Bet. 1992/93:KrU7

Kulturutskottets betänkande

1992/93:KRU07

Filmpolitiken

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1992/93

KrU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1992/93:10 om film- och videoavtalet och

statens stöd till filmkulturell verksamhet samt tre motioner som väckts med

anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker med vissa mindre kompletteringar förslagen i

propositionen.

Det nya sexåriga film- och videoavtalet, som träffats mellan staten, olika

branschföreträdare, Sveriges Television AB och Nordisk Television AB träder i

kraft den 1 januari 1993. Avtalet innebär att parterna i fortsättningen skall

lämna bidrag till Filminstitutet för olika ändamål, nämligen för biograf- och

videoverksamhet på mindre och medelstora orter, för samarbete mellan film- och

videobranschen och TV-bolagen, för internationellt samarbete samt för

produktionsstöd. Sammanlagt beräknas de avtalsenliga intäkterna uppgå till 190

miljoner kronor för verksamhetsåret 1993/94, varav ca 169 miljoner kronor

beräknas gå till filmproduktion. Av beloppet 190 miljoner kronor föreslås

staten bidra med 61,5 miljoner kronor årligen, vilket är en ökning med 31,9

miljoner kronor i förhållande till vad som anvisats för innevarande budgetår

till insatser enligt det nu gällande avtalet. Enligt det nya avtalet skall

stödet till svensk filmproduktion i fortsättningen uppdelas på ett förhandsstöd

och ett efterhandsstöd. Beslut om förhandsstöd fattas av Filminstitutets

styrelse efter förslag av konsulenter. Efterhandsstödet skall utgå i proportion

till hur många besökare filmen får.

Filminstitutets filmkulturella verksamhet föreslås i fortsättningen bli ett

helt statligt ansvar. Helårskostnaden för denna verksamhet föreslås sammanlagt

uppgå till 66,1 miljoner kronor, vilket innebär en förstärkning med 32,3

miljoner kronor i förhållande till vad riksdagen beslutat anvisa för

innevarande budgetår. Slutligen föreslås en mindre ökning av anslaget till

Konstnärsnämndens stöd för kortfilmsproduktion m.m. så att anslaget kommer att

uppgå till 2,2 miljoner kronor årligen.

Sammanlagt innebär de av utskottet tillstyrkta förslagen att helårskostnaden

för staten kommer att uppgå till 129,8 miljoner kronor. Detta innebär en ökning

med drygt 64 miljoner kronor i förhållande till vad riksdagen anvisat för

innevarande budgetår.

Med anledning av ett motionsyrkande behandlar utskottet en bestämmelse i

film- och videoavtalet, som innebär att förhandsstöd endast skall kunna utgå

till producenter som kan redovisa en ambitiös plan för filmens spridning.

Utskottet anger att Filminstitutet bör utfärda närmare anvisningar för hur en

sådan redovisning bör göras.

Vidare föreslår utskottet med anledning av ett motionsyrkande att privata

filmimportörer i fortsättningen skall ges garantier på årsbasis i stället för

som nu garantier avseende enskilda filmer.

Utskottet anser att viss flexibilitet mellan anslagposterna Främjande av

spridning och visning av värdefull film och Bidrag till filmkulturella insatser

för barn och ungdom är önskvärd och föreslår därför att Filminstitutet i

fortsättningen skall få möjlighet att omfördela belopp mellan de nämnda

anslagsposterna.

Utskottet utgår från att flera förslag på det filmkulturella området som förs

fram i motionerna ligger inom ramen för den översyn av Filminstitutets

filmkulturella verksamheter som institutets styrelse skall göra. Det gäller

t.ex. frågor som rör filmens roll i det lokala kulturlivet och möjligheterna

för privata och föreningsdrivna biografer på små och medelstora orter att visa

aktuell film.

Till betänkandet har fogats fem reservationer och en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:10 om film- och videoavtalet och statens

stöd till filmkulturell verksamhet (Kulturdepartementet) föreslagit riksdagen

att

1. godkänna de ekonomiska förpliktelser som följer av det nya film- och

videoavtalet (avsnitt 5.1),

2. bemyndiga regeringen att medverka vid bildandet av Stiftelsen Svenska

Filminstitutet i enlighet med särskilt avtal (avsnitten 5.5),

3. godkänna att staten övertar ansvaret för finansieringen av olika

filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet (avsnitten 6.1--6.4),

4. godkänna grunderna för bidragsgivning till finansieringen av

Filminstitutets styrelse och ledning samt administrativa service (avsnitten 6.5

och 6.6),

5. till Stöd till svensk filmproduktion m.m. på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag på 30750000 kr (avsnitt 7),

6. till Stöd till filmkulturell verksamhet på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag på 16035000 kr (avsnitt 7).

Motionerna

1992/93:Kr1 av Ewa Hedkvist Petersen och Berit Andnor (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

medel till regional filmproduktion.

1992/93:Kr2 av Göran Persson m.fl. (s, c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att

styrelsen för Stiftelsen Svenska Filminstitutet får direktiv avseende

fördelningen av medel enligt film- och videoavtalet på sätt som anförts i

motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 30 % av medlen

för filmkulturell verksamhet fördelas såsom anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

visarorganisationerna och andra från Svenska Filminstitutet fristående

intressenter ges möjlighet till ett långsiktigt ekonomiskt planerings- och

verksamhetsmönster enligt vad som anförts i motionen.

1992/93:Kr3 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om film- och videoavtalet då det gäller minimivillkor för spridningen

och visningen av den film som får förhandsstöd samt regional filmproduktion,

2. att riksdagen uttalar att Filminstitutets import av film för vuxenpubliken

inte bör avvecklas,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till formerna för

finansieringen efter budgetåret 1992/93 av Filminstitutets import av vuxenfilm

i enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen till Stöd till filmkulturell verksamhet, anslagsposten

Främjande av spridning och visning av värdefull film, för Filminstitutets

import av vuxenfilm, på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

1992/93 anvisar 250000 kr utöver vad regeringen har föreslagit eller således

16285000 kr,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förslag till sådana förändringar att den film som får importstöd kan

nå en större publik,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förslag till sådana förändringar att möjligheterna för privata och

föreningsdrivna biografer på små och medelstora orter att visa aktuell film

ökar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av att stärka filmens roll i det lokala kulturlivet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändrade regler för importstöd åt privata distributörer,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Filminstitutets samarbete med de organisationer som söker

importstöd.

Ärendets beredning

Under ärendets beredning har företrädare för Svenska Filminstitutet, Svenska

Teaterförbundet och Sveriges Förenade Filmstudios vid uppvaktningar inför

utskottet framfört synpunkter på propositionens förslag främst när det gäller

frågan om avveckling av Filminstitutets import av vuxenfilm. Svenska

Teaterförbundet har även framfört allmänna synpunkter på filmens betydelse i

kulturlivet.

Vissa bakgrundsuppgifter samt propositionens huvudsakliga innehåll

År 1963 träffades det första filmavtalet mellan staten och filmbranschen,

vilket bl.a. innebar att biograferna skulle erlägga 10 % av

bruttobiljettintäkterna från biografföreställningar till den genom avtalet

bildade Stiftelsen Svenska Filminstitutet (betr. stiftelsefrågan se s. 6).

Stiftelsens ändamål skulle bl.a. vara att främja svensk filmproduktion, att

sprida kunskap om filmen samt att bevara filmer och material av filmhistoriskt

intresse. Avgiftsintäkterna fördelades på olika ändamål enligt procentsatser

som angavs i filmavtalet. 65 % av intäkterna skulle användas för

produktionsstöd och återstoden till övriga ändamål.

År 1982 omförhandlades avtalet och videobranschen tillkom som ny avtalspart.

Avtalets benämning ändrades till film- och videoavtalet. Videobranschen

accepterade att betala en avgift till Filminstitutet för varje hyr- resp.

köpkassett i omlopp.

I december 1990 beslutade parterna att förlänga 1982 års film- och videoavtal

till att gälla till utgången av år 1992.

Under det senast avslutade verksamhetsåret, vilket sammanfaller med

budgetåret 1991/92, uppgick Filminstitutets externa intäkter till ca 196

miljoner kronor. Av beloppet härrörde ca 114 miljoner kronor från biograf- och

videoavgifterna. Ca 62 miljoner kronor utgjorde medel som anvisats över

statsbudgeten. Vidare utgjorde ca 11 miljoner kronor filmintäkter. Slutligen

medförde ett separat avtal mellan institutet och Sveriges Television AB att

bolaget lämnade ett bidrag till institutet om ca 9 miljoner kronor. Av

institutets externa intäkter, ca 196 miljoner kronor, användes samma

verksamhetsår ca 100 miljoner kronor för produktionsstöd, ca 74 miljoner kronor

för filmkulturell verksamhet och resterande andel för biograf-, bransch- och

videostöd samt till internationella samproduktionsfonder (se bil. 2).

Efter 1982 års revidering av filmavtalet har uppgifterna att främja intresset

hos allmänheten för film och även att stödja visning och spridning av värdefull

film fått en mer framskjuten ställning i Filminstitutets verksamhet. Institutet

fördelar genom sin Visningsnämnd stöd till visningsorganisationernas centrala

verksamhet och till filmfestivaler samt till lokalt filmkulturellt arbete och

lokalt arbete med video. Bland stödmottagarna märks de folkrörelseanknutna

visningsorganisationerna Folkets Husföreningarnas Riksförbund med Bio

Kontrast-verksamheten, Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra

Gårdar. Bland övriga stödmottagare märks t.ex. filmstudiorörelsen och Folkets

Bio.

Propositionen innehåller främst förslag som rör dels det nya film- och

videoavtalet, som avses träda i kraft den 1 januari 1993, dels Filminstitutets

filmkulturella verksamhet.

En utgångspunkt för regeringens förslag har varit att Sverige inom sitt

begränsade språkområde skall kunna uppehålla en filmproduktion av en sådan

omfattning att landet kan behålla en egen filmidentitet. En annan utgångspunkt

har varit att främja en aktiv filmkultur samt att bevara och levandegöra det

filmkulturella arvet.

Förhandlingar har förts mellan staten, film- och videobranschen samt

TV-företagen Sveriges Television AB och Nordisk Television AB om ett nytt film-

och videoavtal. Parterna enades den 3 september 1992 om att träffa ett nytt

avtal. I propositionen redovisas innebörden av det nya avtalet, som är avsett

att träda i kraft den 1 januari 1993 och gälla under sex år eller således

t.o.m. den 31 december 1998. Avtalet innebär bl.a. att parterna i

fortsättningen skall lämna bidrag till Filminstitutet för fyra olika

stödändamål. Enligt avtalet skall staten lämna ett årligt bidrag till

institutet med 61,5 miljoner kronor. Staten har för avsikt att räkna upp

bidraget enligt de regler som gäller för statliga bidragsanslag. Enligt

beräkningarna i propositionen kommer institutets totala avtalsenliga intäkter

att uppgå till ca 190 miljoner kronor för verksamhetsåret 1993/94. De totala

intäkterna skall enligt avtalet fördelas enligt följande.

1. 4 % skall användas för stöd till biograf- och videoverksamhet på mindre

och medelstora orter.

2. 3 % skall användas för stöd till samarbete mellan film- och videobranschen

samt Sveriges Television AB och Nordisk Television AB.

3. Ett belopp -- beräknat till 9 miljoner kronor -- skall avsättas för

internationellt samarbete.

4. Återstående medel skall användas för stöd till svensk filmproduktion.

I propositionen framhålls att konstruktionen av det nu gällande filmavtalet

innebär att institutets intäkter varierar över tiden, eftersom intäkterna är

beroende av film- och videobranschens intäkter. Regeringen anser det inte

skäligt att institutets filmkulturella verksamhet bedrivs under sådana

instabila finansiella premisser. Mot denna bakgrund anser regeringen att det är

lämpligare att den filmkulturella verksamheten i fortsättningen behandlas

utanför avtalet och att staten tar hela det finansiella ansvaret för denna

verksamhet (prop. s. 10).

Staten föreslås för tiden den 1 januari 1993--den 30 juni 1993 bidra med

16035000 kr för arkivverksamhet, publikationer och information, styrelse

och ledning samt administrativ service. För samma tidsperiod har regeringen

under anslaget Filmstöd beräknat 6 miljoner kronor för anslagsposten Främjande

av spridning och visning av värdefull film och 11 miljoner kronor för

anslagsposten Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom.

Sammanlagt innebär förslagen i propositionen att statens kostnader för

Filminstitutets filmkulturella verksamhet för första halvåret 1993 kommer att

uppgå till ca 33 miljoner kronor, vilket motsvarar en helårskostnad på ca 66

miljoner kronor. Därutöver föreslås under anslaget Filmstöd anslagsposten

Bidrag till projekt på filmområdet uppgå till 1114000 kronor för första

halvåret 1993, vilket motsvarar drygt 2,2 miljoner kronor på helårsbasis. Den

sistnämnda anslagsposten disponeras av Konstnärsnämnden.

Under beredningen av frågan om ett nytt film- och videoavtal har

Filminstitutets juridiska status granskats inom regeringskansliet. Enligt vad

som framkommit kan det ifrågasättas om Filminstitutet är en stiftelse. Mot

denna bakgrund har svenska staten, parterna i det nu gällande film- och

videoavtalet samt Sveriges Television och Nordisk Television i ett principavtal

beslutat att bilda en stiftelse, Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Detta avtal

är träffat under förbehåll av att riksdagen fattar erforderliga beslut och av

regeringens godkännande.

Utskottet

Inledning

Förslagen i propositionen innebär att förutsättningarna för statens medverkan

i filmpolitiska sammanhang delvis förändras. Ett nytt sexårigt film- och

videoavtal har träffats mellan staten, olika branschföreträdare, Sveriges

Television och Nordisk Television. Avtalet avses träda i kraft den 1 januari

1993. En konsekvens av det nya avtalet är att staten ökar sitt ekonomiska

åtagande med ca 31,9 miljoner kronor och i fortsättningen föreslås bidra med

61,5 miljoner kronor årligen för filmproduktion. Beloppet skall enligt avtalet

räknas upp enligt de regler som gäller för statliga bidrag. En annan väsentlig

förändring som föreslås är att Filminstitutets filmkulturella verksamhet i

fortsättningen blir ett statligt ekonomiskt ansvar. Regeringen föreslår att

statens stöd till denna verksamhet förstärks med ca 32,3 miljoner kronor till

66,1 miljoner kronor årligen. En begränsad ökning med 43000 kronor till 2,2

miljoner kronor årligen föreslås också av Konstnärsnämndens stöd för

kortfilmsproduktion m.m. Sammanlagt leder förslagen i propositionen -- om man

utgår från beloppen för första halvåret 1993 -- till en helårskostnad för

staten på 129,8 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med ca 64,3 miljoner

kronor i förhållande till vad riksdagen anvisat för innevarande budgetår.

I bilaga 1 redovisas regeringens förslag till medelsanvisning för första

halvåret 1993. I bilaga 2 redovisar utskottet en sammanställning av

Filminstitutets intäkter och kostnader för senast avslutade hela verksamhetsår,

budgetåret 1991/92, samt som jämförelse motsvarande intäkter och kostnader

beräknade för närmast kommande hela verksamhetsår, vilket sammanfaller med

budgetåret 1993/94.

Det nya filmavtalet m.m.

Statens stöd till svensk filmproduktion

I propositionen återges 1993 års finansieringsavtal för Filminstitutet, även

benämnt filmavtalet eller film- och videoavtalet (prop. bil. 3). Avtalet

reglerar finansieringen av Filminstitutets stöd till svensk filmproduktion,

visst stöd till biograf- och branschfrämjande verksamhet samt avgifter till

internationellt samarbete.

I propositionen anförs bl.a. att Filminstitutets externa intäkter minskat

främst beroende på videomarknadens tillbakagång (prop. s. 7). Vidare framhålls

att den breddade momsen slagit hårt mot filmbranschen (prop. s. 10). Regeringen

anser det därför nödvändigt med ett kraftigt finansiellt tillskott till

filmproduktionen från statens sida för att därmed bibehålla intresset hos de

övriga avtalsparterna för att delta i ett nytt film- och videoavtal (prop. s.

11). Därför föreslås en ökning med ca 31,9 miljoner kronor av statsbidraget för

stöd till svensk filmproduktion m.m., vilket innebär att staten årligen skall

bidra med 61,5 miljoner kronor till de ändamål som anges i film- och

videoavtalet. Enligt film- och videoavtalet skall statsbidraget räknas upp

enligt de regler som gäller för statlig bidragsverksamhet. Regeringen föreslår

att riksdagen skall godkänna de ekonomiska förpliktelser som följer av det

nya film- och videoavtalet.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att Sverige kan bibehålla en

filmkulturell identitet. Det är därför positivt att ett nytt filmavtal har

kunnat förhandlas fram med parter som representerar många olika intressen. Det

väsentligt ökade bidrag som föreslås från statens sida bör tillsammans med

övriga intäkter som filmavtalet genererar kunna möjliggöra en satsning på

svensk film i den rådande starka internationella konkurrensen. Utskottet anser

också att det är glädjande att filmproduktionen får ökat stöd även från

TV-bolagen.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen i denna del.

Innan utskottet tar upp frågor som uppmärksammats motionsvägen vill utskottet

särskilt nämna följande. I propositionen redovisas hur avtalet reglerar

fördelningen av produktionsstödet. Enligt avtalet skall styrelsen anlita

konsulenter för bedömningen av vilka filmprojekt som skall erhålla

förhandsstöd. Styrelsen bör i regel följa konsulenternas bedömning. Om

styrelsen inte beviljar stöd till en film som rekommenderats av en konsulent

skall detta särskilt motiveras (24 §). Konsulenterna, som skall ha ett

tidsbegränsat uppdrag, kommer att ges en ekonomisk ram inom vilken de till

styrelsen kan rekommendera produktionsstöd för filmproduktion och stöd för

utarbetande av underlag för filmproduktionsprojekt (25 och 26 §§).

Utskottet konstaterar att konstruktionen med filmkonsulenter innebär något

helt nytt för svenska förhållanden. En snarlik modell förekommer i Danmark, där

man under ett flertal år haft konsulenter, som på konstnärliga grunder beslutar

om vilka filmer som skall erhålla stöd. Utskottet utgår från att Filminstitutet

noga följer resultatet av konsulenternas arbete. Det framstår som naturligt att

en redovisning av utfallet av det nya systemet redovisas i den årliga

verksamhetsberättelsen.

I detta sammanhang behandlar utskottet tre motionsyrkanden som samtliga rör

det nya film- och videoavtalet.

Enligt avtalet kan förhandsstöd utgå endast till producenter som kan redovisa

en ambitiös plan för filmens spridning i olika visningsformer. Därvid skall

beaktas om visning förutsätts ske i de i avtalet medverkande TV-företagens

kanaler (20 § tredje stycket).

Motionärerna bakom motion Kr3 (s) anser att denna regel är utmärkt men

föreslår -- i syfte att underlätta styrelsens bedömningar -- att

Filminstitutets styrelse skall utarbeta minimivillkor för vad som skall anses

vara en ambitiös spridningsplan (yrkande 1 i motsvarande del).

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är välkommet att

produktionsstöd i fortsättningen endast kan utgå om en ambitiös spridningsplan

för filmen kan uppvisas. Utskottet gör den bedömningen att det är motiverat att

Filminstitutet utfärdar närmare anvisningar för hur en sådan redovisning

lämpligen bör göras så att beslutsunderlaget blir så enhetligt som möjligt.

Riksdagen bör med anledning av motion Kr3 yrkande 1 i denna del som sin mening

ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört.

Frågan om stöd till regional filmproduktion tas upp i två motioner,

nämligen Kr1 (s) och Kr3 (s).

I motion Kr1 redovisas att diskussioner om regionala satsningar på filmens

område för närvarande pågår på flera håll i landet. Motionärerna lämnar ett

exempel genom att hänvisa till den verksamhet som bedrivs i Norrbotten vid

Filmpool Nord, där såväl regionala som lokala organisationer och myndigheter

samverkar i syfte att stödja filmproduktion med anknytning till Norrbotten för

nationell och internationell spridning. Enligt motionärerna bör regional

filmproduktion få del av de produktionsmedel som avtalsenligt tillförs

Filminstitutet. Liknande förslag förs fram i motion Kr3 yrkande 1 i motsvarande

del.

Utskottet vill erinra om att merparten av de medel som tillförs

Filminstitutet enligt film- och videoavtalet är avsedd att användas för

produktionsstöd till svensk film. I avtalet preciseras i vissa avseenden vad

som skall gälla i fråga om inriktningen av stödet, bl.a. att styrelsen skall

ansvara för att tillgodose behovet av värdefull svensk filmproduktion genom att

stöd ges till såväl långfilm som kortfilm. Styrelsen skall också beakta behovet

av dokumentärfilm och film för barn och ungdom. Vidare skall styrelsen tillse

att stödet ger yngre och nya filmskapare möjlighet att utveckla sina

färdigheter, främst genom stöd till kortfilm (23 §). Stöd kan -- som framgår av

ett tidigare avsnitt i detta betänkande -- utgå endast till producenter som kan

redovisa en ambitiös plan för filmens spridning (20 §). I avtalet regleras

däremot inte frågan om regional spridning av stödet till filmproduktion.

Enligt utskottets mening görs värdefulla regionala insatser på filmområdet.

Den verksamhet som bedrivs vid Filmpool Nord i Luleå och som nämns i en av

motionerna är ett gott exempel på vad som kan åstadkommas regionalt. Filmpoolen

som bildades vid årsskiftet 1991/92 på initiativ av Länsstyrelsen i Norrbottens

län, skall ge tekniskt, ekonomiskt, administrativt, juridiskt och konstnärligt

stöd till i första hand Norrbottensfilmare och filmer som har

Norrbotten/Nordkalotten som utgångspunkt. Filmpoolen har redan hunnit medverka

i ett trettiotal produktioner, främst kort- och dokumentärfilm men även i några

långfilmer. Sveriges Television AB och Filminstitutet m.fl. deltar i

Filmpoolens arbete.

Utskottet konstaterar att frågan om fördelningen av produktionsstödet i

enlighet med film- och videoavtalet ankommer på Filminstitutets styrelse efter

förslag från konsulenterna. Avtalet ger inte utrymme för en fördelning av

produktionsstöd där produktionsorten tillmäts betydelse för beslut om stöd.

Mot bakgrund av vad som i det föregående redovisats om regional

filmproduktion är det enligt utskottets mening angeläget att det finns goda

förutsättningar för filmproduktion i regioner utanför Stockholmsregionen.

Utskottet förutsätter att möjligheterna till sådan produktion tas till vara.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr1 och Kr3

yrkande 1 i motsvarande del.

Enligt 17 § i film- och videoavtalet skall Filminstitutet varje räkenskapsår

lämna stöd till biograf- och videoverksamhet på mindre och medelstora orter.

Detta s.k. biografstöd skall fördelas av stiftelsens styrelse för upprustning

av biografer, parallelldistribution av kopior etc. Enligt 18 § i avtalet skall

stiftelsen varje räkenskapsår lämna stöd till samarbete mellan film- och

videobranscherna samt TV-företagen. Detta s.k. branschstöd skall fördelas av

Film- och videobranschens samarbetskommitté för bl.a. spridning av värdefulla

videogram och filmer.

Motionärerna bakom motion Kr2 (s) tar upp en fråga som rör fördelningen av

biograf- och branschstödet. Motionärerna anför att bransch- och

visningsorganisationerna torde ha bäst förutsättningar att avgöra hur

biografstödet skall utformas och fördelas för att få bästa effekt. I motionen

föreslås därför att biografstödet och branschstödet skall fördelas i

samförstånd med film- och videobranschens samarbetskommitté (yrkande 1).

Eftersom den fråga som motionärerna tar upp är avtalsreglerad avstyrker

utskottet motionen i denna del. Utskottet vill tillägga att den omständigheten

att frågan är avtalsreglerad självfallet inte utgör något hinder för att ett

samråd sker med organisationerna; det framstår fastmera som en fördel om sådant

samråd kommer till stånd.

Bildandet av en stiftelse

I propositionen (s. 14) framhålls att det kan ifrågasättas om Filminstitutet

rättsligt sett är en stiftelse. Vid sina överväganden har regeringen kommit

fram till att institutet snarast är att betrakta som ett konsortium av sådant

slag som rättsligt sett är ett enkelt bolag. Ett enkelt bolag är inte en

juridisk person. Filminstitutets verksamhet bör emellertid bedrivas av en

juridisk person. Stiftelsen framstår som den mest ändamålsenliga

organisationsformen. Staten och parterna i nu gällande film- och videoavtal

samt TV-företagen Sveriges Television AB och Nordisk Television AB har därför

träffat ett principavtal om att bilda en stiftelse (prop. bil. 4). Staten och

parterna i nu gällande film- och videoavtal anslår till stiftelsen de

tillgångar som finns i konsortiet Filminstitutet. Staten anslår dessutom,

liksom TV-företagen, medel till stiftelsen i enlighet med det nya film- och

videoavtalet. Stiftelsens syfte skall enligt principavtalet vara att främja

värdefull svensk filmproduktion, spridning och visning av värdefull film och

bevarandet av filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse samt

att verka för internationellt samarbete i dessa avseenden. I propositionen

föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att medverka vid bildandet av

Stiftelsen Svenska Filminstitutet i enlighet med nämnda principavtal.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Stöd till den filmkulturella verksamheten

I propositionen tas frågan upp om hur det statliga filmkulturella ansvaret

bör definieras och utvecklas. Regeringen har för avsikt att ge Filminstitutets

styrelse i uppdrag att i den fördjupade anslagsframställningen inför budgetåret

1994/95 utvärdera den nuvarande verksamheten och mot bakgrund av en sådan

analys lämna förslag till hur en framtida verksamhet skall definieras, utformas

och finansieras. Vissa utgångspunkter för ett sådant uppdrag om en översyn av

den filmkulturella verksamheten anges även. Innan en sådan översyn har gjorts

vill regeringen inte definiera det filmkulturella uppdrag regeringen har för

avsikt att ge åt Filminstitutet (prop. s. 15--17).

I propositionen behandlas frågan om ett statligt övertagande av ansvaret för

finansieringen av olika filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet.

Regeringen föreslår att staten i fortsättningen skall ha ansvaret för

arkivverksamheten, publikations- och informationsverksamheten, verksamheten som

riktar sig till barn och ungdom samt verksamheten för främjande av spridning

och visning av värdefull film. I propositionen beskrivs de olika verksamheterna

(s. 17--22).

Utskottet behandlar i detta sammanhang frågor som rör vissa filmkulturella

områden.

I motion Kr3 (s) tas upp en fråga av mer övergripande karaktär, nämligen hur

filmens roll i det lokala kulturlivet skall stärkas. Motionärerna

framhåller bl.a. att samarbetet mellan kommuner, biografägare,

visningsorganisationer, lokala sammanslutningar och föreningar inom filmområdet

bör intensifieras (yrkande 7).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att filmens

roll stärks lokalt, något som också propositionen ger uttryck för. I

propositionen anges att Filminstitutet bedriver ett eget regionalt

filmutvecklingsarbete för att stödja filmens roll i det lokala kulturlivet (s.

22). Arbetet, som enligt vad utskottet inhämtat påbörjats i tre län, nämligen

Västerbottens län, Örebro län och Gotlands län, är numera rikstäckande.

Filminstitutet strävar i sin bidragsgivning efter att få olika stödformer att

samspela och bidra till förnyelse av biografverksamheten. För att åstadkomma en

sådan förnyelse är det enligt institutet angeläget att utvecklingsarbetet tar

sikte på uppbyggnaden av en gemensam och fast struktur inom filmområdet på

lokal och regional nivå. Betoningen på det gemensamma intresset för den lokala

biografen är centralt i arbetet. Lokala intressenter som biografägare,

kulturförvaltningar, skolor, filmföreningar, filmentusiaster, företag m.fl. har

enligt institutet ett gemensamt intresse av att den lokala biografen lever kvar

som ett kulturhus och en offentlig mötesplats. Syftet med utvecklingsarbetet är

bl.a. att öka intresset för kvalitetsfilm, att bredda utbudet av film samt att

öka publiken på biograferna, särskilt på mindre och medelstora orter.

Utskottet vill erinra om att den påbörjade utvecklingsverksamheten ligger i

linje med den satsning på bl.a. kvalitetsfilmvisning som riksdagen på

regeringens förslag beslutade om våren 1988 och som avsåg att nå ut till så

många kommuner som möjligt och som byggde på ett nära samarbete mellan

kulturförvaltning och biografer samt institutioner och föreningar som arbetar

med barn och ungdom (se bet. KrU 1987/88:16).

Utskottet anser att den i motionen väckta frågan har central filmkulturell

betydelse. Det är därför angeläget att visningsorganisationerna ges stöd för

lokal verksamhet och för lokalt utvecklingsarbete. Utskottet vill därutöver

framhålla att det är naturligt att filmens roll i det lokala kulturlivet kommer

att bli föremål för översyn i samband med den filmkulturella utredning som

Filminstitutets styrelse skall få i uppdrag att göra. Med hänvisning till det

anförda anser utskottet att det inte är erforderligt med någon riksdagens

åtgärd med anledning av motion Kr3 yrkande 7.

I motion Kr3 (s) behandlas frågan om möjligheterna för privata och

föreningsdrivna biografer på små och medelstora orter att visa aktuell film.

Enligt motionärerna är detta en distributionsfråga som bör utredas av styrelsen

inför den fördjupade anslagsframställningen (yrkande 6).

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att även

distributions- och visningsfrågorna blir belysta. Utskottet konstaterar att

parterna i det nya film- och videoavtalet har tagit fasta på att det s.k.

biografstödet skall lämnas bl.a. till biograf- och videoverksamhet på mindre

och medelstora orter för bl.a. parallelldistribution av kopior av aktuella

filmer (se 17 § i avtalet, prop. s. 57). Utskottet utgår från att

Filminstitutets styrelse i samband med den aviserade översynen kommer att

behandla den av motionärerna aktualiserade frågan, som har stor betydelse för

det lokala kulturlivet. Utskottet anser därför att det inte är påkallat med

någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr3 yrkande 6.

Två av motionsyrkandena rör främst visningsorganisationernas verksamhet.

Frågan om bidragsfördelningen till visningsorganisationer och annan extern

filmkulturell verksamhet tas upp av motionärerna bakom motion Kr2 (s).

Motionsyrkandet avser fördelningen av de medel som föreslås anvisade under

anslaget Filmstöd, anslagsposterna Främjande av spridning och visning av

värdefull film och Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom.

Motionsyrkandet synes syfta till att ca 19,6 miljoner kronor årligen skall

beräknas för finansiering av från Svenska Filminstitutet fristående verksamhet.

Hälften av beloppet skall enligt motionsyrkandet fördelas till

visningsorganisationernas organisations-, service- och utvecklingsverksamhet.

Resterande belopp föreslås fördelas till annan extern filmkulturell verksamhet,

såsom stöd till import och lansering, barn- och ungdomsverksamhet, stöd till

lokala filmfestivaler etc.

Utskottet är inte berett att förorda en mer långtgående reglering av

medelsfördelningen än vad som föreslås i propositionen. Enligt utskottets

uppfattning ligger emellertid frågan om införande av andra fördelningsgrunder

inom ramen för den översyn av institutets filmkulturella verksamheter som

institutets styrelse skall göra. Utskottet anser att resultatet av en sådan

översyn inte bör föregripas. Utskottet vill dock framhålla att det framgår av

propositionen att betydande belopp beräknats för extern verksamhet under de

aktuella anslagsposterna. Mot denna bakgrund bör motion Kr2 yrkande 2 inte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Frågan om en långsiktig ekonomisk planering för visningsorganisationerna

och andra från Filminstitutet fristående intressenter tas upp i motion Kr2

(s). Organisationer och övriga intressenter bör ges möjlighet till långsiktig

ekonomisk planering.

Utskottet har förståelse för att de från Filminstitutet fristående

organisationerna och övriga intressenter har behov av en viss framförhållning i

sin planering. Enligt utskottets uppfattning bör den övergång till

treårsbudgetering som planeras för Filminstitutet för budgetåren

1994/95--1996/97 ge utrymme för en mer långsiktig planering för de

organisationer m.fl. som är beroende av stöd från institutet. Utskottet

förutsätter att denna möjlighet tas till vara. Utskottet anser det därför inte

påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr2 i denna del

(yrkande 3).

Utskottet övergår till att behandla frågor som rör Filminstitutets import av

vuxenfilm.

Regeringen anser att Filminstitutet fortsättningsvis inte skall ägna sig åt

sådana verksamheter som bedrivs eller kan bedrivas av andra

visningsorganisationer eller företag. Filminstitutets import av vuxenfilm är

ett exempel på sådan verksamhet som bedrivs även av externa aktörer och bör

därför avvecklas. De medel som härigenom frigörs bör i stället förstärka stödet

till externa filmimportörer (prop. s. 22).

Enligt motion Kr3 (s) är Filminstitutets import av film för vuxenpublik

av så vital betydelse att den inte bör avvecklas (yrkande 2). I fråga om

medelsanvisning till Filminstitutets import av vuxenfilm föreslår

motionärerna att 250000 kr utöver vad regeringen har föreslagit skall anvisas

under anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film

(yrkande 4). Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag i fråga

om formerna för finansieringen av Filminstitutets import av vuxenfilm för

tiden efter utgången av budgetåret 1992/93 (yrkande 3).

Företrädare för Filminstitutets ledning har till utskottet uppgivit följande

angående filmimporten.

Verksamhetsåret 1991/92 importerade Filminstitutet 14 långfilmer för vuxna

till en totalkostnad av 550000 kr, vilket innebär en genomsnittlig kostnad på

39300 kr per film. Under samma verksamhetsår erhöll externa importörer

importstöd för 12 långfilmer för vuxna till en sammanlagd kostnad av

1050000 kr, vilket innebär en genomsnittlig kostnad på 87500 kr per film.

Filminstitutet har sedan 20 år ett upparbetat kontaktnät i hela världen och

ägnar sig i betydande omfattning åt svårbearbetade marknader såsom Asien och

Latinamerika. Importverksamheten, som handhas av en importör och en sekreterare

på deltid, medför vissa intäkter genom vidareförsäljning av rättigheter till

bl.a. TV-bolag och biografer i hela Norden.

Utskottet konstaterar att Filminstitutet under lång tid bedrivit en värdefull

import av sevärda filmer från en svårbearbetad marknad i udda länder. Enligt

utskottets uppfattning har denna verksamhet varit angelägen i en tid då

konkurrens från andra importörer saknats eller varit starkt begränsad. Eftersom

andra importörer nu i betydande omfattning ägnar sig åt import av kvalitetsfilm

för vuxna, anser utskottet emellertid att det med fog kan ifrågasättas om

Filminstitutet även i fortsättningen skall importera vuxenfilm. Utskottet

finner det i sammanhanget vara angeläget att understryka betydelsen av den

princip som enligt regeringens förslag i fortsättningen skall vara bärande för

den framtida statliga filmkulturella politiken och som bl.a. innebär att

Filminstitutet inte bör ägna sig åt aktiviteter som branschen eller

organisationer på filmens område kan göra. Utskottet erinrar även om att flera

fria filmimportörer ifrågasatt om Filminstitutets importverksamhet bedrivits

konkurrensneutralt (prop. s. 22). Utskottet som förutsätter att regeringen

följer frågan biträder regeringens förslag. Utskottet avstyrker således motion

Kr3 yrkande 2.

Som en följd av utskottets ställningstagande att Filminstitutet inte skall

importera kvalitetsfilm för vuxna avstyrks motion Kr3 yrkande 4 om

medelsanvisning för sådan verksamhet.

Av samma skäl avstyrks motion Kr3 yrkande 3.

Förslaget i propositionen om statens övertagande av ansvaret för

finansieringen av vissa filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet -- i

den mån detta inte avser institutets import av vuxenfilm som behandlats av

utskottet i det föregående -- tillstyrks av utskottet.

I motion Kr3 (s) behandlas även import- och lanseringsstödet till externa

organisationer. I motionen hänvisas till vissa åsikter som framförts

remissvägen om brist på konkurrensneutralitet mellan Filminstitutet och bolag

och organisationer, som söker import- och lanseringsstöd (se prop. bil. 2). För

att åstadkomma samma villkor för privata filmimportörer som för Filminstitutet

föreslås att de privata importörerna ges importgarantier på årsbasis i stället

för som nu garantier avseende enskilda filmer (yrkande 8).

Den fråga som motionärerna tar upp har vid en uppvaktning inför utskottet

berörts av företrädare för Filminstitutets ledning. Därvid har framhållits att

villkoren för alla importörer kan bli och kommer att bli lika genom att de

privata filmimportörerna ges garantier på årsbasis. Även utskottet anser att

sådan ändring av institutets bidragsgivning är motiverad. Vad utskottet anfört

bör riksdagen med anledning av motion Kr3 yrkande 8 som sin mening ge

regeringen till känna.

Motionärerna bakom motion Kr3 (s) tar upp frågan hur all importstödd film

skall kunna nå en större publik, en fråga som motionärerna anser att

Filminstitutets styrelse bör få i uppdrag att utreda på det sätt som framgår av

motionen (yrkande 5).

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att all

importstödd film når en större publik. Ett sådant synsätt står också i samklang

med de tankegångar som ligger till grund för det nya film- och videoavtalet och

som går ut på att de produktionsstödda filmerna fortsättningsvis skall nå en

större publik. Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att denna fråga

ingår i den översyn av institutets filmkulturella verksamheter som nämnts

tidigare i detta betänkande. Utskottet anser det därför inte påkallat med någon

riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr3 yrkande 5.

I motion Kr3 (s) föreslås ett aktivt samarbete om bidragsfördelningen

mellan Filminstitutet och de organisationer som söker importstöd (yrkande 9).

Enligt utskottets uppfattning kan ett sådant samarbete som motionsyrkandet

syftar till innebära en fördel för verksamheten. Utskottet utgår från att

Filminstitutets styrelse beaktar detta i arbetet med institutets

bidragsgivning. Utskottet anser det emellertid inte erforderligt med något

riksdagens initiativ med anledning av motionsyrkandet.

Styrelse och ledning

Regeringen föreslår att staten skall lämna bidrag till finansieringen av

Filminstitutets styrelse och ledning. Bidraget föreslås motsvara den del av

verksamheten som rör det filmkulturella uppdraget.

Utskottet tillstyrker regeringsförslaget.

Administrativ service

Regeringen föreslår att staten skall bidra till finansieringen av

Filminstitutets administrativa service motsvarande den del av Filminstitutets

totala verksamhet som avser det filmkulturella uppdraget.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bidrag till Konstnärsnämndens filmstöd

I propositionen anförs att det är värdefullt att det finns en miljö utanför

Filminstitutet till vilken filmare kan vända sig för att söka stöd för sina

kortfilmsprojekt. Staten bör därför bibehålla ansvaret för Konstnärsnämndens

stöd till kortfilmsproduktion.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen.

Anslagsfrågor

Enligt förslagen i propositionen skall på tilläggsbudget till statsbudgeten

för innevarande budgetår anvisas dels 30750000 kr för filmproduktion under

ett nytt anslag, benämnt Stöd till svensk filmproduktion m.m., dels

16035000 kr för filmkulturell verksamhet under ett nytt anslag, benämnt

Stöd till filmkulturell verksamhet.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen

I propositionen anförs att -- när det gäller övrig filmkulturell verksamhet

-- anslaget Filmstöd skall finnas kvar med vissa förändringar för den aktuella

perioden enligt följande.

Den medelsanvisning som riksdagen under 1991/92 års riksmöte tog ställning

till innebar att 65513000 kr anvisades under anslaget, medel som fördelades

på sju olika anslagsposter. Som framgår av propositionen avses anslaget under

hela innevarande budgetår belastas med 51513000 kr, vilket innebär en

besparing på 14 miljoner kronor i förhållande till det av riksdagen anvisade

beloppet (prop. s.26). Vidare anförs i propositionen att endast tre av

anslagsposterna skall finnas kvar. Omfördelningar inom anslaget innebär att

fördelningen av medel mellan anslagsposter under anslaget Filmstöd kraftigt

ändras i förhållande till vårens riksdagsbeslut. Anslagsposten Främjande av

spridning och visning av värdefull film beräknas för tiden den 1 januari

1993--den 30 juni 1993 uppgå till 6miljoner kronor, vilket innebär en årsvis

ökning med 674000 kr i förhållande till riksdagens tidigare beslut. Under

anslagsposten Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom beräknas

11miljoner kronor, en ökning med ca 7,5 miljoner kronor på årsbasis. För

anslagsposten Bidrag till projekt på filmområdet beräknas 1114000 kr, en

ökning med 43000 kr på årsbasis i förhållande till riksdagens beslut under

våren.

Något formellt yrkande beträffande medelsberäkningen för de aktuella

anslagsposterna har inte framställts i propositionen.

Utskottet föreslår en medelsberäkning för de tre anslagsposterna under

anslaget Filmstöd i enlighet med vad regeringen angivit.

Vidare vill utskottet med anledning av anslagskonstruktionen anföra följande.

Regeringens förslag innebär en strikt uppdelning av den medelsanvisning som

riktar sig till barn och ungdom och den som riktar sig till vuxna. Enligt

utskottets uppfattning kan det -- eftersom vissa filmkulturella aktiviteter rör

både barn/ungdomar och vuxna -- medföra en viss otymplighet i Filminstitutets

hantering av medlen om medelsanvisningen i alltför hög grad låses till de två

aktuella anslagsposterna, Främjande av spridning och visning av värdefull film

och Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom. Utskottet anser

det därför vara motiverat med en viss flexibilitet mellan de angivna

anslagsposterna genom att regeringen efter förslag från

Filminstitutet ges en möjlighet att omfördela belopp mellan de två

anslagsposterna. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande de ekonomiska förpliktelser som följer av det nya film- och

videoavtalet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad i

propositionen förordats i fråga om de ekonomiska förpliktelser som följer av

det nya film- och videoavtalet,

2. beträffande minimivillkor för vad som skall anses vara en ambitiös

spridningsplan

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Kr3 yrkande 1 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 1 (m, fp, c, kds)

3. beträffande stöd till regional filmproduktion

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr1 och 1992/93:Kr3 yrkande 1 i denna

del,

4. beträffande fördelningen av biograf- och branschstödet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr2 yrkande 1,

res. 2 (s)

5. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att

medverka vid bildandet av Stiftelsen Svenska Filminstitutet i enlighet med

särskilt avtal,

6. beträffande filmens roll i det lokala kulturlivet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 7,

7. beträffande möjligheterna för privata och föreningsdrivna biografer på

små och medelstora orter att visa aktuell film

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 6,

8. beträffande bidragsfördelningen till visningsorganisationer och annan

extern filmkulturell verksamhet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr2 yrkande 2,

9. beträffande långsiktig ekonomisk planering för visningsorganisationerna

och andra från Filminstitutet fristående intressenter

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr2 yrkande 3,

10. beträffande Filminstitutets import av film för vuxenpublik

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag

på motion 1992/93:Kr3 yrkande 2 godkänner vad som anförts i propositionen,

res. 3 (s)

11. beträffande medelsanvisning till Filminstitutets import av vuxenfilm

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 4,

res. 4 (s) -- villk. 3

12. beträffande formerna för finansieringen av Filminstitutets import av

vuxenfilm för tiden efter utgången av budgetåret 1992/93

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 3,

res. 5 (s) -- villk. 3 och 4

13. beträffande statens övertagande av ansvaret för finansieringen av vissa

filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som i

propositionen förordats om statens övertagande av ansvaret för finansieringen

av vissa filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet i den mån frågan inte

behandlats under mom. 10,

14. beträffande import- och lanseringsstödet till externa organisationer

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Kr3 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande import- och

lanseringsstödet till externa organisationer,

15. beträffande frågan hur all importstödd film skall kunna nå en större

publik

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 5,

16. beträffande samarbete om bidragsfördelningen mellan Filminstitutet och

de organisationer som söker importstöd

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 9,

17. beträffande grunderna för bidragsgivningen till finansieringen av

Filminstitutets styrelse och ledning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som förordats

i propositionen om grunderna för bidragsgivningen till finansieringen av

Filminstitutets styrelse och ledning,

18. beträffande grunderna för bidragsgivningen till finansieringen av

Filminstitutets administrativa service

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som förordats

i propositionen om grunderna för bidragsgivningen till finansieringen av

Filminstitutets administrativa service,

19. beträffande medelsanvisningen till Stöd till svensk filmproduktion

m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd till svensk

filmproduktion m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 30750000

kr,

20. beträffande medelsanvisningen till Stöd till filmkulturell verksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd till

filmkulturell verksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16035000

kr,

21. beträffande fördelningen av medel mellan anslagsposter under anslaget

Filmstöd

att riksdagen godkänner den i proposition 1992/93:10 angivna fördelningen av

medel mellan anslagsposterna Främjande av spridning och visning av värdefull

film, Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom samt Bidrag till

projekt på filmområdet för tiden den 1 januari 1993--den 30 juni 1993 under

anslaget Filmstöd,

22. beträffande flexibilitet mellan vissa anslagsposter

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om flexibilitet mellan anslagsposterna Främjande av spridning och visning av

värdefull film samt Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom.

Stockholm den 24 november 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp),

Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson

(s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Rose-Marie Frebran (kds),

Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta

Wistrand (m), Monica Widnemark (s) och Simon Liliedahl (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Minimivillkor för vad som skall anses vara en ambitiös spridningsplan

(mom. 2)

Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Stina

Gustavsson (c), Rose-Marie Frebran (kds), Carl-Johan Wilson (fp) och Birgitta

Wistrand (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "I likhet

med motionärerna" och slutar med "sålunda anfört" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är välkommet att

produktionsstöd i fortsättningen endast kan utgå om en ambitiös spridningsplan

för filmen kan uppvisas. Utskottet gör den bedömningen att det kan vara

motiverat att Filminstitutet utfärdar närmare anvisningar för hur en sådan

redovisning lämpligen bör göras så att beslutsunderlaget blir så enhetligt som

möjligt. Det ankommer dock på Filminstitutets styrelse att avgöra behovet av

sådana anvisningar. Utskottet anser att motion Kr3 yrkande 1 i denna del inte

bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande minimivillkor för vad som skall anses vara en ambitiös

spridningsplan

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 1 i denna del,

2. Fördelningen av biograf- och branschstödet (mom.4)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd

Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Eftersom

den fråga" och slutar med "till stånd" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har bransch- och visningsorganisationerna bäst

förutsättningar att avgöra hur biografstödet bör utformas och fördelas för att

få bästa effekt. Av detta följer att tillgängliga medel bör fördelas i

samförstånd mellan Filminstitutets styrelse och Film- och videobranschens

samarbetskommitté. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr2

yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande fördelningen av biograf- och branschstödet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr 2 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Filminstitutets import av film för vuxenpublik (mom. 10)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd

Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med

"Utskottet konstaterar" och slutar med "Kr3 yrkande 2" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets bedömning kan vi i Sverige genom Filminstitutets import av

vuxenfilm få tillgång till kvalitetsfilm från andra länder vilkas filmer annars

troligen inte skulle importeras. För att filmklubbar och visningsorganisationer

skall kunna visa kvalitetsfilm är importverksamheten mycket angelägen. Importen

av vuxenfilm har även vital betydelse för Filminstitutets verksamhet. Mot denna

bakgrund anser utskottet att Filminstitutets import av vuxenfilm inte bör

avvecklas. Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr3 yrkande 2 och med

avslag på regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande Filminstitutets import av film för vuxenpublik

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr3 yrkande 2 och med avslag på

regeringens förslag i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om Filminstitutets import av film för vuxenpublik,

4. Medelsanvisning till Filminstitutets import av vuxenfilm (mom. 11)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd

Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Som en

följd" och slutar med "sådan verksamhet" bort ha följande lydelse:

För att den kontinuitet som finns i Filminstitutets import av vuxenfilm inte

skall brytas anser utskottet att 250000 kr skall anslås för tiden den 1

januari 1993--den 30 juni 1993. Detta belopp bör anvisas under ett särskilt

anslag på tilläggsbudget för budgetåret 1992/93.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande medelsanvisning till Filminstitutets import av vuxenfilm

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr3 yrkande 4 beslutar att till

Filminstitutets import av vuxenfilm på tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på

250000 kr,

5. Formerna för finansieringen av Filminstitutets import av vuxenfilm för

tiden efter utgången av budgetåret 1992/93 (mom. 12)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 4

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd

Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Av

samma" och slutar med "Kr3 yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som tidigare anförts om Filminstitutets import av

vuxenfilm anser utskottet att regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag om finansiering av verksamheten för tiden efter budgetåret 1992/93. Vad

utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande formerna för finansieringen av Filminstitutets import av

vuxenfilm för tiden efter utgången av budgetåret 1992/93

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr3 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet

inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

Jag ansluter mig till vad reservanterna bakom reservationerna 3, 4 och 5

anfört.

Sammanställning av den i propositionen angivna medelsberäkningen för

filmområdet för första halvåret 1993

Bilaga 1

_______________________________________________________________________________

Budgetåret 1992/93

______________________________________

1992 1993

juli-december januari-juni

Regeringens förslag

_______________________________________________________________________________

Anslaget Filmstöd

1. Bidrag till Filmfonden 15 080 000 -

2. Produktionsstöd till svenska kortfilmer 1 828 000 -

3. Främjande av spridning och visning av

värdefull film 5 538 000 6 000 000

4. Bidrag till filmkulturella ändamål 3 586 000 -

5. Bidrag till filmkulturella insatser för

barn och ungdom 3 653 000 11 000 000

6. Stöd till biografer 2 600 000 -

7. Bidrag till projekt på filmområdet 1 114 000 1 114 000

Anslaget Stöd till svensk filmproduktion m.m. 30 750 000

Anslaget Stöd till filmkulturell verksamhet

Arkivverksamhet 9 000 000

Publikationer och information 4 250 000

Styrelse och ledning 2 000 000

Administrativ service 785 000

______________________________________________________________________________

Summa 33 399 000 64 899 000

Sammanställning av Filminstitutets intäkter och kostnader (årsbasis)

Bilaga 2

__________________________________________________________________________

Beräknat utfall Utfall för

för verksamhets- verksamhets-

året 1993/94 året 1991/92

INTÄKTER (mkr) (mkr)

__________________________________________________________________________

A. Intäkter enligt film- och

videoavtalet, m.m.

Statsbidrag 61,5* 29,0

Biografavgift (10 %) 75,0 75,7

Videoavgifter 25,0 38,7

SVT 15,0 (+15,0) 9,3 (+9,3)

TV4 5,0 (+ 7,5) -

Räntor 10,0 -0,95

Återbetaln. resp. Filmintäkter ? 11,3

__________________________________________________________________________

S:a intäkter ca 191,5 (+22,5) ca 163,1 (+9,3)

B. Statsanslag till filmkultur 66,1 33,1

__________________________________________________________________________

S:A INTÄKTER TOTALT ca 257,6 ca 196,2

__________________________________________________________________________

Siffror inom parentes anger de belopp som TV-företagen -- utöver vad som

gäller enligt det nuvarande resp. det nya film- och videoavtalet -- garanterat

att årligen avsätta för samproduktioner, medfinansiering och köp av

visningsrätter för film som erhåller stöd enligt avtalen.

* Enligt 15 § i filmavtalet, som träder i kraft den 1 januari 1993, skall

staten lämna ett årligt bidrag till Filminstitutet med 61,5 miljoner kronor.

Staten har för avsikt att räkna upp bidraget enligt de regler som gäller för

statliga bidragsanslag.

Anm. Utöver i tabellen angivna belopp anvisas särskilda medel för

kortfilmsproduktion m.m. över anslaget Filmstöd, anslagsposten Bidrag till

projekt på filmområdet. Medlen disponeras av Konstnärsnämnden. Budgetåret

1991/92 uppgick nämnda bidrag till ca 2,1 miljoner kronor. I propositionen

föreslås en begränsad ökning, vilken innebär att stödet föreslås uppgå till 2,2

miljoner kronor på årsbasis.

__________________________________________________________________________

Beräknat utfall Utfall för

för verksamhets- verksamhets-

året 1993/94 året 1991/92

KOSTNADER (mkr) (mkr)

__________________________________________________________________________

A. Ändamål enligt

film- och videoavtalet

Internationella samproduktionsfonder 9,0 7,4

Biografstöd (1993/94 även videostöd) 7,5* 4,5*,**

Branschstöd 6,0 4,5**

Videostöd 0,0 4,5**

Förhandsstöd 127,0 101,6

Efterhandsstöd 42,0 0,0

Filmkulturell verksamhet (jfr nedan) 0,0 40,6**

__________________________________________________________________________

S:a kostn. finansierade via avtalet 191,5 163,1

B. Filminstitutets

filmkulturella verksamhet (jfr ovan) 66,1* 33,1*

__________________________________________________________________________

S:A KOSTNADER TOTALT 257,6 196,2

__________________________________________________________________________

* Budgetåret 1991/92 utgick ett statligt bidrag om 5 miljoner kronor under

anslagsposten Stöd till biografer (inom ramen för beloppet 33,1 miljoner

kronor). I fortsättningen kommer stöd till biografer att finansieras enbart via

filmavtalet.

** Uppgift från Kulturdepartementet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Motionerna3

Ärendets beredning4

Vissa bakgrundsuppgifter samt propositionens huvudsakliga innehåll4

Utskottet6

Inledning6

Det nya filmavtalet m.m.7

Statens stöd till svensk filmproduktion7

Bildandet av en stiftelse9

Stöd till den filmkulturella verksamheten10

Styrelse och ledning14

Administrativ service14

Bidrag till Konstnärsnämndens filmstöd15

Anslagsfrågor15

Hemställan16

Reservationer

1. Minimivillkor för vad som skall anses vara en ambitiös spridningsplan (m,

fp, c, kds)18

2. Fördelningen av biograf- och branschstödet (s)19

3. Filminstitutets import av film för vuxenpublik (s)19

4. Medelsanvisning till Filminstitutets import av vuxenfilm (s)20

5. Formerna för finansieringen av Filminstitutets import av vuxenfilm för

tiden efter utgången av budgetåret 1992/93 (s)20

Meningsyttring av suppleant (v)21

Bilaga 1 Sammanställning av den i propositionen angivna medelsberäkningen för

filmområdet för första halvåret 199323

Bilaga 2 Sammanställning av Filminstitutets intäkter och kostnader

(årsbasis)24