Bet. 1992/93:JuU38

Justitieutskottets betänkande

1992/93:JUU38

Kompletteringspropositionen 1992/93:150

Slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94,

m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

1993/94

JuU38

ANDRA HUVUDTITELN

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om

slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m.,

såvitt avser Justitiedepartementets verksamhetsområde.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker en i

anledning av propositionen väckt motion.

I ärendet föreligger ett särskilt yttrande (s) och en

meningsyttring (v).

Propositionen

I proposition 1992/93:150 bilaga 2 (Justitiedepartementet) har

regeringen dels föreslagit riksdagen

1. att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade

förslagsanslaget till Statsrådsberedningen i stället anvisas med

anslagsbeteckningen ramanslag (A 1, s. 1),

2. att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade

förslagsanslaget Justitiedepartementet i stället anvisas med

anslagsbeteckningen ramanslag (A 2, s. 1 f),

3. att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade

reservationsanslaget Utredningar m.m. i stället anvisas med

anslagsbeteckningen ramanslag (A 3, s. 2),

4. att under ramanslaget Domstolarna m.m. för budgetåret

1993/94 anvisa 10 000 000 kr utöver vad som har föreslagits i

proposition 1992/93:100 bilaga 3 (D 2, s. 2),

5. att under ramanslaget Kriminalvården för budgetåret 1993/94

anvisa 96 396 000 kr utöver vad som har föreslagits i

proposition 1992/93:100 bilaga 3 (E 2, s. 3 f),

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande

statsrådet anfört (s. 8 f) om effektivare distribution av

författningssamlingarna.

Motionen

1992/93:Ju34 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens hemställan om 96 396 000

kr till sluten kriminalvård enligt vad i motionen anförts om

behovet av att pengar satsas på alternativ kriminalvård,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av den

kriminalpolitiska inriktningen enligt vad i motionen anförts om

ökad satsning på öppna vårdformer som kontraktsvård och

samhällstjänst.

Utskottet

Nya ramanslag

Regeringens förslag innebär att anslagen till

Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet och Utredningar m.m.

skall anvisas i form av ramanslag i stället för som tidigare i

år beslutats i form av förslagsanslag (Statsrådsberedningen och

Justitiedepartementet) resp. reservationsanslag (Utredningar

m.m.).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Domstolarna m.m.

Regeringen föreslår att anslaget till Domstolarna m.m. ökas

med 10 miljoner kronor. Anslagsökningen avses täcka ökade

kostnader för domstolsväsendet på grund av lagstiftningen

rörande stöd och service till vissa funktionshandikappade (prop.

1992/93:159, SoU19, rskr. 321) och lagen (1992:1574) om

bostadsanpassningsbidrag m.m. (prop. 1992/93:58, BoU4, rskr. 98)

Härutöver bör nämnas att regeringen i ett annat ärende om

förändrade regler om bostadsbidrag (prop. 1992/93:174, BoU21),

föreslagit riksdagen att tillföra ytterligare 2,6 miljoner

kronor till anslaget.

Utskottet konstaterar vidare att riksdagen i medelsanvisningen

till Domstolarna m.m. beslutat att öka det av regeringen i

budgetpropositionen föreslagna ramanslaget med 3 miljoner kronor

för att tillgodose behov av personalutbildning och

chefsutveckling samt ökade utbildningsinsatser beträffande det

sexualiserade våldet (prop. 1992/93:100 bilaga 3, JuU24,

rskr. 289).

Det anförda innebär att anslaget till domstolarna för

budgetåret 1993/94, på grund av riksdagsbeslut under detta år,

kan förväntas höjas med 5,6 miljoner kronor utöver vad som

föreslagits i budgetpropositionen.

Med beaktande härav tillstyrker utskottet propositionen i

denna del.

Kriminalvården

Riksdagen beslutade tidigare under våren (prop. 1992/93:4,

JuU19, rskr. 223) att ge regeringen i uppdrag att i

kompletteringspropositionen, bl.a. på grund av de nya reglerna

om villkorlig frigivning, redovisa förslag till budgetreglering

för kriminalvården där det ökande behovet av anstaltsplatser

beaktats och därjämte för riksdagen presentera en långsiktig

konsekvensanalys i fråga om beläggningsutvecklingen på

kriminalvårdsanstalterna.

Utskottet höll under slutet av april månad i år en utfrågning

med generaldirektören Björn Weibo i Kriminalvårdsstyrelsen om

anstaltsbeläggningen m.m.

Beläggningen på kriminalvårdsanstalterna under senare delen

av år 1992 och de fem första månaderna 1993 vid resp.

mättillfälle uppgick till 93 % den 1 september, 100 % den 1

oktober, 97 % den 1 november, 96 % den 1 december, 86 % den 1

januari, 93 % den 1 februari, 95 % den 1 mars, 96 % den 1 april

och 92 % den 1 maj. Sedan den 1 september 1992 har

beläggningssituationen vid anstalterna således varit mycket

ansträngd och anstalterna har i praktiken varit fullbelagda.

Situationen vid häktena är i allt väsentligt densamma som vid

anstalterna.

I propositionen anförs (bilaga 2 s. 5) att de fördjupade

analyser som gjorts av utvecklingen efter det att volymökningen

inträffat hösten 1992 visar att det framför allt är de

långtidsdömda som står för ökningen. En närliggande slutsats av

analyserna skulle, enligt propositionen, kunna vara en fortsatt

volymökning de närmaste åren. Regeringen anser emellertid att en

rad faktorer samtidigt bidrar till att den fortsatta

beläggningssituationen är svår att förutse. Bl.a. tyder

statistik över beläggningen på en minskad ökningstakt och en

möjlig stabilisering av beläggningen på en ny högre nivå.

Mot bakgrund av det anförda och för att kunna göra en samlad

bedömning av vilka krav som i framtiden kommer att ställas på

kriminalpolitiken har regeringen givit Brottsförebyggande rådet

(BRÅ) i uppdrag att i samverkan med Rikspolisstyrelsen (RPS) och

Kriminalvårdsstyrelsen (KVS) utarbeta en framtids- och

omvärldsanalys avseende det kriminalpolitiska

verksamhetsområdet. Analysen avses ge underlag för fortsatta och

mer långsiktiga överväganden inom regeringskansliet när det

gäller reformarbetet inom kriminalpolitikens område och

regeringen planerar att i 1994 års budgetproposition redovisa en

plan med förslag till långsiktigt verkande åtgärder mot

brottsligheten i samhället. I det sammanhanget kommer frågan om

beläggningsutvecklingen inom kriminalvården och de resursbehov

som föranleds av denna att tas upp på nytt.

Utskottet har tidigare vid ett stort antal tillfällen (senast

i betänkande 1992/93:JuU19 s. 13 f) uttalat att beläggningsnivån

bör ligga omkring 85 % för att möjliggöra differentiering av

olika intagna samtidigt med ett gott resursutnyttjande.

I propositionen (s. 6 f) beräknar justitieministern att det

behövs omkring 360 nya anstaltsplatser till följd av den redan

inträffade beläggningsökningen och för att kunna möjliggöra

önskvärd differentiering i enlighet med riksdagens riktlinjer.

Härutöver tillkommer det, med hänsyn tagen till den önskvärda

möjligheten till differentiering, behov av ytterligare omkring

580 platser till följd av de ändrade reglerna om villkorlig

frigivning. Tillsammans beräknas reformen om villkorlig

frigivning och beläggningsökningen medföra ett behov av ca 940

anstaltsplatser. Platsbehovet beräknas i huvudsak kunna

tillgodoses genom om- och tillbyggnader av det nuvarande

anstaltsbeståndet. Den långsiktiga planeringen omfattar även

uppförande av någon eller några nya anstalter.

Enligt propositionen kommer utbyggnaden av

anstaltsorganisationen inte att kunna ske i takt med det

successivt ökade behovet av platser. Under om- och

tillbyggnadsperioden kan det därför komma att behövas

provisoriska lösningar. Detta kommer, enligt vad utskottet

inhämtat, sannolikt främst att inträffa under budgetåret 1995/96

då platstillgången kommer att understiga behovet enligt de

beräkningar som för närvarande görs inom kriminalvården.

Utskottet konstaterar först att regeringens redovisning visar

att belastningen på anstaltsorganisationen kommer att öka under

de närmaste åren. En utbyggnad framstår alltså som nödvändig,

och utskottet har inga invändningar mot regeringens planering

härvidlag. Positivt är enligt utskottets mening att det i

planeringen inkluderats behovet av anstaltsplatser för att även

i framtiden möjliggöra differentiering av olika intagna.

När det gäller medelsbehovet för budgetåret 1993/94 föreslår

regeringen en förstärkning av anslaget till kriminalvården med

drygt 96 miljoner kronor. De extra resurserna erfordras för att

finansiera riksdagens beslut om villkorlig frigivning i den del

beslutet innebar att villkorlig frigivning kan ifrågakomma först

efter det att två månader av straffet avtjänats. Beslutet i den

delen medför ett högre antal intagna i första hand på öppna

anstalter än vad regeringen förutsett i budgetpropositionen. I

sammanhanget kan nämnas att den beräknade totalkostnaden för

riksdagsbeslutet om villkorlig frigivning uppgår till 215

miljoner kronor årligen. Härav finansieras merparten, som

framgår av propositionen, genom omprioriteringar och

rationaliseringar inom Justitiedepartementets område.

I motion Ju34 (v) yrkas att riksdagen avslår regeringens

förslag om ökning av anslaget till kriminalvården. I motionen

förespråkas att resurserna satsas på alternativ kriminalvård,

och att det görs en översyn av den kriminalpolitiska

inriktningen med sikte på en ökad användning av öppna

vårdformer.

Utskottet behandlade ett liknande yrkande i samband med

utskottets behandling av budgetpropositionen i år. Utskottet

hänvisade då till (JuU25 s. 8) den omfattande översyn av

kriminalvården som görs inom ramen för Straffsystemkommitténs

(dir. 1992:47) och Fängelseutredningens (dir. 1992:36) arbete.

Något resultat av utredningarnas arbete i dessa frågor kan, som

utskottet då konstaterade, inte förväntas under nästa budgetår

och inte heller bör utredningarnas arbete föregripas. Utskottet

har alltjämt denna uppfattning, och utskottet avstyrker bifall

till motion Ju34.

Utskottet ansluter sig till justitieministerns bedömning av

medelsbehovet.

Effektivare distribution av författningssamlingarna

Från anslaget Svensk författningssamling betalas bl.a. den

kostnadsfria tilldelning av Svensk författningssamling (SFS) som

regleras i 7 § författningssamlingsförordningen (1976:725), den

s.k. frilistan. I årets budgetproposition (1992/93:100 bilaga 3,

JuU28, rskr. 293), punkt H 1 (s. 139), beräknades anslaget för

budgetåret 1993/94 till 10 112 000 kr.

I propositionen redovisar regeringen sin avsikt att avskaffa

den kostnadsfria tilldelningen av SFS m.fl.

författningssamlingar för domstolar och andra myndigheter från

årsskiftet 1993/94. Förslaget bygger på promemorian (Ds 1993:21)

Effektivare distribution av författningssamlingarna som

remissbehandlas för närvarande. Tanken är att beställarna själva

i fortsättningen skall betala för sina abonnemang och lösnummer.

För att kompensera de domstolar och myndigheter som förlorar den

kostnadsfria tilldelningen av författningssamlingar avser

regeringen att föra över delar av SFS-anslaget till dem. Den nya

ordningen kan genomföras genom att regeringen beslutar om

ändringar i författningssamlingsförordningen.

I promemorian behandlas inte de konsekvensändringar som blir

aktuella i de regler om en frilista som finns i lagen

(1982:1255) om författningssamlingar för Riksdagens

förvaltningskontor och Riksbanken.

Regeringen har berett riksdagen tillfälle att ta del av vad

föredragande statsrådet i propositionen anfört om effektivare

distribution av författningssamlingarna.

Utskottet delar regeringens uppfattning att distributionen av

författningssamlingarna bör göras så kostnadseffektiv som

möjligt. Utskottet utgår från att de medel som frigörs på

anslaget kommer att fördelas på de myndigheter, i första hand

inom rättsväsendet, som drabbas av kostnadsfördyringar i

sammanhanget. Under dessa förutsättningar har utskottet ingen

erinran mot förslaget. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Statsrådsberedningen

att riksdagen beslutar att det av riksdagen för budgetåret

1993/94 beslutade förslagsanslaget Statsrådsberedningen i

stället anvisas med anslagsbeteckningen ramanslag,

2. beträffande anslag till Justitiedepartementet

att riksdagen beslutar att det av riksdagen för budgetåret

1993/94 beslutade förslagsanslaget Justitiedepartementet i

stället anvisas med anslagsbeteckningen ramanslag,

3. beträffande anslag till Utredningar m.m.

att riksdagen beslutar att det av riksdagen för budgetåret

1993/94 beslutade reservationsanslaget Utredningar m.m. i

stället anvisas med anslagsbeteckningen ramanslag,

4. beträffande anslag till Domstolarna m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag under andra

huvudtiteln till Domstolarna m.m. för budgetåret 1993/94

utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:JuU24,

rskr. 289) anvisar ytterligare 10 000 000 kr,

5. beträffande anslag till Kriminalvården

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Ju34 under andra huvudtiteln till

Kriminalvården för budgetåret 1993/94 utöver av riksdagen

tidigare anvisade medel (1992/93:JuU25, rskr. 290) anvisar

ytterligare 96 396 000 kr,

men. (v)

6. beträffande effektivare distribution av

författningssamlingarna

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Stockholm den 27 maj 1993

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

I beslutet har deltagit:

Britta Bjelle (fp),

Lars-Erik Lövdén (s),

Jerry Martinger (m),

Göthe Knutson (m),

Bengt-Ola Ryttar (s),

Birthe Sörestedt (s),

Ingbritt Irhammar (c),

Nils Nordh (s),

Birgit Henriksson (m),

Göran Magnusson (s),

Liisa Rulander (kds),

Karl Gustaf Sjödin (nyd),

Sigrid Bolkéus (s),

Siw Persson (fp) och

Kent Carlsson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Särskilt yttrande

Anslag till kriminalvården (mom. 5)

Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils

Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Kent Carlsson

(alla s) anför:

Riksdagen har nyligen beslutat om ändrade regler för

villkorlig frigivning. Med tanke på att Straffsystemkommittén

bl.a. arbetar med frågan hur systemet med villkorlig frigivning

skall vara utformat på sikt, och i denna del skall lägga fram

förslag senast den 1 oktober 1993, har vi motsatt oss ett

provisorium som skulle gälla endast till dess att

Straffsystemkommitténs genomgripande översyn och beredningen

därav har genomförts. Med hänsyn till riksdagens nyssnämnda

beslut om ändrade regler beträffande villkorlig frigivning vill

vi dock inte motsätta oss att erforderliga medel härför tillförs

anslaget.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Berith Eriksson (v) anför:

Anslag till Kriminalvården (mom. 5)

Enligt Vänsterpartiets mening bör användningen av

fängelsestraff begränsas så mycket som möjligt. Fängelse som

påföljd är det dyraste och sämsta alternativet. Frihetsstraffens

skador på individen är också väl dokumenterade. Arbetet på att

ta fram alternativ till fängelse har hittills gått för sakta.

Det måste intensifieras och satsningar bör göras på öppnare

strafformer. I första hand bör kontraktsvård och samhällstjänst

utvecklas vidare. Riksdagen bör nu begära en översyn av den

kriminalpolitiska inriktningen med sikte på ökade satsningar på

öppna vårdformer som kontraktsvård och samhällstjänst. Det

anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Enligt Vänsterpartiets mening är det således fel att nu satsa

ytterligare 96 miljoner kronor på att stänga in människor. I

stället borde resurserna satsas på alternativ till

fängelsestraff.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

5 borde ha hemställt:

5. beträffande anslag till Kriminalvården

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ju34 och med

avslag på proposition 1992/93:150 bilaga 2 i denna del, dels

avslår regeringens förslag om ökat anslag till Kriminalvården,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.