Bet. 1992/93:KrU17

Kulturutskottets betänkande

1992/93:KRU17

Övergripande kulturfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1992/93

KrU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett antal motioner som avser

övergripande kulturfrågor. Även några mera avgränsade frågor

behandlas.

Riksdagen uttalade sig förra våren för att det skulle

tillsättas en parlamentarisk utredning med huvuduppgift att

utvärdera i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål uppfyllts. För

att tillgodose riksdagens önskemål har regeringen i dagarna

tillsatt en utredning om kulturpolitikens inriktning. Samtidigt

har tillkallats två särskilda utredare, en på museiområdet och

en på teaterområdet.

Utskottet föreslår att riksdagen skall uttala sig för att

utredningsarbetet på musei- och teaterområdena skall bedrivas av

parlamentariska utredningar. Vidare föreslår utskottet att

frågor om vad som i direktiven till utredningen om

kulturpolitikens inriktning redovisas under rubriken Den

internationaliserade kulturen skall brytas ut till en särskild

parlamentarisk utredning. Utskottet vill också att riksdagen

skall uttala sig om tillsättandet och sammansättningen av de tre

av utskottet i betänkandet förordade nya parlamentariska

utredningarna.

I övrigt avstyrker utskottet motionsyrkandena. Detta sker i

många fall med hänvisning till de utredningsdirektiv som

utfärdats.

Vid betänkandet har fogats 11 reservationer och en

meningsyttring. Bl.a. reserverar sig företrädarna för

regeringspartierna beträffande de förslag som utskottet lagt

fram om de parlamentariska utredningar som enligt

utskottsmajoritetens mening skall tillsättas.

Motionerna

1992/93:Kr204 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om en bibliotekslag.

1992/93:Kr206 av My Persson och Lennart Fridén (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Röhsska Konstslöjdmuseet bör ges

uppdraget att verka såsom statligt ansvarsmuseum.

1992/93:Kr214 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en utredning angående nationell

bibliotekspolitik där glesbygdsfrågorna får en särbehandling.

1992/93:Kr218 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till bibliotekslag enligt

vad i motionen anförts.

1992/93:Kr229 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statsbidrag till teaterverksamhet enligt

"Jämtlandsmodellen",

1992/93:Kr241 av Göran Åstrand och Hugo Hegeland (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av kulturstödet.

1992/93:Kr242 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om begreppet infrastruktur,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kultur och regional utveckling,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheterna att ge regionala och lokala

museer ett nationellt ansvar inom vissa områden,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett nationellt ansvar för Röhsska museet,

1992/93:Kr244 av Elisabeth Persson och Rolf L Nilson (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning om danslivets utveckling.

1992/93:Kr245 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att bredda det norrländska musikteaterutbudet genom samverkan

mellan Norrlandsoperan i Umeå och kulturinstitut i

Sundsvall/Härnösand, Piteå och Östersund.

1992/93:Kr246 av Ulla Orring m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en utredning för att undersöka

förutsättningar att bredda det norrländska musikteaterutbudet --

en nationalscen i norr -- inför kommande decennium.

1992/93:Kr249 av Bertil Persson och Rune Rydén (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om långsiktig utbyggnad av musikteatern i

Sverige.

1992/93:Kr250 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en utredning med inriktning att inrätta en

nationalscen i Skåne.

1992/93:Kr257 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om översynen av museernas verksamhet, bl.a.

att direktiv ges att utreda frågan om en sammanslagning av

Nordiska museet och Statens historiska museum,

1992/93:Kr258 av Margareta Israelsson och Eva Johansson (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att översynen av museernas verksamhet

bl.a. bör ges direktiv att utreda frågan om en sammanslagning av

Nordiska museet och Statens historiska museum,

1992/93:Kr260 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Röhsska museet

utses som ansvarigt för samordning vad gäller konsthantverk och

design.

1992/93:Kr261 av Charlotte Branting m.fl. (fp, m, c, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett nationellt glasmuseum i Växjö.

1992/93:Kr262 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättandet av ett glasmuseum i Nybro

kommun.

1992/93:Kr263 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att lönebidragsnivån till anställda med

visst arbetshinder vid regionala kulturinstitutioner fastställs

till 90 %,

2. att riksdagen beslutar att finansieringen skall ske genom

omfördelning av resurser inom kulturdepartementets

anslagsområde.

1992/93:Kr265 av Jan Backman m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om möjligheten att skapa en

länsmuseiorganisation för hela Skåne.

1992/93:Kr272 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Rooseum i Malmö,

1992/93:Kr276 av Sylvia Lindgren och Maj Britt Theorin (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om "kulturpass" för barn och ungdom

vid besök på museum m.m.

1992/93:Kr289 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Röhsska museets lämplighet som designmuseum.

1992/93:Kr292 av Rune Thorén och Marianne Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett svenskt designmuseum.

1992/93:Kr294 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bildande av en stiftelse med syfte att

bevara och förvalta natur- och kulturmiljöer.

1992/93:Kr295 av Rosa Östh och Gunnar Thollander (c, s) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Statens kulturråd

ges i uppdrag att ur sitt anslag fördela medel som ett stöd till

finansieringen av verksamheten vid Leufstabruk.

1992/93:Kr300 av Monica Widnemark m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statens medverkan vid tillskapandet av ett

nationellt glasmuseum i Växjö i samverkan med Smålands museum.

1992/93:Kr312 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att i det ekonomiska läge som råder inga

nysatsningar bör ske inom kulturområdet på bekostnad av

kulturens basverksamheter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen

(Kulturdepartementet) till känna vad i motionen anförts om att

en analys av erforderliga arbetsinsatser vid centralmuseerna för

vård, konservering och bearbetning av samlingar samt

dokumentation av 1900-talets liv och arbete bör göras, vilket

sedan utgör underlag för medelstilldelningen.

1992/93:Kr313 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samhällets ekonomiska ansvar för ett brett

kulturliv,

4. att riksdagen begär att regeringen tillsätter den av

riksdagen beslutade kulturpolitiska utredningen enligt vad i

motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

bibliotekslag enligt vad i motionen anförts,

14. att riksdagen begär att regeringen i samband med

utvärderingen av 1974 års kulturpolitiska mål utvärderar

utvecklingen på etermedieområdet i relation till vad som i

motionen anförts om television,

1992/93:Kr316 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om riktlinjer för utvärdering av 1974 års

kulturpolitik.

1992/93:Kr317 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om bildande av en nationell stiftelse med syfte att bevara och

förvalta natur- och kulturmiljöer.

1992/93:Kr318 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning

tillsätts med uppgift att precisera målen för en nationell

bibliotekspolitik.

1992/93:Kr326 av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (c,

fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts angående framtida lokalisering av

barn- och ungdomsteater.

1992/93:Kr327 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en permanent barn- och ungdomsteaterverksamhet i Jämtlands

län.

1992/93:Kr328 av Georg Andersson m.fl. (s, -) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om möjligheten att utveckla

musikteaterverksamheten i Norrland.

1992/93:Kr329 av Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c, s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Gotland bör ingå i

fördelningen av årliga anslag motsvarande länsteateranslag med

statliga grundbelopp.

1992/93:Kr333 av Chris Heister och Inger Koch (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för en

sammanslagning av Nordiska museet och Statens historiska museum,

1992/93:Kr335 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

12. att riksdagen begär att regeringen ger en redovisning vad

gäller lönebidrag i enlighet med vad i motionen anförts,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den kulturpolitiska utredningen,

16. att riksdagen hos regeringen begär att utredningen om

museifrågorna blir en parlamentarisk utredning,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utredningen om museifrågorna,

18. att riksdagen hos regeringen begär att utredningen om

teaterfrågorna blir en parlamentarisk utredning,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utredningen om teaterfrågorna,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arbetet med att analysera konsekvenserna

av ett eventuellt medlemskap i EG,

21. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning

tillsätts med uppgift att utreda bevarandefrågorna vad gäller

industrimiljöer och industriminnen,

22. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk

utredning tillsätts med uppgift att precisera målen för en

nationell bibliotekspolitik,

1992/93:Kr336 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun

för barn- och ungdomskulturen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förtur för barn- och ungdomskulturens

behov,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de statliga kulturinstitutionerna och

Filminstitutet skall redovisa sina insatser för barn och ungdom,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av det offentliga stödet till

fria grupper,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den parlamentariska teaterutredningen

skall beakta barn- och ungdomsteaterns behov.

1992/93:Kr337 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Etnografiska museet i Göteborg,

1992/93:A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturverksamhet för kvinnor i skogslänen.

Utskottet

Inledning

Som bakgrund till frågor som utskottet behandlar i detta

betänkande och i betänkandena 1992/93:Kr18--26 finns skäl att

lämna en redovisning för bl.a. tre nyligen tillsatta utredningar

på kulturområdet.

Riksdagen fastställde år 1974 åtta mål för den statliga

kulturpolitiken (prop. 1974:28, bet. 1974:KrU15 s. 3 och 19--20,

rskr. 1974:248). Målen är allmänt hållna och övergripande till

sin karaktär. Sedan målen fastställdes har nära 20 års politiskt

beslutsfattande lett fram till utformningen av dagens

kulturpolitik.

På förslag av kulturutskottet uttalade riksdagen den 9 april

förra året att en kulturpolitisk utredning med parlamentarisk

sammansättning borde tillsättas med huvuduppgift att utvärdera i

vad mån 1974 års kulturpolitiska mål hade uppfyllts (bet.

1991/92:KrU18, rskr. 1991/92:204). I sitt betänkande gav

utskottet en fyllig beskrivning av hur utskottet bedömt behovet

av en utvärdering (s. 6--11).

Regeringen beslöt den 25 februari i år att bemyndiga

kulturministern att tillkalla en kommitté med uppdrag att utreda

kulturpolitikens inriktning (dir. 1993:24).

Samtidigt bemyndigades kulturministern att tillkalla två

utredare med uppdrag på kulturområdet, nämligen en med uppdrag

att göra en översyn av Riksteaterns betydelse för teaterlivet

och ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och länsteatrarna

(dir. 1993:25) och en med uppdrag att göra en översyn av mål-

och strukturfrågor m.m. inom det statliga och statsunderstödda

museiväsendet (dir. 1993:26).

Kommittén och utredarna har tillkallats i dagarna.

I detta betänkande använder utskottet benämningarna

Kulturpolitiska utredningen, Teaterutredningen och

Museiutredningen.

Kulturpolitiska utredningen som har en parlamentarisk

sammansättning har i uppgift att

Göra en utvärdering av kulturpolitikens hittillsvarande

inriktning med utgångspunkt i 1974 års kulturpolitiska mål,

värdera kulturpolitiken med hänsyn till effekterna av de

resurser som har satsats,

göra en samlad bedömning av vilka krav och utmaningar som

kulturpolitiken har att möta under 1990-talet och på längre

sikt,

göra en analys av kulturverksamheternas och

kulturinstitutionernas utvecklingsmöjligheter,

lämna förslag om eventuellt förändrade mål för

kulturpolitiken,

precisera statens ansvar för kulturpolitiken,

lämna förslag till åtgärder för att främja kulturlivet och

en positiv utveckling av kulturen.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas decentraliseringsmålet och

hur tillkomsten av kulturella centrum i landet kan främjas.

Utredningen bör noga beakta sambandet mellan de kulturpolitiska

ställningstaganden som görs av staten resp. kommunerna och

landstingen. Utredningens överväganden bör göras utifrån

förutsättningen att de offentliga utgifterna inte kan ökas.

I utredningsdirektiven görs en utförlig genomgång av uppdraget

till utredningen. I avsnittet med rubriken Kulturpolitikens

huvuduppgifter anförs bl.a. att utredningen bör beskriva

kulturpolitikens huvuduppgifter och att beskrivningen bör

grundas på bedömningar av vår tids samhällsförändringar och

vilka krav som följer av dessa. Statens ansvar bör analyseras.

Utredningen bör ha frihet att själv välja vilka aspekter på

kulturpolitiken som den önskar lyfta fram i sammanhanget. För

egen del pekar dock kulturministern på ett antal viktiga ämnen

som hon anser det vara angeläget att utredningen uppmärksammar.

Dessa anges under följande rubriker, nämligen (1) Kulturella

centrum, (2) Kulturen i det mångkulturella Sverige, (3) Den

internationaliserade kulturen, (4) Medieutvecklingen och

kulturpolitiken, (5) Värnet av kulturarvet, (6) Insatser för

barn och ungdom, (7) Folkbildningen, (8) Kulturens finansiering.

I ett annat avsnitt, Kulturpolitikens genomslagskraft, framhålls

bl.a. att de offentliga kulturpolitiska instrumenten samt

förutsättningarna för styrning, bl.a. genom resurser, i

framtiden väsentligen kommer att vara desamma som i dag.

Kulturpolitikens genomslag kommer i hög grad att vara beroende

av hur resurserna och instrumenten används. En del av

utredningens uppdrag, anförs det i direktiven, bör därför vara

att söka indentifiera de hinder som kan finnas för

kulturverksamheternas och institutionernas positiva utveckling.

Bedömningarna av kulturpolitikens genomslagskraft bör bl.a. utgå

från ambitionen att

kvalitet, professionalism och mångfald bör främjas,

kulturpolitiskt stöd bör ge iakttagbara effekter samt främja

förnyelse och utveckling,

en ändamålsenlig och tydlig roll- och ansvarsfördelning

mellan olika beslutsnivåer i kulturpolitiken är

eftersträvansvärd,

kulturskapare skall ha goda villkor för sitt arbete.

Utredningen bör pröva om det finns skäl att föreslå

förändringar inom kulturområdets myndighetsstruktur, ansvars-

och anslagsfördelningen mellan myndigheterna samt

kulturbudgetens anslagsstrukturer. Utredningen bör granska om

den nuvarande formen för statsbidrag till regionala

kulturinstitutioner är ändamålsenligt utformad. I sammanhanget

anför kulturministern att hon bedömt att det inom två områden

finns särskilda skäl att pröva behovet av mer omfattande

förändringar av institutionsstruktur och ansvarsförhållanden.

Kulturministern hänvisar till att särskilda utredare därför

skall tillkallas på musei- och teaterområdena. Samråd bör ske

med dessa utredare, bl.a. i frågor som gäller statsbidraget till

de regionala kulturinstitutionerna. Ett underavsnitt till

avsnittet Kulturpolitikens genomslagskraft har rubriken

Konsekvenser av 1974 års kulturpolitik. Det framhålls att

utredningens uppdrag innehåller tydliga moment av en utvärdering

av hur 1974 års kulturpolitiska mål har uppfyllts. Till

uppdraget fogas önskvärdheten att utredningen överväger om den

förda politiken har haft negativa effekter på

kulturverksamheternas och institutionernas utveckling.

Synpunkten utvecklas närmare. Utredningen bör också göra en

värdering av om statens stöd till olika delar av kulturlivet

varit rimligt avvägt och om stödet förändrats på ett sätt som

motsvarar förändringen i kulturverksamheternas villkor och

behov.

Kulturpolitiska utredningen bör överväga lämpligheten att

redovisa uppdraget vad avser utvärderingen av kulturpolitikens

hittillsvarande resultat i ett delbetänkande.

Utredningsuppdraget bör slutligt redovisas senast i december

1994.

Den särskilde utredaren på teaterområdet --

Teaterutredningen -- har enligt sina direktiv (dir. 1993:25)

i uppgift att

göra en analys av Riksteaterns olika uppgifter och betydelse

för teaterlivet,

göra en analys av ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och

länsteatrarna,

överväga huruvida statsbidraget till Riksteatern i större

utsträckning bör inriktas på de delar av verksamheten där

Riksteatern är ensam aktör inom teaterområdet,

överväga om medel härigenom kan frigöras för andra angelägna

satsningar inom kultursektorn.

I direktiven utvecklas närmare hur dessa fyra deluppgifter

bör fullgöras.

Museiutredningen (dir. 1993:26) har i uppgift att se

över museiväsendets struktur och samverkansformer bl.a. i syfte

att skapa bättre förutsättningar för en effektivare användning

av de totalt tillgängliga resurserna på museiområdet.

Utredningen skall därvid

analysera museiväsendets övergripande uppgifter och

verksamhetsmål,

överväga om de centrala museernas nuvarande organisation och

arbetsfördelning är ändamålsenlig med hänsyn till behovet av

samverkan, överblick och samlad resultatbedömning,

granska roll- och ansvarsfördelningen inom hela

museisektorn, utvärdera samspelet inom och mellan sektorns

olika nivåer samt belysa eventuellt förekommande

kompetenskonflikter,

granska effekterna av det statliga stödet till regionala

museer samt bedöma om länsmuseernas uppgifter inom den

statliga kulturmiljövården kan förtydligas,

granska Statens kulturråds uppgifter på museiområdet,

redovisa förslag om precisering av museiväsendets ansvar för

forskning, varvid även de till universiteten knutna museerna

bör uppmärksammas,

belysa Riksutställningars olika uppgifter och deras

betydelse för såväl museiväsendet som kultur- och

samhällslivet i övrigt,

överväga frågan om den statliga museipolitikens räckvidd

bl.a. mot bakgrund av förslag som i olika sammanhang

framförts om statligt ansvarstagande eller statligt stöd

till nya museer,

se över frågor om anslagsstrukturer, kostnadsfördelning och

marknadens betydelse för museiväsendet,

i övrigt göra de överväganden i strukturellt eller annat

hänseende som utredaren finner motiverade.

I direktiven till utredningen utvecklar kulturministern

närmare sin syn på hur uppdraget bör genomföras.

Teater- och museiutredningarna bör redovisa sina uppdrag

före utgången av mars 1994.

I anslutning till behandlingen av motionsyrkanden i detta och

i andra betänkanden får utskottet anledning att närmare redovisa

enskildheter i de tre i det föregående redovisade

utredningsdirektiven.

Allmänna kulturpolitiska frågor

I motion Kr313 (v) yrkas att den av riksdagen begärda

kulturpolitiska utredningen skall tillsättas (yrkande 4).

Sedan motionen väcktes, har utredningen tillsatts. Utskottet

anser det anmärkningsvärt att utredningen inte tillsatts förrän

i dagarna, eftersom vad kulturutskottet anförde i sitt

betänkande i ämnet (bet. 1991/92:KrU18 s. 9) innebar att

utredningen skulle få ett omfattande uppdrag och skulle få en

skyldighet att snabbt redovisa detta. Eftersom motionsyrkandets

syfte tillgodosetts, påkallar yrkandet inte någon riksdagens

åtgärd. Det avstyrks därför.

I ett antal motioner som väckts under allmänna motionstiden

har tagits upp frågor som omfattas av eller har nära samband med

Kulturpolitiska utredningens uppdrag. I detta avsnitt

behandlas motioner som innehåller yrkanden av detta slag och som

är av allmän natur.

Utskottet lämnar här en mycket kortfattad redovisning för fyra

motionskrav.

I motion Kr313 (v) föreslås att det i samband med

utvärderingen av 1974 års kulturpolitiska mål även skall ske en

utvärdering av kulturpolitikens effekter på etermedieområdet

(yrkande 14).

I motion Kr316 (c) framförs ett stort antal synpunkter som

bakgrund till förslag om vilka riktlinjer som bör gälla för

utvärderingen av 1974 års kulturpolitik. Motionärerna uttalar

att de tror att utvärderingen kommer att visa att de

kulturpolitiska målen alltjämt står sig men att medelsarsenalen

på flera centrala områden måste förnyas. Det gäller bl.a.

insatser för att decentraliseringsmålet skall nås. Inom ramen

för utvärderingen av detta mål måste en bedömning ske av

kulturen som lokaliserings- och utvecklingsfaktor. Kulturen

kommer att bli en allt viktigare komponent i en regions

infrastruktur, anförs det. I sammanhanget vill utskottet hänvisa

till att, som framgår av det följande, frågan om kulturen som en

infrastrukturfaktor även tas upp i motion Kr242 (s).

I motion Kr335 (s) förordas att följande tre förslag som

framfördes under den allmänna motionstiden förra året skall

behandlas av den kulturpolitiska utredningen (yrkande 15).

En första utgångspunkt för den framtida kulturpolitiken bör

vara att den skall metodiskt främja ett ökat samspel mellan

olika kulturverksamheter i landet -- ett i verklig mening

nationellt kulturliv förutsätter dynamik, rörlighet och

erfarenhetsutbyte mellan olika konst- och kulturområden.

En central statlig uppgift för nittiotalets kulturpolitik är

att gynna uppkomsten av fler kulturella centrum utanför

Stockholm samt att ge nationella uppdrag till institutioner

ute i landet.

En nationell kulturfond för kulturbyggnader och kulturturism

bör bildas.

Motionärerna vill också att Kulturpolitiska utredningen

särskilt skall granska hur 1974 års mål har uppfyllts vad gäller

barn och ungdomar. Vid utvärderingen bör även målet om kulturell

jämlikhet särskilt beaktas. I motionen framhålls också att

frågan om insatser för ett vidgat deltagande i kulturlivet måste

ges hög prioritet i allt kulturpolitiskt arbete.

Slutligen redovisas här motion Kr241 (m). Motionen har till

syfte att de administrativa kostnaderna på kulturområdet skall

begränsas och att mottagarna av kulturstöd skall få ett ökat

inflytande på fördelningen och inriktningen av kulturstöd. Den

kulturpolitiska utredningen bör få i uppgift att skyndsamt

klarlägga vilka administrativa kostnader som är förenade med

kulturverksamheten och arbeta med sådan snabbhet att resultatet

av utredningsarbetet kan påverka budgeten redan för budgetåret

1994/95.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. De

synpunkter på den kulturpolitiska utredningens arbete som

framförts i motionerna står i en rad avseenden helt i

överensstämmelse med vad som enligt utredningsdirektiven

uttryckligen bör bli föremål för utredning. Härtill kommer att

utredningen skall ha möjlighet att arbeta inom en mycket bred

ram. Utskottet vill därvid peka på att det enligt direktiven

skall stå utredningen fritt att själv välja vilka aspekter på

kulturpolitiken som den önskar lyfta fram. Det förtjänar också

att framhållas att eftersom utredningen fått en parlamentarisk

sammansättning det framstår som naturligt att synpunkter som

förts fram motionsvägen av företrädare för olika politiska

partier med lätthet kan lyftas fram inom utredningen. Till det

sagda vill utskottet -- med anledning av vad som anförs i en av

motionerna -- lägga att utredningsdirektiven inte hindrar att

delförslag läggs fram av utredningen.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motionernas

syfte kan bli tillgodosett utan att riksdagen vidtar någon

åtgärd med anledning av motionsyrkandena. Dessa avstyrks därför.

Utskottet förutsätter att Kulturpolitiska utredningen ägnar

särskild uppmärksamhet åt frågor som avser kulturturism även

i andra avseenden än vad som tagits upp i motion Kr335 (s), där

frågan om en nationell kulturfond för bl.a. kulturturism

aktualiserats.

Inom utskottet har i detta sammanhang aktualiserats frågan

om Statens kulturråds framtida verksamhet. I likhet med vad

kulturministern anför i budgetpropositionen (bil. 12 s. 39)

anser utskottet att det är naturligt att även Kulturrådets

framtida roll och arbete i framtiden analyseras av den

kulturpolitiska utredningen. Utskottet vill också hänvisa till

det uppdrag som ankommer på Museiutredningen. Denna skall bl.a.

granska Kulturrådets uppgifter på museiområdet.

Utskottet tar härefter upp till behandling frågor som avser

det avsnitt i direktiven till Kulturpolitiska utredningen som

rubriceras Den internationaliserade kulturen. Avsnittet har

följande lydelse.

Förändringar i vår omvärld som t.ex. demokratins framväxt i

Central- och Östeuropa, liksom den politiska integrationen av

Europas stater påverkar oss. Kulturen kommer på ett naturligt

sätt i fokus när det finns ett uttalat behov av att knyta

kontakter över nationsgränserna. Den kan därvid ofta spela en

viktig roll i den internationella kontaktverksamheten. Störst

betydelse har den dock säkerligen långsiktigt som bärare av ett

gemensamt arv.

Förstärkning av Europaperspektivet -- men också den parallella

process som leder till en ökad nordisk samverkan -- innebär

inget principiellt nytt för kulturområdet. Dess olika

verksamheter har alltid behövt hålla de internationella

kanalerna öppna för att få nya impulser och för att kunna

utvecklas. Särskilt medieutvecklingen har inneburit att allt

fler kulturskapare har kommit att också verka i en

internationell miljö.

Ändå talar mycket för att det internationella perspektivet på

kulturområdet successivt ytterligare kommer att förstärkas.

Svenska kulturskapare och kulturverksamheter kommer att i ökad

utsträckning finnas på en internationell marknad, antingen de

väljer att verka inom Sverige eller utomlands.

Därför är det angeläget att utredningen analyserar vilka nya

krav som internationaliseringen kan komma att ställa på

kulturpolitiken. I detta sammanhang bör särskilt beaktas de

förutsättningar som följer av att Sverige är ett litet

språkområde med ett geografiskt randläge i Europa.

Genom innehållet i direktiven är enligt utskottets mening

yrkande 20 i motion Kr335 (s) tillgodosett. I yrkandet föreslås

att Kulturpolitiska utredningen skall behandla resultatet av

arbetet med att analysera konsekvenserna av ett eventuellt

medlemskap i EG. Motionsyrkandet bör därför inte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Då det gäller utredningsuppdraget vill utskottet tillägga

följande.

I enlighet med ett underhandsuppdrag från Kulturdepartementet

har Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet

medverkat i ett arbete med syfte att inom vardera myndighetens

ansvarsområde belysa konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i

EG. Myndigheternas redovisningar -- jämte en analys av

medieområdet som görs inom departementet -- kommer att utgöra

underlag för en sammanfattande informationsskrift som

departementet räknar med att publicera i slutet av maj månad.

Det material som tagits fram belyser konsekvenserna för

utformningen av svensk kulturpolitik vid en anpassning till EG:s

regelverk och konsekvenserna för "kulturmarknadens" villkor vad

gäller bl.a. ökad rörlighet m.m. Materialet är avsett att utgöra

underlag till den kulturpolitiska utredningens arbete i vad

avser den internationaliserade kulturen.

Enligt kulturutskottets mening är utredningarbetet i här

aktuellt avseende av stor betydelse. I enlighet med vad som

anges i utredningsdirektiven är det angeläget att det sker en

analys av vilka nya krav som internationaliseringen kan komma

att ställa på kulturpolitiken. I första hand måste

Europaperspektivet på kulturområdet förstärkas. Det

kartläggningsarbete som i enlighet med det ovan anförda tagits

fram på EG-området bör kunna utgöra en grund för en central del

av utredningsarbetet.

I vad avser formerna för utredningsarbetet i här aktuellt

avseende gör utskottet följande bedömning.

Genom att den av utskottet förordade kulturpolitiska

utredningen tillsatts först närmare ett år efter riksdagens

beslut i frågan finns risk för att utredningen, om den inte

avlastas en del av sina uppgifter, inte förmår utföra sitt

uppdrag inom den av regeringen utsatta tiden. Utskottet förordar

därför att utredningsuppdraget beträffande den

internationaliserade kulturen överförs till en särskild

utredning med parlamentarisk sammansättning. I frågor om

kulturturism bör ett nära samarbete mellan kulturpolitiska

utredningen och utredningen om den internationaliserade kulturen

äga rum.

Utskottet anser att utredningen om den internationaliserade

kulturen bör redovisa resultatet av sitt arbete före utgången av

mars 1994.

Vad utskottet sålunda anfört om en parlamentarisk utredning om

den internationaliserade kulturen bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

I enlighet med vad som i det föregående ovan antytts

föreslås i motion Kr242 (s) att kulturlivet i alla dess

yttringar skall införlivas i begreppet infrastruktur

(yrkande 1). Motionärerna anför bl.a. att när vi använder

begreppet infrastruktur menar vi ofta sådana ting som på ett

uppenbart sätt är en förutsättning för att näringsliv, service

och gemensam sektor skall kunna fungera på ett bra sätt.

Kommunikationer, utbildning och en rationell och effektiv

administration förknippas med begreppet infrastruktur, anför de,

men däremot inte ett fungerande kulturliv. Även i den ovan

behandlade motionen Kr316 (c) och i motion Kr335 (s) förs en

infrastrukturdiskussion.

Som utskottet vid flera tillfällen under senare år kommit att

diskutera, är det uppenbart att kulturen hitintills i alltför

liten utsträckning uppmärksammats som en viktig faktor för bl.a.

regional utveckling. Utskottet hänvisar i första hand till sin

diskussion förra året om behovet av regionala kulturcentrum

(bet. 1991/92:KrU18 s. 10--11). I direktiven för Kulturpolitiska

utredningen anges att som en utgångspunkt för behovet av fler

kulturcentrum riksdagen anknutit till frågan om kulturens

betydelse för växtkraft och dynamik nationellt och regionalt.

Utskottet har inte något att erinra mot vad motionärerna anför

av innehåll att kulturlivet måste betraktas som en viktig

infrastrukturfaktor. Utskottet utgår från att denna fråga

kommer att övervägas av den kulturpolitiska utredningen.

Motionsyrkandet (yrkande 1 i motion Kr242) bör därför inte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

I samma motion, Kr242 (s), framställs ett närliggande

yrkande, som har en mera konkret inriktning (yrkande 2).

Motionärerna framhåller vikten av en utveckling av kulturlivet

i Västsverige med utgångspunkt i kulturens betydelse för den

regionala utvecklingen. Motionärerna anser bl.a. att kulturen

behöver ges ökad vikt i länsstyrelsernas regionalpolitiska

planering och att det för Västsveriges del är betydelsefullt att

kulturområdet redan från början finns med i den gemensamma

övergripande regionplaneringen.

Utskottet vill hänvisa till den ovan angivna diskussionen om

kulturpolitiska centrum. I direktiven till Kulturpolitiska

utredningen hänvisas till att kulturutskottet anknutit till den

nu pågående parlamentariska beredningen (C 1992:06) om den

offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional

nivå (dir. 1992:86). Utskottet vill i sammanhanget erinra om att

regeringen i februari månad i år gett den nämnda beredningen,

Regionberedningen, i uppdrag att med förtur behandla

Västsverigefrågan.

Vidare vill utskottet med hänsyn till innehållet i

motionskravet framhålla att möjligheterna att stärka kulturen i

det regionalpolitiska arbetet självfallet måste tas till vara.

Detta kan ske på olika sätt. I den mån medvetenheten om

kulturens betydelse för en regions utveckling ökas hos

ledamöterna i länsstyrelsernas lekmannastyrelser ökas

naturligtvis i motsvarande mån möjligheterna till ökade

kulturinsatser vid planering och vid fördelning av

regionalpolitiska medel. Samtidigt vill utskottet, då det gäller

sistnämnda fråga, framhålla att utskottet är medvetet om att de

resurser av här aktuellt slag som står till vissa länsstyrelsers

förfogande är så begränsade att utrymmet för kulturinsatser är

relativt små.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr242 yrkande

2.

Enligt motion Kr313 (v) skall samhället -- stat,

landsting och kommun avses -- ta ansvaret för ett brett

kulturliv. Motionärerna anknyter till den år 1991 publicerade

studien (Ds 1991:22) Kulturen som lokaliseringsfaktor. Studien

avser satsningar som görs på kultur i Tyskland. I studien förs

fram tolv teser, däribland tesen att kulturen är ekonomiskt

lönsam. Motionärerna menar att det politiska intresset för

kultur "som inte lönar sig" har minskat i takt med att de

kommersiella möjligheterna överbetonats.

Utskottet behandlade förra året en motion som gav utskottet

anledning att beröra innehållet i den ovan angivna studien.

Utskottet ansåg att frågan om offentliga kultursatsningar även i

fortsättningen måste betraktas främst utifrån andra värderingar

än rent ekonomiska. Utskottet -- som också hänvisar till vad

utskottet i övrigt anförde i sammanhanget (se bet. 1991/92:KrU18

s. 12) -- anser att motionen i här aktuell del inte erfordrar

någon riksdagens åtgärd (yrkande 2).

Motionärerna bakom motion Kr312 (nyd) vill att i det

ekonomiska läge som råder inga nysatsningar bör ske inom

kulturområdet på bekostnad av kulturens basverksamheter

(yrkande 1).

Utskottet vill framhålla att det visserligen generellt sett är

viktigt att skydda den nuvarande basverksamheten inom

kulturinstitutionerna men att kulturpolitiken inte får ges ett

innehåll som innebär att experiment och förnyelse på

kulturområdet förhindras -- detta leder till stagnation.

Eftersom stor återhållsamhet vid budgetprövningen måste iakttas

i den nuvarande budgetsituationen kan omprioriteringar behöva

göras genom att resurser för experiment och förnyelse tas från

de nuvarande institutionernas basresurser -- liksom för att

skapa basresurser till nyskapade institutioner. Mera

övergripande överväganden av detta slag får göras av de nyligen

tillsatta utredningarna. Då det gäller medelsanvisning för nästa

budgetår får en prövning ske i samband med prövningen av

regeringens förslag till medelsanvisning under de olika anslagen

i budgetpropositionen.

I enlighet med det anförda avstyrks motion Kr312 yrkande 1.

I motion A810 (s) framförs vissa synpunkter om

kulturverksamhet för kvinnor i skogslänen (yrkande 18).

Motionärerna framhåller bl.a. betydelsen av resurser till

Riksteatern, till studieförbunden och till samlingslokaler.

Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt yttrande till

arbetsmarknadsutskottet våren 1990 över dåvarande regeringens

förslag om regionalpolitik för 90-talet framhöll att det är

angeläget att satsningarna inom kulturområdet för att stärka

regionalutveckling och regional identitet förstärks (yttr.

1989/90:KrU7y). Utskottet delade också den uppfattning som kom

till uttryck i propositionen om att en medveten satsning på

kulturområdet kan ha särskild betydelse för kvinnorna som i hög

grad engagerar sig i kulturlivet.

I detta sammanhang vill utskottet -- i linje med vad som

anfördes i det angivna yttrandet -- framhålla att länsanslagen i

vart fall i skogslänen torde vara av den storleksordningen att

utrymme finns för att ge stöd åt kulturinsatser som har särskild

betydelse för kvinnorna. Med hänvisning till det anförda, och då

de särskilda stödfrågor som motionärerna tar upp i motionen

behandlas i särskilda betänkanden av bl.a. kulturutskottet, bör

motionsyrkandet inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Museifrågor

Som utskottet redovisat i det inledande avsnittet har en

särskild utredare, Museiutredningen, tillkallats med uppgift att

se över museiväsendets struktur och samverkansformer bl.a. i

syfte att skapa bättre förutsättningar för en effektivare

användning av de totalt tillgängliga resurserna på museiområdet.

Utredaren bör, vad gäller stödet till regionala museer, stå till

den kulturpolitiska utredningens förfogande vid behandlingen av

dessa frågor. Utredaren bör redovisa resultatet av sitt arbete

före utgången av mars 1994.

I motion Kr335 (s) yrkas att utredningen om

museifrågorna skall göras av en parlamentarisk kommitté

(yrkande 16). De anser att utredningens förslag skall föras

vidare till en slutlig sammanvägning i den kulturpolitiska

utredningen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att

utredningsarbetet på museiområdet bör ske i en parlamentariskt

sammansatt kommitté. En sådan kommitté torde ha bättre

möjligheter än en särskild utredningsman att genom samarbete med

den kulturpolitiska utredningen få till stånd en samordning av

utredningsförslagen. Utskottet tillstyrker således

motionsyrkandet.

Under den allmänna motionstiden framställdes också en rad

andra motionskrav på museiområdet. Yrkanden som avser eller har

nära anknytning till statsbudgeten för budgetåret 1993/94

behandlas i utskottets betänkande KrU24 Museer och

utställningar. De övergripande yrkandena behandlas i detta

avsnitt. Som framgår av den följande framställningen har

önskemålen i motionerna i en rad avseenden beaktats vid

utformningen av utredningsdirektiven, dock främst på ett

principiellt plan -- de enskilda museernas ställning behandlas

med något undantag inte i direktiven.

Ett i motion Kr335 (s) framställt krav om överväganden

rörande samverkansmuseer -- Kulturrådet har lagt fram

förslag om stöd till sådana i sin anslagsframställning -- har

tillgodosetts i direktiven för Museiutredningen. Enligt

direktiven skall Kulturrådets förslag granskas i samband med

genomgången av det regionala museistödet. Förslaget innebär en

fördelning av statligt kulturstöd till nya regionala eller

lokala museer och påverkar därför den totala insatsen på den

regionala nivån. Motionsyrkandet i aktuell del påkallar i

enlighet med det anförda inte någon riksdagens åtgärd (yrkande

17 delvis).

Riksdagen bör enligt motion Kr242 (s) uttala att

museiinstitutioner även utanför Stockholm -- regionala och

lokala museer -- skall kunna få ett nationellt ansvar för

vissa avgränsade områden (yrkande 6).

Likartade yrkanden framställs i motioner, som behandlas i det

följande. Yrkandena i dessa motioner är dock i formellt avseende

inte av principiell art utan är inriktade på särskilda museer. I

några fall förordas i dessa att visst museum skall verka såsom

statligt ansvarsmuseum eller exempelvis ha ett samordningsansvar

på visst insamlingsområde. I andra åter synes kraven främst ha

till syfte att särskilt statligt stöd skall utgå för att

möjliggöra tillkomsten av visst specialmuseum. Såvitt kan

utläsas av motionerna har inte någon av de aktuella motionerna

till syfte att staten skall bli huvudman för ytterligare museer.

Utskottet behandlar här i formellt avseende motion Kr242 i

aktuell del. Utskottets överväganden har dock betydelse för

bedömningen även av de motioner, som tas upp i det följande.

Utskottet har i föregående huvudavsnitt med anledning av ett

socialdemokratiskt yrkande funnit att överväganden rörande

frågan om att kunna ge nationella uppdrag till institutionerna

ute i landet får anses ligga inom ramen för den kulturpolitiska

utredningens uppdrag. Eftersom varken arbetet inom denna

utredning eller arbetet inom Museiutredningen bör föregripas

leder detta till slutsatsen att riksdagen inte nu bör göra något

principiellt uttalande av det slag som förordas i motion Kr242.

Yrkandet avstyrks därför (yrkande 6). Det finns dock skäl att

tillägga följande.

Ett av skälen till att kulturutskottet lade fram sitt förslag

om tillsättandet av Kulturpolitiska utredningen var att

utskottet fann det angeläget med en fortsatt diskussion om hur

man bäst skulle ta till vara och utveckla de mycket stora

kulturella resurser -- materiella och immateriella -- som finns

även på andra håll i landet än i Stockholm. Den kulturella

växtkraft som finns i landet måste tas till vara, anförde

utskottet vidare bl.a. (bet. 1991/92:KrU18 s. 11).

De överväganden som utskottet i andra sammanhang gjort, främst

under slutet av 1980-talet och under tiden därefter, får

naturligtvis betydelse för övervägandena inom den nämnda

utredningen likaväl som inom Museiutredningen, bl.a. då det

gäller synen på betydelsen av museiverksamheten i olika delar av

landet. Detta gäller självfallet inte minst sådan verksamhet som

finns eller som kan komma att bli uppbyggd i kulturella centrum.

Den kulturpolitiska utredningen skall göra överväganden om

önskvärdheten av att bygga upp sådana centrum. Det sagda innebär

självfallet inte att utskottets tidigare överväganden får hindra

en omprövning av exempelvis museistrukturen.

Röhsska museet i Göteborg är ett kommunalt museum för

konsthantverk och design. Museet har tilkommit genom

testamentariska förordnanden till Göteborgs stad. Museet ingår i

Göteborgs museer, som erhåller statsbidrag i form av grundbidrag

för utställningsverksamheten via anslaget Bidrag till regionala

museer. I de här aktuella motionerna -- Kr206 (m), Kr242 (s)

yrkande 7, Kr260 (fp), Kr289 (s) och Kr292 (c) -- beskrivs

relativt utförligt museets verksamhet, och museets stora

betydelse inte bara för regionen utan för landet i dess helhet

understryks. Som delvis framgår av den föregående

framställningen kan motionerna sammanfattningsvis sägas ha till

syfte att den resurs som Röhsska museet utgör bättre än vad som

hitintills varit fallet skall tas till vara på det nationella

planet.

Utskottet har tidigare behandlat motionskrav rörande Röhsska

museet (se senast bet. 1991/92:KrU1 och 18). Med hänvisning till

vad utskottet anfört i det föregående om arbetet Kulturpolitiska

utredningen och inom Museiutredningen påkallar motionerna enligt

utskottets mening inte någon riksdagens åtgärd. De avstyrks

således.

Även Etnografiska museet i Göteborg tillhör Göteborgs

museer och erhåller statsbidrag via grundbidragssystemet.

Utskottet har vid en rad tillfällen, senast under budgetåret

1991/92 (bet. 1991/92:KrU1 och 18), behandlat motionsyrkanden

rörande Etnografiska museets ställning. Utskottet har

konstaterat att de etnografiska samlingarna i Stockholm och

Göteborg kompletterar varandra och understrukit vikten av ett

nära samarbete mellan de etnografiska museerna i dessa städer. I

motion Kr337 (fp) vill motionärerna att de båda etnografiska

museerna skall ha ett gemensamt samordningsansvar inom

verksamhetsområdet (yrkande 1).

Utskottet avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till vad

som anförts i det föregående.

Frågan om tillskapandet av ett nationellt glasmuseum i

Växjö tas upp i två motioner, nämligen motionerna Kr261 (fp,

m, c, kds) och Kr300 (s). Det framgår av motionsmotiveringarna

att syftet är att ett sådant museum skulle samverka med Statens

konstmuseer. I en av motionerna erinras om att kulturutskottet

gett uttryck för en mycket positiv syn på Växjö glasmuseum (se

bet. 1988/89:KrU1 s. 15). I motion Kr262 (c) förordas att ett

glasmuseum skall inrättas i Nybro kommun.

Växjö glasmuseum utgör nu en del av länsmuseet i Kronobergs

län, Smålands museum. Utskottet har vid flera tillfällen

behandlat frågor om Växjö glasmuseum, såväl då det gäller

investeringsmedel som museets formella ställning (se utöver det

ovan angivna bet. bl.a. bet. 1989/90:KrU4). Även frågan om ett

glasmuseum i Nybro har behandlats tidigare av riksdagen (se bet.

1990/91:KrU1).

Utskottet har inhämtat att Statens kulturråd verkar för att

Växjö glasmuseum skall få nya lokaler i Växjö. I enlighet med

det synsätt på värdet av museets verksamhet utskottet tidigare

gett uttryck för vill utskottet understryka vikten av att museet

får nya lokaler. Då det gäller frågan om museets formella status

anser utskottet att museiutredningens arbete inte bör

föregripas. Motionsyrkandena rörande Växjö glasmuseum påkallar

inte någon riksdagens åtgärd. Även motionen om ett glasmuseum i

Nybro avstyrks.

I tre motioner, Kr257 (fp) yrkande 1, Kr258 (s) yrkande 1,

Kr333 (m) yrkande 1 och Kr335 (s) yrkande 17 delvis, framställs

yrkanden av innehåll att frågan om en sammanslagning av

Nordiska museet och Statens historiska museum skall utredas av

Museiutredningen.

Enligt utskottets mening ligger den av motionärerna upptagna

frågan helt inom ramen för uppdraget till Museiutredningen.

Motionsyrkandena påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.

Liksom förra året (se bet. 1991/92:KrU18 s. 15) framställs

ett yrkande som har till syfte att konsthallen Rooseum i

Malmö skall kunna fortleva. I motion Kr272 (fp) erinras om

Kulturrådets förslag om att vissa museer skulle utses till

samverkansmuseer och att Rooseum skulle bli ett sådant museum

och därigenom få statsbidrag. Motionärerna vill att Kulturrådets

förslag i fråga om Rooseum bör genomföras i avvaktan på

resultatet av Museiutredningens arbete.

Utskottet är inte berett att föregripa utredningsarbetet och

kan därför inte förorda att en viss institution redan nu utses

till samverkansmuseum med statligt bidrag. Utskottet, som

inhämtat närmare information om Rooseums nuvarande situation,

anser att det i första hand får ankomma på Kulturrådet att inom

ramen för de medel som ställs till förfogande för myndigheten

pröva möjligheterna att även för budgetåret 1993/94 ge visst

driftbidrag till Rooseum. Motionsyrkandet avstyrks således

(yrkande 6).

En gemensam länsmuseiorganisation för hela Skåne bör

skapas, anser motionärerna bakom motion Kr265 (m).

Utskottet vill framhålla att den regionala museiorganisationen

i första hand är en förhandlingsfråga för berörda huvudmän. Det

kan likväl finnas anledning för Museiutredningen att ta upp även

frågor av det slag som motionsförslaget är ett exempel på,

eftersom den särskilda utredaren bl.a. skall granska roll- och

ansvarsfördelningen inom hela museisektorn, utvärdera samspelet

inom och mellan sektorns olika nivåer samt belysa eventuellt

förekommande kompetenskonflikter.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.

Slutligen behandlas i detta avsnitt yrkande 6 i motion Kr312

(nyd). Motionärerna vill att det skall göras en analys av

erforderliga arbetsinsatser vid centralmuseerna för vård,

konservering och bearbetning av samlingar samt dokumentation av

1900-talets liv och arbete. Analysen bör ligga till grund för

kommande medelstilldelning.

Enligt utskottets mening ligger frågor av det slag som tas upp

i motionen inom ramen för Museiutredningens uppdrag. Detta

gäller inte minst den del av analysen som skulle avse

l900-talsdokumentationen. Museiutredningen skall nämligen

bl.a. analysera det samlade behovet av museiverksamhet inom

områdena föremålsinsamling, vård och dokumentation av samlingar,

kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt extern service.

Med utgångspunkt i analysen bör utredaren föra ett

förutsättningslöst resonemang om vilka institutioner som bör

finnas samt hur de bör dimensioneras, struktureras, lokaliseras

och samverka inbördes. Då det gäller frågan om framtagandet av

beslutsunderlag i ett kortare perspektiv ankommer det i första

hand på Kulturdepartementet att ta erforderliga initiativ för

att få fram beslutsunderlag till budgetpropositionen. I enlighet

med det anförda påkallar motionsyrkandet inte någon riksdagens

åtgärd. Detta avstyrks därför.

Teaterfrågor

I det inledande avsnittet har utskottet redovisat att en

särskild utredare tillkallats med uppgift att göra en översyn av

Riksteaterns betydelse för teaterlivet och ansvarsfördelningen

mellan Riksteatern och länsteatrarna (Teaterutredningen).

Utredaren bör samråda med kommittén om kulturpolitikens

inriktning. Han bör då det gäller stödet till regionala och

lokala teater- och dansinstitutioner stå till Kulturpolitiska

utredningens disposition vid behandlingen av dessa frågor.

Utredaren bör redovisa sitt arbete före utgången av mars 1994.

I motion Kr335 (s) yrkas att utredningen om

teaterfrågorna skall göras av en parlamentarisk kommitté

(yrkande 18).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att

utredningsarbetet på teaterområdet bör ske i en parlamentariskt

sammansatt kommitté. En sådan kommitté torde ha bättre möjlighet

än en särskild utredningsman att genom samarbete med den

kulturpolitiska utredningen få till stånd en samordning av

utredningsförslagen. Utskottet tillstyrker således

motionsyrkandet.

Enligt samma motion, Kr335 (s), bör Teaterutredningens

förslag föras vidare till den kulturpolitiska utredningen så

att det inom denna kan ske en sammanvägning av slutsatserna

(yrkande 19 delvis).

Som ovan angetts bör Teaterutredningen redovisa resultatet av

sitt arbete före utgången av mars 1994 medan Kulturpolitiska

utredningen slutligt bör redovisa sitt uppdrag senast i december

1994. Det bör således bli möjligt att tidsmässigt tillgodose

motionärernas önskemål. Utskottet utgår från att så sker.

Motionsyrkandet påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd

(yrkande 19 delvis).

I motion Kr335 (s) yrkas också att de fria gruppernas

roll skall prövas av Teaterutredningen och att barn- och

ungdomsteatern särskilt skall beaktas (yrkande 19 delvis). I

motion Kr336 (s) framställs närliggande krav. En översyn bör

göras av det offentliga stödet till fria grupper (yrkande

11). Teaterutredningen bör beakta barn- och ungdomsteaterns

behov (yrkande 12).

De fria grupperna bedriver en omfattande turnéverksamhet med

främst barn- och ungdomsteater. Mot denna bakgrund torde

Teaterutredningen vid utförandet av sitt uppdrag inte kunna

undgå att närmare ta upp till behandling de fria gruppernas roll

för teaterlivet i landet. Till detta kommer att Kulturpolitiska

utredningen har i uppdrag att redovisa förslag om lämpliga vägar

för att stärka kulturens ställning bland barn och ungdom. Utan

att föregripa utredningsarbetet torde kunna konstateras att

insatser på bl.a. teaterområdet härvidlag framstår som

angelägna. Utskottet, som erinrar om att Kulturpolitiska

utredningen enligt sina direktiv har stor frihet att bestämma

inriktningen av sitt arbete, anser att motionsyrkandena inte bör

föranleda någon riksdagens åtgärd.

I flera motioner framställs yrkanden av lokaliseringsnatur

på teaterområdet.

I motion Kr326 (c, fp) anförs -- mot bakgrunden av att Unga

Riks är lokaliserad till Stockholm -- att det är angeläget att

en framtida satsning på barn- och ungdomsteater görs i

någon annan del av landet. Motionärerna anger en rad skäl för

att Växjö är en lämplig lokaliseringsort för en sådan

teater.

Med hänvisning i första hand till Kulturpolitiska utredningens

uppdrag, som avser bl.a. frågor om kulturcentrum utanför

Stockholm och insatser för barn och ungdom, anser utskottet att

någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen inte är

erforderlig.

Det ökande intresset för musikteater i vårt land måste

självfallet ägnas uppmärksamhet av Kulturpolitiska utredningen.

Med hänsyn till innehållet i utredningsdirektiven anser

utskottet att följande motioner inte påkallar någon riksdagens

åtgärd, nämligen tre motioner om utveckling av

musikteaterverksamheten i Norrland, Kr245 (fp), Kr246 (fp, m, c,

kds) och Kr328 (s -), och en motion om en långsiktig utbyggnad

av musikteatern i Sverige, Kr249 (m).

En nationalscen bör inrättas i Skåne anser motionärerna

bakom motion Kr250 (fp).

Utskottet avstyrker även denna motion med hänvisning till

Kulturpolitiska utredningens uppdrag.

Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt tre

motionsyrkanden som avser statsbidrag till regionala

teaterverksamheter i institutionslösa län.

I motion Kr329 (c, s) förordas att Gotland bör tilldelas

statliga grundbelopp trots att det inte finns någon

länsteaterinstitution i länet. I motionen anförs bl.a. att den

gängse länsteaterformen inte är självklar för länet. Teaterlivet

på ön tillgodoses bl.a. genom Bryggeriteatern som nu -- under

sista året -- arbetar i formen av ett treårigt försöksprojekt i

samarbete med Gotlands kommun och Statens kulturråd.

Utskottet vill framhålla att Kulturrådet i sin fördjupade

anslagsframställning för perioden 1993/94--1995/96 anger att

enligt överenskommelse med Gotlands kommun statsbidrag till

Bryggeriteatern kommer att utgå i nuvarande former också

1993/94. Med hänvisning härtill och till den

utredningsverksamhet som nu påbörjas inom Kulturpolitiska

utredningen och Teaterutredningen anser utskottet att motionen

inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionerna Kr229 (s) yrkande 1 och Kr327 (c) tas upp

frågan om statsbidrag till teaterverksamheten i Jämtland.

Jämtlands län har valt att inte satsa på en egen professionell

teater utan köper föreställningar utifrån som presenteras i

olika pedagogiska paket för i första hand barn- och

ungdomspubliken. Länsteaterföreningen har fått i uppgift att

organisera teaterutbudet i länet. Under större delen av

1980-talet erhöll länsteaterföreningen statsbidrag för denna

verksamhet, den s.k. Jämtlandsmodellen. Utskottet har inhämtat

att Länsteaterföreningen erhållit 150 000 kr i bidrag för våren

1993.

Kulturrådet har i den ovan angivna fördjupade

anslagsframställningen anfört att såväl kulturpolitiska som

kommunalekonomiska skäl talar för att staten nu bör införa ett

mer generellt stöd till de län som väljer att inte etablera egna

teaterinstitutioner. En anledning för staten att på detta sätt

stödja arrangörsledet är att de län som väljer att basera sitt

teaterutbud på enbart köpta föreställningar därigenom gör det

möjligt att ta ett betydelsefullt ansvar för bl.a. de turnerande

fria teatergrupper som spelar för barn och ungdom.

Utskottet anser att den av Kulturrådet aktualiserade frågan

ligger inom ramen för de uppdrag som ankommer på Kulturpolitiska

utredningen och Teaterutredningen. Det är därför inte

erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av

motionsyrkandena. Dessa avstyrks således.

Dansfråga

En utredning om utveckling av danslivet bör enligt

motionärerna bakom motion Kr244 (v) komma till stånd. I motionen

framhålls att Svensk danskommitté utarbetat en PM om ett

kulturpolitiskt handlingsprogram för dansen i Sverige. Det

redovisas i motionen vilka frågor som är särskilt angelägna att

få belysta.

Som motionärerna anger har regeringen tagit fasta på

danslivets behov av utveckling och föreslagit vissa

förstärkningar i budgetpropositionen (se främst prop.

1992/93:100 bil. 12 s. 33). Med hänsyn härtill och till

Kulturpolitiska utredningens uppdrag anser utskottet att

motionen inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Biblioteksfrågor

I sex motioner tas upp vissa biblioteksfrågor.

Syftet med tre av yrkandena -- i motion Kr318 (s), motion

Kr335 (s) yrkande 22 och motion Kr214 (s) -- är att det skall

tillsättas en parlamentarisk utredning med uppgift att precisera

målen för en nationell bibliotekspolitik. I motion Kr214 anges

att glesbygderna bör få en särbehandling i en sådan politik. I

tre motioner yrkas att riksdagen skall begära förslag om en

bibliotekslag, nämligen i motionerna Kr204 (s), Kr218 (v) och

Kr313 (v) yrkande 5.

Under det senaste året har biblioteksfrågor varit föremål för

en omfattande debatt. I oktober 1992 höll kulturutskottet en

utfrågning i ämnet. I anslutning till utfrågningen diskuterade

utskottet ingående frågan om utredande av bl.a.

förutsättningarna för införande av en bibliotekslag.

Kulturutskottet stannade för att inte ta något initiativ i

frågan. Med hänvisning härtill och till den möjlighet till en

fördjupad prövning av de i motionerna aktualiserade frågorna som

kommer att finnas inom ramen för Kulturpolitiska utredningen

anser utskottet att motionsyrkandena inte bör föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet får

anledning att i yttrande till riksdagens lagutskott senare under

våren uttala sig om ett kommande förslag av regeringen om

ändring av upphovsrättslagen av betydelse bl.a. för

folkbibliotekens möjligheter att ta ut avgifter för bokutlåning.

Kulturmiljöfrågor

I flera motioner tas upp frågor om förvaltningen av

kulturmiljöer. Som en allmän bakgrund till utskottets

överväganden rörande motionsyrkandena vill utskottet hänvisa

till vad som anförs i budgetpropositionen om sådan förvaltning

(bil. 12 s. 127--129).

Våren 1992 uttalade kulturutskottet att utskottet blivit

övertygat om att det är nödvändigt att regering och riksdag utan

alltför stor tidsutdräkt fattar beslut som långsiktigt löser

frågan om hur en ändamålsenlig förvaltning skall kunna ske av

den centrala del av det svenska kulturarvet som många av våra

kulturmiljöer utgör. På förslag av kulturutskottet uttalade sig

riksdagen för vissa av utskottet angivna överväganden rörande

inrättandet av en nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning

(bet. 1991/92:KrU18 s. 21--22, rskr. 1991/92:204). I årets

budgetproposition redovisas att i enlighet med riksdagens

önskemål arbetet med att skapa en särskild stiftelse för

förvaltning av kulturegendomar drivs vidare i en särskild

tillkallad arbetsgrupp inom regeringskansliet. Arbetet skall

bedrivas skyndsamt och målsättningen är att gruppen skall kunna

avlösas av en organisationskommitté redan under loppet av år

1993.

Med hänsyn till det anförda och med hänvisning till vad som

i budgetpropositionen anförs om landskapsvård anser utskottet

att motionerna Kr294 (fp) och Kr317 (fp) -- vari tas upp

frågan om en stiftelse för att förvalta natur- och

kulturmiljöer -- inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

I motion Kr295 (c, s) tas upp frågan om stöd till

Leufstabruk i norra Uppland, som är ett vallonbruk från

1600-talet. Bruket ägs nu av en stiftelse.

Fastighetsbeståndet har genom statliga medel underhållits och

renoverats för betydande belopp. Utskottet, som haft tillfälle

att närmare informera sig om Leufstabruks unika kulturmiljö, kan

samtidigt konstatera att det uppenbarligen möter stora

svårigheter för stiftelsen att klara driftkostnaderna för

bruket. Medvetenheten härom hade betydelse för de överväganden

som ledde fram till utskottets ställningstagande förra våren i

fråga om förvaltningen av kulturegendomar. Det sagda

understryker angelägenheten av att statsmakterna snarast möjligt

fattar beslut som kan bidra till att underlätta en lösning av

frågan om finansieringen av den löpande driften av Leufstabruk

och andra liknande kulturegendomar.

Då det gäller de mera akuta problemen i angivna hänseende

tvingas utskottet konstatera att utrymmet för Statens kulturråd

att ge bidrag till driftkostnaderna för Leufstabruk är mycket

begränsade. Utskottet kan dock i den nuvarande ekonomiska

situationen inte föreslå att nytt statsbidrag till driften av

värdefulla kulturmiljöer införs. Motionen avstyrks därför.

Enligt motion Kr335 (s) bör en utredning tillsättas för att

utreda bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer och

industriminnen (yrkande 21).

Som Riksantikvarieämbetet framfört i sin anslagsframställning

framstår industriminnesvården som en av de mest brännande

frågorna inom den kulturhistoriska byggnadsvården vad gäller

såväl urval som säkerställande och ekonomiskt stöd till

upprustning och fortsatt vård.

I budgetpropositionen (bil. 12. s. 129) framhålls att behovet

av en långsiktig strategi för att i ett väl avvägt urval

dokumentera, bevara och uthålligt förvalta det svenska

industrisamhällets minnesmärken är stort. Det ökar också hela

tiden genom den snabba strukturomvandling som pågår och som

väntas fortsätta under hela 1990-talet.

Det är en viktig uppgift för Riksantikvarieämbetet att

skyndsamt förbättra kunskapsläget och därefter ta fram ett

handlingsinriktat underlag för selektiva åtgärdsprogram för

dokumentation, bevarande, förvaltning och vård.

Utskottet delar den uppfattning som sålunda redovisats.

Utskottet anser med hänvisning härtill att motionsyrkandet inte

bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Barn- och ungdomsfrågor

I motion Kr336 (s) yrkas att riksdagen skall uttala sig för

att man inom både stat och kommun skall ha som mål att ge

förtur åt barn- och ungdomskulturens behov (yrkande 2).

Som motionärerna framhåller kommer både statens och

kommunernas finanser under de närmaste åren att vara hårt

ansträngda. Medel för barn- och ungdomskulturen måste till stor

del tas fram genom omfördelning från andra verksamheter. Endast

i begränsad utsträckning kan nya resurser tas fram för

ändamålet.

Utskottet har i åtskilliga sammanhang gett uttryck åt

uppfattningen att det är angeläget att satsa på barn- och

ungdomskulturen. I direktiven till Kulturpolitiska utredningen

anges att utredningen bör redovisa förslag om lämpliga vägar för

att stärka kulturens ställning bland barn och ungdom. Mot den

angivna bakgrunden anser utskottet att det inte är erforderligt

med något riksdagens initiativ med anledning av motionsyrkandet

i vad avser den statliga sektorn. Då det gäller den kommunala

sektorn bör riksdagen inte ta något initiativ i här aktuellt

avseende med hänsyn till den kommunala självbestämmanderätten.

Utskottet förutsätter att kommunerna strävar efter att ge barn-

och ungdomskulturen en hög prioritet i den kommunala budgeten.

Motionsyrkandet får anses besvarat med det anförda. Det bör

därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Motionärerna bakom samma motion, Kr336 (s), vill att

riksdagen skall uttala sig för en ansvarsfördelning mellan

stat och kommun då det gäller barn- och ungdomskulturen i

enlighet med vad som anges i motionen (yrkande 1).

Utskottet vill framhålla att den åsyftade ansvarsfördelningen

överensstämmer med den som angavs i en skrift som utgavs år 1990

av Statens kulturråd och som innehöll en presentation av ett

gemensamt barn- och ungdomskulturprogram för Civil-, Social- och

Utbildningsdepartementen (Kulturprogram för barn och ungdom,

1990, s. 18--19). Syftet med programmet angavs vara att

inspirera och underlätta arbetet för dem som arbetar med barn

och ungdom. Utskottet delar det synsätt som uppenbarligen var

vägledande för den förutvarande regeringen, nämligen att det

inte är motiverat att riksdagen i detalj lägger fast

ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Ett riksdagsbeslut i

det avseende som åsyftas i motionen skulle enligt utskottets

mening endast bli av programmatisk natur och inte bindande för

konkreta beslut i barn- och ungdomsfrågor. Motionsyrkandet

avstyrks därför.

Utskottet delar den uppfattning motionärerna bakom den

angivna motionen, Kr336 (s), ger uttryck åt i vad avser

angelägenheten av att de statliga kulturinstitutionerna och

Svenska filminstitutet redovisar sina insatser för barn och

ungdom (yrkande 3). Det är viktigt att en sådan redovisning

sker så att denna kan beaktas vid bedömningen av behovet av

medelsanvisning för senare budgetår.

Utskottet utgår från att redovisningar av angivet slag i

fortsättningen kommer att lämnas i verksamhetsberättelser och

anslagsframställningar utan att riksdagen gör något särskilt

uttalande i frågan. Motionsyrkandet påkallar därför inte någon

riksdagens åtgärd.

I motion Kr276 (s) anförs att många ungdomar och skolbarn av

ekonomiska skäl måste avstå från t.ex. museibesök. Ett sätt att

råda bot på detta förhållande, anser motionärerna, kan vara att

instifta någon form av kulturpass som berättigar till gratis

inträde eller rabatt på inträde till bl.a. museer och teatrar.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur en

samordning mellan kommuner, landsting och stat kan ske i frågan.

Kulturutskottet konstaterar att det är de statliga museerna

och teatrarna obetaget att avstå från att ta ut eller att sätta

ner inträdesavgift för vissa grupper om institutionerna finner

det lämpligt. Även i fråga om kulturinstitutioner med andra

huvudmän är det huvudmännen som har att ta ställning till

avgiftsfrågan. Det förekommer i betydande utsträckning att

museer inte tar inträdesavgift viss veckodag. Några museer tar

inte inträdesavgift av personer under viss ålder. På

teaterområdet är det inte ovanligt att biljettkostnaderna för

ungdomar är lägre än för vuxna. Med hänvisning till det anförda

och då motionsfrågan inte är av den karaktären att riksdagen bör

ha synpunkter på hur det behjärtansvärda syftet med motionen

skall uppnås avstyrks denna.

Lönebidragsfrågor

I budgetpropositionen redovisas i ett inledande avsnitt vissa

frågor om kultur- och arbetsmarknadspolitik (bil. 12 s. 10, se

även bil. 11 s. 77).

Reglerna för anställning med lönebidrag ändrades den 1 juli

1991. Det tidigare systemet innebar att statliga myndigheter och

motsvarande var tillförsäkrade bidrag med 100 % av lönekostnaden

inklusive lönebikostnader medan allmännyttiga institutioner och

motsvarande fick bidrag med 90 % av den angivna kostnaden.

I det ärende, där riksdagen fattade beslut om omläggningen av

lönebidragssystemet, uttalade kulturutskottet i ett enhälligt

yttrande stor oro för konsekvenserna av omläggningen (yttr.

1990/91:KrU5y, bet. 1990/91:AU12, rskr. 1990/91:165, se även

bet. 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249). Som närmare redovisas i

budgetpropositionen i år föreslås att, som en engångsåtgärd -- i

syfte att få en budgetering som ger en mer rättvisande bild av

statens kostnader för kulturinstitutionerna -- en omfördelning

sker av medel från Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel

(tionde huvudtiteln) till Kulturdepartementets huvudtitel (elfte

huvudtiteln). De medel som föreslås omfördelade uppgår till 48

miljoner kronor. Beträffande det närmare innehållet i förslaget

hänvisar utskottet till budgetpropositionen (se främst bil. 12

s. 10 och de där angivna anslagen till vilka medel föreslås bli

överförda).

Med hänsyn till det anförda och då kulturutskottet inte kan

föreslå en återgång till de tidigare lönebidragsreglerna för

viss del av kultursektorn -- med finansiering inom ramen för

resurserna inom kulturhuvudtiteln -- avstyrks motion Kr263 (m),

som innehåller förslag av detta innehåll.

I enlighet med vad som anges i motion Kr335 (s) yrkande 12

är det angeläget att effekterna noga följs upp och

utvärderas av övergången till flexibla lönebidrag på

kulturområdet. Det anges i propositionen att så kommer att ske

i fråga om det ovan redovisade förslaget. Utskottet utgår från

att regeringen därvid även uppmärksammar effekterna för

institutioner som inte omfattas av resursöverföringen från

arbetsmarknadsområdet till kulturområdet. Det bör ankomma på

regeringen att bedöma på vad sätt redovisningen skall ske.

Motionsyrkandet påkallar med hänsyn till det anförda inte någon

riksdagens åtgärd.

Tillsättandet och sammansättningen av vissa parlamentariska

utredningar

Utskottet har i det föregående förordat, dels att

utredningsarbetet på museiområdet och på teaterområdet skall

utföras av parlamentariska utredningar, dels att det skall

tillsättas en parlamentarisk utredning med uppgift att utreda

frågor som avser internationaliseringen av kulturområdet.

Utskottet anser att de tre parlamentariska utredningarna skall

tillsättas före utgången av april månad 1993.

För att utredningarna skall kunna arbeta effektivt bör de vara

av begränsad storlek. Den parlamentariska representationen i

varje utredning bör inte överstiga sex personer. Då det gäller

valet av partiföreträdare förordar utskottet att -- sammantaget

-- samtliga i riksdagen företrädda partier ges representation i

utredningarna, varvid hänsyn bör tas till mandatfördelningen i

riksdagen. Utskottet förutsätter att samråd sker med

riksdagspartierna om fördelningen mellan partierna av ledamöter

i de tre parlamentariska utredningarna.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tillsättandet av den av riksdagen begärda

kulturpolitiska utredningen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr313 yrkande 4,

2. beträffande Kulturpolitiska utredningens uppdrag

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr241, 1992/93:Kr313

yrkande 14, 1992/93:Kr316 och 1992/93:Kr335 yrkande 15,

3. beträffande den internationaliserade kulturen

att riksdagen dels avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 20,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om en parlamentarisk utredning om den

internationaliserade kulturen,

res. 1 (m, fp, c, kds)

4. beträffande kulturlivet och begreppet infrastruktur

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr242 yrkande 1,

5. beträffande utveckling av kulturlivet i Västsverige

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr242 yrkande 2,

6. beträffande ansvaret för ett brett kulturliv

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr313 yrkande 2,

7. beträffande skydd för kulturens basverksamheter

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkande 1,

res. 2 (nyd)

8. beträffande kulturverksamhet för kvinnor i skogslänen

att riksdagen avslår motion 1992/93:A810 yrkande 18,

9. beträffande frågan om huruvida utredningsarbetet på

museiområdet skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr335 yrkande 16

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 3 (m, fp, c, kds)

10. beträffande samverkansmuseer

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 17 i denna

del,

11. beträffande nationellt ansvar för museiinstitutioner

även utanför Stockholm

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr242 yrkande 6,

12. beträffande Röhsska museet i Göteborg

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr206, 1992/93:Kr242

yrkande 7, 1992/93:Kr260, 1992/93:Kr289 och 1992/93:Kr292,

13. beträffande Etnografiska museet i Göteborg

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr337 yrkande 1,

14. beträffande glasmuseifrågor i Växjö och Nybro

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr261, 1992/93:Kr262

och 1992/93:Kr300,

15. beträffande frågan om sammanslagning av Nordiska museet

och Statens historiska museum

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr257 yrkande 1,

1992/93:Kr258 yrkande 1, 1992/93:Kr333 yrkande 1 och

1992/93:Kr335 yrkande 17 i denna del,

16. beträffande konsthallen Rooseum i Malmö

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr272 yrkande 6,

17. beträffande en gemensam länsmuseiorganisation för

Skåne

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr265,

18. beträffande viss analys rörande centralmuseerna samt

dokumentation av 1900-talets liv och arbete

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkande 6,

19. beträffande frågan om huruvida utredningsarbetet på

teaterområdet skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr335 yrkande 18

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 4 (m, fp, c, kds)

20. beträffande den fortsatta beredningen av

utredningsresultatet på teaterområdet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 19 i denna

del,

21. beträffande de fria gruppernas roll m.m. och vissa barn-

och ungdomsteaterfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr335 yrkande 19 i

denna del och 1992/93:Kr336 yrkande 11 och 12,

22. beträffande satsning på barn- och ungdomsteater i

Växjö

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr326,

23. beträffande musikteater

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr245, 1992/93:Kr246,

1992/93:Kr249 och 1992/93:Kr328,

24. beträffande en nationalscen i Skåne

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr250,

25. beträffande statliga grundbelopp på teaterområdet till

Gotland

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr329,

26. beträffande statsbidrag till teaterverksamheten i

Jämtland

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr229 yrkande 1 och

1992/93:Kr327,

27. beträffande en utredning om utveckling av danslivet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr244,

men. (v) - delvis

28. beträffande vissa biblioteksfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr204, 1992/93:Kr214,

1992/93:Kr218, 1992/93:Kr313 yrkande 5, 1992/93:Kr318 och

1992/93:Kr 335 yrkande 22,

res. 5 (s)

men. (v) - delvis

29. beträffande frågan om inrättandet av en stiftelse för

att förvalta natur- och kulturmiljöer

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr294 och

1992/93:Kr317,

30. beträffande stöd till Leufstabruk

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr295,

31. beträffande bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer

och industriminnen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 21,

res. 6 (s)

32. beträffande förtur åt barn- och ungdomskulturens behov

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr336 yrkande 2,

res. 7 (s)

33. beträffande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun

då det gäller barn- och ungdomskulturen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr336 yrkande 1,

res. 8 (s)

34. beträffande viss redovisning rörande institutioners

insatser för barn och ungdom

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr336 yrkande 3,

res. 9 (s)

35. beträffande kulturpass för barn och ungdom

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr276,

36. beträffande återgång till de tidigare

lönebidragsreglerna för viss del av kultursektorn

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr263,

37. beträffande redovisning av effekterna av övergången till

flexibla lönebidrag på kulturområdet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 12,

res. 10 (s)

38. beträffande tillsättandet och sammansättningen av vissa

parlamentariska utredningar

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört i frågorna.

res. 11 (m, fp, c, kds)

Stockholm den 18 mars 1993

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Berit Oscarsson (s), Stina

Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo

Persson (s), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp),

Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Widnemark (s),

Alwa Wennerlund (kds) och Simon Liliedahl (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Den internationaliserade kulturen (mom. 3)

Charlotte Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson

(c), Göran Åstrand (m), Carl-Johan Wilson (fp), Birgitta

Wistrand (m) och Alwa Wennerlund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "I vad" och slutar med "till känna" bort ha följande

lydelse:

Inom utskottet har väckts frågan om en särskild parlamentarisk

utredning rörande den internationaliserade kulturen.

Enligt utskottets mening är det vid utformningen av vår

nationella kulturpolitik mycket viktigt att det internationella

perspektivet, särskilt det europeiska, beaktas. Det är därför

angeläget att den nu tillsatta utredningen om kulturpolitiken

vid sin utvärdering av 1974 års kulturpolitiska mål ägnar stor

uppmärksamhet åt det av de åtta målen som innehåller att

kulturpolitiken skall främja utbyte av erfarenheter och idéer

inom kulturområdet över språk- och nationsgränserna. Likaledes

är det viktigt att utredningen vid sina överväganden rörande

behovet av jämkade eller ändrade kulturpolitiska mål beaktar den

förändring som skett inte minst i Europa sedan år 1974.

Självfallet kan inte bedömningen av det internationella

kulturpolitiska målet bedömas separat och avskilt från

bedömningen av de övriga målen, eftersom det i framtiden likaväl

som hitintills varit fallet är angeläget att vi har en

kulturpolitik där en avvägning sker mellan olika krav och

önskemål.

Något behov att tillsätta en särskild parlamentarisk utredning

för att bedöma frågor om behovet av kulturutbyte och

kulturpolitiskt erfarenhetsutbyte liksom av resurser till det

internationella utbytet finns enligt utskottets mening inte. En

genomgång av konsekvenserna i formellt hänseende vad avser ett

svenskt tillträde till EES och till EG har gjorts av bl.a.

Kulturrådet, och Kulturdepartementet kommer inom kort ut med en

sammanfattande informationsskrift. Dessa konsekvensfrågor kräver

inte heller en parlamentarisk utredning utan lämpar sig mer för

en bedömning av i första hand sakkunniga på kulturområdet.

Sammanfattningsvis gör utskottet den bedömningen att det inte

skulle vara till gagn för det kulturpolitiska utredningsarbetet

om det nu tillsattes en särskild utredning om den

internationaliserade kulturen.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det inte

bör tas något riksdagsinitiativ i angivna hänseende.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande den internationaliserade kulturen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 20.

2. Skydd för kulturens basverksamheter (mom. 7)

Simon Liliedahl (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet vill framhålla" och slutar med "Kr312

yrkande 1" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som framhålls i motionen, Kr312 (nyd), bör

-- i det ekonomiska läge som råder -- i första hand kulturens

basresurser skyddas. Experimentverksamhet och engångsföreteelser

bör få anstå till den ekonomiska situationen för landet

förbättrats.

De praktiska konsekvenserna av den redovisade ståndpunkten

dras bl.a. vid behandlingen av medelsanvisningen till Statens

kulturråds s.k. utvecklingsanslag. Detta anslag (B 2) behandlas

i utskottets betänkande KrU18.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande skydd för kulturens basverksamheter

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr312 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Frågan om huruvida utredningsarbetet på museiområdet skall

bedrivas av en parlamentarisk kommitté (mom. 9)

Charlotte Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson

(c), Göran Åstrand (m), Carl-Johan Wilson (fp), Birgitta

Wistrand (m) och Alwa Wennerlund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "således

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet gör följande bedömning. Det är angeläget att

utredningsarbetet på museiområdet genomförs med sådan snabbhet

att den ovan redovisade tidsramen kan hållas. Uppenbart är att

detta underlättas om en utredningsman har ansvaret för

utredningen och att de politiska överväganden på området som är

nödvändiga koncentreras till den kulturpolitiska utredningen.

Genom ett långtgående samråd mellan utredningsmannen och den

kulturpolitiska utredningen kan utredningsmannen i ett tidigt

skede beakta de synpunkter på museiområdet som kommer fram i den

kulturpolitiska utredningen. Utskottet utgår från att ett sådant

samråd kan komma till stånd och således gå utöver vad som

formellt angivits i de utfärdade utredningsdirektiven. Genom ett

förfarande av nu angivet slag undviker man att förslag av en

parlamentarisk kommittés arbete omedelbart skall prövas av en

annan parlamentarisk kommitté. Det är nämligen, i enlighet med

vad som förordats i motionen, naturligt att Museiutredningens

förslag läggs till grund för fortsatta överväganden i

Kulturpolitiska utredningen. Med hänsyn till det anförda anser

utskottet att det inte är påkallat att förändra Museiutredningen

i enlighet med motionsyrkandet. Detta avstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande frågan om huruvida utredningsarbetet på

museiområdet skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 16.

4. Frågan om huruvida utredningsarbetet på teaterområdet skall

bedrivas av en parlamentarisk kommitté (mom. 19)

Charlotte Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson

(c), Göran Åstrand (m), Carl-Johan Wilson (fp), Birgitta

Wistrand (m) och Alwa Wennerlund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "således

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (res. 3) på redovisade skäl

avstyrkt ett yrkande i motion Kr335 om att utredningsarbetet på

museiområdet skall göras av en parlamentarisk kommitté.

Utskottet anser att motsvarande överväganden på teaterområdet

leder till slutsatsen att även utredningsarbetet på detta område

bör utföras av en särskild utredningsman och således inte av en

parlamentarisk kommitté. Motionsyrkandet avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande frågan om huruvida utredningsarbetet på

teaterområdet skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 18.

5. Vissa biblioteksfrågor (mom. 28)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Under det" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort

ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i flera motioner av företrädare

för Socialdemokraterna anser utskottet att det skall tillsättas

en parlamentarisk utredning med uppgift att precisera målet för

en nationell bibliotekspolitik. Behovet av en sådan utredning

har under det senaste året kommit till uttryck i en rad

sammanhang. Vi vill särskilt peka på den debatt som förekom i

anslutning till Sveriges Författarförbunds kampanj Rädda

biblioteken och till den utfrågning kulturutskottet ordnade i

oktober 1992. Som framhölls i motion Kr318 har biblioteken en

sådan betydelse i samhället att deras skötsel inte kan reduceras

till enbart en kommunal angelägenhet. I den av utskottet

förordade parlamentariska utredningen måste övervägas frågor om

bl.a. avgiftsfrihet för lån vid folkbiblioteken och om

kompetenskrav på personalen. Även frågan om införandet av en

bibliotekslag bör utredas.

Vad utskottet således anfört om en parlamentarisk utredning om

en nationell bibliotekspolitik bör riksdagen med anledning av de

här aktuella motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande

lydelse:

28. beträffande vissa biblioteksfrågor

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Kr204,

1992/93:Kr214, 1992/93:Kr218, 1992/93:Kr313 yrkande 5,

1992/93:Kr318 och 1992/93:Kr335 yrkande 22 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om en parlamentarisk

utredning om en nationell bibliotekspolitik.

6. Bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer och

industriminnen (mom. 31)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Det är" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som redovisas i motion Kr335

om att bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer och

industriminnen bör bli föremål för en parlamentarisk utredning

(yrkande 21). I enlighet med den uppfattning som

Riksantikvarieämbetet gett uttryck åt framstår

industriminnesvården som en av de mest brännande frågorna inom

den kulturhistoriska byggnadsvården vad gäller såväl urval som

som säkerställande och ekonomiskt stöd till upprustning och

fortsatt vård.

Resultatet av utredningens arbete bör föras vidare till den

kulturpolitiska utredningen.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande

lydelse:

31. beträffande bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer

och industriminnen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr335 yrkande 21

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

en parlamentarisk utredning om de angivna bevarandefrågorna.

7. Förtur åt barn- och ungdomskulturens behov (mom. 32)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Utskottet har" och slutar med "riksdagens åtgärd."

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

motion Kr336. Det är angeläget att förtur ges åt barn- och

ungdomskulturens behov. I enlighet med vad som anges i motionen

bör riksdagen uttala sig härför. Om denna och andra i motionen

angivna riktlinjer tillämpas konsekvent i de offentliga

budgetprocesserna kommer vi trots ett kärvt ekonomiskt läge att

kunna vidmakthålla och utveckla våra ambitioner på barn- och

ungdomskulturområdet.

Vad utskottet sålunda anfört om förtur åt barn- och

ungdomskulturens behov bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande

lydelse:

32. beträffande förtur åt barn- och ungdomskulturens behov

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr336 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i

frågan.

8. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun då det gäller

barn- och ungdomskulturen (mom. 33)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttande som på s. 24 börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks därför." bort ha

följande lydelse:

Den i motionen angivna anslagfördelningen överensstämmer med

den ansvarsfördelning som angavs i en skrift som utgavs år 1990

av Statens kulturråd och som innehöll en presentation av ett

gemensamt barn- och ungdomskulturprogram för Civil-, Social- och

Utbildningsdepartementen.

Utskottet anser att tiden nu är inne för riksdagen att ställa

sig bakom den angivna ansvarsfördelningen. Utskottet tillstyrker

således motionsyrkandet.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande

lydelse:

33. beträffande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun

då det gäller barn- och ungdomskulturen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr336 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

ansvarsfördelningen.

9. Viss redovisning rörande institutioners insatser för barn

och ungdom (mom. 34)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "riksdagens åtgärd"

bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Kr336 (s) bör för de statliga

kulturinstitutionerna gälla att de i sina anslagsframställningar

konkret skall ange vad de gör för barn och ungdom och hur de

vill utnyttja tillgängliga resurser för att utveckla

verksamheten för barn och ungdom. Den stora uppräkningen av

anslaget till Filminstitutet skapar enligt utskottets mening

goda förutsättningar för att ge barn och ungdomsfilmen en

framträdande plats. Bl.a. regeringen bör noga följa hur

Filminstitutet uppfyller avtalet i denna del.

Utskottet tillstyrker i enlighet med det anförda

motionsyrkandet (yrkande 3).

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande

lydelse:

34. beträffande viss redovisning rörande institutioners

insatser för barn och ungdom

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr336 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

redovisning av insatser för barn och ungdom.

10. Redovisning av effekterna av övergången till flexibla

lönebidrag på kulturområdet (mom. 37)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "I enlighet med" och slutar med "riksdagens åtgärd"

bort ha följande lydelse:

Enligt motion Kr335 (s) bör effekterna av övergången till

flexibla lönebidrag på kulturområdet noggrant följas upp av

regeringen, som bör få i upppdrag att återkomma till riksdagen

med en redovisning av utfallet vid varje enskild institution i

vad avser både ekonomi och verksamhet (yrkande 12). Motionärerna

erinrar om att omfördelningen av medel från

arbetsmarknadshuvudtiteln till kulturhuvudtiteln endast ger

kompensation till institutioner som har mer än 30 %

lönebidragsanställda.

Utskottet anser att det med hänsyn till betydelsen av de

lönebidragsanställdas betydelse för kulturinstitutionernas

verksamhet är angeläget att regeringen lämnar en sådan

redovisning till riksdagen som förordas i motionen.

Motionsyrkandet tillstyrks i enlighet med det anförda.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande

lydelse:

37. beträffande redovisning av effekterna av övergången till

flexibla lönebidrag på kulturområdet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr335 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

viss redovisning till riksdagen.

11. Tillsättandet och sammansättningen av vissa

parlamentariska utredningar (mom. 38)

Charlotte Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson

(c), Göran Åstrand (m), Carl-Johan Wilson (fp), Birgitta

Wistrand (m) och Alwa Wennerlund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Utskottet anser" och på s. 26 slutar med "till

känna" bort ha följande lydelse:

Inom utskottet har framställts yrkanden om att riksdagen

skall uttala sig om den senaste tidpunkten för tillsättandet av

de tre parlamentariska utredningarna, om storleken av den

parlamentariska representationen i utredningarna och om

fördelningen mellan partierna av ledamöter i dessa. Vidare har

föreslagits att utskottet skall ange i betänkandet att utskottet

förutsätter att samråd sker med riksdagspartierna om

fördelningen mellan partierna av ledamöter i utredningarna.

Med anledning av dessa yrkanden och synpunkter vill utskottet

anföra följande.

I proposition 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny

riksdagsordning m.m. togs i anslutning till bestämmelsen om

beredningen av regeringsärenden (7 kap. 2 §) till behandling upp

frågan om beredning genom utredningsväsendet (s. 288).

Föredragande statsrådet framhöll bl.a. att det förhållandet att

regeringen måste bära det slutliga ansvaret för utformningen och

innebörden i förslag som läggs fram för riksdagen bör föra med

sig att det ytterst får ankomma på regeringen att avgöra hur den

utredning bör bedrivas som anses behövlig som grundval för

förslagen. På regeringen får alltså ligga, anförde statsrådet

vidare, att avgöra sådana frågor som om utredning skall ske

genom en särskild kommitté eller anförtros annan från

departementen fristående utredningsman och vidare att ange

riktlinjer efter vilka arbetet i så fall skall bedrivas. Vid

utskottsbehandlingen berördes inte uttryckligen frågan om

utredningsväsendet. Konstitutionsutskottet anslöt sig till de

allmänna principer om regeringens arbetsformer och dess

reglerande i grundlag som föreslagits i propositionen (bet. KU

1973:26 s. 34).

Kulturutskottet anser att regeringen bör bedöma såväl de av

utskottet gjorda uttalandena om tillsättandet av tre

parlamentariska utredningar som de ovan angivna yrkandena

beträffande dessa tre utredningar -- vilka utskottet inte kan

biträda -- utifrån de synpunkter som sålunda redovisades vid

tillkomsten av den nuvarande regeringsformen.

Föredragande statsrådet anförde vid ovan angivna tillfälle

också att utredning genom parlamentariskt sammansatta kommittéer

är ett utomordentligt värdefullt inslag vid beredningen av

lagstiftningsfrågor och andra likartade viktiga ärenden.

Kulturutskottet delar denna uppfattning. Samtidigt vill

utskottet framhålla att det är uppenbart att regeringen har för

avsikt att låta samtliga de problemkomplex som omfattas av

kraven på parlamentariska utredningar slutligt prövas av den

övergripande parlamentariska utredningen om kulturpolitikens

inriktning. Detta leder till slutsatsen att det är en ren

lämplighetsfråga om parlamentariker skall medverka i

utredningsarbetet på musei- och teaterområdena redan från början

eller om ett grundläggande utredningsarbete med bl.a.

faktainsamling skall göras av en särskild utredare som har

ämnesprofessionella kunskaper. Då det gäller frågan om

utredningsarbetet rörande den internationaliserade kulturen kan

konstateras att det knappast är motiverat att sätta till en

separat parlamentarisk utredning rörande denna, eftersom det

finns ett nära samband mellan de huvudfrågor den kulturpolitiska

utredningen skall ta ställning till och de reellt sett

viktigaste frågorna rörande den internationaliserade kulturen

(se även res. 1).

Utskottet vill också framhålla att det framstår som minst sagt

tveksamt om det skulle vara till gagn för den svenska

kulturpolitiken -- och kulturen -- om fyra parlamentariska

utredningar samtidigt skulle arbeta med närliggande och i hög

grad besläktade frågor på området.

Oavsett vilken samordning som sker i ett inledningsskede är

det uppenbart att det slutligen måste ske en sammanvägning

innebärande att resultatet av tre av de parlamentariska

kommittéernas arbete prövas av den fjärde kommittén. Detta kan

inte vara rationellt.

Slutligen vill utskottet framhålla att i ett

samhällsekonomiskt läge, där all möjlig sparsamhet med statens

medel måste iakttas, det inte är godtagbart att parlamentariska

utredningar tillsätts utan att tungt vägande skäl föreligger.

Utskottet anser sammanfattningsvis att uttalanden i de

avseenden som inledningsvis angetts inte bör göras av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 38 bort utgå.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

1. En utredning om utveckling av danslivet (mom. 27)

I motion Kr244 (v) erinras om att Svensk danskommitté

utarbetat en PM med ett kulturpolitiskt handlingsprogram för

dansen i Sverige. Det föreslås att en utredning snarast möjligt

skall tillsättas för att analysera dansområdets struktur och

föreslå insatser på dansområdet i ett långsiktigt perspektiv. En

sådan utredning bör omfatta såväl professionell dans som

amatördans liksom utvecklingen av institutioner och andra

offentliga instanser centralt, regionalt och lokalt.

Jag föreslår mot denna bakgrund att det i enlighet med vad som

föreslås i motion Kr244 att en utredning tillsätts med den

angivna inriktningen. Således tillstyrker jag motionsyrkandet.

2. Vissa biblioteksfrågor (mom. 28)

Jag vill erinra om att Vänsterpartiet under en följd av år

drivit frågan om införandet av en bibliotekslag, dock utan att

få någon som helst respons från de övriga, nuvarande

riksdagspartierna (se bl.a. bet. KrU 1984/85:21). Det är därför

glädjande att intresset för en sådan lag nu synes ha ökat.

Riksdagen bör med anledning av de sex motionsyrkanden som

framställts på biblioteksområdet hos regeringen begära att

förslag till en bibliotekslag läggs fram. Vid beredningsarbetet

bör beaktas de synpunkter som framförts i motionerna. Detta

innebär att även frågan bör utredas om det är motiverat att

riksdagen -- samtidigt som en bibliotekslag antas -- lägger fast

en nationell bibliotekspolitik. Vad sålunda anförts med

anledning av motionsyrkandena bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

3. Förtur åt barn- och ungdomskulturens behov (mom. 32)

Jag delar den uppfattning som kommer till uttryck i

reservation 7.

4. Tillsättandet och sammansättningen av vissa parlamentariska

utredningar (mom. 38)

Jag har den principiella uppfattningen att det är angeläget

att utredningar som riksdagen förordar skall kunna genomföra

sitt uppdrag grundligt. Det förutsätter att de tillsätts i

rimlig tid efter förordandet och att tidsramen inte sätts för

snävt. Vad som kan anses vara rimlig tid är naturligtvis svårt

att exakt ange; några månader torde vara acceptabelt. När det --

som i fallet med den Kulturpolitiska utredningen -- går nästan

ett år mellan beslutet och arbetsstart innebär det att

utredningen tvingas arbeta under stark tidspress.

Det är inte ovanligt att motioner avslås med motiveringen att

ledamöter har möjlighet att anmoda planerad eller sittande

utredning att ta upp förslag som ställs i motionen.

Den situationen bör inte uppstå att det blir omöjligt för

ledamöterna i kommittéer att utnyttja de möjligheter som

direktiven kan ge att ta upp frågor som de finner vara av

särskilt intresse att belysa. Ju snävare tidsram en utredning

får, desto större risk föreligger att dessa möjligheter i

praktiken inte kan utnyttjas.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

27 och 28 borde ha hemställt

27. beträffande en utredning om utveckling av

danslivet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr244 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

28. beträffande vissa biblioteksfrågor

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Kr204,

1992/93:Kr214, 1992/93:Kr218, 1992/93:Kr313 yrkande 5,

1992/93:Kr318 och 1992/93:Kr335 yrkande 22 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts om en bibliotekslag m.m.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utskottet 6

Inledning 6

Allmänna kulturpolitiska frågor 9

Museifrågor 15

Teaterfrågor 19

Dansfråga 21

Biblioteksfrågor 21

Kulturmiljöfrågor 22

Barn- och ungdomsfrågor 23

Lönebidragsfrågor 25

Tillsättandet och sammansättningen av vissa parlamentariska

utredningar 25

Hemställan 26

Reservationer 29

1. Den internationaliserade kulturen (m, fp, c, kds) 29

2. Skydd för kulturens basverksamheter (nyd) 30

3. Frågan om huruvida utredningsarbetet på museiområdet

skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté (m, fp, c,

kds) 30

4. Frågan om huruvida utredningsarbetet på teaterområdet

skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté (m, fp, c,

kds) 31

5. Vissa biblioteksfrågor (s) 32

6. Bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer och

industriminnen (s) 32

7. Förtur åt barn- och ungdomskulturens behov (s) 33

8. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun då det gäller

barn- och ungdomskulturen (s) 33

9. Viss redovisning rörande institutioners insatser för barn

och ungdom (s) 34

10. Redovisning av effekterna av övergången till flexibla

lönebidrag på kulturområdet (s) 34

11. Tillsättandet och sammansättningen av vissa

parlamentariska utredningar (m, fp, c, kds) 35

Meningsyttring (v) 37