Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Valkretsindelningen i Malmöhus län

1993-03-18 · 4 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1992/93:KU28, Valkretsindelningen i Malmöhus län

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande

1992/93:KU28

Valkretsindelningen i Malmöhus län

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1992/93

KU28

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1992/93:163

jämte två motioner. I propositionen lämnas förslag till ny

valkretsindelning i Malmöhus län. Förslaget innebär att länet

delas in i tre geografiskt sammanhängande valkretsar för val

till riksdagen. Den nya valkretsindelningen är avsedd att

tillämpas första gången vid riksdagsvalet l994. Utskottet

tillstyrker propositionen. Motionerna avstyrks. Till betänkandet

har fogats en meningsyttring och ett särskilt yttrande.

Propositionen

1992/93:163 vari yrkas att riksdagen antar det i propositionen

framlagda förslaget till

lag om ändring i vallagen ((1972:620) se bilaga 1)).

Motionerna

1992/93:K24 av Knut Wachtmeister och Bertil Persson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändrad valkretsindelning i Malmöhus län.

1992/93:K25 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen avslår regeringens förslag om ändrad valkretsindelning

i Malmöhus län.

Utskottet

Valkretsindelningen

Landet är indelat i 28 valkretsar (vallagen 2 kap. 1 §). I

allt väsentligt härrör indelningen i valkretsar för val till

riksdagen från l921. I de flesta fall utgör länet en valkrets.

Ett undantag från denna regel är Malmöhus län. Inte heller utgör

valkretsarna i Malmöhus län geografiskt sammanhängande områden.

Indelningen medför att kommuner som tillhör en och samma

valkrets inte har direktkontakt eftersom angränsande kommuner i

många fall tillhör en annan valkrets.

Alltsedan valkretsindelningens tillkomst har viss oenighet

förelegat om det ändamålsenliga med valkretsindelningen i

Malmöhus län. Kritiken har tagit fasta dels på att den

uppsplittrade indelningen urholkar valhandlingens lokala

förankring, dels också på att den försvårar det partipolitiska

arbetet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposition 1992/93:163 lämnas förslag till ny

valkretsindelning i Malmöhus län. Länet är f.n. uppdelat i två

valkretsar nämligen fyrstadskretsen (Malmö, Helsingborgs,

Landskrona och Lunds kommuner) och Malmöhus läns valkrets som

består av resten av länet (länskretsen). Förslaget innebär att

länet delas in i tre geografiskt sammanhängande valkretsar för

val till riksdagen. Den nya valkretsindelningen är avsedd att

tillämpas första gången vid riksdagsvalet l994.

Bakgrund

Frågan om valkretsindelningen behandlades av personvals- och

valkretsutredningen som l977 föreslog en ny indelning i tre

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

geografiskt sammanhängande valkretsar. Malmö kommun borde därvid

utgöra en valkrets och länet i övrigt delas i en nordlig och

sydlig krets. Förslaget utreddes vidare av en särskild utredare.

I departementspromemorian (Ds Ju 1980:3, Valkretsindelningen i

Malmöhus län) diskuteras alternativa utformningar av de tre

valkretsarna. Förslaget ledde emellertid inte till någon

proposition. Även folkstyrelsekommittén behandlade frågan (SOU

l987:6). I samtliga fall har förslag till ändring uteblivit med

hänvisning till att en bred politisk anslutning saknats.

Förslaget

Frågan om en ändamålsenlig valkretsindelning i Malmöhus län

har i olika sammanhang aktualiserats de senaste åren. Den berörs

bland annat av Storstadsutredningen (SOU 1990:36). I den i

augusti l992 tillsatta parlamentariska beredningen om den

offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional

nivå (C l992:06 dir. l992:86) ingår att överväga ändrad regional

uppgiftshantering i Skåne. Även Personvalskommittén (Ju 1992:02

dir. 1991:121) har möjlighet att ta upp frågan om en ny

valkretsindelning.

Under år l992 har en arbetsgrupp under ledning av

statssekreteraren i Justitiedepartementet och med deltagande av

företrädare för riksdagspartierna berett frågan om ändrad

valkretsindelning i Malmöhus län. De har därvid utgått från det

förslag som redovisades i den särskilda utredningen från l980 om

valkretsindelningen i Malmöhus län (Ds Ju l980:3).

Enligt utredarens förslag bör länet delas in i tre valkretsar,

av vilka en utgörs av Malmö kommun. Det bör vidare skapas en

nordlig och en sydlig länsvalkrets. Av länets 19 återstående

kommuner kan flertalet relativt oproblematiskt tillföras den

norra respektive sydliga kretsen. Vad avser Höörs, Hörby och

Eslövs kommuner har emellertid utredaren vägt förekomsten av

länssamband och mellankommunala beröringspunkter mot politiska

argument. Två generella synpunkter bakom det nuvarande

valsystemet har då slagit igenom. Dels har det förelegat ett

intresse av att länets mandat är relativt likvärdigt fördelade

på de tre valkretsarna. Dels är det önskvärt att respektive

valkrets tilldelas så många mandat, att även mindre partier kan

erövra fasta mandat. Mot den bakgrunden har de tre nämnda

kommunerna förts till den norra valkretsen.

Flertalet berörda remissinstanser godtog förslaget till

valkretsindelning.

I propositionen anförs att i berörd arbetsgrupp har

företrädare för Moderata samlingspartiet, Centerpartiet,

Folkpartiet liberalerna, Socialdemokraterna och Ny demokrati

ställt sig bakom förslaget. Kristdemokratiska samhällspartiet

har instämt i att förslaget är bättre än gällande ordning, även

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

om alternativ finns. Vänsterpartiet har förklarat att en ändring

kan anstå till dess att regionberedningen avslutat sitt arbete.

Motionerna

I motion K24 av Knut Wachtmeister och Bertil Persson (m) yrkas

att Kävlinge kommun förs över från södra till norra valkretsen.

Därmed skulle enligt motionärerna de båda valkretsarna erhålla

praktiskt taget lika många invånare. Sedan förslaget utarbetades

l980 har den demografiska balansen ändrats. Vidare hävdas att

Kävlinge kommun i gymnasieskolhänseende samarbetar med

Landskrona mot tidigare med Lund. Yrkandet har konsekvenser för

mandatfördelningen så till vida att antalet mandat per valkrets

jämnas ut till 10 vardera genom att ett mandat överflyttas från

den södra till den norra kretsen.

I motion K25 av Rolf L Nilson m. fl. (v) yrkas att riksdagen

avslår regeringens förslag med hänvisning till att

utredningsförslaget är överspelat. Reformen skulle högst kunna

bli ett provisorium. Regionberedningens förslag om en ny

indelning, möjligen innefattande ett nytt Skånelän, bör först

avvaktas.

Utskottets bedömning

Konstitutionsutskottet har vid ett flertal tillfällen

behandlat och i avsaknad av politisk enighet avstyrkt motioner

om ändrad valkretsindelning i Malmöhus län. Hösten l990 uttalade

utskottet att det är viktigt att frågor om ändring av

valkretsorganisation sker med bred partipolitisk uppslutning

(l990/91:KU4). Vid föregående riksmöte avstyrktes nya motioner

med hänvisning till pågående samtal i ovan nämnda arbetsgrupp

(l992/93:KU6).

Utskottet konstaterar att arbetsgruppen avslutat sitt arbete

och att beredningen resulterat i ett förslag som åtnjuter brett

politiskt stöd. Av väsentlig betydelse är även att företrädare

för berörda partier ställt sig bakom den föreslagna

valkretsindelningen. Mot den bakgrunden tillstyrker utskottet

propositionens förslag. Följaktligen avstyrks motionerna K24 och

K25.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändrad valkretsindelning i Malmöhus län

att riksdagen med bifall till proposition l992/93:163 och med

avslag på motion l992/93:K25 antar det framlagda förslaget till

lag om ändring av vallagen (l972:620),

men. (v)

2. beträffande överföring av Kävlinge kommun från södra till

norra valkretsen

att riksdagen avslår motion l992/93:K24.

Stockholm den 18 mars l993

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina

Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s),

Ingvar Johnsson (s), Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson

(kds), Harriet Colliander (nyd), Inger René (m), Lisbeth

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

Staaf-Igelström (s), Elvy Söderström (s)* och Björn von der

Esch* (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

*Ej närvarande vid slutjusteringen.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

Det är inte angeläget att genomföra en reform som snart kan

vara överspelad. Frågan om ändrad valkretsindelning i Malmöhus

län bör därför anstå till dess att regionberedningen avslutat

sitt arbete om ny länsindelning. Jag får därför hemställa om att

riksdagen med bifall till motion 1992/93:K25 och med avslag på

proposition 1992/93:163 som sin mening ger regeringen till känna

vad som anförts ovan.

Särskilt yttrande

Ingvar Svensson (kds) anför:

Förslaget till ändrad valkretsindelning i Malmöhus län borde

ses i ett helhetsperspektiv med en analys av effekterna på

spridning av utjämningsmandaten över hela landet. Det framlagda

förslaget uppehåller sig nästan enbart vid möjligheten att

fördela de fasta valkretsmandaten relativt lika på de tre

föreslagna valkretsarna. Mandatutfallet på de lokala

valkretsarna är härutöver beroende av utjämningsmandatens

spridning. Inför l991 års val beslöt riksdagen att ändra det

jämförelsetal som ligger till grund för det första

utjämningsmandatet för i valkretsen orepresenterat parti. Det

visar att man fäster stor vikt vid utfallet av

utjämningsmandatens fördelning på valkretsar.

I författningsdiskussionerna har framkommit förslag om att

överväga förändringar av flera stora valkretsar. Den

diskussionen syftar till förändringar inför valet efter l994 års

riksdagsval. Vid en sådan översyn kan helhetseffekterna bättre

bedömas. Det borde alltså ha funnits rationella skäl att avvakta

valkretsförändringar även i Malmöhus län. Eftersom frågan är en

kompromiss som nu fått relativt bred lokal förankring har jag

dock inte velat förhindra den nya valkretsindelningen.

Bilaga 1