Bet. 1992/93:KrU13

Kulturutskottets betänkande

1992/93:KRU13

Folkbildning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1992/93

KrU13

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande förslag som regeringen

lagt fram i budgetpropositionen beträffande statliga bidrag till

folkbildningen, dvs. bidrag till studieförbundens och

folkhögskolornas verksamhet, samt motioner som väckts i

anslutning härtill.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget

Bidrag till folkbildningen för nästa budgetår anvisa

1917543000 kr. Vidare tillstyrker utskottet att

utbetalningen av statsbidraget fr.o.m. nästa budgetår sker

kvartalsvis i stället för som hittills halvårsvis.

Motionsyrkanden om ökade resurser i förhållande till

regeringens förslag avstyrks av utskottet. Utskottet avstyrker

också ett motionsförslag som syftar till att särskilda medel

skall anvisas för studieförbundens kurser på högskolenivå. Mot

bakgrund av riksdagens tidigare uttalanden om betydelsen av

folkbildningens utbildning för arbetslösa avstyrks

motionsyrkanden om ett nytt uttalande av samma innebörd.

Slutligen anser utskottet att det -- med hänsyn till de

kontakter Folkbildningsrådet under senare tid haft med

utbildningsanordnarna -- inte är erforderligt med ett särskilt

uppdrag till rådet att inventera möjligheterna till utökad

utbildning för arbetslösa, varför ett motionsyrkande i frågan

avstyrks.

Regeringens förslag att under anslaget Bidrag till vissa

handikappåtgärder inom folkbildningen anvisa 45117000 kr och

att under anslaget Bidrag till kontakttolkutbildning anvisa

7974000 kr tillstyrks av utskottet.

Utskottet avstyrker motionsyrkanden i vilka begärs uttalanden

från riksdagen om behovet av studiematerial för vissa grupper av

handikappade och om en utredning av studiematerialsfrågan.

Utskottet hänvisar bl.a. till att Nämnden för vårdartjänst har

möjlighet att själv ta initiativ till en sådan utredning, att

handikappfrågor inom folkbildningen avses tas upp i

Folkbildningsrådets anslagsframställning för perioden

1994/95--1996/97 och att Statens institut för handikappade i

skolan skall behandla läromedelsfrågor i sin

anslagsframställning för samma period.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 9

(Utbildningsdepartementet) under C Folkbildning

dels under punkt C 1 (s. 77--80) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats om

utbetalningsperioder av statsbidraget till folkbildningen,

2. till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94

anvisa ett anslag på 1917543 000 kr.

dels under punkt C 2 (s. 80--83) föreslagit riksdagen att

3. till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom

folkbildningen för budgetåret 1993/94 anvisa ett anslag på

45117000 kr.

dels under punkt C 3 (s. 83--84) föreslagit riksdagen att

4. till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret

1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 7974000 kr.

Motionerna

1992/93:Kr335 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

7. att riksdagen till Bidrag till folkbildningen för

budgetåret 1993/94 anvisar 200000000 kr utöver regeringens

förslag,

1992/93:Kr405 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stödet till folkbildningen.

1992/93:Kr408 av Lisbet Calner och Gunnar Thollander (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om värdet av folkbildningens insatser för

utbildning av arbetslösa,

2. att riksdagen beslutar att för 1993--94 anslå medel inom

ramen för anslaget till folkbildningen för utbildningar som

riktar sig till de som är eller riskerar att bli arbetslösa och

som syftar till att öka deltagarnas kompetens och förbättra

deras situation på arbetsmarknaden.

1992/93:Kr409 av Anita Persson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om särskilt anslag till folkhögskolor och studieförbund.

1992/93:Kr410 av Rolf L Nilson och Eva Zetterberg (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av medel för produktion av

studiematerial för deltagare i folkbildningen med

utvecklingsstörning eller afasi.

1992/93:Kr412 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om värdet av folkbildningens insatser för

utbildning och kulturverksamhet för arbetslösa,

2. att riksdagen beslutar att till C 1. Bidrag till

folkbildningen för budgetåret 1993/94 anvisa 200000000 kr

utöver regeringens förslag.

1992/93:Kr413 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94

anvisar 100000000 kr utöver vad regeringen föreslagit.

1992/93:Kr414 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att uppdra åt Folkbildningsrådet att

inventera vilka insatser folkhögskolor och studieförbund är

beredda att göra för arbetslösa och vilken förberedelsetid

respektive anordnare behöver innan eventuell verksamhet kan

påbörjas.

1992/93:Kr415 av Kjell Eldensjö (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om de otillräckliga resurserna för anpassning av studiematerial

till utvecklingsstörda och afatiker.

1992/93:Kr419 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om medel för produktion av studiematerial för

utvecklingsstörda och afatiker,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utredning om produktion av studiematerial

för olika grupper med funktionshinder.

1992/93:Kr421 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att studieförbunden tillförs medel för att

kunna genomföra kurser på högskolenivå.

1992/93:Ub903 av Inger Hestvik och Sinikka Bohlin (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökade resurser till folkbildning.

1992/93:Ub905 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

13. att riksdagen beslutar att till Bidrag till folkbildningen

för budgetåret 1993/94 anvisa 200000000 kr utöver

regeringens förslag.

1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökade resurser till folkbildningen.

Utskottet

Bidrag till folkbildningen (C 1)

Vid riksmötet 1990/91 beslöt riksdagen att det statliga

bidraget till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och

folkhögskolor från och med budgetåret 1991/92 skulle utgå från

ett nytt samlat anslag benämnt Bidrag till folkbildningen (prop.

1990/91:82, bet. 1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358). Bidraget

utbetalas till den ideella föreningen Folkbildningsrådet som

bildats av Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas

intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet.

Folkbildningsrådet har givits ansvaret för fördelningen av

statsbidraget mellan studieförbund och folkhögskolor, dvs. både

fördelningen mellan dessa båda kategorier och fördelningen

mellan olika studieförbund och folkhögskolor.

Riksdagen beslöt vid samma tillfälle att målet för

statsbidragsgivningen till folkbildningen skall vara att stödja

sådan verksamhet som syftar till att göra det möjligt för

människor att påverka sin livssituation och till att skapa

engagemang hos dem att delta i samhällsutvecklingen.

Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftorna

och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället skall

prioriteras. Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller

kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras.

Vid föregående riksmöte föreslog regeringen med hänvisning

till det kärva ekonomiska läget att -- efter pris- och

löneomräkning -- en besparing om 300 miljoner kronor skulle

göras på folkbildningsanslaget, vilket därefter beräknades till

1842344000 kr (prop. 1991/92:100 bil. 9 punkt C 1.). På

kulturutskottets förslag räknades emellertid anslaget upp med

100 miljoner kronor till totalt 1942344000 kr (bet.

1991/92:KrU12, rskr. 189). Uppräkningen med 100 miljoner kronor

avsåg särskilt bidrag för arbetsmarknadsanpassad utbildning inom

folkbildningen.

Under hösten 1992 föreslog regeringen att 106 miljoner kronor

skulle anvisas under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

för bidrag under budgetåret 1992/93 till folkhögskolor som

anordnar kurser för arbetslösa (prop. 1992/93:50). Riksdagen

anvisade de föreslagna medlen och beslöt att Folkbildningsrådet

skulle fördela medlen till folkhögskolorna (yttr. 1992/93:KrU5y,

yttr. 1992/93:AU2y och bet. 1992/93:FiU1, rskr. 1992/93:134).

I årets budgetproposition utgår beräkningen av anslaget till

folkbildningen från det ursprungliga förslaget i 1992 års

budgetproposition om ett anslag för budgetåret 1992/93 på

1842344000 kr. Efter pris- och löneomräkning föreslås

riksdagen anvisa 1917543000 kr för budgetåret 1993/94

(prop. 1992/93:100 bil. 9 punkt C 1.). Några medel för särskilt

bidrag för arbetsmarknadsanpassad utbildning beräknas således

inte. Vidare föreslås riksdagen godkänna att utbetalningen av

statsbidraget fr.o.m. budgetåret 1993/94 skall ske kvartalsvis

och inte som innevarande budgetår halvårsvis. Den ändrade

utbetalningsordningen beräknas medföra en besparing för

statsverket på 24 miljoner kronor.

Riksdagen föreslås i motionerna Kr335 (s) yrkande 7, Kr412 (s)

yrkande 2 och Ub905 (s) yrkande 13 anvisa 200 miljoner kronor

utöver regeringens förslag. Medlen skall användas för utbildning

vid folkhögskolor och inom studieförbund för arbetslösa och

beräknas räcka till 5000 heltidsstuderande. Motionärerna anför

att arbetslöshetssituationen inte har förbättrats och att

folkbildningen visat sina möjligheter och sin förmåga att snabbt

och flexibelt anordna utbildning för dem som drabbas av

arbetslöshet.

I motion Kr413 (v) erinras om att riksdagen tidigare beslutat

om en treårig plan för tiden fr.o.m. budgetåret 1991/92 för

utveckling av folkbildningsanslaget. Från denna plan gjordes

avsteg föregående år då en besparing gjordes på anslaget för

budgetåret 1992/93. Motionärerna anser att folkhögskolorna och

studieförbunden bör beredas möjligheter att arbeta utifrån en

mera långsiktig planering och utveckling. De föreslår mot denna

bakgrund en ökning av anslaget för budgetåret 1993/94 med 100

miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

Riksdagen bör således anvisa 2017543000 kr.

I motionerna Kr405 (s), Kr408 (s) yrkande 2, Kr409 (s), Ub903

(s) yrkande 1 och N317 (s) yrkande 8 hemställs att riksdagen

skall göra uttalanden om behovet av ökade resurser för

utbildning inom folkbildningen för arbetslösa. I motionerna

Kr408 (s) yrkande 1 och Kr412 (s) yrkande 1 föreslås att

riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som

anförts i motionerna om värdet av folkbildningens insatser för

utbildning och kulturverksamhet för arbetslösa. I motionerna

framhålls studieförbundens och folkhögskolornas kapacitet och

erfarenhet på området. Vidare erinras om folkbildningens uppgift

att ge kompletterande utbildning för korttidsutbildade och om

den speciella pedagogik som tillämpas. Motionärerna anför också

folkbildningens spridning och tillgänglighet i landet som en

särskilt betydelsefull faktor, då det gäller att nå dem som

behöver kompletterande utbildning i en svår

arbetsmarknadssituation.

Utskottet har inledningsvis erinrat om målen för

statsbidragsgivningen till folkbildningen, vilka bland annat

innebär att verksamhet som syftar till att utjämna

utbildningsklyftor skall prioriteras och att personer som är

utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade

särskilt skall prioriteras. Riksdagen har under det senaste året

i samband med medelsanvisning till folkbildningen markerat

betydelsen av de insatser som folkbildningen kan göra för

arbetslösa. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är

erforderligt att riksdagen därutöver gör något sådant uttalande

som yrkas i motionerna Kr408 yrkande 1 och Kr412 yrkande 1.

Yrkandena avstyrks således.

Utskottet anser att riksdagen bör godta regeringens beräkning

av anslaget, vilken inkluderar pris- och löneomräkning.

Riksdagen bör således med avslag på motionerna Kr335 yrkande 7,

Kr412 yrkande 2, Kr413 och Ub905 yrkande 13 anvisa de begärda

medlen om 1917543000 kr. Utskottet utgår från att

regeringen -- med utgångspunkt i en samlad

arbetsmarknadspolitisk bedömning -- senast i

kompletteringspropositionen återkommer till riksdagen med de

förslag som regeringen bedömer nödvändiga av sysselsättningsskäl

bl.a. beträffande utbildning inom folkbildningen för arbetslösa.

Något uttalande från riksdagens sida i frågan anser utskottet

inte påkallat, varför de motioner avstyrks i vilka begärs

uttalanden om behovet av ökade anslag, nämligen Kr405, Kr408

yrkande 2, Kr409, Ub903 yrkande 1 och N317 yrkande 8.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som

förordats i propositionen om utbetalningsperioder för

statsbidraget till folkbildningen.

Folkbildningsrådet bör enligt motion Kr414 (fp) få i uppdrag

att göra en inventering av vilka insatser folkhögskolor och

studieförbund är beredda att göra för arbetslösa och vilken

förberedelsetid de skulle behöva innan de kan starta ytterligare

sådan verksamhet om riksdagen av arbetsmarknadsskäl senare

skulle anvisa ökade resurser för ändamålet.

Folkbildningen har under det gångna året visat sin förmåga att

snabbt och flexibelt anordna utbildning speciellt avsedd för

arbetslösa. Folkbildningsrådet har efter kontakter med

utbildningsanordnarna givit bidrag till utbildning som kunnat

påbörjas med kort varsel. Utskottet vill dock påpeka att det

varit svårt att starta och fullfölja vissa kurser på grund av

hittills icke lösta problem med studiefinansieringen, t.ex.

oklarheter beträffande studerandes möjligheter att kombinera

studier med arbetslöshetsersättning. Frågor av detta slag bereds

för närvarande inom arbetsmarknadsutskottet. Under senare delen

av år 1992 har Folkbildningsrådet haft många kontakter med

utbildningsanordnarna beträffande kurser för arbetslösa. Det

finns därför kunskap om vid vilka folkhögskolor och

studieförbund ytterligare utbildning för arbetslösa skulle kunna

påbörjas snabbt, om nya medel senare anvisas av riksdagen.

Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att den i motion Kr414

önskade beredskapen finns. Något särskilt uppdrag åt

Folkbildningsrådet att inventera möjligheterna till utvidgad

utbildning för arbetslösa torde inte vara nödvändigt. Motion

Kr414 får anses besvarad med det anförda.

Studieförbunden bör enligt motion Kr421 (s) yrkande 1

tillföras medel för att kunna genomföra kurser på

högskolenivå. Motionärerna poängterar betydelsen av

folkbildningens spridning i hela landet. De anser att det skulle

vara mycket effektivt ur kostnadssynvinkel om folkbildningen

kunde erbjuda arbetslösa större möjligheter att få utbildning på

högskolenivå.

Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte att studieförbunden

fr.o.m. innevarande läsår får använda statsbidraget till

folkbildning till sådan kompetensinriktad utbildning som till

form och arbetssätt motsvarar den som anordnas inom det

offentliga skolväsendet och högskolan (prop. 1991/92:157, bet.

1991/92:KrU31, rskr. 1991/92:331). Sådan utbildning kan således

numera ingå som en del i studieförbundens reguljära,

statsbidragsberättigade verksamhet. Utskottet anser att denna

del av studieförbundens verksamhet är betydelsefull för

möjligheten att sprida utbildning på högskolenivå i landet.

Utskottet betonade dock i sitt betänkande 1991/92:KrU31 att den

kompetensinriktade utbildningen inom studieförbunden inte får

vara av sådan omfattning att det går ut över studieförbundens

folkbildande verksamhet. Folkbildningsrådet fördelar

statsbidragsmedlen utifrån de riktlinjer som riksdagen godkänt.

Det ankommer därefter på studieförbunden att inom givna

ekonomiska ramar avgöra vilka olika slag av

statsbidragsberättigad verksamhet de skall ägna sig åt.

Utskottet anser att riksdagen inte bör göra något uttalande om

anvisande av särskilda medel för kurser på högskolenivå. Motion

Kr421 yrkande 1 avstyrks således.

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (C 2)

I samband med riksdagens beslut om ett samlat anslag till

folkbildningen fr.o.m. budgetåret 1991/92 gjordes även vissa

förändringar i fråga om det statliga bidraget till

handikappåtgärder inom folkbildningen.

Från det nya anslaget benämnt Bidrag till folkbildningen

fördelar Folkbildningsrådet bidrag till folkhögskolorna i form

av allmänt statsbidrag, förstärkningsbidrag för insatser för

handikappade, förstärkningsbidrag till musikundervisning samt

särskilda bidrag, nämligen för nordiska kursdeltagare och till

enskilda skolor. Förstärkningsbidraget till insatser för

handikappade vid folkhögskolor används bl.a. till att uppnå ökad

lärartäthet. Vidare fördelar Folkbildningsrådet bidrag till

studieförbunden -- i enlighet med studieförbundens önskemål -- i

form av ett samlat allmänt bidrag. Medel från detta allmänna

bidrag är avsett att användas av studieförbunden även för

insatser för handikappades deltagande i studieförbundens

verksamhet.

Från och med budgetåret 1991/92 anvisas vidare medel under det

nya anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom

folkbildningen. Innevarande budgetår disponeras drygt 30

miljoner kronor av medlen under detta anslag av Nämnden för

vårdartjänst för särskilt kostnadskrävande utbildningsinsatser

vid folkhögskola för personer med funktionshinder. Medlen

används bl.a. till anpassning av lokaler och internat, ökad

lärartäthet, assistans, lärarfortbildning, korta

anpassningskurser för vuxna med funktionshinder (synskadade,

vuxendöva och personer med medicinska handikapp),

aktiveringskurser för dövblinda samt för bidrag till Synskadades

riksförbund för teknisk anpassning av studiematerial för

synskadade och dövblinda. Omkring 1,5 miljoner kronor går till

förvaltningskostnader i samband med utbildningsverksamheten och

0,5 miljoner kronor till forsknings- och utvecklingsarbete.

Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet

disponerar omkring 13,5 miljoner kronor av medel som anvisas

under anslaget för utbildning av tolkar för tolkning åt döva,

dövblinda och vuxendöva och för utbildning av teckenspråkslärare

samt för förvaltningskostnader.

Nämnden för vårdartjänst har i sin anslagsframställning bl.a.

begärt ökade medel för att kunna lämna bidrag till produktion av

studiematerial för även andra grupper än synskadade och

dövblinda.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen under

anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

skall anvisa 45117000 kr, varvid endast en pris- och

löneomräkning med 2149000 kr gjorts. Medel för personlig

assistans i studiesituationen och för forsknings- och

utvecklingsarbete, vilka hittills beräknats under detta anslag,

har förts över till anslag på socialhuvudtiteln för att uppnå

samordnings- och effektivitetsvinster.

I motionerna Kr410 (v), Kr415 (kds) och Kr419 (c) yrkande 1

hemställs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till

känna att behovet av medel för produktion och anpassning av

studiematerial för utvecklingsstörda och afatiker

bör tillgodoses. Motionärerna, som hänvisar till att Nämnden för

vårdartjänst i sin anslagsframställning begärt utökade medel för

produktion av studiematerial för funktionshindrade, anser att

medelsberäkningen i budgetpropositionen innebär att de i

motionerna nämnda gruppernas behov av studiematerial inte blir

tillgodosedda. Enligt motion Kr419 yrkande 2 bör riksdagen

vidare uttala att frågan om produktion av studiematerial för

olika grupper av handikappade skall utredas i enlighet med vad

som framförts i Nämndens för vårdartjänst anslagsframställning.

Utskottet erinrar om att statligt bidrag till utveckling och

produktion av läromedel, studiematerial, litteratur m.m. för

skilda grupper av handikappade i olika åldrar och med olika

behov av utbildning utgår från flera olika anslag, bl.a. från de

nu aktuella anslagen till folkbildning och från anslaget

Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp, vilket till vissa delar disponeras av Statens

institut för handikappfrågor i skolan. Det är enligt utskottets

mening viktigt att samråd sker och att möjligheterna till

samverkan prövas av dem som får statligt produktionsbidrag. Det

är väsentligt att de handikappade, även de som hör till små

grupper, får möjlighet till delaktighet och jämlikhet inom t.ex.

folkbildningen och att särskilda åtgärder vidtas som underlättar

deras studier. Därför bör tillgängliga medel utnyttjas så

effektivt som möjligt.

Utskottet anser att det inte är möjligt att -- på grundval av

vad som anförs i motionerna -- bedöma behovet av medel för

produktion av studiematerial för de i motionerna nämnda

grupperna ställt i förhållande till behoven hos de andra grupper

som finns. Utskottet anser att det bör ankomma på dem som

ansvarar för studiematerialsproduktion och har överblicken över

området att inom givna ekonomiska ramar prioritera mellan de

olika gruppernas behov och att påvisa i vad mån vissa grupper är

särskilt eftersatta. Det är också deras och

utbildningsanordnarnas ansvar att undersöka om det är möjligt

att utnyttja material och läromedel som tagits fram av andra

producenter och för andra studiesituationer. Med hänvisning till

det anförda anser utskottet att det inte är motiverat att

föreslå riksdagen att göra ett sådant uttalande om användningen

av medlen under anslaget som begärs i motionerna Kr410, Kr415

och Kr419 yrkande 1. Motionerna får anses besvarade med det

anförda.

Utskottet anser att riksdagen bör godta regeringens förslag

till medelsberäkning i budgetpropositionen och i enlighet härmed

anvisa 45117000 kr under anslaget Bidrag till vissa

handikappåtgärder inom folkbildningen.

Utskottet kommer i annat sammanhang att ta upp till behandling

regeringens nyligen avgivna förslag om ökade resurser fr.o.m.

den 1 januari 1994 till teckenspråksutbildning, tolkutbildning

m.m. (prop. 1992/93:159 om stöd och service till vissa

funktionshindrade, bilaga 2).

Som nämns i motion Kr419 har Nämnden för vårdartjänst i sin

anslagsframställning för perioden 1993/94--1995/96 föreslagit

att frågan om produktion av studiematerial för olika grupper av

funktionshindrade skall utredas. Nämnden, som således bedömt en

utredning nödvändig, bör enligt utskottets mening vara

oförhindrad att själv genomföra den inom ramen för sin reguljära

verksamhet, varför något särskilt uttalande i frågan från

riksdagens sida inte är påkallat. I den mån nämnden bedömer att

en sådan utredning bör genomföras på annat sätt, förutsätter

utskottet att nämnden återkommer till regeringen med förslag

därom exempelvis i samband med kommande anslagsframställning.

Utskottet förutsätter också att nämnden -- om den själv gör en

sådan utredning -- genomför den i kontakt med andra som ansvarar

för utveckling och produktion av studiematerial, läromedel m.m.

för handikappade. Det kan här nämnas att Statens institut för

handikappfrågor i skolan i enlighet med regeringens direktiv

skall redovisa frågeställningar om läromedelsproduktionen i sin

anslagsframställning för perioden 1994/95--1996/97. Utskottet

har inhämtat att Folkbildningsrådet i förberedelserna inför

anslagsframställningen för perioden 1994/95--1996/97 avser att

tillsätta en särskild arbetsgrupp för handikappfrågor och att

rådet även samråder med Nämnden för vårdartjänst i frågan.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda yrkande 2 i

motion Kr419.

Bidrag till kontakttolkutbildning (C 3)

Kontakttolkutbildning anordnas på många olika språk inom

huvudområdena socialtolkning, sjukvårdstolkning,

arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning och rättstolkning.

Anslaget disponeras av universitetet i Stockholm. Tolk- och

översättarinstitutet vid universitetet fördelar statsbidraget

till studieförbund och folkhögskolor som anordnar

kontakttolkutbildning. Vid fördelningen av statsbidraget skall

institutet särskilt sträva efter att kontakttolkutbildningen

lokaliseras till de regioner och inriktas på de språk där

behovet av kontakttolkar är störst. Institutet utövar tillsyn

över utbildningen och ansvarar för att kvaliteten upprätthålls.

Det är också institutet som skall ställa upp de övergripande

målen för utbildningen. Efter pris- och löneomräkning föreslås

anslaget föras upp med 7974000 kr.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uttalande om värdet av folkbildningens

insatser för arbetslösa

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr408 yrkande 1 och

1992/93:Kr412 yrkande 1,

2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

folkbildningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1992/93:Kr335 yrkande 7, 1992/93:Kr405,

1992/93:Kr408 yrkande 2, 1992/93:Kr409, 1992/93:Kr412 yrkande 2,

1992/93:Kr413, 1992/93:Ub903 yrkande 1, 1992/93Ub905 yrkande 13

och 1992/93:N317 yrkande 8 till Bidrag till folkbildningen

för budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

anslag på 1917543000 kr,

res. (s)

men. (v) - delvis

3. beträffande utbetalningsperioder för statsbidraget till

folkbildningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad som förordats i propositionen,

4. beträffande inventering av folkbildningens möjligheter

att anordna ytterligare utbildning för arbetslösa

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr414,

5. beträffande uttalande om beräknande av särskilda medel

till utbildning på högskolenivå inom studieförbunden

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr421 yrkande 1,

6. beträffande uttalande om studiematerial för vissa grupper

av handikappade

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr410, 1992/93:Kr415

och 1992/93:Kr419 yrkande 1,

men. (v) - delvis

7. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa

handikappåtgärder inom folkbildningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

för budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

anslag på 45117000 kr,

8. beträffande utredning om studiematerial m.m. för olika

grupper av handikappade

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr419 yrkande 2,

9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

kontakttolkutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1993/94

under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

7974000 kr.

Stockholm den 25 februari 1993

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders

Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie

Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp),

Björn Kaaling (s) och Simon Liliedahl (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen (mom. 2)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet anser" och på s. 6 slutar med "yrkande 8" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att folkbildningen har en mycket viktig

uppgift att fylla när det gäller insatser för dem som är eller

riskerar att bli arbetslösa. Bland dessa grupper finns många med

kort grundutbildning och bristfälliga kunskaper. Insatser bör

göras för att höja utbildningsnivån och förbättra människors

möjligheter att behålla sina arbeten och att hävda sig på

arbetsmarknaden. Folkhögskolorna och studieförbunden har under

innevarande budgetår visat sin förmåga att snabbt och flexibelt

anordna särskild utbildning för arbetslösa. Behovet av sådan

utbildning är stor även inför budgetåret 1993/94. Riksdagen bör

därför bifalla motionerna Kr412 yrkande 12, Kr335 yrkande 7 och

Ub905 yrkande 13 genom att under anslaget Bidrag till

folkbildningen anvisa 200 miljoner kronor utöver regeringens

förslag eller totalt 2117543000 kr. Genom denna ökade

medelsanvisning blir de motionsyrkanden tillgodosedda i vilka

begärs uttalanden av riksdagen om ökade medel till

folkbildningen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

folkbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Kr335 yrkande

7, 1992/93:Kr412 yrkande 2 och 1992/93:Ub905 yrkande 13, med

anledning av proposition 1992/93:100 och motionerna

1992/93:Kr405, 1992/93:Kr408 yrkande 2, 1992/93:Kr409,

1992/93:Kr413, 1992/93:Ub903 yrkande 1 och 1992/93:N317 yrkande

8 till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94

under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 2117543000

kr,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

1. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen (mom. 2)

Den nedskärning som skett budgetåren 1991/92 och 1992/93 av

anslaget till folkbildning slår hårt mot korttidsutbildade,

arbetslösa, handikappade och invandrare, dvs. grupper som redan

före lågkonjunkturen var missgynnade och utsatta. Svängningarna

i medelsanvisningen till folkbildningen försvårar framför allt

folkhögskolornas planering beträffande läraranställningar och

kurser. Vidare försvåras effektivt resursutnyttjande och

konstruktivt utvecklingsarbete. Mot bakgrund av vad jag här har

anfört anser jag att anslaget till folkbildningen för nästa

budgetår bör ökas med 100 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag.

2. Uttalande om studiematerial för vissa grupper av

handikappade (mom. 6)

Målet för statsbidragsgivningen till folkbildningen är bl.a.

att stödja sådan verksamhet som syftar till att göra det möjligt

för människor att påverka sin livssituation. Personer som är

utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade skall

särskilt prioriteras. Insatser för funktionshindrade är

resurskrävande eftersom studiemetodiken måste anpassas till de

handikappades behov och förutsättningar och studiematerialet

ofta produceras i små upplagor. Resurser måste därför ställas

till förfogande för att göra det möjligt för funktionshindrade

att delta i folkbildningsverksamheten. Som framhålls i bl.a.

motion Kr410 bör utvecklingsstörda och afatiker ges samma

möjligheter till studier och personlig utveckling som andra

grupper av handikappade. Riksdagen bör därför som sin mening ge

regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för att lösa

problemen med brist på studiematerial för dessa båda grupper.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under 2

och 6 borde ha hemställt:

2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

folkbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr413 samt med

anledning av proposition 1992/93:100 och motionerna

1992/93:Kr335 yrkande 7, 1992/93:Kr405, 1992/93:Kr408 yrkande 2,

1992/93:Kr409, 1992/93:Kr412 yrkande 2, 1992/93:Ub903 yrkande 1,

1992/93:Ub905 yrkande 13 och 1992/93:N317 yrkande 8 till

Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 2017543000 kr,

6. beträffande uttalande om studiematerial för vissa

grupper av handikappade

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr410 och med

anledning av motionerna 1992/93:Kr415 och 1992/93:Kr419 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,