Bet. 1992/93:KrU8

Kulturutskottets betänkande

1992/93:KRU08

Ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten

m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1992/93

KrU8

Sammanfattning

Kulturutskottet behandlar i detta betänkande regeringens

skrivelse 1992/93:147 om ägande av den avgiftsfinansierade

radio- och TV-verksamheten m.m. samt tre motioner som väckts med

anledning av skrivelsen.

Utskottet föreslår enhälligt att det tillsätts en

beredningsgrupp med parlamentarisk förankring, som får i uppgift

att -- när resultaten av nu pågående utredning föreligger --

medverka i den fortsatta beredningen av frågan om ägandet av

public service-företagen.

Beredningsgruppen bör tillsättas omgående och arbeta

skyndsamt, så att regeringen kan lägga fram en proposition om

ägandet av public service-företagen senast den 31 mars 1993.

Skrivelsen

Regeringen har i skrivelse 1992/93:147 (Kulturdepartementet)

underrättat riksdagen om ändrade förutsättningar för ägandet av

den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten.

Motionerna

1992/93:Kr4 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utredningen om ägandet av public

service-företagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en stiftelse som ägare av public

service-företagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en parlamentarisk utredning om

förändringar av ägandet av public service-företagen.

1992/93:Kr5 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samråd mellan den särskilde utredaren och

nuvarande ägargrupper inom Sveriges Radio,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en parlamentarisk beredning av det

framtida ägandet av den avgiftsfinansierade radioverksamheten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om associationsformen för ägandet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avtalstidens längd.

1992/93:Kr6 av Simon Liliedahl (nyd) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en förutsättningslös utredning om ägarformen för public

service-företagen.

Ärendets beredning

Som ett led i ärendets beredning har utskottet hållit

utfrågning med representanter för Sveriges Radios ägargrupper

och med kulturminister Birgit Friggebo.

Vissa bakgrundsuppgifter

År 1979 omorganiserades Sveriges Radio till en koncern med

Sveriges Radio AB som moderbolag och ägare till samtliga aktier

i dotterföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB,

Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.

Dessutom ingår i koncernen Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) som

handhar uppbörden av TV-avgifter för innehav av TV-mottagare och

avgiftskontroll. Aktierna i Sveriges Radio AB ägs till 60 % av

folkrörelser, till 20 % av näringslivet och till 20 % av

pressen.

I proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor föreslogs

riktlinjer inför ett beslut våren 1992 om nya avtal mellan

staten och Sveriges Radio-företagen. Vidare föreslogs bl.a. att

Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB skulle föras

samman i ett ljudradioföretag. Riksdagen hade inte något att

erinra mot förslaget (yttr. 1990/91:KrU7y, bet. 1990/91:KU39,

rskr. 1990/91:370).

Efter förslag i proposition 1991/92:140 om den

avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m.

beslutade riksdagen bl.a. att avtalet mellan staten och public

service-företagen skall omfatta tiden den 1 januari 1993--den 31

december 1996 och att public service-företagen under den nya

avtalsperioden skall vara självständiga aktiebolag (yttr.

1991/92:KU3y, bet. 1991/92KrU:28, rskr. 1991/92:329).

Vidare innebar beslutet att de tre programföretagen gemensamt

skall äga RIKAB och att moderbolaget skall upphöra. Pressen,

näringslivet, folkrörelserna samt konstnärliga och vetenskapliga

akademier skall erbjudas bli ägare till bolagen. Om enskilda

ägare t.ex. på grund av jäv inte kan kvarstå som ägare skall

aktierna kunna hembjudas till staten. Det skall vara möjligt för

regeringen att sälja aktier som den förvärvat genom hembud till

viss stiftelse, akademi, sammanslutning eller annan som är att

hänföra till någon eller några av de fyra ägargrupperna som

skall finnas i fortsättningen. Aktierna i de tre företagen skall

vid inledningen av avtalsperioden fördelas med 20 % för

näringslivet, 20 % för pressen, 40 % för folkrörelserna och 20 %

för den nya ägargruppen bestående av konstnärliga och

vetenskapliga akademier samt oberoende kulturella

sammanslutningar. (Betr. kulturutskottets av riksdagen godkända

förslag se bet. 1991/92:KrU28 främst s. 34--35 och s. 38--40

samt mom. 33, 38 och 39 i hemställan.)

Utskottet

I det föregående har en redogörelse lämnats för de beslut som

riksdagen fattat om ägandet av public service-företagen m.m. i

den nuvarande Sveriges Radio-koncernen.

I regeringens skrivelse 1992/93:147 om ägande av den

avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten m.m. redovisas

att de nuvarande ägargrupperna i en skrivelse till

Kulturdepartementet den 22 oktober 1992 har förklarat att det

enligt deras uppfattning inte kommer att kunna bildas några

ägargrupper från press och näringsliv och att förutsättningarna

för att realisera riksdagens beslut angående den

avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m. i

detta avseende därmed synes kunna brista.

Regeringen konstaterar -- mot bakgrund av ägargruppernas

uppfattning -- att riksdagens beslut såvitt avser ägandet av

public service-företagen inte kan genomföras. Företrädare för

samtliga nuvarande ägargrupper har förklarat sig vilja kvarstå

som ägare till Sveriges Radio AB, medan det utreds hur ägandet

skall kunna ordnas i framtiden. Det har varit ett starkt

önskemål från flera av ägarna att övergångstiden inte blir

längre än sex månader. Med anledning därav har regeringen

beslutat tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lägga

fram förslag om hur public service-företagen bör ägas i

framtiden. Utredningsuppdraget bör vara slutfört den 31 januari

1993. Därefter avser regeringen att återkomma till riksdagen med

förslag om hur frågan om ägande m.m. bör lösas.

Regeringen anför i skrivelsen vidare i huvudsak följande.

De ändrade förutsättningarna för att genomföra riksdagens

beslut avser endast ägandet av public service-företagen.

Riksdagens beslut innefattar bl.a. att det nuvarande

moderbolaget skall upphöra och att Sveriges Radio-koncernen

organiseras i tre självständiga aktiebolag. Regeringen anser

emellertid att det inte kan begäras av de nuvarande ägarna av

moderbolaget att de -- för en så kort övergångstid som nu

förutsätts -- skall medverka till den omfördelning av aktierna

som riksdagens beslut förutsätter. Ägarna har förklarat sig

villiga att kvarstå som ägare i det nuvarande moderbolaget

Sveriges Radio AB. Regeringen anser att detta förfarande bör

kunna accepteras trots att det innebär att riksdagsbeslutet inte

nu genomförs såvitt avser att moderbolaget skall upphöra och

aktierna i RIKAB skall fördelas mellan programföretagen. Vidare

anser regeringen att bildandet av en fjärde ägargrupp bestående

av konstnärliga och vetenskapliga akademier och oberoende

kulturella sammanslutningar bör anstå. Riksdagens beslut i

övrigt genomförs.

I skrivelsen anger regeringen att moderbolaget, som under

övergångstiden skall äga aktierna i dotterbolagen, även bör

kvarstå som ägare till koncernens fastigheter. Därutöver skall

moderbolaget svara för de uppgifter som enligt lag åvilar

moderbolag i en koncern såvitt avser räkenskaper och

redovisning. Kostnaderna för moderbolagets verksamhet bör enligt

regeringen rymmas inom de koncerngemensamma medel som står till

moderbolagets förfogande. Programföretagen kommer att överta

moderbolagets funktioner i övrigt.

Skrivelsen utmynnar i att regeringen underrättar riksdagen om

de ändrade förutsättningarna för ägandet.

Motionärerna bakom motion Kr4 (s) lämnar en rad synpunkter på

det uppdrag som regeringen gett till en särskild utredare om

det framtida ägandet av public service-företagen. Bl.a.

framhålls betydelsen av programbolagens självständighet och

integritet gentemot staten och andra maktgrupper samt av att

bolagens karaktär av nationella institutioner med bred

förankring och hela befolkningen som uppdragsgivare kommer till

uttryck i ägandet. Enligt motionärerna kan avvecklingen av den

nuvarande koncernen leda till betydande skattekonsekvenser för

de nuvarande ägarna. Frågor av sådan och liknande art bör därför

belysas av den särskilde utredaren, som bör redovisa konkreta

förslag till lösningar (yrkande 1).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att programbolagens

självständighet är av stor betydelse. I utredningsdirektiven

(dir. 1992:100) anges att en utgångspunkt för utredarens arbete

bör vara att den nya ägandeformen för public service-företagen

skall säkerställa att programverksamheten kan bedrivas

självständigt i förhållande till staten, olika

intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället.

Utskottet anser med hänsyn härtill att motionärernas önskemål i

detta avseende bör kunna tillgodoses utan någon särskild åtgärd

från riksdagens sida.

Utskottet har erfarit att de nuvarande ägargrupperna hos

Kulturdepartementet påtalat att det kan finnas risk för att

avvecklingen av koncernen kan leda till skattemässiga

konsekvenser för ägarna. Mot denna bakgrund framstår det som

självklart att utredaren måste undersöka denna skattefråga och

redovisa förslag till lösningar av den. Utskottet utgår därför

från att motionsyrkandet blir tillgodosett även i här aktuellt

avseende, varför det inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Utskottet utgår från att den särskilde utredaren i sitt arbete

samråder med representanter för de nuvarande ägargrupperna.

Motion Kr5 (v) erfordrar därför inte någon riksdagens åtgärd i

vad avser samrådsfrågan (yrkande 1).

Yrkanden om en stiftelse som ägare till public

service-företagen framställs i två motioner, nämligen Kr4 (s)

yrkande 2 och Kr5 (v) yrkande 3.

Det ligger inom ramen för den särskilde utredarens uppdrag att

undersöka olika alternativ för ett framtida ägande av de olika

public service-företagen. I direktiven för utredaren erinras om

att stiftelseformen förts fram som ett alternativ senast i

anslutning till riksdagsbehandlingen av ägarfrågan våren 1992.

Utskottet anser sig därför kunna utgå från att även

stiftelseformen kommer att prövas av utredaren. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna Kr4 yrkande 2 och Kr5 yrkande 3.

I flera motioner framställs krav som har till syfte att den

fortsatta beredningen av frågan om ägandet av public

service-företagen skall ske under parlamentarisk medverkan.

I motion Kr4 (s) yrkas att en parlamentarisk utredning om

förändringar av ägandet av public service-företagen skall

tillkallas när den särskilde utredarens rapport föreligger

(yrkande 3). Motionärerna bakom motion Kr5 (v) framför ett

likartat krav, nämligen på att en parlamentarisk beredning

tillsätts redan nu (yrkande 2). Även i motion Kr6 (nyd) begärs

att ägarfrågan prövas under parlamentarisk medverkan. Motionären

framhåller att prövningen bör vara förutsättningslös och att

därvid också frågan om ombildning av public service-företagen

till folkaktiebolag bör prövas.

Utskottet anser att ansträngningar bör göras för att en så

bred politisk enighet som möjligt skall uppnås när det gäller

ägandet av public service-företagen. Utskottet har mot denna

bakgrund kommit fram till följande.

En beredningsgrupp med uppgift att medverka vid den fortsatta

beredningen av frågan om ägandet av public service-företagen bör

tillsättas. Beredningsgruppen bör ha parlamentarisk förankring.

I gruppen bör samtliga i riksdagen företrädda partier ges

representation, varvid hänsyn bör tas till mandatfördelningen i

riksdagen.

Beredningsgruppen bör tillsättas omgående, så att den

omedelbart kan påbörja sitt beredningsarbete, när den särskilde

utredaren redovisat sitt uppdrag. Utredarens förslag bör enligt

direktiven läggas fram senast den 31 januari 1993.

Beredningsgruppen skall arbeta skyndsamt, så att regeringen

kan förelägga riksdagen en proposition om ägandet av public

service-företagen senast den 31 mars 1993.

Beredningsgruppen skall arbeta i kontakt med de nuvarande

ägargrupperna.

Beredningsgruppen skall arbeta med utgångspunkt i det förslag

som den särskilde utredaren lägger fram. Det skall dock stå

gruppen fritt att pröva även andra möjligheter till lösning av

ägarfrågan. Gruppen skall särskilt pröva stiftelseformen.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning regeringens

skrivelse samt motionerna Kr4 yrkande 3, Kr5 yrkande 2 och Kr6

som sin mening ge regeringen till känna.

I proposition 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio-

och TV-verksamheten 1993--1996 föreslogs bl.a. att avtalen

mellan staten och public service-företagen skulle bli fyraåriga

och omfatta perioden den 1 januari 1993--den 31 december 1996.

Riksdagen godkände förslaget (yttr. 1991/92:KU3y, bet.

1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329).

I motion Kr5 (v) tas frågan om avtalsperiodens längd upp.

Mot bakgrund av att vissa av de beslut som riksdagen fattade om

Sveriges Radio m.m. inte nu kan genomföras anser motionärerna

att det finns anledning att ompröva avtalstidens längd.

Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag i

frågan (yrkande 4).

Enligt utskottets uppfattning finns det ingen anledning att

ompröva riksdagens beslut om avtalsperiodens längd. Utskottet

avstyrker därför motion Kr5 yrkande 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande det uppdrag som regeringen gett till en

särskild utredare

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr4 yrkande 1,

2. beträffande samråd med representanter för de nuvarande

ägargrupperna

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr5 yrkande 1,

3. beträffande en stiftelse som ägare till public

service-företagen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr4 yrkande 2 och

1992/93:Kr5 yrkande 3,

4. beträffande den fortsatta beredningen av frågan om

ägandet av public service-företagen

att riksdagen med anledning av regeringens skrivelse

1992/93:147 samt motionerna 1992/93:Kr4 yrkande 3, 1992/93:Kr5

yrkande 2 och 1992/93:Kr6 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om en beredningsgrupp med

parlamentarisk förankring,

5. beträffande avtalsperiodens längd

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr5 yrkande 4.

Vidare hemställer kulturutskottet att ärendet får upptas till

avgörande efter endast en bordläggning.

Stockholm den 15 december 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte

Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja

Bäckström (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran

Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd

Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica

Widnemark (s) och Simon Liliedahl (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.