Bet. 1992/93:KrU3

Kulturutskottets betänkande

1992/93:KRU03

Tornedalsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionen

Utskottet

Hemställan

1992/93

KrU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlas två motionsyrkanden som syftar till

att Svenska Tornedalingars Riksförbund--Tornionlaaksolaiset

skall erkännas som en organisation för en inhemsk

kulturminoritet och erhålla statligt stöd för sin verksamhet.

Utskottet framhåller att det är viktigt att de ansträngningar

som görs för att bevara kulturen och språket i Tornedalen får

ett aktivt stöd från ansvariga myndigheter. I betänkandet lämnas

en redovisning av olika tornedalska verksamheter som uppbär

offentligt kommunalt stöd. Utskottet avstyrker emellertid

förslagen i motionen.

Motionen

1991/92:Kr236 av Bruno Poromaa (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att STR-T skall erkännas som en

organisation för en inhemsk kulturminoritet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ekonomiskt stöd till STR-T:s

verksamhet.

Vissa uppgifter i anslutning till motionen

Svenska Tornedalingars Riksförbund--Tornionlaaksolaiset

(STR-T) bildades år 1981 för att tillvarata de svenska

tornedalingarnas språkliga och kulturella intressen. Sedan

bildandet har STR-T främst arbetat med att förändra de negativa

attityder som funnits och delvis fortfarande finns till det

finska språket och den finska kulturen. STR-T:s målsättning är

att skapa ett tvåspråkigt Tornedalen med ett levande kulturliv.

STR-T är partipolitiskt och religiöst obundet. Förbundet har

cirka 3000 medlemmar och två lokalavdelningar, varav en i

Stockholm och en i Kiruna. Förbundet ger sedan år 1982 ut

tidningen Met, som utkommer med fyra nummer per år. Förbundet

anordnar seminarier och kurser inom olika ämnen,

musikfestivaler, lägerskola m.m.

På initiativ av STR-T bildades år 1988 Stiftelsen Meän

Akateemi--Academia Tornedaliensis. Stiftelsen har i uppgift att

förvalta kulturarvet på Nordkalotten, i första hand den

tornedalska och kvänska kulturen. Stiftelsen skall såväl i

historiskt som i nutids- och framtidsperspektiv initiera och

genomföra aktiviteter på olika områden som folkbildning,

utbildning och dokumentation.

Enligt språkligt-kulturellt synsätt omfattas Tornedalen av

Haparanda, Övertorneå och Pajala kommuner samt av delar av

nuvarande Kiruna kommun, nämligen Karesuando och Jukkasjärvi.

Termerna tornedalsfinsk och tornedaling avser i regel personer

med finskspråkig bakgrund uppvuxna i nämnda område.

Den historiska bakgrunden till dagens språkliga situation kan

kortfattat beskrivas på följande sätt.

Den politiska gränsdragningen efter 1809 års krig kom att gå

mitt i Tornedalen och klöv på så sätt ett tidigare enhetligt

område i två delar. Det finska språket var under en lång tid i

huvudsak allenarådande även inom den svenska halvan av

Tornedalen liksom i den s.k. finnbygden i övrigt. Fram till

1880-talet bedrevs skolundervisningen i finskspråkiga bygder

praktiskt taget undantagslöst på finska. Därefter skedde en

successiv övergång till svenskspråkig undervisning motiverad

bl.a. av säkerhetspolitiska skäl. År 1888 inrättades s.k.

statsskolor i Tornedalen, som bekostades av staten på villkor

att undervisningen helt kunde äga rum på svenska. I början på

1920-talet var skolväsendet helt försvenskat.

På 1930-talet infördes möjligheten att studera finska i

fortsättningsskolorna. År 1957 upphävdes förbudet att tala

finska under rasterna eller i skolhemmen (cirkulär från

Skolöverstyrelsen den 24 september 1957).

I samband med att regering och riksdag lade fast principerna

för hemspråksundervisning inkl. särskilda åtgärder för

finskspråkiga elever (prop. 1984/85:100, bil. 10, bet. UbU

1984/85:12, rskr. 1984/85:149) beslöts på grundval av förslag

från Språk- och kulturarvskommittén om särskilda åtgärder för

finskspråkiga elever i grundskolan. Beslutet innebar att

särskild pedagogisk utvecklingsverksamhet skulle inledas i vissa

kommuner, bl.a. Haparanda, med tonvikt på tornedalsfinskan.

Regeringen har i juni 1987 föreskrivit att Haparanda kommun i

samverkan med Torneå stad får anordna försöksverksamhet med

tvåspråkig undervisning inom grundskolan i Haparanda under

läsåren 1987/88--1992/93. Denna försöksverksamhet inleddes först

hösten 1989 och pågår alltjämt.

Reglerna för hemspråksundervisning innebär att en kommun i

fortsättningen inte är skyldig att anordna undervisning i ett

hemspråk som ämne, om lämplig lärare i hemspråket inte finns att

tillgå eller om antalet elever i en undervisningsgrupp är mindre

än fem. Enligt grundskoleförordningen (1988:655) gäller dock

inte den andra regeln i fråga om undervisning i hemspråk för

samiska, tornedalsfinska eller zigenska elever. En

tornedalsfinsk elev har -- med avvikelse från vad som i

allmänhet gäller -- rätt att få hemspråksundervisning i det egna

språket även om det inte är umgängesspråk i hemmet.

Vid Lärarhögskolan i Luleå är undervisningen inriktad mot

flera kulturer och då främst mot de egna minoriteterna, samer

och tornedalingar. Till viss del bedrivs även forskning och

utveckling med mångkulturell inriktning. I lärarutbildningen

ingår en obligatorisk kurs som tar upp livsvillkoren på

Nordkalotten. Inom en utbildningslinje ges fördjupad utbildning

i tornedalsfinska och samiska.

Tornedalens folkhögskola i Övertorneå har en viss inriktning

mot tornedalsk kultur. Nordkalottstudier ingår i skolans

allmänna kurs. I skolans styrelse finns representanter för STR-T

och Academia Tornedaliensis.

Statsbidrag till tornedalska kulturella projekt lämnas av

Statens kulturråd i form av tidskriftsstöd till Met -- tidskrift

för Tornedalen och malmfälten. Vidare har utgivningsstöd

lämnats för utgivning av tornedalska boktitlar. Ett särskilt

bidrag utgår årligen till Tornedalens bibliotek. Stöd har även

lämnats till Tornedalsteatern i Pajala.

Bland övriga under senare tid av Statens kulturråd stödda

tornedalska projekt kan nämnas utgivningen av ett lexikon som

upptar tornedalsfinska ord samt motsvarigheterna på både

riksfinska och rikssvenska. Lexikonet som givits ut på ett

förlag tillhörande STR-T har även stötts av andra statliga

institutioner såsom t.ex. Språkvetenskapliga sektionen samt

Centrum för datorlingvistik vid Universitetet i Uppsala.

Sveriges enda tvåspråkiga tidning, Haparandabladet, som

innehåller en helsida per vecka på tornedalsfinska, har via

Presstödsnämnden för innevarande budgetår erhållit 1370000

kr i driftsstöd.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har under senare år ekonomiskt

stött flera olika kulturella tornedalska projekt. Som exempel

kan nämnas att bidrag lämnats för flera teaterprojekt

(Tornedalsteatern, Norrbottensteatern m.fl.), för seminarier,

för insamling av visor, ramsor och sagor från Norrbotten samt

för dokumentation av folkmusik från Tornedalen.

Vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM)

har visst arbete ägnats åt att dokumentera den tornedalska

dialekten samt tornedalska ortnamn, folkmusik m.m. I

anslagsframställningen inför budgetåret 1993/94 begärs medel för

en tjänst med inriktning på tornedalsfinska förhållanden.

Även Norrbottens läns landsting har lämnat bidrag till

tornedalska kulturprojekt, nämligen bl.a. bidrag till

Tornedalsteatern för medverkan i en internationell

teaterfestival, verksamhetsbidrag till Tornedalsteatern samt

ytterligare ett antal bidrag till olika riktade kulturinsatser.

Verksamhetsstöd till riksförbundet, STR-T, lämnas av såväl

Norrbottens läns landsting som av Övertorneå kommun.

Radio Norrbottens lokalredaktion i Pajala producerar varje

vecka programmet Pohjoiskalotti (= Nordkalotten) som sänds på

söndagar mellan 9.00 och 11.00. Programmet, som är avsett för

tornedalingar, är ett samhällsprogram som även innehåller

kulturella inslag. Lyssnarundersökningar visar att cirka hälften

av den finsktalande befolkningen i Tornedalen alltid lyssnar på

programmet. Vissa planer på att starta dagliga sändningar på

tornedalsfinska har på grund av bristande resurser inte kunnat

realiseras.

Frågan om tornedalingarna skall betraktas som en etnisk

minoritet har behandlats av ombudsmannen mot etnisk

diskriminering (DO), som i en skrivelse till STR-T den 27

februari 1990 framfört uppfattningen att tornedalingarna utgör

en etnisk minoritet.

I den i detta betänkande behandlade motionen berörs de norska

kvänernas ställning. Enligt vad utskottet har inhämtat från

Kommunaldepartementet i Norge anses de norska kvänerna inte

tillhöra en etnisk minoritetsgrupp och jämställs därför inte med

samerna.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsförslag om insatser för att bevara och stärka det

tornedalsfinska språket och kulturen i Tornedalen har behandlats

av utskottet vid ett flertal tillfällen. I sitt betänkande

1990/91:KrU3 var utskottet inte berett att tillmötesgå

motionärens önskemål som syftade till att de finsktalande

tornedalingarna skulle erkännas som en inhemsk minoritet i

likhet med samerna.

Hösten 1991 uttalade utskottet att det är viktigt att de

ansträngningar som görs för att bevara kulturen och språket i

Tornedalen får ett aktivt stöd från ansvariga myndigheter (bet.

1991/92:KrU8). Utskottet fann att det finns vägande skäl att i

positiv anda pröva konkreta förslag ägnade att bevara och

utveckla det tornedalsfinska kulturarvet. Utskottet var däremot

inte berett att tillmötesgå motionärens önskemål som syftade

till att de finsktalande tornedalingarnas organisation, STR-T,

skulle erkännas som en organisation för en ursprunglig inhemsk

kulturminoritet. Vidare uttalade utskottet att det är angeläget

att ekonomiskt stöd till och insatser av annat slag för att

bevara den torndalska kulturen även i fortsättningen lämnas av

ansvariga myndigheter. Utskottet ansåg emellertid inte att det

var erforderligt med någon riksdagens åtgärd i fråga om

ekonomiskt stöd till STR-T.

Utskottet

Enligt motion Kr236 (s) har Svenska Tornedalingars

Riksförbund--Tornionlaaksolaiset (STR-T) till skillnad från

t.ex. de samiska organisationerna inte blivit erkänt som en

organisation för en inhemsk minoritet och har därför en

marginell ställning. I motionen hemställs därför att

organisationen skall erkännas som en organisation för en inhemsk

kulturminoritet (yrkande 1).

Motionären framhåller att -- utöver erkännandefrågan --

möjligheten för STR-T att kunna utveckla sin verksamhet är av

stor betydelse. För detta behövs ekonomiskt stöd från samhället

(yrkande 2).

Kulturutskottet konstaterade förra året bl.a. att den

tornedalsfinska befolkningen historiskt sett anses representera

den ursprungliga inhemska befolkningen (bet. 1991/92:KrU8).

Utskottet fann att det är viktigt att de ansträngningar som görs

för att bevara kulturen och språket i Tornedalen får ett aktivt

stöd från ansvariga myndigheter. Utskottet var emellertid inte

berett att föreslå riksdagen att göra en sådan framställning

till regeringen som innebar att STR-T skulle erkännas som en

organisation för en inhemsk kulturminoritet. Utskottet intar

samma ståndpunkt som vid föregående riksmöte och är därför inte

heller nu berett att förorda en sådan framställning. Utskottet

avstyrker därför motionen i denna del (yrkande 1).

När det gäller förslaget att ekonomiskt stödja STR-T:s

verksamhet vill utskottet hänvisa till den redovisning som

lämnats i det föregående av de tornedalska verksamheter som för

närvarande uppbär statligt stöd. Statens kulturråd,

Presstödsnämnden och Länsstyrelsen i Norrbottens län är några av

de myndigheter som på olika sätt stöder den tornedalska

kulturen. Utöver de statliga stöden utgår även stöd från

Norrbottens läns landsting och Övertorneå kommun stöd till olika

projekt samt till STR-T:s verksamhet. Utskottet har i det

föregående även redovisat de särskilda regler som gäller för

hemspråksundervisningen.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att ekonomiskt

stöd lämnas och insatser i övrigt görs för att bevara den

tornedalska kulturen och det tornedalska språket även i

fortsättningen. Utskottet anser det emellertid inte för

närvarande vara erforderligt med något riksdagens initiativ i

detta syfte. Utskottet avstyrker därför motionen även i denna

del (yrkande 2).

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande Tornedalsfrågor

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr236.

Stockholm den 22 oktober 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Berit

Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran

Åstrand (m), Anne Rhenman (nyd), Ingegerd Sahlström (s),

Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s),

Alwa Wennerlund (kds) och Elisabeth Persson (v).