Bet. 1992/93:KrU12

Kulturutskottets betänkande

1992/93:KRU12

Ungdoms- och folkrörelsefrågor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1992/93

KrU12

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet förslag i

budgetpropositionen som rör ungdoms- och folkrörelsefrågor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

till Statens ungdomsråd (6066000 kr), Bidrag till central

och lokal ungdomsverksamhet m.m. (110084000 kr), Stöd till

internationellt ungdomssamarbete (7950000 kr),

Lotterinämnden (2200000 kr) och Stöd till ideell verksamhet

(17800000 kr). Detta innebär att riksdagen föreslås anvisa

totalt 144100000 kr till angivna ändamål.

Utskottet behandlar i betänkandet ett antal motionsyrkanden,

som rör ungdoms- och folkrörelsefrågor. Samtliga yrkanden

avstyrks.

Bl.a. med hänvisning till att en särskild utredare har i

uppdrag att allsidigt belysa ungdomsfrågorna avstyrks ett

förslag att en barn- och ungdomskommission skall tillsättas.

Ett motionsförslag innebär att en snabbutredning skall

tillsättas om samordning av den barn- och ungdomsverksamhet för

vilken medel anvisas under olika departements huvudtitlar.

Utskottet konstaterar att det ankommer på regeringen att besluta

om arbetsformerna inom regeringen och fördelningen av

arbetsuppgifter mellan olika departement. Ett yrkande som syftar

till att stödet till barn- och ungdomsorganisationerna skall

omprioriteras från privilegierade grupper till utsatta barn- och

ungdomsgrupper avstyrks också.

I ett motionsyrkande föreslås att en besparing skall göras på

det statliga stödet till föreningsliv och samlingslokaler på 1,3

miljarder kronor. Yrkandet avstyrks bl.a. med hänvisning till

att medelsanvisning över statsbudgeten prövas av riksdagen för

varje bidragsområde efter bedömning i de olika utskotten. Ett

annat skäl för utskottet att avstyrka nämnda yrkande samt

ytterligare några yrkanden som också rör det offentliga

organisationsstödet är att regeringen tillkallat en särskild

utredare med uppgift att se över och lämna förslag till de

principer som bör gälla för statens bidrag till ideella

organisationer, bl.a. i syfte att minska statsbidragen.

Utskottet avstyrker även två motionsyrkanden som syftar till att

begränsa stödet till Folkets hus-rörelsen.

I en motion begärs ett klarläggande av samhällets ansvar resp.

ideella organisationers uppgifter. Utskottet finner det inte

motiverat att riksdagen tar initiativ till en sådan formell

precisering som motionärerna önskar.

Tre reservationer och en meningsyttring har fogats till

betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bil. 14

(Civildepartementet)

dels under punkt E 1 (s. 97) föreslagit riksdagen att till

Statens ungdomsråd för budgetåret 1993/94 anvisa ett ramanslag

på 6066000 kr.

dels under punkt E 2 (s. 100) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. för

budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på

110084000 kr.

dels under punkt E 3 (s. 101) föreslagit riksdagen att

till Stöd till internationellt ungdomssamarbete för budgetåret

1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 7950000 kr.

dels under punkt F 1 (s. 105) föreslagit riksdagen att

till Lotterinämnden för budgetåret 1993/94 anvisa ett ramanslag

på 2200000 kr.

dels under punkt F 4 (s. 113) föreslagit riksdagen att

till Stöd till ideell verksamhet för budgetåret 1993/94 anvisa

ett reservationsanslag på 17800000 kr.

Motionerna

1992/93:Fi213 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

13. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

organisationsstödet enligt vad i motionen anförts om

osäkerheterna med syften och mål för stödet.

1992/93:Ju836 av Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att stödet till föreningar skall

prioriteras om från privilegierade grupper till utsatta barn-

och ungdomsgrupper.

1992/93:So289 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen till Bidrag till central och lokal

ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar

7500000 kr utöver vad regeringen föreslagit för utveckling

av ungdomsmottagningar enligt vad i motionen anförts,

11. att riksdagen till Bidrag till central och lokal

ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar

5000000 kr utöver vad regeringen föreslagit för insatser mot

anorexi och bulimi enligt vad i motionen anförts.

1992/93:Kr312 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en snabbutredning bör tillsättas med

uppgift att utröna huruvida den barn- och ungdomsverksamhet som

olika departement anslår pengar till kan samordnas.

1992/93:Kr313 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler för

kulturändamål för budgetåret 1993/94 anvisar 20000000 kr

för inredning och utrustning i särskilda ungdomlokaler enligt

vad i motionen anförts.

1992/93:Kr402 av Ingvar Björk och Börje Nilsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om klarläggande av samhällets ansvar resp.

ideella organisationers uppgifter i anledning av anslag F 4.

Stöd till ideell verksamhet.

1992/93:Kr403 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en barn- och ungdomskommission.

1992/93:Kr411 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ta initiativ för upprättandet av

riktlinjer för kommuners och landstings stödgivning till

samlingslokaler och föreningsliv,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med

direktiv att uppnå en samordning av bidragsgivningen till

samlingslokaler och föreningsliv mellan stat, landsting och

kommuner,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att omedelbart göra en initial besparing

på stödet till föreningsliv och samlingslokaler om

1300000000 kr,

4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift

att granska Folkets hus-rörelsens verksamhet och föreslå

besparingsåtgärder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det allmänna stödet till Folkets Hus

måste begränsas till ett minimum.

1992/93:Kr416 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att en ordentlig kartläggning av

organisationsbidragen med förslag till åtgärder i syfte att

minska omfattningen läggs fram på riksdagens bord senast i

samband med kompletteringspropositionen för budgetåret 1993/94.

Utskottet

Övergripande ungdomsfrågor

I ett inledande avsnitt i propositionen redovisar

civilministern övergripande frågor som rör ungdomspolitiken,

ungdomars uppväxtvillkor m.m. (prop. s. 16--22). Bl.a. erinrar

civilministern om att regeringen beslutat tillkalla en särskild

utredare som skall utreda frågor som rör ungdomars

levnadsvillkor och framtidsutsikter. Utredningens arbete skall

vara avslutat före utgången av april 1994.

Motionärerna bakom motion Kr403 (s) anser att -- när

ungdomarna står inför stora svårigheter att komma in på

arbetsmarknaden -- det inte är tillräckligt att tillkalla en

särskild utredare om ungdomars levnadsvillkor och

framtidsutsikter. Motionärerna föreslår i stället att en barn-

och ungdomskommission skall tillsättas med uppgift att göra en

samlad probleminventering och att komma med förslag till

helhetslösningar samt att initiera snabba åtgärder.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att

ungdomsfrågorna får en allsidig belysning så att åtgärder kan

vidtas i syfte att underlätta ungdomars övergång till

vuxenlivet. Den av regeringen tillsatte särskilde utredaren

skall enligt sina direktiv lämna konkreta förslag till åtgärder,

även av sektorsövergripande karaktär, för att underlätta unga

människors etablering i samhället. Särskild vikt skall läggas

vid ungdomarnas möjligheter att etablera sig på bostads- och

arbetsmarknaderna (dir. 1992:107). Utskottet anser att

resultatet av utredningen inte bör föregripas.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om Barn- och

ungdomsdelegationens uppgifter. Delegationen, som inrättades år

1982 har i uppdrag att vara ett samordnande och rådgivande organ

i regeringskansliet för barn- och ungdomsfrågor. Delegationen

skall stimulera till debatt och diskussion kring de frågor man

tar upp i sitt arbete. Delegationen skall bl.a. uppmärksamma

frågor som rör skillnader i välfärd mellan olika barn och

ungdomar, behov av forskning kring barns och ungdomars

levnadsvillkor, föräldrars och barns ansvarstagande i förskolan

och skolan samt barns och ungdomars kulturella och sociala

omgivning. Enligt tilläggsdirektiv skall delegationen även i

fortsättningen vara ett rådgivande organ till regeringen i

frågor som rör unga människors uppväxtvillkor (dir. 1992:15). I

direktiven nämns bl.a. att ungdomars möjligheter att få arbete

och bostad särskilt bör uppmärksammas av delegationen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet det inte vara

erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av

motionen.

Motionärerna bakom motion Kr312 (nyd) begär en

snabbutredning om möjligheterna att samordna barn- och

ungdomsverksamhet för vilken medel anvisas under olika

departements huvudtitlar (yrkande 12).

Inledningsvis konstaterar utskottet att det ankommer på

regeringen att besluta om arbetsformerna inom regeringen och

fördelningen av arbetsuppgifter mellan olika departement. Det

framstår som självklart att regeringen -- då det gäller

departementsövergripande frågor -- samordnar sina insatser för

att nå bästa möjliga resultat.

I den mån yrkandet avser samordningen av de statliga

myndigheternas insatser inom barn- och ungdomsområdet vill

utskottet framhålla följande. En översyn har nyligen gjorts av

arbets- och ansvarsfördelningen vad gäller de statliga

insatserna inom barn- och ungdomsområdet av den s.k.

STUNS-kommittén (STUNS = statens ungdomspolitiska samordning). I

betänkandet (SOU 1992:54) Mer för mindre -- nya styrformer för

barn- och ungdomspolitiken har kommittén lämnat förslag till en

ny statlig struktur för barn- och ungdomsfrågorna. Kommittén

föreslår också strategier inom flera olika områden, t.ex. för

att motverka tidig utslagning. Betänkandet har remissbehandlats

och bereds för närvarande i Civildepartementet.

Vidare vill utskottet erinra om att det i propositionen (s.

17) konstateras att en rad myndigheter arbetar utifrån olika mål

och instruktioner. En helhetssyn på ungdomars situation

förutsätter enligt propositionen samordning över

sektorsgränserna. Vidare konstateras att det är viktigt att

målen för ungdomspolitiken blir tydligare. Regeringen avser

därför att förelägga riksdagen en proposition med preciserade

mål på ungdomspolitikens område våren 1994.

Mot bakgrund av det ovan anförda anser utskottet det inte vara

påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion

Kr312 yrkande 12.

Statens ungdomsråd (E 1)

I budgetpropositionen framhåller civilministern att Statens

ungdomsråds årsredovisning visar att verksamheten bedrivs

effektivt och att uppsatta mål nåtts. De riktlinjer som

föreslogs i 1991 års budgetproposition och som riksdagen godkänt

bör enligt föredraganden även gälla för budgetåret 1993/94.

Anslaget föreslås bli höjt med 476 000 kr till sammanlagt 6 066

000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. (E 2)

Syftet med det statliga stödet är att främja en demokratisk

fostran genom barns och ungdomars engagemang i föreningslivet

samt att medverka till en meningsfull fritid för barn och

ungdomar. Stödet skall också främja jämställdhet och jämlikhet

mellan olika ungdomsgrupper samt uppmuntra fler barn och

ungdomar att delta i föreningsliv. Överväganden sker för

närvarande inom regeringskansliet om hur målen för det statliga

stödet skall kunna konkretiseras. Särskild vikt läggs vid

metoder för att förbättra utvärdering och uppföljning av stödet.

Vidare sker en samlad översyn av bidragen till ideella

organisationer av en särskild utredare. Med anledning av detta

pågående arbete föreslås inte i år någon förändring av

bidragssystemet i propositionen.

Civilministern föreslår en uppräkning av anslaget för nästa

budgetår med drygt 8 miljoner kronor till 110084000 kr.

I motion So289 (v) föreslås dels en ökning av bidraget med 7,5

miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit för utveckling

av ungdomsmottagningar (yrkande 9), dels en ökning med 5

miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit för insatser

mot bulimi och anorexi (yrkande 11).

Utskottet konstaterar att frågor om de i motionen angivna

stödändamålen hör till sjukvårdshuvudmännens uppgifter. När det

gäller stöd till insatser mot bulimi och anorexi har

kulturutskottet inhämtat att regeringen i november förra året

uppdrog åt Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet att analysera

och beskriva förekomsten av anorexi och bulimi i befolkningen

samt att belysa hur sjukdomarna kan förebyggas. Myndigheterna

skall också utreda hur ändamålsenliga kunskaper om dessa

sjukdomar kan förmedlas av personal som i sin yrkesutövning

möter främst unga människor.

Utskottet anser -- med hänvisning till det anförda -- att det

inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning

av motionsyrkandena.

Den i propositionen föreslagna medelstilldelningen tillstyrks.

En motion, Ju836 (nyd), synes syfta till att stödet till

barn- och ungdomsorganisationerna skall omprioriteras från

privilegierade grupper till utsatta barn- och ungdomsgrupper

(yrkande 9).

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att

föreningslivet vänder sig till olika grupper av barn och

ungdomar, således även till barn och ungdomar som befinner sig i

utsatt position. Utskottet vill i sammanhanget särskilt peka på

projektet för lokal utveckling genom samverkan (PLUS-projektet)

som bedrivs av en arbetsgrupp knuten till Civildepartementet med

representanter för Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen,

Skolverket, Statens ungdomsråd och Svenska kommunförbundet.

Syftet med projektet är att stimulera till nya idéer för att

förebygga problem samt att stödja enskilda ungdomar som är på

väg att hamna snett. Projektet bygger på samverkan på den lokala

nivån mellan skolan, socialtjänsten, fritidsverksamheten,

polisen, föräldrarna och föreningslivet. Under en treårsperiod

har 30 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden avsatts för

projektet. Budgetåret 1991/92 fördelades sammanlagt ca 3,7

miljoner kronor till verksamhet i ett trettiotal föreningar.

Utskottet vill också framhålla att Barn- och

ungdomsdelegationen i enlighet med regeringens tilläggsdirektiv

har i uppdrag att belysa frågor som rör unga människors hälsa

och övriga levnadsvillkor under uppväxtåren. Delegationen skall

särskilt uppmärksamma de unga människor som är speciellt utsatta

(dir. 1992:15).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

I detta sammanhang behandlar utskottet en motion som

innehåller yrkande om medelsanvisning för inredning och

utrustning i särskilda ungdomslokaler. Motionärerna bakom

motion Kr313 (v) föreslår att 20 miljoner kronor skall anvisas

för nämnda ändamål (yrkande 8).

Enligt förordningen (1989:288) om stöd till allmänna

samlingslokaler kan bidrag utgå för köp eller nybyggnad av

sådana samlingslokaler som tillgodoser föreningslivets behov av

utrymmen för möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet,

förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande

verksamhet. Vidare kan bidrag utgå för ombyggnad och

standardhöjande reparationer. För särskilt angelägna projekt får

det i bidragsunderlaget även räknas in kostnader för anskaffning

av inventarier. Medel till detta stöd anvisas under anslaget

Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. under

Civildepartementets huvudtitel.

Utskottet vill tillägga att en särskild satsning för att

utveckla nya mötesplatser och träffpunkter för ungdomar görs

sedan hösten 1991. Ansvaret för bidragsfördelningen ligger på

Statens ungdomsråd, som fördelar särskilda medel från Allmänna

arvsfonden. Avsikten med stödet är bl.a. att stimulera en

utveckling av nya lösningar när det gäller lokaler och

mötesplatser för ungdomar. Slutligen vill utskottet peka på det

förhållandet att regeringen under år 1992 lämnat stöd från

arvsfondsmedlen till ungdomslokaler inom idrottsrörelsen, de

fria trossamfunden och scoutrörelsen.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att

motionsyrkandet inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stöd till internationellt ungdomssamarbete (E 3)

Anslaget föreslås höjt med 738 000 kr till sammanlagt

7950000 kr. Från anslaget lämnas bidrag till Landsrådet för

Sveriges ungdomsorganisationer och Stiftelsen för

internationellt ungdomsutbyte. Medel anvisas även för svenskt

deltagande i EG:s ungdomsutbytesprogram Ungdom för Europa.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Lotterinämnden (F 1)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till

Lotterinämnden för nästa budgetår skall anvisa ett ramanslag på

2200000 kr.

Stöd till ideell verksamhet (F 4)

I propositionen föreslås att ett nytt anslag, Stöd till ideell

verksamhet, skall inrättas. Föredraganden framhåller att

folkrörelser, nya typer av ideella organisationer och kooperativ

växer fram utifrån olika behov i vårt samhälle. Dessa föreningar

tar allt aktivare del i verksamhet som tidigare har skötts av

den offentliga sektorn. Det är enligt föredraganden viktigt att

denna utveckling stimuleras. Därför föreslås ett särskilt bidrag

för att stimulera organisationer, som bedriver barn- och

ungdomsverksamhet, att starta eller ta över verksamhet som

bedrivs i offentlig regi. För budgetåret 1993/94 föreslås att

17800000 kr anvisas under anslaget.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Motionärerna bakom motion Kr402 (s) anser -- mot bakgrund av

att ett nytt anslag föreslås bli inrättat -- att tydliga regler

måste utformas, som anger grunderna för samspelet mellan

samhälle och ideella organisationer. I motionen begärs ett

klarläggande av samhällets ansvar resp. ideella organisationers

uppgifter.

Utskottet konstaterar att det i Sverige finns en lång

tradition när det gäller frivilligarbete inom den s.k. ideella

sektorn, dvs. inom folkrörelser, föreningar, kooperativ och

bland enskilda. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget

att ta vara på det engagemang som finns och stimulera föreningar

och enskilda till att utveckla nya former av verksamhet som

innebär att de bl.a. tar över viss offentlig verksamhet. Så kan

t.ex. en villaförening ta över ansvaret för och skötseln av en

lekplats eller ett friluftsbad. En ideell förening kan starta

ett ungdomens hus med visst stöd från kommunen. Föreningar av

den typ som Farsor & Morsor på Stan och Föräldraföreningen Mot

Narkotika utgör kan uppmuntras att ta initiativ till

generationsövergripande verksamhet.

Enligt utskottets uppfattning är det inte motiverat att

riksdagen i detta sammanhang tar initiativ till en formell

precisering av hur avgränsningen skall göras mellan samhällets

ansvar och ideella organisationers uppgifter. Utskottet anser i

enlighet härmed att det inte heller finns skäl att ytterligare

precisera vad som skall gälla för fördelningen av de medel som

anvisas under anslaget Stöd till ideell verksamhet. Utskottet

förutsätter att regeringen -- efter det att bidragsformen

prövats en tid -- återkommer till riksdagen och redovisar

erfarenheterna av stödet. Med hänvisning till det anförda anser

utskottet att motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd av

riksdagen.

Övergripande frågor om organisationsstöd

Utskottet behandlar i det följande tre motioner som innehåller

yrkanden som avser stöd till organisationer och samlingslokaler.

I två av motionsyrkandena, nämligen i motionerna Kr416 (nyd)

och Fi213 (v) yrkande 13, föreslås en översyn av

organisationsbidragen. Motionärerna bakom motion Kr416 (nyd)

anser att regeringen skall återkomma till riksdagen -- senast i

samband med vårens kompletteringsproposition -- med förslag

till åtgärder för att minska stödens omfattning. I motion Fi213

begärs en översyn av organisationsstödet med hänvisning till

osäkerheten med syften och mål för stödet.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att en

parlamentariskt sammansatt kommitté, Lotteriutredningen, har

haft i uppdrag att undersöka om föreningarna i högre grad än

hittills kan finansiera sin verksamhet från spel och lotterier.

Kommittén har lämnat en rad förslag i betänkandet (SOU 1992:130)

Vinna eller försvinna? -- folkrörelsernas lotterier och spel i

framtiden. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Utskottet vill vidare erinra om att regeringen tillkallat en

särskild utredare med uppgift att se över och lämna förslag till

de principer som bör gälla för statens bidrag till ideella

organisationer. Enligt utredningsdirektiven bör de nya

principerna för statens bidragsgivning vara anpassade till den

nya mål- och resultatorienterade budgetprocessen (dir. 1992:81).

Vidare skall bidragen kunna omprövas årligen. Utredningen skall

syfta till att åstadkomma en större grad av självfinansiering av

verksamheten och att öka föreningslivets självständighet.

Slutligen bör utredaren enligt direktiven lämna förslag till hur

statens bidragsgivning, i samband med en förbättrad situation

för självfinansiering och ökad tillgång till spelmarknaden, kan

minskas. (Jämför vad som ovan anförts om Lotteriutredningen.)

Utredarens arbete skall vara avslutat senast den 1 juli 1993.

Det anförda innebär enligt utskottets uppfattning att det

huvudsakliga syftet med motionerna -- att en översyn av

organisationsbidragen skall göras -- redan är tillgodosett. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna Kr416 och

Fi213 yrkande 13.

I motion Kr411 (nyd) föreslås att det -- utan föregående

utredning -- skall göras en besparing på det statliga stödet

till föreningsliv och samlingslokaler på 1,3 miljarder kronor

(yrkande 3).

Utskottet behandlade under föregående riksmöte utförligt ett

liknande yrkande, nämligen ett yrkande om att minska

organisationsbidragen med 2 miljarder kronor (bet. 1991/92:KrU14

s. 7--9). Bl.a. redogjorde utskottet för fördelningen av

statsbidragen enligt en rapport från Statskontoret, Statligt

föreningsstöd -- en kartläggning (1991:6). Enligt rapporten

uppgick det statliga stödet budgetåret 1989/90 till

föreningslivet till ca 7,5 miljarder kronor, ett belopp som även

motionärerna bakom årets motion nämner. Utskottet kunde

konstatera att en mycket stor del av nämnda belopp avsåg stöd

som inte kan betraktas som organisationsstöd i egentlig mening.

Sålunda inkluderade beloppet 1891 miljoner kronor till

humanitärt stöd som kanaliseras via hjälporganisationer samt

2088 miljoner kronor som avsåg lönebidrag. Utskottet framhöll

vidare att det därutöver anvisas medel över statsbudgeten för

stöd till organisationer för vitt skilda ändmål och med vitt

skilda syften under ett stort antal anslag. Utskottet erinrade

om att medelsanvisning över statsbudgeten prövas av riksdagen

för varje bidragsområde efter bedömning i de olika utskotten. I

kulturutskottet bereds frågor om storleken av bidragen till

ungdomsorganisationer, idrottsrörelsen, trossamfunden och andra

folkrörelser samt till studieförbunden. Utskottet erinrade

vidare om att det står en ledamot fritt att framställa yrkanden

om minskningar av den medelsanvisning till visst ändamål som

föreslagits i budgetpropositionen även om han eller hon inte

väckt en motion i frågan. Med hänsyn till vad utskottet anfört

ansåg utskottet att det saknades skäl att pröva motionens

nedskärningsförslag i relation till varje anslag som avser

organisationsstöd. Motionsyrkandet avstyrktes.

Utskottet, som intar samma ståndpunkt som i fjol, vill erinra

om det arbete som bedrivs av den i det föregående nämnda

utredningen om bidrag till ideella organisationer, som bl.a.

syftar till en minskning av statsbidragen till organisationerna.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr 411 yrkande 3.

I motion Kr411 (nyd) föreslås att initiativ skall tas för att

upprätta riktlinjer för kommuners och landstings stödgivning

till samlingslokaler och föreningsliv (yrkande 1).

Med hänvisning till den kommunala självstyrelsen avstyrker

utskottet yrkandet.

I samma motion, motion Kr411 (nyd), föreslås att en utredning

tillsätts för att uppnå samordning av bidragsgivningen till

samlingslokaler och föreningsliv mellan stat, landsting och

kommuner (yrkande 2).

Då det gäller statliga bidrag till föreningslivet hänvisar

utskottet till den redovisning som lämnats i det föregående om

en pågående utredning om bidrag till ideella organisationer.

Vidare anser utskottet att regeringen vid utformningen och

bedömningen av budgetförslaget självfallet måste samordna

departementens olika stödändamål. Likaså bör regeringen i sina

överväganden inbegripa den bidragsgivning som sker från

landsting och kommuner.

När det gäller bidraget till samlingslokaler vill utskottet

framhålla följande. I enlighet med reglerna i förordningen

(1989:288) om stöd till allmänna samlingslokaler sker samordning

mellan de samhälleliga nivåerna. Enligt förordningen (9 §) krävs

nämligen för statligt bidrag att även kommunen lämnar bidrag.

Slutligen erinrar utskottet om att då det gäller landstings

och kommuners bidragsgivning stor hänsyn måste tas till den

kommunala självstyrelsen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

Kr411 yrkande 2.

Likaledes i motion Kr411 föreslås en granskning av Folkets

hus-rörelsens verksamhet (yrkande 4) samt en begränsning av

det allmänna stödet till Folkets hus-rörelsen till ett minimum

(yrkande 5).

Utskottet som behandlade snarlika yrkanden under föregående

riksmöte anförde i betänkande 1991/92:KrU14 bl.a. att de

föreningsägda samlinglokalerna i landet enligt utskottets

uppfattning är viktiga mötesplatser för olika kulturformer och

en förutsättning för många lokala föreningars kulturverksamhet

särskilt på landsbygden och i mindre orter. Som exempel på

aktiviteter inom Folkets hus-rörelsen nämnde utskottet Bio

Kontrast-verksamheten som år 1990 arrangerade ca 2 500

föreställningar i landet med närmare 137000 åskådare i sina

lokaler. Utskottet avstyrkte yrkandena.

Utskottet vidhåller sin ståndpunkt och vill därutöver nämna

följande.

Även andra organisationer -- såsom Våra gårdar och

Bygdegårdarnas riksförbund -- erhåller stöd över statsbudgeten

för viss kulturell verksamhet som prövas av riksdagen i

anslutning till behandlingen av kulturbudgeten. I den mån

bidragsansökningar från de berörda organisationerna behandlas av

myndigheter ankommer det på de bidragsfördelande myndigheterna

att göra en saklig prövning där olika behov ställs mot varandra.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkandet om

en granskning (yrkande 4).

Det ovan anförda leder också till slutsatsen att yrkande 5 i

motion Kr411 bör avstyrkas.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en barn- och ungdomskommission

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr403,

2. beträffande en snabbutredning om möjligheterna att

samordna barn- och ungdomsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkande 12,

3. beträffande medelsanvisningen till Statens ungdomsråd

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Statens ungdomsråd för budgetåret 1993/94 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 6 066 000 kr,

4. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till central

och lokal ungdomsverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med

avslag på motion 1992/93:So289 yrkandena 9 och 11 till Bidrag

till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret

1993/94 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 110 084 000 kr,

men. (v) -- delvis

5. beträffande omprioritering av stödet till barn- och

ungdomsorganisationerna

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju836 yrkande 9,

6. beträffande medelsanvisning för inredning och utrustning

i särskilda ungdomslokaler

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr313 yrkande 8,

men. (v) -- delvis

7. beträffande medelanvisningen till Stöd till

internationellt ungdomssamarbete

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd

till internationellt ungdomssamarbete för budgetåret 1993/94

under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

7950000 kr,

8. beträffande medelsanvisningen till Lotterinämnden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Lotterinämnden för budgetåret 1993/94 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2200000 kr,

9. beträffande medelsanvisningen till Stöd till ideell

verksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd

till ideell verksamhet för budgetåret 1993/94 under trettonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 17800000 kr,

10. beträffande ett klarläggande av samhällets ansvar resp.

ideella organisationers uppgifter

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr402,

11. beträffande översyn av organisationsbidragen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi213 yrkande 13 och

1992/93:Kr416,

12. beträffande besparing på det statliga stödet till

föreningsliv och samlingslokaler

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr411 yrkande 3,

res. 1 (nyd)

13. beträffande riktlinjer för kommuners och landstings

stödgivning till samlingslokaler och föreningsliv

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr411 yrkande 1,

14. beträffande samordning av bidragsgivningen till

samlingslokaler och föreningsliv

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr411 yrkande 2,

15. beträffande granskning av Folkets hus-rörelsens

verksamhet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr411 yrkande 4,

res. 2 (nyd)

16. beträffande begränsning av det allmänna stödet till

Folkets hus-rörelsen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr411 yrkande 5.

res. 3 (nyd) -- motiv. -- villk. res. 2

Stockholm den 25 februari 1993

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders

Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie

Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp),

Björn Kaaling (s) och Simon Liliedahl (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Besparing på det statliga stödet till föreningsliv och

samlingslokaler (mom. 12)

Simon Liliedahl (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet behandlade" och slutar med "Kr411 yrkande 3" bort

ha följande lydelse:

Enligt en rapport från Statskontoret, Statligt föreningsstöd

-- en kartläggning (1991:6), finansierades föreningslivet under

budgetåret 1989/90 med ca 13 miljarder kronor. Därav utgjorde ca

7,5 miljarder kronor statligt stöd. Utskottet anser att det är

motiverat att omedelbart göra en initial besparing på stödet

till föreningsliv och samlingslokaler med 10 % eller således 1,3

miljarder kronor. Regeringen bör därför snarast återkomma till

riksdagen med förslag till åtgärder för att minska stödet på de

nämnda områdena. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr411 yrkande 3 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande besparing på det statliga stödet till

föreningsliv och samlingslokaler

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Kr411 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Granskning av Folkets hus-rörelsens verksamhet (mom. 15)

Simon Liliedahl (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet som" och slutar med "(yrkande 4)" bort ha

följande lydelse:

Folkets hus-rörelsen erhåller stora belopp från både staten

och kommunerna utan att det ställs tillräckliga krav på

egenfinansiering. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget

att närmare undersöka i vilken utsträckning lån, bidrag, borgen

eller annat offentligt stöd rörelsen erhåller. Utskottet anser

därför att det är motiverat att en utredning tillsätts. En sådan

utredning bör i samband därmed föreslå besparingsåtgärder på

detta område. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med

bifall till motion Kr411 yrkande 4 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande granskning av Folkets hus-rörelsens

verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr411 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Begränsning av det allmänna stödet till Folkets

hus-rörelsen (mom. 16 motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Simon Liliedahl (nyd) anser att den del av utskottets yttrande

som på s. 10 börjar med "Det ovan" och slutar med "bör

avstyrkas" bort ha följande lydelse:

I avvaktan på en sådan utredning som förordats av utskottet i

det föregående (reservation 2) bör någon särskild besparing på

stödet till Folkets hus-rörelsen inte göras. Yrkande 5 i motion

Kr411 bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

1. Medelsanvisningen till Bidrag till central och lokal

ungdomsverksamhet m.m. (mom. 4)

Jag anser att dagens ungdomsmottagningar bör byggas ut för att

bl.a. kunna fungera som länk mellan ungdomar och skola. I

enlighet med vad som anförs i motion So289 yrkande 9 bör således

det aktuella anslaget räknas upp med 7,5 miljoner kronor utöver

vad regeringen föreslagit. Jag anser att det även finns stora

behov av resurser för verksamhet mot anorexi och bulimi för att

i projektform genomföra konkreta åtgärder. Därför bör riksdagen

anslå 5 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit på

nämnda anslag. Sammanlagt bör således anslaget totalt uppgå till

122584000 kr.

2. Medelsanvisning för inredning och utrustning i särskilda

ungdomslokaler (mom. 6)

Enligt min mening bör ett särskilt anslag på 20 miljoner

kronor inrättas för inredning och utrustning i särskilda

ungdomslokaler.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 4 och 6 borde ha hemställt:

4. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till central

och lokal ungdomsverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:So289 yrkandena 9

och 11 och med anledning av regeringens förslag till Bidrag

till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret

1993/94 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 122584000 kr,

6. beträffande medelsanvisning för inredning och utrustning

i särskilda ungdomslokaler

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr313 yrkande 8

anvisar 20 miljoner kronor under ett nytt anslag benämnt

Inredning och utrustning i särskilda ungdomslokaler.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Motionerna2

Utskottet4

Övergripande ungdomsfrågor4

Statens ungdomsråd (E 1)5

Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. (E 2)5

Stöd till internationellt ungdomssamarbete (E 3)7

Lotterinämnden (F 1)7

Stöd till ideell verksamhet (F 4)7

Övergripande frågor om organisationsstöd8

Hemställan11

Reservationer

1. Besparing på det statliga stödet till föreningsliv och

samlingslokaler (nyd)12

2. Granskning av Folkets hus-rörelsens verksamhet (nyd)13

3. Begränsning av det allmänna stödet till Folkets

hus-rörelsen (motiveringen) (nyd)13

Meningsyttring av suppleant (v)14