Bet. 1992/93:JuU27

Justitieutskottets betänkande

1992/93:JUU27

Anslag till brottsskadenämnden m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

JuU27

ANDRA HUVUDTITELN

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om

anslag till Brottsskadenämnden jämte ett stort antal motioner

som väckts under den allmänna motionstiden i år. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och

avstyrker samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats åtta reservationer (nyd) och ett

särskilt yttrande (s) samt en meningsyttring (v).

Propositionen

I proposition 1992/93:100 bilaga 3 (Justitiedepartementet) har

regeringen föreslagit riksdagen att

till Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret

1993/94 anvisa ett ramanslag på 7 103 000 kr (G 3 s. 135--137),

till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av

brott för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på

35000000 kr (G 4 s. 137 och 138).

Motioner

1992/93:Ju804 av Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättande av en central brottsofferfond.

1992/93:Ju806 av Alwa Wennerlund och Märtha Gårdestig (kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inrätta en central

brottsofferfond.

1992/93:Ju807 av Widar Andersson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om anslag till brottsofferskadefonden.

1992/93:Ju809 av Karin Starrin m.fl. (c, m, fp, kds) vari

yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av hur

medelsfördelningen för olika brottsförebyggande åtgärder är.

1992/93:Ju821 av Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att skapa

särskilda kriscentra för brotts- och olycksoffer,

7. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anslår ytterligare

1 000 000 kr till Brottsofferjourernas riksförbund eller

sammanlagt 2 000 000 kr (ingår i G 4 andra huvudtiteln),

8. att riksdagen till Brottsskadenämnden: Ersättning för

skador på grund av brott för budgetåret 1993/94 anvisar

5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit (G 4 andra

huvudtiteln),

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda förutsättningarna och formerna

för att inrätta en eller flera brottsofferombudsmän,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skapa förutsättningar för en

brottsofferfond med en huvudsaklig inriktning och omfattning som

beskrivs i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ett belopp om 100 000 000 kr avsätts

för ändamålet brottsofferfond under budgetåret 1993/94,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda ett system som går ut på att

den som döms för brott skall åläggas betalningsskyldighet till

brottsofferfonden med visst belopp, förslagsvis 500 kr,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ersättningsreglerna måste bli

generösare,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att jämkningsregeln i skadeståndslagen

till förmån för skadegöraren, brottslingen, måste ses över,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en omprioritering måste ske av statens

stöd från brottslingens bästa till brottsoffrets bästa.

1992/93:Ju838 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen till Ersättning till skador på grund av brott

för budgetåret 1993/94 anslår 500 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit enligt vad i motionen anförts om behovet av hjälp

till brottsoffer.

1992/93:Ju846 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbildning och administrativa rutiner vid

polisen för hjälp och stöd åt brottsoffer.

1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättande av en central brottsofferfond.

Utskottet

Inledning

Brottsskadenämnden prövar ärenden enligt brottsskadelagen

(1978:413) om ersättning för skador på grund av brott. Nämnden

består av en ordförande, två vice ordförande och tre andra

ledamöter. Nämnden biträds av ett kansli.

Utöver ersättning för skador på grund av brott betalas bidrag

till Brottsofferjourernas riksförbund över Brottsskadenämndens

anslag.

Brottsskadenämndens verksamhet har ökat mycket kraftigt under

de senaste åren såväl avseende antalet ärenden som avseende

utbetald ersättning. Sålunda har, som redovisas i

budgetpropositionen (s.135), antalet personskadeärenden under

den senaste femårsperioden ökat från 576 till 1 618 och antalet

sakskadeärenden från 783 till 863. Mellan budgetåren 1987/88 och

1991/92 ökade de utbetalade personskadeersättningarna från

drygt 6 miljoner kronor till ca 24 miljoner kronor och

sakskadeersättningarna från ca 1 miljon kronor till 1,3 miljoner

kronor.

Pågående översynsarbete

I Justitiedepartementet pågår för närvarande ett

översynsarbete som syftar till att i olika avseenden stärka

brottsoffrens ställning.

I arbetet övervägs frågor rörande bl.a. en brottsofferfond

samt samordning och samverkan mellan myndigheter för att bättre

kunna möta brottsoffrens behov av stöd och hjälp.

I översynen behandlas också frågor om information till

brottsoffer rörande samhällets hjälp- och stödinsatser.

En departementspromemoria med arbetsgruppens förslag kommer

att remitteras inom kort.

Medelsanvisningen

Förvaltningskostnader

Regeringen har föreslagit riksdagen att under punkt G 3 till

Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader anvisa ett ramanslag

på 7 103 000 kr.

Regeringens budgetförslag (prop. s. 136 f) innebär att

Brottsskadenämnden i fråga om förvaltningskostnaderna övergår

till systemet med budgetramar. Medel för förvaltningskostnader

tilldelas alltså Brottsskadenämnden över ramanslag med

tillämpning av s.k. anslagskredit. Regeringens förslag

innefattar medel dels för utbyggnad av nämndens datorstöd, dels

för de ytterligare behov som sammanhänger med den kraftiga

volymökningen av brottsskadeersättningar. Med hänsyn till

volymförändringen och den ovisshet som råder kring den framtida

ärendeutvecklingen samt ersättningsnivåerna föreslås en ettårig

budgetram.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Ersättning för skador på grund av brott

Regeringen har föreslagit riksdagen att under punkt G 4 till

Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott

anvisa ett förslagsanslag på 35 000 000 kronor. I beloppet ingår

1 000 000 kronor i bidrag till Brottsofferjourernas riksförbund

(BOJ).

I motion Ju821 yrkas att anslaget till ersättning för skador

på grund av brott ökas med 5 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Härav är 1 miljon kronor avsedda för BOJ.

I motion Ju838 yrkas att anslaget till ersättning för skador

på grund av brott höjs med 0,5 miljoner kronor och att dessa

medel tillförs BOJ.

Utskottet har tidigare behandlat frågor om bidraget till BOJ

(se senast 1991/92:Ju18 s. 3 med där gjorda hänvisningar).

Utskottet påminde därvid om sina tidigare av riksdagen godkända

uttalanden att bidraget till BOJ borde uppgå till en sådan nivå

att det blir möjligt att fortsätta uppbyggnaden av och

utvecklingsarbetet vid brottsofferjourerna. Utskottet tillade

att brottsofferjourernas styrka ligger i att de bygger på ett

ideellt och frivilligt mänskligt engagemang och på att de inte

har det författningsreglerade förhållningssätt som myndigheter

måste ha.

Utskottet, som anser att BOJ:s verksamhet är ett viktigt

komplement till den som utförs av polisen, har alltjämt denna

inställning i fråga om bidrag till BOJ. Utskottet anser att

regeringens förslag är väl avvägt och avstyrker bifall till

motionerna Ju821 och Ju838 i nu behandlade delar.

Utskottet, som noterar att regeringen föreslår ett

förslagsanslag, delar justitieministerns bedömning av

medelsbehovet och avstyrker bifall till motion Ju821 och Ju838 i

nu behandlade delar.

Motionsspörsmål

Utskottet kommer i det följande att behandla en rad frågor som

tagits upp i olika motioner.

Ersättning till brottsoffer

I motion Ju821 begärs generösare regler om ersättning till

brottsoffer och en översyn av reglerna om jämkning av skadestånd

till förmån för skadegöraren.

Rätten till skadestånd regleras i skadeståndslagen (1972:207).

Sammanfattningsvis innebär regleringen att var och en som

uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person- eller sakskada i

princip skall ersätta skadan. Vid personskada utgår ersättning

för sjukvårdskostnader m.m., inkomstförlust och ideell skada

(förluster av icke ekonomisk natur). För ideell skada utgår

ersättning för sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande

men samt olägenheter i övrigt till följd av skadan. Vid brott

mot den personliga friheten och vissa andra integritetskränkande

brott utgår dessutom ersättning för lidande. För ren

förmögenhetsskada, dvs. ekonomisk skada som uppkommit utan

samband med person- eller sakskada, utgår ersättning om skadan

vållats genom brott.

Genom beslut den 1 december 1988 bemyndigade regeringen chefen

för Justitiedepartementet att tillkalla en kommitté för att se

över reglerna om ideell skada i samband med personskada m.m.

Kommittén har antagit benämningen Kommittén om ideell skada.

Till kommitténs huvuduppgifter enligt direktiven (dir. 1988:76)

hör att överväga om den nuvarande ersättningsnivån bör höjas,

vilka ersättningsprinciper som bör tillämpas och hur normer för

att bestämma ersättningen bör fastställas. I kommitténs uppdrag

ingår bl.a. att uppmärksamma ersättningen för lidande i samband

med sexualbrott e.d. Denna ersättning har, framhålls det i

direktiven, inslag av upprättelse för den nesliga och kränkande

behandling som skadehandlingen utgjort, och kommittén bör bl.a.

klargöra syftet med ersättningen i detta fall.

Enligt tilläggsdirektiv (dir. 1990:66) skall kommittén också

överväga en förändring av ersättningsnivån och regelverket vid

skadestånd till våldtäktsoffer och offer för andra våldsbrott

som ger utrymme för inte bara kompensation för lidande utan

också hjälp till en förändring av livssituationen. Arbetet skall

bedrivas skyndsamt.

Kommittén lade i augusti 1992 fram ett delbetänkande

(SOU 1992:84) Ersättning för kränkning genom brott. I

betänkandet föreslås nya regler om ersättning för lidande som

någon tillfogar annan genom brott mot den personliga friheten

eller annat integritetskränkande brott som sexualbrott och grova

våldsbrott. Förslagen går bl.a. ut på att ersättningen för

kränkning i många fall bör höjas. Remissbehandling av

betänkandet pågår för närvarande.

I budgetpropositionen redovisas också förslag i en promemoria

från Brottsförebyggande rådet (BRÅ-PM 1990:1) rörande bl.a.

utvidgat skadeståndsansvar för föräldrar avseende skador som

vållats av deras barn. En departementspromemoria (DS 1993:11)

Vårdnadshavares skadeståndsansvar har därefter utarbetats inom

Justitiedepartementet, och den remissbehandlas för närvarande.

Som framgått utgår enligt skadeståndslagen full ersättning

oavsett om skadan orsakats genom brott eller på annat sätt. När

det gäller ideell skada pågår utredningsarbete med den

inriktning mot högre ersättning som motionärerna eftersträvar.

Vissa förslag har redan presenterats och i den delen pågår

remissbehandling. Någon riksdagens åtgärd med anledning av

motion Ju821 erfordras inte, och utskottet avstyrker bifall till

den.

Den allmänna regeln om jämkning av skadestånd återfinns i

6 kap. 2 § skadeståndslagen. Denna bestämmelse innebär att ett

skadestånd kan jämkas, om skyldigheten att utge skadeståndet

skulle vara oskäligt betungande med hänsyn till den

skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden. Vid jämkningen

skall emellertid även beaktas den skadelidandes behov av

skadeståndet och övriga omständigheter. Förutom denna regel

finns i skadeståndslagen bestämmelser som innebär att

skadeståndsansvar i särskilda fall kan bestämmas eller nedsättas

efter en skälighetsbedömning. Hit hör bl.a. reglerna om

skadeståndsansvarets omfattning när skada har vållats av någon

som är under 18 år eller av vissa psykiskt störda personer

(2 kap. 2 och 3 §§).

I förarbetena till 6 kap. 2 § skadeståndslagen (prop. 1975:12,

LU:16, rskr. 133) understryks att bestämmelsen har en begränsad

räckvidd; den bör bara användas för att hindra sådana resultat

som är klart oskäliga mot den skadeståndsskyldige (prop. s.

136 f). När fråga är om uppsåtliga brott anförs att huvudregeln

skall vara att skadestånd inte skall jämkas. Enligt

departementschefen bör man så långt möjligt tillgodose den

skadelidandes intresse av att få full ersättning för sin skada.

Avsteg från den förordade huvudregeln kan dock ske om i övrigt

starka skäl, t.ex. hänsyn till den brottsliges möjligheter till

anpassning, talar för att skadeståndet sätts ned.

Här bör också nämnas att regleringen i brottsskadelagen

innebär att en person som drabbas av brott kan få ersättning av

staten för i första hand personskada om gärningsmannen saknar

betalningsförmåga.

Utskottet har inhämtat att det pågående arbetet med

brottsofferfrågor inte inbegriper några överväganden rörande

skadeståndslagen i denna del.

Utskottet, som i princip delar de bedömningar som ligger till

grund för intresseavvägningen i skadeståndslagen, kan för sin

del inte finna att jämkningsreglerna därstädes i någon väsentlig

omfattning minskar möjligheterna för brottsoffer att erhålla

full ersättning för sin skada. Utskottet avstyrker motion Ju821

i denna del.

Prioriteringsfrågor

I motion Ju809 yrkas en översyn av medelsfördelningen för

olika brottsförebyggande åtgärder, och i motion Ju821

förespråkas en omprioritering av statens stöd från brottslingens

bästa till brottsoffrets bästa. I motionerna sägs att de medel

som avsätts för hjälp till brottsoffer är för små i förhållande

till det som anslås för rehabilitering av brottslingar.

I budgetpropositionen framhålls (s. 6) att gärningsmännen

länge stått i centrum för kriminalpolitiken och att brottsoffren

kommit i skymundan, men att brottsofferfrågorna nu fått en

starkt ökad vikt och att åtskilliga reformer har gjorts för att

stärka ställningen för den som utsatts för brott.

Justitieministern anför vidare att det finns all anledning att

fortsätta detta arbete.

I ett särskilt avsnitt om brottsofferfrågor i

budgetpropositionen (s. 44 f) redogörs för de olika åtgärder som

under senare år vidtagits på olika områden för att stärka

brottsoffrens ställning. När det gäller möjligheterna till

rättsligt bistånd för dem som utsatts för brott utvidgades från

den 1 januari 1991 möjligheterna att få målsägandebiträde. I

departementspromemorian (Ds 1992:24) Några brottsofferfrågor

föreslås bl.a. att möjligheterna att få målsägandebiträde

utvidgas till att omfatta ytterligare brott enligt brottsbalken

och att målsägandebiträdets uppgifter i mål om skadestånd

utvidgas. I promemorian föreslås också utökade möjligheter till

allmän rättshjälp och annat ekonomiskt bistånd åt brottsoffer i

ärenden som behandlas utomlands. I propositionen nämns också den

departementspromemoria med förslag till ytterligare åtgärder för

att öka stödet till dem som utsätts för brott vilken kommer att

remitteras inom kort.

Utskottet, som tidigare i olika sammanhang (se bl.a.

1991/92:JuU18 och 1992/93:JuU7 s. 14 f) understrukit vikten av

åtgärder för att förbättra situationen för brottsoffer,

välkomnar det arbete som nu pågår.

Utskottet vill emellertid i detta sammanhang också framhålla

att ansträngningarna att på olika områden åstadkomma

förbättringar för brottsoffren inte får innebära att åtgärderna

för att rehabilitera gärningsmännen eftersätts. I sammanhanget

vill utskottet också anmärka att de resurser som satsas på en

person som begått brott huvudsakligen består i kostnaderna för

att beivra brottsligheten och i kostnaderna för

straffverkställighet. En direkt jämförelse mellan statens

kostnader för beivrande av brott och statens utgifter till stöd

för brottsoffer resp. för att förhindra brott är enligt

utskottets uppfattning inte meningsfull.

Med dessa uttalanden och med hänvisning till det pågående

arbetet med brottsofferfrågor inom Justitiedepartementet

avstyrker utskottet bifall till motionerna Ju809 och Ju821 i nu

behandlade delar.

Brottsofferfond

En central brottsofferfond efterlyses i en rad motioner. I

motionerna Ju804, Ju806, Ju807, Ju821 och A811 förespråkas att

de som döms för brott åläggs att betala en avgift till fonden,

förslagsvis 500 kr. Medlen skulle därefter användas till hjälp

åt dem som drabbas av brott. I motion Ju821 föreslås att fonden

tillförs 100 miljoner kronor. Medlen kan, anförs det, sparas in

inom polisen eller på begränsningar av rättshjälp i asylärenden.

Utskottet har tidigare behandlat frågor om en central

brottsofferfond (se senast 1991/92:JuU18 s. 6 f). Utskottet har

därvid bl.a. uttalat att tanken på en brottsofferfond till

vilken de som döms för brott får bidra är intressant och värd

att överväga närmare.

Utskottet har från Justitiedepartementet inhämtat att den

pågående översynen av brottsofferfrågor inbegriper överväganden

rörande en brottsofferfond och hur denna bör tillföras medel.

Utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju804, Ju806, Ju807,

Ju821 och A811 i nu berörda delar.

Stöd och hjälp till brottsoffer

I motion Ju846 yrkas bättre utbildning och bättre

administrativa rutiner hos polisen för hjälp och stöd åt

brottsoffer.

Utskottet har så sent som förra våren behandlat

motionsönskemål med liknande innehåll i betänkandet

(1991/92:JuU18 s. 4) till vilket här hänvisas. Utskottet

konstaterade att det såväl i den grundläggande utbildningen som

i olika typer av fortbildning av polismän ingår frågor som är

relaterade till omhändertagande m.m. av brottsoffer. Utskottet

pekade vidare på polisens samarbete med brottsofferjourerna och

på att det i budgetpropositionen förra året (prop. 1991/92:100

bil. 3 s. 77) -- liksom för övrigt även i år (s. 76) --

underströks att de enskilda personer som utsätts för brott skall

sättas i centrum för polisens uppmärksamhet och omsorg.

Utskottet har nu inhämtat att det vid Polishögskolan för

närvarande pågår en ny grundutbildning på försök innehållande

bl.a. ett ökat inslag av brottsförebyggande verksamhet. En

betydande del i det avsnitt som rör brottsförebyggande arbete

avser brottsofferfrågor, bl.a. avhandlas samarbete med

brottsofferjourer m.m. När utbildningen genomförts kommer den

att utvärderas.

Rikspolisstyrelsen har också den 6 maj 1992, i

planeringsdirektiv för polisväsendet -- preliminära

planeringsföreskrifter, hos länsstyrelserna begärt en

verksamhetsredovisning bl.a. avseende utvecklingen av samarbetet

mellan polismyndigheterna och brottsofferjourerna. Materialet,

som skall ingå i Rikspolisstyrelsens resultatredovisning,

sammanställs för närvarande.

Utskottet, som delar den i budgetpropositionen angivna

uppfattningen, vill på nytt understryka vikten av att

brottsoffer tas om hand på ett kompetent och hänsynsfullt sätt.

Utskottet har alltjämt denna uppfattning. Någon riksdagens

åtgärd med anledning av motionen behövs dock inte. Utskottet

avstyrker bifall till motion Ju846 i nu behandlad del.

Kriscentrum

I motion Ju821 föreslås inrättande av kriscentra som

komplement till kvinnojourer och brottsofferjourer.

Utskottet har tidigare behandlat motionsönskemål rörande

inrättande av kriscentra för brottsoffer (se 1989/90:JuU28 s. 6

med där gjord hänvisning). Utskottet konstaterade i detta ärende

att det är självklart att brottsoffers behov av personligt stöd

inte alltid kan tillgodoses genom åtgärder från polisen,

åklagarna eller domstolarna. Utskottet pekade på att, förutom

brottsofferjourerna, också andra samhällsorgan, t.ex.

socialtjänsten, och beroende på omständigheterna i det enskilda

fallet, kroppsjukvården och den psykiatriska vården kan bli

aktuella. Utskottet förutsatte att de samhällsorgan som har att

svara för den individuella vården organiserar sin verksamhet på

ett sådant sätt att de krav som rimligen kan ställas går att

uppfylla.

Utskottet intar alltjämt denna ståndpunkt och avstyrker bifall

till motion Ju821 i denna del.

Brottsofferombudsman

I motion Ju821 förespråkas inrättande av en

brottsofferombudsman vars uppgift skulle vara att tillvarata

brottsoffrets intressen.

Utskottet har så sent som förra våren behandlat frågan om

inrättande av en brottsofferombudsman (1991/92:JuU18 s. 5 med

där gjorda hänvisningar). Utskottet hänvisade där till bl.a.

åklagarens, polisens och domstolens skyldigheter i sammanhanget

och till att det ankommer på Justitieombudsmannen att övervaka

myndigheternas tillämpning av lagar och andra författningar.

Sammanfattningsvis har utskottet haft svårt att se att det

skulle finnas behov av en särskild brottsofferombudsman.

Utskottet finner ingen anledning att ändra sin inställning

härvidlag, och utskottet avstyrker bifall till motion Ju821 i nu

behandlad del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Brottsskadenämnden:

Förvaltningskostnader

att riksdagen till Brottsskadenämnden:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett

ramanslag på 7 103 000 kr,

2. beträffande bidrag till Brottsofferjourernas

riksförbund

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ju821 yrkande 7 samt

1992/93:Ju838 yrkande 1 i denna del,

res. 1 (nyd)

3. beträffande anslag till Brottsskadenämnden: Ersättning

för skador på grund av brott

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ju821 yrkande 8

och 1992/93:Ju838 yrkande 1 i denna del

till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av

brott för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

35 000 000 kr,

res. 2 (nyd)

men. (v)

4. beträffande generösare ersättningsregler

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju821 yrkande 13,

res. 3 (nyd)

5. beträffande jämkning av skadestånd

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju821 yrkande 14,

res. 4 (nyd)

6. beträffande översyn av medelsfördelningen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ju809 yrkande 2 och

1992/93:Ju821 yrkande 20,

res. 5 (nyd)

7. beträffande central brottsofferfond

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ju804, 1992/93:Ju806,

1992/93:Ju807, 1992/93:Ju821 yrkandena 10, 11 och 12 samt

1992/93:A811 yrkande 34,

res. 6 (nyd)

8. beträffande stöd och hjälp till brottsoffer

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju846 yrkande 18,

9. beträffande kriscentra för brottsoffer

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju821 yrkande 6,

res. 7 (nyd)

10. beträffande brottsofferombudsman

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju821 yrkande 9.

res. 8 (nyd)

Stockholm den 30 mars 1993

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

I beslutet har deltagit:

Britta Bjelle (fp),

Lars-Erik Lövdén (s),

Jerry Martinger (m),

Göthe Knutson (m),

Bengt-Ola Ryttar (s),

Birthe Sörestedt (s),

Nils Nordh (s),

Birgit Henriksson (m),

Göran Magnusson (s),

Liisa Rulander (kds),

Siw Persson (fp),

Kent Carlsson (s),

Anders Svärd (c),

Ulf Eriksson (nyd) och

Alf Eriksson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Bidrag till brottsofferjourernas riksförbund (mom.2)

Ulf Eriksson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Utskottet, som" och slutar med "behandlade delar" bort ha

följande lydelse:

Utskottet konstaterar att bidraget till BOJ:s verksamhet

numera är otillräckligt och att uppbyggnaden och

utvecklingsarbetet vid brottsofferjourerna inte kan fortsätta i

önskvärd omfattning utan en anslagshöjning. Utskottet anser att

bidraget till BOJ bör höjas med 1 miljon kronor. Det ankommer på

regeringen att se till att denna höjning av bidraget till BOJ

kommer till stånd. Vad utskottet nu med anledning av motion

Ju821 och Ju848 anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande bidrag till Brottsofferjourernas

riksförbund

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ju838

yrkande 1 i denna del och 1992/93:Ju821 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Anslag till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på

grund av brott (mom. 3)

Ulf Eriksson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Utskottet, som" och slutar med "behandlade delar" bort ha

följande lydelse:

Utskottet noterar att Brottsskadenämnden i sin framställning

rörande anslaget till ersättning för skador på grund av brott

för budgetåret 1993/94 yrkat en höjning med 5 miljoner kronor

mer än regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Utskottet

delar Brottsskadenämndens bedömning av medelsbehovet och anser

att det ifrågavarande anslaget bör höjas med ytterligare 5

miljoner kronor till 40 miljoner kronor.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande anslag till Brottsskadenämnden: Ersättning

för skador på grund av brott

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ju821 yrkande 8

och med anledning av motion 1992/93:Ju838 yrkande 1 i denna del

till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av

brott för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på

40000000 kr.

3. Generösare ersättningsregler (mom. 4)

Ulf Eriksson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Som framgått" och slutar med "till den" bort ha följande

lydelse:

Utskottet noterar med tillfredsställelse det arbete som pågår

för att förbättra möjligheterna för brottsoffer att få

ersättning för sina skador och för att höja ersättningsnivåerna

vid ideell skada. Det arbete som nu pågår kan emellertid inte

antas leda tillräckligt långt. Enligt utskottets mening

erfordras att möjligheterna att få skadestånd utökas och

ersättningsnivåerna överlag höjs. Alla skador, som direkt eller

indirekt uppkommit på grund av brott, skall i princip ersättas

fullt ut. Det får ankomma på regeringen att lägga fram förslag

till lagstiftning med den inriktning som utskottet nu skisserat.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Ju821 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande generösare ersättningsregler

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ju821 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Jämkning av skadestånd (mom. 5)

Ulf Eriksson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Utskottet, som" och slutar med "denna del" bort ha följande

lydelse:

Utskottet kan i och för sig ha en viss förståelse för de

bedömningar som ligger till grund för intresseavvägningen i

skadeståndslagen. Enligt utskottets mening går man emellertid

där alltför långt i hänsynstagandet till gärningsmannen.

Jämkningsreglerna till förmån för skadegöraren inverkar i hög

grad negativt på brottsoffrens möjligheter att få full

ersättning för skador och förluster och detta är inte

acceptabelt. En översyn av skadeståndslagen i berört hänseende

bör göras. Det får ankomma på regeringen att ta erforderliga

initiativ. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande jämkning av skadestånd

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ju821 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Översyn av medelsfördelningen m.m. (mom. 6)

Ulf Eriksson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "inte meningsfull" bort ha

följande lydelse:

Utskottet konstaterar dock att såväl de åtgärder som planeras

som de som redan vidtagits är otillräckliga. De medel som anslås

till hjälp åt brottsoffer utgör någon enstaka procent av det som

satsas på kriminalvårdens behandling av gärningsmännen.

Kriminalvården är uppenbart för dyr i förhållande till de

begränsade framgångar som uppnås. Utskottet anser att en översyn

av den nu rådande fördelningen av resurser bör företas.

Regeringen bör få i uppdrag att inleda ett översynsarbete. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande översyn av medelsfördelningen m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ju809

yrkande 2 och 1992/93:Ju821 yrkande 20 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Central brottsofferfond (mom. 7)

Ulf Eriksson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet har" och slutar med "berörda delar" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att en brottsofferfond snarast bör inrättas

och välkomnar att saken övervägs inom regeringskansliet.

Utskottet vill dock i detta sammanhang understryka vikten av att

fonden tillförs tillräckliga resurser. För att fonden skall

kunna betala ut full ersättning till brottsoffer redan från

början måste staten omedelbart tillföra medel, lämpligen i

enlighet med något av de förslag som lämnas i motion Ju821.

Därefter kan fonden tillföras ytterligare pengar genom att de

som döms för brott får bidra med förslagsvis 500 kronor. Det får

ankomma på regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att

en brottsofferfond med erforderlig finansiering snarast skall

kunna inrättas. Fondens inriktning bör vara den som anges i

motion Ju821. Vad utskottet här uttalat bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande central brottsofferfond

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ju804,

1992/93:Ju806, 1992/93:Ju807, 1992/93:Ju821 yrkandena 10, 11 och

12 samt 1992/93:A811 yrkande 34 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

7. Kriscentra för brottsoffer (mom. 9)

Ulf Eriksson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar

med "Utskottet har" och slutar med "i denna del" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det nu erforderligt med ett

riksdagsinitiativ för att få till stånd en ordning med särskilda

kriscentra för brottsoffer. Det är angeläget att huvudmännen för

socialtjänsten och sjukvården, eventuellt i samarbete med t.ex.

försäkringsbolag, etablerar sådana centra som komplement till

redan befintliga brottsoffer- och kvinnojourer. Det får ankomma

på regeringen att närmare utreda förutsättningarna för en sådan

verksamhet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande kriscentra för brottsoffer

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ju821 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Brottsofferombudsman (mom. 10)

Ulf Eriksson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet har" och på s. 9 slutar med "behandlad del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att det finns behov av en offentlig

person som har till uppgift att, som det föreslås i motion

Ju821, ta sig an brottsoffren i deras speciella situation.

Brottsofferombudsmannen, bör som utskottet ser det, vara sakligt

kompetent att ta sig an brottsoffrens såväl ekonomiska som

övriga problem och på ett mera samlat sätt kunna erbjuda stöd

och hjälp. Det får ankomma på regeringen att utreda

förutsättningarna för inrättandet av en brottsofferombudsman.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande brottsofferombudsman

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ju821 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Berith Eriksson (v) anför:

Enligt min mening bör bidraget till BOJ höjas så att jourerna

kan fortsätta att verka och utvecklas vidare. Jag anser att

anslaget till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund

av brott skall höjas med 500 000 kronor och att detta belopp

skall tillföras BOJ.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

moment 3 borde ha hemställt:

3. beträffande anslag till Brottsskadenämnden: Ersättning

för skador på grund av brott

att riksdagen med anledning av propositionen och motion

1992/93:Ju821 yrkande 8 samt med bifall till motion

1992/93:Ju838 yrkande 1 till Brottsskadenämnden: Ersättning

för skador på grund av brott för budgetåret 1993/94 anvisar

ett förslagsanslag på 35 500 000 kronor.

Särskilt yttrande

Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils

Nordh, Göran Magnusson, Kent Carlsson och Alf Eriksson (alla s)

anför:

Vi delar uppfattningen att en brottsofferfond kan vara värd

att överväga närmare. Vi vill emellertid redan nu göra klart att

det sätt att finansiera fondens verksamhet som förespråkas i

motionerna är mindre lämpligt. Fondens verksamhet bör enligt vår

mening inte göras beroende av antalet dömda.