Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Presstöd m.m.

1993-03-23 · 17 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1992/93:KU27, Presstöd m.m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande

1992/93:KU27

Presstöd m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1992/93

KU27

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas budgetpropositionens förslag till

anslag till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, driftsstöd

till dagspressen, utvecklingsstöd till dagspressen, täckande av

förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen,

distributionsstöd till dagspressen, stöd till radio- och

kassettidningar samt bidrag till Stiftelsen för lättläst

nyhetsinformation och litteratur. Vidare behandlas 16

motionsyrkanden som väckts med anledning av förslagen. Utskottet

har tillstyrkt propositionens förslag och har avstyrkt samtliga

motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till en planerad översyn

av dagspressens situation. Till betänkandet har fogats tre

reservationer av de socialdemokratiska ledamöterna och fem

reservationer av ledamoten från Ny demokrati. Vidare föreligger

en meningsyttring (v).

ELFTE HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1992/93:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) har

regeringen föreslagit att riksdagen

godkänner att den övergripande målsättningen för

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden skall vara i enlighet

med vad som i propositionen förordats (punkt C 5, 1),

till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för

budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5316000 kr

(punktC 5,2),

godkänner vad i propositionen förordats om en förändring av

reglerna för stöd till tidningar på andra språk än svenska

(punkt C 6, 1),

till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1993/94

anvisar ett förslagsanslag på 420000000 kr (punkt C 6, 2),

till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret

1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 7800000 kr (punkt

C 7),

till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till

dagspressen för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag

på 1000 kr (punkt C 8),

till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret

1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 75000000 kr (punkt C

9),

till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret

1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 101974000 kr (punkt C

10),

godkänner den övergripande målsättningen för och inriktningen

av verksamheten med utgivning av lättläst nyhetsinformation och

litteratur enligt vad som förordats i avsnittet Slutsatser

(punkt C 14, 1),

till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation

och litteratur för budgetåret 1993/94 anvisar ett

reservationsanslag på 8576000 kr (punkt C 14, 2).

Motionerna

1992/93:K804 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) och Lars

Stjernkvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrade

regler för stöd till radio- och kassettidningar.

1992/93:K811 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett högre stödbelopp för taltidningar.

1992/93:K812 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökat stöd till radio- och kassettidningar.

1992/93:K813 av Jan Andersson och Börje Nilsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ökat stöd till LL-stiftelsen.

1992/93:K815 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en expertutredning om sanering av vissa dagstidningars ekonomi.

1992/93:K816 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att staten via Taltidningsnämnden bör

bekosta produktionen av ytterligare en kassett/dag ur DN och SvD

för att de synskadade skall kunna få tillgång till ett mer

heltäckande dagstidningsmaterial.

1992/93:K817 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för

budgetåret 1993/94 anvisar 10 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit eller således 17 800 000 kr,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om presstödet i nästkommande års budget,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en parlamentarisk utredning om

dagspressens villkor.

1992/93:K820 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett detaljerat förslag

till en successiv avveckling av presstödet till dagspressen

under en treårsperiod,

2. att riksdagen till driftstöd för dagspressen anvisar

294000 000 kr (elfte huvudtiteln C 6),

3. att riksdagen till utvecklingsstöd för dagspressen anvisar

5 460 000 kr (elfte huvudtiteln C 7),

4. att riksdagen till distributionsstöd till dagspressen

anvisar 52500000 kr (elfte huvudtiteln C 9),

5. att riksdagen till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

anvisar 4 500 000 kr (elfte huvudtiteln C 5).

1992/93:K823 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till taltidningsutgivning för

endagstidningar.

1992/93:K825 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en utökning av kretsen av berättigade till

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

taltidningsabonnemang och en ändring i förordningen om statligt

stöd till radio- och kassettidningar.

Utskottet

Presstödet i allmänhet

Propositionen

Kulturministern delar Presstödsnämndens bedömning att det

primärt måste ankomma på de enskilda tidningsföretag som trots

omfattande presstöd har uppvisat förluster att söka lösningar på

problemen. Nämnden angav att det förhållandet att ett stort

antal av de företag som uppbär driftsstöd visat förlust år 1991

i och för sig talar för en höjning av driftsstödet men att det

rådande statsfinansiella läget inte medger detta. Det direkta

presstödet bör enligt kulturministern tills vidare utgå i samma

former och enligt i huvudsak samma regler som för närvarande.

Hon är emellertid inte beredd att formulera en målsättning för

hela perioden 1993/94--1995/96. Skälen för detta är bl.a. att

Statskontoret på uppdrag av Expertkommittén för studier i

offentlig ekonomi (ESO) för närvarande utreder presstödet och

dess effekter och att denna utredning bör avvaktas, liksom den

utvärdering av utvecklingsstödets betydelse för dagstidningarnas

ekonomi som nämnden aviserat.

Motionerna

I motion K817 av Thage G Peterson m.fl. (s) begärs en bred

genomgång av dagspressens villkor under återstoden av 1990-talet

(yrkande 3). En sådan bör enligt motionärerna syfta till att

säkra mångfalden i pressen och andra medier och bör ske under

parlamentarisk medverkan, företrädesvis inom ramen för en

statlig utredning. I utredningsuppdraget bör ingå bl.a. frågan

om behovet av utvecklingsstöd för kommande budgetår. I motionen

begärs vidare ett tillkännagivande till regeringen om att

presstödet skall vara fredat från nedskärningar även budgetåret

1994/95 (yrkande 2).

En utredning rörande presstödet begärs också i motion K815 av

Göthe Knutson (m). Enligt motionären bör regering och riksdag ta

fasta på det viktiga med presstödet, nämligen att det skall

utgöra en hjälp till självhjälp så att varje stödtidning inom

några år skall bli självbärande. Motionären föreslår att varje

stödtidning tecknar ett exempelvis femårigt kontrakt med

Presstödsnämnden där tidningen får hjälp med planläggningen av

ekonomisk sanering samtidigt som driftsstödet successivt trappas

ner till noll. Förslaget bör bli föremål för expertutredning

inom lämpligt departement.

Enligt motion K820 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) har

presstödet inrättats för att gynna stora särintressen inom det

politiska etablissemanget. Motionärerna anser därför att

presstödet till dagspressen samt anslaget till Presstödsnämnden

bör avvecklas under en treårsperiod med början budgetåret

1993/94. Riksdagen bör enligt motionen hos regeringen begära ett

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

detaljerat förslag om detta (yrkande 1).

Utskottets bedömning

Presstödet reformerades den 1 juli 1990 på grundval av ett

treårigt utredningsarbete av Dagstidningskommittén. I

proposition 1989/90:78 om reformerat presstöd framhölls att

pressens roll i fråga om information, kommentarer, granskning

samt kommunikation mellan olika grupper -- kort sagt

dagstidningarnas roll för demokratin -- motiverade ett statligt

stöd. Om inte de tidningar som befinner sig i ett

konkurrensmässigt underläge fick stöd skulle mångfalden minska,

till förfång för läsarnas valfrihet och för opinionsbildningen.

Riksdagen godtog i huvudsak (1989/90:KU31) den föreslagna

utformningen av presstödet. Förra året (1991/92:KU27) uttalade

utskottet att det inte var berett att göra en annan bedömning.

Sedan dess har det emellertid skett en stark utveckling på

medieområdet, och tidningarnas villkor har förändrats. Utskottet

har inhämtat att man inom regeringskansliet mot denna bakgrund

överväger att företa en översyn av dagspressens situation.

Utskottet förutsätter att det angelägna intresset av en rimlig

mångfald i pressen gör att en sådan utredning kommer till stånd,

och då under parlamentarisk medverkan. Med hänsyn härtill får

motion K817 yrkande 3 i huvudsak anses tillgodosedd. Utskottet

är dock inte berett förorda att utredningen får en sådan

inriktning som föreslås i motion K815. Utskottet är följaktligen

inte heller berett tillstyrka K820 yrkande 1. Mot bakgrund av

den nämnda översynen är utskottet vidare inte berett att

tillstyrka ett tillkännagivande till regeringen rörande

presstödet för budgetåret 1994/95. Motion K817 yrkande 2

avstyrks följaktligen.

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås riksdagen dels godkänna den

övergripande målsättningen för Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden som förordas, dels anvisa ett ramanslag

till nämnderna på 5316000 kr för budgetåret 1993/94.

Som övergripande målsättning anges att Presstödsnämnden under

perioden 1993/94--1995/96 skall fördela det statliga stödet till

dagspressen. Taltidningsnämnden skall under samma period fördela

det statliga stödet till radio- och kassettidningar. Efter

beslut av regeringen bör nämnderna även kunna utföra andra

uppgifter med anknytning till sina resp. huvuduppgifter.

Motionen

I motion K820 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) framhålls att en

successiv avveckling av presstödet föranleder även en minskning

av kostnaderna för Presstödsnämnden. Motionärerna föreslår att

till anslaget till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

anvisas endast 4500000 kr (yrkande 5).

Utskottets bedömning

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om godkännande av

övergripande målsättning för nämnderna.

Med hänsyn till utskottets nedan redovisade inställning till

den i motionen begärda avvecklingen av presstödet anser

utskottet att det saknas anledning förorda ett lägre anslag till

nämnderna än det som föreslås i budgetpropositionen.

Propositionens förslag tillstyrks följaktligen, och motion K820

yrkande 5 avstyrks.

Driftsstöd till dagspressen

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen godkänner en

förändring den 1 juli 1993 av reglerna för stöd till tidningar

på andra språk än svenska. Enligt den nuvarande stödordningen

skall en sådan tidning för att vara berättigad till stöd

innehålla nyheter, annan information och debatt, som rör

förhållandena i Sverige eller är av allmänt intresse. Den

föreslagna förändringen innebär att detta krav slopas och

ersätts med en regel om att minst 90 % av tidningens abonnerade

upplaga skall vara spridd i Sverige. Förslaget överensstämmer

med Presstödsnämndens förslag. Nämnden bygger i första hand sitt

ställningstagande på att den nuvarande regeln framstår som en

allvarlig inskränkning i den redaktionella frihet som bör

tillkomma dessa tidningar på samma sätt som gäller för

svenskspråkiga tidningar.

Vidare föreslås att anslaget Driftsstöd till dagspressen förs

upp med 420000000 kr för budgetåret 1993/94.

Motionen

I motion K820 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) framhålls att en

successiv avveckling av driftsstödet innebär att anslaget bör

minskas med 30 % till 294000000 kr (yrkande 2).

Utskottets bedömning

Utskottet delar den i propositionen redovisade bedömningen att

stöd till tidningar på andra språk än svenska bör kunna utgå

under förutsättning av att minst 90 % av tidningens abonnerade

upplaga är spridd i Sverige. Regeln bör således ersätta det

nuvarande kravet att sådana tidningar skall innehålla nyheter,

allmän information och debatt, som rör förhållandena i Sverige

eller är av allmänt intresse. Propositionens förslag att

riksdagen skall godkänna denna regelförändring tillstyrks

följaktligen.

Med hänsyn till de stora svårigheter som skulle uppstå för

dagspressen om driftsstödet nu skulle minskas med 30 % avstyrker

utskottet motion K820 yrkande 2. Propositionens förslag

tillstyrks.

Utvecklingsstöd till dagspressen

Propositionen

I budgetpropositionen hänvisas till tidigare nämnda

svårigheter att ange treårig målsättning för de presspolitiska

åtgärderna. Mot den bakgrunden och med hänsyn till det rådande

statsfinansiella läget bör inte utvecklingsstödet räknas upp i

enlighet med Presstödsnämndens förslag i anslagsframställningen

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

utan föras upp med oförändrade 7800000 kr. Nämnden hade

förordat en ökning med 10 000000 kr.

Motionerna

Thage G Peterson m.fl. (s) begär i motion K817 yrkande 1 att

till anslaget anvisas 10000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit eller 17800000 kr. Motionärerna framhåller att

det finns ett uppdämt och växande behov av utvecklingsstöd.

Utvecklingen på den tekniska sidan som går i riktning mot en

totalintegrerad datorbaserad produktion aktualiserar frågan om

kompletterande investeringar också i tidningsföretag som redan

tagit de inledande stegen i sin förnyelse. Mot denna bakgrund

och med hänsyn till den betydelse utvecklingsstödet har för

dagstidningar är det enligt motionärerna alldeles otillräckligt

att anvisa ett så lågt belopp som regeringen föreslår. I stället

bör anslås det belopp Presstödsnämnden föreslagit i sin

anslagsframställning.

I motion K820 yrkande 3 av Ian Wachtmeister m.fl. (s)

föreslås däremot att anslaget minskas med 30 % till 5460000

kr.

Utskottets bedömning

Med hänvisning bl.a. till det rådande statsfinansiella läget

beslutade riksdagen i förra årets budgetarbete att anslaget

Utvecklingsstöd till dagspressen skulle minskas till 7800000

kr (1991/92:KU27 s. 8). Utskottet är inte berett att nu göra en

annan bedömning. Motionerna K817 yrkande 1 och K820 yrkande 3

avstyrks följaktligen.

Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till

dagspressen

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att anslaget i överensstämmelse

med Presstödsnämndens förslag förs upp med 1000 kr.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.

Distributionsstöd till dagspressen

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att anslaget till

distributionsstöd till dagspressen i enlighet med

Presstödsnämndens förslag i anslagsframställningen förs upp med

oförändrade 75000000 kr.

Motionen

I motion K820 yrkande 4 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

föreslås att anslaget minskas med 30 % till 52500000 kr.

Utskottets bedömning

Stora svårigheter skulle uppstå för dagspressen om

motionsyrkandet skulle bifallas. Utskottet avstyrker

följaktligen motion K820 yrkande 4 och tillstyrker propositionen

i denna del.

Stöd till radio- och kassettidningar

Propositionen

I budgetpropositionen anges att verksamheten med radio- och

kassetttidningar bedrivs med en sådan inriktning att de

målsättningar som sattes upp år 1988 och som därefter har

modifierats något i huvudsak har uppnåtts. Statsrådet framhåller

att stödet till radio- och kassettidningar bör bibehållas

oförändrat vad gäller grunderna för stödet under den kommande

treårsperioden. Det innebär bl.a. att de övergripande

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

målsättningarna för verksamheten skall vara oförändrade.

Eftersom utbyggnaden redan nått långt och utbyggnadstakten

därmed kan förväntas avta, är det ofrånkomligt att det på några

punkter mer kommer att handla om att försvara uppnådda resultat

och mindre om att expandera ytterligare. Något nytt mål uttryckt

i antal tidningar bör därför inte sättas upp.

Målgruppen för taltidningsverksamheten bör tills vidare enligt

propositionen vara oförändrad. Statsrådet noterar nämndens

avsikt att pröva frågan om möjligheten för andra grupper av

funktionshindrade än synskadade att prenumerera på taltidningar

och utgår från att nämnden därvid beaktar vad föredragande

statsrådet anförde i denna fråga i proposition 1987/88:145 om

stöd till radio- och kassettidningar.

Den utbyggnad av den s.k. RATS-tekniken (radiosända

talsyntestidningar för synskadade) som Taltidningsnämnden

planerar innebär enligt kulturministern att statens kostnader

för verksamheten på sikt kommer att kunna minskas, men framför

allt innebär RATS fördelar för de synskadades

informationssituation, eftersom större delen av tidningen

därigenom blir tillgänglig. Statsrådet hade erfarit att det på

olika bibliotek finns en efterfrågan från de synskadade på

inläsning av innehållet i de delar av dagstidningarna som inte

ryms i de redigerade och intalade kassettutgåvorna. På sikt bör

belastningen på biblioteken kunna minska genom att flera

tidningar distribueras med RATS-tekniken.

Regeringen föreslår att till stöd till radio- och

kassettidningar anvisas ett förslagsanslag på 101974000 kr.

Motionerna

I motion K812 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)

begärs ett ökat stöd för tidningar med under 10000 exemplar,

liksom för endagstidningar med liten upplaga. Det högsta

stödbelopp för radio- och kassettidningar på 25000 kr per

abonnemang och 100 kr per exemplar som infördes fr.o.m.

innevarande budgetår innebär att tidningar med mindre än 16000

exemplar inte har underlag för att komma ut som radio- eller

kassettidning. På andra tidningar är man tveksam i fråga om att

starta utgivning för synskadade, mot bakgrund av att man kanske

inte kan nå ett nödvändigt antal abonnenter. Också motion K804

av Dan Ericsson i Kolmården (kds) och Lars Stjernkvist (s) tar

upp denna fråga. Enligt motionärerna kan man tänka sig andra

begränsningsformer och en utformning av stödsystemet som ger den

efterfrågade effekten, nämligen att synskadade skall ges

likvärdiga villkor med andra när det gäller rätten till mångfald

och valfrihet. Rolf L Nilson m.fl. (v) begär i motion K811 att

högsta stödbeloppet för tidningar med upplagor under 10000

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

exemplar bestäms till 40000 kr. I motion K823 av Marianne

Jönsson och Agne Hansson (c) anges att det i dag inte utgår

något stöd till endagstidningar. Det är enligt motionärerna

angeläget att öppna stödet även till dessa tidningar. Ett antal

av dem har riksspridning och har ett högt informationsvärde.

Begränsningsreglerna om högst 25000 kr per abonnemang och 100

kr per exemplar måste givetvis gälla också för dessa tidningar.

Hans Göran Franck m.fl. (s) framhåller i motion K816 att

radiotaltidningsversionerna av Dagens Nyheter och Svenska

Dagbladet endast återger 10--15 % av tidningarnas innehåll.

Vissa delar redovisas endast summariskt med möjlighet för de

synskadade att vända sig till bibliotekets inläsningstjänst för

fylligare information. En orimligt stor del av länsbibliotekens

resurser går numera åt för dessa s.k. konsekvensinläsningar ur

DN och SvD. Motionärerna begär mot denna bakgrund att

Taltidningsnämndens anslag bör bekosta produktionen av

ytterligare en kassett per dag ur DN och SvD för att de

synskadade skall ha tillgång till ett mer heltäckande

dagstidningsmaterial.

Karl-Göran Biörsmark (fp) begär i motion K825 att nya grupper

av handikappade får tillgång till tidningar. Speciellt är det

enligt motionären afatiker och dyslektiker som önskar komma med

vid en utökning av kretsen berättigade.

Gällande regler

Enligt 7 § förordningen (1988:582) om statligt stöd till

radio- och kassettidningar får stödet avse endast utgivning av

radio- och kassettidningar för synskadade och för sådana andra

handikappade som inte kan hålla i eller bläddra i en tidning men

som kan tillgodogöra sig samma version av en taltidning som de

synskadade. I 9 § stadgas att stöd för utgivning av en radio-

eller kassettidning skall ge full nettokostnadstäckning för det

utgivande tidningsföretaget. Stödet får även omfatta kostnader

för marknadsföring och abonnentutbildning. Stöd till en radio-

och kassettidning får dock lämnas med högst 25000 kr per

abonnemang för en dagstidning som utkommer med tre till sju

nummer per vecka och med högst 100 kr per exemplar för en

dagstidning som utkommer med ett eller två nummer per vecka.

Nämnas kan att stöd för närvarande utgår till nio

endagstidningar, Broderskap, Kristdemokraten, Nu,

Norrskensflamman, Hemmets vän, Blekingeposten, Härjedalen,

Västmanlands Folkblad och Miljömagasinet Alternativet.

Tidigare riksdagsbehandling

I propositionen om stöd till radio- och kassettidningar (prop.

1987/88:145 s. 27) framhölls att staten tills vidare borde stå

fast vid den ursprungliga ambitionen med verksamheten. En vidgad

inriktning på flera tillkommande grupper skulle kunna fördröja

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

och komplicera verksamheten. Ambitionen med radio- och

kassettidningarna är att dessa så nära som möjligt skall ansluta

till en tryckt förlaga. Många av övriga läshandikappade grupper

torde enligt propositionen kräva särskilda anpassningsinsatser.

Sådana hänsynstaganden skulle medföra behov av utveckling av

olika redaktionella produkter och olika varianter av teknisk

utrustning, vilket skulle kräva förnyade insatser av utrednings-

och utvecklingskaraktär. En breddning av målgruppen skulle

dessutom få ekonomiska konsekvenser och kräva ändringar i lagen

om radiotidningar, som bl.a. bygger på trohet till en tryckt

förlaga. Den dåvarande kulturministern ansåg därför att frågan

om andra läshandikappade gruppers tillgång till radio- och

kassettidningar tills vidare borde anstå.

I 1991 års budgetproposition förordades restriktioner bl.a. i

form av ett högsta stödbelopp per abonnemang på 25000 kr samt

genom att bidragsbeloppet per exemplar och abonnemang inte fick

överstiga 100 kr. Utskottet framhöll (1990/91:KU29) att stödet

borde vara sådant att det stimulerade till

marknadsföringsåtgärder från tidningsföretagens sida i syfte att

få ett större antal abonnenter. Enligt utskottet fick de

föreslagna begränsningarna för högsta stödbelopp per abonnemang

resp. för tidningsexemplar och abonnemang antas verka i denna

riktning. Utskottets majoritet godtog förslaget. Vid förra årets

behandling av förslagen till presstöd gjorde utskottet inte

någon annan bedömning (1991/92:KU27 s. 11).

Utskottets bedömning

Utskottet gör fortfarande samma bedömning som tidigare när det

gäller begränsningen till högsta stödbelopp per abonnemang resp.

exemplar. Utskottet är därför inte berett tillstyrka yrkandena

om ändrade begränsningsformer i motionerna K812, K804 och K811.

När det gäller yrkandet om stöd till endagstidningar i motion

K823 får utskottet hänvisa till att sådant stöd utgår redan i

dag.

Utskottet noterar att Taltidningsnämnden har för avsikt att

pröva frågan om möjligheten för nya grupper av funktionshindrade

-- framför allt dyslektiker och afatiker -- att prenumerera på

taltidningar. Enligt utskottets mening skulle en sådan

utvidgning kunna fylla ett angeläget behov. Nämndens

överväganden bl.a. i fråga om kostnadsaspekten bör emellertid

avvaktas innan ställning tas till en utvidgning av målgruppen

för taltidningsverksamheten. Också frågan om en ökad omfattning

av taltidningsversionerna av DN och SvD bör avvakta dessa

överväganden. Motionerna K816 och K825 avstyrks följaktligen.

Propositionens förslag i denna del tillstyrks.

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur

(LL-stiftelsen)

Propositionen

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

Enligt stiftelsens nuvarande stadgar som fastställdes av

regeringen den 22 juni 1988 har stiftelsen till ändamål att ge

ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade samt att ge ut

lättlästa böcker (LL-böcker). Tidningen bör utformas så att den

blir till nytta även för andra grupper med läshandikapp.

Bokutgivningen bör koncentreras till böcker för främst

begåvningshandikappade personer. Marknadsföringen och

distributionen av böckerna bör ägnas särskild uppmärksamhet.

Verksamheten skall drivas utan vinstsyfte och inom ramen för ett

avtal som träffas mellan staten och stiftelsen.

Antalet utgåvor per år av stiftelsens tidning 8 Sidor är för

närvarande 45 nummer. Upplagan har minskat till 5800 exemplar

per år från 6200 exemplar år 1990. Stiftelsen har bedömt att

en utgivning av LL-böcker bör ligga på 20 böcker per år för att

målet med en variationsrik utgivning skall kunna nås.

Medel har tagits från stiftelsekapitalet för att täcka

förluster i verksamheten som uppgick till 112000 kr budgetåret

1990/91 och för 1991/92 beräknas till 173000 kr.

Stiftelsekapitalet hade budgetåret 1990/91 höjts från 100000

kr till 600000 kr.

I den nu aktuella budgetpropositionen framhåller

kulturministern att hon delar stiftelsens bedömning att hittills

gjorda marknadsföringsinsatser inte varit tillräckliga. Mot

bakgrund av det ekonomiska läget är det enligt statsrådet inte

möjligt att under den kommande treårsperioden öka stödet till

verksamheten men det borde vara möjligt att med hjälp av

rationaliseringar och utnyttjande av ny teknik effektivisera

verksamheten. Hon anser vidare att problemen med det krympande

stiftelsekapitalet inger allvarlig oro. Hennes bedömning blir

att verksamheten under kommande treårsperiod bör fortsätta i

nuvarande stiftelseform och att de övergripande målen bör vara

att förse begåvningshandikappade och vissa andra grupper av

läshandikappade med nyhetsinformation och litteratur.

Verksamheten bör inriktas på utgivning av en nyhetstidning och

av lättlästa böcker. Med tanke på områdets speciella karaktär

bör marknadsföringen ägnas stor vikt.

Vid beräkning av anslaget för nästa budgetår, 8576000 kr,

har hänsyn tagits till viss kompensation för prisutvecklingen.

Motionen

Jan Andersson och Börje Nilsson (s) begär i motion K813 ett

ökat stöd till LL-stiftelsen. Stiftelsen har inte uppnått sitt

mål 20 böcker årligen och en nyhetstidning per vecka. Tvärtom

har utgivningen av både böcker och tidning sjunkit. Stiftelsen

riskerar att komma in i en ond cirkel genom att stiftelsens

produkter inte är nog kända bland dem man vänder sig till

samtidigt som en effektiv marknadsföring inte kan bedrivas av

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

ekonomiska skäl. Vidare framhålls i motionen att

kostnadsökningarna inom de aktuella branscherna varit högre än

de statliga anslagen. Den ekonomiska situationen är för

närvarande sådan att stiftelsen inte kan räkna med att

intäkterna håller sig på samma nivå som tidigare. Framför allt

har inköpen från biblioteken minskat. De medel som stiftelsen

fått på både drifts- och kapitalsidan är otillräckliga för att

verksamheten skall vara meningsfull.

Utskottets bedömning

Utskottet delar kulturministerns bedömning att det ekonomiska

läget inte medger ett ökat stöd till stiftelsens verksamhet utan

ett ökat kostnadsutrymme borde kunna uppnås genom

rationaliseringar och ny teknik. Utskottet är således inte

berett tillstyrka motion K813. Utskottet tillstyrker att de

övergripande mål för verksamheten som förordas i propositionen

godkänns. Målen bör således vara att förse bl.a.

begåvningshandikappade med nyhetsinformation och litteratur och

verksamheten bör omfatta utgivningen av en nyhetstidning och

lättlästa böcker. Marknadsföringen bör ägnas stor vikt.

Propositionens förslag i dessa delar tillstyrks följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande presstödet i allmänhet

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K815, 1992/93:K817

yrkande 3 och 1992/93:K820 yrkande 1,

res. 1 (s)

res. 2 (nyd)

2. beträffande presstödet budgetåret 1994/95

att riksdagen avslår motion 1992/93:K817 yrkande 2,

res. 3 (s)

3. beträffande den övergripande målsättningen för

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga

12, punkt C 5, 1 godkänner den i propositionen förordade

övergripande målsättningen för nämnderna,

4. beträffande anslag till Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga

12 punkt C 5, 2 och med avslag på motion 1992/93:K820 yrkande 5

för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden anvisar ett

ramanslag på 5316000 kr,

res. 4 (nyd)

5. beträffande reglerna för stöd till tidningar på andra

språk än svenska

att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:100 bilaga

12 punkt C 6, 1 förordats om en förändring av reglerna,

6. beträffande driftsstöd till dagspressen

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga

12 punkt C 6, 2 och med avslag på motion 1992/93:K820 yrkande 2

för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till Driftsstöd

till dagspressen anvisar ett förslagsanslag på 420000000

kr,

res. 5 (nyd)

7. beträffande utvecklingsstöd till dagspressen

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

12 punkt C 7 och med avslag på motionerna 1992/93:K817 yrkande 1

och 1992/93:K820 yrkande 3 för budgetåret 1993/94 under elfte

huvudtiteln till Utvecklingsstöd till dagspressen anvisar

ett reservationsanslag på 7800000 kr,

res. 6. (s)

res. 7 (nyd)

8. beträffande statlig kreditgaranti till dagspressen

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga

12 punkt C 8 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till

Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till

dagspressen anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr,

9. beträffande distributionsstöd till dagspressen

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga

12 punkt C 9 och med avslag på motion 1992/93:K820 yrkande 4 för

budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till

Distributionsstöd till dagspressen anvisar ett

förslagsanslag på 75000000 kr,

res. 8 (nyd)

10. beträffande högsta stödbelopp för radio- och

kassettidningar

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K804, 1992/93:K811 och

1992/93:K812,

men. (v)

11. beträffande stöd till radio- och kassettidningar i

övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga

12 punkt C 10 och med avslag på motionerna 1992/93:K816,

1992/93:K823 och 1992/93:K825 för budgetåret 1993/94 under elfte

huvudtiteln till Stöd till radio- och kassettidningar

anvisar ett förslagsanslag på 101974000 kr,

12. beträffande den övergripande målsättningen m.m. för

utgivning av lättläst information och litteratur

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga

12 punkt C 14, 1 godkänner den övergripande målsättningen för

och inriktningen av verksamheten med utgivning av lättläst

nyhetsinformation och litteratur enligt vad som förordats i

avsnittet Slutsatser,

13. beträffande bidrag till Stiftelsen för lättläst

nyhetsinformation och litteratur

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga

12 punkt C 14, 2 och med avslag på motion 1992/93:K813 till

Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och

litteratur för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 8576000 kr.

Stockholm den 23 mars 1993

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt

Ove Johansson (s) Ingvar Johnsson (s), Ingvar Svensson (kds),

Harriet Colliander (nyd), Torgny Larsson (s), Inger René (m),

Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m), Elvy

Söderström (s), Björn von der Esch (m) och Göran Åstrand (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Presstödet i allmänhet (mom. 1)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar

Johnsson, Torgny Larsson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy

Söderström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med " Riksdagen godtog" och slutar med "K820 yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet gör nu inte någon annan bedömning i fråga om

pressens roll. Utskottet delar således den grundsyn som hösten

1992 framfördes av Svenska Tidningsutgivarföreningen att

dagstidningarna har en fundamental samhällelig och kulturell

roll såsom förmedlare av nyheter och information,

opinionsbildning och debatt och att en mångfald av dagstidningar

är av central betydelse för den demokratiska processen.

Genom den aktuella situationen i tidningsbranschen tillsammans

med de radikala förändringar som förestår inom mediesektorn

rikskerar mångfalden nu att gå förlorad. Situationen inom

tidningsbranschen kännetecknas nämligen av en fortsatt starkt

fallande annonskonjuktur och det kan finnas en utveckling mot

ägarkoncentration och åsiktsmonopol inom mediesektorn. Det är

angeläget att de risker som finns i dessa hänseenden och behovet

av och utformningen av stödet till pressen utreds. I ett sådant

utredningsammanhang bör det också bringas klarhet i frågan om

mervärdesskatt på dagstidningarna, liksom i fråga om behovet av

reklamskatt.

Enligt utskottets mening är mångfalden i dagspressen av

avgörande betydelse för den svenska demokratin. Yttrandefriheten

förutsätter en bred mångfald inom dagspressen. Härvidlag har

stödet till pressen spelat en stor roll. Det är utskottets

mening att detta stöd till pressen alltjämt fyller en viktig

funktion i den svenska folkstyrelsen.

Mot bakgrund av de stora förändringar som på senare tid skett

inom mediesektorn och den fundamentala betydese som stödet till

prssen har för mångfald i pressen, är det utskottets mening att

en bred genomgång bör ske av branschens villkor under återstoden

av 1990-talet. Som en del av en sådan genomgång bör

Statskontorets rapport till ESO kunna tjäna ett syfte. Den breda

genomgången av dagspressens villkor bör ske i form av en statlig

utredning under parlamentarisk medverkan i syfte att säkra

mångfalden i pressen och andra medier. Detta bör riksdagen med

bifall till motion K817 yrkande 3 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom 1 bort ha haft

följande lydelse:

1. beträffande presstödet i allmänhet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K817 yrkande 3

och med avslag på motionerna 1992/93:K815 och 1992/93:K820

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om behovet av en parlamentarisk utredning om dagspressens

villkor.

2. Presstödet i allmänhet (mom. 1)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "Presstödet reformerades" och slutar med "K820 yrkande 1"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan presstödet starkt ifrågasättas.

Presstödet har uppenbarligen inte inrättats för att främja det

fria ordet, utan för att gynna stora särintressen inom det

politiska etablissemanget. Utskottet förordar mot denna bakgrund

att presstödet till dagspressen avvecklas under en treårsperiod

med början budgetåret 1993/94. Regeringen bör avlämna ett

detaljerat förslag härom till riksdagen. Utskottet avstyrker

således motionerna K815 och K817 yrkande 3 och tillstyrker

motion K820 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande presstödet i allmänhet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K820 yrkande 1

och med avslag på motionerna 1992/93:K815 och 1992/93:K817

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om en detaljerad plan för avveckling av presstödet.

3. Presstödet budgetåret 1994/95 (mom. 2)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar

Johnsson, Torgny Larsson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy

Söderström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Mot bakgrund av" och på s. 5 slutar med "2 avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i enlighet med den överenskommelse som

träffades hösten 1992 mellan regeringspartierna och

Socialdemokraterna presstöd även budgetåret 1994/95 skall undgå

nedskärningar.

Detta bör ges regeringen till känna. Motion K817 yrkande 2

tillstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande presstödet budgetåret 1994/95

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K817 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Anslag till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

(mom.4)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar

med "Med hänsyn" och slutar med "yrkande 5 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör den önskvärda avvecklingen av

presstödet under en treårsperiod med början budgetåret 1993/94

också föranleda en minskning av anslaget till Presstödsnämnden.

Motion K820 yrkande 5 tillstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha

följande lydelse:

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

4. beträffande anslag till Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K820 yrkande 5

och med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt

C5, 2 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden anvisar ett

ramanslag på 4500000 kr.

5. Driftsstöd till dagspressen (mom. 6)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Med hänsyn" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör presstödet avvecklas under en

treårsperiod med början budgetåret 1993/94. I linje med detta

bör driftsstödet för detta budgetår minskas med 30 %. Motion

K820 yrkande 2 tillstyrks således.

dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande driftsstöd till dagspressen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K820 yrkande 2

och med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt

C6, 2 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till

Driftsstöd till dagspressen anvisar ett förslagsanslag på

294000000 kr.

6. Utvecklingsstöd till dagspressen (mom. 7)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar

Johnsson, Torgny Larsson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy

Söderström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Med hänvisning" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort

ha följande lydelse:

Syftet med utvecklingsstödet är att stimulera

rationaliseringar genom införande av ny teknik, främst i

förpressledet av produktionen. Presstödsnämnden anför i sin

anslagsframställning för budgetåret 1993/94 att intresset för

utvecklingsstödet är oförändrat stort bland företagen. Nämnden

framhåller vidare att fortsatt rationalisering av förpressledet

i produktionen för många tidningar blir av direkt avgörande

betydelse för överlevnads- och utvecklingsmöjligheterna. Också

samverkan kring nyttjandet av produktionskapaciteten i

pressledet blir alltmer angelägen. För investeringarna såväl i

förpressledet som i pressledet är utvecklingsstödet av

strategisk betydelse.

Utskottet har inhämtat att antalet förfrågningar hos

Presstödsnämnden om utvecklingsstöd fortfarande ligger på hög

nivå. Eftersom de medel som anvisats för innevarande budgetår

redan praktiskt taget är disponerade bordläggs nu också

angelägna ärenden. Det finns enligt utskottets bedömning ett

uppdämt och växande behov av medel för utvecklingsstöd.

Utvecklingen på den tekniska sidan, som bl.a. öppnar nya

möjligheter till digital bildhantering och som går i riktning

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

mot en totalintegrerad datorbaserad produktion, aktualiserar

frågan om kompletterande investeringar också i tidningsföretag

som tagit de inledande stegen i sin förnyelse.

Utskottet vill peka på att de kostnadsminskningar som flera

företag redovisat i anslutning till satsningar på ny teknik ger

goda förhoppningar om att även hårt trängda företag kan

utvecklas och överleva om de erhåller det utvecklingsstöd som

behövs. Utvecklingsstödet skulle därigenom kunna tillgodose

målsättningen att på sikt minska lågtäckningstidningarnas

beroende av driftsstöd.

Mot den angivna bakgrunden är det enligt utskottets mening

alldeles otillräckligt att anvisa endast 7,8 miljoner kronor

till utvecklingsstödet. I stället bör stödet återföras till en

betydligt högre nivå. Utskottet delar Presstödsnämndens

bedömning att stödet bör öka med 10 miljoner kronor till 17,8

miljoner kronor. Utskottet tillstyrker således motion K817

yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande utvecklingsstöd till dagspressen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K817 yrkande 1,

med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt C 7

samt med avslag på motion 1992/93:K820 yrkande 3 för budgetåret

1993/94 under elfte huvudtiteln till Utvecklingsstöd till

dagspressen anvisar ett reservationsanslag på 17800000 kr.

7. Utvecklingsstöd till dagspressen (mom. 7)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Med hänvisning" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att presstödet bör avvecklas successivt under

en treårsperiod med början budgetåret 1993/94. Utvecklingsstödet

bör mot denna bakgrund minskas med 30 % under budgetåret

1993/94.

dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande utvecklingsstöd till dagspressen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K820 yrkande 3,

med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt C 7

samt med avslag på motion 1992/93:K817 yrkande 1 för budgetåret

1993/94 under elfte huvudtiteln till Utvecklingsstöd till

dagspressen anvisar ett reservationsanslag på 5460000 kr.

8. Distributionsstöd till dagspressen (mom. 9)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Stora svårigheter" och slutar med "i denna del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att presstödet bör avvecklas successivt under

en treårsperiod med början budgetåret 1993/94.

Distributionsstödet bör mot denna bakgrund minskas med 30 %

under budgetåret 1993/94. Utskottet tillstyrker således motion

K820 yrkande 4.

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande distributionsstöd till dagspressen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K820 yrkande 4

och med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt

C9 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till

Distributionsstöd till dagspressen anvisar ett

förslagsanslag på 52500000 kr.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

1. Presstödet budgetåret 1994/95 (mom. 2)

Jag ansluter mig till reservation 3.

2. Utvecklingsstöd till dagspressen (mom. 7)

Jag ansluter mig till reservation 6.

3. Högsta stödbelopp för radio- och kassettidningar (mom. 10)

Det högsta stödbelopp för radio- och kassettidningar som

infördes budgetåret 1991/92 drabbar flerdagarstidningar med

liten upplaga, ofta andratidningar, och utgör därmed ett hot mot

den politiska mångfalden. I teorin innebär reglerna om högsta

stödbelopp att tidningar med en upplaga som är mindre än 16000

exemplar saknar underlag för att komma ut som radio- och

kassettidning. I praktiken är begränsningarna större. Flera

dagstidningar är tveksamma inför att starta utgivning för

synskadade eftersom de är rädda att ej uppnå ett nödvändigt

antal abonnenter, vilket hämmar utbyggnadstakten. Särskild

hänsyn måste därför tas till tidningar med små upplagor, så att

synskadades valfrihet inte begränsas. För tidningar med en

upplaga under 10000 exemplar måste ett högsta stödbelopp om

40000 kr per abonnemang kunna godtas. En motsvarande höjning

måste också göras för endagstidningar med liten upplaga.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom. 10 borde ha hemställt:

10. beträffande högsta stödbelopp till radio- och

kassettidningar

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K811 och med

anledning av motionerna 1992/93:K804 och 1992/93:K812 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan om ett

högre stödbelopp för taltidningar.