Bet. 1992/93:KrU2

Kulturutskottets betänkande

1992/93:KRU02

Museifrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1992/93

KrU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett antal motioner, som samtliga avser

museifrågor. Bland annat ställs krav på att nya centralmuseer

skall bildas med staligt kostnadsansvar. Vidare föreslås att

staten skall medverka i uppbyggnaden av ett invandrarmuseum i

Botkyrka. Förslag om utredningar rörande den framtida

verksamheten vid det s.k. Fotografiska museet resp. samverkan

mellan Statens historiska museum och Nordiska museet framställs

även. Ett motionsyrkande har till syfte att Folkens museum --

etnografiska skall återfå sitt gamla namn.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet. Detta sker

bl.a. med hänvisning till principer och riktlinjer i fråga om

ansvar och uppgifter på museiområdet som riksdagen antog år

1987.

Till betänkandet har fogats en reservation.

Motionerna

1991/92:Kr210 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär åtgärder för att Etnografiska museet i

Stockholm återfår sitt traditionella namn.

1991/92:Kr211 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statens medverkan i uppbyggnaden i Botkyrka

av ett invandrarmuseum för hela Sverige samt att

förutsättningarna härför närmare utreds.

1991/92:Kr264 av Karl-Erik Svartberg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en utredning om Fotografiska museet.

1991/92:Kr265 av Lennart Brunander och Lars Sundin (c, fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att i Borås bygga ett riksmuseum som

belyser folkrörelsernas framväxt och biblioteksverksamhetens

historia,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att göra Tekomuseet i Borås till

riksmuseum.

1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bildandet av "Sveriges historiska museum"

genom samverkan mellan Historiska museet och Nordiska museet.

Statsbidrag till museilokaler m.m.

Sedan år 1953 har staten stött investeringar i icke-statliga

lokaler för kulturändamål genom inkomster från särskilda

kulturlotterier. År 1981 avvecklades med hänvisning till det

ekonomiska läget nämnda stöd. År 1984 biföll riksdagen ett

förslag i budgetpropositionen under bostadshuvudtiteln (prop.

1983/84:100 bil. 13 s. 66 och 69) att stöd skulle ges under

anslaget Anordningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler

till ny- och ombyggnad av icke-statliga teater-, konsert- och

museilokaler (bet. BoU 1983/84:20, rskr. 1983/83:194). Det

framhölls att behovet av stöd i vissa fall var kulturpolitiskt

angeläget. Projekten kunde också vara angelägna för

sysselsättningen på byggarbetsmarknaden. Bestämmelserna på

området togs in i förordningen (1984:703) om statsbidrag till

vissa teaterlokaler m.m.

Vid 1989/90 års riksmöte konstaterade kulturutskottet (bet.

1988/89:KrU1 s. 14) att möjligheterna att i större eller mindre

utsträckning tillgodose behovet av statligt stöd till

byggnadsinvesteringar inom kultursektorn genom bidrag enligt de

tidigare nämnda bestämmelserna i 1984 års förordning i hög grad

var beroende av efterfrågan på stöd till allmänna

samlingslokaler och av sysselsättningsläget. Utskottet

konstaterade också att det till följd av dessa omständigheter

fanns en rad från kulturpolitisk synpunkt angelägna projekt till

vilka statligt stöd inte kunde utgå. Frågan om huruvida denna

situation borde leda till ett statligt stödsystem borde enligt

utskottets mening övervägas i budgetsammanhang.

Under riksmötet 1989/90 beslutade riksdagen genom bifall till

en reservation att införa ett särskilt stöd till vissa

icke-statliga kulturlokaler (1989/90:BoU14, reservation 8, yttr.

1989/90:KrU3y, rskr. 1989/90:168). Enligt beslutet skall bidrag

av statsmedel lämnas för ny- eller ombyggnad -- inbegripet

standardhöjande reparationer, handikappanpassning samt utbyte

och komplettering av inventarier -- av musei-, teater- och

konsertlokaler som tillhör någon annan än staten.

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1990:573) om stöd

till vissa icke-statliga kulturlokaler. Bidrag lämnas med högst

30 % av kostnaderna vid nybyggnad och med högst 50 % vid

ombyggnad. Ansökning om bidrag prövas av Boverkets

samlingslokaldelegation. Riksdagen fastställer varje år ramar

för beslut om bidrag. Beslut om bidrag får under budgetåret

1992/93 meddelas inom en ram av 25 mkr.

Utöver ovan angivna belopp har ytterligare 100 mkr anvisats --

engångsvis -- för budgetåret 1992/93 för investeringar inom

kulturområdet. Beloppet är avsett för stöd till investering och

upprustning av icke-statliga kulturlokaler bl.a. på grundval av

de ansökningar som ingivits till Boverket. Medlen är dessutom

avsedda för iståndsättning och vård av kulturminnen och

kulturmiljöer. Riksantikvarieämbetet har för regeringen

redovisat ett underlag med förslag till sådana investeringar.

Medlen skall även kunna användas för investeringar i statliga

kulturlokaler. Enligt riksdagens beslut disponerar regeringen

medlen (prop. 1991/92:150 bil. I:9, yttr. 1991/92:KrU6y, bet.

1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Av beloppet har Boverket

nyligen tilldelats 20 mkr varav 17,5 mkr hittills fördelats.

Vidare har Riksantikvarieämbetet tilldelats 45 mkr för

upprustning av värdefulla kulturmiljöer.

Principiella ställningstaganden i museifrågor

Riksdagen tog våren 1987 principiell ställning till av

regeringen förordade riktlinjer för de centrala museernas

uppgifter och ansvar för landets museiväsende (prop. 1986/87:97,

bet. KrU 1986/87:U21, rskr. 1986/87:342). Utskottet redovisade

vid riksmötena 1988/89, 1989/90, 1990/91 och 1991/92 innebörden

av dessa ställningstaganden (bet. 1988/89:KrU1 s. 2,

1989/90:KrU4 s. 3--4 och 1990/91:KrU1 s. 4--5, 1991/92:KrU1 s.

3--4). I korthet innebär dessa att centralmuseerna bör

överblicka samlingar av samma slag i landet, tillhandahålla och

förmedla expertkunskaper, bedriva utvecklingsarbete och

företräda ämnesområdet inom och utom museiväsendet. Av de

centrala museerna har fem s.k. ansvarsmuseer ett sammanhållande

ansvar för museiväsendets olika delar. Ansvarsmuseer är enligt

beslutet följande museer, nämligen bland de kulturhistoriska

museerna Statens historiska museer, Nordiska museet och

Etnografiska museet (numera benämnt Folkens museum --

etnografiska), inom området konst Statens konstmuseer och inom

området naturhistoria Naturhistoriska riksmuseet. Övriga fem

centrala museer är Livrustkammaren, Skoklosters slott och

Hallwylska museet (LSK), Statens sjöhistoriska museer,

Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar samt Tekniska museet.

I betänkandet KrU 1986/87:21 behandlades också ett antal

motioner om bl.a. inrättande av nya museer. Utskottet ansåg att

det i princip för närvarande inte bör inrättas fler centrala

museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer.

Det bör anmärkas att många gånger, bl.a. i motionssammanhang,

torde begreppen riksmuseum och nationellt museum användas som

synonymer till centralt museum. Utskottet framhöll i betänkandet

att det inte är motiverat att riksdag -- eller regering -- gör

någon form av klassificering av museerna. Det ansågs därför att

det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen att göra någon

bedömning av om ett museum har större eller mindre riksintresse.

I sammanhanget erinrade utskottet om att 1965 års musei- och

utställningssakkunniga framhållit att man bör räkna med att

länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta statsmuseerna

dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta

ansvar för en hela riket omfattande insamling (SOU 1973:5 s.

212).

I den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som

inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts

ansågs detta i första hand få ske inom den nuvarande

museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser.

Enligt utskottets mening borde emellertid det sagda inte få leda

till att den statliga museistrukturen helt låses i sin rådande

form.

Beträffande inrättandet av avdelningar inom ett länsmuseum

och inrättandet av lokala museer konstaterade utskottet år

1989 i ett av riksdagen godkänt betänkande att detta är frågor

som bör ankomma på regionala och lokala intressenter. Utskottet

uttalade samtidigt att det inte ankommer och inte bör ankomma på

riksdag eller regering att ta initiativ på området

(1989/90:KrU4 s. 20).

Utvecklingsprojekt inom museiområdet

Vid riksmötet 1986/87 anvisade riksdagen 5,1 mkr för

utvecklingsverksamhet inom museiområdet (prop. 1986/87:97, bet.

KrU 1986/87:21, rskr. 1986/87:342). Medlen har använts till

olika projekt, bl.a. Invandrar-Sverige och Den svenska

historien/Historia i Sverige. Projekten beskrivs nedan i

anslutning till redogörelserna för motionerna.

De medel, 4454000 kr, som anvisats för innevarande

budgetår för utveckling av museernas verksamhet under anslaget B

35. Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och

samlingar m.m. har engångskaraktär.

Folkrörelse- och biblioteksmuseum i Borås (mot. 1991/92:Kr265

yrkande 1)

Allmänna uppgifter

I mitten av 1970-talet aktualiserades inom Högskolan i Borås

frågan om inrättande av ett folkbiblioteksmuseum i Borås. Vid

överläggningar år 1982 med representanter för bl.a.

länsstyrelsen, landstinget i Älvsborgs län, Borås kommun,

Statens kulturråd, Folkbildningsförbundet, Sveriges allmänna

biblioteksförening och Svenska folkbibliotekarieförbundet kom

man bl.a. fram till att ett museum för folkbibliotekens och

folkbildningens historia motiveras dels av det kulturpolitiska

bevarandemålet, dels av forskningens och utbildningens behov.

På initiativ av representanter för länsbiblioteket i Älvsborgs

län, Folkrörelsearkivet i Borås och Bibliotekshögskolan inom

Högskolan i Borås bildades under år 1989 en förening med namnet

Biblioteksmuseiföreningen. Föreningens ändamål är att insamla,

vårda, bevara och visa material om folkbiblioteken och

studiecirkelbiblioteken i Sverige och vad denna

bildningsverksamhet betytt för den enskilda människan och

samhällsutvecklingen.

Biblioteksmuseiföreningen skall enligt en arbetsplan för

verksamhetsåret 1992 bl.a. publicera en kommenterad rapport över

det avslutade inventeringsarbetet av bibliotekshistoriskt

material som påbörjats i Älvsborgs län samt stimulera

igångsättandet av liknande inventeringar i andra län. Vidare

skall föreningen förbereda inflyttningen av samlingarna i en

lokal som beräknas vara klar vid nästkommande årsskifte.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om att inrätta ett "riksmuseum" inom området

folkrörelse- och bibliotekshistoria i Borås har behandlats med

anledning av motionsyrkanden likartade det nu aktuella i

utskottets av riksdagen godkända betänkanden KrU 1986/87:21 s.

9, 1988/89:KrU1 s. 16--17, 1989/90:KrU4 s. 15--16,

1990/91:KrU1 s. 10--12 och 1991/92:KrU1 s. 9--12. Utskottet har

i dessa betänkanden avstyrkt motionsyrkandena och anfört att det

i princip för närvarande inte finns skäl att inrätta fler

centrala museer.

Textilmuseum i Borås (mot. 1991/92:Kr265 yrkande2)

Allmänna uppgifter

Textilmuseum i Borås, tidigare benämnt Tekomuseum, har till

uppgift att bedriva museiverksamhet med mål att levandegöra

textilhantverket samt textil- och konfektionsindustrins historia

inom Älvsborgs län. Museet skall genom aktiv insamling och

dokumentation belysa såväl tekniska som mänskliga aspekter av

tekoindustrins utveckling med speciell vikt lagd på människan,

hennes social-, fritids- och arbetsmiljö. Verksamheten skall

också ge möjlighet att för framtiden bevara kunskaper om de

textila teknikerna.

Museet, som är kommunalt, är sedan år 1984 fristående från

Borås museum. Stöd till driften lämnas även av Älvsborgs läns

museum, som kalenderåret 1992 bidrar med 1,8 mkr vilket

motsvarar 4,5 årsverken. Vid riksmötet 1988/89 gav utskottet i

sitt betänkande en utförlig redovisning för museets verksamhet

(1988/89:KrU1 s. 10--11).

Museet, som öppnades för allmänheten i maj 1992, är inrymt i

ett f.d. bomullsspinneri från år 1898 i Borås centrum. Byggnaden

uppvisar en industrimiljö från sekelskiftet och återspeglar den

svenska textilhistorien.

I museet visas förutom basutställningar även tillfälliga

utställningar om både historia och nutid. I ett antal miljöer

visas arbetsvillkoren för väverskor, textilarbetare och

sömmerskor i hantverks- och industrisamhället. Över 100 års

teknikhistoria speglas av ett stort antal maskiner. I

textilsamlingarna finns bl.a. 300000 tygprover och 2500

konfektionsplagg som bevarats från västsvenska textil- och

konfektionsfabriker. Pedagogisk verksamhet bedrivs bl.a. genom

guidade visningar. En viktig del av museets verksamhet är

dokumentation, insamling och bearbetning. Museet utför även

kulturhistoriska inventeringar av byggnader och

bebyggelsemiljöer.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om att göra Textilmuseet till ett "riksmuseum" har

behandlats med anledning av motionsyrkanden likartade det nu

aktuella i utskottets av riksdagen godkända betänkanden KrU

1986/87:21 s. 9, 1988/89:KrU1 s. 16--17, 1989/90:KrU4 s. 15--16,

1990/91:KrU1 s.10--12 och 1991/92:KrU1 s. 9--12. Utskottet har

i dessa betänkanden avstyrkt motionsyrkandena med hänvisning

till att det i princip för närvarande inte finns skäl att

inrätta fler centrala museer.

Statlig medverkan i uppbyggnaden av ett invandrarmuseum i

Botkyrka (mot. 1991/92:Kr211)

Allmänna uppgifter

Stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum bildades år

1987 med Botkyrka kommun som huvudman. Syftet med verksamheten,

som bedrivs med ekonomiskt stöd från en rad myndigheter och

fonder m.fl. (se nedan), är att genom etnologisk forskning och

dokumentation ge människor ökade kunskaper om invandrarnas

bakgrund och villkor och därmed bidra med en bättre förståelse

för olika nationaliteter. Vidare skall institutet utgöra ett

forum och en samarbetspartner för olika initiativ som kan

förbättra och tillvarata kunskaper om invandringen. Institutet

skall även verka för ett invandrarmuseum vars syfte skall vara

att bl.a. belysa invandringens betydelse för det moderna

Sveriges uppbyggnad.

Institutets verksamhet är uppdelad på fyra områden, nämligen

forskning, dokumentation, utbildning och utställningar.

Forskningen sker i nära samarbete med Institutet för

folklivsforskning vid Universitetet i Stockholm.

Dokumentationen, som innefattar olika typer av material

såsom levnadsintervjuer, fotografier, konstnärligt material

etc., skall ge ett underlag för den framtida museiverksamheten

samt utgöra referensmaterial för forskare m.fl. Utbildningen

bedrivs i form av högskolekurser, studiedagar, specialbeställda

kurser m.m. Under budgetåret 1991/92 ordnades sex högskolekurser

vid institutet med temat "det mångkulturella Sverige" i

samarbete med Universitetet i Stockholm. Institutet fungerar

även som ett museum genom sina utställningar. Institutet har

en viktig roll i projektet Invandrar-Sverige, vilket framgår av

det följande.

Institutet har de senaste två verksamhetsåren erhållit

verksamhetsbidrag från Botkyrka kommun samt projektbidrag från

bl.a. regeringen (Utrikesdepartementet och Socialdepartementet),

Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Stockholms län, Statens

kulturråd, Socialvetenskapliga forskningsrådet och Huddinge

kommun.

Institutet har i en ansökan till Kulturrådet begärt ett

verksamhetsbidrag om 2,5 mkr för bl.a. personal- och

lokalkostnader. Kulturrådet har i sin fördjupade

anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96 framhållit

att det mångkulturella samhället är en av 90-talets stora

frågor, både i kulturpolitiskt och invandrarpolitiskt hänseende,

och har föreslagit att institutet för budgetåret 1993/94 skall

få 300000 kr för sin verksamhet.

Ledningen för institutet har planer på att utöka

utställningslokalerna i anslutning till de befintliga lokalerna

i Fittja gård i Botkyrka kommun. Botkyrka kommun har reserverat

mark för ändamålet. Institutets organisatoriska bas bör

emellertid -- enligt vad utskottet har inhämtat från institutets

chef -- förstärkas innan någon tillbyggnad påbörjas.

Som framgår av det föregående är projektet Invandrar-Sverige

ett av de projekt som kunde påbörjas efter det att riksdagen vid

riksmötet 1986/87 anvisade särskilda medel för

utvecklingsverksamhet inom museiområdet (prop. 1986/87:97, bet.

KrU 1986/87:21, rskr. 1986/87:342). Syftet med projektet är att

dokumentera invandrarnas kulturer. Särskilda projektmedel har

således under en treårsperiod anvisats för projektet i vilket

ett femtontal museer och andra institutioner deltagit under

ledning av SAMDOK-sekretariatet vid Nordiska museet (SAMDOK =

Sammanslutningen för samtidsdokumentation vid kulturhistoriska

museer). En utställning kommer att öppnas i slutet av november

1992 på Nordiska museet. Utställningen kommer till stånd i nära

samarbete med Invandrarinstitutet i Botkyrka och ett flertal

museer. Personal från Invandrarinstitutet fungerar som

projektledare för utställningen och samordnar materialet från de

olika museerna. Utställningens syfte skall vara att bana väg för

ett framtida samarbete mellan invandrare och museer.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid riksmötet 1988/89 avslog riksdagen på utskottets förslag

en motion om inrättande av ett invandrarmuseum i Botkyrka (bet.

1988/89:KrU15 s. 23). Utskottet hänvisade till

utvecklingsprojektet Invandrar-Sverige rörande invandrarnas

kulturer och ansåg att riksdagen inte borde ta något initiativ

av det slag som föreslagits i motionen. Ett liknande förslag

avslogs av riksdagen vid riksmötet 1990/91 med hänvisning till

att inrättandet av lokala museer måste ske efter lokala

initiativ. Utskottet konstaterade att det inte ankommer på

riksdag eller regering att ta initiativ på området (bet.

1990/91:KrU1 s. 13).

"Sveriges historiska museum" -- samverkan mellan Historiska

museet och Nordiska museet (mot. 1991/92:Kr271 yrkande 23)

Allmänna uppgifter

I enlighet med uppgiften att vara ansvarsmuseer har Statens

historiska museer och Nordiska museet ett särskilt ansvar för

samordning inom museiväsendet, särskilt mellan central och

regional nivå inom resp. ansvarsområde.

I ett tidigare avsnitt i detta betänkande har vissa

utvecklingsprojekt på museiområdet berörts. Avsikten med dessa

projekt har bl.a. varit att stimulera museerna till samverkan

och till ett ökat engagemang för frågor som gäller nuet och

framtiden. Ansvarsmuseerna har enligt Kulturrådets fördjupade

anslagsframställning för perioden 1993/94--1995/96 genom

utvecklingsprojekten givits rika tillfällen till interna

ideologiska diskussioner rörande museernas samhällsuppgifter med

utgångspunkt i de olika inriktningarna (bil. 1:2 s. 30).

Även genom sina samarbetsorgan, t.ex. SAMDOK, är museerna

inställda på samarbete i olika former.

Det mest omfattande samarbetsprojektet inom museivärlden är

för närvarande Den svenska historien, som med Historiska museet

och Nordiska museet som projektansvariga omfattar utställnings-

och läromedelsproduktion i ett brett samarbete med bl.a.

länsmuseer, skola, folkbildning samt medierna. Projektets syfte

är att göra historien levande och till en del av det allmänna

medvetandet. Samtidigt skall det öka publikintresset och bana

väg för en ökad samverkan mellan museerna och samhället i

övrigt. Den svenska historien kommer att pågå under ett år med

början den 21 mars 1993 då ett antal utställningar invigs

samtidigt på Historiska museet, Nordiska museet, länsmuseerna

och lokala museer. En bärande tanke i projektet är att de

centrala museerna skall spegla historien i ett nationellt

perspektiv, medan den lokala historien speglas av de övriga

museerna. En utförlig beskrivning av projektet har lämnats i

Kulturrådets tidskrift Statens kulturråd informerar (nr 1--2

1992).

Genom regeringsbeslut den 29 augusti 1991 disponerar

Kulturrådet ett engångsbelopp om 10 mkr som ekonomisk garanti

för genomförande av projektet Den svenska historien. Garantin

gäller längst till utgången av december månad 1994. Kulturrådet

skall senast den 1 september 1995 lämna redovisning till

regeringen för projektets resultat. Den totala kostnaden för

projektet uppskattas till ca 39 mkr.

En utredning om Fotografiska museet (mot. 1991/92:Kr264)

Allmänna uppgifter

Avdelningen för fotografi, det s.k. Fotografiska museet, utgör

en avdelning av Moderna museet inom myndigheten Statens

konstmuseer. Avdelningen har en rik samling av konstnärligt

fotografiska bilder som omfattar hela tidsperioden från

fotografiets barndom till nutidens olika fotografiformer.

Sammantaget rör det sig om ca 200000 bilder.

Moderna museet har i en skrivelse den 3 december 1991 till

Kulturrådet framfört att det bl.a. mot bakgrund av planerna för

en verksamhet i en större museibyggnad känns angeläget att

utreda Fotografiska museets verksamhet. Man vill bl.a. utreda

vilket specifikt ansvarsområde som skall gälla för Fotografiska

museet och hur kontaktnätet gentemot regionala museer, publik

och forskare skall utvecklas. För en sådan utredning begärs

särskilda medel, 335000 kr. Kulturrådet har från anslaget

Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar

m.m., anslagsposten 4. Utveckling av centralmuseernas verksamhet

beviljat 150000 kr för nämnda utredning.

Utskottet

Frågan om inrättande av ytterligare centrala museer

I motion Kr265 (c, fp) yrkas att riksdagen skall besluta att

förlägga ett riksmuseum som belyser folkrörelsernas och

biblioteksverksamhetens historia till Borås (yrkande 1).

Motionärerna framhåller att utvecklingen går snabbt inom detta

område och att det därför är hög tid att samla in och på olika

sätt åskådliggöra hur våra folkrörelser vuxit fram, utvecklats

och arbetat, vilket lämpligen kan göras i samband med ett

biblioteksmuseum, eftersom mycket av framväxten är gemensam för

de båda företeelserna. Det skulle vara lämpligt att förlägga ett

folkrörelse- och biblioteksmuseum till Borås, där

Bibliotekshögskolan skulle ha stor glädje av ett sådant museum.

Den kunskap som finns samlad inom Bibliotekshögskolan borde

också komma väl till pass vid uppbyggandet av ett sådant museum.

I ett föregående avsnitt i detta betänkande har redovisats att

en biblioteksmuseiförening bildades år 1989 med uppgift att

insamla, vårda, bevara och visa material om folkbiblioteken och

studiecirkelbiblioteken i Sverige. Föreningen förbereder för

närvarande inflyttningen av sina samlingar i en särskild lokal

vid nästa årsskifte.

I samma motion föreslås också att riksdagen beslutar att göra

Textilmuseum i Borås -- tidigare benämnt Tekomuseum -- till

"riksmuseum" (yrkande 2). I motionen anförs att det är

odiskutabelt att tekoindustrins historia och dokumentation är

ett riksintresse och att det också borde vara ett riksintresse

att det blir möjligt att visa tekoindustrins historia på ett

åskådligt sätt i såväl permanenta som tillfälliga utställningar.

Motionärerna, som framhåller att Textilmuseum kommer att

disponera nya och större lokaler, anser att det nu finns

förutsättningar att uteckla museet till "riksmuseum" med

statligt ekonomiskt medansvar. Motionärerna framhåller även att

det i Borås finns ett centrum för utbildning och teknisk

utveckling inom tekoindustrin. Klara samband finns, menar

motionärerna, mellan den befintliga högskoleutbildningen, det

tekniska centrumet Proteko och ett väl fungerande specialmuseum

för branschen.

I det föregående har bl.a. redovisats att museet öppnades för

allmänheten i maj 1992.

Då det gäller ställningstagandet till de nu aktuella

motionsyrkandena vill utskottet först erinra om att det i landet

finns tio centrala museer till vilka statligt driftbidrag utgår.

Med begreppet "riksmuseum" torde motionärerna avse centralt

museum där staten har kostnadsansvaret. Staten lämnar vidare

bidrag i form av grundbidrag till regionala museer enligt

förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer.

Statligt bidrag utgår också till ett antal andra museer såsom

Arbetets museum i Norrköping, Dansmuseet, Drottningholms

teatermuseum, Millesgården, Strindbergsmuseet och Thielska

galleriet. Slutligen kan statligt bidrag lämnas av Statens

kulturråd till olika slag av museer i form av projektbidrag och

bidrag till utveckling av museiverksamheten.

Utskottet har i ett tidigare avsnitt redovisat riksdagens

ställningstagande år 1987 till de centrala museernas uppgifter

och ansvar för landets museiväsende (prop. 1986/87:97, bet. KrU

1986/87:21, rskr. 1986/87:342). Utskottet ansåg att det i

princip inte borde inrättas fler centrala museer, dvs. statliga

museer eller med dem jämställda museer. Utskottet framhöll också

att -- i den mån ett insamlingsområde inte uppmärksammats i

tillräcklig grad eller helt förbisetts -- detta i första hand

får ske inom den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis

genom riktade insatser. Utskottet ansåg inte heller att det

finns skäl för riksdagen att göra någon bedömning av om ett

museum har större eller mindre riksintresse. Utskottet erinrade

också om att utskottet vid riksmötet 1986/87 anslöt sig till den

uppfattning som 1965 års musei- och utställningssakkunniga givit

uttryck åt, nämligen att man bör räkna med att länsmuseerna i

viss utsträckning kan avlasta statsmuseerna

dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta

ansvar för en hela riket omfattande insamling. Denna uppfattning

delades av utskottet.

Utskottet intar samma ståndpunkt som vid tidigare riksmöten --

senast i betänkandet 1991/92:KrU1 -- i frågan om inrättande av

ytterligare centrala museer med statligt kostnadsansvar.

Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår

motion Kr265.

Stöd till lokal museiverksamhet

Motionärerna bakom motion Kr211 (s) finner det angeläget att

den påbörjade verksamheten vid Sveriges Invandrarinstitut och

Museum i Botkyrka kan utvecklas och intensifieras. I motionen

framhålls att invandringen, dess orsaker och följder men också

svenskheten och vad som händer då kulturer möts, står i fokus

för verksamheten vid institutet. Motionärerna anser att staten

bör medverka i uppbyggnaden av ett invandrarmuseum i Botkyrka

och yrkar att förutsättningarna härför närmare utreds.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att

invandrarfrågorna får en kulturhistorisk belysning. Utskottet

vill därför framhålla att det initiativ som tagits av Botkyrka

kommun är värdefullt och att viktigt arbete i form av

dokumentation, forskning, utbildning och utställningar utförs

vid institutet.

Som framgår av ett tidigare avsnitt i detta betänkande har

Kulturrådet i sin fördjupade anslagsframställning för perioden

1993/94--1995/96 framhållit att det mångkulturella samhället

är en av 90-talets stora frågor och föreslagit att institutet

för budgetåret 1993/94 skall få 300000 kr för sin verksamhet.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att de principer

som fastlagts på museiområdet och som redovisats i ett

föregående avsnitt i detta betänkande bl.a. innebär att ett

ansvar att spegla invandrings- och invandrarfrågor även åvilar

det statligt stödda museiväsendet. Utskottet har även redovisat

att Nordiska museet i nära samarbete med bl.a.

Invandrarinstitutet senare i år ordnar en utställning i

anslutning till projektet Invandrar-Sverige.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Frågor rörande vissa centrala museer

I två motionsyrkanden tas frågor upp som rör några centrala

museer.

I motion Kr271 (s) behandlas frågan om samarbete mellan

Statens historiska museum och Nordiska museet. Motionärerna

framhåller bl.a. att Sverige saknar ett sammanhållet museum, som

speglar den svenska historien från forntid till nutid.

Motionärerna konstaterar att Statens historiska museum och

Nordiska museet för närvarande samverkar i det s.k.

historieprojektet, vilket inte bör bli en engångsföreteelse. I

motionen yrkas att det bör utredas vilka möjligheter som finns

för de båda museerna att i samverkan ta ett gemensamt ansvar för

att spegla den svenska historien (yrkande 23).

Utskottet har i det föregående redovisat några av de

samverkansmöjligheter som museerna har. En redogörelse för det

pågående historieprojektet, Den svenska historien, har även

lämnats. Statens historiska museum och Nordiska museet ingår som

projektansvariga i detta landsomfattande samarbetsprojekt.

Projektets kärna är de stora utställningar vid de båda museerna

som skall ge ett nationellt perspektiv på historien och

kontrasteras mot den lokala historien i de regionala museernas

utställningar.

Utskottet anser att det pågående samarbetet mellan Statens

historiska museum och Nordiska museet är viktigt och att

historieprojektet kan medverka till att göra historien levande

för många svenskar som saknar historiska referensramar. Enligt

utskottets uppfattning bör erfarenheterna av samarbetsprojektet

vara ägnade att ge en god grund för ett fortsatt samarbete

mellan de båda museerna, då det gäller museernas ansvar att

spegla den svenska historien.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det inte

är påkallat med något riksdagens initiativ med anledning av

motion Kr271 i här aktuell del (yrkande 23).

Motionären bakom motion Kr264 (s) yrkar att en utredning av

Fotografiska museets framtida verksamhet, organisation och

ställning inom Statens konstmuseer skall tillsättas.

Sedan motionen väcktes, har Kulturrådet beslutat att tilldela

Statens konstmuseer 150000 kr för en utredning om Fotografiska

museet från anslaget Centrala museer: Vissa kostnader för

utställningar och samlingar m.m., anslagsposten 4. Utveckling av

centralmuseernas verksamhet.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det inte är

erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av

motionen. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Namnfråga rörande Folkens museum--etnografiska

I motion Kr210 (m) behandlas frågan om namnändring på

Folkens museum--etnografiska. Motionären konstaterar att f.d.

Etnografiska museet numera benämns Folkens museum--etnografiska.

Motionären anser att det nya namnet väckt undran och oklarhet

beträffande museets identitet och att "Folkens" i museinamnet är

missvisande, eftersom "folk" kan betyda vitt skilda saker.

Motionären yrkar därför att museet skall återfå sitt gamla namn.

Museet fick sitt nuvarande namn i samband med en

instruktionsöversyn år 1988. Enligt vad utskottet har inhämtat

föregick ingående diskussioner namnbytet. Enligt utskottets

uppfattning är något riksdagsinitiativ av det slag som

motionären föreslår inte motiverat. Utskottet avstyrker därför

motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av ytterligare centrala museer

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr265,

2. beträffande stöd till lokal museiverksamhet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr211,

3. beträffande samarbete mellan Statens historiska museum

och Nordiska museet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 23,

res. (s, v)

4. beträffande utredning av Fotografiska museets framtida

verksamhet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr264,

5. beträffande namnändring på Folkens museum--etnografiska

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr210.

Stockholm den 22 oktober 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Berit

Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran

Åstrand (m), Anne Rhenman (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn

Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Widnemark (s), Alwa

Wennerlund (kds) och Elisabeth Persson (v).

Reservation

Samarbete mellan Statens historiska museum och Nordiska museet

(mom. 3)

Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s),

Ingegerd Sahlström(s), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s)

och Elisabeth Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet anser att" och slutar med "(yrkande 23)"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det pågående samarbetet mellan Statens

historiska museum och Nordiska museet är viktigt och att

historieprojektet kan medverka till att göra historien levande

för många svenskar som saknar historiska referensramar. Enligt

utskottets uppfattning är det angeläget att -- i enlighet med

vad som föreslås i motionen -- en utredning görs om vilka

möjligheter som finns för de båda museerna att även i framtiden

i samverkan ta ett gemensamt ansvar för att spegla den svenska

historien. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av

motion Kr271 i här aktuell del som sin mening ger regeringen

till känna (yrkande 23).

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande samarbete mellan Statens historiska museum

och Nordiska museet

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr271 yrkande 23

som sin som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om samarbete mellan Statens historiska

museum och Nordiska museet.