Bet. 1992/93:KU16

Konstitutionsutskottets betänkande

1992/93:KU16

Riksdagens val av vissa organ

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1992/93

KU16

Sammanfattning

I detta betänkande tar utskottet initiativ i några olika

frågor som kräver reglering i riksdagsordningen. Huvuddelen av

betänkandet handlar om riksdagens val av vissa organ, främst på

det europeiska samarbetsområdet. I samband härmed föreslås en

revidering av den bestämmelse i riksdagsordningen som reglerar

riksdagens val av vissa existerande organ. Slutligen lämnas

förslag i några andra frågor -- följdändringar till riksdagens

tidigare beslut om ändring av tidpunkten för riksmötets

avslutande, frågan om remittering av vissa ekonomisk-politiska

ärenden samt ordningen för frågedebatterna i riksdagen.

Utskottet

1. Riksdagens val av vissa parlamentariska organ på det

europeiska samarbetsområdet

Parlamentarisk församling i konferensen om säkerhet och

samarbete i Europa (ESK)

Utskottets bedömning

Vid ESK:s möte i Madrid den 2 och 3 april 1991 ingicks en

överenskommelse mellan de deltagande staterna, däribland

Sverige, att en parlamentarisk församling skulle inrättas.

Församlingen skulle bestå av 245 ledamöter varav Sverige skulle

utse 8. Dessa ledamöter har hittills utsetts av

talmanskonferensen men utskottet anser att de i framtiden bör

väljas av kammaren. Detta val bör regleras i RO (tilläggsbest.

7.1.1).

Gemensamma parlamentarikerkommittén EG -- Sverige (Joint

Parliamentary Committee EC -- Sweden)

Bakgrund

Som ett led i förberedelserna för Sveriges medlemskap i EG

skall en kommitté bildas vari ingår ledamöter av

Europaparlamentet och riksdagen. Kommittén skall fungera som ett

samrådsorgan mellan dessa båda församlingar. De svenska

ledamöterna av kommittén skall få uppgiften att vid sidan av

Utrikesnämnden fungera som ett riksdagens samrådsorgan med

regeringen vid de förestående förhandlingarna med EG.

Kommittén skall bestå av 36 ordinarie ledamöter och lika många

suppleanter. Europaparlamentet och riksdagen väljer var för sig

lika många ordinarie ledamöter och suppleanter, dvs. 18.

Europaparlamentet har i en resolution den 15 januari 1992 för

sin del beslutat om bildande av kommittén.

Utskottets bedömning

En bestämmelse om val av den svenska delegationen till

kommittén bör enligt utskottets mening införas i RO

(tilläggsbest. 7.1.1). Uppgiften att fungera som samrådsorgan

vid förhandlingarna med EG medför också behov av en

tystnadspliktsregel för den svenska delegationens ledamöter och

suppleanter (RO 8:14).

Riksdagens EES-utskott

Bakgrund

Riksdagen beslöt våren 1992 (1991/92:KU34) att inrätta ett

särskilt utskott, EES-utskottet, för dels den då väntade

propositionen om godkännande av EES-avtalet med tillhörande

motioner, dels andra ärenden som är av central betydelse för

EES-avtalet och som skall slutbehandlas före avtalets

ikraftträdande.

I en skrivelse till talmanskonferensen den 2 september 1992

anmälde EES-utskottet att förutsättningarna för utskottets

arbete delvis ändrats och att utskottet också under 1993 kommer

att ha viktiga arbetsuppgifter. Skrivelsen har överlämnats till

konstitutionsutskottet genom beslut av talmanskonferensen den 21

oktober 1992 (se bilaga 2).

I skrivelsen från EES-utskottet framhålls att EES-avtalet

bygger på att EFTA-staterna i samband med fullbordandet av EG:s

inre marknad den 1 januari 1993 skall anpassa sina regelverk

till den inom EG gällande ordningen på de områden som omfattas

av avtalet. Av praktiska och förhandlingstekniska skäl har i

avtalet dock bara upptagits de rättsakter som EG beslutat om

under tiden fram t.o.m. den 31 juli 1991. Avsikten är att

samtliga rättsakter från tiden den 1 augusti 1991--den 31

december 1992 skall tillföras avtalet vid ett tillfälle med

utnyttjande av avtalets beslutsprocedur. Gemensamma

EES-kommittén skall således fatta beslut om de erforderliga

ändringarna och tilläggen till avtalet. Proposition om

godkännande av kompletteringar till EES-avtalet kommer att

framläggas tre eller fyra månader efter det att avtalet trätt i

kraft.

Enligt skrivelsen från EES-utskottet kan kompletteringarna

förväntas röra det stora flertalet av de samarbetsområden som

omfattas av avtalet. Troligen kommer propositionen också att

innehålla åtskilliga förslag till lagstiftning på olika områden.

EES-utskottet anser att propositionen därmed kommer att bli ett

sådant ärende av central betydelse för EES-avtalet som enligt

riksdagens beslut bör behandlas av EES-utskottet.

På grund av utgången av folkomröstningen i Schweiz den 5--6

december 1992 kommer avtalet inte att träda i kraft som beräknat

den 1 januari 1993. Efter omförhandling av avtalet kommer en ny

proposition att föreläggas riksdagen. Tidpunkten för detta kan

inte nu anges.

Utskottets bedömning

Enligt utskottets uppfattning finns det skäl för att

EES-utskottet får fortsätta sin verksamhet tills det

omförhandlade avtalet har slutbehandlats av riksdagen. Därefter

bör utskottet upphöra.

2. Riksdagens val av vissa andra organ

Bakgrund

De val som för närvarande anges i tilläggsbestämmelsen 7.1.1

till RO gäller Nordiska rådets svenska delegation, Europarådets

svenska delegation, svenska delegationen till Europeiska

frihandelssammanslutningens (EFTA) parlamentarikerkommitté samt

styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. För inget av

dessa organ anges i bestämmelsen hur många som väljs eller för

vilken tidsperiod valet gäller. Detta framgår i stället av de

föreskrifter som styr verksamheten i dessa organ.

För närvarande gäller i dessa hänseenden följande.

Nordiska rådets svenska delegation består av 20 medlemmar

som väljs av riksdagen vid början av varje lagtima riksmöte.

Valet gäller för tiden intill dess val nästa gång äger rum. Om

särskilda skäl föreligger, får talmanskonferensen bestämma annan

tid för valen så ock föranstalta om nya val under pågående

riksmöte (1 § lagen [1984:50] med instruktion för Nordiska

rådets svenska delegation). Endast den som är medlem av den

församling som förrättat valet kan vara vald medlem eller

suppleant i rådet (Artikel 47 i samarbetsöverenskommelsen den 23

mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige,

det s.k. Helsingforsavtalet).

Europarådets svenska delegation. Enligt Europarådets

stadga består Europarådets parlamentariska församling av ombud

för varje stat som är medlem. Riksdagen väljer sex ombud till

denna församling. Mandatperioden bestäms av medlemsländerna

själva. För den svenska delegationens del gäller sedan 1983 en

treårsperiod. Tidpunkt för valet är ej bestämd. Valet sker dock

i god tid före ordinarie sessions öppnande, vilket normalt sker

i maj månad.

EFTA-delegationen. En särskild parlamentarikerkommitté

inom EFTA inrättades genom ett ministerrådsbeslut 1977. Den

svenska delegationen till denna kommitté består av fem

ledamöter. År 1986 beslöts att dessa fem jämte fem suppleanter

skulle väljas av riksdagen (KU 1985/86:26). År 1989 utvidgades

delegationen med tre suppleanter för att alla riksdagspartier

skulle kunna delta (1988/89:UU17). Valet gäller för riksdagens

valperiod.

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond väljs i

enlighet med 3 § i stiftelsens stadgar (RFS 1988:1). Styrelsen

består av tolv ledamöter och väljs för tiden för valet till dess

nytt val hållits under sjätte året därefter. I styrelsen skall

ingå sex företrädare för riksdagen, fyra företrädare för olika

vetenskapliga discipliner samt två ledamöter med särskild

sakkunskap i förmögenhetsförvaltning. De sistnämnda får inte

inneha tjänst eller uppdrag hos Riksbanken. Val sker vart tredje

år för nästkommande sexårsperiod. Varannan gång avser valet tre

företrädare för riksdagen, två företrädare för den vetenskapliga

forskningen och en ledamot med särskild sakkunskap i

förmögenhetsförvaltning. För var och en av styrelsens ledamöter,

utom för dem som skall ha särskild kunskap i

förmögenhetsförvaltning, utses en suppleant. Riksdagen väljer

särskilt en av ledamöterna till ordförande i styrelsen. Vid

valet får -- med visst undantag -- ej den omväljas som invalts i

styrelsen tidigare än under de tre sist förlidna kalenderåren.

Tidpunkten för valet är ej bestämd men bör äga rum snarast efter

styrelsens årligen återkommande sammanträde i slutet av mars.

Utskottets bedömning

Beträffande Nordiska rådets svenska delegation, Europarådets

svenska delegation och svenska delegationen till EFTA:s

parlamentarikerkommitté anser utskottet att i RO (tilläggsbest.

7.1.1) bör anges hur många ledamöter som skall väljas och att de

skall väljas bland riksdagens ledamöter. Detsamma bör gälla de

nya organ vars inrättande behandlades i förra avsnittet. För

samtliga organ utom Nordiska rådets svenska delegation bör också

stadgas att valet gäller för riksdagens valperiod. Detta innebär

för Europarådets svenska delegation den ändringen att valet i

fortsättningen kommer att äga rum på hösten under valåret.

Medlemmarna av Nordiska rådets svenska delegation skall även i

fortsättningen väljas i enlighet med Helsingforsavtalet för

varje riksmöte.

Beträffande styrelsen i Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

föreslår utskottet att i RO hänvisning görs till stadgarnas

regler om antal, valbarhet m.m.

3. Övriga frågor

Utskottets bedömning

Följdändringar till ändring av tidpunkten för riksmötets

avslutande. Genom beslut våren 1992 (1991/92:KU24) ändrades

tidpunkten för avslutande av ett lagtima riksmöte som har

inletts under augusti, september eller oktober från den 31 maj

till den 15 juni. Beslutet bör enligt utskottet föranleda

följdändringar i RO 3:4 och tilläggsbestämmelsen 6.1.1 RO.

Enligt RO 3:4 skall bestämmelserna om propositionsavlämnande i

RO 3:2--3 endast gälla vid lagtima riksmöte som skall avslutas

senast den 31 maj. I interpellation som inges efter utgången av

april skall enligt 6.1.1. anges skälen för att interpellationen

inte ingetts tidigare. Detta gäller endast under riksmöte som

skall avslutas senast den 31 maj. I båda dessa fall bör

tidpunkten ändras till den 15 juni.

Remittering av vissa ärenden. Enligt RO 4:7 får annat

ärende än budgetpropositionen delas mellan två eller flera

utskott endast om särskilda skäl föranleder det. Det sägs vidare

att vid 1990/91 års riksmöte får ej kompletteringspropositionen

och andra ärenden med ekonomiskt-politiskt syfte delas mellan

två eller flera utskott.

Utskottet vill hänvisa till att det numera är fast praxis att

ärenden av sistnämnda slag remitteras till finansutskottet.

Någon förlängning eller permanentning av den bestämmelse som

gällde vid 1990/91 års riksmöte behövs därför inte. Bestämmelsen

föreslås utgå.

Frågestunder. Enligt tilläggsbestämmelsen 6.2.3 skall

försöksverksamheten med frågestunderna fortsätta till utgången

av år 1992. Försöket innebär bl.a. att frågorna besvaras vid en

frågestund varje tisdag som riksdagen sammanträder. Vid denna

frågestund besvaras frågor som har ingivits till kammarkansliet

senast kl. 10 under fredagen i föregående vecka. Talmannen får

besluta om undantag från dessa regler. Talmannen får även

besluta att en fråga skall besvaras tillsammans med en

interpellation. Beträffande debattreglerna anges i bestämmelsen

att efter det att statsrådet lämnat frågesvaret får det första

anförandet från varje talare räcka längst två minuter och varje

följande anförande en minut.

Mot bakgrund av att antalet inlägg i frågedebatterna på senare

tid ökat prövas sedan den 12 maj 1992 en ordning som innebär att

om talmannen efter ett antal inlägg finner att något nytt inte

tillförs debatten kan talmannen föreslå att debatten avslutas

efter ytterligare ett inlägg från var och en av

debattdeltagarna.

Försöksverksamheten med frågestunderna har den 11 november

1992 varit föremål för överläggning mellan talmännen och de av

partigrupperna utsedda ledamöterna av talmanskonferensen. Därvid

enades man om att föreslå att permanenta den försöksvis prövade

ordningen med en viss justering när det gäller reglerna för

frågedebatterna. De nya reglerna skulle innebära att efter de

inledande anförandena om längst två minuter har båda talarna

rätt till ytterligare två eventuellt tre anföranden om längst en

minut. Talmannen kan medge ytterligare anföranden om det med

hänsyn till debattens karaktär är berättigat.

Utskottet tillstyrker ett genomförande av den ordning som

talmännen och partirepresentanterna i talmanskonferensen enats

om med den preciseringen att antalet anföranden som anges i

riksdagsordningen bör fastställas till fyra. Talmannen skall

kunna medge ytterligare anföranden på längst en minut.

Lagtekniskt kräver denna ordning att nuvarande

tilläggsbestämmelse 6.2.2 avskaffas och ersätts av nuvarande

tilläggsbestämmelse 6.2.3, ändrad i fråga om debattreglerna och

så att dess tillfälliga karaktär försvinner.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande EES-utskottets verksamhet

att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,

2. beträffande ändringar i riksdagsordningens

huvudbestämmelser

att riksdagen antar det i bilaga 1 intagna lagförslaget såvitt

avser 3 kap. 4 §, 4 kap. 7 § och 8 kap. 14 §,

3. beträffande ändringar i riksdagsordningens

tilläggsbestämmelser

att riksdagen antar det i bilaga 1 intagna lagförslaget i

övrigt.

Stockholm den 8 december 1992

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva

Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Hans Göran Franck (s),

Stig Bertilsson (m), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds),

Harriet Colliander (nyd), Inger René (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m) och Elvy Söderström

(s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1

dels att tilläggsbestämmelsen 6.2.32 skall upphöra

att gälla,

dels att 3 kap. 4 §, 4 kap. 7 §, 8 kap. 14 § samt

tilläggsbestämmelserna 6.1.1, 6.2.2 och 7.1.1 skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

4 §

Bestämmelserna i 2 § Bestämmelserna i 2 §

andra stycket och 3 § om andra stycket och 3 § om

den tid då proposition den tid då proposition

skall avlämnas gäller skall avlämnas gäller

endast vid lagtima riksmöte endast vid lagtima riksmöte

som enligt 1 kap. 4 § skall som enligt 1 kap. 4 § skall

avslutas senast den 31 maj. avslutas senast den 15 juni.

Bestämmelserna gäller ej

1. om budgetpropositionen med stöd av 2 § har avlämnats efter

den 10 januari,

2. i fråga om proposition varigenom regeringen enligt lag för

prövning underställer riksdagen en utfärdad förordning,

3. om regeringen finner synnerliga skäl föreligga att avlämna

propositionen senare.

4 kap.

7 §

Annat ärende än Annat ärende än

budgetpropositionen får budgetpropositionen får

delas mellan två eller delas mellan två eller

flera utskott endast om flera utskott endast om

särskilda skäl särskilda skäl

föranleder det. Vid 1990/91 föranleder det.

års riksmöte får ej

kompletteringspropositionen

och andra ärenden med

ekonomiskt-politiskt syfte

delas.

6 kap.

6.1.1

Interpellation ingives till kammarkansliet. Talmannen anmäler

utan dröjsmål vid sammanträde med kammaren beslut att

interpellationen får framställas eller förslag att

interpellationen inte skall få framställas. Förslag att

interpellation inte skall få framställas avgöres vid närmast

följande sammanträde och tages upp på föredragningslistan till

detta sammanträde. Medgiver talmannen eller riksdagen att

interpellationen får framställas, låter talmannen skyndsamt

statsrådet få del av den.

Interpellationen skall anslås senast när den anmäles i

kammaren eller talmannen framlägger förslag om att

interpellationen inte skall få framställas.

1 Riksdagsordningen omtryckt 1992:43

2 Senare lydelse 1992:793

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som vid riksmöte, som Den som vid riksmöte, som

enligt 1 kap. 4 § skall enligt 1 kap. 4 § skall

avslutas senast den 31 maj, avslutas senast den 15 juni,

ingiver interpellation till ingiver interpellation till

kammarkansliet efter kammarkansliet efter

utgången av april månad utgången av april månad

skall i interpellationen skall i interpellationen

angiva skälen till att angiva skälen till att

denna icke har ingivits denna icke har ingivits

tidigare. tidigare.

6.2.2

Vad som föreskrives i 1 Frågor besvaras vid en

§ tredje stycket och i frågestund varje tisdag som

tilläggsbestämmelse riksdagen sammanträder. Vid

6.1.2 första stycket skall denna frågestund besvaras

tillämpas också på frågor som har ingivits

fråga. Om icke särskilda till kammarkansliet senast kl.

skäl föranleder annat, 10 under fredagen i

skall frågor besvaras vid föregående vecka.

en eller två

frågestunder varje vecka. Om arbetsförhållandena i

Fråga bör besvaras vid riksdagen kräver det,

den frågestund som infaller får talmannen utan hinder

närmast efter sex dagar av första stycket besluta

från det att frågan att frågesvar skall

lämnades till lämnas annan dag än

kammarkansliet. tisdag, att frågestund

får inställas och att

När fråga besvaras, frågor för att besvaras

får det första kommande vecka skall inges vid

anförandet från varje annan tidpunkt än senast

talare räcka längst tre kl. 10 fredag. Talmannen

minuter, det andra längst får även besluta att en

två minuter och varje fråga skall besvaras

följande anförande tillsammans med en

längst en minut. interpellation.

Meddelande om när en

fråga skall besvaras skall

anslås senast kl. 14 dagen

före sammanträdet och

tas upp på

föredragningslistan.

Efter det att statsrådet

har lämnat ett frågesvar

får varje talare ordet

högst fyra gånger. Det

första anförandet

från varje talare får

räcka längst två

minuter och varje följande

anförande längst en

minut. Talmannen kan medge

ytterligare anföranden

på längst en minut.

När ett statsråd

besvarar en fråga

tillsammans med en

interpellation tillämpas de

regler om anföranden som

gäller för

interpellationer.

En fråga som inte besvaras

på dag som avses i

första eller andra stycket

förfaller, om inte den

ledamot som ingivit frågan

senast kl. 10 följande

fredag meddelar kammarkansliet

att frågan skall kvarstå

till nästa frågestund.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid frågestund får

talmannen utan hinder av

tilläggsbestämmelsen

2.15.4 anvisa plats i

plenisalen från vilken

talare skall yttra sig.

7 kap.

7.1.1

Utöver de val som kammaren Utöver de val som kammaren

förrättar enligt förrättar enligt

regeringsformen och regeringsformen och

riksdagsordningen skall den riksdagsordningen skall den

företaga val till 1. bland riksdagens ledamöter

Nordiska rådets svenska företaga val av 1. 20

delegation, 2. Europarådets ledamöter i Nordiska

svenska delegation, 3. svenska rådets svenska delegation,

delegationen till Europeiska 2. 6 ledamöter i

frihandelssammanslutningens Europarådets svenska

(EFTA) delegation, 3. 5 ledamöter

parlamentarikerkommitté, 4. i den svenska delegationen

styrelsen för Stiftelsen till Europeiska

Riksbankens jubileumsfond. frihandelssammanslutningens

(EFTA)

parlamentarikerkommitté, 4.

8 ledamöter i den svenska

delegationen till

Parlamentariska

församlingen i konferensen

om säkerhet och samarbete i

Europa, 5. 18 ledamöter i

den svenska delegationen till

Gemensamma

parlamentarikerkommittén

EG-Sverige. Nordiska rådets

svenska delegation väljs

för lagtima riksmöte och

övriga delegationer för

riksdagens valperiod.

Kammaren skall också

välja styrelsen för

Stiftelsen Riksbankens

jubileumsfond i enlighet med 3

§ i stiftelsens stadgar

(RFS 1988:1).

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

14 §3

Ledamot, suppleant eller Ledamot, suppleant eller

tjänsteman i den svenska tjänsteman i den svenska

delegationen till Europeiska delegationen till 1.

frihandelssammanslutningens Europeiska

(EFTA) frihandelssammanslutningens

parlamentarikerkommitté (EFTA)

får ej obehörigen yppa parlamentarikerkommitté, 2.

vad som enligt beslut av Gemensamma

regeringen eller delegationen parlamentarikerkommittén

skall hållas hemligt med EG-Sverige får ej

hänsyn till rikets obehörigen yppa vad som

säkerhet eller av annat enligt beslut av regeringen

synnerligen viktigt skäl, eller delegationen skall

som betingas av hållas hemligt med

förhållandet till hänsyn till rikets

främmande stat eller säkerhet eller av annat

mellanfolklig organisation. synnerligen viktigt skäl,

som betingas av

förhållandet till

främmande stat eller

mellanfolklig organisation.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

3 Senaste lydelse 1992:86

Bilaga 2