Bet. 1992/93:KrU23

Kulturutskottets betänkande

1992/93:KRU23

Kulturmiljövård

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1992/93

KrU23

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag om

kulturmiljövård som regeringen lagt fram i budgetpropositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

för Riksantikvarieämbetet (126452000 kr) och

Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet (1000 kr). Vidare

konstaterar utskottet att det finns stora behov av ytterligare

resurstillskott på kulturmiljövårdens område och att det svåra

läget på arbetsmarknaden kräver att åtgärder vidtas för att

stimulera sysselsättningen. Därför föreslår utskottet att

anslaget Kulturmiljövård räknas upp med 25 miljoner kronor

utöver regeringens förslag till sammanlagt 95213000 kr för

nästa budgetår. Därutöver föreslår utskottet att 25 miljoner

kronor skall anvisas redan för innevarande budgetår för

särskilda insatser för upprustning av kulturhistoriskt

värdefulla miljöer. Genom dessa förslag tillgodoses i viss

utsträckning fyra motionsyrkanden med krav på ökningar av

anslaget Kulturmiljövård.

Sammantaget innebär utskottets förslag att 221666000 kr

anvisas för budgetåret 1993/94 och att 25 miljoner kronor

anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår.

I betänkandet behandlas även några motionsyrkanden som bl.a.

rör Riksantikvarieämbetets arbetsuppgifter. Samtliga yrkanden

avstyrks.

Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande och en

meningsyttring.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 12

(Kulturdepartementet) under B. Kulturverksamhet m.m. avsnittet

Kulturmiljövård

dels under punkt B 27 (s. 130) föreslagit riksdagen att

till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1993/94 anvisa ett

ramanslag på 126452000 kr,

dels under punkt B 28 (s. 132--134) föreslagit riksdagen

att till Kulturmiljövård för budgetåret 1993/94 anvisa ett

reservationsanslag på 70213000 kr,

dels under punkt B 29 (s. 134) föreslagit riksdagen att

till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret

1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.

Motionerna

1992/93:Kr215 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den i samråd med

Svenska kyrkan utreder hur en bättre ordning för samråd vid

kyrkorestaureringar skall uppnås,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rättssäkerheten om Riksantikvarieämbetet

samtidigt agerar utförare och granskare av byggnadsprojekt.

1992/93:Kr313 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen till sysselsättningsskapande investeringar

inom kulturområdet för budgetåret 1993/94 anvisar 300000000

kr enligt vad i motionen anförts.

Motionsyrkandet har överflyttats från arbetsmarknadsutskottet

till kulturutskottet.

1992/93:Kr332 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett engångsbelopp för att säkra

Visbyruinernas skick,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett årligt anslag för den kontinuerliga

vården av Visby ringmur och medeltida packhus.

1992/93:Kr335 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen till Kulturmiljövård för budgetåret 1993/94

anvisar 100000000 kr utöver regeringens förslag.

1992/93:Kr338 av Ingrid Näslund m.fl. (kds, m, fp, c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av decentralisering av resurser

för kulturvårdande verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en sammanhängande, trovärdig

och begriplig policybildning för den kulturvårdande

verksamheten.

Utskottet

De övergripande målen för kulturmiljövården är enligt

propositionen alltjämt desamma som när de presenterades för

riksdagen år 1988, nämligen att kulturmiljövården skall

bevara och levandegöra kulturarvet,

syfta till kontinuitet i utvecklingen av den yttre miljön,

främja den lokala kulturella identiteten,

möta hoten mot kulturmiljön och

bidra till att öka medvetenheten om estetiska värden och

historiska sammanhang (prop. s. 121--122).

Inför den kommande treårsperioden pekar kulturministern ut

följande tre prioriterade områden inom ramen för de nämnda

målen.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) skall medverka till värnet av vårt

kulturarv och till att landets kulturella identitet stärks.

RAÄ skall leda den statliga kulturmiljövårdens medverkan i

arbetet med att utveckla nya stabila och långsiktigt hållbara

former för förvaltning av kulturmiljöer.

RAÄ skall leda den statliga kulturmiljövårdens medverkan i

planeringen för en god livsmiljö.

Vidare bör enligt kulturministern särskilda ansträngningar

under planeringsperioden göras för att öka effektiviteten i den

statliga kulturmiljövårdens sätt att arbeta.

Kulturministern konstaterar att RAÄ i allt väsentligt kunnat

orientera sin verksamhet med utgångspunkt från de prioriteringar

som statsmakterna gjort (prop. s. 124). I den

kulturmiljövårdande verksamheten finns det emellertid en

grundläggande svårighet som har att göra med områdets bredd och

uppgifternas mångfald jämfört med en förhållandevis smal

resursbas. Denna svårighet kan enligt kulturministern bara

bemästras genom en effektiv roll- och ansvarsfördelning mellan

kulturmiljövårdens olika parter.

För att effektivisera den statliga kulturmiljövården anser

kulturministern att det är angeläget att RAÄ utvecklar sin

ledning av den samlade kulturmiljövården. RAÄ:s uppgift är att

tillhandahålla det underlag som statsmakterna behöver för

ställningstaganden om kulturmiljövårdens inriktning. RAÄ skall

även förmedla statsmakternas intentioner om kulturmiljövård till

de myndigheter, organisationer och enskilda som berörs.

Enligt kulturministerns mening behöver kulturmiljövården ha

tillgång till ett betydligt bättre och mer systematiskt

kunskapsunderlag om kulturmiljöns innehåll och förändring än vad

som i dag finns att tillgå. Att leda arbetet med att bygga upp

en sådan kunskap bör vara en huvuduppgift för RAÄ.

Koncentrationen på kulturmiljövårdens centrala

myndighetsuppgifter och på arbetet med kunskapsuppbyggnad

förutsätter att flera av de uppgifter av annan art som nu åvilar

RAÄ förs över till andra. Enligt kulturministern kommer

uppgiften att fatta beslut om enskilda kulturminnen och

kulturmiljöer nu att koncentreras till länsstyrelserna, vilka

därigenom kommer att få bättre möjligheter att ta ett samlat

ansvar för myndighetsutövningen i fråga om kulturmiljövården i

länen samtidigt som ansvarsområdet både vidgas och blir

tydligare. Därmed bör enligt kulturministern kulturmiljövården

vinna i effektivitet.

När det gäller länsmuseernas uppgifter inom kulturmiljövården

anför kulturministern att det finns anledning att se över och

förtydliga roll- och ansvarsfördelningen mellan länsmuseerna och

länsstyrelserna så att samarbetet ger bästa möjliga utbyte.

Enligt kulturministern kan det finnas skäl att överväga om

staten kan precisera sina önskemål i fråga om länsmuseernas

kulturmiljövård på ett tydligare sätt än vad som hittills varit

fallet. Dessa frågor kommer att behandlas av en särskild

utredare med uppgift att göra en översyn av statens samlade

engagemang i museiväsendet. En utredare har tillsatts i dagarna

(dir. 1993:26).

Utskottet konstaterar att övervägandena i propositionen

rörande riktlinjerna för kulturmiljövården utgör grund för

budgetförslagen men underställs inte riksdagen för godkännande.

Utskottet vill likväl framhålla att de redovisade övervägandena

och riktlinjerna synes vara väl ägnade att åstadkomma en

effektiv statlig politik på kulturmiljövårdens område.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet tidigare

i år i ett yttrande till bostadsutskottet över proposition

1992/93:100 bilaga 14 (Civildepartementet) om anslag till

länsstyrelserna m.m. behandlat länsstyrelsernas ansvar för

kulturmiljövård (yttr. 1992/93:KrU7y). I nämnda yttrande

konstaterar utskottet bl.a. att den verksamhetsinriktning som

civilministern föreslår att länsstyrelserna skall få på

kulturmiljövårdens område står i överensstämmelse med de

övergripande uppgifter som kulturministern anger i

budgetpropositionen (bil. 12). Utskottet tillstyrker den

föreslagna verksamhetsinriktningen. Därutöver anför utskottet

följande.

En decentralisering av vissa av RAÄ:s uppgifter till andra

myndigheter innebär enligt utskottets uppfattning bl.a. att

länsstyrelserna kommer att få bättre möjligheter att ta ett

samlat ansvar för kulturmiljövården i länen. Vidare får

länsstyrelserna möjlighet att samordna kulturmiljövårdens

ekonomiska stödformer med andra stödformer på regional nivå,

t.ex. naturvård och turismfrämjande verksamhet. Enligt

utskottets uppfattning är det angeläget att den planerade

delegeringen av ansvar och resurser till länsstyrelserna följs

upp av en årlig resultatredovisning och inrapportering till RAÄ,

bl.a. i syfte att RAÄ i egenskap av central myndighet inom

området skall kunna tillgodogöra sig de erfarenheter som görs

regionalt. Utskottet anser att det är angeläget att understryka

att ett fungerande samspel mellan de olika aktörerna krävs för

att den statliga kulturmiljövården skall fungera på bästa sätt.

Länsstyrelserna har successivt tillförts ökade resurser för

kulturmiljövård. Detta har lett till att det på varje

länsstyrelse finns en biträdande länsantikvarie. Likväl är --

som civilministern framhåller -- bemanningen inom

kulturmiljövårdsområdet stram. Spridningen är emellertid stor

mellan länsstyrelserna vad gäller antalet anställda.

Arbetsuppgifter och behov av personal varierar mellan länen.

Utskottet vill understryka att det är angeläget att

länsstyrelserna beaktar vad civilministern anfört om

möjligheterna att göra prioriteringar av arbetsinsatser till

sakområdets fördel.

Utskottet vill vidare erinra om att utskottet tidigare i år --

likaledes i ett yttrande till bostadsutskottet -- om anslaget

Kulturstöd vid ombyggnad m.m. tillstyrkt grunderna för nämnda

stöd, vilket bl.a. innebär att beslutanderätten när det gäller

bidragsgivningen även på detta område skall delegeras till

länsstyrelserna (yttr. 1992/93:KrU8y).

Riksantikvarieämbetet (B 27)

Enligt propositionen bör ett ramanslag anvisas för RAÄ.

Anslaget bör i princip omfatta de medel som svarar mot de

verksamheter som myndigheten själv bedriver. Därför föreslås att

medel för vissa ändamål överförs till förevarande anslag från

anslaget Kulturmiljövård. Det gäller dels de medel som beräknats

för Riksantikvarieämbetets (RAÄ) fastighetsförvaltning m.m.,

dels de medel för tjänster som RAÄ tillhandahåller åt den

regionala kulturmiljövården och åt kommunerna för att projektera

vård av fornlämningar m.m. Vidare anförs att de medel som under

anslaget Kulturmiljövård beräknats för information och

utveckling bör upptas under RAÄ:s ramanslag, liksom RAÄ:s medel

för insatser mot luftföroreningarnas skadeverkningar. Anslaget

föreslås bli förstärkt med 700000 kr för RAÄ:s arbete med

kulturmiljövårdens kunskapsuppbyggnad. Sammanlagt föreslås

anslaget uppgå till 126452000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

under förevarande anslag. I ett kommande avsnitt i detta

betänkande behandlar utskottet mot bakgrund av läget på

arbetsmarknaden frågan om ett särskilt stöd för upprustning av

kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

I några motionsyrkanden behandlas frågor som bl.a. rör RAÄ:s

arbetsuppgifter.

I en motion, nämligen motion Kr338 (kds, m, fp, c), behandlas

frågan om decentralisering av resurser för kulturvårdande

verksamhet (yrkande 1).

Utskottet har i ett tidigare avsnitt i detta betänkande

redovisat att en decentraliseringsprocess skall påbörjas redan

nästa budgetår på kulturmiljövårdens område. Länsstyrelserna

kommer således redan fr.o.m. budgetåret 1993/94 att fördela

bidrag till byggnadsvård m.m. Sådana beslut fattas i dag i

huvudsak av RAÄ. Utskottet erinrar även om att länsmuseerna

spelar en viktig roll inom den decentraliserade

kulturmiljövården. Enligt direktiven till den tidigare i detta

betänkande nämnda utredningen om museiväsendet skall utredaren

värdera hur kulturmiljövårdens regionala organisation fungerar

bl.a. med tanke på om roll- och ansvarsfördelningen mellan

länsstyrelsen och länsmuseet behöver förtydligas (dir. 1993:26).

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att

motionsyrkandet är tillgodosett och inte påkallar någon

riksdagens åtgärd.

I samma motion, motion Kr338 (kds, m, fp, c), framförs krav på

en sammanhängande, trovärdig och begriplig policybildning för

den kulturvårdande verksamheten i syfte att nå ut till

medborgarna (yrkande 2).

Utskottet vill inledningsvis understryka att det är angeläget

att olika slag av upplysningsverksamhet bedrivs för att väcka

medborgarnas intresse för kulturarvets betydelse och därmed

också för kulturmiljövården. Detta ligger i linje med

kulturministerns uttalanden i budgetpropositionen (s. 126--127).

Utskottet konstaterar att en av de prioriterade uppgifterna som

enligt propositionen skall åligga RAÄ under den kommande

treårsperioden är att vidta åtgärder för att värna om

kulturarvet och utveckla den kulturella identiteten.

Föredraganden anför bl.a. följande.

Ytterst är det endast genom förankringen hos de enskilda

medborgarna som kulturmiljövården långsiktigt kan vinna

framgång. Det är genom kunniga och engagerade ägargrupper och

medborgaropinioner som kulturmiljön ges sitt starkaste skydd.

Det bör därför vara ett fortsatt prioriterat område inom

kulturmiljövården att verka för spridning av kunskaper om

kulturmiljöns innehåll och värden och att verka för en förstärkt

medvetenhet om kulturarvets betydelse för tillvaratagandet av en

god livsmiljö.

Vidare har utskottet inhämtat att RAÄ enligt ämbetets egna

Riktlinjer för verksamhetsplaneringen 1993/94 skall utveckla

informationsinsatserna med prioritering av massmediakontakter, i

första hand fackpress. Ett större samlat informationsprojekt

skall drivas årligen. Exempelvis skall det europeiska

bronsåldersprojektet, odlingslandskapets kulturvärden och

förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet uppmärksammas. RAÄ

skall fullfölja projektet Kulturmiljövården i skolan i samarbete

med Historiska museet och Nordiska museet. Studier av hur

undervisningsmaterial och lärarutbildning kan utformas för att

passa in i läroplansstrukturen skall påbörjas. I riktlinjerna

framhålls även att samarbetet med andra sektorsmyndigheter skall

utvecklas liksom samverkan med de ideella organisationerna

Sveriges hembygdsförbund och Svenska föreningen för

byggnadsvård. I RAÄ:s anslagsframställning framhålls att de två

sistnämnda organisationerna under de senaste åren successivt

skjutit fram sina positioner som opinionsbildande organisationer

inom kulturmiljövårdens område (s. 195). Av speciellt intresse

är dels hembygdsförbundets initiativ att möta och engagera

invandrarna som individer och i grupp, dels båda

organisationernas satsning på att utveckla en verksamhet som kan

intressera ungdom. RAÄ konstaterar att samarbetet mellan de

ideella organisationerna och samhällets kulturmiljövård har

utvecklats positivt och konkretiserats i flera genomförda

projekt. Detsamma gäller samarbetet med Svenska

Turistföreningen framför allt när det gäller kulturturism.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att förslaget

i motionsyrkandet är väl tillgodosett och att det därför inte är

erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av

motionsyrkandet.

I motion Kr215 (fp) föreslås en utredning om bättre ordning

för samråd vid kyrkorestaureringar så att ett modernt

gudstjänstliv inte försvåras i onödan (yrkande 1). Utredningen

bör göras i samråd med Svenska kyrkan anser motionären.

Regler om kyrkliga kulturminnen finns i lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m. (4 kap.). Av bestämmelserna framgår att

kyrkobyggnader som är uppförda före utgången av år 1939 inte på

något väsentligt sätt får ändras utan tillstånd av RAÄ.

Tillstånd krävs således alltid för bl.a. ombyggnad liksom för

ingrepp i eller ändring av byggnadens exteriör och interiör med

dess fasta inredning och konstnärliga utsmyckning samt för

ändring av färgsättning. RAÄ får ställa de villkor för

tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som

föranleder ändringen (4 kap. 3 §).

Från RAÄ har utskottet inhämtat att ämbetet i sin handläggning

tillämpar ett långtgående samrådsförfarande, som oftast inleds

med förberedande diskussioner på platsen med kyrkoråd eller

byggnadskommitté. I regel leder samrådet fram till lösningar som

kan accepteras av båda parter. Avslag är sällsynta och

förekommer enligt RAÄ endast då åtgärden skulle skada

kulturhistoriska värden och då man samrådsvägen inte kunnat

finna en lösning.

Enligt utskottets uppfattning finns det inte något behov av

att ändra grunderna för RAÄ:s prövning. Utskottet avstyrker

motionsyrkandet.

I samma motion, motion Kr215 (fp), anförs att RAÄ avser att

utveckla en egen projektbyrå för restaureringsprojekt av större

volym. Enligt motionären innebär det ett hot mot

rättssäkerheten om RAÄ agerar både som utförare och granskare av

byggnadsprojekt samtidigt (yrkande 2).

Den projekteringsverksamhet som RAÄ bedriver avser vård och

underhåll av främst de fastigheter som RAÄ förvaltar och kyrkor

på Gotland. Projektering av om- och tillbyggnader ingår däremot

inte i verksamheten. Projekteringsverksamheten har -- enligt vad

utskottet har inhämtat -- begränsad omfattning och har minskats

under de två senaste åren. RAÄ:s projekteringsarbete är

integrerat med utrednings- och utvecklingsarbete kring äldre

material och metodfrågor inom den tekniska byggnadsvården, ett

arbete vars resultat kan avläsas i diverse publikationer om

tegel, fönster, kalktillverkning m.m.

Enligt utskottets uppfattning är den projekteringsverksamhet

som enheten för byggnadsvård inom RAÄ ägnar sig åt en

förutsättning för att RAÄ skall kunna ägna sig åt utvecklings-

och utredningsverksamhet, som ingår som en väsentlig del i RAÄ:s

kunskapsuppbyggnad och informationsverksamhet. Som framgår av

ett tidigare avsnitt i detta betänkande hör de båda sistnämnda

uppgifterna till de arbetsområden som prioriterats i

budgetpropositionen.

Inom enheten för byggnadsvård framställs publikationer ofta i

form av råd och anvisningar för vård och underhåll. Skrifter har

exempelvis givits ut om tegeltak, om renovering av fönster, om

trä som byggnadsmaterial etc. Utskottet har inhämtat att det för

närvarande pågår projekt om olika typer av tak och takmaterial,

kalk och fogning m.m. Flera av de pågående projekten kommer

också att resultera i särskilda publikationer.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte är

motiverat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen

i här aktuell del (yrkande 2).

Kulturmiljövård (B 28), m.m.

I propositionen föreslås -- som framgår av ett föregående

avsnitt i detta betänkande -- vissa omfördelningar mellan

anslagen B 27. Riksantikvarieämbetet och B 28. Kulturmiljövård.

Omfördelningarna innebär att anslaget Kulturmiljövård renodlas

till att omfatta de anslagsmedel för bidrag till olika

kulturmiljöändamål som disponeras av Riksantikvarieämbetet (RAÄ)

men där myndigheten ges bemyndigande att delegera beslutsrätten

till länsstyrelserna. Medlen bör fördelas mellan länen på

grundval av statistik och länsstyrelsernas underlag. RAÄ och

länsstyrelserna bör dessutom enligt föredraganden ges ett

bemyndigande att överföra upp till 10 % av medlen mellan

anslagets två anslagsposter, anslagsposten 1. Byggnadsvård och

anslagsposten 2. Kulturlandskapsvård och fornlämningsvård.

Tills vidare bör enligt föredraganden medel undantas från

delegeringen som används för bidrag till vård och underhåll av

kyrkor, kyrkliga inventarier, liksom vård av kyrkor m.m. på

Gotland. Delegering bör inte heller ske avseende runvård,

inlösen av fornfynd eller ersättningar till ägare vid

byggnadsminnesförklaringar enligt 3 kap. lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m.

Förslaget i propositionen innebär att anslagsposten 1.

Byggnadsvård beräknas till 44684000 kr och anslagsposten 2.

Kulturlandskapsvård och fornlämningsvård till 25529000 kr.

Sammanlagt föreslås anslaget för nästa budgetår uppgå till

70213000 kr.

Utskottet ansluter sig till kulturministerns uppfattning att

den omorganisation av kulturmiljövården som presenterats och som

sålunda innebär en förändring av arbetsfördelningen mellan RAÄ

och länsstyrelserna är ägnad att effektivisera

kulturmiljövården. Som en följd därav är -- enligt utskottets

uppfattning -- den föreslagna omfördelningen mellan de aktuella

anslagen motiverad. Utskottet återkommer i det följande till

frågan om storleken på medelsanvisningen.

I tre motioner framförs krav som innebär en ökning av

förevarande anslag, i två av motionerna med betydande belopp.

Motionärerna bakom motion Kr335 (s) föreslår mot bakgrund av

läget på arbetsmarknaden att anslaget skall räknas upp med 100

miljoner kronor, så att RAÄ kan påbörja upprustningen av

värdefulla kulturhistoriska miljöer, som dels är av

riksintresse, dels har stor betydelse för kulturturismen. Enligt

motionärerna är förslaget kulturpolitiskt viktigt samtidigt som

det har effekter på sysselsättningen (yrkande 1). I motion Kr313

(v) föreslås att 300 miljoner kronor skall anvisas för

upprustning av kulturminnen och kulturmiljöer i

sysselsättningsskapande syfte (yrkande 6).

I motion Kr 332 (c) framhålls att Visby intar en särställning

bland landets minnesmärken. Motionären föreslår att ett årligt

anslag bör avsättas för den kontinuerliga vården av Visby

ringmur och medeltida packhus (yrkande 2). Vidare bör ett

engångsbelopp anvisas för att säkra kyrkoruinernas skick i Visby

(yrkande 1).

Då det gäller Visby ringmur erinrar utskottet om att frågan om

murens vård och det restaureringsprogram som för närvarande

pågår utförligt behandlades av utskottet hösten 1992 (bet.

1992/93:KrU4 s.8--9, 14--15). Utskottet har inhämtat att även

viss upprustning av kyrkoruinerna pågår för närvarande, nämligen

när det gäller S:ta Karins kyrkoruin.

Utskottet gör följande bedömning med anledning av

motionsyrkandena. Utskottet konstaterar att det finns ett stort

behov av resursförstärkning för upprustning av värdefulla

kulturhistoriska miljöer. Från RAÄ har utskottet inhämtat att

det finns ett antal objekt, där förutsättningarna är sådana att

byggnadsarbete kan påbörjas omgående eller inom kort. Det finns

olika typer av upprustningsprojekt, spridda över hela landet.

Bland de exempel som nämnts finns industriminnen såsom hyttor

och gruvor, brunnsanläggningar, herrgårdar m.m. Även när det

gäller RAÄ:s eget fastighetsbestånd finns goda förutsättningar

för en snabb byggstart för vissa objekt som exempelvis Mälsåkers

slott, Glimmingehus och vissa kyrkoruiner i Visby som S:t Lars

och Helge And. När det gäller Visby ringmur kan den pågående

upprustningen påskyndas med hjälp av ökade resurser.

Den höjning av anslagsnivån som riksdagen beslutade om våren

1989 (bet. 1988/89:KrU19) liksom resurser som riksdagen av

sysselsättningsskäl anvisat för de senaste budgetåren har lett

till att väsentliga insatser på kulturmiljövårdsområdet har

kunnat göras trots det bortfall av resurser från

arbetsmarknadssektorn som ägde rum på 1980-talet. Utskottet

konstaterar att det likväl finns stora behov av ytterligare

resurstillskott på kulturmiljövårdens område. Det svåra läget på

arbetsmarknaden kräver också att åtgärder vidtas för att

stimulera sysselsättningen. Utskottet anser därför att det är

motiverat att särskilda medel, 25 miljoner kronor, anvisas redan

för innevarande budgetår under ett särskilt anslag, benämnt

Särskilda insatser för upprustning av kulturhistoriskt

värdefulla miljöer. Därutöver bör förevarande anslag,

Kulturmiljövård, för nästa budgetår räknas upp med 25 miljoner

kronor utöver regeringens förslag. Enligt utskottets mening bör

det sistnämnda beloppet anvisas under en särskild anslagspost

benämnd Extra medel för upprustning av kulturhistoriskt

värdefulla miljöer. Det bör ankomma på RAÄ att besluta om

fördelningen av de föreslagna resursförstärkningarna. Medlen bör

få användas främst för sådan kulturhistoriskt värdefull

bebyggelse som avses under anslagsposten Byggnadsvård under

anslaget B 28. Kulturmiljövård och för fastigheter som RAÄ

förvaltar. Medlen bör även få användas för byggnadsarbeten som

avser fornlämningar (del av anslagsposten 2 under anslaget B

28). En förutsättning för att bidrag skall lämnas i det enskilda

fallet skall vara att den aktuella insatsen snabbt kan påbörjas.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag till medelsanvisning för anslagsposten 1.

Byggnadsvård och anslagsposten 2. Kulturlandskapsvård och

fornlämningsvård, båda anslagsposterna under anslaget B 28.

Kulturmiljövård. Vidare föreslår utskottet med anledning av

motionerna Kr313 yrkande 6, Kr332 och Kr335 yrkande 1, samtliga

motionsyrkanden i motsvarande del, att 25 miljoner kronor

beräknas under en ny anslagspost benämnd Extra medel för

upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

Utskottet föreslår i enlighet med det anförda att

medelsanvisningen till Kulturmiljövård (anslaget B 28) för nästa

budgetår sammanlagt skall uppgå till 95213000 kr.

Vidare föreslår utskottet -- likaledes med anledning av

motionerna Kr313 yrkande 6, Kr332 och Kr335 yrkande 1, samtliga

motionsyrkanden i motsvarande del -- att 25 miljoner kronor

anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår under ett

nytt anslag benämnt Särskilda insatser för upprustning av

kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet (B 29)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till

Riksantikvarieämbetet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1993/94 under elfte

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 126452000 kr,

2. beträffande decentralisering av resurser för

kulturvårdande verksamhet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr338 yrkande 1,

3. beträffande policybildning för den kulturvårdande

verksamheten

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr338 yrkande 2,

4. beträffande en utredning om bättre ordning för samrådet

vid kyrkorestaureringar

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr215 yrkande 1,

5. beträffande hot mot rättssäkerheten om RAÄ agerar både

som utförare och granskare av byggnadsprojekt

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr215 yrkande 2,

6. beträffande beräknande av medel för en ny anslagspost

benämnd Extra medel för upprustning av kulturhistoriskt

värdefulla miljöer

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Kr313

yrkande 6, 1992/93:Kr332 och 1992/93:Kr335 yrkande 1, samtliga

motionsyrkanden i denna del, beslutar att för nämnda ändamål

under anslaget vid mom. 7 skall beräknas 25000000 kr,

7. beträffande medelsanvisningen till Kulturmiljövård

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1992/93:Kr313 yrkande 6, 1992/93:Kr332 och

1992/93:Kr335 yrkande 1, samtliga motionsyrkanden i denna del,

till Kulturmiljövård för budgetåret 1993/94 under elfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 95213000 kr,

8. beträffande särskilda insatser för upprustning av

kulturhistoriskt värdefulla miljöer

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Kr313

yrkande 6, 1992/93:Kr332 och 1992/93:Kr335 yrkande 1, samtliga

motionsyrkanden i denna del, till ett nytt reservationsanslag

benämnt Särskilda insatser för upprustning av kulturhistoriskt

värdefulla miljöer på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar 25000000

kr,

9. beträffande medelsanvisningen till Riksantikvarieämbetet:

Uppdragsverksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret

1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

1000 kr.

Stockholm den 18 mars 1993

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit

Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran

Åstrand (m), Leo Persson (s), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan

Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Monica

Widnemark (s) och Alwa Wennerlund (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Särskilt yttrande

Beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Extra medel

för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och

Medelsanvisningen till Kulturmiljövård (mom. 6 och 7)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och

Monica Widnemark (alla s) anför:

I motion Kr335 från Socialdemokraterna föreslås bl.a. med

hänvisning till det allvarliga läget på arbetsmarknaden att

anslaget Kulturmiljövård skall räknas upp med 100 miljoner

kronor för nästa budgetår (yrkande 1). Finansutskottet har

därefter enats om att en rad åtgärder bör vidtas för att komma

till rätta med sysselsättningsläget. Bl.a. uttalar

finansutskottet att resurserna för kulturmiljövård bör räknas

upp tillfälligt med 50 miljoner kronor. Vi anser att vårt

förslag hade fått bättre effekt på sysselsättningen men ser oss

nu nödsakade att avstå från att yrka bifall till vårt

motionsyrkande, eftersom det är angeläget att hela

sysselsättningsprogrammet kan komma till stånd.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

Beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Extra medel

för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och

Medelsanvisningen till Kulturmiljövård (mom. 6 och 7)

Vänsterpartiet föreslår i motion Kr313 att anslaget

Kulturmiljövård skall räknas upp med 300 miljoner kronor för

nästa budgetår (yrkande 6). Jag beklagar att kulturutskottet

inte har tillstyrkt vårt förslag, eftersom de av oss förordade

insatserna skulle haft stor betydelse för sysselsättningen inom

denna sektor.