Bet. 1992/93:JuU13

Justitieutskottets betänkande

1992/93:JUU13

EES-avtalet och advokaterna, m.m.

Innehåll

Propositionen

Motion

Utskottet

Hemställan

1992/93

JuU13

Propositionen

I proposition 1992/93:64 har regeringen

(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen antar ett i

propositionen framlagt förslag till lag om ändring i

rättegångsbalken (RB).

Lagförslaget, vilket lämnats utan erinran av Lagrådet, har

fogats till betänkandet, se bilaga.

Motion

I en med anledning av propositionen väckt motion, 1992/93:Ju7,

av Karl Gustaf Sjödin (nyd) yrkas att riksdagen förtydligar

förslaget till ändring i 21 kap. 3 § RB i enlighet med vad i

motionen anförts om utländska medborgare som försvarare.

Utskottet

Inledning

Sverige har tillsammans med övriga sex EFTA-stater

undertecknat ett omfattande avtal med EG och dess medlemsstater

om ett europeiskt samarbetsområde (EES-avtalet) som nyligen

antagits av riksdagen (prop. 1991/92:170, 1992/93:EU1, rskr.

18). Genom EES-avtalet har Sverige förbundit sig att inom vissa

områden anpassa sina författningsbestämmelser till vad som

gäller på motsvarande områden i EG. Bl.a. skall Sverige anpassa

sin lagstiftning till olika direktiv och förordningar som

framgår av bilagor till avtalet. Sverige har också förbundit sig

att respektera de rättigheter och skyldigheter om personers och

tjänsters fria rörlighet som lagts fast av EG-domstolen. I detta

ärende behandlas två EG-direktiv som syftar till att skapa

förutsättningar för den fria rörligheten inom dessa områden. Det

handlar dels om ett direktiv som rör möjligheterna för advokater

från EES-stater att vara verksamma inom EES-området, dels om ett

direktiv om erkännande av vissa högre examina. I propositionen

föreslås att de aktuella reglerna införlivas i svensk rätt genom

att arbetas in i RB. I propositionen beaktas även vissa av de

krav den generellt sett snabba internationaliseringen inom

advokatområdet ställer på regleringen i RB. En del av de valda

lösningarna går därför längre än vad EES-avtalet i och för sig

kräver.

Propositionens huvudsakliga innehåll m.m.

När det gäller reglerna om ombud vid rättegång föreslås att

kravet på svenskt medborgarskap avskaffas. Det nuvarande kravet

på att ombud skall ha hemvist i Sverige avskaffas också och

ersätts med ett krav på hemvist inom EES-området. Det föreslås

vidare bl.a. att kravet att ett ombud skall behärska svenska

språket uttryckligen skall framgå av RB.

I propositionen föreslås också att regler införs som innebär

att en advokat från EES-området som tillhandahåller

advokattjänster i Sverige i princip skall jämställas med en

svensk advokat. Det innebär t.ex. att en sådan advokat kan bli

förordnad till offentlig försvarare om rätten finner honom

lämplig. Den utländske advokaten skall använda sitt hemlands

advokattitel uttryckt på det landets språk. Advokaten är skyldig

att följa svenska regler om god advokatsed, och i princip gäller

samma regler om tillsyn och sanktioner för den utländske

advokaten som för en svensk advokat.

Från huvudregeln att EES-advokat skall jämställas med svensk

advokat föreslås två undantag. Sålunda omfattas inte de

advokattitlar som EES-advokaterna använder av straffskyddet i 17

kap. 15 § tredje stycket brottsbalken. För EES-advokater gäller

inte heller bestämmelsen i 8 kap. 4 § andra stycket RB att

verksamhet som advokat inte får bedrivas i bolag med annan än

advokat eller i aktiebolag utan dispens från advokatsamfundets

styrelse. Det senare undantaget innebär bl.a. dels att en svensk

advokat måste ha dispens för advokatverksamhet tillsammans med

en EES-advokat, dels att en EES-advokat över huvud taget inte

behöver dispens för samarbete i olika former. När det gäller

bestämmelsen i RB aviseras fortsatta överväganden i

propositionen.

Propositionen innehåller även förslag om ändringar i de regler

som behandlar förutsättningarna att bli antagen som ledamot av

Sveriges advokatsamfund. Medborgarskaps- och hemvistkraven

föreslås anpassade till EES-avtalet. Det föreslås också att en

utbildning som i ett annat EES-land krävs för att bli advokat

där skall erkännas i Sverige. En förutsättning är dock att

sökanden genomgått ett lämplighetsprov som visar att han har

tillräckliga kunskaper om den svenska rättsordningen. Det

föreslås dessutom en möjlighet för advokatsamfundet att i det

enskilda fallet medge undantag från utbildningskraven för den

som är medlem i ett utländskt advokatsamfund.

För offentligt anställda inom rättsväsendet krävs enligt

propositionen inte några ändringar av gällande regler enligt

EES-avtalet. De krav beträffande svenskt medborgarskap och viss

typ av utbildning som i dag finns bedöms därför kunna kvarstå

oförändrade.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen

bestämmer.

Motionen

I motion Ju7 framförs farhågor för att lagändringarna skall

komma att innebära att utländska medborgare med anknytning till

terrorism eller annan allvarlig brottslighet får möjlighet att

uppträda som försvarare. Motionären yrkar att det i 21 kap. 3 §

RB införs en bestämmelse som förhindrar detta.

Överväganden

Utskottet delar de bedömningar om behovet av lagändringar m.m.

med anledning av EES-avtalet som görs i propositionen.

När det gäller den särskilda frågan om försvarares lämplighet

som tas upp i motion Ju7 kan utskottet konstatera att det redan

finns uppställda lämplighetskrav, bl.a. innebärande att endast

den som med hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare

verksamhet finnes lämplig får vara försvarare (se 21 kap. 3 §

tredje stycket RB och där gjorda hänvisningar samt 21 kap. 5 §

RB). Förslagen i propositionen innebär att samma krav på

lämplighet som i dag ställs på svenska försvarare i

fortsättningen också kommer att ställas på försvarare från

EES-området. Enligt utskottets mening är motionen härigenom

tillgodosedd. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju7.

Utskottet har ingenting att erinra mot lagförslaget och

tillstyrker bifall till det.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning av

propositionen och motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:64 och med

avslag på motion 1992/93:Ju7 antar det genom propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken.

Stockholm den 26 november 1992

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

I beslutet har deltagit:

Britta Bjelle (fp),

Lars-Erik Lövdén (s),

Göthe Knutson (m),

Bengt-Ola Ryttar (s),

Birthe Sörestedt (s),

Nils Nordh (s),

Göran Magnusson (s),

Karl Gustaf Sjödin (nyd),

Sigrid Bolkéus (s),

Kent Carlsson (s),

Christel Anderberg (m),

Liselotte Wågö (m),

Karl-Göran Biörsmark (fp),

Kjell Eldensjö (kds) och Lars Petersson (c).

Bilaga