Bet. 1992/93:KrU22

Kulturutskottets betänkande

1992/93:KRU22

Arkiv

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Bilaga

Innehållsförteckning

1992/93

KrU22

Sammanfattning

I betänkandet behandlas i budgetpropositionen framlagda

förslag om anslag till det statliga arkivväsendet samt i

propositionen redovisade ställningstaganden till vissa av

Arkivdepåkommitténs förslag. Vidare behandlas motioner som har

anknytning till denna del av propositionen.

I propositionen anförs bl.a. att Riksarkivets och

landsarkivens resurser behöver förstärkas i samband med att de

tar emot arkivleveranser från myndigheter. Regeringen föreslår

att arkivmyndigheterna ges en ekonomisk kompensation som är

kopplad till de leveranser som sker. Vidare förordas att

Riksarkivet inom ramen för dessa resursöverföringar ges ett

planeringsansvar för den fortsatta utbyggnaden av arkivdepåer.

Beträffande landsarkivorganisationen föreslås endast vissa

smärre justeringar, nämligen i vad gäller uppgifterna för

stadsarkiven i Stockholm och Malmö.

Regeringen har uppdragit åt Riksarkivet att utreda frågan om

en fortsatt utbyggnad av landsarkiven och därmed sammanhängande

frågor. Uppdraget skall redovisas före utgången av oktober månad

1993.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i

propositionen beträffande Arkivdepåkommitténs här aktuella

förslag. Ett antal motionsyrkanden som rör

landsarkivorganisationen avstyrks med hänvisning till

Riksarkivets utredningsuppdrag. Yrkandena avser bl.a.

inrättandet av nya landsarkiv och utbyggnaden av Vadstena slotts

vallar.

Vidare avstyrker utskottet motionsyrkanden om att en kart- och

papperskonserveringsanläggning skall lokaliseras till Växjö och

samordnas med ett nytt landsarkiv och med högskolebiblioteket

där samt om att utökade resurser skall ges till

forskningsarkivet vid Umeå universitet, näringslivsarkiven,

landsarkiven och till Svensk Arkivinformation i Ramsele (SVAR).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till

Riksarkivet och landsarkiven med 183842000 kr och till

Svenskt biografiskt lexikon med 3238000 kr.

Totalt föreslås således en medelsanvisning på 187080000

kr.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 12

(Kulturdepartementet) under B. Allmän kulturverksamhet m.m.

avsnittet Arkiv

dels under rubriken Utbyggnad av arkivdepåer (s. 102--111)

berett riksdagen tillfälle att del av vad i propositionen

anförts om arkivtillväxt och leveransbehov, arkivmikrofilmning,

resursöverföring vid leverans av arkiv samt utbyggnad av

arkivdepåer,

dels under punkt B 24 (s. 112--117) föreslagit riksdagen

att till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1993/94

anvisa ett ramanslag på 183842000 kr,

dels under punkt B26 (s. 118--120) föreslagit riksdagen

att till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1993/94

anvisa ett ramanslag på 3238000 kr.

Motionerna

1992/93:Kr201 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om det nödvändiga i att omgående påbörja

projektering, i syfte att åstadkomma en snar återuppbyggnad av

vallarna vid Vadstena slott.

1992/93:Kr207 av Ulf Melin och Göte Jonsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att förlägga ett landsarkiv till Jönköping.

1992/93:Kr210 av Dan Ericsson i Kolmården m.fl. (kds, fp, c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av snabb utbyggnad av

vallarna vid Vadstena slott.

1992/93:Kr230 av Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

i fråga om medelsanvisning till SVAR, Svensk arkivinformation,

för produktion av vissa bildspel.

1992/93:Kr231 av Lena Öhrsvik m.fl. (s, m, fp, c, kds, nyd)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om lokalisering av ett nytt

landsarkiv till Kalmar.

1992/93:Kr232 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen låter Riksarkivet skyndsamt

utreda frågan om landsarkiv för Värmland.

1992/93:Kr233 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ett nytt landsarkiv i södra Sverige bör

lokaliseras till Växjö.

1992/93:Kr256 av Britta Bjelle och Margitta Edgren (fp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett utbyggt forskningsarkiv i

Umeå genom förändring av landsarkivorganisationen.

1992/93:Kr266 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

principiellt anförts om en vidareutbyggnad av försvarsvallarna

vid Vadstena slott.

1992/93:Kr267 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utvecklingsinsatser för Svensk

arkivinformation i Ramsele, SVAR.

1992/93:Kr297 av Elisabeth Persson och Lars Werner (v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbyggnad av Vadstena slotts vallar,

2. att riksdagen beslutar att under anslaget till Riksarkivet

och landsarkiven, B 24, för utbyggnad av Landsarkivets lokaler

för budgetåret 1993/94 anslå 35000000 kr utöver regeringens

förslag.

1992/93:Kr298 av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om näringslivsarkiven,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om landsarkiven.

1992/93:Kr299 av Harald Bergström m.fl. (kds, m, fp, c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokalisering av ett landsarkiv till Växjö,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokalisering av en kart- och

papperskonserveringsanläggning till Växjö,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående samordning av landsarkiv samt kart-

och papperskonserveringsanläggning och högskolebibliotek i

Växjö.

1992/93:Kr313 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

10. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar 35000000

kr för att igångsätta uppbyggnaden av vallarna kring Vadstena

slott.

1992/93:Kr314 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av anslag och förstärkning av

forskningsarkivet i Umeå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en samordnad arkivmiljö med

forskningsarkivet som huvudman för depåer av statligt, kommunalt

och landstingskommunalt material kommer till stånd.

1992/93:A219 av Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

i fråga om medelsbehovet till Riksarkivet och landsarkiven vad

avser lönebidragsmedel till SVAR.

Yttrande från arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har med avgivande av eget yttrande

över motion 1992/93:A219 överlämnat densamma till

kulturutskottet. Yttrandet (1992/93:AU4y) fogas vid betänkandet

som bilaga.

Utskottet

Inledning

Det allmännas arkivverksamhet regleras i i arkivlagen

(1990:782), som antogs av riksdagen 1990 (prop. 1989/90:72, bet.

1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307). I lagen finns bestämmelser om

bl.a. arkivbildningens syften, arkivvården, arkivmyndigheternas

uppgifter och gallring av arkiv.

Riksarkivet och landsarkiven är statliga myndigheter med

särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för

arkivvården i landet. I deras uppgifter ingår att vara

arkivdepåer, att främja forskning och att ge råd i arkivfrågor

till kommunala myndigheter och enskilda. Landsarkiv finns för

närvarande i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand

och Östersund. Stadsarkiven i Stockholm och Malmö fullgör

dessutom landsarkivuppgifter.

Inom Riksarkivet finns en särskild byrå för svensk

arkivinformation som främst skall framställa kopior av

arkivmaterial samt registrera och distribuera arkivinformation.

Byrån har största delen av sin verksamhet förlagd till Ramsele.

Den benämns Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR).

Riksarkivet fördelar statsbidrag bl.a. till enskilda arkiv.

För detta ändamål finns vid Riksarkivet en nämnd för enskilda

arkiv.

Till grund för det lagstiftningsarbete som ledde till att

arkivlagen antogs av riksdagen låg Arkivutredningens (U 1985:07)

betänkande (SOU 1988:10) Öppenhet och minne. Arkivens roll i

samhället. Efter förslag av Arkivutredningen lämnades i uppdrag

till en särskild kommitté, Arkivdepåkommittén (U 1989:10), att

utreda frågan om hur de statliga arkivdepåerna bör utvecklas.

Kommittén avgav i april 1991 sitt betänkande (SOU 1991:31)

Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till år 2000. Efter

remissbehandling har kommitténs förslag beretts i

regeringskansliet. I årets budgetproposition redovisar

kulturministern sina ställningstaganden till kommitténs förslag.

Beträffande landsarkivorganisationen föreslås endast vissa

smärre justeringar. Frågan om ytterligare förändringar av

landsarkivorganisationen bör -- enligt ministern -- prövas

ytterligare. På uppdrag av regeringen utreds dessa frågor för

närvarande av Riksarkivet.

Utbyggnad av arkivdepåer m.m.

I budgetpropositionen redovisas regeringens ställningstaganden

till Arkivdepåkommitténs förslag.

Det anförs bl.a. att ca 140000 hyllmeter handlingar från

civila statliga myndigheter under 1990-talet behöver överföras

till Riksarkivet och landsarkiven. Dessutom tillkommer

leveransbehov till följd av den pågående förnyelseverksamheten

inom statsförvaltningen.

Behovet av utbyggnad av arkivdepåer under 1990-talet påverkas

enbart i mycket begränsad omfattning av möjligheterna att

mikrofilma redan bildade arkiv.

Vidare anförs att Riksarkivets och landsarkivens resurser

behöver förstärkas i samband med att de tar emot arkivleveranser

från myndigheter. Det föreslås att arkivmyndigheterna ges en

ekonomisk kompensation som är direkt kopplad till de leveranser

som sker. En sådan resursöverföring bör normalt ske inom ramen

för den årliga budgetprocessen i regeringskansliet. Inom de

ramar dessa resursöverföringar ger kan Riksarkivet planera för

och långsiktigt bygga ut depåverksamheten alltefter de behov som

föreligger. Med detta planeringsansvar följer också ett ansvar

för de behov av organisatoriska förändringar en sådan utbyggnad

kan föranleda.

Redan nu förordas vissa förändringar beträffande

landsarkivorganisationen, nämligen i vad gäller uppgifterna för

Stockholms och Malmö stadsarkiv. Förhandlingar bör inledas med

Stockholms kommun för att kunna ge Stockholms stadsarkiv

uppgiften att vara landsarkiv i Stockholms län. Förhandlingar

bör också upptas med Malmö kommun om att Malmö stadsarkiv skall

upphöra att ha landsarkivfunktion i Malmö kommun. Det statliga

arkivmaterial som förvaras i Malmö stadsarkiv bör vara kvar där

inom ramen för den mera begränsade funktionen för stadsarkivet

att vara lokal depå inom Lunds landsarkiv. Lunds landsarkiv blir

därmed statlig arkivmyndighet för hela Malmöhus län.

Beträffande organisatoriska förändringar i övrigt av

landsarkiven kan följande nämnas om utredningsförslagen.

Arkivutredningen föreslog vissa förändringar i

landsarkivorganisationen. Utredningen anförde att den hade

övervägt att föreslå inrättande av ett landsarkiv i någon av de

småländska residensstäderna Jönköping, Växjö och Kalmar. De

småländska länen ingår för närvarande tillsammans med

Östergötlands län i Vadstena landsarkivs distrikt.

Arkivutredningen föreslog vidare att två nya landsarkiv skulle

inrättas, ett i Karlstad och ett i Umeå, med Värmlands resp.

Västerbottens län som verksamhetsområde.

Arkivdepåkommittén behandlade frågan om etablering av nya

landsarkiv och anförde därvid bl.a. att den hade övervägt ett

alternativ med ett landsarkiv för sydöstra Sverige som skulle

omfatta Kronobergs och Kalmar län inom Vadstena landsarkivs

nuvarande distrikt och Blekinge län inom Lunds

landsarkivdistrikt. Ett landsarkiv för dessa län skulle få en

lämplig storlek och medföra avlastning av Lund och Vadstena.

Det fanns inte tillräckligt underlag för att ta slutlig

ställning, men kommittén bedömde de långsiktiga fördelarna med

ett landsarkiv för sydöstra Sverige som så stora att kommittén

avstyrkte en utbyggnad i Vadstena -- som för närvarande är fullt

utnyttjat -- innan frågan om nyetablering av ett landsarkiv för

sydöstra Sverige var avgjord. Med ett sådant nytt landsarkiv för

sydöstra Sverige skulle landsarkivet i Vadstena inte behöva

byggas ut under 1990-talet. I sitt andra alternativ föreslog

kommittén att nuvarande organisation bibehålls i vad gäller

sydöstra Sverige och då kvarstår behovet av en utbyggnad i

Vadstena. Kommittén föreslog vidare att den landstingskommunala

institutionen Värmlandsarkiv i Karlstad ges landsarkivs uppgift

för Värmlands län.

Frågan om förändringar av landsarkivorganisationen -- utöver

vad som förordas i budgetpropositionen -- bör, enligt

kulturministern, prövas ytterligare.

Kulturministern avser att senare ta upp frågan om den

fortsatta utvecklingen av landsarkivorganisationen, nämligen när

Riksarkivet har redovisat det underlag som erfordras för ett

ställningstagande.

Vad som anförs i propositionen om arkivtillväxt och

leveransbehov, arkivmikrofilmning, resursöverföring vid leverans

av arkiv samt utbyggnad av arkivdepåer -- som utskottet ovan

redovisat -- bereds riksdagen tillfälle att ta del av.

Utskottet övergår härefter till att redovisa motionsyrkanden

som avser utbyggnad av landsarkivorganisationen.

Yrkanden om ett nytt landsarkiv i någon av de småländska

residensstäderna förs åter fram i fyra motioner.

I motion Kr207 (m) föreslås att det nya landsarkivet skall

förläggas till Jönköping. Motionärerna framhåller värdet för

ett nytillkommet landsarkiv av de redan existerande arkiven i

Jönköping. Göta hovrätts och övriga statsmyndigheters arkiv på

orten liksom folkrörelsearkivet nämns. Motionärerna erinrar

vidare om att i Jönköping finns högskola och hälsohögskola. De

framhåller vidare värdet av bl.a. länsmuseet och det utbyggda

bibliotekssystemet.

Motionärerna bakom motion Kr231 (s, m, fp, c, kds, nyd) yrkar

att ett nytt landsarkiv skall inrättas i Kalmar. Som skäl

för denna lokalisering anför motionärerna utvecklingen av

högskolan och den fortbildning av journalister (FOJO) som

bedrivs där. De framhåller vidare samarbetsmöjligheterna

gentemot kommununala och enskilda arkiv på orten liksom gentemot

länsmuseet. Slutligen anförs att kommunen är beredd att medverka

till att erforderliga lokaler finns tillgängliga för ändamålet.

I motionerna Kr233 (s) och Kr299 (kds, m, fp, c) begärs att

det småländska landsarkivet skall förläggas till Växjö

(yrkande 1). Motionärerna framhåller den forskningsanknytning

som möjliggörs av högskolan och andra institutioner såsom t.ex.

Smålands museum. Även möjligheten till samverkan med andra

arkivbildare än de statliga påpekas. Vidare framhålls Växjös

centrala läge och goda kommunikationer, liksom tillgången på

lämpliga lokaler. Motionärerna bakom motion Kr233 anser vidare

att en integration av det blivande landsarkivet med högskola och

bibliotek skulle bli av stort värde för humanistisk och

samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning.

I fyra motioner, nämligen Kr201 (s), Kr210 (kds, fp, c), Kr266

(m) och Kr297 yrkande 1 (v), aktualiseras åter kravet på en snar

fortsatt utbyggnad av försvarsvallarna vid Vadstena slott.

Enligt motionärerna skall frågan om en fortsatt utbyggnad av

Vadstena slotts vallar inte bedömas enbart utifrån behovet av

lokaler för landsarkivet utan även från kulturmiljösynpunkt och

utifrån behovet av lokaler för andra aktiviteter, såsom

Vadstena-akademien och utställningar. Vidare framhåller

motionärerna de sysselsättningsskapande effekter som projektet

kommer att innebära. Den aktuella frågan har behandlats av

utskottet vid flera tidigare riksmöten. Utskottet behandlade

förra året mycket utförligt flera motioner med samma krav och

med i allt väsentligt samma innehåll som de nu aktuella (bet.

1991/92:KrU5 s. 5--7). För en utförligare redogörelse för

motionsmotiveringarna hänvisas till nämnda betänkande.

I motion Kr232 (s) begärs att regeringen låter Riksarkivet

skyndsamt utreda frågan om ett landsarkiv för Värmland.

Motionärerna finner det angeläget att Riksarkivet därvid beaktar

dels lämplig övergångsmodell beträffande tillsyns- resp.

depåansvar och dels de långsiktiga effekterna på drifts- och

investeringskostnader av regional sektorsamverkan. Riksarkivets

utredning bör självfallet även beakta de kulturpolitiska målen.

Vidare framför motionärerna flera kultur- och

forskningspolitiska argument för att ett landsarkiv för

Värmlands län skall lokaliseras till Karlstad.

I två motioner behandlas arkivsituationen i Umeå. I motion

Kr256 (fp) begärs att forskningsarkivet vid universitetet i Umeå

byggs ut genom förändring av landsarkivorganisationen (yrkande

2). I motion Kr314 (fp) begärs att en samordnad arkivmiljö

kommer till stånd med forskningsarkivet som huvudman för depåer

av statligt, kommunalt och landstingskommunalt material (yrkande

2). Motionärerna anför att den lokala arkivplaneringen i Umeå

grundligt beaktat att det vid etablering av nytt landsarkiv

skall tas hänsyn till möjligheterna till samverkan med andra

arkivhuvudmän. Det föreligger ett förslag där universitetet

tillsammans med bl.a. kommun och landsting skall skapa en

samordnad arkivmiljö i Umeå, där forskningsarkivet utgör en

central del.

Utskottet avstyrkte senast 1992 (bet. 1991/92:KrU22 och

1991/92:KrU5) motioner om utbyggnad av landsarkivorganisationen

och om utbyggnad av Vadstena slotts vallar med hänvisning till

att Arkivdepåkommitténs förslag var under beredning i

regeringskansliet.

Utskottet har inget att erinra mot vad som nu förordas i

propositionen om Riksarkivets planeringsansvar i vad gäller den

fortsatta utbyggnaden av arkivdepåer.

Utskottet har inhämtat att regeringen genom beslut i februari

1993 uppdragit åt Riksarkivet att utreda frågan om en fortsatt

utbyggnad av landsarkiven och därmed sammanhängande frågor.

Riksarkivets uppdrag skall redovisas före utgången av oktober

månad 1993. I avvaktan på utredningen vill utskottet inte ta

ställning i de frågor om förändringar av

landsarkivorganisationen som tas upp i motionerna.

Utskottet vill emellertid -- liksom vid tidigare riksmöten --

framhålla att frågan om en fortsatt uppbyggnad och restaurering

av slottet i Vadstena bör bedömas även utifrån andra aspekter än

behovet av utrymme för arkivverksamheten. Det är nämligen -- som

motionärerna framhållit -- från kulturmiljösynpunkt

betydelsefullt att slottsmiljön i Vadstena kan återställas inom

rimlig tid. Det måste också beaktas att det finns behov av

utrymmen inom slottsanläggningen även för andra kulturella --

och för turismen betydelsefulla -- aktiviteter, bl.a för

Internationella Vadstena-akademiens verksamhet och för

utställningar av olika slag.

Utskottet förutsätter att regeringen återkommer i frågan om

den fortsatta utbyggnaden av landsarkiven i nästa års

budgetproposition och att regeringen härvid väger in även de

vidare kulturpolitiska aspekter som utskottet framhållit

beträffande Vadstena slott.

Med hänsyn till den tidsbegränsning som är föreskriven

beträffande Riksarkivets uppdrag anser utskottet att

utredningskravet i motion Kr232 är väsentligen tillgodosett.

Motionen avstyrks således.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna

Kr201, Kr207, Kr210, Kr231, Kr233, Kr256 yrkande 2, Kr266, Kr297

yrkande 1, Kr299 yrkande 1 och Kr314 yrkande 2.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot vad

som anförs i propositionen beträffande arkivtillväxt och

leveransbehov, arkivmikrofilmning, resursöverföring vid leverans

av arkiv samt utbyggnad av arkivdepåer.

Motionärerna bakom motion Kr299 (kds, m, fp, c) yrkar att en

kart- och papperskonserveringsanläggning förläggs till Växjö

(yrkande 2). De anför att en studie utförd av länsstyrelsen i

Kronobergs län och lantmäterimyndigheterna i länet visar att

behovet av en sådan anläggning är mycket stort med hänsyn till

de små resurserna i södra Sverige för sådan verksamhet som avses

bedrivas vid denna. Motionärerna anser också att en samordning

bör ske av landsarkiv, den nämnda kart- och

papperskonserveringsanläggningen och högskolebiblioteket i Växjö

(yrkande 3).

Utskottet behandlade förra året (bet. 1991/92:KrU22 s. 4) en

motion med samma krav som den nu aktuella. Motionen avstyrktes

med motivering att utskottet inte var berett att förorda ett

riksdagsinitiativ om etablering av en sådan statlig institution

som motionärerna avsåg. I den särskilda frågan om vård av äldre

kartmaterial tillade utskottet att sådan vård bedrivs inom

Lantmäteriverket, dels vid en kartvårdscentral i Ånge, dels vid

en enhet i Kiruna för upprustning av storskaliga registerkartor.

Utskottet vidhåller sin bedömning i de här aktuella frågorna.

Motionen avstyrks således i här aktuell del (yrkandena 2 och 3).

Budgetfrågor m.m.

Forskningsarkivet vid universitetet i Umeå

I motion Kr314 (fp) begärs att utökade resurser skall

tillföras forskningsarkivet vid Umeå universitet (yrkande 1).

För att forskning och undervisning vid Umeå universitet skall

kunna bedrivas under acceptabla förhållanden krävs -- enligt

motionären -- en fast etablerad arkivmiljö där staten i

samarbete med övriga arkivintressenter tillskjuter medel.

Verksamheten vid forskningsarkivet bör få utgöra grund för denna

miljö. Det är därför viktigt att dess resurser kraftigt

förstärks.

Utskottet avstyrker motion Kr314 i här aktuell del (yrkande

1). Utskottet hänvisar till att det ankommer på universitetet

att inom sina anslagsramar göra de prioriteringar de finner

nödvändiga. De eventuella organisatoriska förändringar av

Forskningsarkivet och därmed följande resursfrågor omfattas

vidare av Riksarkivets utredningsuppdrag.

Riksarkivet och landsarkiven (B 24)

Enskilda arkiv m.m.

I motion Kr298 (c) begärs att näringslivsarkiven bör ges ökat

stöd (yrkande 1). Motionärerna anför att företagsarkiven är en

del av vårt nationella kulturarv och att de bör vårdas och

bevaras på ett ändamålsenligt sätt. I ett historiskt perspektiv

spelar dessa arkiv en viktig roll för att ge kunskap om

samhällets utveckling. Vidare anförs att det i dagsläget, i

samband med företagsnedläggningar och andra

strukturförändringar, föreligger risk att arkiven försvinner.

Landets näringslivsarkiv är organiserade i Näringslivsarkivens

förening. Till föreningens verksamhet hör bl.a. att initiera nya

arkivdepåer för företagsarkiv i olika delar av landet.

Föreningen har vidare ett nära samarbete med Riksarkivet och

landsarkiven. För att bevara företagsarkiven måste -- enligt

motionärerna -- såväl landsarkiven som Riksarkivet ges ökade

resurser. Landsarkivens ansvarsområde har utökats med bl.a.

Polisens arkiv. Enligt motionärerna bör även landsarkiven ges

utökade resurser (yrkande 2).

Utskottet avstyrkte 1990 vid behandlingen av

arkivpropositionen motionsyrkanden avseende bl.a. förstärkning

av resurserna till företagsarkiv (bet. 1989/90:KrU29). Utskottet

hänvisade då till det arbete som redan utförts inom Riksarkivet

och landsarkiven med att tillvarata och tillgängliggöra enskilda

arkiv. Med hänsyn till de resurser som redan tillförts

verksamheten för att stödja arkivväsendets enskilda sektor ansåg

utskottet sig inte kunna förorda någon ytterligare höjning av

servicenivån inom området.

Utskottet behandlade 1991 några motionsyrkanden av liknande

karaktär som de nu aktuella. Yrkandena avstyrktes med hänvisning

till att någon ytterligare omständighet inte tillkommit sedan år

1990 som gav anledning till annan bedömning (bet.

1990/91:KrU24).

I förra årets budgetproposition uttalades bl.a. att

företagsarkiv och andra enskilda arkiv var speciellt utsatta för

risk för förstörelse (1991/92:100 bil. 12 s. 69). Efter förslag

i propositionen utökades i linje härmed anslagsposten

Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv med 450000 kr (bet.

1991/92:KrU22).

Vidare vill utskottet framhålla att landsarkiven kommer -- i

enlighet med förslag i propositionen -- att ges ekonomisk

kompensation för att de tar emot arkivleveranser från

myndigheter.

Mot bakgrund härav anser utskottet det inte erforderligt med

någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr298. Motionen

avstyrks därför.

Svensk Arkivinformation i Ramsele (SVAR)

Som angetts i inledningen är SVAR en byrå inom Riksarkivet.

I tre motioner behandlas utvecklingen av verksamheten vid

SVAR. Motionärerna framhåller behovet hos SVAR av ökade

resurser. De begär dock inte en ökad medelsanvisning.

I motion A219 (kds) framhåller motionären SVAR:s behov av

resursförstärkning på grund av en planerad utökning av antalet

lönebidragsanställda med 12 personer. Av aktuellt intresse är

att det i propositionen föreslås att anslaget till Riksarkivet

och landsarkiven skall räknas upp med 11 750 000 kr på grund av

de förändrade reglerna angående flexibla lönebidrag. De medel

som enligt motionären därutöver bör tillföras anslaget, 4

miljoner kronor, skall tas från arbetsmarknadshuvudtitelns

anslag Särskilda åtgärder för arbetshandikappade.

I motion Kr230 (kds) anförs sammanfattningsvis att ett

centralt inslag i kulturpolitiken är att för breda grupper i

samhället levandegöra och tillgängliggöra vårt förflutna. SVAR

planerar för detta ändamål att producera fyra angelägna bildspel

i modernt multimedia. Genom omprioriteringar i kulturbudgeten

bör SVAR för budgetåret 1993/94 tillföras 3,5 miljoner kronor

för produktion av vissa bildspel.

Även motionärerna bakom motion Kr267 (s) begär att regeringen

ges till känna att SVAR har behov av medel för flera angelägna

utvecklingsinsatser. Enligt motionärerna bör SVAR ges möjlighet

dels att utöka antalet lönebidragsanställda med 12 personer

(4 miljoner kronor), dels att producera fyra angelägna bildspel

för att levandegöra arkivmaterial (3,5 miljoner kronor), dels

att anställa en marknads- och ekonomichef (565 000 kr) och dels

att genomföra ett planerat ledarutvecklingsprogram (800 000 kr).

Motionärerna framhåller att verksamheten vid SVAR är mycket

betydelsefull samt att SVAR är den dominerande arbetsgivaren på

de orter i landet där verksamheten bedrivs. I motionen begärs

dock inte någon ökad medelsanvisning för budgetåret 1993/94.

Som framhålls i ett yttrande från arbetsmarknadsutskottet över

motion A219 är lönebidragen avsedda att sättas in i individuella

fall. De skall i varje enskilt fall anpassas till arbetstagarens

nedsatta arbetsförmåga (yttr. 1992/93:AU4y). De s.k.

lönebidragsmedlen bör därför inte tas i anspråk på sätt

motionären föreslår för att bygga ut verksamheten vid SVAR.

Utskottet avstyrker därför motion A219.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen uttalat att en

positiv utveckling av verksamheten vid SVAR är angelägen.

Samtidigt har utskottet framhållit att det bör ankomma på

Riksarkivet -- varav SVAR är en del -- att inom ramen för

arkivväsendets samlade behov ta till vara verksamhetens

utvecklingsmöjligheter. Det får förutsättas att Riksarkivet

uppmärksammar intresset av en god utveckling för den verksamhet

som bedrivs vid SVAR.

Vad utskottet tidigare anfört är alltjämt giltigt. Utskottet

är med hänsyn härtill inte berett tillstyrka något sådant

uttalande om förstärkning av verksamheten vid SVAR som framförs

i motionerna Kr230 och Kr267. Båda motionerna avstyrks således.

Medelsanvisningen

I propositionen föreslås att anslaget för nästa budgetår förs

upp med 183842000 kr. Medelsberäkningen innebär bl.a. en

förstärkning med 5 miljoner kronor avseende den i propositionen

förordade förändringen av landsarkivorganisationen i Malmö och

Stockholm, vilken redovisats i det föregående.

I två motioner, Kr297 (v) yrkande 2 och Kr313 (v) yrkande 10,

begärs att anslaget ökas med 35 miljoner kronor utöver

regeringens förslag. Medlen skall enligt motionärerna användas

till uppbyggnaden av vallarna kring Vadstena slott. Utöver de

skäl för en utbyggnad som redovisats i det föregående anför

motionärerna bakom motion Kr297 att arbetslösheten i

Östergötland ligger klart över riksgenomsnittet. Aktuellt

byggprojekt ligger väl framme, vilket gör att även

arbetsmarknadsskäl talar för en snar utbyggnad. Enligt

motionärerna bakom motion Kr313 är det under rådande

arbetslöshet viktigt med sysselsättningsskapande investeringar

på kulturområdet. Uppbyggnaden av Vadstena slotts vallar är ett

konkret exempel på byggnationsprojekt som både skulle dämpa

arbetslösheten bland byggnadsarbetare och vara en kultursatsning

av betydelse.

Utskottet är -- i konsekvens med sin ovan redovisade bedömning

av den principiella frågan om en utbyggnad av Vadstena slotts

vallar (se s.7--8) -- inte berett att tillstyrka en ökning av

medel under anslaget. Vidare kan nämnas att investeringar i

statliga fastigheter fr.o.m. den 1 juli 1990 huvudsakligen

finansieras via lån i Riksgäldskontoret som ställs till

Byggnadsstyrelsens förfogande.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna

Kr297 yrkande 2 och Kr313 yrkande 10 samt tillstyrker

regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget

Riksarkivet och landsarkiven.

Dialekt- och ortnamnsarkiven (B 25)

Ett utredningsförslag om verksamheten och organisationen vid

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt Svenskt visarkiv har lagts

fram. Utskottet har inhämtat att förslag med anledning av

utredningsförslaget kommer att föreläggas riksdagen i

kompletteringspropositionen. I budgetpropositionen föreslås inte

någon medelsanvisning under anslaget B25.

Svenskt biografiskt lexikon (B 26)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arkivtillväxt och leveransbehov,

arkivmikrofilmning, resursöverföring vid leverans av arkiv samt

utbyggnad av arkivdepåer

att riksdagen dels avslår motionerna 1992/93:Kr201,

1992/93:Kr207, 1992/93:Kr210, 1992/93:Kr231, 1992/93:Kr232,

1992/93:Kr233, 1992/93:Kr256 yrkande 2, 1992/93:Kr266,

1992/93:Kr297 yrkande 1, 1992/93:Kr299 yrkande 1 och

1992/93:Kr314 yrkande 2, dels lämnar utan erinran vad som

anförts i propositionen i denna del,

2. beträffande inrättande av en kart- och

papperskonserveringsanläggning i Växjö

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr299 yrkande 2,

3. beträffande samordning av landsarkiv, kart- och

papperskonserveringsanläggning och högskolebibliotek i Växjö

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr299 yrkande 3,

4. beträffande utökade resurser till forskningsarkivet i

Umeå

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr314 yrkande 1,

5. beträffande utökade resurser för näringslivsarkiven

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr298 yrkande 1,

6. beträffande utökade resurser till landsarkiven

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr298 yrkande 2,

7. beträffande utvecklingsinsatser för verksamheten vid

Svensk Arkivinformation i Ramsele

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A219, 1992/93:Kr230

och 1992/93:Kr267,

8. beträffande medelsanvisningen till Riksarkivet och

landsarkiven

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 och med

avslag av motionerna 1992/93:Kr297 yrkande 2 och 1992/93:Kr313

yrkande 10 till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret

1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

183842000 kr,

9. beträffande medelsanvisningen till Svenskt biografiskt

lexikon

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1993/94 under

elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 3238000 kr.

Stockholm den 13 april 1993

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Maja Bäckström (s),

Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo

Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s),

Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand

(m), Stina Eliasson (c) och Simon Liliedahl (nyd).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

1992/93:AU4y

Bilaga

Lönebidragsmedel till SVAR

Till kulturutskottet

Arbetsmarknadsutskottet får härmed -- under förutsättning av

kulturutskottets medgivande -- för fortsatt beredning överlämna

motion 1992/93:A219 av Jan Erik Ågren (kds) om lönebidragsmedel

till SVAR (Svensk arkivinformation i Ramsele).

Arbetsmarknadsutskottet får för egen del anföra.

Vid riksdagsbehandlingen på våren 1991 av frågan om att

omvandla de tidigare fasta lönebidragen för anställning av

handikappade till flexibla bidrag uppmärksammades de effekter

reformen kunde få för bl.a. kulturinstitutioner med hög andel

lönebidragsanställda -- se bl.a. kulturutskottets yttrande i

ärendet, 1990/91:KrU5y. I regeringens kansli har frågan efter

riksdagsbeslutet studerats av en interdepartemental arbetsgrupp.

I årets budgetproposition föreslås en omfördelning av

anslagsmedel mot bakgrund av vad arbetsgruppen har kommit fram

till. Omfördelningen innebär att kultur- och

försvarshuvudtitlarnas anslag till vissa kulturinstitutioner

räknas upp med sammanlagt 50 miljoner kronor och att

arbetsmarknadshuvudtitelns anslag till lönebidrag minskas i

motsvarande mån. Beträffande omfördelningens innebörd hänvisas

till vad som sägs i budgetpropositionen, bilagorna 11 (s.

77--78) och 12 (s. 10--11).

Av aktuellt intresse i detta sammanhang är att

kulturhuvudtitelns anslag B 24. Riksarkivet och landsarkiven av

regeringen föreslås bli uppräknat med 11750000 kr. I motion

A219 uttalas att anslaget bör tillföras ytterligare 4 miljoner

kronor eller sammanlagt 15750000 kr. Dessa ytterligare

medel, anför motionären vidare, skall tas från

arbetsmarknadshuvudtitelns anslag Särskilda åtgärder för

arbetshandikappade. Han vill att riksdagen skall göra ett

tillkännagivande härom till regeringen.

Förslaget till omfördelning av medel motiveras i

budgetpropositionen med att man vill uppnå en budgetering som

ger en mer rättvisande bild av statens kostnader för de

kulturinstitutioner det här gäller. Motionären vill med sitt

förslag bekosta en utökad verksamhet vid SVAR.

Arbetsmarknadsutskottet vill understryka att lönebidragen är

avsedda att sättas in i individuella fall och skall i varje

enskilt fall anpassas till arbetstagarens nedsatta

arbetsförmåga. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet att

lönebidragsmedel på det sätt motionären föreslår tas i anspråk

för att bygga ut verksamheten vid SVAR.

Vid handläggningen av ärendet har beaktats att verksamheten

vid SVAR redan är aktualiserad i kulturutskottet genom den under

allmänna motionstiden väckta motionen 1992/93:Kr267 av Sven

Lundberg m.fl. (s).

Stockholm den 9 mars 1993

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson

(fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Kjell Nilsson (s),

Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s),

Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström

(kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa

Halvarsson (fp) och Johnny Ahlqvist (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Yttrande från arbetsmarknadsutskottet 4

Utskottet 4

Inledning 4

Utbyggnad av arkivdepåer m.m. 5

Budgetfrågor m.m. 9

Forskningsarkivet vid universitetet i Umeå 9

Riksarkivet och landsarkiven (B 24) 9

Dialekt- och ortnamnsarkiven (B 25) 11

Svenskt biografiskt lexikon (B 26) 12

Hemställan 12

Bilaga

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1992/93:AU4y 14