Bet. 1992/93:KrU19

Kulturutskottets betänkande

1992/93:KRU19

Ersättningar och bidrag till konstnärer

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1992/93

KrU19

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som

regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande

ersättningar och bidrag till konstnärer. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag till medelsanvisning under de fem anslagen,

dvs. 56785000 kr till Visningsersättning åt bild- och

formkonstnärer, 31624000 kr till Bidrag till konstnärer,

21467000 kr till Inkomstgarantier för konstnärer m.m.,

86444000 kr till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning

av deras verk genom bibliotek m.m. samt slutligen 3375000 kr

till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet. Totalt

föreslås således en medelsanvisning på 199695000 kr.

Medelsanvisningen under anslaget Inkomstgarantier för konstnärer

m.m. ger utrymme för en ökning av antalet långtidsstipendier med

15 till sammanlagt 45.

Utskottet behandlar även motionsförslag om inrättande av en

s.k. egenavgiftsfond, om sammansättningen av Statens konstråd,

Sveriges bildkonstnärsfond och Sveriges författarfond, om

inrättande av en ny typ av stipendier och om möjligheter för

konstnärer att bedriva utåtriktat arbete. Samtliga förslag

avstyrks.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 12

(Kulturdepartementet) under B. Kulturverksamhet m.m. avsnittet

Ersättningar och bidrag till konstnärer

dels under punkt B 5 (s. 60--61) föreslagit riksdagen att

till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för

budgetåret 1993/94 anvisa ett anslag på 56 785 000 kr,

dels under punkt B 6 (s. 61--64) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1993/94 anvisa ett

reservationsanslag på 31624000 kr,

dels under punkt B 7 (s. 64--66) föreslagit riksdagen att

till Inkomstgarantier för konstnärer m.m. för budgetåret 1993/94

anvisa ett förslagsanslag på 21 467 000 kr,

dels under punkt B 8 (s. 66--68) föreslagit riksdagen att

till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk

genom bibliotek m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa ett

förslagsanslag på 86 444 000 kr,

dels under punkt B 9 (s. 69) föreslagit riksdagen att till

Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för budgetåret

1993/94 anvisa ett anslag på 3 375 000 kr.

Motionerna

1992/93:Kr217 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om "doktorand"-stipendier på det konstnärliga området.

1992/93:Kr221 av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (c,

fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sammansättning av styrelserna

för Statens konstråd och Sveriges bildkonstnärsfond.

1992/93:Kr240 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att styrelserna i Sveriges bildkonstnärsfond och

Sveriges författarfond i sin helhet skall utses av regeringen.

1992/93:Kr255 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om möjligheterna för konstnärer att bedriva

utåtriktat arbete.

1992/93:Kr321 av Hans Göran Franck och Thage G Peterson (s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag snarast om

en särskild egenavgiftsfond för kulturskapare i enlighet med vad

som anförts i motionen.

Utskottet

Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer (B 5)

Från anslaget utgår ersättning till bild- och formkonstnärer

för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för

allmänheten eller används på allmännyttigt sätt

(visningsersättning). Medel som anvisas under anslaget

disponeras för individuell visningsersättning och för arbets-

och resestipendier. För budgetåret 1993/94 föreslår regeringen

ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat anslag av

56785000 kr.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Utskottet avser att behandla frågan om ett ersättnings- och

avgiftssystem vid vidareförsäljning av konst i samband med att

kulturutskottet senare under våren 1993 avlämnar yttrande till

lagutskottet över den aviserade propositionen om ändring i

upphovsrättslagen.

Bidrag till konstnärer (B 6)

Från anslaget lämnas bidrag enligt förordningen (1976:528) om

bidrag till konstnärer. Bidragen kan ha formen av

konstnärsbidrag eller projektbidrag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 31624000 kr

anvisas under anslaget.

Inkomstgarantier för konstnärer m.m. (B 7)

Under anslaget anvisas medel för inkomstgarantier och för

långtidsstipendier. Under innevarande budgetår utgår 30

långtidsstipendier. I propositionen föreslås att antalet

stipendier ökas med 15 under budgetåret 1993/94.

Utskottet tillstyrker att antalet långtidsstipendier i

enlighet med regeringens förslag ökas till sammanlagt 45 för

nästa budgetår och att anslaget förs upp med 21467000 kr.

Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk

genom bibliotek m.m. (B 8)

Biblioteksersättning ges för utlåning genom folkbibliotek och

skolbibliotek av litterärt verk i original av svensk eller i

Sverige bosatt upphovsman och litterärt verk i svensk

översättning. Ersättning ges även för böcker som ingår i folk-

och skolbibliotekens referenssamlingar.

Från anslaget överförs årligen till Sveriges författarfond

medel som beräknas på grundval av vissa grundbelopp för

biblioteksersättningen. Av fondens medel utbetalas individuell

ersättning (författarpenning och översättarpenning) samt

arbetsstipendier och andra typer av understöd till författare

och översättare m.fl.

Som ett led i beredningen av förslagen till riksdagen

förhandlar regeringen med de upphovsmannaorganisationer som

berörs av biblioteksersättningen. En särskild förhandlingsman

har nyligen tillsatts med uppgift att förhandla med dessa

organisationer om förutsättningarna för biblioteksersättningen.

I avvaktan på resultatet av de förhandlingar som avses komma

till stånd har medelsbehovet för biblioteksersättningen för

nästa budgetår beräknats med utgångspunkt i gällande

grundbelopp, dvs. 83 öre. Kulturministern har vid beräkningen

utgått från att utlåningen kommer att vara större än vad

styrelsen för Sveriges författarfond angivit i sin prognos för

1992. Regeringen föreslår en ökning av biblioteksersättningen

med 8671000 kr och att anslaget räknas upp till totalt

86444000 kr.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Ersättning till rättighetshavare på musikområdet (B 9)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Vissa motionsfrågor

Under denna rubrik behandlar utskottet dels en motion

beträffande frågan om inrättande av en s.k. egenavgiftsfond för

kulturskapare, dels motionsyrkanden beträffande sammansättningen

av styrelserna för Statens konstråd, Sveriges bildkonstnärsfond

och Sveriges författarfond och dels två motioner angående

konstnärernas villkor.

I motion Kr321 (s) begärs att regeringen snarast skall lägga

fram förslag om att en särskild egenavgiftsfond för

kulturskapare inrättas. Motionärerna anför att konstnärerna

och författarna har drabbats särskilt hårt genom skattereformen.

Det förslag om en egenavgiftsfond som Konstnärsutredningen lade

fram i betänkandet (SOU 1990:39) Konstnärens villkor skulle

enligt motionärerna vara en god lösning på ett gammalt

rättviseproblem.

Konstnärsutredningens betänkande togs upp till behandling i

regeringens budgetproposition 1990/91:100 (bil. 10 s. 26 och

30--31). Det förordades där att de redan gällande formerna för

ersättning åt konstnärerna skulle bibehållas och tillföras

medelsförstärkningar. Det erinrades bl.a. om att de konstnärliga

och litterära yrkesutövarnas särskilda förhållanden på

väsentliga punkter beaktats vid reformeringen av

inkomstbeskattningen och att sociala avgifter även betalas på

anställda konstnärers löner. Mot bakgrund härav biträddes inte

utredningsförslaget.

Utskottet behandlade förra året ett motionsyrkande med samma

krav som det nu aktuella (bet. 1991/92:KrU19 s. 3). Utskottet

anförde att utskottet var uppmärksamt på problemen med

kulturskapares ekonomiska svårigheter. Utskottet erinrade om att

det statliga stödet till kulturarbetargrupperna förstärkts för

budgetåren 1990/91 och 1991/92 och lämnade viss redovisning för

insatserna i detta hänseende, bl.a. att visningsersättningen

ökats väsentligt och att medel anvisats för inrättande av

tioåriga långtidsstipendier. Vidare redovisades att utskottet

hade tillstyrkt en utökning av antalet långtidsstipendier för

budgetåret 1992/93 och att utskottet senare skulle behandla

förslag om förstärkningar av andra anslag inom kulturområdet,

vilka skulle komma olika konstnärskategorier till del. Utskottet

avstyrkte motionskravet om inrättande av en egenavgiftsfond.

Med anledning av det nu aktuella motionsyrkandet vill

utskottet tillägga följande.

Regeringen har aviserat ett förslag om skattelättnader för

enskilda näringsidkare. Dessa beskattas för närvarande hårdare

för sina inkomster än aktiebolag. Detta förhållande kommer --

enligt vad som anförs i årets finansplan (prop. 1992/93:100 bil.

l s. 46) -- att undanröjas i de nya regler som är avsedda att

träda i kraft den 1 januari 1994.

Vidare vill utskottet erinra om att det i direktiven till den

parlamentariska utredningen om kulturpolitikens inriktning (dir.

1993:24) anges att utredningen bl.a. bör utgå från ambitionen

att kulturskapare skall ha goda villkor för sitt arbete.

Här bör också nämnas att -- som kulturministern framhållit i

en interpellationsdebatt i slutet av februari i år i den här

aktuella frågan (se prot. 1992/93:69 s. 1) -- vid de kontakter

som har förevarit mellan Kulturdepartementet och konstnärernas

organisationer under de senaste åren, bl.a. i samband med

beredningen av regeringens budgetförslag, har frågan om

inrättandet av en särskild egenavgiftsfond inte prioriterats.

Mot den nu angivna bakgrunden är utskottet inte berett att ta

något initiativ för att en egenavgiftsfond för kulturskapare

skall inrättas. Motionen avstyrks således.

Utskottet behandlar härefter två motioner, Kr221 (c, fp) och

Kr240 (m), i vilka tas upp sammansättningen av styrelserna för

Statens konstråd, Sveriges bildkonstnärsfond och Sveriges

författarfond. I den förstnämnda motionen begärs att

regeringen ser över de regler som gäller för sammansättningen av

styrelserna för Statens konstråd och Sveriges bildkonstnärsfond.

I den sist nämnda motionen begärs att riksdagen beslutar att

styrelserna i Sveriges bildkonstnärsfond och Sveriges

författarfond i sin helhet skall utses av regeringen.

Styrelsen för Statens konstråd består av nio ledamöter som i

sin helhet utses av regeringen. Regeringen inhämtar förslag

beträffande sex ledamöter. Tre av dessa nomineras av

konstnärsorganisationer. I styrelsen för Sveriges

bildkonstnärsfond ingår tretton ledamöter. Ordföranden, vice

ordföranden och en ledamot utses av regeringen. Tio ledamöter

utses av konstnärsorganisationer. Styrelsen för Sveriges

författarfond består av fjorton ledamöter. Ordföranden och tre

ledamöter utses av regeringen. Övriga ledamöter utses av

konstnärsorganisationer.

Motionärerna hänvisar till ett beslut i februari 1992 av

Näringsfrihetsombudsmannen (NO) angående konkurrensbegränsning

på bild- och formkonstens område (dnr 370/88). De anför att en

förändring av de aktuella organens sammansättning bör ske i

enlighet med beslutet. Ärendet hade initierats av Konstnärernas

allmänna fackförbund (KAF), numera Svenska konstnärsförbundet

(SK), vilket var kritiskt mot olika samhällsorgans

sammansättning där Konstnärernas riksorganisation (KRO) --

enligt förbundet -- har fått rollen som representant för

yrkeskåren. Vidare framfördes kritik mot att konstnärer i

styrelseposition har makt över sina konkurrenters

näringsutövning.

NO lämnade följande rekommendation till offentliga aktörer på

området. NO avråder att med avseende på bild- och

formkonstfrågor i beslutande församlingar och andra bestämmande

organ låta ingå representanter för speciell

konstnärsorganisation eller som annars kan anses som potentiella

konkurrenter om uppdragen och tillråder i stället beslutande

församlingar och andra bestämmande organ att i största möjliga

mån söka personer i neutral position för sådana uppgifter.

Enligt direktiven till den parlamentariska utredningen om

kulturpolitikens inriktning (dir. 1993:24) bör det göras en

bedömning av om den förda politiken har skapat eller befäst

administrativa, organisatoriska och kompetensmässiga gränser

inom kulturområdet som kan verka hindrande för

kulturverksamhetens utveckling. Utredningen bör även

uppmärksamma om det förekommer att olika roller och ansvar på

ett olämpligt sätt blandas samman i beslutsfattandet.

De frågor som motionärerna för fram ligger således inom ramen

för utredningens uppdrag. Med hänsyn härtill och då utredningens

arbete inte bör föregripas bör motionsyrkandena inte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

I motion Kr217 (m) hemställs att riksdagen som sin mening

skall ge regeringen till känna vad i motionen anförs om det

angelägna i att snarast utreda möjligheten att inrätta en ny typ

av stipendier för unga nyutexaminerade konstnärer.

Motionären anför att svensk kulturpolitik i stor utsträckning

handlar om att dela ut ersättningar och bidrag till äldre

kulturskapare när det i första hand är de unga konststuderande

som bör få en möjlighet att vidareutveckla sin talang och att

etablera sig i kulturlivet. Motionären drar en parallell till de

doktorandstipendier som finns tillgängliga för de mest lovande

forskarstudenterna efter avlagd högskoleexamen och förordar en

liknande modell för unga nyligen utexaminerade elever från

konst- och musikhögskolorna.

Utskottet delar motionärens uppfattning om att unga konstnärer

bör stimuleras i sitt konstnärliga utvecklingsarbete och sina

möjligheter att etablera sig i kulturlivet.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om den verksamhet som

bedrivs inom de konstnärliga högskolorna. I betänkandet (SOU

1992:12) Konstnärlig högskoleutbildning framhålls att

verksamheten vid högskolorna står på en hög nivå och att den

förbereder eleverna för deras kommande yrkesverksamhet. Det

konstnärliga utvecklingsarbete, som kan sägas vara en

motsvarighet till forskning inom andra områden, bidrar till

värdefulla kontakter inför det kommande yrkesutövandet. I den

nyligen framlagda propositionen 1992/93:170 Forskning för

kunskap och framsteg har regeringen framhållit det angelägna i

att det konstnärliga utvecklingsarbetet inte avstannar samt

föreslagit att riksdagen skall anvisa ökade medel för ändamålet.

I den nämnda utredningen framhålls även att efterfrågan på nya

och kompletterande kunskaper är avsevärd. Utredningen har lagt

fram flera förslag beträffande fort- och vidareutbildning som

vänder sig till konstnärer som genomgått grundutbildning. I

proposition 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens

framhålls att högskolor och universitet i dag, till skillnad

från situationen då utredningen lade fram sitt betänkande, har

fått större självständighet och blivit mer oberoende av beslut

av regering och riksdag bl.a. vad gäller utbildningsutbud och

disposition av medel till grundutbildning. Sålunda ankommer det

på resp. universitet eller högskola att ta ställning till de i

betänkandet framförda förslagen.

Utskottet vill även erinra om att av medel som anvisas under

anslaget Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer utdelas

arbetsstipendier, vilka bl.a. riktas speciellt till yngre

konstnärer. Dessa stipendier, som i allmänhet skall ses som en

form av startbidrag, delas ut av styrelsen för Sveriges

bildkonstnärsfond, vilket är ett organ inom konstnärsnämnden.

Under budgetåret 1991/92 fördelades 241 arbetsbidrag (numera

arbetsstipendier) à 30 000 kr till yngre konstnärer.

Utskottet anser att fortsatta ansträngningar måste göras för

att förbättra de yngre konstnärernas ekonomiska villkor.

Utskottet är dock -- bl.a. med hänsyn till vad ovan anförts --

inte berett att tillstyrka begäran i motionen. Den avstyrks

därför.

Slutligen behandlar utskottet en motion Kr255 (m) i vilken

begärs att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförs i

motionen om möjligheterna för konstnärer att bedriva

utåtriktat arbete. Motionären anför att de konstnärer som i

dag erhåller bidrag, stipendier m.m. inte i någon större

utsträckning får möjlighet att visa upp sin samlade produktion.

Detta förhållande är enligt motionären inte tillfredsställande.

Som förslag till lösning framförs att konstnären någon gång

under sin bidragstid tar på sig särskilda uppdrag eller att

denne -- enligt brittisk modell -- knyts till ett universitet

för en period.

Utskottet delar motionärens uppfattning om det värdefulla i

att konstnärer ges möjligheter att bedriva ett utåtriktat

arbete, t.ex. genom någon form av samverkan med högskolan.

Utskottet vill emellertid erinra om att universitet och

högskolor har frihet att självständigt utforma sin verksamhet.

Utskottet utgår från att universitet och högskolor tar till vara

möjligheterna till stimulerande samarbete med etablerade

kulturskapare, t.ex. genom att knyta gästföreläsare och andra

till sig.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionen är

besvarad. Den bör således inte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till Visningsersättning åt

bild- och formkonstnärer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för

budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på

56785000 kr,

2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till

konstnärer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till konstnärer för budgetåret 1993/94 under elfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 31624000 kr,

3. beträffande medelsanvisningen till Inkomstgarantier för

konstnärer m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Inkomstgarantier för konstnärer m.m. för budgetåret 1993/94

under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

21467000 kr,

4. beträffande medelsanvisningen till Ersättning åt

författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk

genom bibliotek m.m. för budgetåret 1993/94 under elfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 86444000 kr,

5. beträffande medelsanvisningen till Ersättning till

rättighetshavare på musikområdet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för

budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på

3375000 kr,

6. beträffande egenavgiftsfond för kulturskapare

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr321,

7. beträffande sammansättningen av styrelserna för Statens

konstråd, Sveriges bildkonstnärsfond och Sveriges

författarfond

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr221 och

1992/93:Kr240,

8. beträffande stipendier för unga nyutexaminerade

konstnärer

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr217,

9. beträffande möjligheterna för konstnärer att bedriva

utåtriktat arbete

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr255.

Stockholm den 9 mars 1993

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Monica Widnemark (s), Stina Gustavsson (c),

Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s),

Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan

Wilson (fp), Björn Kaaling (s) och Simon Liliedahl (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.