Bet. 1992/93:KrU27

Kulturutskottets betänkande

1992/93:KRU27

Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1992/93

KrU27

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag som lagts fram i

budgetpropositionen om den avgiftsfinansierade radio- och

TV-verksamheten samt motioner som väckts i anslutning härtill.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att

medelstilldelningen för år 1994 för Sveriges Television AB (SVT)

uppgår till 2798,1 miljoner kronor, för Sveriges Radio AB (SR)

1571,5 miljoner kronor och för Sveriges Utbildningsradio (UR)

210,7 miljoner kronor, allt i enlighet med förslaget i

budgetpropositionen. Motionsyrkanden om en minskad

medelstilldelning för den återstående delen av avtalsperioden

1993--1996 avstyrks. Utskottet tillstyrker att Radionämnden för

budgetåret 1993/94 tilldelas 4,365 miljoner kronor.

Utskottet föreslår riksdagen att anta ett i propositionen

framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om

TV-avgift, vilket innebär att avgiften höjs med 36 kr till

1440 kr per år fr.o.m. den 1 januari 1994. Motioner om

slopande av TV-avgiften, om skyldigheten att betala TV-avgift

samt om sponsring avstyrks.

Motioner avstyrks som avser ett särskilt programutbud för

utvecklingsstörda, en internationell pressöversikt i riksradion,

en förenklad utbildning i nationalekonomi för allmänheten i UR:s

regi, ökad lokal TV-produktion, utflyttning av TV 2 till

Göteborg samt radiobolagets ansvar när det gäller

sjöväderrapporteringen. Avstyrkandet sker i flertalet fall med

hänvisning till programföretagens självständighet.

Utskottet anser att det är angeläget att den genomsnittliga

handläggningstiden vid Radionämnden kan kortas ner, vilket också

är nämndens målsättning. Någon riksdagens åtgärd med anledning

av ett motionsyrkande i frågan är därför inte erforderligt.

Ett yrkande med begäran om att snabbutreda en gemensam nordisk

TV-kanal avstyrks med hänvisning till att frågan bereds inför

ett kommande nordiskt statsministermöte.

Utskottet avstyrker två motioner om hörbarheten i vad gäller

radioutsändning över Stockholmsområdet. Utskottet utgår från att

SR fullgör sina åtaganden -- bl.a. i vad avser säkerhet och

teknisk kvalitet på sändningarna samt service till lyssnare till

program på minoritetsspråk -- i enlighet med avtalet med staten.

Till betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt

yttrande.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 12

(Kulturdepartementet) under C. Massmedier m.m., avsnittet Radio

och Television

under punkten Den avgiftsfinansierade radio- och

TV-verksamheten (s. 232--245) föreslagit riksdagen att

1. anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om

ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift,

2. godkänna propositionens förslag till medelsberäkning för

den avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av Sveriges

Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio

AB,

3. godkänna propositionens förslag till medelsberäkning

avseende budgetåret 1993/94 för Radionämndens verksamhet.

Lagförslaget har intagits i bilaga till betänkandet.

Motionerna

1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det önskvärda i en förenklad utbildning i

nationalekonomi för allmänheten i Utbildningsradions regi.

1992/93:Kr203 av Chris Heister (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om förbud att sända sponsrade program i Sveriges Television och

Sveriges Radio.

1992/93:Kr211 av Lotta Edholm (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att gentemot Sveriges Radio hävda kravet på god hörbarhet vad

gäller P4 över Stockholmsområdet.

1992/93:Kr212 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om avgiftsskyldigheten för TV-innehav.

1992/93:Kr224 av Kenth Skårvik och Christer Lindblom (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regelbundna program i radio och television

för utvecklingsstörda.

1992/93:Kr237 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en internationell pressöversikt i

riksradion.

1992/93:Kr242 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökad TV-produktion i Västsverige.

1992/93:Kr270 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statens ansvar för TV- och radioproduktion

för utvecklingsstörda,

2. att riksdagen hos regeringen begär att regionala och lokala

nyheter för utvecklingsstörda skall befrämjas på lämpligt sätt

inom radio och TV.

1992/93:Kr271 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en utredning och förslag till finansiering

i framtiden av public service-företagen inom radio och

television, varvid förutsätts att den nuvarande TV-avgiften

avskaffas.

1992/93:Kr304 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

avtalet med Sveriges Radio.

1992/93:Kr305 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen till den avgiftsfinansierade verksamheten som

bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och

Sveriges Utbildningsradio AB beslutar att upphöra med

tilldelning av reformmedel för återstoden av avtalsperioden,

2. att riksdagen -- om yrkande 1 inte bifalls -- till den

avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av Sveriges

Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio

AB beslutar återta beslut om 150 000 000 kr i anslag för

reformer under budgetåret 1993/94,

3. att riksdagen beslutar att till statskassan föra de medel

som frigörs vid rationaliseringar inom Sveriges Television AB,

Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB under

återstoden av avtalsperioden,

4. att riksdagen -- om yrkande 3 inte bifalls -- beslutar att

till statskassan föra de 100 000 000 kr som kommer att frigöras

vid rationaliseringar inom Sveriges Television AB, Sveriges

Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB under budgetåret

1993/94,

6. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning

med uppgift att föreslå en genomgripande strukturförändring i

Sveriges Radio-koncernens tre programbolag.

1992/93:Kr306 av Ingrid Näslund (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om statens ansvar för TV- och radioproduktion för

utvecklingsstörda.

1992/93:Kr307 av Rune Thorén och Ivar Franzén (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om flyttning av TV 2 till Göteborg samt om

behovet av en ökad TV-produktion ute i distrikten.

1992/93:Kr308 av Rune Thorén och Marianne Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en gemensam nordisk TV-kanal

samt dess placering i Göteborg.

1992/93:Kr309 av Maj-Lis Lööw och Anita Persson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om nyhetsprogram för utvecklingsstörda.

1992/93:Kr310 av Jan-Olof Franzén och Ingvar Eriksson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Radionämnden.

1992/93:Kr315 av Sinikka Bohlin och Lahja Exner (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om radiosändningar på finska.

Utskottet

Vissa bakgrundsuppgifter

Riksdagen beslutade vid föregående riksmöte att i huvudsak

godkänna de förslag som regeringen lagt fram i proposition

1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och

TV-verksamheten 1993--1996 m.m. (bet. 1991/92:KrU28, rskr.

1991/92:329). Beslutet innebar bl.a. att den tidigare

koncernmodellen med ett moderbolag skulle upphöra, att public

service-företagen skulle bli självständiga aktiebolag, att

Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB skulle slås

ihop till ett ljudradiobolag, benämnt Sveriges Radio AB (SR),

att statens avtal med de tre programföretagen Sveriges

Television AB (SVT), Sveriges Radio AB och Sveriges

Utbildningsradio AB (UR) skulle vara fyraåriga och att public

service-uppdraget för programföretagen i huvudsak skulle förbli

oförändrat.

Beslut av riksdagen i ärendet rörande ägandet av

programföretagen har inte kunnat fullföljas. Regeringen har

nyligen i proposition 1992/93:236 om ägande av den

avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten föreslagit att de

tre företagen skall ägas av tre för ändamålet bildade

stiftelser. Kulturutskottet tillstyrker i sitt samtidigt härmed

avgivna betänkande 1992/93:KrU28 regeringens förslag.

Regeringen har i december 1992 ingått avtal med de tre public

service-företagen om deras verksamhet under perioden den 1

januari 1993--den 31 december 1996.

Riksdagens ovan angivna beslut innebar bl.a. godkännande av

regeringens förslag om de ekonomiska förutsättningarna för

public service-företagen under avtalsperioden.

Medelstilldelningen skall vara samlad och inte innehålla

specialdestinerade belopp. Programföretagen får inom tillgänglig

ekonomisk ram göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla

de i avtalen uppställda målen.

Vidare godkände riksdagen att medelstilldelningen under

perioden 1993--1996 skulle värdesäkras med utgångspunkt i ett

index. Public service-företagen skulle tillsammans få en

reformram om 150 miljoner kronor per år (i 1989 års prisläge)

under kalenderåren 1993, 1994 och 1995. Det uppställdes ett

rationaliseringskrav på public service-företagen om 100 miljoner

kronor per år (i 1989 års prisläge) för kalenderåren 1993 och

1994. De medel som frigörs genom ytterligare rationaliseringar

skulle få behållas för reforminsatser.

Riksdagen godkände vidare en s.k. fördelningsnyckel som

innebär att tillgängliga medel fördelas med 61,09 % till SVT,

34,31 % till SR och 4,60 % till UR.

Public service-verksamheten finansieras med TV-avgiftsmedel

som riksdagen anvisar från rundradiorörelsens resultatkonto

(rundradiokontot). Medel för programverksamheten för utlandet

anvisas dock över statsbudgeten under anslaget

Radioprogramverksamhet för utlandet (tredje huvudtiteln).

Även Radionämndens verksamhet finansieras med TV-avgifter.

Sponsring får i begränsad omfattning förekomma i SVT:s och

SR:s sändningar.

Betydelse för programbolagens verksamhet har -- utöver avtalen

-- radiolagen (1966:755) och lagen (1991:1559) med föreskrifter

på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens

områden. Av betydelse i sammanhanget är också lagen (1989:41)

och förordningen (1989:46) om TV-avgift och förordningen

(1988:339) med instruktion för Radionämnden.

Regeringen har meddelat public service-företagen tillstånd

enligt 5 § radiolagen att under tiden den 1 januari 1993--den 31

december 1996 sända radioprogram i rundradiosändning. Som

villkor för sändningsrätten gäller att de avtal som träffas

mellan staten och företagen alltjämt är i kraft.

Radionämnden övervakar genom efterhandsgranskning att

programföretagen iakttar bestämmelserna i radiolag och avtal.

Svensk Rundradio AB är huvudman för rundradionätet.

Rundradiobolaget skall ge sändningsberättigade programföretag

tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor. Verksamheten

regleras i avtal mellan rundradiobolaget och public

service-företagen.

Public service-företagen utgör tillsammans med Radionämnden

den s.k. rundradiorörelsen.

Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) ansvarar för

TV-avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. I avtal som träffades

år 1989 mellan staten och RIKAB regleras bolagets uppgifter.

Influtna avgiftsmedel placeras på räntebärande räkning, det

s.k. rundradiokontot, hos Riksgäldskontoret. Utbetalningen av

medlen värdesäkras med utgångspunkt i ett särskilt

kompensationsindex. Staten tillhandahåller genom

Riksgäldskontoret det rörelsekapital rundradiorörelsen behöver

när avgiftsmedlen inte räcker till.

SVT:s ansvar för förvaltning av rundradiomedlen regleras i ett

avtal som trädde i kraft den 1 januari 1993 och gäller tills

vidare.

Medelsberäkningen

Inledningsvis har redovisats att riksdagen vid föregående

riksmöte godkände regeringens förslag om de ekonomiska

förutsättningarna för public service-företagen under

avtalsperioden 1993--1996. Medelsberäkningarna under den nya

perioden för den avgiftsfinansierade verksamheten vid SVT, SR

och UR skulle -- liksom under tidigare avtalsperioder -- avse

kalenderår och föreläggas riksdagen för godkännande inför vart

och ett av de fyra kalenderåren. Regeringen framlade således vid

föregående riksmöte förslag till medelsberäkning för det första

året i perioden, dvs. kalenderåret 1993, vilket godkändes av

riksdagen.

Förslag till medelsberäkning för år 1994 för SVT, SR och

UR föreläggs riksdagen i 1993 års budgetproposition (bil. 12

s. 241--245).

Riksdagen föreslås godkänna att medelstilldelningen --

beräknad i enlighet med av riksdagen godkända grunder och i 1991

års prisläge -- till SVT för kalenderåret 1994 uppgår till

2798,1 miljoner kronor, till SR 1571,5 miljoner kronor och

till UR 210,7 miljoner kronor. Fördelningen av medlen mellan

företagen har gjorts i enlighet med den s.k. fördelningsnyckel

som riksdagen godkände vid föregående riksmöte.

I motion Kr305 (nyd) tas upp frågor som rör de av riksdagen

vid föregående riksmöte godkända principerna för tilldelning av

reformmedel och för rationalisering inom public

service-företagen under avtalsperioden 1993--1996. Enligt

motionen bör riksdagen -- med ändring av sitt tidigare beslut --

besluta att tilldelningen av reformmedel bör upphöra för

återstoden av avtalsperioden (yrkande 1). I andra hand bör

riksdagen besluta att reformmedel inte skall tillföras public

service-företagen under budgetåret 1993/94 (yrkande 2). Vidare

bör de medel som under återstoden av avtalsperioden frigörs

genom rationalisering tillföras statskassan (yrkande 3). I andra

hand bör medel som frigjorts genom rationalisering under

budgetåret 1993/94 tillföras statskassan (yrkande 4). Slutligen

hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära att en

utredning tillsätts med uppgift att föreslå en genomgripande

strukturförändring i public service-företagen (yrkande 6). Av

motiveringen framgår att därmed menas en långt gående

rationalisering av verksamheten, men däremot inte en förändring

av strukturen med tre fristående programbolag.

Utskottet erinrar om att riksdagens beslut vid föregående

riksmöte innebar att public service-företagen skulle tilldelas

reformmedel med 150 miljoner kronor per år för kalenderåren

1993, 1994 och 1995. Vidare ålades företagen ett

rationaliseringskrav om 100 miljoner kronor per år för

kalenderåren 1993 och 1994. Den sammantagna effekten blir en

höjning av nivån på medelstilldelningen med 50 miljoner kronor

för kalenderåret 1993 jämfört med kalenderåret 1992, en

ytterligare höjning med 50 miljoner kronor för kalenderåret 1994

och därutöver en höjning med 150 miljoner kronor för

kalenderåret 1995, varefter nivån bibehålls oförändrad för

kalenderåret 1996. Som utskottet redovisat i det föregående har

riksdagen redan vid riksmötet 1992/93 fastställt

medelstilldelningen för kalenderåret 1993. Motionskraven torde

därför komma att avse tilldelningen av reformmedel kalenderåren

1994 och 1995 samt rationaliseringen kalenderåret 1994.

Motionsförslagen skulle därvid resultera i en medelstilldelning

för kalenderåret 1994 som ligger 100 miljoner kronor under

medelstilldelningen för kalenderåret 1993. Vidare innebär

förstahandsförslagen i motionen att denna nivå bibehålls

oförändrad för kalenderåren 1995 och 1996.

Utskottet anser att en sådan avsevärd försämring av de

ekonomiska villkoren som föreslås i motionen skulle få starkt

negativa effekter på public service-företagens möjligheter att

uppnå de mål för verksamheten som riksdagen uppställt och som

ligger till grund för ingångna avtal för perioden. Utskottet

anser att de ekonomiska förutsättningar för perioden som

riksdagen godkänt vid föregående riksmöte bör ligga fast i vad

avser kalenderåret 1994. I enlighet härmed bör riksdagen med

avslag på motion Kr305 yrkandena 1 i denna del, 2, 3 i denna

del, 4 samt 6 i denna del godkänna regeringens förslag till

medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhet som

bedrivs av SVT, SR och UR.

Vidare anser utskottet att riksdagen inte bör ändra sitt

tidigare beslut beträffande de ekonomiska förutsättningarna för

periodens två sista år, varför riksdagen bör avslå motionens

yrkanden 1, 3 och 6, samtliga yrkanden i denna del.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsberäkning avseende budgetåret 1993/94 för Radionämndens

verksamhet.

Finansiering m.m.

Public service-företagen finansieras huvudsakligen med medel

från rundradiokontot. Sponsring förekommer i begränsad

omfattning i enlighet med de principer som fastställdes vid

föregående riksmöte (prop. 1991/92:140 s. 50--51, bet.

1991/92:KrU28 s. 18--19, rskr. 1991/92:329).

Regeringens förslag till höjning av TV-avgiften med 36 kr till

totalt 1440 kr per år fr.o.m. den 1 januari 1994 tillstyrks.

Riksdagen bör således anta det i propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1989:41) om

TV-avgift.

Public service-företagens radio- och TV-verksamhet bör enligt

motion Kr271 (m) i framtiden finansieras via statsbudgeten,

varvid det förutsätts att den nuvarande TV-avgiften slopas.

En finansiering via statsbudgeten kan enligt motionärens mening

leda till krav på minskad verksamhet hos public

service-företagen. I stället bör privata kommersiella radiobolag

tillåtas bedriva rikstäckande verksamhet. Riksdagen bör hos

regeringen begära en utredning av den i motionen aktualiserade

frågan om den framtida finansieringen av radio- och

TV-verksamheten.

Utskottet erinrar om att frågan om skattefinansiering av

radio- och TV-verksamhet behandlats vid en rad tidigare

tillfällen, bl.a. i samband med behandlingen av de propositioner

som lagts fram inför de tre senaste avtalsperioderna (senast i

bet. 1991/92:KrU28). Utskottet hänvisar -- liksom vid tidigare

tillfällen -- till de integritetsaspekter på frågan om

skattefinansiering som finns och avstyrker den nu aktuella

motionen Kr271.

I motion Kr203 (m) hemställs om förbud mot sponsring av

public service-företagens programverksamhet. Motionären anför

att det är orimligt att de avgiftsfinansierade företagen, som

har en relativt säker och hög medelstilldelning, skall ha

möjlighet att konkurrera med de kommersiella företagen om

sponsorsmedel och därmed förorsaka dem inkomstbortfall.

Vid föregående riksmöte godkände riksdagen, i enlighet med

utskottets enhälliga förslag, med viss ändring de av regeringen

förordade sponsorsreglerna för SVT och SR. Utskottet uttalade i

sammanhanget att det är av stor betydelse att de eventuella

förändringar som görs står i samklang med den utveckling inom

sponsorsområdet som sker i övriga Europa. Utskottet anser att

det inte finns anledning för riksdagen att ett år efter

riksdagens ställningstagande ändra sitt beslut om sponsorsregler

för SVT och SR, i all synnerhet som detta skulle leda till att

en omförhandling med programföretagen måste ske. Motion Kr203

bör avslås av riksdagen.

Skyldigheten att betala TV-avgift bör enligt motion Kr212

(m) inte gälla den som innehar televisionsapparat på vilken

tekniska anordningar gör det omöjligt att ta emot SVT:s

programsändningar.

I betänkandet 1989/90:KrU25 (s. 20 och 21) redovisade

utskottet de undantag från skyldigheten att betala TV-avgift som

finns i lagen (1989:41) om TV-avgift. Utskottet uttalade med

anledning av ett motsvarande motionsyrkande att den avvägning

som gjorts i lagen i fråga om avgiftsskyldighetens omfattning är

rimlig. En plombering kan, fortsatte utskottet, i allmänhet lätt

tas bort. Utskottet anser att det inte heller nu är motiverat

med en sådan ändring av lagen om TV-avgift som föreslås i

motionen, varför den bör avslås av riksdagen.

Programverksamheten

I flera motionsyrkanden behandlas frågor som rör

programutbudet för utvecklingsstörda.

I två av motionsyrkandena, nämligen motion Kr306 (kds) och

motion Kr270 (v) yrkande 1, betonas statens ansvar för TV- och

radioproduktionen för utvecklingsstörda. Motionärerna bakom

motion Kr309 (s) föreslår att regeringen skall få i uppdrag att

på lämpligt sätt initiera nyhetsprogram för utvecklingsstörda i

radio och TV. Liknande förslag framförs i yrkande 2 i motion

Kr270 (v) beträffande regionala och lokala nyhetsprogram. Även

motionärerna bakom motion Kr224 (fp) anser att utvecklingsstörda

skall ha tillgång till nyhetsprogram i såväl radio som TV.

Dessutom -- anförs det -- måste det även i övrig verksamhet

finnas ett regelbundet utbud av lämpliga program.

Även i Handikapputredningens slutbetänkande (SOU 1992:52) Ett

samhälle för alla (s. 221) har förslag om särskilda program för

utvecklingsstörda förts fram. Betänkandet är för närvarande på

remiss.

Vid föregående riksmöte behandlade utskottet utförligt frågan

om program om och för funktionshindrade. I sitt av riksdagen

godkända betänkande 1991/92:KrU28 anförde utskottet bl.a. att

programföretagen även under den kommande avtalsperioden skulle

åläggas ett särskilt ansvar när det gäller program om och för

funktionshindrade (s. 25). I sammanhanget underströk utskottet

vikten av att hänsyn tas även till utvecklingsstörda, vilka i

många fall kan tillgodogöra sig mycket av utbudet om det

utformas på ett för dem lämpligt sätt. Beträffande resurserna

till programinsatser för funktionshindrade ansåg utskottet att

de borde vara minst oförändrade under den kommande

avtalsperioden jämfört med verksamhetsåret 1992. Vidare anförde

utskottet att det samordningsansvar som åvilade moderbolaget

under då gällande avtalsperiod varit värdefullt och att

nödvändigheten av att en samordning kommer till stånd även under

den nya avtalsperioden var uppenbar. Utskottet utgick från att

programföretagen skulle åstadkomma en frivillig samordning,

innebärande att de sinsemellan skulle dela upp insatserna för

funktionshindrade. Slutligen uttalade utskottet att det är

angeläget att vart och ett av programföretagen i sitt arbete

framgent utarbetar en plan över tilltänkta insatser när det

gäller handikappåtgärder. Planerna borde enligt utskottet vara

rullande och presenteras i anslutning till den ekonomiska

redovisning som resp. programbolag skall avge i de årliga

anslagsframställningarna.

De avtal som träffats mellan staten och programföretagen

grundar sig på riksdagens beslut. I avtalen stadgas bl.a. att

programföretagen skall ta särskild hänsyn till olika grupper av

funktionshindrade. Vidare sägs att de sinsemellan får fördela

ansvaret för olika slags insatser för funktionshindrade. I

avtalen sägs också att programföretagens samlade resurser för

program om och för funktionshindrade under ett verksamhetsår,

uttryckt i fast prisläge, skall vara minst oförändrade i

jämförelse med verksamhetsåret 1992. Slutligen skall resp.

programföretag i enlighet med avtalen i sin anslagsframställning

särskilt redovisa en flerårig plan för insatser för

funktionshindrade.

I överensstämmelse med det synsätt som kommer till uttryck i

utskottets betänkande 1991/92:KrU28 har i december 1992 en

överenskommelse träffats mellan de tre programföretagen gällande

programverksamheten om och för funktionshindrade.

Överenskommelsen innehåller huvudsakligen en beskrivning av vad

som redan görs främst på teknikens område. Däremot innehåller

överenskommelsen inte någon precisering av hur programföretagens

insatser skall samordnas för att på bästa sätt utnyttja

tillgängliga resurser.

Utskottet erinrar inledningsvis om programföretagens

självständighet och konstaterar att det ankommer på dessa att

inom givna ekonomiska ramar prioritera mellan olika

programinslag. Skyldigheten för programföretagen att ta särskild

hänsyn till funktionshindrade innebär att utvecklingsstörda i

likhet med andra grupper bör få tillgång till program som riktar

sig till dem, dvs. program som har ett lättförståeligt språk och

innehåller möjlighet till identifikation. Utskottet har inhämtat

att en programserie, Benny och Ivar, har gjorts med denna

inriktning inom UR. För år 1994 planeras inom UR en ny

programserie för samma målgrupp.

I detta sammanhang bör det framhållas att SR:s och SVT:s

satsningar på att utveckla den tekniska kvaliteten bör kunna

underlätta även utvecklingsstördas möjlighet att tillgodogöra

sig programutbudet i radio och TV. Bättre ljud- och bildkvalitet

är ägnat att ge såväl utvecklingsstörda som andra grupper större

möjlighet att koncentrera sig på programinnehållet. I den i det

föregående nämnda överenskommelsen mellan programföretagen anges

att den digitala radiosändningstekniken, DAB, bl.a. möjliggör

hög teknisk kvalitet och kommer att förbättra hörbarheten i SR:s

kanaler. DAB kommer att eliminera brus och störningar som kan

förekomma i dagens radiosändningar och medge att

överföringskvaliteten från reportrar och korrespondenter blir

bättre. Arbetet med att förbättra uppfattbarheten av TV-ljudet

fortsätter inom SVT. Utskottet anser att det är angeläget --

inte minst med tanke på utvecklingsstörda -- att

programföretagen även i fortsättningen tar till vara de tekniska

möjligheter till förbättringar som finns när det gäller

tillgängligheten.

Utskottet vill tillägga följande. I avtalen stadgas -- som

framgår av det föregående -- att programföretagen i sina

anslagsframställningar särskilt skall redovisa en flerårig plan

för insatser för funktionshindrade. I dagarna har regeringen

föreskrivit att programföretagen i sina anslagsframställningar

för år 1995 skall redovisa planer och utfall av verksamheten i

förhållande till det uppdrag och de riktlinjer som gäller bl.a.

beträffande användningen av reformmedel, åtgärder med anledning

av rationaliseringskraven samt insatser såväl för programutbudet

i stort som för åtgärder för funktionshindrade m.fl. Enligt

utskottets uppfattning torde sådana redovisningar ge

programföretagen anledning att ägna särskild uppmärksamhet åt

att analysera de förpliktelser som följer av avtalen i här

aktuellt avseende och ange vilka insatser som kommer att göras

för utvecklingsstörda och andra grupper av funktionshindrade.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr224, Kr270,

Kr306 och Kr309.

Motionären bakom motion Kr237 (m) föreslår att en regelbundet

återkommande internationell pressöversikt i riksradion

införs.

Enligt avtalet med staten skall SR bl.a. meddela nyheter samt

kommentera eller på annat sätt belysa händelser och skeenden och

därvid ge den allsidiga information som medborgarna behöver för

att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och

kulturfrågor.

Utskottet delar motionärens uppfattning att en radiosänd

pressöversikt från ett urval av världens ledande tidningar

skulle ha stort intresse för radiopubliken. En sådan

pressöversikt görs också undantagsvis, nämligen när händelser av

stor betydelse och med stort nyhetsvärde inträffat i Sverige

eller utomlands. Utskottet vill emellertid erinra om att

reglerna i avtalet mellan staten och SR innebär att

programföretaget självständigt skall besluta om innehållet i

programutbudet. Utskottet anser att motionen inte bör föranleda

någon riksdagens åtgärd.

I motion Kr304 (m) föreslås att avtalet med SR bör utformas så

att radiobolagets ansvar i fråga om sjöväderrapporteringen

klart framgår. Motionären anför att fritidsskeppare som regel är

beroende av radions rapportering och framhåller att det är

angeläget med fasta sändningstider alla dagar i veckan.

Programmet Väder med sjörapport sänds i P1 dagligen vid ett

flertal tillfällen, nämligen vid fem tidpunkter på vardagar och

lördagar och vid fyra tidpunkter på söndagar. Sändningtiderna är

delvis desamma alla dagar i veckan (vid tre tillfällen på

dagen). Utskottet har inhämtat att Radio Gotland sänder en lokal

sjöväderrapport i anslutning till alla nyhetssändningar samt att

förhandlingar pågår mellan Sjösäkerhetsverket och Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) om att de lokala

kanalerna skall sända sjöväderrapporter sommaren 1993.

Sjöväderrapporteringen har självklart stor betydelse för såväl

yrkesfiskare som fritidsskeppare. Enligt utskottets uppfattning

skulle det innebära en förbättring av rapporteringen om de

förhandlingar som pågår med SMHI leder fram till att

sjöväderrapporter kommer att sändas i sommar i de lokala

kanalerna.

I avtalet mellan staten och SR finns allmänna bestämmelser för

SR:s programverksamhet. Däremot finns det inte några detaljerade

föreskrifter som t.ex. reglerar sändningarna om sjöväder.

Utskottet anser att det inte är motiverat att riksdagen tar

initiativ till ändring eller komplettering av avtalet i här

aktuellt avseende. Motion Kr304 avstyrks således.

Motionärerna bakom motion Fi211 (nyd) föreslår att en

förenklad utbildning i nationalekonomi för allmänheten skall

genomföras i UR:s regi (yrkande 30).

Utskottet har inhämtat att en baskurs i ekonomi i UR:s regi

startar i radio och TV under hösten 1993. Kursen, benämnd Pengar

Pengar -- var dags ekonomi, skall på ett enkelt sätt reda ut

grundbegreppen inom hushållsekonomin, företagsekonomin, den

kommunala ekonomin och Sveriges ekonomi. Vidare planerar UR för

hösten 1994 dels en kurs i företagsekonomi, dels en programserie

i internationell ekonomi.

Utskottet konstaterar att syftet med motionsyrkandet får anses

vara tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

Ökad lokal produktion och flyttning av TV 2

Frågan om ökad lokal TV-produktion tas upp i två

motionsyrkanden. Motionärerna bakom motion Kr242 (s) påtalar att

produktionen av TV-program i hög utsträckning sker i Stockholm

och föreslår att TV-produktionen skall öka i Västsverige

(yrkande 8). I motion Kr307 (c) föreslås i här aktuell del en

ökad produktion i distrikten.

Enligt avtalet mellan staten och SVT skall SVT ha en

distriktsorganisation och sträva efter att den får en sådan

uppbyggnad att förhållandena i olika delar av landet kan

speglas. Det distriktsproducerade utbudet bör både spegla resp.

områdes särprägel och egenart och på ett mer allmänt sätt bidra

till mångfalden i programmen (9 §). Vidare skall minst 40 % av

allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar produceras utanför

Stockholm. Sändningarna av distriktsproducerade program skall

koncentreras till en kanal (12 §).

Utskottet har inhämtat följande uppgifter om den

distriktsbaserade produktionens andel av allmänproduktionen för

åren 1990, 1991 och 1992.

1990 1991 1992

Allmänproduktion i

rikssändningar, exkl.

nyheter (timmar) 2 328 1 962 2 249

Distriktens allmän-

produktion i riks-

sändningar, exkl.

nyheter (timmar) 1 038 952 1 052

Distriktens andel av

allmänproduktionen 45 % 49 % 47 %

Av sammanställningen framgår att distriktens produktion ökade

med 100 timmar eller 11 % från år 1991 till år 1992. Trots den

nämnda ökningen minskade under samma period

distriktsproduktionens andel av den totala allmänproduktionen

från 49 % till 47 %, beroende på att Kanal 1 ökat sin produktion

mer än TV 2.

Utskottet anser att det är glädjande att en real ökning av

distriktens produktion har skett. Enligt vad utskottet har

inhämtat kommer distriktens procentandel av allmänproduktionen i

rikssändningar att öka under 1993.

Utskottet konstaterar att det ankommer på SVT:s ledning att --

med utgångspunkt i gällande avtal -- fördela resurserna inom

företagen och besluta om lokaliseringen av programproduktionen.

Med det anförda avstyrks motion Kr242 yrkande 8 och motion Kr307

i här aktuell.

I motion Kr307 (c) föreslås även utflyttning av TV 2 till

Göteborg i syfte att minska Stockholmsdominansen av TV-mediet.

Utskottet erinrar om att liknande motionsyrkanden behandlades

vid föregående riksmöte. Utskottet framhöll då att en stor del

av TV 2:s organisation är lokaliserad till andra platser i

landet än Stockholm. Utskottet ansåg att staten inte borde ange

några detaljerade riktlinjer för exempelvis var

ledningsorganisationen bör vara lokaliserad. Utskottet anförde

vidare att det centrala är att organisationen utformas så att

förhållandena i olika delar av landet kan speglas. Utskottet

framhöll även att en utflyttning av TV 2:s ledningsfunktioner

skulle medföra höga omställningskostnader av engångskaraktär för

etablerandet av nya programförbindelser (bet. 1991/92:KrU28 s.

36).

Utskottet är -- återigen med hänvisning till programbolagens

självständiga ställning -- inte berett att tillstyrka motion

Kr307 i här aktuell del.

Hörbarheten

I två motioner tas upp frågor som rör hörbarheten i vad

gäller vissa program i Stockholmsområdet.

I enlighet med riksdagens beslut förra året har Riksradion och

Lokalradion slagits samman till Sveriges Radio AB (SR) den 1

januari 1993. SR skall enligt avtalet med staten sända i fyra

rikstäckande kanaler för ljudradio, varav en kanal även skall ha

regional täckning. Riksdagens beslut förra året innebar också

att utgångspunkten för avtalen med public service-företagen om

programverksamheten skall vara att sändningarna skall ske med

hög säkerhet och att den tekniska kvaliteten på sändningarna bör

vara hög.

SR har i Stockholmsområdet valt att sända programmen via sex

tillgängliga frekvenser. Detta innebär att den fördelning av de

fyra kanalernas programverksamhet, som gäller i övriga landet,

delvis har en annorlunda struktur i Stockholmsområdet. För två

av frekvenserna används svagare sändare än för övriga fyra.

P1 och P3 har samma innehåll i Stockholmsområdet som i övriga

landet.

Från P2 har man i Stockholmsområdet flyttat UR:s sändningar

och rikssändningarna på minoritetsspråk. Kvar blir de rikssända

P2-programmen med i huvudsak seriös musik. I övrigt sänds lokala

program med seriös musik. P2 i Stockholmsområdet kallas P2

Stockholm.

P4 ersätts i Stockholmsområdet av P4 Stockholm och Radio

Stockholm.

P4 Stockholm innehåller de rikssända P4-programmen (med visst

undantag) samt lokala program för en något äldre

lyssnarkategori, med undantag av lokala minoritetsprogram.

Vidare sänds de från P2 flyttade utbildningsradioprogrammen i P4

Stockholm. P4 Stockholm sänds över en relativt svag sändare (900

W) som under året förstärkts med slavsändare.

Radio Stockholm sänder lokala program för yngre

lyssnarkategorier, med undantag av lokala minoritetsprogram. I

Radio Stockholm sänds även ett av de i övriga landet rikssända

P4-programmen.

Slutligen finns i Stockholmsområdet Stockholm International,

som innehåller utsändning av Radio Swedens utlandsprogram, de

från P2 flyttade rikssända programmen på minoritetsspråk och

sådana lokala program på minoritetsspråk som i övriga landet

sänds i P4. Stockholm International sänds över en relativt svag

sändare (900 W) utan slavsändare.

I motion Kr211 (fp) hävdas att det är en betydande skillnad i

hörbarheten mellan P4 Stockholm, som sänder via en svagare

sändare, och Radio Stockholm, som sänder via en stark sändare.

Det medför att de rikssända P4-program, som sänds i P4

Stockholm, har sämre hörbarhet än hörbarheten för P4 i övriga

landet. Lyssnare i vissa delar av Stockholmsdistriktet får

därför sämre möjlighet att höra populära program som

Radiosporten, Svensktoppen, Melodikrysset m.m.

Frekvensfördelningen mellan de olika programmen i

Stockholmsområdet bör enligt motionärens mening ses över.

Motionären anser att det är mycket tveksamt om SR uppfyller den

del av avtalet som avser hörbarheten, när det gäller sändningen

av P4-programmen. Motionären påpekar att utbyggnaden av den

privata lokalradion begränsar möjligheterna att öka styrkan på

den sändare som används för P4 Stockholm eller förse den med

ytterligare slavsändare. P4 Stockholm bör ha fullgod hörbarhet

över hela Stockholmsområdet,

också i bilar, kuperad terräng, nedre botten i stenhus m.m. Det

hemställs i motionen att riksdagen som sin mening bör ge

regeringen till känna att staten gentemot SR bör hävda kravet på

god hörbarhet i Stockholmsområdet.

Ett motsvarande problem med hörbarheten i Stockholmsområdet

uppmärksammas i motion Kr315 (s), nämligen beträffande Stockholm

International, där samtliga program på minoritetsspråk samlats,

både riksprogram och lokala program. Motionärerna redovisar att

Stockholm International sänds via en svag sändare och hävdar att

det är svårt för lyssnarna att ta del av programmen. De påpekar

att en tredjedel av den finskspråkiga befolkningen i landet,

över 100000 personer, bor i Stockholmsområdet och erinrar om

riksdagens uttalande att den finskspråkiga gruppen -- liksom

samerna -- intar en särställning bland de språkliga

minoriteterna (senast i bet. 1991/92:KrU28 s. 28--29).

Utskottet har inledningsvis i detta avsnitt redovisat att SR:s

sändningar skall ske med hög säkerhet och att den tekniska

kvaliteten på sändningarna skall vara hög. Riksdagen har också

-- vilket påpekas i motion Kr315 -- uttalat att den

finskspråkiga gruppens rätt till programservice har en något

annan karaktär än övriga gruppers och att denna särställning bör

beaktas av programföretagen. Utskottet anser självfallet att

såväl lyssnare till program på minoritetsspråk som lyssnare, som

vill ta del av exempelvis sportprogram och underhållningsprogram

från P4 eller utbildningsradioprogram, bör få fullgod service i

vad gäller hörbarhet i Stockholmsområdet lika väl som i landet i

övrigt. Det är också viktigt med en tydlig programinformation,

som underlättar för t.ex. lyssnare som talar minoritetsspråk att

hitta sina program i Stockholm International. Utskottet utgår

från att SR fullgör sina åtaganden i enlighet med avtalet med

staten då det gäller sändningskvalitet m.m.

Utskottet har erfarit att två anmälningar har inkommit till

Radionämnden rörande SR:s sändningar på finska över

Stockholmsområdet. Beredningen av ärendena pågår.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen inte

nu bör göra några sådana uttalanden som begärs i motionerna

Kr211 och Kr315. Motionerna avstyrks.

Handläggningstiderna vid Radionämnden

Frågan om handläggningstiderna vid Radionämnden tas upp i

motion Kr310 (m). Motionärerna anför att anmälningar mot program

eller inslag i program behandlas långt efter det att själva

programmet sänts. Ofta kan det kan ta upp till mellan fem och

tio månader innan utslag offentliggörs. Motionärerna anser att

det är oacceptabelt att det tar så lång tid att

lyssnarna/tittarna för länge sedan har glömt själva programmet.

Radionämnden övervakar att programföretagen och TV 4 utövar

sina sändningsrättigheter i överensstämmelse med 6 § radiolagen

(1966:755) och de avtal som staten har träffat med företagen.

Enligt förordningen (1988:339) med instruktion för

Radionämnden är nämnden inte skyldig att granska program om en

anmälan har kommit in till nämnden mer än sex månader efter det

att programmet sändes (4 §). Vid sammanträde med nämnden avgörs

granskningsärenden om de är av större vikt eller principiell

betydelse och om nämndens direktör beslutat att ärenden skall

avgöras på detta sätt. Övriga ärenden avgörs av direktören.

År 1992 fattades totalt 453 granskningbeslut, varav 374

avgjordes av nämndens direktör och 79 av nämnden. Utskottet har

inhämtat att den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden

uppgår till ca 174 dagar eller knappt 6 månader. De ärenden som

avgörs av direktören har normalt kortare handläggningstid än de

ärenden som avgörs av nämnden. Med anledning av vad motionärerna

anför kan det påpekas att en anmälan många gånger kommer in

först sedan en viss tid förflutit efter det att programmet

sänts.

Enligt nämndens arbetsordning skall granskningsärenden som rör

frågor om beriktigande eller genmäle behandlas skyndsamt. I den

mån det behövs för ärendets avgörande skall den som bereder

granskningsärende ta del av programmet eller inslaget genom

uppspelning, föranstalta om utskrift av programmet eller

inslaget, inhämta information från programföretag, kontrollera

sakuppgifter i programmet eller inslaget, så snart som möjligt

väcka fråga om inhämtande av yttrande från programföretag eller

annan samt upprätta förslag till beslut.

När yttrande begärs in från programföretag får dessa enligt

nämndens praxis inkomma med svar inom fem veckor. Ibland får

anmälaren tillfälle att yttra sig över vad programföretaget

anfört. En kommentar från anmälaren skall tillställas

programföretaget och i vissa fall kan det bli fråga om

ytterligare skriftväxling.

Med hänvisning till det anförda konstaterar utskottet att en

relativt lång handläggningstid i vissa fall är oundviklig bl.a.

med hänsyn till att bästa möjliga beredningsunderlag skall

åstadkommas. Enligt utskottets mening måste nämnden ges utrymme

att prioritera handläggningen av vissa ärenden, exempelvis

sådana som kan föranleda någon form av kritik eller där

anmälaren själv är direkt berörd av programmet. Enligt

utskottets uppfattning är det dock angeläget att den

genomsnittliga handläggningstiden kan kortas ner. Detta är

enligt vad utskottet har inhämtat också nämndens målsättning.

Mot denna bakgrund anser utskottet det inte erforderligt med

någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet.

En nordisk TV-kanal

Motionärerna bakom motion Kr308 (c) föreslår att frågan om

en gemensam nordisk TV-kanal skall snabbutredas av de

nordiska regeringarna. Enligt motionärerna bör en sådan TV-kanal

skötas från Göteborg.

Frågan om överföring av de nordiska grannländernas TV-program

har nyligen behandlats av Nordiska rådets kulturutskott vid

rådets 42:a session i Oslo 1993. Med anledning av ett

ministerrådsförslag har rådets kulturutskott framhållit att

ministerrådet skyndsamt bör besluta om överföring av

grannländernas TV-program och därvid särskilt prioritera

TV-samarbetet inom barn- och ungdomsområdet. Rådets

kulturutskott har vidare beslutat rekommendera Nordiska

ministerrådet att vidta åtgärder för att kraftigt öka det

nordiska TV-samarbetet i syfte att möjliggöra en överföring av

grannländernas TV-program mellan de nordiska länderna

(ministerrådsförslag B137/k, kulturutskottets betänkande

B137/k, rekommendation 1/1993).

I ett anförande vid rådets session i Oslo framhöll Sveriges

statsminister bl.a. den betydelse som etermedier har i

informationsutbytet och det bidrag som de ger till

språkförståelsen. Vidare anförde statsministern att han avser

att medverka till att underlag för beslut i fråga om möjligheten

till TV-samarbete via satellit tas fram så att frågan kan

behandlas vid det planerade statsministermötet på Lofoten i juli

1993.

Med hänvisning till att frågan bereds inför det nämnda

statsministermötet avstyrks motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsberäkning för kalenderåret 1994 för den

avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av public

service-företagen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Kr305 yrkandena 1 i denna del, 2, 3 i

denna del, 4 samt 6 i denna del godkänner vad som föreslagits i

proposition 1992/93:100 beträffande medelsberäkning för den

avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av Sveriges

Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio

AB,

res. 1 (nyd)

2. beträffande de ekonomiska förutsättningarna för public

service-företagens avgiftsfinansierade verksamhet under

kalenderåren 1995 och 1996

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr305 yrkandena 1, 3 och

6, samtliga yrkanden i denna del,

res. 2 (nyd)

3. beträffande medelsberäkning för Radionämndens

verksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad som föreslagits i proposition 1992/93:100 beträffande

medelsberäkning avseende budgetåret 1993/94 för Radionämndens

verksamhet,

4. beträffande ändring i lagen om TV-avgift

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1989:41) om TV-avgift,

5. beträffande slopande av TV-avgiften m.m.

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr271,

6. beträffande sponsring

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr203,

7. beträffande skyldigheten att erlägga TV-avgift

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr212,

8. beträffande programutbudet för utvecklingsstörda

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr224, 1992/93:Kr270,

1992/93:Kr306 och 1992/93:Kr309,

9. beträffande internationell pressöversikt i riksradion

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr237,

10. beträffande radiobolagets ansvar i fråga om

sjöväderrapporteringen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr304,

11. beträffande förenklad utbildning i nationalekonomi för

allmänheten

att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi211 yrkande 30,

12. beträffande ökad lokal TV-produktion

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr242 yrkande 8 och

1992/93:Kr307 i denna del,

13. beträffande utflyttning av TV 2

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr307 i denna del,

14. beträffande hörbarheten beträffande vissa

radiosändningar över Stockholmsområdet

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr211 och

1992/93:Kr315,

15. beträffande handläggningstiderna vid Radionämnden

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr310,

16. beträffande en gemensam nordisk TV-kanal

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr308.

Stockholm den 13 maj 1993

På kulturutskottets vägnar

Charlotte Branting

I beslutet har deltagit: Charlotte Branting (fp), Hugo

Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina

Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo

Persson (s), Anne Rhenman (nyd), Ingegerd Sahlström (s),

Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand

(m), Monica Widnemark (s) och Alwa Wennerlund (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Medelsberäkning för kalenderåret 1994 för den

avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av public

service-företagen (mom. 1)

Anne Rhenman (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet erinrar" och på s. 7 slutar med "och UR" bort ha

följande lydelse:

Riksdagens beslut vid föregående riksmöte innebar att public

service-företagen skulle tilldelas reformmedel med 150 miljoner

kronor per år för kalenderåren 1993, 1994 och 1995. Vidare

ålades företagen ett rationaliseringskrav om 100 miljoner kronor

per år för kalenderåren 1993 och 1994. Den sammantagna effekten

blir en höjning av nivån på medelstilldelningen med 50 miljoner

kronor för kalenderåret 1993 jämfört med kalenderåret 1992, en

ytterligare höjning med 50 miljoner kronor för kalenderåret 1994

och därutöver en höjning med 150 miljoner kronor för

kalenderåret 1995, varefter nivån bibehålls oförändrad för

kalenderåret 1996. Riksdagen har redan vid riksmötet 1992/93

fastställt medelstilldelningen för kalenderåret 1993. Utskottet

tar i det följande därför ställning till tilldelningen av

reformmedel samt rationaliseringen för kalenderåren 1994, 1995

och 1996 (se även reservation 2).

Förslagen i motion Kr305 (nyd) innebär i korthet att

medelstilldelningen för kalenderåret 1994 blir 100 miljoner

kronor lägre än medelstilldelningen för kalenderåret 1993.

Vidare innebär förstahandsförslagen i motionen att denna nivå

bibehålls oförändrad för kalenderåren 1995 och 1996.

Utskottet anser att några genomgripande förändringar i fråga

om ägar- och finansieringssystemet inte bör göras under pågående

avtalsperiod, dvs. t.o.m. år 1996. Däremot anser utskottet -- i

likhet med vad som anförs i motion Kr305 -- att det bör finnas

goda möjligheter till omfattande rationaliseringar inom

programbolagen under perioden. Enligt utskottets mening bör

riksdagen därför -- med anledning av motion Kr305 yrkandena 1 i

denna del, 2, 3 i denna del, 4 samt 6 i denna del -- besluta om

en medelstilldelning för kalenderåret 1994 för den

avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av SVT, SR och UR som

innebär en minskning med 100 miljoner kronor (uttryckt i 1989

års prisläge) i förhållande till det belopp som riksdagen

beslutade om för kalenderåret 1993.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande medelsberäkning för kalenderåret 1994 för den

avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av public

service-företagen

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Kr305 yrkandena

1 i denna del, 2, 3 i denna del, 4 samt 6 i denna del och med

avslag på proposition 1992/93:100 godkänner vad utskottet

föreslagit beträffande medelsberäkning för den

avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av Sveriges

Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio

AB,

2. De ekonomiska förutsättningarna för public

service-företagens avgiftsfinansierade verksamhet under

kalenderåren 1995 och 1996 (mom. 2)

Anne Rhenman (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Vidare anser" och slutar med "denna del" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör ändra sitt tidigare beslut

beträffande de ekonomiska förutsättningarna för public

service-företagens avgiftsfinansierade verksamhet under

avtalsperiodens två sista år. I enlighet med intentionerna i

motion Kr305 bör därför inte några reformtillskott utgå under

kalenderåret 1995. År 1996 bör medelstilldelningen vara

oförändrad i förhållande till vad som sålunda gäller för år

1995. Riksdagen bör med anledning av motionen Kr305 yrkandena 1,

3 och 6, samtliga yrkanden i denna del, som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande de ekonomiska förutsättningarna för public

service-företagens avgiftsfinansierade verksamhet under

kalenderåren 1995 och 1996

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Kr305 yrkandena

1, 3 och 6, samtliga yrkanden i denna del, som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Ökad lokal TV-produktion (mom. 12)

Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,

Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla

s) anför:

Vi konstaterar -- i likhet med vad som anförts i motion Kr242

-- att produktionen av TV-program i alltför hög utsträckning

sker i Stockholm.

Till fjolårets betänkande 1991/92:KrU28 fogades en reservation

beträffande den distriktsbaserade produktionen. Däri framhölls

bl.a.:

Utskottet gör följande bedömning. Som framhålls i motionen

finns en viss risk för att ett bibehållande av 40-procentskravet

uppfattas som sänkt ambitionsnivå. Detta vore olyckligt med

tanke på att Sveriges Television under nu gällande avtalsperiod

-- som nämnts -- uppnått en högre nivå när det gäller den

distriktsbaserade produktionen än den i propositionen angivna.

Med tanke på att utvecklingen vid Sveriges Television varit

gynnsam anser utskottet att det inte finns någon anledning att

fixera en procentsats för distriktsproduktionen. Såväl för

Sveriges Television som för det nybildade radioföretaget bör i

stället gälla att distriktsproduktionen under den kommande

avtalsperioden bör ha minst samma nivå och omfattning som den

har för närvarande.

Vi vidhåller denna uppfattning. Men eftersom avtal nu ingåtts

mellan regeringen och Sveriges Television är vi förhindrade att

i reservation återkomma med yrkanden beträffande den

distriktsbaserade produktionen.

I propositionen framlagt och av utskottet tillstyrkt

lagförslag

Bilaga

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Utskottet 4

Vissa bakgrundsuppgifter 4

Medelsberäkningen 6

Finansiering m.m. 7

Programverksamheten 8

Ökad lokal produktion och flyttning av TV 2 11

Hörbarheten 13

Handläggningstiderna vid Radionämnden 15

En nordisk TV-kanal 16

Hemställan 16

Reservationer 18

1. Medelsberäkning för kalenderåret 1994 för den

avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av public

service-företagen (nyd)

18

2. De ekonomiska förutsättningarna för public

service-företagens avgiftsfinansierade verksamhet under

kalenderåren 1995 och 1996 (nyd)

19

Särskilt yttrande 19

Ökad lokal TV-produktion (s) 19

Bilaga 21

I propositionen framlagt och av utskottet tillstyrkt

lagförslag 21