Bet. 1992/93:KrU5

Kulturutskottets betänkande

1992/93:KRU05

Lokalfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1992/93

KrU5

Sammanfattning

I betänkandet avstyrker utskottet ett antal motionsyrkanden om

initiativ till fortsatt återuppbyggnad av vallarna vid Vadstena

slott. Utskottet hänvisar till pågående beredning av ett förslag

från Arkivdepåkommittén och anför samtidigt att även andra

aspekter än behov av arkivlokaler för Landsarkivet i Vadstena

måste vägas in vid bedömningen av frågan, t.ex.

kulturmiljöaspekter och behovet av utrymme för andra kulturella

aktiviteter i slottsanläggningen.

Utskottet avstyrker -- likaledes med hänvisning till den

pågående beredningen av Arkivdepåkommitténs förslag --

motionsyrkanden om tillbyggnad av lokalerna för Landsarkivet i

Härnösand.

Motionerna

1991/92:Kr225 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en snar återuppbyggnad av vallarna vid

Vadstena slott.

1991/92:Kr258 av Jan Jennehag (v) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

tillbyggnad av Landsarkivet i Härnösand.

1991/92:Kr259 av Hans Stenberg och Elvy Söderström (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en snabb utbyggnad av

Landsarkivet i Härnösand.

1991/92:Kr260 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en vidareutbyggnad av Vadstena slott.

1991/92:Kr261 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att den fortsatta utbyggnaden av vallarna

vid slottet i Vadstena snarast bör komma till stånd.

1991/92:Kr289 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett fullföljande av utbyggnaden av landsarkivets lokaler i

Vadstena slotts vallar.

1991/92:Kr290 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av snabb utbyggnad av vallarna vid

Vadstena slott.

Hittillsvarande statlig lokalförsörjning

Lokaler för den civila statsförvaltningen, däribland för

kulturändamål, har hittills varit statligt ägda eller förhyrda.

Byggnadsstyrelsen har -- i samverkan med resp. lokalbrukande

myndighet -- varit central förvaltningsmyndighet för civila

statliga myndigheter i fråga om lokalförsörjning,

fastighetsförvaltning och byggproduktion. Varje myndighet har

betalat lokalhyra till Byggnadsstyrelsen. Statsbidrag till resp.

myndighets hyra har lämnats via anslagen till myndigheternas

verksamhet.

Hittills har Byggnadsstyrelsen -- efter samråd med resp.

myndighet -- i sin anslagsframställning varje år redovisat

förslag till kostnadsramar för alla de -- små och stora --

byggnadsprojekt som Byggnadsstyrelsen föreslagit för

genomförande under den kommande treårsperioden.

De totala behoven av investeringar m.m. har redovisats för

riksdagen varje budgetår i form av en rullande treårsplan. Inom

ramen för denna treårsplan har också kostnadsramar redovisats

för vart och ett av de projekt över 50 miljoner kronor som

regeringen föreslagit bli genomförda under treårsperioden.

Regeringen har haft riksdagens bemyndigande att inom

treårsplanen själv besluta om utförande av byggnadsobjekt under

50 miljoner kronor, men regeringen har varje år informerat

riksdagen om alla objekt som beräknats kosta mellan 25 och 50

miljoner kronor. Byggnadsstyrelsen har haft regeringens

bemyndigande att besluta om utförande av objekt till lägre

kostnad än 2,5 miljoner kronor.

Fr.o.m. den 1 juli 1990 finansieras byggnadsinvesteringar

huvudsakligen via lån i Riksgäldskontoret som ställs till

Byggnadsstyrelsens förfogande. Tidigare finansierades

byggnadsinvesteringarna genom årliga anslag på statsbudgeten.

Ny fastighetsförvaltning

Riksdagen godkände våren 1991 regeringens förslag i

kompletteringspropositionen (prop. 1990/91:150, bet.

1990/91:FiU30, rskr. 1990/91:386--388) att ansvar och

befogenheter beträffande den statliga lokalförsörjningen skulle

delegeras till resp. lokalbrukande myndighet. Lokalkostnaderna

skulle därmed inte längre prövas separat utan ses som en del av

kostnaderna för myndighetens verksamhet. Den nya ordningen

avsågs genomföras fr.o.m. det år myndigheten går in i nästa

treåriga driftbudgetperiod, för myndigheterna inom kulturområdet

när de går in i sin första treårsperiod budgetåret 1993/94. De

lokalbrukande myndigheterna inom kulturområdet skall således

överta Byggnadsstyrelsens roll som lokalhållare. Myndigheterna

får ramanslag att användas till både driftkostnader och

lokalkostnader, som blir "utbytbara" mot varandra.

Hösten 1991 behandlade riksdagen regeringens förslag i

proposition 1991/92:44 att huvuddelen av Byggnadsstyrelsens

fastighetsbestånd skulle förvaltas i aktiebolagsform. Enligt

propositionen borde en del fastigheter, som inte är lämpliga att

förvalta i aktiebolagsform, såsom slott, däribland Vadstena

slott, fästen och vissa andra historiska byggnader samt monument

och statyer, förvaltas av en särskild myndighet.

Riksdagen godkände i princip regeringsförslaget men beslöt att

regeringen skulle återkomma med nytt förslag i vissa frågor

bl.a. inom kulturområdet, nämligen beträffande förvaltningen av

nationella kulturinstitutioner, beträffande kulturpolitiska

aspekter på fastighetsförvaltningen och beträffande

förvaltningen av slottsanläggningar med omgivande mark

(1991/92:KrU2y, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107).

Regeringen har nyligen återkommit till riksdagen med förslag i

proposition 1992/93:37 om den nya organisationen för förvaltning

av statens fastigheter och lokaler, m.m. Förslagen innebär bl.a.

att nationella kulturinstitutioner, slottsanläggningar med

omgivande mark och donationer kvarstår i statlig ägo och

förvaltas av den tidigare beslutade nya myndigheten för

fastighetsförvaltning. Övriga fastigheter inom kulturområdet

föreslås förvaltas i aktiebolagsform av en tidigare beslutad

fastighetskoncern. Den nya myndigheten och fastighetskoncernen

avses inleda sin verksamhet den 1 januari 1993.

Landsarkivorganisationen

Riksarkivet och landsarkiven är statliga myndigheter med

särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för

arkivvården i landet. I deras uppgifter ingår att vara

arkivdepåer, att främja forskning och att ge råd i arkivfrågor

till enskilda. Landsarkiv finns för närvarande i

Uppsala (Stockholms län med undantag för Stockholms stad,

Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands och Kopparbergs

län),

Vadstena (Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar

län),

Visby (Gotlands län),

Lund (Blekinge och Kristianstads län, Malmöhus län med

undantag för Malmö kommun samt Hallands län)

Göteborg (Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och

Värmlands län),

Härnösand (Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och

Norrbottens län) och

Östersund (Jämtlands län).

Stockholms stadsarkiv fullgör landsarkivuppgifter för

Stockholms stad och Malmö stadsarkiv för Malmö kommun.

Arkivdepåkommittén

En organisationskommitté tillkallades hösten 1989 för att

upprätta en plan för försörjningen med statliga arkivdepåer.

Kommittén avgav våren 1991 sitt betänkande (SOU 1991:31) Statens

arkivdepåer, En utvecklingsplan till år 2000. Kommittén anger

att Riksarkivet och landsarkiven i dag förvarar drygt 300000

hyllmeter i sina depåutrymmen och uppskattar det tillkommande

behovet under 1990-talet till 140000 hyllmeter. Detta kräver

en utbyggnad med 50 %. Kommittén redovisar behovet av

depåutrymme under 1990-talet -- om den nuvarande

landsarkivorganisationen bibehålls -- till 13600 hyllmeter i

Vadstena och 8600 hyllmeter i Härnösand.

Huvudalternativet i kommitténs förslag innebär bl.a. att man

bör pröva inrättandet av ett nytt landsarkivdistrikt för

sydöstra Sverige, innan en utbyggnad av Landsarkivet i Vadstena

sker. Ett sådant nytt distrikt bör omfatta Kronobergs och Kalmar

län inom det nuvarande Vadstena landsarkivdistrikt och Blekinge

län inom det nuvarande Lunds landsarkivdistrikt. Med ett sådant

nytt landsarkiv för sydöstra Sverige skulle Landsarkivet i

Vadstena inte behöva byggas ut under 1990-talet. I sitt andra

alternativ föreslår kommittén att nuvarande organisation

bibehålls i vad gäller sydöstra Sverige, och då kvarstår behovet

av en utbyggnad i Vadstena.

För Härnösandsdistriktet föreslås inte någon ändring av

distriktsindelningen.

Arkivdepåkommitténs betänkande har remissbehandlats och bereds

för närvarande inom regeringskansliet i samband med

budgetarbetet inför den kommande treåriga budgetperioden

1993/94--1995/96.

Riksarkivets anslagsframställning

I Riksarkivets anslagsframställning för perioden

1993/94--1995/96 framhålls att nya lokaler måste tillföras

Riksarkivet och landsarkiven i Vadstena, Visby, Lund, Härnösand

och Östersund. För Vadstenas del förordar Riksarkivet -- liksom

Landsarkivet i Vadstena, Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och

Länsstyrelsen i Östergötlands län -- en utbyggnad av Vadstena

slotts vallar, i första hand den södra vallen, med en kapacitet

om 30000 hyllmeter. Därigenom skulle leveransbehoven för tiden

fram till omkring år 2010 kunna tillgodoses. I avvaktan på

tillbyggnad förvarar landsarkivet arkivalier i tre externa

lokaler. För Landsarkivet i Härnösand ges ingen särskild

beskrivning i anslagsframställningen av lokalsituationen.

Den fortsatta uppbyggnaden av försvarsvallarna vid Vadstena

slott

Tidigare riksdagsbehandling

Det första landsarkivet i landet inrättades år 1899 och

inrymdes i slottet i Vadstena. Detta landsarkiv betjänar

Östergötlands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. När

tillgängliga utrymmen i Vadstena slott inte längre räckt till

för arkivbeståndet har lokaler förhyrts i staden.

Vid den lagtima riksdagen år 1939 redovisades att

Byggnadsstyrelsen fann det särdeles önskvärt att det märkliga

byggnadsminnesmärke som Vadstena slott utgör skulle bli föremål

för en ingående restaurering på samma sätt som skett med

Gripsholms, Kalmar och Läckö slott. Medel på beredskapsbudget

anvisades av riksdagen för att de under 1800-talet raserade

försvarsvallarna runt slottets borggård skulle kunna ersättas

med jordövertäckta betongrum för arkivändamål m.m. (prop.

1939:242, bet. SU 1939:198, rskr. 1939:333). Arbetena blev inte

utförda.

År 1974 fick Byggnadsstyrelsen projekteringsuppdrag för

återställande av en del av vallarna att användas av

landsarkivet. RAÄ tillstyrkte att en del av vallarna

återuppfördes under förutsättning att vallanläggningen i sin

helhet blev färdig inom en tioårsperiod. En av de tre vallarna

och en mindre del av en annan samt viss ombyggd del av slottet

var färdigbyggda och kunde tas i bruk år 1985. Kostnaden

slutredovisades av Byggnadsstyrelsen till 32,5 miljoner kronor.

År 1983 förordade Riksarkivet en fortsatt utbyggnad av de två

återstående vallarna för att få ytterligare accessionsutrymme

för landsarkivet.

Frågan om en fortsatt utbyggnad av vallarna har aktualiserats

i riksdagen vid flera tillfällen under den senaste

tioårsperioden. Vid riksmötet 1989/90 (bet. 1989/90:KrU9)

lämnade utskottet med anledning av motioner en utförlig

redovisning för bakgrunden, den tidigare riksdagsbehandlingen,

behovet av accessionsutrymme för Landsarkivet i Vadstena samt

förslagen i Arkivutredningens betänkande (SOU 1988:11).

Vid riksmötet 1991/92 (bet. 1991/92:KrU5) framhöll utskottet

-- liksom vid riksmötet 1989/90 -- att frågan om en fortsatt

utbyggnad och restaurering av slottet borde bedömas även utifrån

andra aspekter än behovet av utrymme för arkivverksamhet.

Utskottet framhöll att det från kulturmiljösynpunkt är

betydelsefullt att slottsmiljön kan återställas inom rimlig tid.

Vidare måste beaktas att det finns behov av utrymmen inom

slottsanläggningen även för andra kulturella -- och för turismen

betydelsefulla -- aktiviteter, bl.a. för Internationella

Vadstena-akademiens verksamhet och för utställningar av olika

slag. Utskottet ansåg att det var viktigt att regeringen prövar

Arkivdepåkommitténs förslag så snart som möjligt efter det att

remissbehandlingen avslutats. De då aktuella motionerna

avstyrktes i avvaktan på den fortsatta beredningen av frågan.

Under våren 1992 avstyrkte riksdagen på utskottets förslag

motioner om ett nytt landsarkiv i någon av de småländska

residensstäderna och därmed även en ny distriktsindelning i

sydöstra Sverige (bet. 1991/92:KrU22). Utskottet hänvisade till

att beredningen av Arkivdepåkommitténs förslag inte borde

föregripas.

Utbyggnad av landsarkivet i Härnösand

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om en utbyggnad av Landsarkivet i Härnösand behandlades

av riksdagen senast vid riksmötet 1990/91 (bet. 1990/91:KrU24,

s. 8). Kulturutskottet anförde att ett uttalande från riksdagen

skulle föregripa den då arbetande Arkivdepåkommitténs

överväganden. Mot denna bakgrund avslog riksdagen på utskottets

förslag det aktuella motionsyrkandet.

Utskottet

I ett antal motioner väckta under allmänna motionstiden i

januari 1992 behandlas frågan om utbyggnad av lokalerna för

landsarkiven i Vadstena och Härnösand.

I motionerna Kr225 (s), Kr260 (m), Kr261 (fp), Kr289 (c) och

Kr290 (kds) redovisas att riksdagen vid flera tillfällen

behandlat motioner om utbyggnad av vallarna vid Vadstena slott

och att kulturutskottet då framhållit att frågan inte bör

bedömas enbart utifrån landsarkivets lokalbehov utan även med

hänsyn tagen till kulturmiljöaspekter och till för turismen

betydelsefulla aktiviteter. Motionärerna hemställer att

riksdagen gör ett uttalande om en snar fortsatt återuppbyggnad

av vallarna.

Enligt motionerna Kr258 (v) och Kr259 (s) bör en planerad

tillbyggnad av Landsarkivet i Härnösand tidigareläggas och

påbörjas snarast. Detta motiveras bl.a. med att behovet av

arkivutrymme ökar sedan riksdagen beslutat att Västernorrlands

län skall ingå i ett s.k. intensivdataområde där betydligt

större mängd arkivhandlingar skall sparas. Vidare hänvisas till

ett ökat lokalbehov på grund av folkbokföringsreformen och den

snabba omvandlingen av den offentliga sektorn. Särskilt

framhålls det att en tidigareläggning av tillbyggnaden skulle

vara av betydelse för sysselsättningen i området.

Som utskottet redovisat i det föregående har riksdagen under

en följd av år behandlat frågan om fortsatt uppbyggnad av

Vadstena slotts vallar. I dag är ungefär en tredjedel av

vallanläggningen återuppförd och innehåller arkivlokaler för

Landsarkivet i Vadstena. I det föregående har en redovisning

lämnats för riksdagsbehandlingen av frågan sedan år 1939. Vid

föregående riksmöte framhöll utskottet att frågan om en fortsatt

utbyggnad och restaurering av slottsanläggningen bör bedömas

även utifrån andra aspekter än behovet av utrymme för

arkivverksamhet (bet. 1991/92:KrU5). Utskottet anförde att det

från kulturmiljösynpunkt är betydelsefullt att slottsmiljön kan

återställas inom rimlig tid. Det måste också beaktas att det

finns behov av utrymmen inom slottsanläggningen även för andra

kulturella -- och för turismen betydelsefulla -- aktiviteter,

bl.a. för Internationella Vadstena-akademiens verksamhet och för

utställningar av olika slag.

Utskottet har i det föregående redovisat att

Arkivdepåkommitténs förslag (SOU 1991:31) för närvarande bereds

inom regeringskansliet i samband med budgetarbetet inför den

kommande treåriga budgetperioden 1993/94--1995/96.

Under våren 1992 avstyrkte utskottet -- utan att ta ställning

i sak -- motionsyrkanden som gällde den framtida

landsarkivorganisationen (bet. 1991/92:KrU22). Utskottet ansåg

nämligen att resultatet av den pågående beredningen av

Arkivdepåkommitténs förslag inte borde föregripas. Riksdagen

följde utskottets förslag och avslog motionerna.

Utskottet anser att riksdagen inte heller nu bör ta ställning

till frågan om en tillbyggnad av Landsarkivet i Vadstena,

eftersom frågan om landsarkivens organisation och om behovet av

utvidgade arkivlokaler måste bedömas i ett sammanhang. Därför

bör riksdagen avvakta resultaten av den pågående beredningen

inom regeringskansliet av Arkivdepåkommitténs förslag. Utskottet

förutsätter att riksdagen får tillfälle att ta ställning till

förslag rörande landsarkivens organisation m.m. från regeringen

inför den kommande treåriga budgetperioden 1993/94--1995/96. Som

utskottet redan under tidigare riksmöten framhållit bör även

andra aspekter än behovet av arkivlokaler vägas in när ställning

tas till frågan om fortsatt uppbyggnad av Vadstena slotts

vallar.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna

Kr225, Kr260, Kr261, Kr289 och Kr290.

Då det gäller frågan om tillbyggnad av Landsarkivet i

Härnösand anser utskottet att riksdagen bör avvakta resultatet

av den samlade bedömning som görs vid beredningen av

Arkivdepåkommitténs betänkande inför den kommande treåriga

budgetperioden. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr258 och

Kr259.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fortsatt uppbyggnad av vallarna vid Vadstena

slott

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr225, 1991/92:Kr260,

1991/92:Kr261, 1991/92:Kr289 och 1991/92:Kr290,

2. beträffande tillbyggnad av Landsarkivet i Härnösand

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr258 och

1991/92:Kr259.

Stockholm den 12 november 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran

Åstrand (m), Leo Persson (s), Anne Rhenman (nyd), Ingegerd

Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica

Widnemark (s) och Alwa Wennerlund (kds).