Bet. 1992/93:KrU28

Kulturutskottets betänkande

1992/93:KRU28

Ägande av den avgiftsfinansierade radio-

och TV-verksamheten

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

1992/93

KrU28

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Sveriges

Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio

AB skall ägas av tre för ändamålet bildade stiftelser. De tre

stiftelsestyrelserna skall ha samma ledamöter. Stiftelsernas

syfte skall vara att främja självständigheten hos bolag som, i

den omfattning och på det sätt som riksdagen och regeringen

bestämt, bedriver rundradiosändningar av radio- och

televisionsverksamhet i allmänhetens tjänst. Stiftelserna skall

tillgodose sitt syfte genom att äga och förvalta aktier i

bolagen samt utöva de befogenheter som är förknippade med detta.

Styrelserna i programbolagen skall vardera bestå av nio

ledamöter. Regeringen skall utse ordförande medan ägarna på

resp. bolagsstämma skall utse fem ledamöter. Den verkställande

direktören samt de två ledamöter som personalen enligt lag har

rätt att utse är självskrivna ledamöter.

Programbolagens styrelser bör bestå av personer som kan

förväntas bidra på ett kompetent och professionellt sätt till

företagens ledningar. Något uttryckligt förbud mot att

styrelseledamöter tillika är riksdagsledamöter bör inte ställas

upp.

En motion om kvalifikationskraven på ledamöterna i

programbolagens styrelser avstyrks.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:236 (Kulturdepartementet)

om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten

föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som anförts i propositionen i fråga om

bildandet av tre stiftelser för ägandet av programbolagen

Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges

Utbildningsradio (avsnitt 3.1, 3.2, 3.3 och 4),

2. godkänna i propositionen föreslagna riktlinjer för

utseendet av ledamöterna i programbolagens styrelser (avsnitt

3.4).

Motionen

1992/93:Kr305 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utnämningar till styrelseledamöter med

politiska förtecken i styrelsen för Sveriges Televisions AB,

Sveriges Radio AB resp. Sveriges Utbildningsradio AB skall

upphävas och ledamöter med erforderlig kompetens utnämnas.

Utskottet

Inledning

I propositionen föreslås att Sveriges Television AB, Sveriges

Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB

skall ägas av tre för ändamålet bildade stiftelser.

Vissa bakgrundsuppgifter

Riksdagen beslutade i juni 1992 att i huvudsak godkänna

regeringens förslag i proposition 1991/92:140 om den

avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m.

(bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329). De tre

programföretagen Sveriges Television, Sveriges Radio (Sveriges

Riksradio och Sveriges Lokalradio sammanslagna) och Sveriges

Utbildningsradio skulle vara självständiga aktiebolag.

Moderbolaget skulle upphöra. Programföretagen skulle gemensamt

äga Radiotjänst i Kiruna AB. Aktierna i de tre programföretagen

skulle fördelas annorlunda mellan ägargrupperna än som skett i

det dåvarande moderbolaget Sveriges Radio. Pressen,

näringslivet, folkrörelserna samt en ny ägargrupp bestående av

konstnärliga och vetenskapliga akademier och oberoende

kulturella sammanslutningar skulle erbjudas att bli ägare till

bolagen. Om enskilda ägare, t.ex. på grund av jäv, inte kunde

kvarstå som ägare skulle aktierna hembjudas staten. Det skulle

vara möjligt för regeringen att sälja aktier som den förvärvat

genom hembud till viss stiftelse, folkrörelse, akademi,

sammanslutning eller annan som var att hänföra till någon eller

några av de fyra ägargrupper som skulle finnas i fortsättningen.

Då avtalsperioden började skulle aktierna fördelas så att

pressen hade 20 %, näringslivet 20 %, folkrörelserna 40 % och

den nya ägargruppen 20 %.

Sedan det visat sig att riksdagens beslut inte kunde

genomföras fullt ut rörande ägandet av public service-företagen,

underrättade regeringen i skrivelse 1992/93:147 den 19 november

1992 riksdagen om de ändrade förutsättningar för ägandet som

inträtt. Samma dag bemyndigade regeringen chefen för

Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med

uppdrag att lägga fram förslag om hur public service-företagen

borde ägas i framtiden (dir. 1992/93:100).

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1992/93:KrU8 Ägande av

den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten m.m.

behandlades regeringens förslag i den ovan angivna skrivelsen

samt tre motioner som väckts med anledning av skrivelsen.

Utskottet föreslog enhälligt att det skulle tillsättas en

beredningsgrupp med parlamentarisk förankring, som skulle få i

uppgift att -- när resultatet av utredningen förelåg -- medverka

i den fortsatta beredningen av frågan om ägandet av public

service-företagen. Regeringen tillsatte en sådan

beredningsgrupp.

Den särskilde utredaren, advokaten Claes Beyer, avlämnade den

12 februari 1993 betänkandet (SOU1993:17) Ägandet av radio och

television i allmänhetens tjänst. I betänkandet redovisades tre

alternativa förslag till ägande av programföretagen.

Utgångspunkter för regeringens förslag

I propositionen framhålls i ett avsnitt med ovan angivna

rubrik inledningsvis följande.

Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges

Utbildningsradio har statsmakternas uppdrag att bedriva

sändningsverksamhet i allmänhetens tjänst. Innehållet i detta

uppdrag bestäms av riksdagen och regeringen.

Programverksamheten inom de tre företagen är av betydande

omfattning. Den spelar en viktig roll för den demokratiska

processen och för den nationella kulturen. Även om konkurrerande

verksamheter har startats och kommer att starta kan public

service-företagens betydelse för nyhets- och

informationsförmedling, opinionsbildning, kritisk

samhällsbevakning samt som förmedlare av olika kulturyttringar

förväntas vara mycket stor under överskådlig tid.

Ett grundläggande villkor för att uppdraget skall kunna

utföras är att programföretagen kan upprätthålla en redaktionell

självständighet och integritet i förhållande till statsmakterna,

de stora organisationerna och andra makthavare.

Av dessa skäl är det angeläget att statsmakterna i så liten

utsträckning som möjligt kan påverka verksamhetens närmare

inriktning.

Samtidigt har statsmakterna ett ansvar för att

programföretagen har en sådan ledning och styrning att syftet

med public service-uppdraget i avtalet uppnås och att det sker

med god hushållning med de medel som TV-avgiftsbetalarna via

riksdagen ställer till programföretagens förfogande.

Detta dilemma är inte nytt. Det har hittills hanterats genom

en kombination av olika åtgärder. En sådan har varit

ägarkonstruktionen för programföretagen.

En diskussion förs rörande de hittillsvarande ägarnas roll och

befogenheter i public service-företagen. Det framhålls bl.a. att

ägarna har ansetts utgöra ett komplement med en balanserande

funktion i förhållande till statsmakterna. Eftersom två av

ägargrupperna, näringslivet och pressen, förklarat att de inte

längre kan vara kvar som ägare, försvinner möjligheten att

balansera det statliga inflytandet på detta sätt, konstateras

det i propositionen.

Regeringen kommer mot bl.a. den angivna bakgrunden fram till

att stiftelsen framstår som den mest ändamålsenliga formen för

ägandet av public service-företagen. Denna lösning -- ett av de

tre alternativ som den särskilde utredaren redovisat -- har

förordats av såväl de nuvarande ägargrupperna som

programföretagen.

Utskottet ansluter sig till bedömningen att ägandet av

programföretagen bör gå över till tre för ändamålet bildade

stiftelser.

Stiftelser för ägandet av programbolagen

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Sveriges

Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio

AB skall vara självständiga aktiebolag, att de skall ägas av

var sin stiftelse, att stiftelserna bildas av Sveriges Radio

Förvaltnings AB och staten, att Sveriges Radio Förvaltnings

AB skall tillskjuta aktierna i resp. programbolag samt att

staten skall tillskjuta 20 miljoner kronor via rundradiokontot

att användas för stiftelsernas verksamhet.

Utskottet tillstyrker också att stiftelsernas syfte skall vara

att främja självständigheten hos bolag som i den omfattning och

på det sätt som riksdagen och regeringen bestämt, här i landet

bedriver rundradiosändningar av radio- och televisionsprogram i

allmänhetens tjänst. Vidare tillstyrker utskottet att

stiftelserna skall tillgodose sitt syfte genom att äga och

förvalta aktier i bolagen samt utöva de befogenheter som är

förknippade med detta.

I fråga om stiftelsernas styrelser föreslår regeringen

följande.

De tre stiftelsernas angelägenheter skall handhas av tre

styrelser. Stiftelsestyrelserna skall ha samma ledamöter. Varje

styrelse skall bestå av ordförande och tio övriga ledamöter som

skall utses av regeringen. De politiska partierna i riksdagen

skall föreslå kandidater. Styrelsernas mandatperioder skall

relateras till riksdagen så att ordföranden och hälften av

ledamöterna utses viss tid efter ordinarie riksdagsval.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del.

Utskottet tillstyrker slutligen att ägareförändringen äger rum

den 1 januari 1994 och att programföretagens fastigheter skall

ägas av programföretagen.

Riktlinjer för utseende av ledamöterna i programbolagens

styrelser

I propositionen föreslås att styrelserna i programföretagen

skall vardera bestå av nio ledamöter. Regeringen utser

ordförande medan ägarna på resp. bolagsstämma skall utse fem

ledamöter. Den verkställande direktören samt de två ledamöter

som personalen enligt lag har rätt att utse är självskrivna

ledamöter.

Det anges också i propositionen att regeringen och

stiftelsestyrelserna bör utse var sin suppleant i varje

programstyrelse. Regeringen förutsätts utse ordförande och

suppleanterna efter samråd med riksdagspartierna.

I ett avsnitt rubricerat Skälen för regeringens förslag anförs

bl.a. följande i propositionen (s. 16).

Programbolagens styrelser bör i framtiden inte, som hittills,

ha en i huvudsak partipolitisk sammansättning. De bör i stället

bestå av personer som -- oavsett huruvida någon partipolitisk

hemvist är känd och vilken den i så fall är -- kan förväntas

bidra på ett kompetent och professionellt sätt till företagens

ledningar. Styrelserna bör innehålla företagsekonomisk kompetens

och en bred kunskap om och förankring i det svenska samhället,

t.ex. personer från folkrörelser, medier, kulturliv,

folkbildning, näringsliv etc. En jämn könsfördelning bör

eftersträvas. Något uttryckligt förbud mot att riksdagsledamöter

sitter i styrelserna bör inte förekomma i detta sammanhang.

Ledamöter i stiftelsernas styrelser bör självfallet inte kunna

sitta också i programbolagens styrelser.

Det ankommer på stiftelsestyrelserna att finna personer som

motsvarar dessa huvudsakliga kriterier. Det ligger i sakens

natur att stiftelsestyrelserna bör eftersträva enighet vid

valet av ledamöter i programbolagens styrelser.

Utskottet har inte något att erinra mot den av regeringen

gjorda bedömningen. Riksdagen bör därför godkänna riktlinjerna

för utseendet av ledamöterna i programbolagens styrelser

(avsnitt 3.4 i propositionen).

Detta innebär att motion Kr305 (nyd), som väckts under den

allmänna motionstiden i år, inte bör föranleda någon riksdagens

åtgärd i här aktuell del. I motionen anförs att ledamöterna i de

tre programbolagens styrelser inte skall tillsättas med

utgångspunkt i partitillhörighet utan med hänsyn tagen till

annan kompetens.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ägande av den avgiftsfinansierade radio- och

TV-verksamheten

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

vad som anförts i propositionen i fråga om bildandet av tre

stiftelser för ägandet av programbolagen Sveriges Television,

Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio (avsnitt 3.1, 3.2,

3.3 och 4),

2. beträffande utseendet av ledamöterna i styrelserna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1992/93:Kr305 yrkande 5 godkänner de i

propositionen föreslagna riktlinjerna för utseendet av

ledamöterna i programbolagens styrelser (avsnitt 3.4).

Stockholm den 13 maj 1993

På kulturutskottets vägnar

Charlotte Branting

I beslutet har deltagit: Charlotte Branting (fp), Hugo

Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina

Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo

Persson (s), Anne Rhenman (nyd), Ingegerd Sahlström (s),

Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand

(m), Monica Widnemark (s) och Alwa Wennerlund (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.