 1 januari 1993. För

att lika villkor skall gälla för alla bör en sådan förändring

ske inför en ny odlingssäsong.

Ett avgörande skäl att behålla prisregleringsavgifterna på

handelsgödsel och bekämpningsmedel är miljöskälet. Hänsynen till

såväl människors hälsa som miljön kräver att

kemikalieanvändningen inom jordbruket minskas så långt möjligt.

I det arbetet är ekonomiska styrmedel, t.ex. avgifter, det mest

verksamma medlet. Motionärerna anser att

prisregleringsavgifterna nu bör omvandlas till en miljöavgift.

Ett sådant förslag står dessutom i samklang med de beslut om en

hållbar utveckling som Sverige antagit bl.a. i Riodeklarationen.

Vidare påpekas att en viss del av avgiftsmedlen används för att

bygga upp samhällelig verksamhet som syftar till en bättre

miljö. Om avgifterna avskaffas är risken uppenbar att t.ex. det

gränsöverskridande arbete som pågår inom MOVIUM med forskning,

rådgivning och information om tätorternas yttre miljö måste

avbrytas. Detta har uppmärksammats av jordbruksutskottet som

förutsatt att regeringen skulle överväga nya former för

verksamheter som helt eller delvis finansieras med

internavgifter (1991/92:JoU15). Motionen utmynnar i ett yrkande,

yrkande 3, om tillkännagivande av vad i motionen anförts om

omvandling av prisregleringsavgifterna till miljöavgift.

Verksamheten vid MOVIUM berörs även i motionerna Jo8 av Lars

Svensk (kds) och Jo9 av Björn Ericson m.fl. (s). Enligt den

första motionen bör regeringen noga följa utvecklingen när det

gäller MOVIUM för att säkerställa att den forskning som där

bedrivs inte äventyras. I den senare motionen anförs både

verksamheten vid MOVIUM och andra aktiviteter som exempel på

verksamheter som delfinansieras med medel från

prisregleringsavgifterna. Till verksamheter som är beroende av

dessa medel hör t.ex. -- förutom MOVIUM -- de som bedrivs vid

Trädgårdsodlingens elitplantstation i Balsgård samt vid Försöks-

och utvecklingsenheten för fritidsodling vid Sveriges

lantbruksuniversitet i Ultuna. Med stöd av restituerade

avgiftsmedel har t.ex. fritidsodlarnas organisationer förmått

bygga upp en verksamhet som börjar återspegla den stora

betydelse fritidsodlingen har för den breda allmänheten av

trädgårdsodlare och för samhället som helhet. I likhet med

motion Jo7 åberopar motionärerna även miljöskälet som skäl för

att behålla avgifterna och yrkar att prisregleringsavgifterna

omvandlas till miljöavgifter.

I motion Jo11 av Karin Wegestål och Birthe Sörestedt (s)

anförs liknande synpunkter på värdet av MOVIUM:s verksamhet.

Motionärerna varnar för att ett avskaffande av

prisregleringsavgifterna kan leda till en drastisk reducering av

forskningsresurserna inom området forskning, rådgivning och

information om tätorternas miljö m.m.

I motion Jo10 av Harry Staaf och Ulf Björklund (kds) påpekas

att ett borttagande av prisregleringsavgifterna ger ett visst

utrymme för höjning av miljöavgifterna. Med det gränsvärde vi

kommer att få för kadmium i handelsgödsel är det befogat med en

miljöavgift på kadmium. En förändring av miljöavgifterna borde

kunna accepteras av näringen under förutsättning att hela

miljöavgiften återgår till näringen i form av arealstöd. Ett

effektivt arealstöd bör ligga minst i nivå med

Omställningskommissionens förslag.

Utskottets överväganden

Inledningsvis vill utskottet nämna att regeringen enligt ett

pressmeddelande den 24 november 1992 beslutat att avskaffa

prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel

redan från den 2 december 1992 och inte den 1 januari 1993 som

aviseras i propositionen. Skälet till en tidigareläggning uppges

vara att handeln med dessa produkter i stort sett upphört sedan

det blev känt att avgifterna skulle avskaffas.

När det gäller prisregleringsavgifternas storlek och

utformning erinrar utskottet om att Omställningskommissionen

föreslagit att kostnadsnivån inom Sverige skall reduceras genom

att prisregleringsavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel

avskaffas. Prisregleringsavgifterna har ingen motsvarighet i EG.

De uppgår till totalt ca 400 miljoner kronor, vilket motsvarar

ca 100--300 kronor per ha beroende på gödslingsintensitet och

gröda. Som framgår av vad utskottet inledningsvis anfört är det

ett viktigt led i förberedelserna för ett medlemskap i EG att

kostnadsnivån i jordbruket så snabbt som möjligt anpassas till

EG:s kostnadsnivå. Utskottet delar därför jordbruksministerns

bedömning att avgifterna bör avskaffas och anser att detta kan

ske från den tidpunkt regeringen bestämt.

Vad beträffar miljöeffekterna av den aviserade förändringen

vill utskottet understryka att riksdagen beslutat om ett

åtgärdsprogram för att begränsa jordbrukets negativa effekter på

miljön (1987/88:JoU24, 1989/90:JoU25 och 1990/91:JoU30). I fråga

om användningen av handelsgödsel har riksdagen därvid angett som

målsättning att användningen skall minska med 20% räknat från

år 1986 till år 2000. Ett delmål om minskning med 10 % till år

1992 har enligt vad utskottet erfarit redan uppnåtts.

Beträffande användningen av bekämpningsmedel innebar

målsättningen att användningen skulle halveras till år 1990 och

därefter halveras ytterligare en gång till strax efter mitten av

1990-talet. I samband med 1991 års miljöpolitiska beslut

skärptes målsättningen, bl.a. såvitt avser kväveutlakningen från

jordbruket i vissa utsatta områden (1990/91:JoU30 s. 230 f.). I

en nyligen framlagd proposition om vissa lagändringar med

anledning av EES-avtalet (proposition 1992/93:119, JoU6)

föreslås att ett gränsvärde för kadmium i handelsgödsel införs

fr.o.m. den 1 januari 1993. De målsättningar som utskottet här

redovisat skall självfallet fortsätta att gälla utan hinder av

att prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och

bekämpningsmedel avskaffas. Vidare bör framhållas att

Jordbruksverket fått i uppdrag bl.a. att redovisa den nivå på

vilken en framtida miljöavgift bör ligga för att tillsammans med

andra åtgärder leda till att målen om minskat kväveläckage och

minskad användning av bekämpningsmedel uppnås. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna Jo7 yrkande 3, Jo9 yrkande 2 och

Jo10 yrkande 2.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna Jo7,

Jo8, Jo9 och Jo11 om samhällsnyttan av de verksamheter som

finansieras med medel från prisregleringsavgifterna. Enligt vad

utskottet erfarit har regeringen senast den 22 oktober 1992

beslutat om återföring av dessa avgifter med olika belopp till

bl.a. Stiftelsen Trädgårdsodlingens elitplantstation, Stiftelsen

Skogsbrukets forskningsfond, Statens råd för byggnadsforskning

och MOVIUM. Som anförs i motion Jo7 har utskottet tidigare sagt

sig utgå från att regeringen i samband med uppföljningen av den

livsmedelspolitiska reformen överväger nya former för

finansiering av de verksamheter som helt eller delvis

finansieras med internavgifter. Från Jordbruksdepartementet har

upplysts att man inom kort tillsätter en arbetsgrupp för dessa

frågor. Härigenom får syftet med motionerna Jo8, Jo9 yrkande 1

och Jo11 anses helt eller delvis tillgodosett.

Åtgärder för vidareföring av kostnadssänkningar

Enligt jordbruksministern är kostnadsnivån inom den svenska

livsmedelsindustrin för hög inom samtliga produktionssektorer.

Den sänkning av den svenska kostnadsnivån i jordbruket som nu

påbörjas måste också, mot bakgrund av den totalt sett högre

stödnivån i Sverige, följas av sänkningar i kostnadsnivån i

livsmedelskedjans övriga led. Så länge stödnivån i Sverige är

högre än den i EG måste också kostnadssänkningarna vidareföras

genom en sänkt stödnivå. En sådan sänkning kan åstadkommas såväl

genom en sänkning av direktbidragen som genom sänkta

referenspriser och därmed sänkt gränsskydd.

Fördelarna av en sänkt kostnadsnivå kommer således oss alla

till godo antingen som ett minskat behov av skattefinansiering

eller som sänkningar av konsumentpriserna. Vad gäller budgetåret

1993/94 återkommer jordbruksministern i samband med 1993 års

budgetproposition. För budgetåret 1992/93 föreslås att

vidareföringen av de kostnadssänkningar som berörts i det

föregående i sin helhet sker som en sänkning av direktbidragen

till primärledet (se nästföljande avsnitt).

I likhet med jordbruksministern anser utskottet det angeläget

att kostnadsnivån i jordbruket sänks. Det är viktigt att denna

sänkning slår igenom i livsmedelskedjans olika led och att

sänkningen kommer konsumenterna till godo genom lägre

konsumentpriser eller på annat sätt.

Direktbidrag till jordbruket

Propositionen

Riksdagen beslutade våren 1989 att 1 170 miljoner kronor

skulle tillföras jordbruket under regleringsåret 1989/90 som

kompensation för kostnadsökningar m.m. Till följd av en

överenskommelse i GATT i april 1989, som bl.a. innebar att

stödpriserna till jordbruket inte skulle höjas fram till dess

att förhandlingarna avslutats, beslutades att jordbrukets

ersättning i huvudsak skulle lämnas genom direktbidrag per djur

av olika slag eller per hektar av olika grödor i stället för

genom en gränsskyddshöjning. Som en del i 1990 års

livsmedelspolitiska beslut höjdes det totala

kompensationsbeloppet i form av direktbidrag till 2 443,4

miljoner kronor budgetåret 1990/91. Detta innebar att ca 10%

av jordbrukets bruttointäkter inte längre skulle komma från

konsumenterna utan från statsbudgeten. Hur ersättningen skulle

utgå efter detta budgetår skulle enligt riksdagens beslut

avgöras med hänsyn till resultatet av GATT-förhandlingarna.

För budgetåret 1991/92 beslutade riksdagen att 755 miljoner

kronor av direktbidragen skall disponeras för att amortera av

den rörliga kredit m.m. som ställts till Statens jordbruksnämnds

förfogande för att finansiera 1990 års spannmålsexport m.m.

Enligt riksdagens beslut skulle resterande bidrag för budgetåret

1991/92 utgå på i princip samma sätt som budgetåret 1990/91 och

utbetalas under år 1991, allt under förutsättning att

GATT-förhandlingarna inte motiverade förändringar i systemet. Då

GATT-förhandlingarna inte kunde avslutas föreslog regeringen i

proposition 1991/92:25 att resterande direktbidrag för

budgetåret 1991/92 skall anvisas och utbetalas i huvudsak i form

av djurbidrag. Regeringen föreslog därvid också att en besparing

skulle göras med 50 miljoner kronor. Riksdagen beslutade i

enlighet med regeringens förslag (1991/92:JoU7, rskr. 49). För

budgetåret 1991/92 uppgick således kompensationsbeloppet till

2393,5 miljoner kronor, varav 1 478 miljoner kronor betalades

ut som djurbidrag.

I 1992 års budgetproposition gjordes bedömningen att

GATT-förhandlingarna befann sig i ett slutskede. Vidare anfördes

att "ett ställningstagande till kompensationsbeloppet för

budgetåret 1992/93 får anstå till dess förhandlingarna i GATT är

avslutade. Överväganden bör då också göras med beaktande av att

anpassningen av svenskt jordbruk och svensk jordbrukspolitik

till EG inte får försvåras." Samtidigt anfördes att

direktbidragen som ett led i besparingsarbetet skulle reduceras

med 175 miljoner kronor för budgetåret 1992/93.

Mot bakgrund av det ekonomiska läget i landet och behovet av

att stärka statsbudgeten bör en ytterligare besparing göras på

direktbidragen till jordbruket utöver den som aviserades i 1992

års budgetproposition. Således bör bidragen för budgetåret

1992/93 reduceras med ytterligare 618,5 miljoner kronor.

Besparingen bör inte tillåtas slå igenom på konsumentpriserna.

Någon höjning av gränsskyddet bör därför inte genomföras. Därmed

måste det kompensationsbelopp till jordbruket som lades fast i

1990 års livsmedelspolitiska beslut sänkas med motsvarande

belopp.

För budgetåret 1992/93 kommer direktbidragen således att uppgå

till sammanlagt 1 600 miljoner kronor. Medlen bör få disponeras

på samma sätt som under tidigare år.

Till viss del kompenseras jordbruket genom de kostnadssänkande

åtgärder som berörts tidigare. Dessutom kommer även den

generella sänkningen av arbetsgivaravgiften som regeringen har

föreslagit att påverka jordbruket i en kostnadssänkande

riktning.

Det bör liksom tidigare år få ankomma på regeringen att

fastställa grunderna för och fördelningen av direktbidragen på

olika produktionsgrenar. Jordbruksministern nämner emellertid i

detta sammanhang att han har för avsikt att av anvisat belopp

föreslå regeringen att medel tillförs skördeskadefonden så att

den överenskommelse mellan LRF och tidigare regering om

avsättningar till fonden nu kan fullföljas.

Till följd av årets skördeskador beräknas fonden behöva

utbetala större belopp än vad som beräknats. Genom att avsätta

medel från direktbidragen kan fonden trots detta byggas upp till

avsedd nivå.

Förändringen av kompensationsbelopp och direktbidrag måste

också ses som ett steg i den nödvändiga anpassning av stödnivån

som måste ske inför ett EG-medlemskap. Jordbruksministern har

för avsikt att återkomma till regeringen med ytterligare förslag

som syftar till att Sverige vid inträdet i EG skall ha en stark

och konkurrenskraftig jordbruksnäring.

Motionen

Enligt motion Jo7 (s) reser denna del av propositionen ett

antal frågor som inte får något svar. Bl.a. framgår inte hur

mycket den aviserade sänkningen av införselavgifterna på

fodermedel betyder för animalieproduktionen. Till oklarheterna

hör också att det inte anges hur stor del av medlen som skall

tillföras skördeskadefonden. Enligt motionen finns det anledning

att tro att förslaget i själva verket innebär en höjning av

stödet till animaliesektorn. Motionärerna förväntar sig att

regeringen i budgetpropositionen presenterat ett samlat förslag

till åtgärder på vegetabiliesidan och animaliesidan och därvid

också klargör konsekvenserna av avskaffandet av

prisregleringsavgifterna resp. sänkningen av införselavgifterna

på fodermedel. Även storleken av djurbidraget bör redovisas.

Motionen utmynnar i ett avslagsyrkande och ett yrkande att

anslaget sänks till 1 303,5 miljoner kronor. Därvid har

motionärerna reducerat 1991/92 års kompensationsbelopp med dels

den tidigare aviserade besparingen om 175 miljoner kronor, dels

de belopp som under föregående budgetår användes för amortering

av skulden i spannmålsregleringskassan, förstärkning av

anläggningsstödet och överföring till skördeskadefonden, dvs.

755 + 100 + 60 miljoner kronor.

Utskottets överväganden

Utskottet delar synpunkterna i motion Jo7 så till vida att

grunderna för fördelningen av direktbidragen inte klart framgår

av propositionen. Utskottet har därför från regeringskansliet

inhämtat viss kompletterande information om användningen av det

föreslagna beloppet 1,6 miljarder kronor. Beloppet skall

fördelas mellan vegetabilieproduktionen och

animalieproduktionen. Som framgår av propositionen är därvid

avsikten att skördeskadefonden skall tillföras medel från

anslaget så att fonden, trots beräknade stora utbetalningar, kan

byggas upp till avsedd nivå. Detta skulle innebära en relativt

kraftig sänkning av djurbidragen men också i övrigt en sänkt

kompensationsnivå i förhållande till 1990 års

livsmedelspolitiska beslut.

I anslutning till sina överväganden om storleken av

kompensationsbeloppet har utskottet erhållit information om 1992

års omfattande skördeskador och vissa beräkningar av jordbrukets

intäkter och kostnader åren 1988--1993. Även om siffrorna för år

1992 inte är definitiva finns det enligt utskottets mening

anledning att hysa oro över jordbrukets ekonomiska situation.

Det gäller i synnerhet relativt nyetablerade företag och

företag med stor skuldbörda. Mot bakgrund av det ekonomiska

läget i landet och behovet av att stärka statsbudgeten godtar

utskottet dock regeringens bedömning att en ytterligare

besparing bör göras på direktbidragen till jordbruket utöver den

som aviserades i 1992 års budgetproposition. Med hänsyn till vad

utskottet nyss anfört om jordbruksnäringens svårigheter bör

någon besparing utöver vad regeringen föreslår inte komma i

fråga. Eftersom de föreslagna direktbidragen avser 1992 års

inkomst och anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår

anser utskottet det inte möjligt att -- som föreslås i motion

Jo7 -- vänta med någon del av ställningstagandet till

behandlingen av 1993 års budgetproposition. Denna proposition

skall för övrigt avse nästa budgetår, 1993/94. För budgetåret

1992/93 bör direktbidragen således bestämmas till 1600

miljoner kronor. Medlen bör få disponeras på samma sätt som

tidigare år, med bl.a. de ändringar som föranleds av att det

inte är aktuellt med någon höjning av ramen för

anläggningsstödet eller amortering av skulden inom

spannmålsregleringen med medel från direktbidragen. Liksom

tidigare år bör det ankomma på regeringen att fastställa

grunderna för och fördelningen av direktbidragen på olika

produktionsgrenar.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om

direktbidragen och avstyrker motion Jo7 yrkandena 1 och 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen i dess helhet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo6,

2. beträffande anpassning till EG m.m.

att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts

om åtgärder för att påbörja en anpassning av jordbruket till de

förhållanden som råder inom EG samt avslår motion 1992/93:Jo10

yrkandena 1 och 3,

3. beträffande avskaffande av prisregleringsavgifterna

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo7 yrkande 3,

1992/93:Jo9 yrkande 2 och 1992/93:Jo10 yrkande 2,

res. 1 (s)

4. beträffande fortsatt finansiering av verksamheter som

bekostas med internavgifter

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo8, 1992/93:Jo9

yrkande 1 och 1992/93:Jo11,

5. beträffande direktbidrag till jordbruket

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Jo7 yrkandena 1 och 2 dels godkänner

vad i propositionen förordats om en sänkning av

kompensationsbeloppet till jordbruket, dels godkänner vad i

propositionen förordats om utbetalning av direktbidrag till

jordbruket för budgetåret 1992/93, dels till

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1600000000 kr.

res. 2 (s)

Stockholm den 1 december 1992

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar

Virgin (m), Inga-Britt Johansson (s), Bengt Rosén (fp), Lennart

Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Kaj

Larsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén

(nyd), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Patrik Norinder

(m), Lena Klevenås (s) och Björn Ericson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Avskaffande av prisregleringsavgifterna m.m. (mom. 3)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Inge Carlsson, Kaj

Larsson, Sinikka Bohlin, Lena Klevenås och Björn Ericson (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "När det" och på s. 9 slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar de synpunkter som framförs i motionerna Jo7

och Jo9 angående prisregleringsavgifterna. Enligt utskottets

mening borde propositionen ha innehållit en redovisning av

konsekvenserna av att avgifterna avskaffas. Härtill kommer att

30--40% av det handelsgödsel och bekämpningsmedel som skall

användas under odlingsåret 1993 redan har köpts in. Från

rättvisesynpunkt bör förändringar av avgifterna göras inför en

ny odlingssäsong och inte i samband med ett årsskifte. Som

anförs i motionen finns det ett avgörande skäl att behålla

avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel, nämligen

miljöskälet. Hänsynen till såväl människors hälsa som miljön

kräver att kemikalieanvändningen i jordbruket minskas så långt

som möjligt. I det arbetet är ekonomiska styrmedel, t.ex.

avgifter, det mest verksamma medlet. Att detta också är

regeringens uppfattning framgår av regeringsförklaringen. Därför

är det förvånande att regeringen nu tar ett steg tillbaka mot

ett kemikaliejordbruk som är till skada för hälsan och miljön.

Enligt utskottets mening är kemikalieanvändningen i jordbruket

inte i första hand en företagsekonomisk fråga utan en

miljöpolitisk fråga. Utskottet delar därför motionärernas mening

att prisregleringsavgifterna bör omvandlas till miljöavgifter.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo7 yrkande 3

och Jo9 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Motion Jo10 yrkande 2 avstyrks i den mån den ej

tillgodoses genom detta ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande avskaffande av prisregleringsavgifterna

m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo7 yrkande

3 och 1992/93:Jo9 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört samt avslår motion 1992/93:Jo10

yrkande 2,

2. Direktbidrag till jordbruket (mom. 5)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Inge Carlsson, Kaj

Larsson, Sinikka Bohlin, Lena Klevenås och Björn Ericson (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "och 2" bort ha

följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion Jo7 anser utskottet att

propositionen i denna del är alltför bristfällig för att läggas

till grund för några slutgiltiga ställningstaganden i riksdagen

om jordbrukets kompensationsbelopp. Till oklarheterna hör bl.a.

effekterna för jordbruksnäringen av sänkt gränsskydd på

fodermedel och av avskaffade prisregleringsavgifter på

handelsgödsel och bekämpningsmedel. På grundval av den

knapphändiga information som tillhandahålls i propositionen kan

det t.o.m. antas att regeringsförslaget i själva verket innebär

en höjning av stödet till animaliesektorn. Den går i motsatt

riktning mot vad som i övrigt sker i vårt samhälle i dag. En

förutsättning för att svenska folket skall tolerera den

nödvändiga åtstramningen av samhällsekonomin är att bördorna

fördelas så rättvist som möjligt.

För budgetåret 1991/92 uppgick direktstödet till 2 393,5

miljoner kronor. Av dessa användes 755 miljoner kronor till

amortering av den kredit som ställts till förfogande för att

finansiera 1990 års spannmålsexport. 100 miljoner kronor

användes vidare för att utöka ramen för anläggningsstödet och 60

miljoner kronor tillfördes skördeskadefonden. 1 478 miljoner

kronor utbetalades som djurbidrag. De poster som avser

spannmålsexporten och anläggningsstödet är inte aktuella vid

fördelningen av 1992/93 års kompensationsbelopp. Beträffande

skördeskadefonden saknar propositionen uppgift om vilket belopp

som regeringen ämnar disponera. Med anledning härav kan

utskottet i detta sammanhang endast tillstyrka att jordbruket

tillförs ett belopp som motsvarar föregående budgetårs

kompensationsbelopp med avdrag för ovan angivna belopp om 755,

100 resp. 60 miljoner kronor och den tidigare aviserade

besparingen på 175 miljoner kronor. Utskottet förutsätter att

regeringen i budgetpropositionen återkommer med ett samlat

förslag till åtgärder på vegetabiliesidan, inbegripet förslag om

avsättning till skördeskadefonden. Utskottet förväntar också att

budgetpropositionen innehåller ett samlat förslag till åtgärder

på animaliesidan där konsekvenserna av sänkt införselavgift på

fodermedel klargörs och där storleken på djurbidragen redovisas.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande direktbidrag till jordbruket

att riksdagen med avslag på regeringens förslag i denna del

och med anledning av motion 1992/93:Jo7 yrkandena 1 och 2 dels

godkänner vad utskottet förordat om beräkningen av

kompensationsbeloppet till jordbruket, dels till

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.

på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 1303500000 kr.

Särskilda yttranden

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Inge Carlsson, Kaj

Larsson, Sinikka Bohlin, Lena Klevenås och Björn Ericson (alla

s) anför:

1. Avslag på propositionen

Den jordbrukspolitiska proposition som behandlas i detta

betänkande är undermålig. Den skjuter flera viktiga beslut på

framtiden. När det gäller den stora frågan, anslaget till

direktstöd, är propositionen svårförståelig. Vad ingår i

beloppet i form av djurbidrag, bidrag till

vegetabilieproduktionen och avsättning till skördeskadefonden

och med vilka delbelopp? Motstridiga muntliga uppgifter från

departementet har inte underlättat beslutsfattandet.

Mitt under utskottsarbetet har jordbruksministern via ett

pressmeddelande informerat om att han föregått

utskottsbehandlingen och fattat beslut om avskaffande av

prisregleringsavgifter på handelsgödsel och växtgifter.

Propositionen borde på grund av bristen på analys, konsekvens

och helhetssyn avslås. Med tanke på lantbrukets ekonomiska

situation väljer vi ändå att behandla den trots föreliggande

brister.

2. Jordbrukets EG-anpassning

Vi anser att betänkandet genomgående går ut på en anpassning

till EG:s jordbrukspolitik redan nu. Vi har för avsikt att tills

vidare fullfölja 1990 års livsmedelspolitiska beslut och vänder

oss därför mot betänkandets allmänna inriktning.

Dan Ericsson i Kolmården (kds) anför:

Trots att situationen förändrats högst påtagligt sedan 1990

års livsmedelspolitiska beslut i och med den svenska ansökan om

ett svenskt medlemskap i EG och trots att

Omställningskommissionen anvisat vissa steg i riktning mot en

anpassning till EG:s ersättningssystem har en samlad justering

av jordbrukspolitiken ännu inte presenterats. Enligt min

uppfattning byggde omställningsbeslutet 1990 på felaktig grund

avseende överskott, verklig subventionsgrad samt avsaknad av

beaktande av jordbrukets sidoeffekter och därmed att man

jämställde jordbruket med andra näringar. En justering och

anpassning borde därför ha påbörjats tidigare.

Garantipriset för spannmål sänks nu till en sådan nivå att det

blir svårt att producera utan förlust. Detta kommer att för

många lantbrukare leda till ekonomiska problem. Därigenom kan

stora kapitalvärden gå förlorade samtidigt som arbetslösheten på

landsbygden kan komma att öka högst påtagligt. För att undvika

denna utveckling är det därför helt avgörande att svenskt

lantbruk redan nu ges samma produktionsmöjligheter som gäller

för EG:s jordbrukare. Det innebär att frågorna om exempelvis

arealersättning, exportfinansiering och kompensation för

gentemot EG-länderna större kostnader för djurhållning och

miljöinsatser måste få en rimlig lösning.

Jordbruksministern har, som utskottet anför, för avsikt att i

budgetpropositionen återkomma med förslag rörande grunderna för

en successiv anpassning av jordbrukspolitiken. Riksdagen kommer

därför inom kort att få ta ställning till de mer övergripande

frågorna om jordbrukets och livsmedelspolitikens anpassning med

anledning av ett eventuellt svenskt medlemskap i EG. Jag

förutsätter att vi då får möjlighet att ha en bredare och

djupare debatt om villkoren för svenskt lantbruk och vad som

krävs för fortsatt svensk livsmedelsproduktion och därmed

fortsatt levande landsbygd.

Vad avser direktbidragen kan bara konstateras att den

besparing som nu genomförs kan komma att leda till ytterligare

svårigheter för svenska jordbrukare. I förhållande till

Socialdemokraternas förslag att ytterligare sänka nivån är dock

regeringens förslag bättre.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Jan Jennehag (v) anför:

Jag instämmer i de socialdemokratiska reservationerna i detta

betänkande (reservationerna 1 och 2).