Bet. 1992/93:KrU24

Kulturutskottets betänkande

1992/93:KRU24

Museer och utställningar

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1992/93

KrU24

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen lagt fram

i budgetpropositionen beträffande museer och utställningar samt

motioner väckta i anslutning härtill.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

till Centrala museer: Myndigheter (389060000 kr), till

Centrala museer: Stiftelser (102683000 kr), till Bidrag till

vissa museer m.m. (113610000 kr), till Bidrag till regionala

museer (79268000 kr), till Riksutställningar (33360000

kr) och till Inköp av vissa kulturföremål (80000 kr).

Totalt föreslår utskottet således en medelsanvisning på

718061000 kr.

Utskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden om en -- i

jämförelse med budgetpropositionen -- ökad medelsanvisning under

anslagen till några av de centala museerna, till Arbetets museum

i Norrköping, till Bildmuseet i Umeå och Rooseum i Malmö.

Likaledes avstyrker utskottet yrkanden som gäller

finansieringsformen för Julita Gård och för Vasamuseet.

Utskottet anser det motiverat att regeringen överväger om ett

särskilt anslag skall inrättas för bidrag till bevarandet av

kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg; för närvarande utgår

bidrag för ändamålet från överskott som uppkommer i Vasamuseets

verksamhet. Yrkanden om museernas bevakningskostnader och om att

inrätta ett museum i Gamla Uppsala och ett Barnens museum inom

Nordiska museet avstyrks liksom yrkanden som rör utformningen av

stöden till de regionala museerna. Vid behandlingen av flera av

motionsyrkandena hänvisar utskottet bl.a. till att regeringen

nyligen tillsatt dels en utredning som skall göra en översyn av

mål- och strukturfrågor m.m. inom det statliga och

statsunderstödda museiväsendet, dels en kulturpolitisk utredning

som bl.a. skall se över statens stöd till de regionala

kulturinstitutionerna.

Vid betänkandet har fogats två reservationer och två särskilda

yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 12

(Kulturdepartementet) under B. Kulturverksamhet m.m. avsnittet

Museer och utställningar

dels under rubriken Centrala museer (s. 148--167)

föreslagit riksdagen att ta del av vad i propositionen anförts

om Statens musiksamlingars organisation,

dels under punkt B 31 (s. 167--168) föreslagit riksdagen

att till Centrala museer: Myndigheter för budgetåret 1993/94

anvisa ett ramanslag på 389060000 kr,

dels under punkt B 32 (s. 168) föreslagit riksdagen att

till Centrala museer: Stiftelser anvisa ett anslag på

102683000 kr,

dels under punkt B 33 (s. 168--174) föreslagit riksdagen

att till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1993/94

anvisa ett anslag på 113610000 kr,

dels under punkt B 34 (s. 174--176) föreslagit riksdagen

att till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1993/94

anvisa ett förslagsanslag på 79268000 kr,

dels under punkt B 35 (s. 176--178) föreslagit riksdagen

att till Riksutställningar för budgetåret 1993/94 anvisa ett

anslag på 33360000 kr,

dels under punkt B 36 (s. 178--179) föreslagit riksdagen

att till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1993/94

anvisa ett förslagsanslag på 80000 kr.

Motionerna

1992/93:Kr223 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ett museum i Gamla Uppsala.

1992/93:Kr256 av Britta Bjelle och Margitta Edgren (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om anslag till de s.k. ansvarsmuseerna i Umeå

och Malmö genom en omfördelning av pengar från anslaget B 10.

Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern,

till anslaget B 34. Bidrag till regionala museer,

1992/93:Kr257 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förutsättningar bör skapas för att

under den kommande treårsperioden sätta i gång arbetet med ett

Barnens museum inom Nordiska museet.

1992/93:Kr258 av Margareta Israelsson och Eva Johansson (s)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Nordiska museets lokalproblem bör

lösas genom att det av Byggnadsstyrelsen och arkitektfirman Per

Ahrbom framtagna förslaget snarast genomförs,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förutsättningar bör skapas för att

under treårsperioden sätta i gång arbetet med ett Barnens museum

inom Nordiska museet.

1992/93:Kr259 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om de ekonomiska förutsättningarna för en allsidig museal

verksamhet på Vasamuseet.

1992/93:Kr264 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om statsbidragsbestämmelserna för de regionala museerna.

1992/93:Kr287 av Ingrid Andersson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om direktiv att skyndsamt lösa bevakningsfrågan för Skoklosters

slott.

1992/93:Kr288 av Ulla Tillander m.fl. (c, s, m, fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att finansieringen av bidrag till

kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg inte skall ske med

användande av eventuellt överskott från Vasamuseets verksamhet

och att annan finansieringsform bör anvisas för detta inom

kulturanslaget.

1992/93:Kr290 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen under anslaget Bidrag till vissa museer för budgetåret

1993/94 till Arbetets museum anvisar ytterligare 500000 kr

utöver regeringens förslag.

1992/93:Kr291 av Håkan Holmberg och Lennart Fremling (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ekonomiskt stöd till ett museum

i Gamla Uppsala.

1992/93:Kr293 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om villkoren för grundbeloppen till de regionala museerna.

1992/93:Kr312 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

2. att riksdagen till Folkens museum och Statens historiska

museum för vård, konservering och bearbetning av samlingarna

ökar anslagen till Centrala museer: Myndigheter med 3250000

kr (elfte huvudtiteln B 31),

3. att riksdagen till Nordiska museet för vård, konservering

och bearbetning av samlingarna ökar anslagen till Centrala

museer: Stiftelser med 3500000 kr,

4. att riksdagen till Nordiska museet för dokumentation av

1900-talets liv och arbete ökar anslagen till Centrala museer:

Stiftelser med 2000000 kr,

5. att riksdagen till Nordiska museet för utveckling av

museernas barn- och ungdomsverksamhet ökar anslagen till

Centrala museer: Stiftelser med 2000000 kr,

7. att riksdagen till Statens konstmuseer efterskänker skulden

till staten som för budgetåret 1993/94 är 2000000 kr,

8. att riksdagen till Nordiska museet efterskänker skulden

till staten som för budgetåret 1993/94 är 1400000 kr,

9. att riksdagen fastslår länsmuseernas frihet att själva

bestämma grundbeloppens användning med det undantag som anges i

motionen,

11. att riksdagen till Nordiska museet, för upprättande av en

central utvecklingsresurs för museernas barn- och

ungdomsverksamhet, ökar anslaget Centrala museer: Stiftelser med

2000000 kr (elfte huvudtiteln B 32)

1992/93:Kr333 av Chris Heister och Inger Koch (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att skapa

ett barnens museum.

1992/93:Kr334 av Maja Bäckström och Eva Johansson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om problemet gällande finansiering av

kostnader för Regalskeppet Vasas museala basfunktioner.

1992/93:Kr335 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ombyggnad av Nordiska museets entré samt

nya magasin för Operan och Dramaten,

8. att riksdagen till Bidrag till vissa museer, Arbetets

museum, för budgetåret 1993/94 anvisar 500000 kr utöver

regeringens förslag,

1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en delning av anslaget till Julita och

Nordiska museet,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en satsning på Julita lantbruksmuseum,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Statens porträttsamling.

Utskottet

Kulturministern kommenterar i ett inledande avsnitt i

propositionen Kulturrådets fördjupade anslagsframställning

(resultatanalysen) vad gäller de centrala och regionala museerna

(s. 35--37). Hon konstaterar bl.a. att den kraftiga satsningen

på utställningar och programverksamhet, åtminstone när det

gäller centralmuseerna, delvis har skett på bekostnad av bl.a.

föremålsvården. Museerna har enligt kulturministern

uppenbarligen stora svårigheter att göra en balanserad avvägning

mellan behov inom skilda delar av verksamheten. Detta är inte

främst en resursfråga för det enskilda museet utan i lika hög

grad ett övergripande strukturellt problem. Vidare konstaterar

kulturministern att centralmuseerna -- trots den sammanslagning

av museer som skett under 1970- och 1980-talen -- fortfarande är

en institutionsgrupp med klara brister vad gäller samordning av

resurser och verksamhetsmål. Även länsmuseerna har svårigheter

att skapa en rimlig balans mellan olika verksamhetsgrenar.

I det följande konstaterar kulturministern att den nya synen

på statens budgetprövning innebär att nya insatser av större

omfattning inom en viss sektor så gott som alltid aktualiserar

en omprövning av befintlig verksamhet inom samma sektor. Mot den

bakgrunden är det angeläget att få ett samlat grepp över området

och fastställa var gränsen går för statens totala

ansvarstagande. Kulturministern har därför funnit det angeläget

att göra en särskild översyn av mål- och strukturfrågor inom det

statliga och statsunderstödda museiväsendet (prop. s. 36).

En särskild utredare har därefter tillkallats för att göra en

sådan översyn. Enligt direktiven till denna skall utredningen se

över museiväsendets struktur och samverkansformer bl.a. i syfte

att skapa bättre förutsättningar för en effektivare användning

av de totalt tillgängliga resurserna på museiområdet (dir.

1993:26). Utredningen -- här benämnd Museiutredningen -- skall

därvid

analysera museiväsendets övergripande uppgifter och

verksamhetsmål,

överväga om de centrala museernas nuvarande organisation och

arbetsfördelning är ändamålsenlig med hänsyn till behovet av

samverkan, överblick och samlad resultatbedömning,

granska roll- och ansvarsfördelningen inom hela

museisektorn, utvärdera samspelet inom och mellan sektorns

olika nivåer samt belysa eventuellt förekommande

kompetenskonflikter,

granska effekterna av det statliga stödet till regionala

museer samt bedöma om länsmuseernas uppgifter inom den

statliga kulturmiljövården kan förtydligas,

granska Statens kulturråds uppgifter på museiområdet,

redovisa förslag om precisering av museiväsendets ansvar för

forskning, varvid även de till universiteten knutna museerna

bör uppmärksammas,

belysa Riksutställningars olika uppgifter och deras

betydelse för såväl museiväsendet som kultur- och

samhällslivet i övrigt,

överväga frågan om den statliga museipolitikens räckvidd

bl.a. mot bakgrund av förslag som i olika sammanhang

framförts om statligt ansvarstagande eller statligt stöd

till nya museer,

se över frågor om anslagsstrukturer, kostnadsfördelning och

marknadens betydelse för museiväsendet,

i övrigt göra de överväganden i strukturellt eller annat

hänseende som utredaren finner motiverade.

Museiutredningen bör redovisa sitt uppdrag före utgången av

mars 1994.

Utskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande om

allmänna kulturfrågor föreslagit att utredningsarbetet på

museiområdet skall bedrivas i en parlamentarisk utredning (bet.

1992/93:KrU17, rskr. 1991/93:249).

I propositionen redovisar kulturministern sina överväganden

beträffande verksamhetens mål och inriktning för de centrala

museerna (s.157). Museerna skall

sträva efter en balanserad resursfördelning mellan

verksamhetens skilda delar utifrån en sammanhållen

verksamhetsidé,

påskynda genomförandet av planerade åtgärdsprogram för

samlingarnas uppordnande och bearbetning,

skapa förutsättningar för ett stadigvarande och fördjupat

publikintresse genom pedagogiskt och attraktivt utformade

basutställningar samt riktade programinsatser mot skilda

målgrupper,

sträva efter en högre och jämnare publiktillströmning över

året bl.a. genom att variera entréavgifterna efter säsong och

programutbud,

utveckla en gemensam syn i övergripande frågor om

verksamhetsinriktning, ambitionsnivåer och prioriteringar,

genom samverkan förstärka kompetensen i

ekonomiadministrativa, rättsliga och tekniska frågor,

vidareutveckla ansvarsmuseiuppgiften med beaktande av lokala

och regionala behov och den internationella utvecklingen på

museiområdet.

Kulturministern har vid sin bedömning av centralmuseernas

verksamhet kommit fram till slutsatsen att institutionerna bör

ägna särskild uppmärksamhet åt följande frågor (se prop. s.

162--163).

1. Samlingarnas vård och registrering

Museerna bör göra en kraftig satsning på att genomföra

planerade åtgärdsprogram för uppordnande, registrering och

dokumentering av föremålsvården.

2. Åtgärder för att öka och bredda museipubliken

Museerna bör vid sidan av de stora evenemangen arbeta

långsiktigt för att bygga upp en brett sammansatt stampublik.

Målet bör vara en hög och jämn publiktillströming över hela

året. Museerna bör särskilt sträva efter att öka andelen barn

och ungdomar bland besökarna.

3. Ekonomiförvaltning

Den ekonomiadministrativa kompetensen bör höjas och ett ökat

kostnadsmedvetande hos hela personalen bör skapas.

4. Extern finansiering

Museerna bör tillämpa en avgiftspolitik som är ägnad att locka

en större publik till basutställningarna och som medger en ökad

grad av egenfinansiering när det gäller större tillfälliga

utställningar och andra publikdragande evenemang.

5. Samverkan mellan centralmuseerna

I frågor av gemensamt intresse bör museerna samverka. Det kan

gälla samarbete inom administration, föremålsregistrering

eller gemensam upphandling från t.ex. bevakningsföretag.

6. Ansvarsmuseirollen

Ansvarsmuseerna har tillsammans med länsmuseerna m.fl.

utvecklat former för samråd och kunskapsöverföring till

ömsesidig nytta. Ansvarsmuseirollen bör utvecklas på det sätt

som faller sig naturligt mot bakgrund av omvärldsförändringar

och därav föranledda behov regionalt och lokalt.

Vidare tas i propositionen upp vissa aktuella frågor, bl.a. om

lönebidragsanställda, lokalfrågor och särskilda besparingskrav

(prop. s.163--167). Några av frågorna kommer utskottet att

behandla närmare i det följande.

En av de frågor som tas upp avser Statens musiksamlingars

organisation (prop. s. 165--167). Styrelsen för Statens

musiksamlingar har föreslagit att dokumentationsenheten och

musikbiblioteket inom myndigheten skall slås samman.

Kulturministern anser att en sådan sammanslagning är

ändamålsenlig och ägnad att underlätta en rationell

resursfördelning inom myndigheten. Hon tillstyrker en

sammanslagning.

Utskottet har inte något att erinra mot att

dokumentationsenheten och musikbiblioteket vid Statens

musiksamlingar slås samman.

De av kulturministern redovisade målen för de centrala

museernas verksamhet underställs inte riksdagen för ett formellt

ställningstagande. Utskottet vill likväl anföra att målen synes

vara väl ägnade att ligga till grund för museernas verksamhet

under den kommande treårsperioden. Utskottet vill dock tillägga

att resultatet av det utredningsarbete som skall göras på

museiområdet kan komma att leda till ändringar, justeringar

eller kompletteringar av de angivna målen.

Centrala museer: Myndigheter (B 31)

I propositionen föreslås att medel för de centrala museer som

är statliga myndigheter fr.o.m. nästa budgetår skall anvisas

under ett gemensamt ramanslag, benämnt Centrala museer:

Myndigheter. En medelsanvisning under anslaget om 389060000

kr föreslås. De museer som avses är följande åtta, nämligen

Statens historiska museer, Statens konstmuseer, Naturhistoriska

riksmuseet, Folkens museum--etnografiska, Livrustkammaren,

Skoklosters slott och Hallwylska museet, Statens sjöhistoriska

museer, Arkitekturmuseet och Statens musiksamlingar.

Utskottet behandlar först ett motionsyrkande som rör

medelsanvisningen till förevarande anslag.

I motion Kr312 (nyd) föreslås en ökning med 3250000 kr

utöver regeringens förslag för vård, konservering och

bearbetning av samlingarna vid Folkens museum--etnografiska och

Statens historiska museum (yrkande 2).

Med hänsyn till det statsfinansiella läget kan utskottet inte

förorda en uppräkning av anslaget. Utskottet vill emellertid

framhålla att vård, uppordnande, registrering och dokumentering

hör till de uppgifter som museerna bör ägna särskild

uppmärksamhet under den kommande treårsperioden. Vidare ingår

det i Museiutredningens arbete -- som framgår av ett föregående

avsnitt i detta betänkande -- att göra en översyn som skall

omfatta verksamhetsmål, organisatoriska strukturer m.m. Det är

enligt utskottets mening naturligt att även föremålsvården

behandlas i det sammanhanget. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

I två motionsyrkanden behandlas museernas bevakningskostnader.

Frågan om särskilda besparingskrav på Statens konstmuseer

behandlas i motion Kr312 (nyd). Motionärerna konstaterar att

Statens konstmuseer har krav på sig att under flera år betala

tillbaka överskridanden av budgeten som gjorts på grund av höga

bevakningskostnader. I motionen föreslås att det belopp om 2

miljoner kronor, som enligt propositionen skall hållas inne för

nästa budgetår, efterges (yrkande 7). Ett liknande

motionsyrkande som gäller Nordiska museet behandlas i ett

kommande avsnitt i detta betänkande.

Motionären bakom motion Kr287 (s) behandlar

bevakningssituationen vid Skoklosters slott och föreslår att

den översyn som kulturministern aviserat på museiområdet

skyndsamt skall lösa det budgetproblem som uppstått för

Skoklosters slott.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande. Enligt propositionen innebär den besparing som

regeringen i särskilt beslut (1992-01-16) ålagt Statens

konstmuseer att fr.o.m. nästa budgetår 4 miljoner kronor per år

under en fyraårsperiod skall sparas med anledning av tidigare

gjorda överskridanden på sammanlagt 16 miljoner kronor för

bevakningsändamål. I propositionen uttalar kulturministern att

besparingsåläggandet bör minskas med hälften, dvs. till 2

miljoner kronor per år under fyra budgetår. Förslaget innebär

att sammanlagt 89123000 kr anvisas för Statens konstmuseer,

varav 2 miljoner kronor hålls inne för det kommande budgetåret

(prop. s. 158 och 165).

Utskottet har vid tidigare tillfällen behandlat museernas

bevakningskostnader, senast i sitt betänkande 1990/91:KrU25,

vari utskottet uttalade att riksdagen inte borde ändra sitt

ställningstagande från hösten 1990. Detta ställningstagande

innebar att det i rådande statsfinansiella läge inte är möjligt

att anvisa ytterligare medel för museernas bevakning (prop.

1990/91:25, bet. 1990/91:KrU9, rskr. 98).

Vidare vill utskottet erinra om att en av de frågor som

centralmuseerna enligt propositionen bör ägna särskild

uppmärksamhet är -- vilket nämnts i ett föregående avsnitt i

detta betänkande -- samverkan mellan centralmuseerna. Samverkan

kan enligt kulturministern bl.a. gälla gemensam upphandling för

att få fram fördelaktiga anbud t.ex. från bevakningsföretag.

Vidare anför ministern att Statens kulturråd våren 1992 fick i

uppdrag att biträda centralmuseerna i sådana frågor. Enligt vad

utskottet har inhämtat kommer Kulturrådet att redovisa uppdraget

senare i vår.

I Museiutredningens uppgifter ingår att se över museiväsendets

samverkansformer bl.a. i syfte att skapa bättre förutsättningar

för en effektivare användning av de totalt tillgängliga

resurserna på museiområdet. Enligt utskottets uppfattning är det

naturligt att utredningen i sitt arbete överväger vilka åtgärder

som är lämpliga att vidta i syfte att på effektivast möjliga

sätt lösa de problem som finns i fråga om museernas

bevakningssituation.

Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att

tillstyrka det motionsyrkande som innebär att skulden till

statens konstmuseer skall efterges (motion Kr312 yrkande 7).

När det gäller motion Kr287 anser utskottet att motionen i

allt väsentligt får anses tillgodosedd genom det uppdrag som

ankommer på Museiutredningen. Den bör således inte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

En motion, motion N317 (s), behandlar frågan om placeringen

av viss del av statens porträttsamling. I motionen anförs att

Mälsåkers slott utgör ett intressant alternativ till Gripsholm

när det gäller placeringen av den modernare delen av

porträttsamlingen som enligt motionärerna inte är tillgänglig

för allmänheten (yrkande 23).

Utskottet har inhämtat att den modernare delen av

porträttsamlingen är exponerad på Gripsholms slott där den ses

av ett stort antal besökare. Genom motionsförslaget har

emellertid frågan om förutsättningarna för

utställningsverksamhet på Mälsåkers slott aktualiserats.

Utskottet vill i denna fråga anföra följande.

Mälsåkers slott i Strängnäs kommun ägs av staten och förvaltas

av Riksantikvarieämbetet. Slottet som uppfördes i svensk

barockstil på 1670-talet under ledning av Nicodemus Tessin d.ä.

skadades svårt av en brand år 1945. Konsthögskolans i Stockholm

restaureringslinje har nyligen utrett förutsättningarna för

slottets restaurering och återanvändning. Projektering har

därefter inletts under hösten 1992 bl.a. i syfte att anordna

utställningslokaler för tematiska utställningar av vissa delar

av statens porträttsamling, bl.a. skulpturer och utländska

porträtt.

Det ankommer på Statens konstmuseer att ta ställning till var

porträttsamlingen skall visas och på Riksantikvarieämbetet om

och när renoveringsarbete på Mälsåker skall ske. Beträffande

resurser för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer

såsom Mälsåkers slott hänvisar utskottet till sitt betänkande

1992/93:KrU23 Kulturmiljövård (s. 8--10). I nämnda betänkande

föreslår utskottet en förstärkning av resurserna för upprustning

av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Medlen är avsedda bl.a.

för sådan fastigheter som Riksantikvarieämbetet förvaltar och

där förutsättningarna är sådana att byggnadsarbete kan påbörjas

omgående. Enligt vad utskottet har inhämtat är Mälsåker exempel

på ett objekt som uppfyller de nämnda kriterierna. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion N317

yrkande 23.

Tre motionsyrkanden rör finansieringen av Vasamuseet och

bidraget till bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla

segelfartyg.

På förslag av regeringen i 1990 års budgetproposition

beslutade riksdagen att Vasamuseet skulle utgöra en egen

intäktsfinansierad resultatenhet. Regeringen föreslog i samma

proposition att viss del av eventuellt överskott från Vasamuseet

skulle kunna användas till bevarande av kulturhistoriskt

värdefulla segelfartyg. Kulturutskottet uttalade i sitt

betänkande att den av regeringen föreslagna möjligheten borde

prövas innan man övervägde att anvisa särskilda medel för

ändamålet (prop. 1989/90:100 bil. 10, bet. 1989/90:KrU21, rskr.

1989/90:224).

I skrivelse till kulturutskottet från Vasamuseet i februari i

år framhålls bl.a. följande. Antalet besökare på Vasamuseet har

sjunkit dels på grund av att museets nyhetsvärde minskat, dels

därför att resandet har minskat. För närvarande motsvarar

publiksiffran något över 700000 besökare per år.

Inledningsåret 1990/91 uppgick antalet besökare till 1,14

miljoner. Den självfinansierande verksamheten är beroende av en

nyckfull turismkonjunktur. En ekonomisk ram bör enligt museet

definieras för verksamheten som även i fortsättningen så långt

som möjligt bör vara självbärande. Täckning av eventuellt

underskott bör garanteras så att en normal och långsiktig

museiverksamhet kan upprätthållas.

I en annan skrivelse till kulturutskottet från Vasamuseet,

likaledes i februari 1993, hemställs att frågan om stödet till

kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg skall skiljas från

frågan om utnyttjande av eventuellt överskott i Vasamuseets

verksamhet. I skrivelse från Sveriges segelfartygsförening till

kulturutskottet uttrycks farhågor för att Sverige kan komma att

förlora flera kulturhistoriskt intressanta fartyg om den

nuvarande stödkonstruktionen upphör.

Efter Vasamuseets första verksamhetsår (1990/91) avsattes

500000 kr av överskottet för bevarande av sådana segelfartyg.

Enligt museets senaste bokslut har verksamheten under det andra

verksamhetsåret (1991/92) gett ett överskott på ca 670000 kr.

Museet, som förutser ett underskott för innevarande

verksamhetsår, har föreslagit att 100000 kr av det uppkomna

överskottet skall avsättas för kulturhistoriskt värdefulla

segelfartyg, medan resten skall hållas kvar som medelsreserv för

att möta det förutsedda underskottet för verksamhetsåret

1992/93. Regeringen har nyligen beslutat att 500000 kr av

överskottet i Vasamuseets verksamhet skall avsättas som stöd

till segelfartyg.

I motion Kr334 (s) framhålls att det finns problem när det

gäller finansieringen av kostnaderna för Vasamuseets

basfunktioner och föreslås att någon form av rambudget införs

för museet. Motionären bakom motion Kr259 (c) anför att

Vasamuseets årliga driftbudget beräknas till 24 miljoner kronor.

Skillnaden mellan intäkter och kostnader för den regelbundet

bedrivna verksamheten bör enligt motionären täckas med statliga

medel när intäkterna inte täcker kostnaderna.

Stödet till bevarande av kulturhistoriskt värdefulla

segelfartyg behandlas i motion Kr288 (c, s, m, fp). Motionärerna

anser att det är orimligt att ett eventuellt överskott från

intäkterna på Vasamuseet skall utgöra grunden för ekonomiskt

stöd till kulturhistoriskt värdefulla segelfartyg. I stället bör

en annan finansieringsform inom kulturbudgeten anvisas för

segelfartygen.

Enligt utskottets mening är det motiverat att det efter

museets första treårsperiod sker en utvärdering av de för- och

nackdelar som är förknippade med den finansieringsform som

gäller för driften av museet. Det får anses ligga inom ramen för

Museiutredningens uppdrag att överväga hururvida den nuvarande

finansieringsformen för Vasamuseet skall behållas. Med det

anförda avstyrker utskottet motionerna Kr259 och Kr334.

När det gäller stödet till bevarandet av kulturhistoriskt

värdefulla segelfartyg är förutsättningarna osäkra för en

stabilitet i bidragsgivningen. Risken finns uppenbarligen att

bidraget kan komma att upphöra -- åtminstone tillfälligt -- om

och när Vasamuseets bokslut inte visar ett överskott. Utskottet

anser att det är angeläget att det även i fortsättningen kan

skapas ett utrymme för att stöd skall kunna utgå till

segelfartygen. Det är därför motiverat att överväga om ett

särskilt anslag i stället skall inrättas för ändamålet. Enligt

utskottets uppfattning bör denna fråga behandlas utan dröjsmål

så att riksdagen vid behandlingen av nästa års budgetproposition

kan ta ställning till ett förslag till lösning av frågan.

Utskottet anser det inte erforderligt med någon riksdagens

åtgärd med anledning av motion Kr288.

Centrala museer: Stiftelser (B 32)

I propositionen föreslås att medel för de centrala museer som

är stiftelser skall anvisas under ett gemensamt obetecknat

anslag, benämnt Centrala museer: Stiftelser. Sammanlagt föreslås

anslaget uppgå till 102683000 kr. De museer som avses är

Nordiska museet och Tekniska museet.

Utskottet behandlar inledningsvis motionsyrkanden som rör

medelsanvisningen till anslaget.

I motion Kr312 (nyd) föreslås en särskild anslagspost för

vård, konservering och bearbetning av Nordiska museets

samlingar. För ändamålet bör 3,5 miljoner kronor anvisas

utöver regeringens förslag (yrkande 3).

Utskottet vill framhålla att -- som framgår av tidigare

avsnitt i detta betänkande -- frågan om vård och bearbetning av

museernas samlingar hör till de uppgifter som de centrala

museerna bör ägna särskild uppmärksamhet. Vidare ingår det i

Museiutredningens uppdrag att precisera de övergripande målen

för museernas verksamhet. Motionsyrkandet avstyrks.

I samma motion, Kr312 (nyd), föreslås en särskild

anslagspost för dokumentation av 1900-talets liv och arbete.

Enligt motionärerna skall 2 miljoner kronor tillföras Nordiska

museet som i egenskap av ansvarsmuseum skall fördela medlen

mellan sig och andra museer (yrkande 4).

Nordiska museet har i sin fördjupade anslagsframställning för

budgetåren 1993/94--1995/96 angett att museet avser att

prioritera 1900-talet när det gäller dokumentation och

insamling. Arbetet kommer att ske i samverkan med övriga

kulturhistoriska museer inom ramen för samarbetet inom SAMDOK

(samarbetsorgan för att dokumentera olika områden) samt med

Riksantikvarieämbetet och Tekniska museet. (Se Nordiska museets

anslagsframställning s. 12.)

Utskottet avstyrker motionsyrkandet. Utskottet erinrar om att

frågan om museernas dokumentationsarbete ligger inom ramen för

Museiutredningens uppdrag.

En särskild anslagspost för upprättande av en central

utvecklingsresurs för museernas barn- och ungdomsverksamhet

föreslås i motion Kr312 (nyd). För ändamålet bör 2 miljoner

kronor tillföras Nordiska museet (yrkandena 5 och 11).

Som framgår av Nordiska museets fördjupade

anslagsframställning har museet såsom ansvarsmuseum åtagit sig

en samordnande och utvecklande roll även på barn- och

ungdomsområdet. En särskild Barn- och ungdomssektion (BUS) har i

uppgift dels att utveckla museets egen verksamhet för barn och

ungdom, dels att arbeta för samverkan mellan landets

kulturhistoriska museer. BUS samordnande verksamhet befinner sig

ännu i uppbyggnadsskedet. Arbetet har hittills inriktats på att

bygga kontaktnät utom och inom landet samt att söka finna former

för samarbete museerna emellan. (Se anslagsframställningen bil.

4, s. 3--4.)

Den av regeringen nyligen tillsatta kulturpolitiska

utredningen har bl.a. i uppdrag att se över behovet av insatser

inom kulturpolitikens ram som riktar sig mot barn och ungdom

(dir. 1993:24). Vidare skall Museiutredningen enligt sina

direktiv ägna sig åt övergripande mål- och strukturfrågor inom

det statliga och statsunderstödda museiväsendet. Den fråga som

motionärerna tar upp ingår i utredningsuppdragen. Enligt

utskottets uppfattning bör utredningarnas arbete inte

föregripas. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Frågan om särskilda besparingskrav på Nordiska museet

behandlas i motion Kr312 (nyd). Motionärerna konstaterar att

Nordiska museet på grund av gjorda överskridanden för

bevakningsändamål har krav på sig att under en flerårsperiod

betala tillbaka 2,8 miljoner kronor. I motionen föreslås att det

belopp om 1,4 miljoner kronor, som enligt propositionen skall

hållas inne för nästa budgetår, skall efterges (yrkande 8).

Ett liknande motionsyrkande som gäller Statens konstmuseer har

behandlats i ett föregående avsnitt i detta betänkande.

Utskottets överväganden rörande museernas bevakningssituation

har redovisats i det föregående. Utskottet begränsar sig här

till att erinra om att en av de frågor som centralmuseerna

enligt propositionen bör ägna särskild uppmärksamhet är

samverkan mellan centralmuseerna. Samverkan kan bl.a. gälla

gemensam upphandling för att få fram fördelaktiga anbud t.ex.

från bevakningsföretag. Utskottet anser att det är naturligt att

Museiutredningen i sitt arbete överväger vilka åtgärder som är

lämpliga att vidta i syfte att lösa de problem som uppenbarligen

finns i fråga om museernas bevakningssituation.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

I tre motioner behandlas frågan om inrättande av ett Barnens

museum. I två motioner, nämligen motionerna Kr257 (fp) yrkande

2 och Kr258 (s) yrkande 4, föreslås att förutsättningar bör

skapas för att under den kommande treårsperioden sätta i gång

arbetet med ett Barnens museum inom Nordiska museet. I motion

Kr333 (m) föreslås att förutsättningarna för att inrätta ett

sådant museum skall utredas (yrkande 2).

I Nordiska museets fördjupade anslagsframställning för

perioden 1993/94--1995/96 anförs bl.a. att museet genom att

inrätta sin Lekstuga och genom utställningen Barnets århundrade

hittat nya former att nå fram till barn, barnfamiljer och

ungdom. I förlängningen på detta är nästa steg inrättandet av

ett Barnens museum. Verksamheten är tänkt att bedrivas i lokaler

i nära anslutning till museets huvudbyggnad, i den s.k.

torpedhallen på Galärvarvsområdet.

Utskottet anser att det är angeläget att museerna liksom andra

kulturinstitutioner strävar efter att nå ut till en yngre

publik. Ett gott exempel på hur det förflutna kan levandegöras

för barn är den nämnda Lekstugan i Nordiska museet. Förebilder

på området finns också utomlands, bl.a. Children's Museum i

Indianapolis i USA. Vidare har ett Barnens museum nyligen

inrättats på Nationalmuseum i Köpenhamn.

Utskottet vill erinra om att det ingår i Museiutredningens

uppdrag att precisera de övergripande målen för museernas

verksamhet. Det samlade behovet av museiverksamhet inom bl.a.

områdena föremålsinsamling, vård och kunskapsspridning skall

analyseras (dir. 1993:26). Med utgångspunkt i en sådan analys

bör ett förutsättningslöst resonemang föras om vilka

institutioner som bör finnas, hur de bör dimensioneras,

struktureras, lokaliseras och samverka inbördes.

Vidare erinrar utskottet om att den nyligen tillsatta

utredningen om kulturpolitikens inriktning enligt sina direktiv

skall redovisa förslag om lämpliga vägar för att stärka

kulturens ställning bland barn och ungdom (dir. 1993:24).

Utskottet förutsätter att frågan om inrättande av ett Barnens

museum kommer att ägnas uppmärksamhet under arbetet i de två

utredningarna. Med hänvisning till det anförda anser utskottet

att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna Kr257

yrkande 2, Kr258 yrkande 4 och Kr333 yrkande 2 inte är

erforderlig.

Frågan om ombyggnad av Nordiska museet behandlas i två

motioner. I motion Kr335 (s) föreslås tidigareläggning av en rad

projekt på kulturområdet som kan ha effekt på sysselsättningen,

bl.a. en ombyggnad av Nordiska museets entré (yrkande 2).

Motionärerna bakom motion Kr258 (s) framhåller att Nordiska

museet är i stort behov av ombyggnad (yrkande 2).

Ritningsförslag föreligger som bl.a. innebär att museet kan

bygga ut en helt ny historisk basutställning och att den

folkbildande och publika verksamheten kan expandera.

I propositionen redovisas att Byggnadsstyrelsen lämnat ett

förslag till en genomgripande ombyggnad av Nordiska museet.

Förslaget omfattar ny huvudentré samt ombyggnad av mark- och

hallplanen m.m. Arbetena har preliminärt kostnadsberäknats till

ca 110 miljoner kronor (prop. s. 164).

Frågan om en ombyggnad av Nordiska museet bereds för

närvarande inom Kulturdepartementet. Utskottet anser att

beredningsarbetet inte bör föregripas. Motionsyrkandet avstyrks

därför.

Två motionsyrkanden i motion N317 (s) handlar om Julita som

ingår i Stiftelsen Nordiska museets ägo.

I det ena yrkandet föreslås en uppdelning av anslaget till

Nordiska museet och Julita i syfte att undvika konkurrens inom

Nordiska museet vid fördelning av statsbidraget mellan Julita

och museets övriga verksamhet (yrkande 21).

För att bygga ut Sveriges lantbruksmuseum i enlighet med en

under år 1992 upprättad plan krävs enligt motionärerna ökat

tillskott av externa drifts- och investeringsmedel för Julita.

Från i första hand staten men även från andra finansiärer krävs

ökade ekonomiska åtaganden (yrkande 22).

Julita Gård och Museer, Sveriges lantbruksmuseum, i dagligt

tal Julita, utgör en resultatenhet inom Stiftelsen Nordiska

museet. Julitas huvudsakliga inkomstkälla utgörs av egendomens

skogsbruk. Inkomsterna består även av arrenden, hyror,

publikintäkter samt avkastningen från den s.k. agrarhistoriska

fonden, en särskild driftfond, uppbyggd med bidrag från Alfa

Laval, Lantbrukarnas riksförbund, Katrineholms och Vingåkers

kommuner, Södermanlands läns landsting m.fl. Julita har vid

olika tillfällen erhållit statliga engångsanslag bl.a. för att

finansiera etapper av utbyggnaden av Lantbruksmuseet och för

underhåll och upprustning av herrgårdsanläggningen och

utställningsområdet på Julita. Särskilda medel har även anvisats

för en naturvetartjänst vid Julita bl.a. i syfte att bevara

äldre kulturväxter (jfr bet. 1989/90:KrU21 s. 13--14). Även

vissa andra tjänster finansieras över Nordiska Museets anslag.

Museet har i sin anslagsframställning begärt 2,1 miljoner kronor

i driftbidrag för Julita. I propositionen anför kulturministern

att hon inte är beredd att tillstyrka framförda förslag om

underskottstäckning över statsbudgeten för Julita (s. 165).

I enlighet med det anförda är verksamheten vid Julita

självbärande, bortsett från finansieringen av vissa tjänster.

Med hänsyn härtill, och då Museiutredningen bl.a. skall se över

strukturfrågorna inom det statliga och statsunderstödda

museiväsendet, anser utskottet att det inte är påkallat med

någon riksdagens åtgärd med anledning av motion N317 yrkande

21, som således avstyrks.

Enligt utskottets uppfattning är den omfattande och varierande

verksamhet som bedrivs vid Julita av stor betydelse. Julita har

en av världens största lantbrukshistoriska samlingar. På Julita

räddas uråldriga kulturväxter för framtiden genom s.k.

genbanker. Godset har klassats som kulturhistoriskt

riksintresse.

Utskottet är -- i avvaktan på resultatet av Museiutredningens

och den kulturpolitiska utredningens arbete -- inte berett att

tillstyrka medelsförstärkning för utbyggnad av Lantbruksmuseet.

Motion N317 yrkande 22 avstyrks.

Bidrag till vissa museer m.m. (B 33)

Från anslaget lämnas bidrag till ett antal museer, nämligen

Arbetets museum, Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum,

Millesgården, Strindbergsmuseet, Thielska galleriet och fr.o.m.

nästa budgetår även till Skansen. Därutöver anvisas även medel

till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna. Vidare föreslås att vissa

rörliga medel för bl.a. centralmuseernas med fleras säkerhet och

utvecklingsverksamhet skall anvisas över anslaget. Slutligen har

under anslaget medel beräknats för kostnader för

lönebidragsanställda vid vissa museer (36250000 kr). En

närmare redogörelse för det sistnämnda bidraget lämnas i

propositionens inledningsavsnitt (s. 10--11 samt på s. 164 och

173). Totalt föreslås anslaget uppgå till 113610000 kr.

Anslagsposten till Arbetets museum föreslås bli oförändrad.

I två motioner behandlas frågan om beräknande av medel för

Arbetets museum. Motionärerna bakom motion Kr335 (s)

framhåller att Arbetets museum står för ett nytänkande som bör

stimuleras och föreslår att anslaget skall räknas upp med

500000 kr utöver vad regeringen har föreslagit (yrkande 8).

Samma förslag framförs i motion Kr290 (s).

Stiftelsen Arbetets museum bildades år 1983 med bl.a.

fackföreningsrörelsen och Kooperativa förbundet som stiftare. I

december 1991 öppnades museet för allmänheten i fastigheten

Strykjärnet, en f.d. textilfabrik, i Norrköping. Museet har

sedan budgetåret 1984/85 erhållit statsbidrag. För innevarande

budgetår anvisas 9 miljoner kronor.

Enligt utskottets uppfattning finns det i nuvarande

statsfinansiella läge inte något ekonomiskt utrymme att höja

bidraget till Arbetets museum. Utskottet avstyrker därför

motionsyrkandena. Utskottet vill framhålla att ett stort ansvar

för verksamheten åvilar stiftarna bakom Stiftelsen Arbetets

museum. Om ytterligare resurser -- utöver de av regeringen

föreslagna och av utskottet tillstyrkta -- skulle behövas bör

dessa i första hand tillskjutas av stiftarna.

Förslaget i propositionen till medelsanvisning tillstyrks.

Bidrag till regionala museer (B 34)

Från anslaget utgår statsbidrag till regionalt verksamt

museum, som regeringen har förklarat vara berättigat till sådant

bidrag. Statsbidrag utgår endast till museum som också får

bidrag från landstingskommun eller kommun.

Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för

beräkningen är det antal grundbelopp som varje år fastställs för

museerna. Antalet grundbelopp har för innevarande budgetår

fastställts till 729. Grundbeloppet har preliminärt beräknats

till 197000 kr. Statens kulturråd fördelar grundbeloppen

mellan de bidragsberättigade museerna. Statsbidraget utgår med

55 % av grundbeloppet.

I propositionen föreslås att antalet grundbelopp skall vara

oförändrat. Medelsanvisningen föreslås uppgå till 79268000

kr.

Utskottet tillstyrker förslaget.

I propositionen betonas att avsikten med det

grundbeloppsbaserade statsbidraget till de regionala museerna är

att ett ökat antal tjänster skall inrättas vid museerna. Det

ankommer på Kulturrådet att för regeringen redovisa i vad mån

nya grundbelopp faktiskt har lett till att nya tjänster

inrättats och vilka verksamhetsgrenar som kunnat förstärkas.

Kulturrådets analys visar också på det angelägna i att noga

följa vad länsmuseerna gör för att återta och utveckla sin roll

som pedagogisk resurs för skolan (prop. bil. 12 s. 176).

Tre motionsyrkanden rör utformningen av de regionala

stöden.

I motion Kr293 (c) anförs bl.a. att formuleringarna i

propositionen när det gäller grundbidragen innebär ett avsteg

från tidigare regler och uttalanden från riksdagen att stödet

till de regionala museerna skall vara villkorslöst. Motionären

erinrar om att det i 1977 års budgetproposition bl.a. uttalas

att någon direkt koppling i bidragskonstruktionen till antalet

tjänster på museerna inte är lämplig. Förslaget till

bidragssystem skulle därigenom enligt föredragande statsrådet

ytterligare understryka de regionala museernas rätt att som fria

kulturinstitutioner självständigt besluta om verksamhetens

inriktning och innehåll. Motionären anser att de i 1977 års

budgetproposition presenterade riktlinjerna fortfarande bör

gälla.

Motionären bakom motion Kr264 (m) anser att det är angeläget

att museerna fritt får disponera över statsbidragen och

tillsammans med huvudmännen planera och utföra sin verksamhet i

stor frihet. Liknande tankegångar framförs i yrkande 9 i motion

Kr312 (nyd).

Länsmuseernas samarbetsråd har vid en uppvaktning inför

kulturutskottet framfört synpunkter på användningen av museernas

grundbelopp som anknyter till de i motionerna framförda kraven,

nämligen att målet med nya grundbelopp bör vara ökad verksamhet,

inte ökat antal tjänster. Samarbetsrådet har anfört i den nämnda

skrivelsen att rådet delar uppfattningen att antalet grundbelopp

bör vara kopplat till antalet årsverken men anser att så länge

antalet tjänster/årsverken väsentligt överstiger antalet

grundbelopp bör museerna ha frihet att själva besluta om vilken

resursanvändning som bäst gagnar verksamheten. Samarbetsrådet

har också framfört vissa synpunkter rörande direktiven till den

nyligen tillsatta Museiutredningen (dir. 1993:26).

I 1977 års budgetproposition föreslogs ett nytt statsbidrag

med syfte att trygga den fortsatta verksamheten vid ett antal

regionala museer, för vilka landsting och kommuner har ett

huvudansvar. I nämnda proposition uttalades att det nya

statsbidraget borde ge utrymme för ett regionalt ansvarstagande

i fråga om verksamhetens organisation, inriktning och

arbetsformer. Därigenom skulle huvudmännen få stor frihet att

utforma verksamheten i enlighet med egna förutsättningar och

intressen. Mottagarna av bidragen borde enligt propositionen ha

full frihet att avgöra hur bidragen skulle användas för att

främja de med bidragen avsedda ändamålen. Ett av de främsta

motiven för statsbidrag till berörda museer angavs vara att

dessa bistår kulturminnesvårdens olika organ, bl.a.

Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna, med uppgifter inom

den regionala kulturminnesvården (prop. 1976/77:100 bil. 12 s.

166--171).

Kulturutskottets ställningstagande till grunderna för det

regionala museistödet år 1977 innebar -- med anledning av några

motionsyrkanden -- en viss modifiering av förslaget i

propositionen. Utskottet förordade med bifall till vissa

motionskrav att statsbidraget skulle relateras till de regionala

insatserna genom en koppling mellan lönekostnader och

statsbidrag. Utskottet betonade därutöver att den frihet som

legat i propositionsförslaget -- och som motionären bakom den nu

aktuella motionen, Kr293, erinrat om -- borde föreligga i 1977

års bidragssystem (prop. 1976/77:100, bet. KrU 1976/77:37, rskr.

1976/7:218).

I betänkandet (Ds 1989:36) Kultur i hela landet föreslogs att

stödet till de regionala museerna skulle ökas genom inrättandet

av ett stort antal nya grundbelopp och att det i samband med

ökningen skulle ställas krav på att museerna utarbetade samlade

verksamhetsprogram där målen för de olika verksamhetsgrenarna

preciserades.

Efter förslag av regeringen i budgetpropositionerna 1990 och

1991 har inrättats 225 nya grundbelopp för museerna (prop.

1989/90:100 bil. 10 s. 406--408, bet. 1989/90:KrU21, rskr.

1989/90:224, prop. 1990/91 bil. 10 s. 313--315, bet.

1990/91:KrU25, rskr. 234).

Med anledning av förslag i budgetpropositionen 1990 om

grunderna för fördelningen av nya grundbelopp diskuterade

kulturutskottet bl.a. det i propositionen angivna kravet att

museerna skulle presentera verksamhetsplaner med visst, närmare

angivet innehåll. Utskottet, som hänvisar till sitt betänkande

1989/90:KrU 21 s. 21-23, anförde i mycket stark sammanfattning

följande. Som föredragande statsrådet anfört i propositionen

skall statens uppgift vara att stimulera kulturverksamheten men

inte att styra den. Utskottet hade inte något att erinra mot att

-- såvitt avsåg fördelningen av grundbeloppen för budgetåret

1990/91 -- en satsning gjordes med den inriktning som angetts i

propositionen. Utskottet ville dock understryka att detta inte

innebär att museerna fortsättningsvis skall styras mot en

verksamhet av mera enhetlig utformning. Museerna borde

självfallet -- liksom dittills varit fallet -- ha frihet att

utforma verksamheten utifrån skiftande förutsättningar och

behov. Utskottet ansåg också att det låg i institutionernas eget

intresse att presentera ett underlag för fördelningen av de

stora resurstillskott som skulle lämnas för de följande

budgetåren. Utskottet uttalade sig också om behovet av särskilda

fördelningsgrunder för de grundbelopp som skulle tillkomma för

det andra reformåret. Utskottet ansåg vidare att en

fördelningsgrund som borde tillmätas särskild vikt var det

regionala ansvarstagandet. Eftersom statsbidrag till regional

kulturverksamhet syftar till att stimulera och stödja

huvudmännens egna satsningar på uppbyggnaden av det regionala

kulturlivet, förutsatte därför ökade bidrag från statens sida en

motsvarande satsning från huvudmannens sida.

Vid bedömningen av motionsyrkandena finns skäl att erinra om

att frågan om utformningen av stödformerna för de regionala

institutionerna kommer att bli föremål för översyn i det

utredningsarbete som nu påbörjas av Museiutredningen och den

kulturpolitiska utredningen. Detta innebär att utskottet anser

att det inte är motiverat -- eller ens lämpligt -- att utskottet

nu preciserar vad som skall gälla för fördelningen av

grundbelopp till museerna utöver vad som kan utläsas av den

föregående redovisningen och de där lämnade hänvisningarna.

Utskottet vill dock framhålla följande. Ett av tecknen på att en

ökning av antalet grundbelopp leder till en förstärkning av

verksamheten är att museerna tillförs ny personal. Enligt

utskottets uppfattning bör emellertid resultatet av att ökade

resurser tillförts ett museum kunna avläsas även på andra sätt,

t.ex. i antalet tillfälliga utställningar och andra evenemang,

skolvisningar m.m.

Motionsyrkandena får anses besvarade med det anförda.

Behovet av att inrätta ett museum i Gamla Uppsala påtalas

i två motioner. Motionärerna bakom motion Kr223 (s) anför att

Gamla Uppsala är ett nationalmonument och ett riksintresse.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har låtit utföra en utredningsskiss

för ett museum i Gamla Uppsala. En utredning som belyser

placering, utformning, innehåll och huvudmannaskap för ett

museum förväntas vara genomförd under våren 1993. Motionärerna

anser att medel för projektering och genomförande bör anvisas av

riksdagen. Liknande tankar framförs i motion Kr291 (fp).

I Gamla Uppsala finns landets kanske förnämsta

fornminnesområde med bl.a. de tre kungshögarna och den s.k.

Tingshögen. Området ägs till största delen av staten och

förvaltas av RAÄ. Utskottet har inhämtat att RAÄ i februari 1993

inbjöd Uppsala kommun, Upplandsmuseet, Länsstyrelsen i Upplands

län och Arkeologiska institutionen vid Uppsala universitet att

utse en arbetsgrupp med uppgift att driva frågan om ett nytt

museum vidare. Riksantikvarien är ordförande i gruppen. När

gruppen enats om programförutsättningarna m.m. för museet kan

projektering påbörjas. Projekteringskostnaderna beräknas till 2

miljoner kronor.

Som nämnts i ett föregående avsnitt i detta betänkande kommer

fr.o.m. nästa budgetår medel för vård av de fastigheter som

förvaltas av RAÄ att anvisas över RAÄ:s ramanslag (anslaget

B27. Riksantikvarieämbetet). Den resursförstärkning för

upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer som utskottet

föreslagit i sitt betänkande 1992/93:KrU23 Kulturmiljövård --

bl.a. med hänvisning till det svåra läget på arbetsmarknaden --

är bl.a. avsedd för sådana fastigheter som RAÄ förvaltar.

Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets förslag (rskr.

1992/93:253). Utskottet har från RAÄ inhämtat att det finns ett

antal objekt, där förutsättningarna är sådana att arbete kan

påbörjas omgående. Bland de exempel som nämnts ingår ett museum

i Gamla Uppsala. Det bör enligt utskottets uppfattning ankomma

på RAÄ att inom ramen för anvisade medel besluta om uppförandet

av en eventuell museibyggnad på området. Utskottet avstyrker

motionsyrkandena.

Frågan om inrättande av samverkansmuseer tas upp i motion

Kr256 (fp). I motionen föreslås att 2 miljoner kronor skall

anvisas för att Bildmuseet i Umeå och Rooseum i Malmö skall

fungera som samverkansmuseer (yrkande 1).

Kulturrådet beskriver i sin anslagsframställning för perioden

1993/94--1995/96 hur en ny form av samarbete har vuxit fram

mellan ett centralmuseum och ett s.k. samverkansmuseum beläget

utanför Stockholmsregionen men med samlingar av nationellt

intresse. Exempel på sådana samverkansmuseer är Bildmuseet vid

universitetet i Umeå och konstmuseet Rooseum i Malmö.

Kulturrådet föreslår en bidragsnivå på 2 miljoner kronor

inledningsvis men successivt uppräknad till 6 miljoner kronor

vid periodens slut. Samverkansmodellen kan enligt Kulturrådet

komma att aktualiseras på andra områden än konstens. Statens

konstmuseer anför i sin anslagsframställning för den nämnda

perioden att myndigheten planerar samarbete inom flera områden

tillsammans med Bildmuseet i Umeå. Bl.a. kan den i Umeå

deponerade konsten bilda bas för ett intensifierat

konstpedagogiskt utvecklingsarbete med regional räckvidd.

Statens konstmuseer tror att ett samarbete efter den s.k.

samverkansmodellen kan verka stimulerande på konstlivet i

landet. Ett samarbete mellan Statens konstmuseer och Rooseum

planeras också.

Utskottet vill erinra om att ett motionsyrkande om att Rooseum

skulle göras till samverkansmuseum nyligen avstyrktes av

utskottet i betänkande 1992/93:KrU17. Utskottet hänvisade i

sammanhanget till att Museiutredningens arbete inte bör

föregripas. Utskottet vidhåller sin inställning i frågan.

Motsvarande bedömning bör göras i frågan om Bildmuseet vid

universitetet i Umeå. Motion Kr256 yrkande 1 avstyrks således.

Riksutställningar (B 35)

Stiftelsen Riksutställningar skall enligt sina stadgar främja

utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att förmedla

och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan

service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som

medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.

Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och

kommunala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och

enskilda som är verksamma i samhälls- och kulturlivet.

I propositionen framhålls att Riksutställningars funktion och

ställning skall prövas av Museiutredningen, bl.a. mot bakgrund

av ansvarsmuseernas tillkomst och de regionala museernas

breddade verksamhet. Enligt föredragande statsrådet bör det ingå

i översynsarbetet att utifrån ett helhetsperspektiv på

museiområdet granska och dra slutsatser rörande

Riksutställningars verksamhet. Anslaget till Riksutställningar

föreslås för nästa budgetår uppgå till 33360000 kr.

I propositionen kommenterar kulturministern Kulturrådets

fördjupade anslagsframställning (resultatanalysen) vad gäller

bildkonstområdet. Bl.a. konstaterar hon att samarbete med

Riksutställningar, studieförbund, konstbildningsorganisationer

och konstnärernas egna sammanslutningar är av största vikt i

arbetet med att vidga deltagandet i konstbildningsverksamheten

för människor som inte har möjlighet att besöka konsthallar

eller museer (prop. s. 37).

Utskottet har nyligen i sitt betänkande 1992/93:KrU18

behandlat motionsyrkanden om konstbildande verksamhet. I

betänkandet uttalas bl.a. att utskottet anser att ansträngningar

bör göras för att den konstbildande och konstfrämjande

verksamheten, som är av stor betydelse både för konstnärerna och

för konstpubliken i hela landet, inte skall påverkas negativt av

Konstfrämjandets konkurs. Vidare uttalas att utskottet inhämtat

information om vad de samlingslokalägande organisationerna,

nämligen Folkparkerna i Sverige, Folkets husföreningarna,

Bygdegårdarna och Våra gårdar, avser att göra för att den

konstbildande verksamheten och utställningsverksamheten skall

kunna utvecklas och drivas vidare i nya former. Utskottet vill

här anmärka att det sagda även gäller för folkrörelsernas

konstbildande verksamhet. Utskottet ser -- i nämnda betänkande

-- det som en mycket positiv utveckling om de som nu söker efter

nya verksamhetsformer på området prövar och finner nya inbördes

samverkansformer samt former för samverkan även med andra

aktörer på området såsom Sveriges konstföreningars riksförbund,

studieförbunden, regionala och lokala museer m.fl. Utskottet

förutsätter också i nämnda betänkande att Kulturrådet följer

utvecklingen på området och att regeringen överväger i vilka

former och i vilken omfattning det fortsatta statliga stödet

skall ges till konstbildande verksamhet för att den skall nå

alla delar av landet -- även mindre orter och glesbygd -- och

för att kvaliteten i verksamheten skall kunna bibehållas och

utvecklas (bet. s. 11--12).

Utskottet konstaterar att Riksutställningar i sin

anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96 angett att

stiftelsens styrelse fastställt en något förändrad inriktning av

vandringsutställningsverksamheten för anslagsperioden. Den

ändrade inriktningen innebär att Riksutställningar i

fortsättningen avstår från den produktion av utställningar som

bedöms kunna göras lika bra eller bättre på regional eller lokal

nivå. Riksutställningar avser att koncentrera sig på bl.a.

resurskrävande utställningar, utställningar som presenterar

internationella företeelser för Norden, konstnärliga

utvecklingsprojekt och övertaganden av andras utställningar.

Självfallet måste Riksutställningar ha stor frihet att inom

ramen för vad som gäller för stiftelsens ändamål utforma sin

verksamhet. Utskottet vill likväl mot bakgrund av den situation

som för närvarande råder på det konstbildande området framhålla

att det är angeläget att ta till vara den kompetens som finns

hos Riksutställningar på detta område. Utskottet förutsätter

därför att Riksutställningar inom ramen för sitt uppdrag

samarbetar med de organisationer som är verksamma på

konstbildningsområdet -- bl.a. samlingslokalorganisationerna --

då det gäller produktion av utställningar.

Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks.

Inköp av vissa kulturföremål (B 36)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Statens musiksamlingars organisation

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförs i

propositionen om en sammanslagning av Statens musiksamlingars

organisation,

2. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer:

Myndigheter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Kr312 yrkande 2 till Centrala museer:

Myndigheter för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 389060000 kr,

3. beträffande särskilda besparingskrav på Statens

konstmuseer

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkande 7,

4. beträffande bevakningssituationen vid Skoklosters slott

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr287,

5. beträffande placeringen av viss del av statens

porträttsamling

att riksdagen avslår motion 1992/93:N317 yrkande 23,

6. beträffande finansieringen av Vasamuseet

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr259 och

1992/93:Kr334,

7. beträffande bidraget till bevarandet av kulturhistoriskt

värdefulla segelfartyg

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr288,

8. beträffande en särskild anslagspost för vård,

konservering och bearbetning av Nordiska museets samlingar

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkande 3 i denna

del,

9. beträffande en särskild anslagspost för

dokumentation av 1900-talets liv och arbete

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkande 4 i denna

del,

10. beträffande en särskild anslagspost för upprättande av

en central utvecklingsresurs för museernas barn- och

ungdomsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkandena 5 och 11 i

denna del,

11. beträffande medelsanvisningen till Centrala museer:

Stiftelser

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Kr312 yrkandena 3--5 och 11, samtliga

yrkanden i denna del, till Centrala museer: Stiftelser för

budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på

102683000 kr,

12. beträffande särskilda besparingskrav på Nordiska

museet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkande 8,

13. beträffande inrättande av ett Barnens museum

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr257 yrkande 2,

1992/93:Kr258 yrkande 4 och 1992/93:Kr333 yrkande 2,

14. beträffande ombyggnad av Nordiska museet

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr258 yrkande 2 och

1992/93:Kr335 yrkande 2,

15. beträffande en uppdelning av anslaget till Nordiska

museet och Julita

att riksdagen avslår motion 1992/93:N317 yrkande 21,

16. beträffande ökat tillskott av externa drifts- och

investeringsmedel för Julita

att riksdagen avslår motion 1992/93:N317 yrkande 22,

17. beträffande beräknande av medel för anslagsposten

Arbetets museum

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1992/93:Kr290 och 1992/93:Kr335 yrkande 8,

båda motionerna i denna del, beslutar att för nämnda ändamål

under anslaget vid moment 18 skall beräknas 9000000 kr,

res. 1 (s) - delvis

18. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa

museer m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1992/93:Kr290 och 1992/93:Kr335 yrkande 8,

båda motionerna i denna del, till Bidrag till vissa museer

m.m. för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar

ett anslag på 113610000 kr,

res. 1 (s) - delvis

19. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala

museer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till regionala museer för budgetåret 1993/94 under

elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 79268000 kr,

20. beträffande utformningen av de regionala stöden

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr264, 1992/93:Kr293

och 1992/93:Kr312 yrkande 9,

res. 2 (nyd)

21. beträffande ett museum i Gamla Uppsala

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr223 och

1992/93:Kr291,

22. beträffande inrättande av samverkansmuseer

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr256 yrkande 1,

23. beträffande medelsanvisningen till Riksutställningar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Riksutställningar för budgetåret 1993/94 under elfte

huvudtiteln anvisar ett anslag på 33360000 kr,

24. beträffande medelsanvisningen till Inköp av vissa

kulturföremål

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Inköp

av vissa kulturföremål för budgetåret 1993/94 under elfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 80000 kr.

Stockholm den 13 april 1993

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Maja Bäckström (s),

Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s),

Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds),

Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling

(s), Birgitta Wistrand (m) och Simon Liliedahl (nyd).

Reservationer

1. Anslagsposten Arbetets museum och anslaget Bidrag till

vissa museer m.m. (mom. 17 och 18)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders

Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "medelsanvisning

tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Arbetets museum står för ett nytänkande i museisammanhang som

har uppmärksammats och rönt uppskattning inte bara nationellt

utan också internationellt. I centrum för museets verksamhet

står erfarenheterna i arbetslivet. Verksamheten bygger inte i

första hand på insamling av föremål utan främst på villkoren i

arbetslivet. Det bärande mediet för museet är utställningen.

Härtill kommer seminarieverksamhet, produktion av skrifter och

artiklar. Genom samtal, dokumentation och forskning kring

arbetets kultur i det postindustriella samhället vill museet

främja beredskapen och öppenheten inför morgondagen.

Enligt utskottets uppfattning är det en angelägen verksamhet

som bedrivs vid Arbetets museum som inte bara beskriver arbetet

i historiskt persepktiv utan också bidrar till utvecklingen i

vårt samhälle.

Förslaget i budgetpropositionen innebär en särbehandling av

Arbetets museum i förhållande till andra jämförbara museer.

Enligt utskottets uppfattning är denna negativa särbehandling

inte acceptabel. Utskottet föreslår därför i enlighet med

förslag i motionerna Kr290 och Kr335 yrkande 8 att anslaget till

Arbetets museum räknas upp med 500000 kr i förhållande till

regeringens förslag, dvs. till sammanlagt 9500000 kr.

Vidare förutsätter utskottet att Arbetets museum i kommande

budgetarbete skall behandlas på samma sätt som andra jämförbara

museer.

Det anförda innebär att utskottet föreslår att

medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer m.m. skall uppgå

till 114110000 kr.

dels att utskottets hemställan under 17 och 18 bort ha

följande lydelse:

17. beträffande beräknande av medel för anslagsposten

Arbetets museum

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Kr290 och

1992/93:Kr335 yrkande 8, båda motionerna i denna del, samt med

anledning av regeringens förslag beslutar att för nämnda ändamål

under anslaget vid moment 18 skall beräknas 9500000 kr,

18. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa

museer m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Kr290 och

1992/93:Kr335 yrkande 8, båda motionerna i denna del, samt med

anledning av regeringens förslag till Bidrag till vissa museer

m.m. för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar

ett anslag på 114110000 kr,

2. Utformningen av de regionala stöden (mom. 20)

Simon Liliedahl (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Vid bedömningen" och slutar med "det anförda" bort

ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att varje regionalt museum är unikt med

en egen profil. Ett område kan vara eftersatt på ett museum men

inte på ett annat. Enligt utskottets uppfattning är det

museernas styrelser som är bäst skickade att bedöma var

resurserna har högst verkningsgrad. Utskottet anser därför att

museerna i fortsättningen skall ha frihet att själva bestämma

över användningen av de statliga medlen under förutsättning att

dessa går till verksamhetsökning och inte används för att täcka

underskott som uppstått genom bristande insatser från de lokala

huvudmännens sida. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande utformningen av de regionala stöden

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr312 yrkande 9

och med anledning av motionerna 1992/93:Kr264 och 1992/93:Kr293

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Medelsanvisningen till Centrala museer: Myndigheter, En

särskild anslagspost för vård, konservering och bearbetning av

Nordiska museets samlingar och Medelsanvisningen till Centrala

museer: Stiftelser (mom. 2, 8 och 11)

Simon Liliedahl (nyd) anför:

Museerna räknas till kulturens basverksamheter. I

propositionen har särskilt centralmuseerna blivit styvmoderligt

behandlade. Under flera år har museerna anmodats att öka den

publika verksamheten, vilket haft till följd att föremålsvård

och konservering blivit eftersatta eftersom erforderliga

resurser inte givits museerna. I propositionen konstateras också

att dessa verksamheter är eftersatta. Utskottet hänskjuter

problemet till de kommande utredningarna om museerna och de

övergripande kulturpolitiska målen.

Ny demokrati anser att frågan om museisamlingarnas vård, dvs.

deras fortbestånd, knappast behöver behandlas speciellt

övergripande, eftersom samlingarna är förutsättningen för

museiverksamheten överhuvudtaget. Utan samlingar, inga museer!

Jag har dock inte velat motsätta mig att den angivna frågan

behandlas av Museiutredningen (jfr bet. 1992/93:KrU17 s. 18).

De av Ny demokrati föreslagna summorna utgör endast en mindre

del av de ekonomiska satsningar som uppenbarligen -- och oavsett

resultatet av Museiutredningens arbete -- måste göras inom en

inte alltför avlägsen framtid. Eftersom Ny demokrati i

kulturutskottets betänkande 1992/93:KrU20 Teater, dans och musik

biträtt förslag till ökningar av bidragen till Svenska

riksteatern och Folkoperan avstår jag från att yrka bifall till

de här aktuella motionsyrkandena. Jag förutsätter att regeringen

i nästa års budgetproposition föreslår en uppräkning av

förevarande anslag, något som Ny demokrati föreslagit.

2. Ett museum i Gamla Uppsala (mom. 21)

Björn Kaaling (s) anför:

Som framgår av motion Kr233 anser jag att det är angeläget att

ett museum i Gamla Uppsala kommer till stånd. Enligt min

uppfattning talar mycket för att en projektering av museet kan

påbörjas inom kort. Den resursförstärkning som riksdagen

beslutat om för kulturhistoriskt värdefulla miljöer innebär att

Riksantikvarieämbetet har goda förutsättningar att omgående

starta förberedelserna härför.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Utskottet 4

Centrala museer: Myndigheter (B 31) 7

Centrala museer: Stiftelser (B 32) 11

Bidrag till vissa museer m.m. (B 33) 15

Bidrag till regionala museer (B 34) 16

Riksutställningar (B 35) 19

Inköp av vissa kulturföremål (B 36) 21

Hemställan 21

Reservationer 23

1. Anslagsposten Arbetets museum och anslaget Bidrag till

vissa museer m.m. (s) 23

2. Utformningen av de regionala stöden (nyd) 24

Särskilda yttranden 25

1. Medelsanvisningen till Centrala museer: Myndigheter, En

särskild anslagspost för vård, konservering och bearbetning av

Nordiska museets samlingar och Medelsanvisningen till Centrala

museer: Stiftelser (nyd) 25

2. Ett museum i Gamla Uppsala (s) 26