Bet. 1992/93:KU11

Konstitutionsutskottets betänkande

1992/93:KU11

Ändringar i sekretesslagen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner med anledning av propositionen

Utskottet

Hemställan

Reservation

1992/93

KU11

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas proposition 1992/93:120 om

ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet

jämte fyra motioner som väckts med anledning av propositionen.

Vidare behandlas yrkanden i tre motioner från den allmänna

motionstiden 1992, vilka rör sekretessfrågor. Utskottet har

tillstyrkt propositionen och har avstyrkt samtliga motioner.

I en reservation (s) föreslås ett tillkännagivande till

regeringen angående offentlighet, sekretess och meddelarskydd

i samband med det fortsatta integrationsarbetet inom ramen för

EES och vid ett medlemskap i EG. I en meningsyttring (v) har

förordats avslag på propositionens förslag i vissa delar.

Propositionen

I proposition 1992/93:120 om ändring i sekretesslagen med

anledning av EES-avtalet har regeringen föreslagit riksdagen att

anta i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100).

Lagförslaget är intaget som bilaga till betänkandet.

Motioner med anledning av propositionen

1992/93:K15 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i

8kap. 6 § sekretesslagen (1980:100) enligt vad i motionen

anförts om meddelarfrihet,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 16

kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) enligt vad i motionen anförts

om meddelarfrihet.

1992/93:K16 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen

avslår regeringens proposition 1992/93:120.

1992/93:K17 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1992/93:120 om ändring i sekretesslagen med

anledning av EES-avtalet.

1992/93:K18 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om offentlighet, sekretess och meddelarskydd i

samband med det fortsatta integrationsarbetet inom ramen för EES

och EG.

Motioner från den allmänna motionstiden

1991/92:K401 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behov av sekretess för privata donationsfonder.

1991/92:K411 av Ingrid Andersson och Anita Persson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ändring i sekretesslagen

beträffande föräldraskap.

1991/92:K417 av Henrik S Järrel och Björn von der Esch (m)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en allmän översyn av

sekretesslagstiftningen jämte följdföreskrifter i syfte att

förstärka skyddet för den s.k. offentlighetsprincipen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen i övrigt anförts om informations- och

yttrandefrihetens betydelse för kontroll och insyn i ett öppet,

demokratiskt rättssamhälle.

Utskottet

Ändring i sekretesslagen med anledning av EES-avtalet, m.m.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i sekretesslagen till följd

av EES-avtalet. En genomgång av EES-avtalets

sekretessbestämmelser redovisas. Genomgången har lett till att

ändringar i tre paragrafer i sekretesslagen föreslås. En av

ändringarna gäller 8 kap. 6 § om sekretess för uppgift i

statlig tillsynsverksamhet m.m. i fråga om näringslivet, där det

föreslås att sådana uppgifter som på grund av avtalet erhållits

från utländsk tillsynsmyndighet eller inhämtats inom landet

skall omfattas av s.k. absolut sekretess. Den andra ändringen

avser det ömsesidiga biståndet i tullfrågor där

sekretessbestämmelserna i 9 kap. 3 § föreslås utvidgas till att

utöver avtal med främmande stat gälla beträffande avtal med

mellanfolklig organisation. Vidare föreslås en ändring i 16 kap.

1 § 3 sekretesslagen med innebörd att vissa uppgifter om tredje

man, som finns hos tillsynsmyndigheten och som erhållits eller

inhämtats med stöd av internationella avtal, skall vara

undantagna från meddelarfriheten i enlighet med vad som gäller i

dag enligt 8 kap. 6 § första stycket 2 för samma slags

uppgifter. Slutligen föreslås i sekretesslagens bilaga en

teknisk anpassning till ny lagstiftning om teknisk kontroll.

I propositionen framhålls att den svenska anpassningen till

EES-avtalet skall bedrivas på ett sätt som är förenligt med den

tradition av betydande öppenhet som så länge präglat svensk

förvaltning. En alltför stor beredvillighet att gå

sekretessintressena till mötes kan leda till att principen om

öppenhet förbyts i sin motsats. I sammanhanget framhålls vidare

att allt förhandlingsarbete, också det internationella, som

regel ställer krav på viss sekretess så att t.ex. egna

förhandlingspositioner inte blir tillgängliga för motparter i

arbetet, vilket skulle göra att svenska intressen inte kan

drivas på bästa sätt. Det är enligt propositionen svårt att

hävda att Sverige skall avstå från internationellt samarbete

därför att det är förknippat med krav på sekretess i

verksamheten. En annan sak är att Sverige med kraft bör driva

uppfattningen att offentlighet är ett viktigt värde också i det

mellanfolkliga samarbetet. I propositionen hänvisas vidare till

att de sekretesskrav som enligt artikel 83 i EES-avtalets

huvuddel skall fastställas av EES-kommittén är att anse som

folkrättsligt bindande beslut som såvitt avser svenska

myndigheter måste införlivas i den svenska lagstiftningen för

att bli gällande här i landet. Ett sådant införlivande får

enligt departementschefen tas upp senare när EES-kommittén har

fastställt reglerna.

Lagrådet har lämnat det remitterade lagförslaget utan erinran.

Motionerna

I motion K18 av Thage G Peterson m.fl. (s) understryks

offentlighetsprincipens betydelse. Ett tillkännagivande till

regeringen begärs i fråga om offentlighet, sekretess och

meddelarskydd inför det fortsatta integrationsarbetet inom ramen

för EES och EG. Motionärerna framhåller att integrationsarbetet

gett upphov till en betydande oro för att offentlighetsprincipen

kommer att inskränkas i en utsträckning som inte är förenlig med

svenska rättstraditioner och rättsprinciper. Den svenska

offentlighetsprincipen är inte förhandlingsbar.

Utrikessekretessen kan endast i undantagsfall få gå före

offentlighetsprincipen. Motionärerna hänvisar också till ett

EG-direktiv om integritetsskydd för enskilda, vilket anses vara

illavarslande med hänsyn till offentlighetsprincipen. Det är

enligt motionen mycket angeläget att Datalagsutredningen

behandlar denna fråga. Slutligen framhålls att det är

synnerligen angeläget att frågorna kring offentlighet, sekretess

och meddelarsskydd blir noggrant belysta och analyserade under

det fortsatta integrationsarbetet inom ramen för EES och vid ett

eventuellt framtida EG-medlemskap. Lagar och författningar i

Sverige får t.ex. inte bli föremål för en slentrianmässig

tillämpning av bestämmelserna om utlandssekretess.

Motion K15 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vänder sig i första hand

mot att meddelarfriheten begränsas genom regeringens förslag.

Förslaget om absolut sekretess i vissa fall innebär också enligt

motionärerna ett brott mot grundprincipen att allt hos en

myndighet är offentligt och att handlingen först får

sekretessbeläggas när en skadeprövning gjorts. Också motionerna

K17 av Birgitta Hambraeus (c) och K16 av Sten Söderberg (-)

vänder sig emot att området för absolut sekretess utökas och mot

att meddelarfriheten kan påverkas. I motion K17 anförs vidare

att det är fel att riksdagen genom att anta propositionen i

förväg binder sig för de beslut som kan komma att träffas av

Gemensamma EES-kommittén.

Henrik S Järrel och Björn von der Esch (m) begär i motion

1991/92:K417 ett tillkännagivande till regeringen om

informations- och yttrandefrihetens betydelse för kontroll och

insyn i ett öppet, demokratiskt rättssamhälle samt rörande

behovet av en översyn av sekretesslagstiftningen. Motionärerna

framhåller att en del sekretessbestämmelser försvårar eller

omöjliggör en i grunden sund och för ett öppet, demokratiskt

samhälle nödvändig kontroll och insyn. Det framstår enligt

motionärerna som angeläget att se över den samlade svenska

sekretesslagstiftningen i syfte att gallra och förstärka skyddet

för offentlighetsprincipen.

Bakgrund

Offentlighetsprincipen definieras i propositionen som den

grundsats enligt vilken samhällsorganens verksamhet skall ske

under allmän insyn och kontroll. Den offentliga verksamheten

måste ligga öppen för medborgarna och de nyhetsförmedlande

organen på sådant sätt att dessa kan inhämta upplysningar i

skilda angelägenheter efter eget val, oberoende av

myndigheternas informationsgivning. Offentlighetsprincipen

fyller tre huvudändamål. Den utgör en garanti för

rättssäkerheten, effektivitet i förvaltningen och effektivitet i

folkstyret. Principen om allmänna handlingars offentlighet och

yttrandefriheten är inslag i offentlighetsprincipen.

Meddelarfriheten, dvs. rätten för var och en att utom i vissa

undantagsfall lämna uppgifter i vilket ämne som helst för

publicering, kan också ses som en del av det regelverk genom

vilket offentlighetsprincipen förverkligas.

EES-avtalet och EFTA-avtalen innebär att Sverige åtar sig

vissa skyldigheter på sekretessområdet. I EES-avtalets huvuddel

finns sålunda två bestämmelser om sekretess. Artikel 83 gäller

informationsutbytet mellan offentliga myndigheter. I detta

utbyte skall EFTA-staterna ha samma rättigheter att ta emot och

samma skyldigheter att ge information som EG-medlemstater samt

vara underkastade de sekretessregler som skall fastställas av

Gemensamma EES-kommittén. Enligt propositionen får som ovan

nämnts frågor om införlivande i den svenska

sekretesslagstiftningen av de sekretesskrav som enligt artikel

83 skall fastställas av EES-kommittén tas upp senare när

kommittén fastställt reglerna.

I artikel 122 finns en bestämmelse som innebär att de

avtalsslutande parternas ombud m.m. samt anställda som är

verksamma enligt EES-avtalet även efter det att deras uppdrag

har upphört skall vara förpliktade att inte lämna ut

upplysningar som omfattas av sekretess. En motsvarande

bestämmelse finns i 1 kap. 6 § sekretesslagen. Någon

lagstiftning föreslås därför inte i detta avseende.

Särskilda bestämmelser om tystnadsplikt på konkurrensområdet

finns i protokoll 23 artikel 9 och protokoll 24 artikel 9 till

EES-avtalet och i vissa artiklar i protokoll 4 till

övervakningsavtalet. I protokollen finns bestämmelser om

informationsutbyte mellan EG-kommissionen, EFTA:s

övervakningsmyndighet och de nationella tillsynsorganen.

Bestämmelserna om sekretess m.m. i protokoll 4 till

övervakningsavtalet återfinns i kap. II artikel 20, kap. VI

artikel 27, kap. IX artikel 24, kap. XI artikel 17, kap. XIII

artikel 17 och kap. XV artikel 3.2. Kapitlen har rubricerats

Allmänna procedurregler för tillämpning av artiklarna 53 och 54

i EES-avtalet, Tillämpning av konkurrensregler på transport på

järnväg, landsväg och inre vattenvägar, Regler för tillämpning

av artiklarna 53 och 54 i EES-avtalet på sjöfarten, Proceduren

för tillämpning av konkurrensreglerna på företag inom

luftfartssektorn, Regler för kontroll av företagskoncentrationer

samt Bestämmelser tillämpliga på företag på kol- och

stålområdet; avsnitt I Allmänna bestämmelser om avtal och

koncentrationer.

I bestämmelserna föreskrivs att tillsynsorganen, tjänstemän

och övriga anställda vid dessa organ inte skall avslöja

uppgifter som de inhämtat med stöd av protokollet och som är av

sådant slag att de omfattas av sekretess. Den inhämtade

informationen får inte användas för andra ändamål än vad den

inhämtats för. I vissa fall utgör sekretessen inte hinder för

offentliggörande av allmän information eller undersökningar som

inte innehåller uppgifter om enskilda företag eller

företagssammanslutningar.

Enligt 8 kap. 6 § första stycket 1 sekretesslagen gäller

sekretess för uppgift om enskilds affärs- eller

driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat om det

kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Presumtionen är således att uppgifterna är offentliga. Enligt

första stycket 2 i nämnda paragraf gäller sekretess även för

uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden för

den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med

den som är föremål för myndighetens verksamhet. Sekretessen för

dessa uppgifter om tredje man är absolut, dvs. något

skaderekvisit är inte uppställt.

I sekretesslagen finns redan bestämmelser om absolut sekretess

för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden

som myndighet erhållit i enlighet med internationella avtal.

Bestämmelser finns i 9 kap. 3 § och 8 kap. 5 § som rör

beskattnings- och indrivningsverksamhet resp. tillsynsverksamhet

på bl.a. värdepappersområdet. Hinder föreligger även för

överförande av informationen till bl.a. andra myndigheter.

Till skillnad från vad som nu gäller enligt dessa bestämmelser

föreslås i propositionen att sekretessen i 8 kap. 6 § andra

stycket inte endast skall avse uppgifter som erhållits från

utlandet utan också uppgifter som till följd av avtalet

inhämtats inom landet. Samtidigt föreslås en motsvarighet i 9

kap. 3 §.

Meddelarfrihet råder i dag för sådana uppgifter som avses i 8

kap. 6 § med undantag för första stycket 2, som således avser de

uppgifter om tredje man som har absolut sekretesskydd.

Propositionens förslag innebär att samma undantag från

meddelarfriheten skall gälla om uppgifterna inhämtats med stöd

av internationell överenskommelse.

Sekretesslagens regler om sekretess hos tillsynsorgan för

områdena banker och andra kreditinstitut, värdepapper, livsmedel

samt växter och utsäde uppfyller enligt propositionen redan de

krav avtalet ställer. Några lagändringar i dessa avseenden

behövs inte enligt propositionen.

När det gäller ömsesidigt bistånd i tullfrågor finns

bestämmelser i protokoll 11 till EES-avtalet. I artiklarna 10

och 11 regleras hur mottagen information skall behandlas från

sekretessynpunkt samt användningen av upplysningar.

Informationen skall vara av förtrolig natur och omfattas av

sekretesskydd hos de berörda staterna, men även i tillämpliga

gemenskapsorgan, dvs. EG-kommissionen. För att bestämmelsen i 9

kap. 3 § sekretesslagen skall bli tillämplig på avtal också med

EG måste den enligt propositionen förutom överenskommelse med

främmande stat också gälla avtal med mellanfolklig organisation.

EES-utskottets behandling

Med anledning av två motioner rörande EES-avtalets

konsekvenser på sekretessområdet uttalade EES-utskottet

(1992/93:EU1 s. 175 f.), som inhämtat yttrande från

konstitutionsutskottet, att den nu aktuella propositionen inte

borde föregripas genom några uttalanden i EES-utskottets ärende.

EES-utskottet hänvisade emellertid till att EES-avtalet endast

påkallar en viss förstärkning av det sekretesskydd som redan

gäller för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska

förhållanden. Någon utvidgning av sekretesskyddet till nya typer

av uppgifter krävs inte. Inte heller behövs några inskränkningar

i meddelarfriheten. EES-utskottet framhöll dock att de särskilda

reglerna i sekretesslagen som gäller uppgifter rörande Sveriges

förbindelser med andra länder och mellanfolkliga organisationer

kan komma att tillämpas i ökad utsträckning på grund av

EES-samarbetet. I praktiken kan det medföra att exempelvis

uppgifter med anknytning till nya EES-regler, som skall

behandlas i EES-kommittén, kan komma att skyddas av sekretess.

Om motsvarande uppgifter skulle gälla ett internt svenskt

lagstiftningsärende skulle däremot sekretessen inte bli aktuell.

Med hänsyn till frågans vikt utgick utskottet från att

regeringen följer utvecklingen och tar de initiativ som behövs

för att inte offentlighetsprincipen skall urholkas på detta

sätt. EES-utskottet pekade slutligen på att Grundlagsutredningen

inför EG (Ju 1991:03) överväger bl.a. frågor om

offentlighetsprincipen som har samband med ett svenskt

medlemskap.

Utskottets bedömning

Offentlighetsprincipen är omistlig för den svenska

rättsordningen och för demokratin i Sverige. Genom rätten att få

ut allmänna handlingar främjas ett fritt meningsutbyte och en

allsidig upplysning. Handlingsoffentligheten utgör ett inslag i

den medborgerliga yttrande- och informationsfriheten och är

därmed en av förutsättningarna för den fria demokratiska

åsiktsbildningen. Också meddelarfriheten är av central betydelse

för den fria åsiktsbildningen genom massmedia. Väsentliga och

viktiga samhällsintressen får inte åsidosättas genom

sekretessbestämmelser, som hindrar en i grunden sund och för ett

öppet demokratiskt samhälle nödvändig kontroll och insyn.

Det är enligt utskottets mening visserligen självklart att

Sverige skall uppfylla de åtaganden som följer av EES-avtalet,

men den svenska anpassningen måste ske på ett sätt som är

förenligt med offentlighetsprincipen. Grundregeln måste vara att

offentlighet gäller och att utrymmet för sekretess är undantag.

Det är viktigt av vi från svensk sida i det kommande

integrationsarbetet hävdar vår tradition av betydande öppenhet i

förvaltningen och att man inte tillmötesgår för oss främmande

sekretessintressen. Anpassningsarbetet måste mot denna bakgrund

utgå från en återhållsamhet gentemot sekretessintressena.

Propositionen präglas också av detta synsätt. De förslag till

ändringar i sekretesslagen som läggs fram innebär endast

förhållandevis begränsade ingrepp i offentligheten och är

förenliga med rättssystematiken. De följder för meddelarfriheten

som förslaget innebär är enligt utskottets mening marginella

eftersom det redan i dag inte råder någon meddelarfrihet för

ifrågavarande typ av uppgifter.

Mot den angivna bakgrunden tillstyrker utskottet

propositionens förslag. Motionerna K15 yrkandena 1 och 2, K16

och K17 avstyrks följaktligen. Med anledning av vad som anförts

i motion K17 får utskottet hänvisa till att det i den nu

aktuella propositionen inte begärs något godkännande av framtida

beslut av EES-kommittén. Utskottet vill -- liksom EES-utskottet

(1992/93:EU1 s. 160) -- understryka att i de fall EES-kommittén

fattar beslut i en fråga som hör till riksdagens beslutsområde

eller som eljest är av större vikt blir beslutet inte bindande

för Sverige förrän riksdagen godkänt det.

När det gäller den i motion K18 behandlade frågan om det

fortsatta integrationsarbetet inom ramen för EES och EG vill

utskottet understryka det som också i skilda sammanhang

framhållits av företrädare för regeringen, nämligen att den

svenska offentlighetsprincipen inte är förhandlingsbar. Det

finns också klara tecken på att EG rör sig mot en ökad öppenhet.

Bl.a. har kommissionen ombetts att senast år 1993 lägga fram en

rapport för rådet om åtgärder för att förbättra allmänhetens

tillgång till information hos institutionerna. I propositionen

framhålls också att Sverige med kraft bör driva uppfattningen

att offentlighet är ett viktigt värde också i det mellanfolkliga

samarbetet. Det är enligt propositionen ingen orealistisk linje

med tanke på att den svenska offentlighetsprincipen tillhör de

från början unika svenska rättsliga företeelser som sprider sig

till allt fler länder. I Frankrike och Nederländerna finns en

lagfäst huvudregel om insyn i myndigheternas verksamhet som

påminner om det svenska systemet, även om det inte är fråga om

en ovillkorlig rätt att ta del av en allmän handling. I stället

kan den enskilde få nöja sig med att myndigheten lämnar

information om vad handlingen innehåller. I Danmark gäller en

grundläggande offentlighetsprincip.

Internationellt förhandlingsarbete ställer krav på viss

sekretess. Utan sekretess kan egna förhandlingspositioner bli

tillgängliga för motparter i sådana sammanhang att de svenska

intressena inte kan drivas på bästa sätt. Det kan inte heller

bortses från att man i internationella förhandlingar brukar ta

vederbörlig hänsyn till förhandlingsmotparten. Det är emellertid

enligt utskottets mening angeläget att man från svensk sida

verkar för största möjliga öppenhet i förhandlingarna.

Utrikessekretessen bör således tillämpas med återhållsamhet. Som

EES-utskottet framhållit (s. 177) kan uppgifter med anknytning

till nya EES-regler, som skall behandlas i EES-kommittén, komma

att skyddas av sekretess medan motsvarande uppgifter som gäller

ett internt lagstiftningsärende är offentliga. Liksom

EES-utskottet förutsätter konstitutionsutskottet att regeringen

mot bakgrund av frågans vikt följer utvecklingen och tar de

initiativ som behövs för att offentlighetsprincipen inte skall

urholkas på detta sätt.

Utskottet förutsätter vidare att Datalagsutredningen ser över

de frågor som väckts med anledning av EG-kommissionens nyligen

presenterade förslag till direktiv om integritetsskydd för

enskilda och att integrationsarbetet på detta område sker med

utgångspunkt i intresset av största möjliga offentlighet.

Även när det gäller andra områden som behandlas i det

fortsatta integrationsarbetet inom ramen för EES och vid ett

framtida EG-medlemskap förutsätter utskottet att frågorna kring

offentlighet, sekretess och meddelarskydd blir noggrant belysta

och analyserade. Mot bakgrund av den grundåskådning som tecknats

i propositionen anser utskottet emellertid att något

tillkännagivande till regeringen inte behövs. Utskottet vill

också erinra om att Grundlagsutredningen inför EG överväger

bl.a. frågor om offentlighetsprincipen som har samband med ett

svenskt medlemskap. Utskottet anser inte heller att det behövs

ett tillkännagivande till regeringen om informations- och

yttrandefrihetens betydelse för kontroll och insyn i ett öppet

demokratiskt samhälle. Motion K18 och K417 yrkande 2 avstyrks

följaktligen. Utskottet är vidare inte berett att nu förorda en

allmän översyn av sekretesslagstiftningen jämte

följdföreskrifter, varför även motion K417 yrkande 1 avstyrks.

Uppgifter om föräldraskap

Motionen

Ingrid Andersson och Anita Persson (båda s) föreslår i motion

K411 att 7 kap. 4 § sekretesslagen ändras så att det aldrig

skall vara möjligt att samhället har uppgifter om en människas

föräldrars identitet utan att kunna lämna ut dem till den det

berör. Denna förändring bör enligt motionärerna ske skyndsamt.

Bakgrund

I 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) finns bestämmelser om

sekretess inom socialtjänsten. Inom socialtjänsten gäller

sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om

det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den

enskilde eller någon som står honom nära lider men.

Regeringsrätten har med stöd av denna bestämmelse i en dom den 7

juni 1989 vägrat en vuxen person att få del av uppgifter i en

barnavårdsakt som utvisar vem som kunde vara personens fader.

Utskottet har vid tre tidigare tillfällen under de senaste

åren behandlat den fråga motionären tar upp. I ett yttrande till

socialutskottet våren 1990 anfördes att det är angeläget att

intresset av att en person skall kunna få tillgång till

uppgifter om sin börd i möjligaste utsträckning kan tillgodoses.

Utskottet hänvisade till att barnets intresse av att få sådan

vetskap beaktats i inseminationslagen (1984:1140) och uttalade

att det fanns anledning för regeringen att i lämpligt sammanhang

överväga en ändring av sekretesslagen för att tillgodose det

nämnda intresset (1989/90:KU8y). Socialutskottet delade

konstitutionsutskottets inställning (1989/90:SoU28). Frågan togs

åter upp vid påföljande riksmöte (1990/91:KU10), varvid

utskottet hänvisade till yttrandet till socialutskottet. Hösten

1991 behandlades frågan på nytt (1991/92:KU11). Utskottet

hänvisade då till att det i Justitiedepartementet pågick ett

arbete med frågan om sekretess för uppgift om faderskap.

Utskottets bedömning

Enligt vad utskottet inhämtat kommer en promemoria som tar upp

den aktuella frågan att bli föremål för remissbehandling inom de

närmaste månaderna. Enligt utskottets mening bör det pågående

utredningsarbetet inte föregripas. Motion K411 avstyrks

följaktligen.

Privata donationsfonder

Motionen

I motion K401 av Lena Öhrsvik (s) begärs ett tillkännagivande

till regeringen angående behovet av sekretess för privata

donationsfonder. Motionären hänvisar till ett beslut av JO den

24 februari 1989 (1989/90 s. 370). I beslutet anfördes att

sekretesslagen inte är tillämplig på handlingar hos privat

donationsfond som förvaltas av ett offentligt organ. I motionen

framhålls att personer som söker bidrag ur fonderna ofta tvingas

redogöra för sina personliga och ekonomiska förhållanden. Det är

enligt motionären beklagligt att en ansökan om bidrag blir

allmän handling när den kommer in till myndigheten.

Utskottets bedömning

Av det uttalande av JO som motionären tar upp framgår att en

privat donationsfond inte kan anses som myndighet. Att den

förvaltas av ett offentligt organ påverkar enligt JO inte

bedömningen. Offentlighetsprincipen och de inskränkningar i

denna som gäller till följd av sekretesslagen avser endast

handlingar och uppgifter hos myndighet. Sekretesslagen är därför

inte tillämplig på en privat fonds handlingar.

JO anser således att ansökningar till en privat donationsfond

inte är allmänna handlingar även om de förvaltas av ett

offentligt organ. Någon skyldighet att lämna ut sådana

ansökningshandlingar finns därför inte. Mot denna bakgrund finns

enligt utskottets mening inte anledning förorda ett sådant

tillkännagivande till regeringen som begärs i motionen. Motion

K401 avstyrks följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sekretessen hos de konkurrensövervakande

organen

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:K15 yrkandena 1

och 2, 1992/93:K16 i denna del samt 1992/93:K17 i denna del

antar regeringens förslag till ändring i sekretesslagen

(1980:100) såvitt avser 8 kap. 6 § och 16 kap. 1 §,

res. (s) - delvis

men. (v)

2. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:K16 i denna del

och 1992/93:K17 i denna del antar regeringens förslag till

ändring i sekretesslagen (1980:100) i den mån det inte omfattas

av vad utskottet hemställt under mom. 1,

res. (s) - delvis

3. beträffande offentlighetsprincipen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:K417 yrkande 2 och

1992/93:K18,

res. (s) - delvis

4. beträffande översyn av sekretesslagen m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:K417 yrkande 1,

5. beträffande uppgift om föräldraskap

att riksdagen avslår motion 1991/92:K411,

6. beträffande privata donationsfonder

att riksdagen avslår motion 1991/92:K401.

Stockholm den 3 december 1992

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina

Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Hans Göran Franck (s), Stig

Bertilsson (m), Torgny Larsson (s) Ingvar Svensson (kds),

Harriet Colliander (nyd), Odd Engström (s), Inger René (m),

Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Ingela Mårtensson (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Sekretessen hos de konkurrensövervakande organen m.m.

(mom.1--3)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Hans

Göran Franck, Torgny Larsson, Odd Engström och Lisbeth

Staaf-Igelström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Offentlighetsprincipen är" och som på s. 8 slutar med "2

avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:

Offentlighetsprincipen är omistlig för den svenska

rättsordningen och för demokratin i Sverige. Sveriges unika och

generösa offentlighetsprincip slås fast på olika ställen i våra

grundlagar. Genom rätten att få ut allmänna handlingar främjas

ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning i det svenska

samhället. Denna rätt till offentliga handlingar utgör ett

mycket viktigt inslag i den medborgerliga yttrande- och

informationsfriheten och är en av förutsättningarna för den fria

demokratiska åsiktsbildningen. Meddelarfriheten är också av

central betydelse för den fria åsiktsbildningen genom massmedia.

Väsentliga och viktiga allmänintressen får inte åsidosättas

genom sekretessbestämmelser, som hindrar en i grunden sund och

för ett öppet demokratiskt samhälle nödvändig kontroll och

insyn.

Det är enligt utskottets mening självklart att Sverige skall

uppfylla de åtaganden som följer av EES-avtalet. Men den svenska

integrationen måste ske på ett sätt som är förenligt med

offentlighetsprincipen. Grundregeln måste vara att offentlighet

gäller och att sekretess är undantag. Det är viktigt att vi från

svensk sida i det kommande integrationsarbetet hävdar vår

tradition av betydande öppenhet i förvaltningen och att man inte

tillmötesgår för oss främmande sekretessintressen. Risken är

annars att huvudregeln om offentlighet blir ett undantag.

De förslag till ändringar i sekretesslagen som nu läggs fram

innebär ingrepp i offentligheten och i meddelarfriheten.

Ändringarna får dock inte anses gå längre än som är nödvändigt

för att uppfylla Sveriges åtaganden. Mot den angivna bakgrunden

tillstyrker utskottet propositionens förslag. Men detta får

självklart inte leda till slutsatsen att Sverige i framtiden

måste underordna sig en allmän inskränkning av

offentlighetsprincipen. Tvärtom vill utskottet kraftigt

understryka att samarbetet inom EES och längre fram eventuellt

inom EG inte får leda till sådana inskränkningar.

Motionerna K15 yrkandena 1 och 2, K16 och K17 avstyrks

således. Med anledning av vad som anförts i motion K17 får

utskottet hänvisa till att det i den nu aktuella propositionen

inte begärs något godkännande av framtida beslut av

EES-kommittén. Utskottet vill -- liksom EES-utskottet

(1992/93:EU1 s. 160) -- understryka att i de fall EES-kommittén

fattar beslut i en fråga som hör till riksdagens beslutsområde

eller som eljest är av större vikt blir beslutet inte bindande

för Sverige förrän riksdagen godkänt det. Det betyder sålunda

att det slutliga avgörandet kommer att ligga i riksdagens hand.

När det gäller den i motion K18 behandlade frågan om det

fortsatta integrationsarbetet inom ramen för EES och EG vill

utskottet starkt understryka att den svenska

offentlighetsprincipen inte är förhandlingsbar. Denna

uppfattning har också framhållits av företrädare för regeringen.

Det är enligt utskottets mening nödvändigt att en deklaration

med denna innebörd görs av regeringens förhandlare redan när

integrationsarbetet startar.

Internationellt förhandlingsarbete ställer ofta krav på viss

sekretess. Utan sekretess kan egna förhandlingspositioner bli

tillgängliga för motparter i sådana sammanhang att de svenska

intressena inte kan drivas på bästa sätt. I internationella

sammanhang brukar man också ta vederbörlig hänsyn till

förhandlingsmotparten. Det är dock enligt utskottets mening

angeläget att man från svensk sida verkar för största möjliga

öppenhet i förhandlingarna. Bestämmelserna om utrikessekretess

bör således som konstitutionsutskottet tidigare framhållit

tillämpas med utgångspunkt från att största möjliga öppenhet

skall gälla (KU 1988/89:30 s. 19). Som EES-utskottet framhållit

(s. 177) kan uppgifter med anknytning till nya EES-regler som

skall behandlas i EES-kommittén komma att skyddas av sekretess

medan motsvarande uppgifter som gäller ett internt svenskt

lagstiftningsärende är offentliga. Liksom EES-utskottet anser

konstitutionsutskottet att regeringen mot bakgrund av frågans

vikt bör följa utvecklingen och ta de initiativ som behövs för

att offentlighetsprincipen inte skall inskränkas. Det material

som t.ex. kommer att ligga till grund för lagar och andra

författningar i vårt land får sålunda inte bli föremål för en

slentrianmässig tillämpning av bestämmelserna om

utrikessekretess. Det ankommer på regeringen att noga bevaka

denna fråga.

Utskottet förutsätter vidare att Datalagsutredningen ser över

de frågor som väckts med anledning av EG-kommissionens nyligen

presenterade förslag till direktiv om integritetsskydd för

enskilda och att integrationsarbetet på detta område sker med

utgångspunkt i intresset av största möjliga offentlighet.

När det gäller det fortsatta integrationsarbetet inom ramen

för EES och vid ett EG-medlemskap anser utskottet

sammanfattningsvis att det är mycket angeläget att frågorna

kring offentlighet, sekretess och meddelarskydd blir noggrant

belysta och analyserade. I förhandlingsarbetet krävs enligt

utskottets mening att regeringen agerar på ett kraftfullt sätt

för att försvara den svenska offentlighetsprincipen och att

regeringen starkt markerar att denna princip inte är

förhandlingsbar.

Enligt utskottets mening bör riksdagen med bifall till motion

K18 och med anledning av motion K417 yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört om offentlighet,

sekretess och meddelarskydd i samband med det fortsatta

integrationsarbetet inom ramen för EES och vid ett medlemskap i

EG.

dels att utskottets hemställan under 1--3 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande sekretessen hos de konkurrensövervakande

organen

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:K15 yrkandena 1

och 2, 1992/93:K16 i denna del samt 1992/93:K17 i denna del

antar regeringens förslag till ändring i sekretesslagen

(1980:100) såvitt avser 8 kap. 6 § och 16 kap. 1 §,

2. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:K16 i denna del

och 1992/93:K17 i denna del antar regeringens förslag till

ändring i sekretesslagen (1980:100) i den mån det inte omfattas

av vad utskottet hemställt under mom. 1,

3. beträffande offentlighetsprincipen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K18 och med

anledning av motion 1991/92:K417 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

Sekretessen hos de konkurrensövervakande organen (mom. 1)

Propositionens lagförslag går längre än vad som krävs för att

uppfylla EES-avtalet. Uppgifter som en svensk tillsynsmyndighet

inhämtat inom landet får inte omfattas av absolut sekretess. Det

är ett brott mot den grundprincip som säger att allt hos en

myndighet är offentligt och att handlingen först får

hemligstämplas när en skadeprövning gjorts. Det är i första hand

meddelarfriheten som naggas i kanten om förslaget går igenom.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

1 borde ha hemställt:

1. beträffande sekretessen hos de konkurrensövervakande

organen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K15 yrkandena 1

och 2, 1992/93:K16 i denna del och 1992/93:K17 i denna del

avslår regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100) såvitt avser 8 kap. 6 § samt 16 kap. 1 §.

Bilaga